SFS 1992:1769

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1992:1769

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i p lan- och bygglagen (1987:10); utf�rdad den 21 december 1992. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om planl�ggning av mark och vatten och om byggande. Best�mmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda m�nniskans frihet fr�mja en samh�llsutveckling med j�mlika och goda sociala levnadsf�rh�llanden f�r m�nniskorna i dag ens samh�lle och f�r kommande generationer. ' Prop. 1992/93:60. bet. 1992/93:JoU10, rskr. 1992/93:139, prop. 1992/93:55, bet. 1992/93:BoU6, rskr. 1992/93:154. Jfr EES-avtalet bilaga XX avs nitt I och r�dets direktiv 85/33 7/EEG (EGT nr L 17 5, 5.7.1 985. s. 40), samt EES-avtalet bilaga II avsnitt XXI och r�dets direktiv 89/106/EEG (EGT nr L 40. 11.2.1989. s. 12). ^ Lagen omtryckt 1987:246. SFS 1992:1769 Utkom fr�n trycket den 19 januari 1993 Omtryck Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om plan- och bygglagen (1987:10)^ delsziXX 5 kap. 18, 21 och 26 ��, 8 kap. 2 och 29 �� samt 16 kap. 3 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 1 kap. 9 �, av f�ljande lydelse. Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 4123 I t' V ^ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 1 och 2 kap. 2 � Det �r en kommunal angel�genhet att planl�gga anv�ndningen av mark och vatten. 3 � Varje kommun skall ha en aktuell �versiktsplan, som omfattar hela kommunen. �versiktsplanen skall i st ort ange hur mark- och vattenomr� den �r avsedda att anv�ndas och hur bebyggelseutvecklingen b�r ske. �versiktsplanen �r inte bindande f�r myndigheter och enskilda. Regleringen av markens anv�ndning och av bebyggelsen inom kommu� nen sker genom detaljplaner. En d etaljplan f�r omfatta endast en begr�n� sad del av kommunen. F�r begr�nsade omr�den av kommunen som inte omfattas av detaljplan f�r omr�desbest�mmelser antas, om det beh�vs f�r att syftet med �ver� siktsplanen skall uppn�s eller f�r att s�kerst�lla att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses. Fastighetsplaner f�r antas f�r att underl�tta genomf�randet av detaljpla� ner. F�r samordning av flera kommuners planl�ggning f�r regionplaner an� tas. 4 � Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyll� ning, tr�df�llning och skogsplantering fordras tillst�nd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som f�ljer av denna lag. Betr�ffande �tg�rder som kr�ver bygglov f�r ges f�rhandsbesked huruvi� da byggande kan till�tas p� den avsedda platsen. 5 � Vid pr�vning av fr�gor enligt denna lag skall b�de allm�nna och enskilda intressen beaktas, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. 6 � F�r att mark skall f� anv�ndas f�r bebyggelse skall den vara fr�n allm�n synpunkt l�mplig f�r �ndam�let. L�mplighetsbed�mningen sker vid planl�ggning eller i �renden om bygglov eller f�rhandsbesked. 7 � I varje kommun skall det finnas en eller flera n�mnder som skall fullg�ra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsv�sendet och ha det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten. Vad som i denna lag s�gs om byggnadsn�mnd skall till�mpas p� den eller de n�mnder som utses enligt f�rsta stycket. Lag (1991:1704). 8 � L�nsstyrelsen har tillsyn �ver plan- och byggnadsv�sendet i l�net och skall samverka med kommunerna i der as planl�ggning. Boverket har den allm�nna uppsikten �ver plan- och byggnadsv�sendet i riket. Lag (1990:1365). 9 � S�rskilda best�mmelser om byggprodukter finns i byggproduktla gen (1992:1535). Lag (1992:1769). 4124 2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och vid lokalisering av bebyggelse 1 � Planl�ggning skall ske s� att den fr�mjar en fr�n allm�n synpunkt l�mplig utveckling och ger f�ruts�ttningar f�r en fr�n social synpunkt god � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmilj�. H�nsyn skall d�rvid tas till SFS 1992:1769 f�rh�llandena i angr�nsande kommuner. Mark- och vattenomr�den skall 2 och 3 kap. anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�n syn till be skaffenhet och l�ge samt f�religgande behov. Vad som ang es i f�rsta stycket skall beaktas �ven i �renden om byg glov och f�rhandsbesked. 2 � Vid planl�ggning och i �renden om bygglov och f�rhandsbesked skall lagen (1987; 12) om hush� llning med naturresurser m. m. till�mpas. 3 � Bebyggelse skall lokaliseras till mark som �r l�mpad f�r �ndam�let med h�nsyn till 1. de boendes och �vrigas h�lsa, 2. jord-, berg- och vattenf�rh�llandena, 3. m�jligheterna att ordna trafik, vattenf�rs�rjning och avlopp samt annan samh�llsservice, 4. m�jligheterna att f�rebygga vatten- och luftf�roreningar samt bul� lerst�rningar. Bebyggelse och anl�ggningar som f�r sin funktion kr�ver tillf�rsel av energi ska ll lokali seras p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till energ i� f�rs�rjningen och energihush�llningen. Lag (1989:515). 4 � Inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall bebyggelse� milj�n utformas med h�ns yn till behovet av 1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olycksh�ndelser, 2. skydds�tg�rder f�r civilf�rsvaret, 3. hush�llning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygi� eniska f�rh�llanden, 4. trafikf�rs�rjning och god trafikmilj�, 5. m�jligheter f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�r� m�ga att anv�nda omr�det, 6. f�r�ndringar och kompletteringar. Inom eller i n�ra anslutning till omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall det finnas l�mpliga platser f�r lek, motion och annan utevistelse samt m�jligheter att anordna en rimlig samh�llsser vice och kommersiell ser� vice. 3 kap. Krav p� bygg nader m. m. Nya byggnader 1 � Byggnader skall placeras och utformas p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsy n till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturv�r� dena p� platsen . Byggnader skall ha en yttre form och f�rg, som �r l�mplig f�r byggnaderna som s�dana och ger en god helhetsverkan. 2 � Byggnader skall placeras o ch utformas s� att de eller deras avsedda anv�ndning inte inverkar menligt p� trafiks�kerheten eller p� annat s�tt medf�r fara eller betydande ol�genheter f�r omgivningen. Inverkan p� 4125 grundvattnet som kan vara skadlig f�r omgivningen skall begr�nsas. I f r�ga � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '!V :t- . SFS 1992.1769 om byggn ader som ska ll placeras under markytan sk all dessutom i sk�li g ^ omfattning beaktas att anv�ndningen av marken �ver byggn aderna inte f�rsv�ras. 3 � Byggnader skall medge g od hush� llning med energi. I omr�den d�r knapphet p� vatten r�der eller kan befaras uppkomma skall byggnader dessutom medge god hush�llning med vatten. I bygg nader som inneh�ller bost�d er eller arbetslokaler skall uppv�rm� ningssystemet i sk�lig utstr�ckning utformas s� att skilda energislag som �r l�mpliga fr�n allm�n energisynpunkt kan anv�ndas utan omfa ttande �nd� ringar. En- eller tv�bostadshus som i huvudsak skall v�rmas upp med el ell er naturgas skall i sk�l ig utstr�ckning utf�ras s� att ett byte till uppv�rmning med annat energislag underl�ttas. S�dana bygg nader f�r f�rses med upp� v�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskil� da sk�l. 4 � Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra b�rande delar skall ha betrygga nde b�rf�rm�ga, stadga och best�ndigh et. �vriga bygg� nadsdelar skall ha en med h� nsyn till �ndam�let tillfredsst�llande h�llfast� het. 5 � Byggnader skall vara l�mpl iga f�r sitt �ndam�l och ge m�jlighet till trevnad, god hygien, en god arbetsmilj� och ett tillfredsst�llande inom- husklimat. 6 � Byggnader skall ge ett tillfredsst�llande skydd mot olyck sfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskado r vid brand. Avfall ska ll kunna tas om hand och forslas bort fr�n byggn ader p� ett tillfredsst�llande s�tt. 7 � Byggnader, som inneh�ller bost�der, arbetslokaler eller lokal er till vilka allm�nheten har tilltr�de, skall vara tillg�ngliga f�r personer med nedsatt r�rel se- eller orienteringsf�rm�ga och inr�ttade s� att bost�derna och loka lerna blir tillg�ngliga f�r och kan anv�ndas av dessa persone r. I den utstr�ckning som beh�vs med h�nsyn till kravet p� tillg�nglighet skall byggnader vara f�rsedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bost�der skall vara ti llg�ngliga genom hiss eller annan lyftan� ordning g�ller inte byggnader som har f�rre �n tre v�ningsplan. Om s�dana byggnader inneh�lle r bost�der som inte n�s fr�n marken, skall de dock utf�ras s� att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan sv�righet. I fr� ga om en- elle r tv�bostadshus f�r undantag med ges fr�n kravet p� tillg�nglighet till b yggnaden, om det �r befogat med h� nsyn till terr� ngen. Betr�ffande byggnader som inneh�ller arbetslokaler f�r, s�vitt g�ller dessa lokaler, undantag medges fr�n f�rsta stycket, om det �r befogat med h�nsyn till arten av den verksamhet f�r vilken lokalerna �r avsedda. 8 � Byggnader skall utf�ras med s�dant material och p� s�dant s�tt att reparations-, underh�lls- och driftkostnader begr�nsas. 4126 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � 1 fr�ga om f ritidshus med h�gst tv� bo st�der g�ller inte best�mmel- SFS 1992:1769 serna i 3 � f�rsta stycket f�rsta meningen, andra och tredje styckena samt 7 3 kap. och 8 �� och skall kravet i 3 � f�rsta stycket andra meningen g�lla endast i sk�lig utstr�ckning. I fr� ga om byggnader som f� r uppf�ras utan bygglov skall best�mmelser� na i 1 8 � � till�mpas i sk� lig utstr�ckning. Lag (1991:604). Befintliga byggnader 10 � Tillbyggnader, ombyggnader och andra �ndringar av en byggnad skall utf�ras varsamt s� att byggnadens s�rdrag beaktas och dess byggnads� tekniska, historiska, kulturhistoriska, milj�m�ssiga och konstn�rliga v�r� den tas till vara. H�rut�ver skall tillses att 1. tillbyggnader som kr�ver bygglov uppfyller kraven i 1 8 �� och att andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i sk �lig utstr�ckning, 2. ombyggnader utf�rs s� att de delar som byggs om tillf�rs de i 1 8 �� angivna egenskaperna i den omfattning som f�ljer av f�reskrifter meddela� de med st�d av denna lag , 3. andra �ndringar �n tillbyggnad eller ombyggnad utf�rs s� att �ndring� arna i sk �lig utstr�ckning uppfyller kraven i 1 - 8 ��. I de taljplan eller omr�desbest�mmelser kan kommunen st�lla l�gre krav �n vad som f�ljer av a ndra stycket 2 under f�ruts�ttning att bebyggelsen inom omr�det f�r l�ngsiktigt godtagbara egenskaper. Vid till�mpning av and ra och tredje styckena ska ll h�nsyn tas till bygg� nadens f�ruts�ttningar. Vid �ndring av fritidshus med h�gst tv� bost�der g�ller inte best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket f�rsta meningen, andra och tredje styckena samt 7 och 8 � � och skall, �ven s�vitt avser tillbyggnader som kr�ver bygglov och ombyggnader, kravet i 3 � f�rsta stycket andra meningen g�lla endast i sk �lig utstr�ckning. Lag (1991:604). 11 � Med ombyggnad avses �tg�rder som f ordrar bygglov och avsev�rt f�rl�nger brukstiden f�r byggnaden eller en del av den. �ven s�dant inredningsarbete som syftar till en v�sentligt �ndrad anv�ndning av bygg� naden eller en del av den utg�r ombyggnad. 12 � Byggnader, som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhisto� risk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt eller som ing�r i ett bebyggel� seomr�de av denna karakt�r, f�r i nte f�rvanskas. 13 � Byggnader skall underh�llas s� att deras egenskaper i de h�nseen� den som avses i 3-7 �� i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose kraven i 6 och 7 �� skall h�llas i st �nd. Byggnaders yttre skall h�llas i v�rdat skick . Underh�llet skall anpassas till byggnad ens v�rde fr�n historisk, kultur� historisk, milj�m�ssig och konstn�rlig synpunkt samt till omgivningens karakt�r. Byggnader som avses i 12 � skall underh�llas s� att deras s�rart bevaras. 4127 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> y J' . i* ' SFS 1992:1769 Andra anl�ggningar �n byggnader 3 kdi3 14 � I fr�ga om anl�ggningar for vilka bygglov kr�vs skall vad som f�reskrivs om byggnader i 1 -13 �� till�mpas. I fr�ga om �vriga anl� gg� ningar som anges i 8 kap. skall 1 13 �� till�mpas i sk�lig utstr�ckning. Tomter, allm�nna platser m.m. 15 � Tomter som tas i anspr�k f�r beb yggelse skall anordnas p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturv�rdena p� platsen. D essutom skall tillses att 1. naturforuts�ttningama s� l�ngt m�jligt tas till vara, 2. betydande ol�genheter f�r omgivningen inte uppkommer, 3. risken for olycksfall begr�nsas och betydande ol�genheter f�r trafiken inte uppkommer, 4. det finns en l�mpligt bel� gen utfart eller annan utg�ng fr�n tomten samt anordningar som medger n�dv�ndiga transporter och tillgodoser kravet p� framkomli ghet f�r utryckningsfordon till och fr�n beb yggelsen p� tomten, 5. tomten, om det inte �r obefogat med h� nsyn till terr�ngen och forh�l� landena i �vrigt, kan anv�ndas av personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga, 6. l�mpligt utrymme f�r parkering, lastning och lossning av fordon i sk�lig utstr�ckning anordnas p� tomten eller i n� rheten av denna. Om tomter tas i anspr�k for bebyggelse som inneh�ller en eller fler a bost�der eller loka ler for barnstuga, sk ola eller annan j�mf�r lig verksam� het, skall det finnas tillr�ckligt stor friyta som �r l�mplig f�r lek och utevistelse p� tomten eller p� utrymmen i n�rhet en av denna. Om det inte finns tillr�ckliga utrymmen for att anordna b�d e parkering och friyta, skall i f�rsta hand friyta anordnas. 16 � P� bebyggda tomter f�r best�mmelserna i 15 � f�rsta stycket 6 samt andra och tredje styckena till�mpas i sk �lig utstr�ckning. Vid tillby ggnad som kr�ver bygglov eller vid ombyggnad skall tomt en anordnas s� att den uppfyller kraven i 15 � i sk�lig utstr�ckning. 17 � Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspr�k f�r bebyggelse eller inte, h�llas i v�rdat sk ick. De skall sk�tas s� att betydande ol�genheter f�r omgivningen och f�r trafiken inte uppkommer och s� att risken f�r olycks� fall begr�nsas. Byggnadsn�mnden kan beslu ta att plantering skall utf� ras och att befin tlig v�xtlighet skall bevaras. Anordningar som har tillkommit f�r att uppfylla kraven i 15 � skall h�llas i st�nd i sk� lig utstr�ckning. Lekplatser och fasta anordningar p� lekplatser skall underh�llas s� att risken f�r olycksfall begr�nsas. 18 � I fr�ga om allm�nna platser och omr�den f�r andra anl�ggningar �n byggnader skall vad som f�reskrivs om tomter i 15-17 �� till�mpas i sk�lig utstr�ckning. 4128 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 kap. �versiktsplan 1992:1769 4 kap. 1 � I �versiktsplanen skall redovisas allm�nna intressen som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den. Av planen sk all framg� 1. grunddragen i fr�ga om den avsedda anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt i fr�ga om tillkomst, f�r�ndring och bevarande av bebyggelse, 2. hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. 2 � �versiktsplanen skall utformas s�, att dess inneb�rd kan utl�sas utan sv�righet. Till planen skall fogas en s�dan planbeskrivning som avses i 8 � och l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 �. Om l�nsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del , skall det anm�r� kas i plane n. 3 � N�r f�rslag till �versiktspla n eller till �ndring av planen uppr�ttas, skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�rs av f�rslaget. Andra som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. 4 � Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse och f�rslagets inneb�rd redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i e n samr�dsredog�relse. 5 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att 1. ge r�d om till�mpningen av 2 kap. och verka f�r att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses, 2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten� omr�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt, 3. ta till vara statens intressen. 6 � Innan �versiktsplanen eller en �ndring av den antas, skall kommu� nen st�lla ut planf�rslaget under minst tv� m�nader. Den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget skall g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden. 7 � Kung�relse om utst�llningen av planf�rslaget skall minst en vecka f�re utst�llningstidens b�rjan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf�� ras i ortstidning. Av kun g�relsen skall framg� var utst�llningen �ger rum samt inom vilken tid , p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget skall l�mnas. Avser f�rslaget en viss del av kommunen, skall det framg� av kung�relsen. F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivet i lagen (1977:654) om kung�rande i m�l och �renden hos myn dighet m. m. 130-SFS 1992 4129 \ � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " i. SFS 1992:1769 Ett exemplar av f�rslaget med planbeskrivning och samr�dsredog�relse 4 och 5 kap. skall, innan f�rslaget st�lls ut, s�ndas till l�nsstyrelsen samt till regionpla- neorgan och kommuner som ber�rs av f�rslaget. 8 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av 1. planbeskrivning som avses i andra stycket, 2. samr�dsredog�relsen, 3. g�llande �versiktsplan, 4. s�dant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r en bed�mning av f�rslaget. I p lanbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, sk�len till planens utformning och de �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r att fullf�lja planen. Avser f�rslaget �ndring av �versiktsplanen f�r en viss del av kommunen, skall �ndringens verkningar f�r andra delar av kommunen redovisas. 9 � L�nsstyrelsen skall under utst�llningstiden avge ett granskningsytt� rande �ver planf�rslaget. Av yttrandet skall framg� om 1. f�rslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hus� h�llning med naturresurser m. m., 2. s�dana fr�gor r�rande anv�ndningen av mark- och vattenomr�den som ang�r tv� eller flera kommuner inte samordnas p� ett l�mpligt s�tt, 3. bebyggelsen blir ol�mplig med h�nsyn till de boendes och �vrigas h�lsa eller till behovet av skydd mot olycksh�ndelser. 10 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de avl�mna� de synpunkterna och redovisa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tande som skall fogas till handlingarna i �rendet. Om f�rslaget �ndras v�sentligt efter utst�llningen, skall ny utst�llning ske. 11 � �versiktsplanen och �ndringar av den antas av kommunfullm�kti� ge. 12 � Beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen g�ller f�rst sedan beslu� tet vunnit laga kraft. 13 � N�r kommunens beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen har vunnit laga kraft, skall planen, planbeskrivningen, samr�dsredog�relsen, granskningsyttrandet, utl�tandet enligt 10 � och et t protokollsutdrag med beslutet utan dr�jsm�l s�ndas till Boverket, l�nsstyrelsen, regionplaneor- gan och kommuner som ber�rs. Lag (1990:1365). 5 kap. Detaljplan och omr�desbest�mmelser Detaljplan 1 � Pr�vning av markens l�mplighet f�r bebyggelse och reglering av 4130 bebyggelsemilj�ns utformning skall ske genom detaljplan f�r 1. ny sammanh�llen bebyggelse. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. ny enstaka byggnad vars anv�ndning f�r betydande inverkan p� SFS 1992:1769 omgivningen eller som sk all f�rl�ggas inom ett o mr�de d�r det r�der stor 5 kap. efterfr�gan p� mark f�r b ebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan pr�vas i samband med pr�vning av ans�kan om by gglov eller f�rhandsbe� sked, 3. bebyggelse som skall f�r�ndras eller bevaras, om regleringen beh�ver ske i ett sammanhang. F�rsta stycket skall till�mpas ocks� i fr�ga om andra anl�ggningar �n byggnader, om anl�ggningarna kr�ver bygglov enligt 8 kap. 2 �. Detaljplan beh�ver inte uppr�ttas i den m�n tillr�cklig reglering har skett genom omr�desbest�mmelser. 2 � Vid utformningen av en detaljp lan skall sk�lig h�nsyn tas till befint� liga beb yggelse-, �gander�tts- och fastig hetsf�rh�llanden som kan inverka p� planens genomf�rande. I de delar som planen medf�r att mark eller s�rskild r�t t till mark kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 1719 �� skall planen dessutom utformas s� att de f�rdelar som kan vinnas med den �verv�ger de ol� gen� heter som planen orsakar enskilda. Detaljplanen f�r inte omfatta ett st�rre omr�de �n som �r befogat med h�nsyn till syftet med planen och den tid f�r att genomf�ra den som skall best�mmas enligt 5 �. 3 � I detaljplanen skall redovisas och till gr�nserna anges 1. allm�nna platser s�som gator, v�gar, torg och parker, 2. kvartersmark f�r bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanl�gg� ningar, begravningsplatser, anl�ggningar f�r trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och s�kerhetsomr�den, 3. vattenomr�den f�r bland annat b�thamnar och friluftsbad. 1 fr� ga om allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman skall anv�ndningen och utformningen anges. F�r kvartersmark och vattenom� r�den skall anv�ndningen anges. 4 � Om kommunen inte skall vara huvudman f�r de allm�nna platserna inom planomr�det, skall det anges i detaljplanen. 5 � 1 detaljplanen skall ange s en genomf�randetid. Tiden skall best�m� mas s� att det finns rimliga m�jligheter a tt genomf�ra planen och vara minst fem o ch h�gs t femton �r. Tiden r�knas fr�n den dag d� beslutet att anta planen vinner laga kr aft eller fr�n den dag dessf�rinnan d� n�gon del av planen f�r genomf�ras p� grund av f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. 1 pla nen kan anges att tiden skall r�knas fr�n senare tidpunkt �n den d� beslutet att anta planen vinner laga kraft. F�r skilda omr�den av planen kan olika genomf�ran detider best�mmas. Saknar planen best�mmelser om genomf�randetid, �r tiden femton �r fr�n dag som anges i f�rsta stycket. Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomf�randetid finns best�mmelser i 14 �. Efter genomf�randetidens utg�ng forts�tter planen att g�lla tills den �ndras eller upph�vs. 4131 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 6 � Medger detaljplanen tillf�Uig anv�ndning av mark eller bygg nader enligt 7 � f�rsta stycket 9, skall i planen best�mma s den tid under vilken anv�ndningen f�r p�g�. Tiden f�r best�mmas till h�gst tio �r och skall r�knas fr�n den dag som anges i 5 � f�rsta stycket. Saknar planen best�m� melser om tiden, �r denna fem �r. Om f�rl�ngning av tiden finns best�m� melser i 15 �. 7 � Ut�ver vad som e nligt 3 � skall redovisas i detaljplanen f�r i plane n meddelas best�mmelser om 1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 � f�rsta stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 � f�rsta och tredje styckena samt 9 � f�rsta och andra styckena, 2. den st�rsta omfattning i vilken bygga nde �ver och under markytan f�r ske och, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till bostadsf�rs�rjning� en eller milj�n, �ven den minsta omfattning i v ilken byggandet skall ske, 3. byggnaders anv�ndning, varvid f�r bostadsbyggnader kan best�m� mas andelen l�genheter av olika slag och storlek, 4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�gg� ningar och tomter, varvid ombyggnadsbest�mmelser enlig t 3 kap. 10 � tredje stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 k ap. 12 � och rivningsf�rbud f�r s�dana byggnader f�r meddelas, 5. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge, 6. anv�ndning och utformning av allm�nna platser f�r vilka kommunen inte skall vara huvudman, 7. st�ngsel samt utfart eller annan utg� ng mot allm�nna platser, 8. placering och utformning av parkeringsplatser, f�rbud att anv�nda viss mark eller byggnader f�r parkering samt skyldighet att anordna utrym� me f�r parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 � f�rsta stycket 6, 9. tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader, som inte genast beh�� ver tas i anspr�k f�r det �ndam�l som anges i pla nen, 10. markreservat f�r allm�nna ledningar, ene rgianl�ggningar samt tra� fik- och v�ganordningar, 11. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen och, om det finns s�rskilda sk�l, h�gsta till�tna v�rden f�r st�rningar genom luftf�rorening, buller, skakning, ljus eller annat s�dant som pr�vas enligt milj�skyddslagen (1969:387), 12. principerna f�r fastighetsindelningen och f�r inr�ttande av gem en- samhetsanl�ggningar. Best�mmelser om byggnaders anv�ndning enligt f�rsta stycket 3 f�r inte utformas s� att en e ffektiv konkurrens motverkas. 1 detaljplanen f�r �ven meddelas best�mmelser om exploaterings� samverkan enligt 6 kap. 2 �. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut enligt lagen (1987; 11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, ska ll det anges i planen om den sk all genomf�ras enligt n�mnda lag. Skall mark tas i anspr�k fr�n n�g on fastighet vars �gare inte deltar i sa mverkan, skall planen inneh�lla uppgift d�rom. Planen f�r inte g �ras mer detaljerad �n som � r n�dv�ndigt med h�nsy n till syftet med de n. Lag (1992:75). 4132 8 � I deta ljplanen f�r best�mma s att bygglov inte skall l�mnas till �tg�r� der som inneb�r v�se ntlig �ndring av markens anv�ndning f�rr�n � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. viss trafik-, vatt en-, avlopps- eller energianl�ggning for vilken kom- SFS 1992:1769 munen inte skall vara huvudman har kommit till st�nd, 5 kap, 2. viss byg gnad eller anl�ggning p� tomten har rivits, byggts om eller f�tt en i planen angiven �ndrad anv�ndning eller utfarten eller annan utg�ng fr�n fastigheten har �ndrats eller 3. beslut om antagande av en i detaljplanen f�rutsatt fastighet splan har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen f�r genomf�ras efter f�rordn ande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. 9 � Detaljplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med best�mmelser. Planen f�r dock best� av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som inneh�ller b�de plankarta och best�mmel ser, om planens inneh�ll �nd� framg�r tydligt. Av en plankarta skall framg� hur planomr�det delas upp p� mark f�r skilda �ndam�l och vilka best� mmelser som g�ller for olika omr�den. Planhandlingarna skall utformas s� att det tydligt framg�r hur planen reglerar milj�n. Lag (1989:1049). 10 � Till detaljplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som anges i 26 � o ch en s�dan genomforandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 � . Om detaljplanen best�r av endast en handling, f�r dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen. Lag (1989:1049). 11 � F�re genomforandetidens utg�ng f�r mot ber�rda fastighets�gares bestridande detaljplanen �ndras eller upph�vas endast om det �r n�dv�n� digt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt, vilka inte kunnat f�rutses vid planl�g gningen. Efter genomforandetidens utg�ng f�r planen �ndras eller upph�vas utan att r�ttigheter som uppkommit genom planen beaktas. Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomforandetid finns best�mmelser i 14 �. Om f�rl�ngning av tid f�r tillf�llig markan v�ndning finns best�m� melser i 15 �. 12 � Best�mmelserna i 14 och 610�� skall till�mpas �ven n�r en detaljplan �ndras eller upph�vs. N�r en detaljpla n �ndras skall vad som g�ller om genomforandetid for planen g�lla �ven f�r de fr�gor som plan�ndringen avser. Om det vid plan�ndringen inte g�ller n�gon genomf�randetid for planen, skall dock s�rskild genomf�ran detid best�mmas enligt 5 � for de fr�gor som plan�nd� ringen avser. Lag (1991:604). 13 � Om detaljplanen �ndras eller helt eller delvis upph�vs for ett omr� de som omfattas av en fastighetsplan, skall det framg� av detaljplanen i vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 � upph�r att g�lla. Att detaljplanen i v issa fall �ndras till f�ljd av att en fastighetsplan antas framg�r av 6 kap. 5 �. 14 � Innan genomf�randetiden g�tt ut kan den f�rl�n gas med h�gst fem �r i s�nder. Efter det att genomf�randetiden g�tt ut, kan den f�rnyas med h�gst fem �r i s�nder. F�rl�ng ning och f�rnyelse kan avse visst omr�de av 4133 detaljplanen. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - !". - y4f. '.'C'/. SFS 1992:1769 5 kap. Har under genomforandetiden �tg�rder vidtagits f�r planens genomf�� rande s�vitt g�ller viss fastighet men har �tg�rderna inte kunnat fullf�ljas p� grund av omst�ndigheter �ver vilka kommunen r�der, skall genomf�- randetiden forl�ngas i sk�lig utstr�ckning f�r den fastigheten. Ans�kan om f�rl�ngning skall g�ras f�re genomf�randetidens utg�ng. 15 � Den tid under vilken tillf�llig markanv�ndning f�r p�g� kan f�r� l�ngas med h�gst fem �r i s� nder. Den sammanlagda tiden f�r dock inte �verstiga tjugo �r. Omr�desbest�mmelser 16 � F�r begr�nsade omr�den som inte omfattas av detaljplan kan om� r�desbest�mmelser antas for att s�kerst�lla att syftet med �versiktsplanen uppn�s eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses. Med omr�desbest�mmelser f�r regleras 1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 � f�rsta stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 �, 8 � andra och tredje styckena samt 9 � tredje stycket, 2. grunddragen for anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r bebyggelse eller for fritidsanl�ggningar, kommunikationsleder och andra j�mf�rliga �ndam�l, 3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean for fritidshus och storleken p� tomter till s�dana hus, 4. plaeering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�gg� ningar eller tomter, varvid ombyggnadsbest�mmelser enligt 3 kap. 10 � tredje stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och rivningsf�rbud for s�dana byggnader f�r meddelas, 5. anv�ndning och utformning av allm�nna platser, 6. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana omr�den som avses i 8 k ap. 9 � tredje stycket, 7. skyddsanordningar for att motverka st�rningar fr�n omgivningen, 8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 �. 17 � Omr�desbest�mmelserna och sk�len till dem skall redovisas i en s�rskild handling. Handlingen skall utformas s� att det tydligt framg�r hui best�mmelserna reglerar milj�n. Vad som foreskrivs i f� rsta stycket g�ller �ven n�r omr�desbest�mmel� serna �ndras eller upph�vs. 4134 F�rfarandet m.m. 18 � Detaljplanen b�r grundas p� ett program som anger utg�ngspunkter och m�l f�r planen. En detaljplan som medger en anv�ndning av mark eller av byggnader eller andra anl�ggningar som inneb�r betydande milj�p�verkan skall grun� das p� ett s�dant program som anges i f�rsta stycket, om detaljplanen inneb�r att planomr�det f�r tas i anspr �k f�r 1. industri�ndam�l, 2. ny sammanh�llen bebyggelse, 3. skidliftar eller kabinbanor, 4. hotellkomplex eller fritidsbyar eller 5. permanenta t�vlings- eller testbanor f�r bilar eller motorcyklar. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I de fall som anges i and ra stycket ska ll en milj�konsekvensbeskrivning SFS 1992; 1769 enligt 5 kap. lagen (1987:12) o m hush�llning med naturresurser m.m. 5 kap. uppr�ttas vid utarbe tandet av programmet. Lag (1992:1769). 19 � N�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas skall det, om det inte �r uppen� bart on�digt, finnas en eller flera f�r �ndam�let avsedda kartor (grundkar� ta) och en fastighet sf�rteckning. I fastig hetsf�rteckningen skall i den m�n de ber�rs av planen redovisas 1. fastigheter, mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter och andra omr�den samt �gare till och innehavare av annan s�rskil d r�tt �n bostads� r�tt och hyresr�tt i n�mnda egendo m, 2. gemensamhetsanl�ggningar enligt anl�ggningslagen (1973:1149) samt �garna till de fastigheter som deltar i anl �ggningen. Om en samf�llighetsf�rening enligt lagen (1973:1150) om f�rvaltning av samf�lligheter f�rvaltar samf�llighet, s�rskild r�tt eller gemensamhetsan- l�ggning skall i st�llet f�r �gare eller innehavare anges f�reningen. 20 � N�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas, skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som ber�rs av f�rslaget. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs av f�rslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en� skilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. 21 � Samr�det syftar till ett utbyte av informa tion och sy npunkter. Un� der samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Om det finns ett program eller en milj�konsekvensbeskrivning f�r planen, skall ocks� dessa redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovis as i en samr �dsredog�relse. Lag (1992:1769). 22 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att 1. ge r�d om till�mpninge n av 2 och 3 kap. och verka f�r att riksintres� sen enligt lagen (1987:12) om hush�llning me d naturresurser m.m. tillgo� doses, 2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten� omr�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt, 3. ta till vara statens intressen. 23 � Innan detaljplanen antas, skall kommunen st�lla ut planf�rslaget under minst tre veckor. Den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget skall g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden . 24 � Kung�relse om utst�llning en av planf�rslaget skall minst en vecka f�re utst�llningstidens b�rjan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf�� ras i ortstidning. Kung�randet f�r dock ske senast den dag d� utst�llnings� tiden b�rjar, om denna best�mts till minst fyra veckor. Av kung�relsen skall framg� 4j35 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 5 kap. 4136 1. var planomr�det ligger, 2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen, 3. vilken mark eller s�rskild r�tt till mark som till f�ljd av planens antagande kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17 - 19 ��, 4. var utst�llningen �ger rum, 5. inom vilken tid, p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget skall l�mnas, 6. att den som inte senast under utst�llningstiden framf�rt synpunkter p� f�rslaget enligt 13 kap. 5 � kan f�rlora r�tten att �verklaga beslut att anta planen. F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivet i lagen (1977; 654) om kung�rande i m�l och �renden hos myndighet m. m. Ett exemplar av f�rslaget med en planbeskrivning enligt 26 �, en genom� f�randebeskrivning enligt 6 ka p. I � och samr�dsredog�relsen skall, innan f�rslaget st�lls u t, s�ndas till l�nsstyrelsen och kommuner som ber�rs av f�rslaget. Lag (1989:1049). 25 � Underr�ttelse om inneh�llet i kung�relsen skall senast dagen f�r kung�randet i bre v s�ndas till 1. k�nda sak�gare, 2. k�nd organisation av hyresg�ster som har avtal om f�rhandlingsord� ning f�r en fastighet som ber�rs av planf�rslaget eller, om f�rhandlingsord� ning inte g�ller, k�nd f�rening av hyresg�ster som �r ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsomr�de fastigheten �r bel� gen, 3. andra som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget. Om f�rslaget ber�r en samfallighet f�r vilken finns styrelse eller annan utsedd att f�rvalta samf�llighetens angel�genheter, f�r underr�ttelsen s�n� das till en ledamot av styrelsen eller till f�rvaltaren. Saknas styrelse eller f�rvaltare, f�r underr�ttelsen s�ndas till en av del�garna f�r att h�llas tillg�nglig f�r alla. Underr�ttelse enligt f�rsta stycket beh�ver inte s�ndas, om ett stort antal personer skall underr�ttas och det skulle inneb�ra st�rre kostnad och besv�r �n som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �ndam�let med underr�ttel� sen att s�nda den till var och en av dem. �gare av s�dan mark och innehavare av s�dan s�rskild r�tt till mark som avses i 24 � f�rsta stycket 3 skall dock alltid underr�ttas enligt f�rsta stycket. Detsamma g�ller den som har meddelats ett f�rel�ggande enligt 28 a �. Lag (1 991:604). 26 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av 1. planbeskrivningen och genomf�randebeskrivningen, 2. samr�dsredog�relsen, 3. program f�r planen, milj�konsekvensbeskrivning, grundkarta och fastighetsf�rteckning, om s�dana handlingar har uppr�ttats, 4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r en bed�mning av f�rslaget. 1 planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, pla� nens syfte och sk�len till planens utformning. Beskrivningen skall �tf�ljas av illustrationsmaterial, om det inte �r uppenbart on�digt. Om planf�rsla� get avviker fr�n �versiktsplanen, skall avvikelsen och sk�len till denna redovisas i beskrivningen. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Annat tillg�ngligt material som belyser f�rslagets inneb�rd, b�r ocks� SFS 1992:1769 st�llas ut. Lag (1992:1769). 5 kap. 27 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de synpun k� ter som senast under utst�llningstiden har framf�rts skriftligen och redovi� sa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tande som skall fogas till handlingarna i �rendet. Utl�tandet eller ett meddelande om var utl�tandet h�lls tillg�ngligt skall f�r k�nnedom snarast m�jligt i brev s�nd as till dem som inte f�tt sina synpunkter tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underr�ttas, f�r underr�ttelse i st� llet ske genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 �, eller genom en kung�relse som ansl�s p� kommunens anslagstavla , infor� mationsblad om kung�relsen som sprids till de boende som ber�rs av f�rslaget till detaljplan och brev till sak�gare och s�dan organisation eller f�rening som avses i 25 � f�rsta stycket 2 och som inte f�tt sina synpunkter tillgodosedda. Om f�rslaget �ndras v�sentli gt efter utst�llningen, skall ny utst�llning ske. Lag (1989:1049). 28 � I st �llet f�r vad som f�reskrivs i 1 8 �, 20 �, 21 � andra stycket samt 22-27 �� f�r best�mmelserna i andra stycket till�mpas (enkelt planf�rfa� rande), om f�rslaget till detaljplan �r av begr�nsad betydelse, saknar intresse f�r allm�nheten samt �r f�renligt med �versiktsplanen och l�ns� styrelsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9 �. Vid enkelt planf�rfarande skall l�nsstyrelsen och de som anges i 25 � f�rsta stycket beredas tillf�lle till samr�d. N�r f�rslag till detaljplan f�relig� ger skall de underr�ttas om detta och, om de inte godk�nner f�rslaget, under minst tv� veckor ha tillf�lle att skriftligen l�mna synpunkter p� f�rslaget. Denna tid kan f�rkortas om alla ber�rda �r ense om det. En sammanst�llning av inkomna synpunkter och f�rslag med anledning av dem skall redovisas i ett s�rskilt utl�tande som skall fogas till handlingarna i �rendet. 28 a � Innan en detaljplan antas f�r kommunen f�rel�gga den som till f�ljd av antagandet kan komma att drabbas av skada som avses i 14 kap. 8 � f�rsta stycket 2 eller 3 att inom viss tid, dock minst tv� m�nader, anm�la sina anspr�k p� ers�ttning eller inl�sen till kommunen. Ett s�dant f�rel�ggande skall �tf�ljas av uppgift om de best�mmelser som avses bli utf�rdade, �ndrade eller u pph�vda. Den som inte anm�ler sina anspr�k inom den utsatta tiden f�rlorar sin r�tt till ers�ttning eller inl�sen . Best�mmelsen i f�rsta stycket utg�r inte hinder mot att anspr�k p� ers�ttning eller inl�sen framst�lls p� grund av skada som inte rimligen kunde f�rutses inom den angivna tiden. Lag (1991:604). 29 � Detaljplanen antas av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige f�r uppdra �t kommunstyrelsen eller byggnadsn�mnden att anta planer som inte �r av principiell beskaffenhet eller i �vrigt av st�rre vikt. 30 � Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillk�nnagetts p� kommunens anslagsta vla 4137 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - �; i', '' j . .j. " SFS 1992:1769 skall meddelande om tillk�nnagivandet, protokollsutdrag med beslutet 5 kap. samt uppgift om vad den som vill �verklaga beslutet har att iaktta s�ndas i brev till 1. l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�rs av planen, 2. sak�gare, bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende samt s�dan organisation eller f�rening som avses i 25 � f�rsta stycket 2, om de senast under utst�llningstiden eller under den i 28 � andra stycket angivna tiden skriftligen har l�mnat synpunkter i �rendet som inte har blivit tillgodo� sedda eller om de har r�tt att �verklaga p� grund av best�mmelsen i 13 kap. 5 � andra stycket f�rsta meningen. Om ett stort antal personer skall underr�ttas enligt f�rsta stycket 2 och det skulle inneb�ra st�rre kostnad och besv�r �n som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �ndam�let med underr�ttelsen att s�nda den till var och en av dem, f�r underr�ttelse i st�llet ske genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 � eller genom en kung�relse som ansl�s p� kommunens anslags� tavla, informationsblad om kung�relsen som sprids till de boende som ber�rs av beslutet och brev till s�dana sak�gare och s�dan organisation eller f�rening som avses i f�rsta stycket 2. �gare av s�dan mark och innehavare av s�dan s�rskild r�tt till mark som kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17 19 �� skall do ck alltid underr�ttas enligt f�rsta stycket. Detsamma g�ller den som har meddelats ett f�rel�ggande enligt 28a�. Av kung�relse som avses i andra stycket skall framg� vad beslutet avser, tidpunkten f�r beslutets tillk�nnagivande p� kommunens anslagstavla och vad den som vill �verklaga beslutet har att iaktta. Om kung�relsen inf�rs i ortstidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillk�nnages p� anslagstavlan. Lag (1991:604). 31 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till f�ljd av beslutet kan vara ber�ttigade till ers�ttning enligt 14 kap. 5 eller 8 � underr�ttas. I underr�ttelsen skall ocks� tas in en upplysning om inneh�llet i 15 kap. 4 �. Kommunen best�mmer om underr�ttelsen skall ske genom brev eller genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 �. Snarast m�jligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen, genomf�randebeskrivningen och fastighetsf�rteckningen s�ndas till l�nsstyrelsen, fastighetsregistermyndig� heten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte �r uppenbart obe� h�vligt. Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor fr�n det att planen vunnit laga kraft, skall m yndigheterna genast underr�t� tas om inneh�llet i handl ingarna. Lag (1989:1049). 32 � Best�mmelserna i 18-31 �� skall till�mpas �ven n�r detaljplaner �ndras eller upph�vs. 33 � Best�mmelserna i 19 � om fastig hetsf�rteckning och best�mmelser� na i 2 0-31 �� skall till�mpas n�r omr�desbest�mmelser antas, �ndras eller upph�vs. 4138 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va detaljplan eller omr�desbe- SFS 1992:1769 st�mmelser g�ller f�rst sedan beslutet vunnit laga kraft eller f�r ge nomf�- 5 och 6 kap. ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. 35 � Omr�desbest�mmelser upph�r att g�lla n�r det f�r omr�det f�relig� ger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket att planen f�r genomf�ras, 36 � Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 � � f�ljer att bygglov, rivningslov och marklov inte f�r meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbest�mmel� ser i vidare m �n �n som s� gs d�r. �tg�rder som inte kr�ver lov och som avser byggnader, andra anl�gg� ningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras s� att de inte strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser. Detta g�ller dock inte s�dana �tg�r� der som anges i 8 kap. 4 � f�rsta stycket 3 6 och som inte kr�ver lov. Enligt vad som f�reskrivs s�rskilt f�r beslut enligt vissa andra f�rfatt� ningar �n denna l ag inte meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbe� st�mmelser. Lag (1987:246). 6 kap. Plangenomf�rande Genomfi�randebeskrivning 1 � Vid uppr�ttandet av f�rslag till detaljplan skall i en s�rskild handling (genomf�randebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekono� miska och fastighetsr�ttsliga �tg�rder som beh�vs f�r ett samordnat och �ven i � vrigt �ndam�lsenligt genomf�rande av planen. Exploateringssamverkan 2 � Kommunen f�r besluta att exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan f�r ske, om det med h�nsyn till bebyggelseutvecklingen �r angel�get att i ett sammanhang st�lla i ordning mark f�r bebyggelse och utf�ra s�dana anordningar som beh�vs f�r bebyg� gelsen. S�dant beslut meddelas genom detaljplan eller omr�desbest�mmel� ser. 1 beslutet skall anges samverkansomr�dets huvudsakliga avgr�nsning samt den tid inom vilke n ett exploateringsbeslut enligt lagen om exploate� ringssamverkan skall meddelas. Denna tid f�r best�mmas till h �gst fem �r fr�n den dag d� beslutet att anta planen eller omr�desbest�mmelserna vinner laga kraft eller fr�n den dag dessf�rinna n d� del av planen eller av omr�desbest�mmelserna f�r genomf�ra s efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. Har n�got explo ateringsbeslut inte meddelats inom den angivna tiden, upph�r planen eller omr�desbest�mmelserna att g�lla s�vitt avser kommunens beslut om exploateringssamverkan. Fastighetsplan 3 � I fastighetsplan kan f�r omr�den som omfattas av detaljplan medde� las best�mmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, 4139 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v)_ : - SFS 1992:1769 ledningsr�tt och liknande s�rskilda r�ttigheter samt om gemensamhetsan- 6 kap. l�ggningar. Fastighetsplan skall antas om 1. det beh�vs f�r genomf�rande av en �ndam�lsenlig indelning i f astig� heter, 2. detaljplanens genomf�rande i andra fall underl�ttas genom en fastig� hetsplan, 3. en fastighets�gare beg�r det och planen inte �r uppenbart on�dig. 4 � Fastighetsplanen skall omfatta ett l�mpligt avgr�nsat omr�de. Sk�lig h�nsyn skall tas till befintliga beby ggelse-, �gander�tts- och fastighetsf�r� h�llanden som kan inverka p� pla nens genomf�rande. Om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den skall ge best�mmelser om servitut och liknande s�rskilda r�ttigheter, till�mpas 3 kap. 1 � fastighetsbildningslagen (1970:988). Om planen skall reglera inr�ttandet av en gemensamhetsanl�ggning, till�mpas 5 och 6 �� anl�ggningslagen (1973:1 149). Skall den ge bes t�m� melser om ledningsr�tt, till�mpas 6 � ledningsr�ttslagen (1973:1144). 5 � Fastighetsplanen f�r inte strida mot detaljplanen. Om syftet med detaljplanen inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras. I s�dan a fall skall detaljplanen anses ha den utformning som framg�r av fastighets� planen. 6 � I den m�n det beh�vs med h�nsyn till syftet med fastig hetsplanen skall i planen a nges 1. omr�dets indelning i fast igheter, 2. vilka servitut, ledningsr�tter och liknande s�rskil da r�ttigheter som skall bildas, �ndras eller upph�vas, 3. de anl�ggningar som skall utg�ra gemensamhetsanl�ggningar, 4. de fastigheter som skall delta i gemen samhetsanl�ggningama och de utrymmen som skall tas i anspr�k f�r anl�ggningarna. 7 � I fastighetsplanen f�r best�mmas att planen g�ller endast under f�ruts�ttning att beslute t att anta en viss detaljplan har vunnit laga kr aft eller f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. 8 � Fastighetsplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med best�mmelser. Planen f�r dock best� av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som inneh�ller b�de plankarta och best�m� melser, om planens inneh�ll �nd� framg�r tydligt. Lag (1989:1049). 9 � Till fastighetsplanen skall fogas en s�dan planb eskrivning som anges i 12 �. Om fastighetsplanen best �r av endas t en handling , f�r doc k plan� beskrivningen redovisas i den ha ndlingen. Lag (1989:1049). 10 � F�re utg�n gen av detaljplanens genomf�randetid f�r mot ber�rda fastighets�gares bestridande fastighetsplanen �ndras eller upph�vas endast om det �r n�dv�ndigt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt, 4140 vilka inte kunnat f�rutses vid planl� ggningen. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Efter utg�ngen av detaljplanens genomforandetid f�r fastighetsplanen SFS 1992:1769 �ndras eller upph�vas utan att r�ttigheter som uppkommit genom fastig- 6 kap. hetsplanen beaktas. 11 � Om detaljplanen �ndras och detta medf�r att fastighets planen stri� der mot detaljplanen, upph�r fasti ghetsplanen att g�lla i de delar s om den strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis upph�vs, upp� h�r fastighetsplanen att g�lla i de delar som ber�rs. 12 � Best�mmelserna i 5 kap. 18 28 och 30 �� skall till�mpas n�r fastig� hetsplanen uppr�ttas. Om fastighetsplanen inte uppr�ttas gemensamt med detaljplanen beh�ver dock samr�d inte ske med l�nsstyrelsen och kommu� ner som ber�rs av f�rslaget. Inte heller beh�ver planf�rs laget s�ndas till dem. I planbe skrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastig hetsplan� en h�nf�r sig til l och sk�len till den utformning av fastighetsplanen som har valts. Om planf�rslaget avviker fr�n detaljplanen, skall avvikelsen och sk�len till denna redovisas i beskrivningen. Lag (1989:1049). 13 � Fastighetsplanen antas av byggnadsn�mnden eller, om planen har uppr�ttats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av n�mn� den, av den som antar detaljplanen. Snarast m�jligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit laga kraft skal l ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighe ts� f�rteckningen s�ndas till fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbild� ningsmyndigheten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor fr�n det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underr�t� tas om inneh�llet i handlingarna. I de fall detaljplanen enligt 5 � skall anses ha den utformning som framg�r av fastighetsplanen skall l�nsstyrelsen tills�ndas handlingarna respektive under�ttas om inneh�llet i dess a enligt andra och tredje stycke� na. Lag (1989:1049). 14 � Best�mmelserna i 3 9, 12 o ch 13 �� till�mpas �ven n�r fastighets� planen �ndras eller upph�vs. 15 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va fastighetsplan g�ller f�rst sedan beslutet har vunnit laga kraft ell er f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8� andra stycket. Byggnadsn�mnden f�r dock f�rordna att ett s�dant beslut som fattats efter till�mpning av reglerna om enkelt planf�rfa� rande f�r genomf�ras trots att beslutet inte vunnit laga kraft, om en �gare av en fa stighet som omfattas av planen beg� r det och sam tliga som ber�rs av beslutet skriftligen godk�nt det f�rslag som ligger till grund f�r beslutet. Lag (1991:604). 16 � Av 8 kap. 11 � f�ljer att bygglov inte f�r meddelas i strid mot fastighetsplan i vidare m�n �n som s� gs d�r. �tg�rder som inte kr�ver bygglov och som avser byggnader, andra anl�ggningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras s� att de inte 4141 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 strider mot en fastighetsplan. Detta g�ller dock inte s�dana �tg�rder som 6 kap. anges i 8 kap. 4 � f�rsta stycket 3-6. Enligt vad som foreskrivs s�rskilt f�r besl ut enligt vissa andra f�rfatt� ningar �n denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan. Lag (1987:246). Avst�ende av mark m. m. 17 � Kommunen f�r l�sa mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas for allm�nna platser for vilka kommunen �r huvudman. Annan mark som enligt planen skall anv�ndas f�r annat �n enskilt bebyggande f�r kommunen l�sa, om markens anv�ndning for avsett �nda� m�l inte �nd� kan anses s�kerst�lld. Besv�ras mark som kommunen f�r l�sa enligt f�rsta eller andra stycket av s�rskild r�tt, f�r r�ttigheten l�sas. Best�mmelser om skyldighet for kommunen att l�sa mark i vissa fall finns i 14 k ap. 18 � Om kommunen inte skall vara huvudman for allm�nna platser, �r den som �ger obebyggd mark som enligt detaljplanen �r avsedd f�r allm�n plats, skyldig att utan ers�ttning uppl�ta marken, om den beh�vs f�r att kvartersmark som tillh�rde honom n�r planen antogs skall kunna anv�n� das f�r avsett �ndam�l. 19 � P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen f�rordna att mark, som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning enligt uppr�ttat f�rslag till de� taljplan beh�vs for s�dana allm�nna platser for vilka kommunen �r huvud� man eller for allm�nna byggnader, utan ers�ttning skall avst�s till kommu� nen. P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen ocks� f�rordna att mark som skall anv�ndas f�r allm�nna platser for vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan ers�ttning skall uppl�tas till huvudmannen. Anta� gandet av detaljplanen skall anst� till dess ans�kningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. F�rordnande f�r meddelas endast i den m�n det kan anses sk�ligt med h�nsyn till den nytta markens �gare kan v�ntas f� av planen och till �vriga omst�ndigheter. Den mark som f�rordnandet avser skall anges till l�ge och gr�nser. Marken skall avtr�das eller uppl�tas n�r den beh�ver tas i anspr�k for avsett �ndam�l. Skall detaljplanen �ndras, f�r l�nsstyrelsen p� ans�kan av kommunen f�rordna att mark, som har avst�tts eller skall uppl�tas, byts ut mot annan mark, om det �r l�mpligt och kan ske utan ol�genhet for �garen. 20 � N�r fr�ga har v�ckts om till�mpning av 19 �, skall kommunen genast anm�la detta till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig� hetsboken. �verl�telse av mark, som sker efter det att s�dan anm�lan har inkommit, inverkar inte p� den bed�mning som skall ske enligt 19 � andra stycket. 4142 21 � Den som har avst�tt mark enligt 19 � skall frig�ra marken fr�n � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> inteckning och a nnan s�rskild r �tt. Ka n detta inte ske, �r h an skyldig att SFS 1992:1769 ers�tta skada som uppkommer f�r den som marken har avst�tts till. 6 kap. 22 � I ett f�rordnande enligt 19 � f�r l�nsstyrelsen, i den m�n det �r sk�ligt, p� kommunens beg�ran f�reskriva att markens �gare skall vara skyldig att i den ordning som l�nsstyrelsen best�mmer bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp. 23 � Best�mmelserna i 19 22�� om �gare g�ller �ven exploaterings- samf�llighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan. 24 � Om kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser, f�r kommun en efter genomf�randetidens utg�ng l�sa fastigheter eller delar av fastigheter som tillh�r olika �gare och som enligt fastighetsplanen skall utg�ra en fastighet. En kommun som �r huvudman f�r allm�nna platser f�r efter gen omf�� randetidens utg�ng �v en l�sa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig �verensst�mmelse med detaljplanen. L�senr�tt f�religger dock inte s� l�nge det finns ett bygglov som kan tas i anspr�k. Besv�ras mark som avses i f�rsta och andra styckena av s�rskild r�tt, f�r r�ttigheten l�sas. Lag (1989:1049). 25 � R�tt att anv�nda mark enligt 18 eller 19 � g�ller framf�r annan r�tt till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen. Uppl�tande av vissa allm�nna platser m. m. 26 � Inom omr�den med detaljplan skall kommunen vara huvudman f�r allm�nna platser, om det inte finns s�rskilda sk�l till a nnat. Att planen skall utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framg�r av 5 kap. 4�. Kommunen skall efter hand som b ebyggelsen f�rdigst�lls i enlighet med planen st�lla i ordning gator och andra allm�nna platser f�r vilka kommu� nen �r huvudman s�, att platserna kan anv�ndas f�r avsett �ndam�l. F�re genomf�randetidens utg�ng skall platserna uppl�tas till allm�nt begagnan� de inom omr�den som har bebyggts i enlighet med planen. Inom omr�den som efter genomf�randetidens utg�ng bebyggs i enlighet med planen skal l allm�nna platser uppl�tas till allm�nt begagnande efter hand som bebyg� gelsen f�rdigst�lls. 27 � N�r gator och andra allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman uppl�ts till allm�nt begagnande, skall de till bredd, h�jdl�ge och utformning i �vrig t st�mma �verens med detaljplanen. De skall vara utf�rda p� ett �ndam�lsenligt s�tt och i enlighet med ortens sed. Mindre avvikelser fr�n planen f�r g� ras, om syftet med plane n inte motverkas. 28 � Om n�gon vill bebygga en fastighet innan den gata till vilken fastigheten har utg�ng blivit iordningst�lld och avloppsledning anlagts, skall han anordna utfartsv�g och avloppsanordning fr�n fastigheten. Kom� munen �r skyldig att l�ta honom utan ers�ttning a nv�nda f�r �ndam�let avsedd mark som kommunen �g er. 4143 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 29 � �r staten v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall vad som 6 kap. f�reskrivs om kommunens ansvar fi3r gator i 26 � andra stycket och 27 � i st�llet g�lla staten. Kostnader, som f�ranleds av att gatan enligt planen byggs till st�rre bredd eller med dyrbarare utf�rande i �vrigt �n som beh�vs med h�nsyn till trafiken, skall dock betalas av kommunen, om inte regeringen best�m� mer annat. 30 � Kommunen skall svara f�r underh�llet av gator och s�dana andra allm�nna platser som kommunen �r huvudman f�r. Denna underh�llsskyl� dighet best�r �ven om detaljplanen f�r omr�det upph�vs. �r staten v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall, med den be� gr�nsning som anges i 29 � andra stycket, staten svara f�r underh�llet av allm�n v�g i enlighet med f�reskrifterna i v�glagen (1 971:948). Om underh�ll av v�gar och andra allm�nna platser med enskilda v�gh�l� lare finns best�mmelser i lagen (1939:608) om enskilda v�gar och anl�gg� ningslagen (1973:1149). Gatukostnader m.m. 31 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt� ra gator och andra allm�nna platser, f�r kommunen besluta att kostnader f�r s�dana �tg�rder som �r avsedda att tillgodose ett visst omr�des behov av allm�nna platser och av anordningar som normalt h�r till allm�nna platser skall betalas av �garna till fastigheterna inom omr�det. Kostnaderna skall f�rdelas mellan fastigheterna efter sk�lig och r�ttvis grund. Kommunen beslutar om avgr�nsningen av det omr�de inom vilket f�rdelning skall ske, om de kostnader som skall f�rdelas samt om grunder� na f�r f�rdelningen. 32 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt� ra en gata, f�r kommunen besluta att kostnaden f�r detta skall betalas av �garna till de fastigheter som �r bel�gna vid gatan. D�rvid f�r f�r vaije fastighet tas ut en ers�ttning som motsvarar h�lften av den kostnad som bel�per p� gatan framf�r fastigheten. Kostnaden f�r s�dana anordningar som normalt h�r till en gata f�r tas ut med lika delar av fastighets�garna. Kostnaden f�r att anl�gga gatukors f�r tas ut med lika delar av �garna till fastigheterna vid gatukorset. Om kostnaden f�r att anl�gga eller f�rb�ttra gatan inte �r densamma �verallt, f�r kommunen besluta att kostnaden skall f�rdelas mellan fastig� hets�garna efter n�gon annan sk�lig och r�ttvis grund �n som anges i f�rsta stycket. 33 � Den ers�ttning som enligt 31 eller 32 � bel�per p� varje fastighet skall j�mkas, om de kostnader som skall ers�ttas �r osk�ligt h�ga eller om de �tg�rder som ers�ttningen avser har en omfattning eller ett utf�rande som �verstiger vad som kan anses normalt med h�nsyn till den anv�nd- 4144 ning som �r till�ten f�r fastigheten. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 � Till grund f�r best�mmande av ers�ttning enligt 31 eller 32 � f�r SFS 1992:1769 l�ggas antingen de faktiska kostnaderna eller p� tidigare erfarenhet st�dda 6 kap. ber�kningar av vad det kostar att i motsvarande utf�rande anl�gga eller f�rb�ttra gator och andra allm�nna platser. 35 � Skyldighet f�r en fastighet s�gare att ers�tta kommunen kostnader� na f�r gator och andra allm�nna platser intr� der n�r den anl�ggning som ers�ttningen avser kan f�r hans fastighet anv�ndas f�r avsett �ndam�l. Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. P� obetalt belopp skall betalas r�nta en ligt 6 � r�ntelagen (1975:635) fr�n f�rfallodagen. Om ers�ttningsbeloppet �r betungande med h�nsyn till fastighetens ekonomiska b�rkraft eller andra omst�ndigheter, f�r fastighets�garen dock betala ers�ttningen genom avbetalningar, om godtagbar s�kerhet st�lls. Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. P� obetalt belopp skall betalas r�nta enligt 5 � r�ntelagen p� varje del av ers�ttningen som f�rfaller till betalning i framtiden fr�n den dag d� den f�rsta inbetalningen skall ske till dess ifr�gavarande de l av ers�ttningen betalas eller r�nta skall betalas enligt andra stycket. Om betalningsvillkoren �nd� blir alltf�r betungande f�r fastighets�garen, skall villkoren j�mkas. N�r skyldi ghet att betala ers�t tning har intr�tt, �r ny �gare bunden i samma omfattning som tidigare �gare. Den nye �garen svarar dock inte mot kommunen f�r s�dan ers�ttning som har f�rfallit till betalning f�re tilltr�desdagen. 36 � Innan kommunen beslutar a tt kostnader f�r gator och a ndra all� m�nna platser skall betalas av fastighets�gare enligt 31 eller 32 �, skall kommunen l�ta utreda fr�gan och uppr�tta det f�rslag som utredningen f�ranleder. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs av f�rslaget samt de sammanslutningar och enskilda i �vrigt som kan ha ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkte r. Under samr�det b�r motiven till f�rslaget, pla neringsunderlag av betydelse samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i en samr�dsredog�relse. F�rslag i fr�ga om betalning av kostnader som avses i 31 � skall st�llas ut under minst tre veckor efter det att kung�rande om detta har skett p� tid och s�tt som anges i 5 kap. 24 �. Underr�ttelse om utst�llnin gen av f�rsla� get skall dessutom i brev s�ndas till k�nda fastighe ts�gare vars r�tt ber�rs av f�rslaget. Underr�ttelse beh�ver dock inte s�ndas till den som skriftli� gen har godk�nt f�rslaget. Under utst�llningstiden skall f�rslaget �t f�ljas av samr�dsredog�relsen. Efter utst�llningstidens utg�ng f�r kommunen besluta i �rendet. Avser f�rslaget ers�ttningsskyldighet enligt 32 �, s kall de fastighets�gare vars r�tt ber�rs och som inte har godk�nt f�rslaget, bereda s tillf�lle att yttra sig �ver detta, innan beslut i � rendet fattas. F�rslaget skall �tf�ljas av samr�dsredog�relsen. Lag (1989:1049). 37 � Mark framf�r fastigheter som �r bel�gna vid torg, parker eller andra � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 s�dana allm�nna platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar 6 och 7 kap. fem fj�rdedelar av den enligt detaljplanen till�tna h�gsta byggnadsh�jden som g�llde for fastigheten n�r gatan uppl�ts till allm�nt begagnande. 38 � Vad som foreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall till�mpas �ven p� mark som �r samf�lld for flera fastigheter. Med fastighets�gare avses d�rvid �garna av de fastigheter som har del i samf�lligheten. �r samf�lligheten inte avsedd for bebyggelse, skall den anses bebyggd n�r den v�sentligen tagits i anspr�k for angivet �ndam�l. Den h�gsta till�tna bygg� nadsh�jden antas d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller for de fastighe� ter som har del i samf�lligheten. Best�mmande av ers�ttning 39 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som avses i 17 eller 24 � skall 4 kap. expropriationslagen (1972:719) till�mpas. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r fore den d� talan om inl�sen v�cktes. 7 kap. Regionplanering Regionplaneorgan 1 � Beh�ver s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr� den som ang�r flera kommuner utredas gemensamt eller beh�ver flera kommuners �versiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och samordningsverksamheten inte till st�nd p� annat s�tt, f�r regeringen utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorga- nets huvudsakliga uppgifter anges. Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalf�r� bund. Regeringen kan ocks� forordna att de ber�rda kommunerna skall bilda ett s�rskilt regionplaneforbund, som skall vara regionplaneorgan. F�r ett s�dant regionplaneforbund skall kommunalf�rbundslagen (1985:894) till�mpas i de n m�n avvikande best�mmelser inte meddelas i detta kapitel. F�r regionplanering for kommunerna i S tockholms l�n finns s�rskilda best�mmelser. 2 � Regionplaneorgan skall inte utses om de ber�rda kommunerna mera allm�nt mots�tter sig det. 3 � Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala fr�gor och fortl�pande l�mna underlag i s�dana fr�gor for kommunernas och statliga myndigheters planering. Regionplaneorganet kan anta en regionplan f�r regionen eller en del av den. D�rvid skall 4 7 �� till�mpas. Regionen omfattar de kommuner f�r vilka regionplaneorganet har ut- 4146 setts. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Regionplan SFS 1992:1769 4 � Regionplanen skall tj�na till ledning f�r beslut om �versiktsplaner, ^ detaljplaner och omr�desbest�mmelser. Planen kan, i den m�n det har betydelse f�r region en, ange grunddragen for anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt riktlinjer for lokalisering av beby ggelse och anl�g g� ningar. Best�mmelserna i 4 kap. 2 � om planhandlingar och deras utformning samt om planbeskriv ning skall till�mpas p� regionplan en. N�gon redovis� ning av �tg�rder for att fullf�lja planen beh�ver d ock inte l�mnas. 5 � N�r f�rslag till regionplan eller till �ndring eller upph�vande av planen uppr�ttas, skall best�mmelserna i 4 kap. 310�� om samr�d, utst�llning, kung�rande, granskningsyttrande och utl�tande till�mpas med den avvikelsen att utst�llningstiden skall vara minst tre m�nader. 6 � Regionplanen antas av fullm�ktige i det kommunalf�rbund eller regionplanef�rbund som �r regionplaneorgan. �ven �ndring och upph� vande av planen beslutas av fullm�ktige. 7 � Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, �ndring eller upph�vande av regionplanen har tillk�nnagivits p� anslagstavla enligt vad som anges i 2 kap. 13 � kommunalf�rbundslagen (1985:894) skall meddelande om tillk�nnagivandet och protokollsutdrag med beslutet s�ndas till de kommuner och l�nsstyrelser som ber�rs av planen samt till regeringen. N�r beslutet har vunnit laga kraft skall planen s�ndas till l�nsstyrelserna inom regionen samt till Boverket. Lag (1990:1365). 8 � Regionplanen g�ller under en tid av h�gst sex �r r�knat fr�n utg�ng� en av den i 12 kap. 5 � angivna tiden eller, om regeringen har pr�vat beslutet att anta planen, fr�n dagen for regeringens beslut. Beslut att �ndra eller upph�va planen g�ller fr�n den tidpunkt som anges i f�rsta stycket. Den �ndrade planen g�ller endast under den tid som �terst�r av den ursprungliga planens giltighetstid. 8 kap. Bygglov, rivningslov och markl ov �tg�rder som kr�ver bygglov Generella best�mmelser 1 � Bygglov kr�vs f�r att 1. uppfora byggnader, 2. g�ra tillbyggnader, 3. ta i anspr�k eller inreda byggn ader helt eller till viss del f�r v�sentli� gen annat �ndam�l �n det f�r v ilket byggnaden senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l�mnats, 4. g�ra s�dana �ndringar av byggnader som ber�r konstruktionen av de b�rande delarna eller som avsev�rt p�verkar byggnad ernas planl�sning, 5. i byggnader installera eller v�sentligt �ndra eldst�der, r�kkanaler eller anordningar f�r ventilation, 4147 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 8 kap. 5 a. i byggnader eller inom tomter installera eller v�sentligt �ndra anordningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp, 6. i byggnade r installera eller v�sentligt �ndra hissar. Kravet p� bygglov f�r d e �tg�rder som anges i f�rsta stycket 4, 5 och 5 a g�ller inte i fr�ga om byggnader eller tomter som tillh�r staten eller landstingskommuner. 1 fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring inom omr�den som inte omfattas av detaljplan kr�vs bygglov endast f�r �tg�rder som anges i f�rsta stycket 3. I 4 och 10 �� finns s�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus och f�r vissa byggnader avsedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 57�� kan kommunen besluta om undantag fr�n kravet p� bygglov eller o m l�ngre g�ende krav. Lag (1989:1049). 2 �' 1 fr�ga om andra anl�ggningar �n byggnader kr�vs bygglov f�r att 1. anordna n�jesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, sm�b�tshamnar, frilufts� bad, motorbanor och golfbanor, 2. anordna upplag eller materialg�rdar, 3. anordna tunnlar eller bergrum som inte �r avsedda f�r tunnelbana eller gruvdrift, 4. inr�tta fasta cisterner eller andra fasta anl�ggningar f�r kemiska produkter, som �r h�lso- och milj�farliga, och f�r varor som kan medf�ra brand eller andra olycksh�ndelser, 5. uppf�ra radio- eller telemaster eller torn, 6. uppf�ra vindkraftverk, om vindturbinens diameter �r st�rre �n tv� meter eller om kraftverket placeras p� ett avst�nd fr�n gr�nsen som �r mindre �n kraftverkets h�jd �ver marken eller om kraftverket skall fast monteras p� en byggnad, 7. uppf�ra murar eller plank, 8. anordna parkeringsplatser utomhus, 9. anordna begravningsplatser, 10. v�sentligt �ndra anl�ggningar som avses i 1 9. Bygglov f�r att inr�tta eller uppf�ra en anl�ggning enligt f�rsta stycket 4 eller 5 eller f�r att �ndra anl�ggningen kr�vs inte, om det �r fr�ga om en mindre anl�ggning avsedd endast f�r en viss fastighets behov. Bygglov f�r �tg�rder enligt f�rsta stycket 8 beh�vs inte, om det p� fastigheten finns endast ett eller tv� enbostadshus eller ett tv�bostadshus och parkerings� platsen �r avsedd uteslutande f�r fastighetens behov eller om parkerings� platsen anl�ggs med st�d av v�glagen (1971:948) eller p� mark som i detaljplan har avsatts till gata eller v�g. Enligt 5 � och 6 � tred je stycket 2 f�r k ommunen besluta om undantag fr�n kravet p� bygglov eller o m l�ngre g�ende krav. 1 10 � finns s�rskilda best�mmelser f�r vissa anl�ggningar avsedda f�r totalf�rsvaret. Lag (1992:1769). S�rskilda best�mmelser jor omr�den med detaljplan 3 � I o mr�den med detaljplan kr�vs, ut�ver vad som f�reskrivs i 1 och 2 ��, bygg lov f�r att 4148 ' Senaste lydelse (1991; 604). � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. f�rga om byggnader eller byta fasadbekl� dnad eller takt�ckningsma- SFS 1992:1769 terial samt for att g�ra andra �ndringar av byggnader som avsev�rt p�ver- g kap. kar deras yttre utseende, 2. s�tta upp eller v�sentligt �ndra skyltar eller ljusanordningar, 3. uppfora, bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader for jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring. I 4 och 10 �� finns s�rskilda best�mmelse r for en- eller tv�bostadshus och f�r vissa bygg nader avsedda for totalf�rsvaret. Enlig t 5 � f�r kommu� nen medge undantag fr�n kravet p� by gglov enligt f�rsta stycket. S�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus 4 � Best�mmelserna i 1 3 �� g�ller inte i fr�ga om nedan angivna �tg�r� der betr�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader): 1. installera eller �ndra anordningar for vattenf�rs�rjning eller avlopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggning for vattenf�rs�rj� ning eller avlopp, 2. g�ra andra inv�ndiga �ndringar, som inte inneb�r att det inreds n�gon ytterligare bostad eller n�gon lok al f�r handel, hantverk eller indu� stri och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eld� st�der eller r�kkanaler, 3. f�rga om byggnader inom omr�den med detaljplan, om byggnadens karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentligt, 4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte str�cker sig mer �n 3,0 meter ut fr�n huset och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 5. anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplatser som anges i 4 eller �ver altaner, balkonger eller entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0 kvadratmeter och inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 6. uppfora h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�r het av bo� stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte �r st�rre �n 10,0 kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggn a� derna inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter. Utanf�r detaljplan �r en- och tv�bostadshus och tillh�rande komple� mentbyggnader, murar och plank som ej ing�r i samlad bebyggelse undan� tagna fr�n best�mmelserna i 1 o ch 2 �� ven i fr�g a om f�ljande �tg�rder 1. g�ra mindre tillbyggnader, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 2. uppf�ra komplementb yggnader eller murar eller plank i omedelbar n�rhet av bostadshuset, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 3. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4, 5 och 5 a. Om de grannar som ber�rs medger att �tg�rder som avses i f�rsta stycket 4-6 och i andra stycket 1 och 2 utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, kr�vs inte bygglov. Enligt 6 � f�r kommunen best�mma att de �tg�rder som avses i f�rsta stycket 3 och andra stycket 1 oc h 2 kr�ver by gglov. Lag (1989:1049). 4][49 � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " v- f. .v'-,i .-" SFS 1992:1769 Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning ^ 5 � Kommunen f�r i detaljplan eller omr�desbest�mmelser besluta att bygglov inte kr�vs f�r att p� det s�tt som n�rmare anges i planen eller best�mmelserna 1. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra komplementbyggnader, 2. g�ra mindre tillbyggnader, 3. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4, 5 och 5 a, 4. utf�ra eller �ndra anl�ggningar som avses i 2 �, 5. bygga till eller p� annat s�tt �ndra industribyggnader, 6. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra enklare fritidshus, kolo� nistugor och liknande byggnader, 7. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 3 � f�rsta stycket 2. Best�mmelser enligt f�rsta stycket f�r inte meddelas, om bygglov kr�vs f�r att tillvarata grannars intressen eller allm�nna intressen. Inte heller f�r s�dana best�mmelser meddelas betr�ffande �tg�rder som avser arbetsloka� ler eller personalrum i andra byggnader �n industribyggnader. Best�mmel� ser enligt f�rsta stycket 5 f�r meddelas endast om yrkesinspektionen samt skyddsombud, skyddskommitt� eller organisation som f�retr�der arbetsta� garna har tillstyrkt best�mmelserna. Inom samlad bebyggelse kr�vs medgivande fr�n ber�rda grannar, om �tg�rder som avses i f�rsta stycket 1 och 2 skall u tf�ras utan bygglov. Lag (1989:1049). 6 � Kommunen f�r f�r ett omr�de som utg�r en v�rdefull milj� best�m� ma att bygglov kr�vs f�r att 1. inom omr�den som inte omfattas av detaljplan utf�ra s�dana �tg�r� der som avses i 3 � f�rsta stycket 1, 2. inom omr�den med detaljplan f�rga om en- eller tv�bostadshus och komplementbyggnader, 3. underh�lla s�dan bebyggelse med s�rskilt bevarandev�rde som avses i 3 kap. 12 �. Kommunen f�r, i omr�den som utg�r en v�rdefull milj� eller i omr�den f�r vilka omr�desbest�mmelser utf�rdats, best�mma att bygglov kr�vs f�r att utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 4 � andra stycket 1 och 2. Kommunen f�r vidare, om det finns s�rskilda sk�l, best�mma att bygg� lov kr�vs f�r att 1. inom omr�den som inte omfattas av detaljplan uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring, 2. anordna eller v�sentligt �ndra anl�ggningar f�r s�dana grundvatten� t�kter som avses i 4 ka p. 1 a � 1 vattenla gen (1983:291). Best�mmelser enligt f�rstatredje styckena skall meddelas genom de� taljplan eller omr�desbest�mmelser. 1 fr�ga om byggnader och andra anl�ggningar som avses i 10 � f�r best�mmelser enligt f�rsta och andra styckena samt tredje stycket 2 i nte meddelas. Lag (1991:604). 7 � Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att bygglov kr�vs f�r att 4150 1- s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanordningar inom omr�den som � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ligger i n�rheten av befin tliga eller planerade anl�ggningar f�r totalf�rsva- SFS 1992:1769 ret, statliga flygplatser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer, 8 kap. andra k�rnenergianl�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett skydds- eller s�kerhetsomr�de, 2. s�tta upp eller v�sentligt �ndra skyltar eller ljusanordningar inom omr�den som utg�r v�rdefulla bebyggelsemilj�er. Lag (1991:604). �tg�rder som kr�ver rivningslov eller marklov 8 � Inom omr�den med detaljp lan kr�vs rivningslov f�r att riva byggna� der eller delar av byggnader, om inte annat har best�mts i plane n. Kommunen f�r i o mr�desbest�mmelser besluta att rivningslov kr�vs f�r att riva byggna der eller delar av byggnader. Rivningslov beh�vs inte f�r att riva s�dana byggnader eller delar av byggnader som f�r uppf�ras utan bygglov. Kommunen f�r dock besluta att rivningslov kr�vs f�r s�dana �tg�rder. 9 � Inom omr�den med detaljplan kr�vs, om inte annat har best�mts i planen, marklov f�r schaktning eller fyllning som medf�r att h�jdl� get f�r tomter eller mark f�r allm� n plats �ndras avsev�rt. Om et t visst h�jdl�ge f�r markytan anges i planen, kr�vs dock inte marklov f�r att h�ja eller s�nka markytan till denna niv�. Kommunen f�r i detaljplan besluta att marklov kr�vs f�r tr�df�llning eller skogsplantering. Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att marklov kr�vs f�r schaktning, fyllning, tr�df�llning eller skogsplantering inom omr�den som �r avsedda f�r bebyggelse eller inom omr�den som ligger i n�rheten av befintliga eller planerade anl�ggningar f�r totalf�rsvaret, statliga flygplat� ser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer, andra k�rnenergian� l�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett skydds- eller s�kerhets� omr�de. Vissa for totalf�rsvaret avsedda byggnader m.m. 10 � Best�mmelserna om bygglov, rivningslov och marklov g�ller inte �tg�rder med byggnader eller andra anl�ggningar som �r avsedda f�r totalf�rsvaret och som �r av hemlig natur. S�dana �tg�rder skall f�reg�s av samr�d med l�nsstyrels en, som p� l�mpligt s�tt skall underr�tta kommu� nen om �tg�rderna o ch var de skall utf�ras. F�ruts�ttningar f�r lov Bygglov 11 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den med detalj� plan skall bifallas om 1. �tg�rden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som g�ller f�r omr�det, varvid det f�rh�llandet att genomf�randetiden f�r detaljplanen inte b�jjat l�pa utg�r hinder mot att bygglov l�mnas, 2. den fastighet och den byggnad eller annan anl�ggning p� vilken �tg�rden skall utf�ras 4151 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 a) st�mmer �verens med detaljplanen och med den fastighetsplan som 8 kap. g�ller f�r omr�det, eller b) avviker fr�n dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygg� lovspr�vning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 � f�rsta stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), och 3. �tg�rden kan antas uppfylla kraven i 3 kap . Om fastigheten i annat fall �n som avses i f�rsta stycket 2 b inte st�mmer �verens med fastighetsplanen och om ans�kningen kommer in f�re ut� g�ngen av genomf�randetiden f�r detaljplanen, skall s�kanden f�rel�ggas att inom viss tid visa att ans�kan om f�rr�ttning gjorts f�r att genomf�ra den fastighetsindelning, som f�ruts�tts i fastighetsplanen. Betr�ffande s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 � f�rsta stycket 4-6 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta stycket 1 skall bygglov l�mnas �ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket 2 inte �r uppfyllda. �ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket �r uppfyllda, f�r bygglov till �tg�rder p� mark som enligt detaljplanen utg�r kvartersmark f�r allm�nt �ndam�l l�mnas endast om �ndam�let �r n�rmare angivet i plan en. Om detaljplanen saknar best�mmelser om byggnadens anv�ndning och ans�kningen avser bostadsl�genhet som beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningen, f�r bygglov inte l�mnas f�r s�dana �tg�rder som anges i 1 � f�rsta stycket 3. Bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna �r f�renliga med syf� tet med planen. 1 fal l so m avses i f�rsta stycket 2 b och 17 kap. 18 a � skall en samlad bed�mning g�ras av de avvikande �tg�rder som s�ks och de som tidigare godtagits. Lag (1989:1049). 12 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den som inte omfattas av detaljplan skall bifallas om �tg�rden 1. uppfyller kraven i 2 ka p., 2. inte skall f�reg�s av detaljplanel�ggning p� grund av best�mmelserna i 5 ka p. 1 �, 3. inte strider mot omr�desbest�mmelser och 4. kan antas uppfylla kraven i 3 kap. Betr�ffande en- eller tv�bostadshus skall ans�kningar om bygglov till kompletterings�tg�rder som anges i 13 � bifallas, om �tg�rden uppfyller kraven i f�rsta stycket 4 och inte strider mot s�dana omr�desbest�mmelser som anges i 5 kap. 16 � 3 eller 4. Best�mmelserna i andra stycket g�ller �ven andra byggnader �n en- eller tv�bostadshus, om ans�kningen avser s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 � f�rsta stycket 4 6, s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta stycket I eller underh�lls�tg�rder p� s�dana byggnader som avses i 3 kap. 12 �. Bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n omr�desbest�mmelser, om avvikelserna �r f�renliga med syftet med be� st�mmelserna. 12 a � Ans�kan om bygglov f�r �tg�rder som avses i 6 � tredje stycket 2 skall bifallas om �tg�rden inte medf�r risk f�r skada p� befintliga eller i den kommunala planeringen redovisade grundvattent�kter. Lag 4152 (1991:604). � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 � Med kompletterings�tg�rder avses att SFS 1992:1769 1. uppf�ra komplementbyggnader, g kap. 2. g�ra mindre tillbyggnader, 3. utf�ra s�dana inre �tg�rder i b yggnader som anges i 1 � f�rsta stycket 4 6 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta stycket 1, 4. utf�ra underh�lls�tg�rder p� s�dana byggnader som avses i 3 kap. 12 �. 14 � Kan bygglov in te l�mnas p� grund av best�mmelserna i 11 eller 12 �, f�r bygglov f�r tillf�llig �tg�rd l�mnas, om s�kanden beg�r det. S�dant lov skall l�mnas, om den ans�kta �tg�rden har st�d i en detaljpla� nebest�mmelse om tillf�llig anv�ndning av byggnad eller mark. 1 ett bygglov som avses i f�rsta stycke t f�r medges att en byggnad eller annan anl�ggning uppf�rs, byggs till eller i �vrigt �ndras och at t en bygg� nads eller en byggnadsdels a nv�ndning �ndras. Lovet skall l�mnas f�r h�gst tio �r. Tiden kan p� s�kandens beg�ran f�rl�ngas med h�gst fem �r i s�nder. Den sammanlagda tiden f�r dock inte �vers tiga tjugo �r. 15 � Om bygglov har v�grats till en viss � tg�rd p� grund av att tillst�nd till expropriation har l�mnats och tillst�ndet har upph�rt att g�lla, f�r en ny ans�kan om bygglov till �tg�rden inte avsl�s p� samma grund f�rr�n tio �r har f�rflutit fr�n den dag d� det f�rsta tillst�ndet till expropriation meddelades. Rivningslov och marklov 16 � Ans�kningar om rivnin gslov skall bifallas, om inte byggnaden eller byggnadsdelen 1. omfattas av rivningsf�rbud i detaljpla n eller omr�desbest�mmelser, 2. beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningen eller 3. b�r bevaras p� grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, milj�m�ssiga eller konstn�rliga v�rde. 17 � Om upprustnings�l�ggande enligt 2 � bostadssaneringslagen (1973:531) har meddelats och �l�ggandet inte har f�rfallit, f�r rivn ingslov inte l�mnas f�r den byg gnad som avses med �l�ggandet. 18 � Ans�kningar om marklov skall bifallas om den s�kta �tg�rden inte 1. strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser, 2. f�rhindrar eller f�rsv�rar det ber�rda omr�det s anv�ndning f�r be� byggelse, 3. medf�r ol�genheter f�r anv�ndningen av s�dana f�rsvarsanl�ggning� ar eller andra anl�ggningar som avses i 9 � tredje stycket, 4. i annat fall medf� r st�rningar f�r omgivningen. Marklov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n detaljplan eller omr�desbest� mmelser, om avvikelserna �r f�renliga med syftet med planen elle r best�mmelserna. Generella best�mmelser Lag (1991:604). 18 a � Har beslut fattats om antagande, �ndring eller upph�vande av 4153 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . ^ " SFS 1992:1769 detaljplan, omr�desbest�mmelser eller fastighetsplan f�r bygglov, riv- 8 kap. ningslov eller marklov ges med villko r att planbeslutet vinner laga kraft. I beslutet om lov ska ll d�rvid tas in en upplysning om att s�kanden inte har r�tt att p�b�rja �tg�rden innan planbeslutet har vunnit laga kraft. Lag (1991:604). Handl�ggningen av lov�renden Generella best�mmelser 19 � Byggnadsn�mnden pr�var ans�kningar om bygglov, rivningslov och marklov. Ans�kningar om lov skall g�ras hos n�mnden. Ans�kningarna skall vara skriftliga. Betr�ffande enkla �tg�rder f�r ans�kan dock g�ras muntligen. Best�mmelser om pr�vnin g av byg glov, rivningslov eller marklov utan ans�kan finns i 10 kap. 19 � andra stycket. 20 � N�r ans�kan g�rs, skall de ritningar, bes krivningar och uppgifter i �vrigt l�mnas in som beh�vs for pr�vningen. �r ans�kn ingshandlingarna ofullst�ndiga, f�r byggnadsn�mnden f�re� l�gga s�kanden att avhj�lpa bristerna inom en viss tid. F�lj s inte f�rel�g� gandet, f�r �rendet avg�ras i bef intligt skick eller ans�kningen avvisas. F�ljs inte ett forel�ggande enligt 11 � andra stycket, f�r �rendet avg�ras i befintligt skick. F�rel�gganden som avses i andra och tredje s tyckena skall inneh�lla en upplysning om verkan av att f�rel�ggandet inte f�ljs. 21 � �ven om en �tg �rd med byg gnader, andra anl�g gningar eller mark inte kr�ver lov enligt l-9��, skall byggnadsn�mnden, om det beg�rs, pr�va fr�gan om lov till �tg�rden. Best�mmelserna i denna lag om lov skall till�mpas i �renden enligt f�rsta stycket. 22 � Innan lov l�mnas, skall byggnadsn�mnden genom underr�ttelse bereda k�nda sak �gare och de k�nda bostadsr�ttsh avare, hyresg�ster och boende som ber�rs samt s�dan k�nd organisation eller f�rening som anges i 5 kap. 25 � f�rsta stycket 2 tillf�ll e att yttra sig �ver ans�knin gen, om �tg�rden 1. inneb�r en avvikelse fr�n detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller 2. skall utf�ras i ett omr�de s om inte omfattas av detaljplan och �t g�r� den inte �r en komple tterings�tg�rd och inte heller �r reglerad i omr� des� best�mmelser. I det fall som avses i 5 kap. 25 � tredje stycket f�rsta meningen f�r underr�ttelse ske genom kung�ran de p� det s�tt som anges i 5 kap. 24 � , eller genom en kung �relse som ansl�s p� kommunen s anslagstavla, infor� mationsblad om kung�relsen som sprids till de boende som ber�rs och brev till k�nda sak�gare och s�dan organisation eller f�rening som avses i 5 kap. 25 � f�rsta stycket 2. �renden om lo v f�r inte avg�ras utan att s�kanden underr�ttats om de t som tillf�rts �rendet genom andra �n honom sj�lv och tillf�lle beretts 4] 54 honom att yttra sig �ver det. Byggnadsn�mnden f�r dock avg�ra ett �rende � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> utan att s� skett, om det �r uppenbart on�digt att s�kanden yttrar sig. Lag SFS 1992:1769 (1989:1049). 8 kap. 23 � Beg�rs tillst�nd att expropriera den byggnad eller mark som en ans�kan om lov avser eller p�b�rjas arbete f�r att anta, �ndra eller upph� va detaljplan, omr�desbest�mmelse r eller fastighe tsplan som ber�r bygg� naden eller marken, f�r byggnadsn�mnden besluta o m anst�nd med avg�� randet om lov till dess att �rendet om expropriationstillst�ndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort plan�rendet inom tv� �r fr�n det att ans�kningen om lov kom in ti ll byggnadsn�mnden, skall dock ans�kningen avg�ras utan dr�jsm�l. 24 � Beg�rs upprustnings�l�ggande enligt bostadssaneringslagen (1973:531) betr�ffande den bygg nad som en ans�kan om rivningslov av� ser, skall byggnadsn�mnden besluta om anst�nd med avg�randet om lov till dess att �rendet om upprustnin gs�l�ggandet avgjorts. 25 � Om byggnadsn�mnden finner anledning anta att en �tg�rd som kr�ver lov fordrar tillst�nd �ven av n�gon annan myndighet, skall n�mn� den upplysa s�kanden om detta. 26 � Beslut varigeno m ett �rende om lov avg�rs, skall inneh�lla sk�le n till beslutet i enlighet med vad som f�reskrivs i 20 � f�rvaltningslagen (1986:223). Beslut varigenom lov l�mnas, skall ange 1. lovets giltighetstid, 2. de anm�lningar och besiktningar som beh�vs f�r tillsyn och kontroll enligt 9 kap. och 3. de villkor och upplysningar i �v rigt som beh�vs. 27 � S�kanden skall av byggnadsn�mnden omedelbart underr�ttas om inneh�llet i det beslut varigen om ett �rende om lov avg�rs . Underr�ttelse skall ocks� s�ndas till s�dan i 22 � f�rsta stycket omn�mnd person, organi� sation eller f�rening som yttrat sig i �rendet, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om beslutet g�r n�gon emot, skall han �ven underr�ttas om hur han kan �verklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protok oll eller i n�go n annan handling. Underr�ttelse f�r ske genom delgivning. Med s�kanden f�r delgivn ing dock inte ske med till�mpning av 12 eller 15 � delgivningslagen (1970:428). Lag (1989:1049). 28 � Om f�rordnande enligt 12 kap. 4 � meddelats, skall byggnadsn�mn� den genast s�nda s�dana beslu t om lov och f�rhandsbesked som omfattas av f�rordnandet till l�nsstyrelsen. S�rskilda best�mmelser om bygglov 29 � Byggnadsn�mnden f�r anpass a sin granskning av ritningar och �v� riga handlingar till den s�kta �tg�rdens art och omfattning och till byggher� rens kvalifikationer. N�mnden skall i beslutet om byg glov fastst�lla de ritningar och �vrig a 4155 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " V'-,, fl. SFS 1992:1769 8 kap. 4156 handlingar som har legat till grund for lovet. N�mnden skall godta typgod� k�nda eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anord� ningar i de avseen den som typgo dk�nnandet eller till verkningskontrollen g�ller. N�mnden skall ocks� godta byggprodukter som avses i 4 � byggpro- duktlagen (1992:1535). I beslutet om bygglov eller senare kan n�mnden best�mma att konstruk� tionshandlingar och andra handlingar skall ges in till n�mnden innan arbetena p�b�rjas. S�dana handlingar ska ll granskas av n�mnden. By gg� herren skall underr�ttas om resultatet av granskningen. I b eslutet om bygglov kan n�mnden �ven best�mma att handlingar som beskriver byggnaden i f�rdigst�llt skick skall ges in till n�mnden, n�r arbetena har avslutats. Lag (1992:1769). 29 a � Intill utg� ngen av �r 1992 skall vid till�mpningen av 29 � an dra stycket andra meningen med d�r avsedda produkter likst�llas material, konstruktioner och anordningar som har godk�nts av de organ i annat nordiskt land som re geringen best�mmer. F�rsta stycket g�ller inte material, konstruktioner eller anordningar som kr�ver obligatoriskt typgodk�nnande enligt 16 kap. 2 � andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelse fr�n best�mmelserna i f�r sta stycket om likst�lld� het. Avvikelse f�r f�reskrivas i fr�ga om s�dana produkter som inte kan antas uppfylla kraven i 3 kap. till skydd for liv , personlig s�ke rhet elle r h�lsa och for en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar. Lag (1991:1937). 30 � Bygglov som avser arb etslokaler eller personal rum for verk samhe� ter d�r arbetstagare skall utf�ra arbete for arbetsgivares r�kning f�r l�mnas endast om 1. yrkesinspektionen har yttrat sig �ver �tg�rdens l�mp lighet fr�n ar� betsmilj�synpunkt och 2. om det av yttrandet framg�r att skyddsombud, skyddskommitt� eller organisation som foretr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver ans�kningen. F�rsta stycket 2 g�ller endast om det �r k�nt f�r vilke t slag av verksam� het arbetslokalen �r avsedd. Bygglov som avse r byggnader med tillf �lliga personal bost�der for sam� manlagt minst tio boen de f�r l�mnas endast om organisation som f�retr� der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver ans�kningen. 31 � Om en organisation av hyresg�ster mots�tter sig att s�dana �tg�rder som avses i 2 a � an dra stycket bostad ssaneringslagen (1973:531) vidtas, f�r bygglov l�mnas endast om hyresn�m nden medger det. 32 � 1 beslu t om bygglov f�r best�mmas att byggnadsarbeten inte f�r p�b�rjas f�rr�n fastighets�garen har betalat ers�ttning f�r gator eller andra allm�nna platser eller st�llt s�kerhet f�r ers�ttningen. Om bygglov eller marklov meddelas till en �tg�rd som redan har utf�rts, f�r i beslutet om lov best�mmas sky ldighet att vidta de �ndringar i det utf�rda som beh�vs. I b eslutet skall anges en viss tid inom vi lken �ndring� arna skall vara utf�rda. � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Giltighetstiden f�r lov SFS 1992:1769 33 � Bygglov, rivningslov och marklov upph�r att g�lla, om �tg�rden ^ ^ inte har p�b�rjats inom tv� �r och avslutats inom fem �r fr�n dagen for beslutet om lov. Best�mmelser om bygglov for tillf�lliga �tg�rder finns i 14 �. F�rhandsbesked 34 � P� ans�kan skall byggnadsn�mnden ge f�rhandsbesked huruvida en �tg�rd som kr�ver by gglov kan till�tas p� d en avsedda platsen. Meddelas det s�kta tillst�ndet f�r best�mmas de villkor som beh�vs. Tillst�ndet �r bindande vid pr�vning av ans�kan om bygglov som g�rs inom tv� �r fr�n dagen for beslut et. G�rs inte ans�kan om bygg lov inom den tid som anges i andra stycket, upph�r tillst�ndet att g�lla. I beslutet om f�rhandsbesked skall tas in en upplysning om detta. S�kanden skall ocks� upplysas om att tillst�ndet inte medf�r r�tt att p�b�rja den s�kta �tg�rden. Best�mmelserna i 19 23 samt 25-28 �� skall till�mpas i fr�ga om f�rhandsbesked. 9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning 1 � Den som for egen r�kning utfor eller l�ter utf�ra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (bygghe rren) skall se till a tt arbetena utf�rs enligt be� st�mmelserna i denna lag och enligt foreskrift eller beslut som har medde� lats med st�d av dessa best�mmelser. Han skall vidare se till att kontroll och provning utf�rs i tillr�cklig omfattning. Om en s�dan garanti f�r byggnad sarbeten beh�vs som avses i lagen (1991:742) om byggnadsgaranti, f�r byggnadsarbetena inte p�b�rjas f�rr� �n bevis om garantin f�retetts f�r byggnadsn�mnden. Lag (1991:743). 2 � Arbetena skall planeras och utf�ras med aktsamhet s� att personer och egendom inte skadas och s� att minsta m�jliga obehag uppkommer. 3 � F�r arbeten som kr�ver lo v skall det finnas en ansvarig arbetsledare som har utsetts av byggherren. Om arbetena �r av mindre omfattning, kan dock byggnadsn�mnden best�mma att ansvarig arbetsledare inte skall utses. F�r skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare utses. En av dem skall samordna deras uppgifter. Till ansvarig arbetsledare f�r utses endast den som har f�tt godk�nnande (riksbeh�righet) av den myndighet som regeringen best�mmer eller den som byggnadsn�mnden godk�nner f�r ett visst arbete. Riksbeh�righe t f�r meddelas f�r visst slag av arbete och f�r begr�nsas till viss tid. Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortl�pande tillsyn �ver arbetena s� att de utf�rs p� f�reskrivet s�tt. Han skall vara n�rvarande vid byggnadsn�mndens besiktningar. Om byggnadsn�mnden finner att den ansvarige arbetsledaren har �sido� satt sina skyldigheter, f�r n�mnden ta ifr�n honom ledningen av arb etet. Om han grovt har �sidosatt sina skyldigheter, kan n�mnden besluta att han 4157 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r SM r-- i" ' SFS 1992:1769 under viss tid inte f�r vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. N�mn- 9 kap. den skall anm�la s�dana beslut till den myndighet som avses i andra stycket. Om en ansv arig arbetsledare med riksb eh�righet grovt har �sido� satt sina skyldigheter, f�r myndigheten �terkalla godk�nnandet av honom. 3 a � Snarast m�jli gt efter det att bygglov l�mnats skall byggnadsn�mn� den, om det inte �r uppenbart obeh�vligt, h�lla samr�d. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt bygg herren, entrepren�ren, projekt�ren och andra som best�ms av n�mnden kallas. Vid behov skall �ven yrkesinspek� tionen kallas. Om en s�dan garanti for byggnadsarbeten beh�vs som avses i lagen (1991:742) om byggnadsgaranti, skall byggnadsn�mnden bereda garantifbretaget tillf�lle att n�rvara vid samr�det. Vid samr�det skall en genomg�ng g�ras av arbetenas planering, de �tg�rder for be siktning, tillsyn och kontroll som �r n�dv�nd iga for att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som beh�vs. �ver samr�det skall foras protokoll. Lag (1991:743). 4 � N�r en byggnad eller annan anl�ggning skal l uppforas, byggas till eller p� annat s�tt �ndras eller n�r den skall rivas och �tg�rden kr�ver bygglov eller rivningslov, skall den ansva rige arbetsledaren g�ra anm�lan till byggnadsn�mnden innan arbetena p�b�rjas och n�r de har slutforts. Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall anm�lningarna g�ras av byggherren. N�mnden f�r medge befrielse helt eller d elvis fr�n anm�l� ningsskyldigheten. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket skall anm�lan g�ras vid de tillf�llen som byggnadsn�mnden best�mmer i b eslutet om lov. 5 � N�r till byggnadsn�mnden har inkommit en a nm�lan enligt 4 � f�rs� ta stycket att en byggnad skall uppf�ras eller byggas till eller att annan anl�ggning skall utf�ras ell er v�sentligt �ndras, skall n�mnden skyn dsamt l�ta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anl�ggningen och utm�rka dess h�jdl�ge, om detta �r motiverat med h�nsyn til l f�rh�llandena p� pla tsen och omst�ndig heterna i �vrigt. �r byggnaden eller anl�ggningen till sitt l�ge direkt beroende av gr�nsen mot en grannes fastighet , skall gra nnen kallas till utstakningen. 6 � Byggnadsn�mnden skall i erforderlig utstr�ckning besikta arbeten som kr�ver by gglov. Slutbesiktning skall g�ras, om det inte �r uppenbart on�digt, och skall alltid g�ras, om byggherren eller yrkesinspektionen beg�r det. Skall en byg gnad besiktas av n�gon annan myn dighet �n n�mn� den, skall n�mnden verka for att den besiktningen p� ett l�mpligt s�tt samordnas med n�mndens bes iktningar. Byggnadsn�mnden f�r, om byggnaders och andra anl�ggningars egen� skaper och funkti oner inte p� ett enkelt s�tt kan iakttas oc h bed�mas v id n�mndens besiktningar, beg�ra att byggherren skall f�rete bevis av sakkun� nig om att eg enskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap . Byggnadsn�mnden skall utf�rda skr iftligt bevis � ver vad so m f�rekom� mit vid n�mndens be siktningar. 4158 � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 kap. P�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delser m. m. SFS 1992:1769 Inledande best�mmelser 1 � Byggnadsn�mnden skall ta upp fr�gan om p�f�ljd eller ingripande enligt detta kapitel s� snart det finns anledning att anta att en �vertr�delse har skett av best�mmelserna om byggande i denna lag eller av n�gon f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st �d av dessa best�m � melser. N�r en �tg�rd som kr�ver byg glov, rivningslov eller marklov har vidta� gits utan lov, skall byggnadsn�mnden se till att det som har utf�rts blir undanr�jt eller p� annat s�tt r�ttat, om inte lov till �tg�rden meddelas i efterhand. 2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnadsn�mnden l�mna skriftlig upplys� ning om det betr�ffande en viss byggnad eller annan anl�ggning har vidta� gits n�gon �tg�rd som f�ranleder ingripande enligt detta kapitel. F�rbud att forts�tta byggnadsarbeten m. m. 3 � Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en viss �tg�rd forts �tts, om det �r uppenbart att arbetet eller �tg�rden strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�go t beslut som har meddelats med st�d av lage n. �r det uppenbart att ett arbete eller en �tg�rd som av ses i f�rsta stycket �ventyrar en byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda att arbetet eller �tg�rden forts�tts, �ven om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket inte f�religger. F�rbud enligt f�rsta eller andra stycket f�r f�renas med vite. Beslut enligt denna paragraf g �ller omedelbart. Avgifter 4 � Utf�r n�gon utan lov en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov, skall byggnadsavgift tas ut. Byggnadsavgiften skall best�mmas till et t belopp som motsvarar fyra g�nger den avgift som enligt taxa, fastst�lld med st�d av 1 1 kap. 5 �, skulle ha betalats om lov till samma �tg�rd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock best�mmas till minst 500 kronor. N�r avgiften best�ms p� grundval av taxan, skall h�nsyn inte tas till s�dana h�jningar eller s�nk� ningar av normalbeloppet som enligt taxan orsakas av omst�ndigheterna i det s�rskilda fallet. H�nsyn skall inte heller tas till belopp som avser kostnader f�r nybyggnadskarta, utstakning eller l�ge skontroll av byggnad eller andra m�tningstekniska �tg�rder. �r �vertr�delsen ringa, f�r byggnadsavgiften best�mmas till ett l�gre belopp �n som f�ljer av andra stycket eller helt efterges. 5 � Byggnadsavgift skall inte tas ut, om r�ttelse sker innan fr�gan om p�f�ljd eller ingripande enligt de tta kapitel tas upp till �verl�g gning vid sammantr�de med byggnadsn�mn den. Byggnadsavgift skall inte heller tas ut, om �tg�rden avser rivning av en byg gnad och rivningen har f�retagits � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992; 1769 1. med st�d av lag eller annan f�rfattning eller annars varit n�dv�ndig 10 kap. f�r att avv�rja eller begr�nsa omfattande skada p� annan egendom eller 2. d�rf�r att byggnaden till v�se ntlig del hade skadats genom eldsv�da eller n�gon annan liknande h�ndelse. 6 � S�rskild avgift skall tas ut om, i andra fall �n som av ses i 4 � f�rsta stycket, en �vertr�delse sker genom att 1. arbete utf�rs utan ansvarig arbetsledare i strid mot best�mmelserna i 9 kap. 3 �, 2. n�gon underl�ter att g�ra s�dana anm�lningar till byggnadsn�mnden som avses i 9 kap. 4 � eller 3. arbete utf�rs i strid mot n�got beslut som byggnadsn�mnden har meddelat enligt denna lag. Den s�rskilda avgift en skall best�mmas till minst 200 och h�gst 1000 kronor. �r �vertr�delsen ringa, beh�ver n�gon avgift inte tas ut. 7 � I s�dana fall som avses i 4 � f�rsta stycket skall f�rutom byggnadsav� gift �ven till�ggsavgift tas ut, om �tg�rden inneb�r att 1. en byggnad uppf�rs, 2. en tillbyggnad g�rs, 3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspr�k eller inreds f�r ett v�sentligen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l�mnats eller 4. en byggnad rivs. Till�ggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 �. Till�ggsavgift skall inte heller tas ut, om den olovliga �tg�rden omfattar ett utrymme vars bruttoarea inte �verstiger tio kvadratmeter. Till�ggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 50 0 kronor f�r vaije kvadratmeter bruttoarea som �tg�rden har omfattat. N�r brutto� arean ber�knas skall dock tio kvadratmeter fr�nr�knas. Avgiften f�r best�mmas till ett l�gre belopp �n som f�ljer av tredje stycket eller helt efterges, om f�rel�ggande om r�ttelse har meddelats enligt 14 �, om r�ttelse har skett genom handr�ckning eller p� annat s�tt eller om det annars finns s�rskilda sk�l. 8 � Fr�gor om byggnadsavgift och s�rski ld avgift pr�vas av byggnads� n�mnden. Finner byggnadsn�mnden att f�ruts�ttningar f�religger att ta ut til l�ggs� avgift p� grund av best�mmelserna i 7 � f�rsta och andra styckena, skall n�mnden anm�la f�rh�llandet till allm�n �klagare. Fr�gor om till�ggsavgift pr�vas av allm�n domstol p� talan av �klagaren. Talan f�r v�ckas endast om byggnadsn�mnden har gjort anm�lan enligt andra stycket. 1 fr� ga om s�dan talan till�mpas best�mmelserna i r�tte� g�ngsbalken om �tal f�r brott p� vilket inte kan f�lja sv�rare straff �n b�ter och om kvarstad i brottm�l. 9 � Byggnadsavgiften skall tas ut av den som n�r �vertr �delsen begicks var �gare av den fastighet, byggnad eller anl�ggning som den olovliga �tg�rden avs�g. Den s�rskilda avgiften skall tas ut av den som begick 4150 �vertr�delsen. � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Till�ggsavgiften skall tas ut av SFS 1992:1769 1. den som n�r �vertr�delsen begicks var �gare av den byggnad som den 10 kap. olovliga �tg�rden avs�g, 2. den som be gick �vertr�delsen, 3. den i vars st�ll e denne var, 4. den som har beretts vinning genom �vertr�delsen. 10 � Var tv� eller flera �gare av den fastighet, byg gnad eller anl �ggning som den olov liga �tg�rden avs�g, svarar de solidarisk t f�r byggnadsavgift och till�ggsavgift som p�f�r s dem i deras eg enskap av �gare. 11 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen neds�tta eller helt efterge byggnadsavgift eller s�rskild avgift som byggnadsn�mnden har beslutat. Fr�gor om neds�ttning eller eftergift pr�vas efter besv�r enligt 13 kap. 2 � �ver n�mndens beslut. Ingripanden for att �stadkomma r�ttelse m.m. 12 � Kronofogdemyndigheten f�r meddela s�rskild handr�ckning s� att r�ttelse sker n�r n�gon 1. utan lov har vidtagit en �tg�rd som kr�ver byg glov, rivningslov eller marklov, 2. har vidtagit en �tg�rd med st�d av bygglov, rivningsl ov eller mark� lov, om love t har �ndrats eller upph�vts genom ett beslut som har vunnit laga kraft, 3. i annat fall �n som avses i 1 har vidtagit en �tg�rd som strider mot denna lag eller mot n�gon for eskrift eller n�g ot beslut som har meddelats med st�d av la gen, 4. har underl�tit att utf�ra arbete eller vidta en �tg�rd som ha r forelagts honom enligt 15 � , 16 � f�rs ta stycket eller 17 � . Lag (1991:871). 13 � Ans�kningar om handr�ckning f�r g�ras av byggnadsn�mnden. Best�mmelser om s�dan ha ndr�ckning finns i lagen (1990:746) om betal- ningsforel�ggande och handr�ckning. Lag (1991:871). 14 � I de fall som avses i 1 2 � 1 3 f�r byggnadsn�mnden, i st�llet for att ans�ka om handr�ckning, f� rel�gga �garen av den fastighet, byg gnad eller anl�ggning som fr�gan g�ller att inom viss tid vidta r�ttelse. F�ljs inte f�rel�ggandet, f�r byggnadsn�mnden beg�ra handr�ckning. Avser ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket en �tg�rd som har utf�rts utan bygglov, d�r s�dant kr�vs, f�r byggnadsn�mnden i f�rel�ggandet f�rbjuda att �tg�rden �ter utf�rs. Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att f�rel�ggande har meddelats, upph�r f�rel�ggandet att g�lla. 15 � Om n�gon underl�ter att utf�ra arbete eller vidta n�gon annan �tg�rd som �ligger honom enligt denna lag eller enligt n�gon f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats me d st�d av lagen , f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga honom att inom en viss tid vidta �tg�rden. 4161 131-SFS 1992 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - 4 . SFS 1992:1769 16 � Om en byggnad eller annan anl�ggning �r f�rfallen eller om den �r 10 kap. skadad till v�sentlig del och inte s�tts i st�nd inom sk�lig tid, f�r byggnads� n�mnden f�rel�gga �garen att inom en viss tid riva byggnaden eller anl�gg� ningen. Om en byggnad eller annan anl�ggning har brister som kan �ventyra s�kerheten f�r dem som uppeh�ller sig i eller i n�rheten av den, f�r byggnadsn�mnden f�rbjuda anv�ndning av byggnaden eller anl�ggningen. F�rbudet f�r allt efter omst�ndigheterna riktas mot �garen, mot den som har nyttjander�tt till egendomen eller mot b�da. Beslut om anv�ndningsf�rbud g�ller omedelbart och till dess byggnads� n�mnden best�mmer annat. 17 � Om en byggnad eller annan anl�ggning inom omr�de med detalj� plan har kommit att medf�ra stora ol�genheter f�r trafiks�kerheten p� grund av att f�rh�llandena har �ndrats, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att ta bort den eller att vidta n�gon annan �tg�rd med den. Betr�f� fande byggnader f�r dock s�dant f�rel�ggande meddelas endast om bygg� naden kan flyttas utan sv�righet eller �r av ringa v�rde. Inom omr�den med detaljplan f�r byggnadsn�mnden, om det beh�vs med h�nsyn till trafiks�kerheten, f�rel�gga �garen av en fastighet eller en byggnad att anordna st�ngsel eller �ndra utfart eller annan utg�ng mot gator eller v�gar. Om en byggnad eller annan anl�ggning f�r industri�ndam�l inte l�ngre anv�nds, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att anordna st�ngsel kring den, om det beh�vs till skydd mot olycksfall. 18 � F�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta stycket eller 17 � f�r f�renas med vite eller med f�reskrift att �tg�rden, om f�rel�ggan� det inte f�ljs, kan komma att utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg p� den f�rsumliges bekostnad. F�rbud enligt 14 � andra stycket och 16 � andra stycket f�r f�renas med vite. F�ljs inte ett f�rel�ggande som inneb�r att �tg�rden kan utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg, skall n�mnden, om det inte finns sk�l till annat, besluta att �tg�rden skall utf�ras och hur det skall ske. D�rvid skall n�mnden se till att osk�liga kostnader inte uppst�r. I beslut om f�rel�ggande enligt f�rsta stycket eller beslut enligt andra stycket f�r f�rordnas att beslutet skall g�lla omedelbart. Kronofogdemyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att beslut enligt andra stycket skall kunna genomf�ras. 19 � Har en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov vidta� gits utan s�dant lov men framst�r det som sannolikt att lov kan meddelas till �tg�rden, skall byggnadsn�mnden, innan handr�ckning beg�rs eller f�rel�ggande meddelas, bereda �garen tillf�lle att inom viss tid ans�ka om lov. Om ans�kan inte inkommer inom f�reskriven tid, f�r byggnadsn�mn� den trots detta pr�va fr�gan om lov till �tg�rden. N�mnden f�r d�rvid p� �garens bekostnad l�ta uppr�tta de ritningar och beskrivningar samt f�reta de �tg�rder i �vrigt som �r n�dv�ndiga f�r pr�vningen av �rendet. 4162 � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 � Finner byggnadsn�mnden att det f�religger brister i fr�ga om SFS 1992:1769 underh�llet av en by ggnad eller annan anl�ggning, f�r n�mnden uppdra �t 10 kap. en sakkunnig person att p� �garens bekostnad utreda behovet av under� h�lls�tg�rder. Verkan av f�rel�ggande i vissa fall m.m. 21 � Har ett f�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta stycket eller 17 � eller ett f�rbud enligt 14 � andra stycket eller 16 � andra stycket meddelats n�gon i egenskap av �gare till en viss fastighet och �verg�r �gander�tten till fastigheten till ny �gare, g�ller f�rel�ggandet eller f�rbudet i st�llet mot denne. Har i f�rel�ggandet eller f�rbudet utsatts l�pande vite enligt 4� lagen (1985:206) om viten och har fastigheten �verl�tits genom k�p, byte eller g�va, g�ller vitet mot den nye �garen r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen, under f�ruts�ttning att anteckning om vitesf�rel�ggandet dessf�rinnan gjorts enligt 22 �. L�pande vite som avser viss period f�r endast tas ut av den som var �gare vid periodens b�rjan. Annat vite g�ller inte mot den nye �garen, men bygg� nadsn�mnden f�r s�tta ut vite f�r denne. F�rsta stycket g�ller �ven n �r ett f�rel�ggande eller f�rbud har medde� lats n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare eller eljest som �gare av en byggnad p� mark som tillh �r n�gon annan. Vad som s�gs om l�pande vite g�ller dock endast i fr�g a om f�rel�ggande eller f�rbud som har meddelats n�gon i ege nskap av tomtr�ttshavare. I �renden om f�rel�ggande eller f�rbud som anges i f�rsta eller andra stycket skall best�mmelserna i r�tteg �ngsbalken om verka n av att tvistef�� rem�let �verl�ts och om tredje mans deltagande i r�tte g�ng till�mpas. Anteckning i fastighetsboken m. m. 22 � Den myndighet som meddelar ett f�rel�ggande eller f�rbud som avses i 21 � skall genast s�nda sitt beslut till inskrivningsmyndigh eten f�r anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Har i f�rel�ggandet eller f�rbudet utsatts l�pande vite, skall �ven detta antecknas. Inskriv� ningsmyndigheten skall genast i rekommenderat brev u nderr�tta den som senast har s�kt lagf art eller inskrivning av f�rv�rv av tomtr�tt om anteck� ningen, om denne inte �r f�rel�ggandets eller f�rbudets adressat. 23 � �terkallas ett f�rel�ggande eller f�rbud som har antecknats enligt 22 �, skall byggnadsn�mnden genast anm�la det till inskrivnings myndig� heten f�r motsvarande anteckning. Har ett antecknat f�rel�ggande eller f�rbud upph�vts genom lagakraftvunnet beslut eller upph�rt att g�lla, eller har f�rel�ggandet f�ljts, skall byggnadsn�mnden, s� snart n�mnden har f�tt vetskap om detta, anm�la f�rh�llandet till inskrivningsm yndigheten f�r anteckning. 24 � G�r inte byggnadsn�mnden anm�lan i de fall som avses i 23 �, skall l�nsstyrelsen g�ra s�dan anm�lan, om n�gon vars r�tt ber�rs ans�ker om det. 4163 � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 �vriga best�mmelser 10 och 11 kap. 25 � �verl�ts egendom p� vilken har utf�rts en �tg�rd som avses i 4 � f�rsta stycket, mot ers�ttning och skall r�ttelse vidtas p� grund av besl ut enligt detta kapitel, skall 4 kap. 12 � jordabalken till�mpas, om inte �verl� taren vid �verl�te lsen upplyst om �tg�rden eller f�r v�rvaren annars k�nt till eller bort k�nna till denna. 26 � Byggnadsavgifter och s�rskilda avgifter tillfa ller kommunen. Til l- l�ggsavgifter tillfaller staten. 27 � Har fr�gan om p�f�ljd f�r en �vertr�delse som avses i 4 � f�rsta stycket inte tagits upp till �verl �ggning vid sammantr�de med byg gnads� n�mnden inom tio �r fr�n det att �vertr�delsen begicks, f�r byggnadsavgift eller till�ggsavgift inte tas ut. Detta g�ll er ocks� i fr�ga om s�rskild avgift. D�rvid skall dock i st�llet for tio �r g�lla en tid av tre �r. Sedan tio �r ha r f�rflutit fr�n det att en �tg�rd som avses i 12 � 1 -3 vidtogs, f�r byggnadsn�mnden inte ans�ka om handr�ckning eller besluta om f�rel�ggande enligt 14 � f�r sta stycket. Detta sk all dock inte til l�mpas n�r n�gon utan lov enligt 8 kap. 1 � f� rsta stycket 3 har tagit i a nspr�k eller inrett en bostad sl�genhet for v�sentligen annat �nda m�l an bostads�nda� m�l. Lag (1989:1049). 28 � Beslut eller domar varigenom n�gon p�f�rs avgift enligt detta kapi� tel skall genast s�ndas till l�nss tyrelsen. Avgiften skall betalas till l�nssty� relsen inom tv� m�nader fr�n de t att beslutet eller domen vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i be slutet eller domen. 29 � Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 �, f�r avgi ften tillsammans med en dr�jsm�lsavgift, ber�knad enligt 58 � 2 5 mom. uppb�rdslagen (1953:272), indrivas i den ordning s om enligt n�mnda la g g�ller for indrivning av skatt. Vid f�rdelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit skall medel i f�rsta hand avs�ttas f�r kommunens fordran. Lag (1992:541). 30 � Vite som har f�relagts med st�d av detta kapitel f�r inte f�rvandlas till f�ngelse. 11 kap. Byggnadsn�mnden 1 � Ut�ver de uppgifter byggnadsn�mnden har enligt �vriga f�reskrifter i de nna lag skall n�mnden 1. verka for en god byggn adskultur samt en god stads- och land skaps� milj�, 2. uppm�rksamt f�lja den allm�nna utvecklingen inom kommunen och dess n�rmaste omgivn ing samt ta de initiativ som beh�vs i fr�gor om planl�ggning, byggande och fastighetsbildning, 3. samarbeta med myndigheter, organisationer och ens kilda vilka s ar� bete och intressen ber�r n�mndens verksamhet, 4154 4. l�mna r�d oc h upplysn ingar i fr �gor som r�r n�mndens verksamhet, � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5. �vervaka efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddela- SFS 1992:1769 de f�reskrifter och beslut. 11 och 12 kap. Byggnadsn�mnden skall ta till va ra de m�jligheter lagen ger att f�renkla och underl�tta �re nden for enskilda och b�r d �rvid verka for att lagens foreskrifter om begr�nsning av bygglovsplikten vinner till�mpning. 2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnad sn�mnden l�mna skriftliga upp� lysningar om planl�ggning, byggande och fastighetsbildning. Beh�vs nyby ggnadskarta for pr�vningen av en fr�ga om bygglov inom omr�den med sammanh�llen beb yggelse, skall byggnadsn�mnden tillhan� dah�lla s�dan karta, om s�kanden beg �r det. 3 � F�r en byggnads n�mnd g�ller vad s om �r f�reskrivet om n�mnder i kommunallagen (1991:900). Delegationsuppdrag enligt 6 kap. 33 � kommunallagen f�r inte omfatta befogenhet att 1. avg�ra �renden som �r av principiell natur eller i �vrigt av st�rre vikt, 2. meddela f�rel�gganden eller forbud vid vite utom i s�dana fall som avses i 10 kap. 3 � och 16 � andra stycket eller meddela f�rel�gganden med f�reskrift att en �tg�rd kan komma att utf�ras genom byggnadsn�m ndens f�rsorg p� den f�rsumliges bekostnad eller 3. avg�ra fr� gor om avgift enligt 10 kap. Lag (1991:1703). 4 � Byggnadsn�mnden skall till sitt bitr�de ha minst en person med arkitektutbildning och i �vrigt ha tillg�ng till personal i den omfattning och med den s�rskilda kompetens som beh�vs f�r att n�mnden skall kunna fullg�ra sina uppgifter p� ett tillfredsst�llande s�tt. 5 � Byggnadsn�mnden f�r ta ut avgift i �renden ang�ende lov och f�r� handsbesked samt i andra �renden som f�ranleder uppr�ttande av nybygg� nadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framst�llning av arkivbest�ndi� ga handlingar eller andra tids- eller kostnadskr�vande �tg�rder. L�mnas bygglov f�r uppf�rande, tillbyggnad eller ombyggnad av en byggnad eller annan anl�gg ning, f�r byggnad sn�mnden dessutom ta ut en planavgift f�r att t�cka kostnaderna f�r s�dana �tg�rder som erfordras f�r att enligt denna lag uppr�tta eller �ndra detaljplaner, omr�desbest�mme l� ser och fastighetsp laner. Planavgift f�r tas ut endast om fastighets�g aren har nytta av planen elle r best�mmelserna. Avgifterna f�r tas ut med h�gst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad f�r �tg�rderna. Grunderna f�r ber�kning av avgif� terna skall anges i e n taxa som beslu tas av kommunfullm�ktige. Avgifterna tas ut av s�kan den och f�r tas ut i f�rskott. 12 kap. Statlig kontroll betr�fifande omr�den av riksintresse m. m. 1 � L�nsstyrelsen skall pr�va kommunens beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan ell er omr�desbest�mmelser, om det kan befaras att beslutet inneb�r att 4165 � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> u " SFS 1992:1769 1. ett riksintresse enligt lagen (198 7:12) om hush�llning med naturre- 12 och 13 kap. surser m. m. inte tillgodoses, 2. regleringen av s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten� omr�den som ang�r fle ra kommuner inte har samordnats p� ett l�mp ligt s�tt eller 3. en bebyggelse blir ol�mp lig med h�nsy n till de boendes och �vrig as h�lsa eller till behovet av skydd mot olycksh�ndelser. 2 � L�nsstyrelsen skall inom tre veckor fr�n den dag d� kommunens beslut kom in till l�nsstyrelsen beslut a huruvida pr�vning enligt 1 � skall ske eller ej. 3 � L�nsstyrelsen skall upph�va kommunens beslut i dess helhet , om n�got f�rh�llande som avs es i 1 � f�religger. Om kommunen har med gett det, f�r beslutet upph�vas i en viss del. 4 � Om det finns s�rski lda sk�l, f�r l �nsstyrelsen eller regeringen f�r ett visst omr�de f�rordna att 1-3 �� skall till�mpas p� beslut att l�mna lo v eller f�rhandsbesked. Om l�nsstyrelsen, efter det att ett f�rordnande enligt f�rsta stycket har meddelats, beslutar att ett lov eller f�rhandsbesked skall pr�vas, f�r l�ns� styrelsen f�rordna att lovet eller f�rhandsbeskedet inte skall g�lla f�rr�n fr�gan om pr�vning har slutligt avgjorts. 5 � Regeringen f�r pr�va ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en regionplan. Beslut om pr�vning skall fattas inom tre m�nader fr�n den dag d� beslutet kom in till regeringen. Regeringens pr�vning f�r avse en dast fr�gan huruvida plane n tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. Regeringen f�r upph�va beslutet i de ss helhet eller i en viss del. 6 � Regeringen f�r f�rel�gga kommunen att inom en viss tid anta, �ndra eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser (pla nf�rel�ggan� de), om det beh�vs f�r att tillgodose s�dana intressen som avses i 1 � 1 och 2. 7 � Om kommunen inte f�ljer ett planf�rel�ggande, f�r regeringen p� kommunens bekostnad l�ta uppr�tta de f�rslag som beh�vs samt anta, �ndra eller upph�va detaljplanen eller omr�desbest�mmelserna. D�rvid skall l�nsstyrelsen ombes�rja �rendets beredning. 13 kap. �verklagande 1 � F�ljande beslut enlig t denna lag f�r �verklagas i den ordning som f�reskrivs f�r laglighetspr�vning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900), n�mligen 1. kommunfullm�ktiges beslut om �versiktsplan, 2. kommunfullm�ktiges beslut om uppdrag �t en komm unal n�mnd att 4166 anta, �ndra eller up ph�va detaljplaner och omr�desbest�mmelser eller att � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fatta beslut om skyldighet for fastighets�gare att betala kostnader f�r gator SFS 1992:1769 och andra allm�nna platser eller att fatta beslut om villkoren f�r s�dan 13 kap. betalning, 3. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut att inte anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastig� hetsplan, 4. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut om grun der� na f�r skyldighet att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser och om generella villkor f�r s�dan betalning, 5. kommunfullm�ktiges beslut om taxa i �renden hos byggnadsn�mn� den samt 6. kommunalf�rbunds eller regionplanef�rbunds fullm�ktiges beslut om regionplan. Andra beslut r�rande gatukostn ader �n de som anges i f�rsta stycket 4 f�r e j �verklagas. Att tvister r�rande gatukost nader pr�vas av fastighets� domstol framg�r av 15 kap. 8 � . Lag (1991:1703), 2 � Andra beslut enligt denna lag av kommunfullm�ktige och kommuna� la n�mnder �n de som anges i 1 � f� r �verklagas genom besv�r hos l�nssty� relsen. S�dana beslu t f�r dock inte �verklagas till den del de avser fr�gor som redan �r avgjorda genom detaljplan, omr�desbest�mmelser eller f�rhands� besked. 3 � Beslut som anges i 2 � f�rsta stycket �verklagas genom att en besv�rs� handling ges in till l�nsstyrelsen. I besv�rshandlingen skall anges vilket beslut som �verklagas. Besv�rshandlingen skall ha kommit in till l�nsst yrelsen inom tre veckor fr�n den da g d� justeringen av protokollet med beslutet har tillk�nnagetts p� kommunens anslagstavla. I fr�ga om andra beslut av kommunala n�mnder �n beslut ang�ende detaljplan, omr�desbest�mmelser eller fastig� hetsplan r�knas dock besv�rstiden fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Besv�r som inte har anf�rts i r�tt tid f�r inte tas upp till pr�vning. Har besv�rshandlingen f�re besv�rstidens utg�ng kommit in till kommunen, skall besv�ren �nd� tas upp till pr�vning. Besv �ren skall ocks� tas upp till pr�vning, om besv�rsh andlingen har kommit in f�r sent till l�nsstyrelsen och detta beror p� att underr�ttelsen o m vad som skall iakttas vid �verkla� gande av beslutet har inneh�llit en oriktig uppgift om besv�rstid eller besv�rsinstans. 4 � L�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 � huruvida pr�vning ska ll ske eller ej och l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 12 kap. 4 � f�rsta stycket samt l�nsstyrelsens beslut enligt 12 ka p. 4 � andra stycket att lov eller f�rhands� besked inte skall g�lla f�r inte �verklagas. Andra beslut av l�nsstyrelsen enligt denna lag �n de som anges i f�rsta stycket f�r �verklagas genom besv �r hos kammarr�tten om beslutet avser 1. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de med detaljplan, 2. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de som inte omfattas av detaljplan och bes v�ren avser fr�gan om �tg�rderna utg�r komp letterings- 4167 � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 �tg�rder enligt 8 kap. 13 �, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot 13 kap. omr�desbest�mmelser, 3. rivningslov eller markl ov och besv�re n avser fr�gan om �tg�rdern a strider mot en det aljplan eller omr�desbest�mmelser, 4. f�rordnanden enligt 6 kap. 19 � att avst� eller uppl�ta mark eller enligt 6 kap. 22 � om skyldighet att bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp, 5. ingripanden mot f�rsumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3 � Q�rde styc� ket, 6. p�f�ljder och ingripanden enligt 10 kap., 7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 � samt genom besv�r hos regeringen i �vriga fall. 5 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr �desbest�m� melser eller en fastighetsplan f�r �verklagas endast av den som sena st under utst�llningstiden skriftligen har framf�rt synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Om best�mmelserna f�r enkelt planf�rfarande har till�m� pats, f�r beslutet �verklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 � har framf�rt synpunkter som inte har blivit till godosedda. Om ett planf�rslag efter utst�llningen eller, n�r best�mmelserna om enkelt planf�rfarande till�mpats, efter det att underr�ttelse skett enligt 5 kap. 28 � andra stycket �ndras till nackdel f�r n�gon, f�r han, utan hin der av best�mmelserna i f�rsta styc ket av denna paragr af, �verklaga beslutet. Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte heller hinder mot att �verklaga beslutet p� den g runden att det inte har tillkom mit i la ga ordning. 6 � Bostadshyresg�ster och boende som inte �r bostadsr�ttshavare f�r inte �verklaga ett beslut om bygglov till s�dana �tg�rder p� fastigheten som en organisation av hyresg�ster har godtagit eller som hyresn�mnden har medgett enligt 2 a � andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531). 7 � Ett beslu t i fr� ga om lov el ler f�rhandsbesked inom s�dana skydds- eller s�kerhetsomr�den som avses i 8 kap . 9 � tredje stycket f�r �verklagas av Luftfartsverket, om beslutet ber�r en civ il flygplats, av tillsynsmyndig� heten, om beslutet ber�r en k�mreaktor eller annan k�rnenergianl�ggning, och i �vriga fall av �verbef�lhavaren, �verst yrelsen f�r civil beredskap eller Statens r�ddningsverk eller de myndigheter de best�mmer. Avser ett beslut om bygglov eller f�rhandsbesked s�dana arbetslokaler eller personalrum som avses i 8 kap. 30 �, f�r beslutet �verklagas av huvudskyddsombud eller, om s�dant ombud inte finns, annat sky ddsom� bud inom verksamheten. Finns inget skyddsombu d, f�r beslutet i st� llet �verklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig �ver ans�kningen. 8 � Den myndighet som har att pr�va besv�r �ver ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desb est�mmelser eller en fastig� hetsplan skall antingen fastst�lla eller upph�va beslutet i dess he lhet. Om kommunen har med gett det, f�r d ock beslutet upph�vas i e n viss del eller �ndras p� annat s�tt. Utan kommunens medgivande f�r �ndringar av ringa 4168 betydelse g�ras. � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> P� kommunens beg�ran kan myndi gheten f�rordna att det �verklagade SFS 1992:1769 beslutet, utan hinder av att besv�ren inte har slutligen avgjorts, f�r genom- 13 och 14 kap. f�ras i s�dana delar som uppenbarligen inte ber�rs av besv�ren. S�dana f�rordnanden f�r inte �verklagas. 14 kap. Skyldighet att l�sa mark och utge ers�ttning Inl�sen 1 � Mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas for allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman samt annan mark som enligt planen skall anv�ndas f�r annat �n enskilt bebyggande �r kommunen skyld ig att l�sa, om fastighet s�garen beg�r det. Mark som enligt planen skal l anv�n� das f�r allm�nna platser f�r vilka n�gon annan �n kommunen �r huvud� man, �r v�gh�llaren skyldig a tt f�rv�rva med �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt, om fastighets�garen beg�r det. V�gh�llaren f�r best�mma om f�rv�rvet skall avse �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt. Om detaljplanen medger tillf�llig anv�ndning av mark, skall f�rsta stycket inte till�mpas betr�ffande marken under den tid d� s�dan anv�nd� ning f�r p�g�. I fr�ga om mark som �r bel�gen inom ett samverkansomr�de enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan g�ller s�rskilda best�mmelser. 2 � Finns det i en detaljplan best�mmelser att mark som �r avsedd for enskilt bebyggande, skall anv�ndas �ven for en allm�n trafikanl�ggning, for en trafik anl�ggning som �r gemensam for flera fastigheter elle r f�r en allm�n ledning, skall den som skall vara huvudman for anl�ggningen f�rv�rva nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt i den omfattning som beh�vs f�r �ndam�let, om fastighets �garen beg�r det. Huvudmannen f�r best�mma vilken r�tt f�rv�rvet skal l avse. Skadeers�ttning och inl�sen i vissa fall 3 � Har byggnadsn�mnden med st�d av 10 kap. 17 � meddelat f�rel �g� gande att en byggnad, eller annan anl�ggning skall tas bort eller bli forem�l f�r annan �tg�rd eller att en utfart eller annan utg�ng skall �ndras, har �garen r�tt till ers�ttning a v kommunen for den skada han lider. 4 � Blir ett omr�de, som enligt detaljplan har varit avsett f�r allm�n samf�rdsel, vid genomf�randet av en ny plan helt eller delvis anv�nt for annat �ndam�l eller �ndrat till sitt h�jdl�ge och uppst�r h�rigenom skada for �garen av en fastighet som ligger intill omr�det eller for den som innehar s�rskild r�tt till fastigheten, har han r�tt till ers�ttning av v�gh�lla� ren for den skada han lider. 5 � Om en detaljplan �ndras eller upph�vs f�re genomforandetidens utg�ng, har �garen av en fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten r�tt till ers�ttning av kommunen for den skada de lider. Medf�r �ndringen eller upph�vandet att synnerligt men uppkommer vid 4159 � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ! 7 : SFS 1992:1769 anv�ndningen av en fastighet, �r kommunen skyl dig att l�sa fasti gheten, 14 kap. om �garen beg�r det. �ndras eller upph�vs en detaljplan efter genomforandetidens utg�ng skall f�rsta och andra styckena till�mpas, om bygglov har s�kts men �rendet inte slutligt avgjorts fore genomforandetidens utg�ng. 6 � Har skada uppkommit till f�l jd av �tg�rder som avses i 1 6 kap. 7 �, har den skadelidande r�tt till ers�ttning f�r skadan av kommunen eller, om �tg�rden har vidtagits p� uppdrag av en statlig myndighet, av staten. 7 � Om ers�ttning har betalats f�r gatukostnader enligt 6 kap. 31 elle r 32 � eller enli gt motsvarande �ldre best�mme lser, �r kommunen sky ldig att betala tillbaka ers�ttningen, i den m�n skada uppkommer f�r �garen av fastigheten genom att han p� grund av att bygglov v�gras inte kan anv�nda fastigheten s� som f�rutsattes n�r ers�ttningen togs ut. Kommunen �r ocks� skyldig att betala r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) fr�n den dag fastighets�garen betalade ers�ttningen. Lag (1989:1049). 8 � �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheter har r�tt till ers�ttning av kommunen, om skada uppkommer till f�ljd av att 1. bygglov v�gras till att ers�tta en riven eller genom olyck sh�ndelse f�rst�rd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ans�k an om bygglov har gjorts inom fem �r fr�n det att byggnaden revs eller f�rst�rdes, 2. rivningsf�rbud meddelas i detaljplan ell er omr�desbest�mmelser el� ler rivningslov v�gras med st�d av 8 kap. 16 � 2 eller 3, 3. skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � meddelas i en detaljplan eller i omr�desbest�mmelser, 4. best�mmelser om vegetation samt markytans utformning och h�jdl�- ge inom s�dana omr�den som avse s i 8 kap. 9 � tredje stycket meddelas i omr�desbest�mmelser, 5. marklov v�gras med st�d av 8 kap. 18 � f�rsta stycket 2 eller 3. R�tt till ers�ttning f�religger i fall som avses i f�rsta stycket 1, om byggnaden f�rst�rts genom olycksh�ndelse. I �v riga fall som avses i f�rsta stycket 1 och i fall som avses i f�rsta stycket 2 f�religger r�tt till ers�ttning, om skadan �r betydande i f�rh�llande till v�rdet av ber�rd del av fastighe� ten. I fal l som avs es i f�rs ta stycket 3 5 f�religger r�tt till ers �ttning, om skadan medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del a v fastigheten. Medf�r beslut som avses i f�rsta stycket att synnerligt men up pkommer vid anv�ndningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa fastighe� ten, om �garen beg�r det. Vid till�mpningen av andra och tredje styckena skall �ven beaktas andra beslut som avses i f�rsta stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 � lagen (1988:950) om kult urminnen m.m., 5, 8, 9, Il och 19 �� naturv�rdslagen (1964:822), f�rbud enligt 20 � andra stycket och 21 � andra stycket samma lag och beslut enligt 19 b � andra och tredje styckena skogsv�rdslagen (1979:429) och 19 kap. 2 � vattenlagen (1983:291), under f�ruts�ttning att besluten meddelats inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall 4170 beaktas s�dan inverkan av h�nsynstaganden enlig t 21 � sk ogsv�rdslagen � </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> som i s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid. Har talan eller r�tt till SFS 1992:1769 ers�ttning eller inl�sen med anledning av ny ss angivna beslut f�rlorats p� 14 och 15 kap. grund av best�mmelserna i 15 kap. 4 � eller motsvarande best�m melser i lagen om kulturminnen m.m., naturv�rdslagen eller vattenlagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hinder mot att beslutet beaktas. Har kom munen efter f�rel�ggande enli gt 12 k ap. 6 � be slutat om riv� ningsf�rbud eller skyddsb est�mmelser som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 f�r att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m., �r staten skyldig att ers�t ta kom munen dess kostna� der f�r ers�ttning eller inl�sen. I fall som avse s i f�rsta stycket 4 och 5 �r �garen till den anl�ggning f�r vilken skydds- eller s�kerhetsomr�det har beslutats skyldig att ers�t ta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller inl�sen. Lag (1991:646). Best�mmande av ers�ttning 9 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som avses i I 8 �� skall 4 kap. expropriationslagen (1972:719) till�mpas i den m�n inte annat f�ljer av 10 �. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re den d� talan om inl�s en v�cktes. 10 � Ers�ttning f�r minskning av fastighetens marknadsv�rde i fall so m avses i 3 �, 4 � , 5 � f�rsta stycket eller 8 � f�rsta stycket skall best�mmas som skillnaden mellan fastig hetens marknadsv�rde f�re och efter beslute t eller den �tg�rd som avses i 4 �. H�rvid skall bortses fr�n f�rv�ntningar om �ndring av markanv�ndningen. Ers�ttning f�r skada i fall som avses i 8 � f�rsta stycket 1 och 2 skall minskas med ett belopp som motsvarar vad som p� grund av 8 � andra stycket skall t�las utan ers�ttning. 15 kap. Domstolspr�vning m.m. 1 � I den m�n avvikande b est�mmelser inte meddelas i denna lag, skall, ut�ver vad som f�ljer av 6 kap. 39 � o ch 14 kap. 9 �, expr opriationslagen (1972:719) till�mpas i m�l om 1. inl�sen enligt 6 kap. 17 eller 24 �, 2. ers�ttning eller inl�sen eller f�rv�rv av nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt i fall som avses i 14 kap. 1 8 ��. 2 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 17 � f�r v�ckas �v en om beslutet att anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft. 3 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � andra stycket skall v�ckas inom tre �r efter genomf�randetidens utg�ng. Har ans�kan gjorts om f�rl�ngning av genomf�randetiden eller har kommunen v�ckt fr�ga om f�rnyelse av genomf�randetiden, skall m�let f�rklaras vilande till dess att �rendet slutligt har avgjorts. F�rl�ngs eller f�rnyas genomf�randetiden, f�rfaller kommunens talan. 4171 � </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' 'i.. SFS 1992:1769 Best�mmelserna i andra stycket om vilandeforklaring g�ller �ven i fall 15 kap. d� talan har v�ckts om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta stycket och ans�kan gjorts om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med fastighetsplanen. Bildas fastighet som �verensst�mmer med fastighetsplanen, forfaller kom� munens talan. N�r kommunen har v�ckt talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta stycket, skall fastighetsdomstolen omedelbart s�nda underr�tte lse om det till fastighetsbildningsmyndigheten. 4 � I fall som avses i 14 k ap. 3, 5, 7 eller 8 � skall talan v�c kas inom tv� �r fr�n det att beslutet p� vi lket talan grundas vann laga kraft. I fall som avses i 14 kap. 4 eller 6 � skall talan v�ckas inom tv� �r fr�n det att den �tg�rd p� vilk en talan grundas utf�rdes. Talan f�r dock v�ckas senare �n som an ges i f�rsta och andra styckena, om skadan inte rimligen kunde f�rutses inom angiven tid. 5 � Ers�ttning f�r skada enligt 14 kap. 3 6 eller 8 � skall best� mmas i pengar att betalas p� en g�ng elle r, om det finns s�rskilda sk�l, med ett visst �rligt belopp. �ndras f�rh�llandena, skall det �rliga beloppet om� pr�vas, om kommunen, fastighets�garen eller den som innehar s�rskild r�tt till fastigheten beg�r det. Om kommunen beg�r det och det inte �r uppenbart osk�ligt, skall domstolen f�rordna att ers�ttning enligt 14 kap. 8 � f�rsta stycket 2 eller 3 skall betalas ut f�rst n�r vissa �tg�rder med byggnaden har utf� rts. Vad som i fr�ga om ers�ttning har avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts g�lla mellan kommunen och �garen eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten skall g�lla �ven mot ny �gare av fastigheten eller ny innehavare av den s�rskilda r�tten. 6 � Ogillas i m�l enligt 1 � talan som har v�ckt s av fastighets�garen eller den som innehar s� rskild r�tt till fastigheten, kan dom stolen f�rordna att han skall b�ra sina egna kostnad er, om han befinns ha inlett r�tte g�ngen utan tillr�ckliga sk�l. Har r�tteg�ngen uppenbart inletts utan sk�lig grund, f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tta motparten dennes r�tteg�ngskostnader. 7 � Om den ers�ttning so m har fastst�llts i ett m�l om inl� sen inte ha r nedsatts p� det s�tt som f�res krivs i e xpropriationslagen (1972:719) skall f�ljande g�lla. Om n�g on som �r ber�t tigad till ers�tt ning beg�r det, skall den v�ckta fr�gan om avst� ende av mark f�r falla s�vitt den r�r hans r� tt, under f�ruts�ttning att marken inte har tilltr�tts eller �verg�tt enligt 6 kap. 10 � expropriationslagen. 8 � Tvist mellan kommu nen och fastighets�gare om ers�ttning f�r gatu� kostnader och kostnader f�r and ra allm�nna platser o ch om villk oren f�r betalning av s�dan ers�ttning pr�va s av den fastigh etsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. I m �l som avses i f�r sta stycket skall best�mmelserna i l agen (1969:246) om domsto lar i fasti ghetsm�l till�mpas. I m�l om j�mknin g av ers�ttning 4172 enligt 6 kap. 33 � skall dock betr�ffande r�tteg�ngskostnader exprop ria- � </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tionslagen (1972:719) till�mpas. F�rlorar fastighets�garen ett s�da nt m�l, SFS 1992:1769 kan domstolen forordna att han skall b�ra sina egn a kostnader, o m han 15 och 16 kap. grundat sin talan i m�let p� oti llr�ckliga sk�l. Har hans talan uppenba rt saknat sk�lig grund, f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tt a kommunen dess r�tteg�ngskostnader. Lag (1987:246). 16 kap. Bemyndiganden m.m. 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med� dela de foreskrifter om krav p� byggnader m. m. som ut�ver best�mmelser� na i 3 ka p. beh�vs 1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. for en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar samt tomter och allm�nna platser , 3. for kontroll av att foreskrifter som avses i 1 e fterlevs. Regeringen eller den myndighet som regeri ngen best�mmer f�r, utom i fr�ga om 3 kap. 7 �, i enskild a fall med ge undantag fr�n best�mmelserna i 3 kap. Lag (1991:743). 2 � Efter ans�kan kan pr�vas huruvida vissa slag av material, konstruk� tioner eller anordningar f�r anv�ndas i byggnader eller andra anl�ggningar (frivilligt typgodk�nnande). Om det beh�vs till skydd for liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, f�r regeringen f�reskriva att material eller annat som anges i f�rsta stycket f�r anv�ndas i byggn ader eller andra anl�ggningar endast efter godk�nnande (obligatoriskt typgodk�nnande). Vid meddelande av typgodk�nnande f�r best�mmas att fortl�pande kontroll skall utf�ras (tillverkningskontroll). �ven utan samband med typgodk�nnande f�r efter ans�kan best�mmas att tillverkningskontroll skall utf�ras. 3 � Typgodk�nnande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 2 � meddelas av de organ som reg eringen best�mmer. Ett typgodk�nnande f�r �ndras eller �terkallas om det strider mot en teknisk specifikation som skall f�ljas enligt Sveriges �taganden enligt inter� nationella �verenskommelser. Regeringen eller den myndighet som rege ringen best�mmer f�r meddela foreskrifter om avgifter for typgodk�nnande och beslut om tillverknings� kontroll. Lag (1992:1769). 4 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�r� h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, f�r regeringen meddela s�dana fr�n denna lag avvikande foreskrifter som �r av betydels e f�r totalf�rsvaret eller som beh�vs for att n�dv�ndig byggnadsverksamhet i �vrig t skall kunna s ke. 5 � Om en fastighet har uppl�tits med tom tr�tt, skall vad som i denna lag �r f�reskrivet om fastighet s�garen eller fastighe ten till�mpas p� tomt- r�ttshavaren eller tomtr�tten, dock att tomtr�ttshavare ej �r skyldig att bekosta anl�ggande av gator och andra allm�nna platser. ^ � </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Af: SFS 1992; 1769 6 � Den som innehar egendom under st�ndig besittningsr�tt eller med 16 och 17 kap. fideikommissr�tt eller p� grund av testamentariskt f�rordnande utan att �gander�tten tillkommer n�gon skall vid till�mpning av denna lag anses som egendomens �gare. 7 � F�r att fullg�ra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsn�mnd och l�nsstyrelse samt den som p� deras uppdrag utf�r arbetet r�tt att f� tilltr�de till fastigheter, byggnader och andra anl�ggningar samt att d�r vidta de �tg�rder som beh�vs f�r arbetets fullg�rande. R�tt som avses i f�rsta stycket tillkommer �ven den som i annat fall �n som d�r avses utf�r kartl�ggning f�r samh�llets behov. Polismyndigheterna skall l�mna det bitr�de som beh�vs. 17 kap. �verg�ngsbest�mmelser^ Ikrafttr�dande m.m. 1 � Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 19 87. Genom lagen upph�vs, med de begr�nsningar som f�ljer av detta kapi� tel, byggnadslagen (1947:385), byggnadsstadgan (1959:612), lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m. och lagen (1976:296) om kriskoppling m. m. 2 � Vaije kommun skall f�re den 1 juli 199 0 ha antagit en �versiktsplan enligt 4 kap. Under tiden till dess att en g�llande �versiktsplan finns f�r kommunen, f�r beslut enligt 5 kap. 16 � och 28 � f�rsta stycket grundas p� annan motsvarande �versiktlig plan, som f�re ikrafttr�dandet har godk�nts av kommunfullm�ktige. Lag (1987:122). Generalplaner m.m. 3 � Generalplaner skall i den m�n de �r fastst�llda g�lla som omr�desbe� st�mmelser enligt denna lag. Talan om ers�ttning eller inl�sen enligt 22 � byggnadslagen (1947:385) skall, i a ndra fall �n som avses i 15 � andra stycket detta kapitel, v�ckas f�re utg�ngen av juni 1988.1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre best�mmelser till�mpas. Stomplaner skall upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m. 4 � Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385) el� ler stadsplanelagen (1931:142), s�dana �ldre planer och best�mmelser som anges i 79 och 83 �� sistn�mnda lag samt avstyckningsplaner, till den del 4174 ^ Till 1987:10. � </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> de inte omfattas av f�rordnande enligt 168 � byggnadslagen, skall g�lla SFS 1992:1769 som detaljplaner som antagits med st�d av denna lag. Avstyckningsplaner, 17 kap. till den del de omfattas av f�rordnande som nyss har angetts, skall upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastst�llts efter utg�ngen av �r 1978, skall genomf�randetiden enligt 5 kap. 5 � vara fem �r r�knat fr�n ikrafttr�dandet. I fr�ga om �vriga planer och best�mmelser som avses i f�rsta stycket skall genomf�randetiden anses ha g�tt ut. Om inte annat �r f�reskrivet i s�dan plan eller best�mmelse som enl igt f�rsta stycket skall g�lla som detaljp lan enligt denna lag, skall 39 � bygg� nadsstadgan (1959:612) till�mpas som best�mmelse i planen. Lag (1991:604). 5 � Under tiden till utg� ngen av juni 1991 g�ller inte best�mmelserna i 14 kap . 1 � inom omr�den som omfattas av stadsplan. Under denna tid skall i st�llet 48 � f�rsta och tredje styckena byggnadslagen (1947:385) till�mpas. Best�mmelserna i 6 kap. 24 � andra stycket g�ller inte i fr�ga om s�dana planer f�r vilka genomf�randetiden enligt 4 � andra stycket skall anses ha g�tt ut. 6 � Best�mmelserna i 6 kap. 26 � f�rsta stycket g�ller inte inom omr�den som omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan. 7 � Best�mmelserna i 8 kap. 11 � fj�rde stycket g�ller inte inom omr�den som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan. 8 � Om skada uppkommer till f�ljd av att en plan eller best�mmelse, vars genomf�randetid enligt 4 � skall anses ha g�tt ut, �ndras eller upp� h�vs, har �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet r�tt till ers�tt� ning av kommunen under f�ruts�ttning att 1. fastigheten �r bel�gen i ett omr�de som till st�rre delen �r bebyggt i huvudsak i enlighet med planen elle r best�mmelsen, 2. beslut om �ndring eller upph�vande av planen eller best�mmelsen meddelas f�re utg�ngen av juni 1992 och 3. fastigheten efter �ndringen eller upph�vandet inte f�r bebyggas eller f�r bebyggas endast i en utstr�ckning s om �r uppenbart osk�lig. �ndras eller upph�vs planen eller best�mmels en efter utg�ngen av juni 1992 skall f�rsta stycket till�mpas, om bygglov har s�kts men �rendet inte har avgjorts f�re den n�mnda tidpunkten. Ers�ttning skall best�mmas som skillnaden mellan fastighetens mark� nadsv�rde f�re oeh efter beslutet att upph�va eller �ndra planen. Fastighe� tens marknadsv�rde f�re beslutet skall best�mmas med h�nsyn till s�v�l de planf�rh�llanden som de ers�ttningsprinciper som g�llde vid lagens ikraft� tr�dande. Om kommunen beg�r det, f�r dock v�rdet inte best�mmas h�gre �n ett belopp som motsvarar vad som enlig t anvisningarna till 36 � kom � munalskattelagen (1928:370) i deras lydelse vid utg�ngen av juni 1990 fick dras av vid ber� kning av realisationsvinst om fastigheten avyttrats den 31 december 1990 �ndrat med det procenttal med vilket basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring �ndrats fram till v�rdetidpunkten. 4 j � </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ..v A* SFS 1992:1769 Talan om ers�ttning enligt f�rsta stycket skall v�ckas inom tv� �r fr�n 17 kap. det att beslutet p� vilket talan grundas vann laga kraft. Har fastighets�gare eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigh et v�ckt talan oc h har han r�tt till ers�ttning, f�r kommunen i s t�llet l�sa fastigheten eller r�ttigheten. 1 m�l om ers�ttning och inl�sen skall i �v rigt 14 kap. 9 � samt 15 kap. 1 och 6 � � till�mpas. Lag (1991:604). 9 � I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner som har antagits men inte har fastst�llts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�m melser till�mpas b e� tr�ffande s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak. Regionplaner 10 � Regionplaner som har fastst�llts efte r utg�ngen av juni 1982 skall g�lla som regionplan enligt denna lag, dock l�ngst till den dag d� sex �r har f�rflutit fr�n det att planen fastst�lldes. I �vrigt skall regionplaner upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. Tomtindelningar 11 � Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947:385) eller stadsplane� lagen (1931:142) samt s�dana �ldre tomtindelningar som anges i 80 � sistn�mnda lag skall g�lla som fastighetsplan enligt denna lag. 12 � I fr�ga om tomtindelningar som har antagits men inte har fastst�llts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas betr� ffande s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak. N ybyggnadsf�rbud 13 � Med de undantag som anges i 14 och 16 �� skall f�rbud mot nybygg� nad och f�rbud mot rivning som har utf�rdats med st�d av byggnadslagen (1947:385) upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. 14 � Har f�rbud mot nybyggnad utf�rdats med st�d av 110� andra stycket byggnadslagen (1947:385), skall f�rbudet g�lla som best �mmelse i planen enligt 5 kap. 8 � 1 denna lag. 15 � F�rbud enligt 17 � byggnadslagen (1947:385) mot sc haktning, fyll� ning, tr�df�llnin g eller annan d�rmed j�mf�rli g �tg�rd skall forts�tt a att g�lla, dock l�ngst till utg�ngen av jun i 1990. Talan om ers�ttning e ller inl�sen enligt 22 � b yggnadslagen med anle d� ning av f�rbud som anges i f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni 1991. 1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre be st�mmelser till�mpas. 16 � F�r omr�den d�r f�rbud mot nybyggnad m.m. r�der enlig t 81 � byggnadslagen (1947:385) eller har utf�rdats med st�d av 82 � samma lag skall f�rordnande om pr�vning som avses i 12 kap. 4 � anses ha utf�rdats i 4176 fr�ga om beslut om by gglov, marklov och f�rhandsbesked. � </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Inom omr�den som omfattas av f�reskrifter enligt 54 � 1 mom, tredje SFS 1992:1769 stycket byggnadsstadgan (1959:612) ska ll skyldighet f�religga att enligt 8 17 kap. kap. 7 � s�ka bygglov f�r att s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanordning� ar och att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r schaktning eller fyllning. Talan om ers�ttning eller inl� sen med anledning av f�rbud so m anges i f�rsta stycket skall v�cka s f�re utg�ngen av juni 1988. 1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre best�mmelser till�mpas. 17 � Inom omr�den d�r f�rbud med st�d av 40 � andra stycket eller 110 � fj�rde stycket byggn adslagen (1947:385) har utf�rdats mot schakt� ning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall skyl� dighet f�religga att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r s�dana �tg�rder. Andra beslut enligt byggnadslagen 18 � Har undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen (1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medget ts genom beslut som har vunnit lag a kraft efter utg�ng en av juni 1986 och har byggn adslov till den �tg�rd som medgivandet avser inte meddelats f�re ikrafttr�dandet, skall medgivan det g�lla som f�rhandsbesked. Medgivandet upph�r dock att g�lla, om inte ans�kan om bygglov g�rs inom tv� �r fr�n den dag beslutet om medgivandet vann laga kraft. 1 den m�n ett beslut om fastighetsbildn ing enligt fastighe tsbildningsla� gen (1970:988), inr�ttande av gemensamhetsanl�ggning enligt anl�gg� ningslagen (1973:1149) eller uppl�telse av ledningsr�tt enligt lednings- r�ttslagen (1973:11 44) meddelas p� grund av undantag fr�n f�rbud som avses i f�rsta stycket och beslutet f�r att kunna utny ttjas fordrar bygglov, g�ller beslutet som f�rhandsbesked. F�rhandsbeskedet upph�r dock att g�lla, om inte ans�kan om bygglov g�rs inom tv� �r fr�n den dag d� beslutet vann lag a kraft. Under samma f�ruts�ttning och tid skall beslut et vara bindande �ven vid pr�vning av ans�kan om rivningslov eller mark� lov. 1 �vriga fall up ph�r beslut om undantag att g�lla. Lag (1987:122). 18 a � Byggnadsn�mnden f�r i ett �rende om bygglov f�rklara att en nybyggnads�tg�rd eller fastighetsbildning som har utf�rts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med st�d av 34 �, 38 � tredje stycket eller 110� f�rsta stycket byggnadslagen (1947:385) eller motsvarande �ldre best�mmelser eller 3 kap. 2 � tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lyde lse vid utg�ngen av juni 1987, skall anses utg�ra en s�dan avvikelse som avses i 8 kap. 11 � f�rsta stycket 2 b. En s�dan f�rklaring f�r avse endast mindre avvikelser fr�n planen eller tomtindelningen vilka �r f�renliga med syftet med denna. F�rklaringen f�r l�mnas endast i beslut om bif all till ans�kan om by gglov. F�rsta stycket skall till�mpas ocks� i fr�ga om fastighet, byggnad eller annan anl�ggning i den utstr�ckning den efter ett beslut om fastst�llelse av en stadsplan , byggnadsplan eller tomtindelning avviker fr�n planen eller tomtindelningen. Lag (1989:1049). 19 � F�rordnande enligt 70 och 113�� byggnadslagen (1947:385) om 4177 � </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ""r ' 'A'. " SFS 1992:1769 skyldighet att avst� eller uppl�ta mark skall g�lla som f�rordnande enligt 6 17 kap. kap, 19 � denna lag. F�reskrifter som avses i 73 � byggnadslagen skall g�lla som f�rordnande enligt 6 kap. 22 � denna lag. S�rskilda krav p� beflntliga byggnader 20 � Byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1960 eller f�r vilka byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall, om det beh�vs, vara f�rsedda med anordningar f�r uppstigning p� taket och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n taket. I fr�ga om byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1974 eller f�r vilka byggnadslov har s�kts f�re n� mnda dag skall portar och liknande anord� ningar vara utf�rda s� att risk f�r olycksfall inte uppkommer. Till byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilka byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall h�ra s�dana anordningar som sk�ligen kan fordras f�r att �stadkomma godtagbara arbetsf�rh�llan� den f�r dem som h�mtar avfall fr�n byggnaden. Krav enligt f�rsta-tredje styckena f�r inte p�tagligt avvika fr�n vad som kan kr�vas enligt motsvarande �ldre best�mmelser. 21 � Best�mmelserna i 82 a � tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande till�mpas. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, i de avseenden som anges i 20 och 21 ��, meddela de ytterligare best�mmelser som beh�vs 1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. f�r en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar samt tomter och allm�nna platser. P�f�ljder m. m. 23 � F�r �vertr�delse som har beg�tts f�re ikrafttr�dandet skall best�m� melserna i lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m. till�mpas vid m�lens pr�vning i sak. Best�mmelserna i 10 kap. skall dock till�mpas, om de leder till lindrigare p�f�ljd. Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidta annan �tg�rd som �ligger honom enligt beslut som har meddelats med st�d av byggnadsstadgan (1959:612), skall best�mmelserna i 10 kap . till�mpas vid m�lens pr�vning i sak. Har n�gon �sidosatt ett villkor eller en f�reskrift som har meddelats med st�d av 136 a � byggnadslagen (19 47:385), skall best�mmelserna i 4 kap. 6 � lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. till�mpas. Gatukostnader m.m. 24 � �ldre best�mmelser om skyldighet att betala ers�ttning f�r gatu- mark och gatubyggnadskostnad skall till�mpas n�r gatubyggnadsarbeten har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. 4178 � </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> P�g�ende m�l och �renden m, m. SFS 1992:1769 25 � Betr�ffande �renden enligt byggnadslagen (1947:385) eller bygg- 17 kap. nadsstadgan (1959:612) som byggnadsn�mnden har avgjort f�re ikrafttr� dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i fr�ga om s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak. Betr�ffande m�l enligt byggnadslagen om ers�ttning eller inl�sen i vilka talan har v�ckts fore ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i fr�ga om m�le ns pr�vning i sak. 26 � Best�mmelserna i 60-64 �� byggnadsstadgan (1959:612) skall till�mpas i fr�ga om byggnadsarbeten till vil ka byggnadslov har meddelats enligt byggnadsstadgan. 27 � Vad som i lag eller annan forfattning foreskrivs om stadsplan skall i st�llet avse detaljplan, inom vilken kommunen �r huvudman for allm�nna platser. Vad som foreskri vs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom vilken annan �n kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser. Vad som foreskrivs om byggn adslov skall beroende p� arten av den �tg�rd som avses med lovet - i st�llet g�lla bygglov, rivningslov eller marklov. 1. Denna lag^ tr�der i kraf t, i fr� ga om det nya 8 k ap. 11 � femte stycket och 10 kap. 27 � den 1 januari 1990, o ch i �vri gt den I april 1990. 2. De nya best�mmelserna i 5 kap. 31 � andra och tredje styckena och 6 kap. 13 � andra fj�rde styckena till�mpas p� s�dana beslut som vunnit laga kraft den 1 april 1990 eller senare. 3. De nya best�mmelserna i 8 kap. 27 � till�mpas p� beslut som medde� lats den 1 april 19 90 eller senare. 4. Best�mmelserna i 10 kap. 27 � i sin nya lyde lse till�mpas �ven i de fall den �tg�rd som avses i 8 kap. 1 � f�rsta stycket 3 vidtagits f�re ikrafttr�dandet, s�vida inte byggnadsn�mndens r�tt att ans�ka om hand� r�ckning eller besluta om f�rel�ggande g�tt f�rlorad f�re ikrafttr�dandet enligt �ldre best�mmelser. 1. Denna lag^ tr�der i kraft, i fr�g a om 17 kap. 8 � tre veckor efter den dag d� lagen enligt uppgift p� den utkom fr�n trycket i Svensk f�rfattnings� samling, och i � vrigt den 1 juli 199 1. 2. Best�mmelsen i 1 7 kap. 8 � till�mpas i s in nya ly delse endast i de fall planen eller best�mmelsen �ndras eller upph�vs efter ikrafttr�dandet. Denna lag' tr�der i kraft den I janu ari 1992. Be vis om garanti enligt den nya best�mmelsen i 9 kap. 1 � andra stycket beh�vs dock inte om ans�kan om bygglov ingivits till byggnadsn�mnden f�re den 1 juli 1992. Lag (1992:2). ^ 1989:1049. " 1991:604. '1991:743. 4179 " :v: � </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 Denna lag^ tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. �ldre f�reskrif� ter g�ller fortfarande i fr�ga om m�l om handr�ckning d�r talan v�ckts f�re ikrafttr�dandet. Denna lag ^ tr�der i kraft den 1 januari 1993. �ldre f�reskrifter g�ller dock fortfarande i fr�ga om avgift enligt 10 kap. som f�rfallit till betalning f�re ikrafttr�dandet. Denna lag'� tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. P� regeringens v�gnar OLOF JOHANSSON Ulf Andersson (Milj�- och naturresurs� departementet) " 1991:871. " 1992:541. 4180 '�1992:1769. � </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Inneh�llsf�rteckning SFS 1992:1769 1 kap. Inledande best�mmelser 4123 2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och vid lokalisering av bebyggelse 4124 3 kap. Krav p� byggnader m. m 4125 Nya byggnader 4125 Befintliga byggnader 4127 Andra anl�ggningar �n byggnader 4128 Tomter, allm�nna platser m. m 4128 4 kap. �versiktsplan 4129 5 kap. Detaljplan och omr�desbest�mmelser 4130 Detaljplan 4130 Omr�desbest�mmelser 4134 F�rfarandet m. m 4134 6 kap. Plangenomf�rande 4139 Genomforandebeskrivning 4139 Exploateringssamverkan 4139 Fastighetsplan 4139 Avst�ende av mark m. m 4142 Uppl�tande av vissa allm�nna platser m. m 4143 Gatukostnader m. m 4144 Best�mmande av ers�ttning 4146 7 kap. Regionplanering 4146 Regionplaneorgan 4146 Regionplan 4147 8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov 4147 �tg�rder som kr�ver by gglov 4147 Generella best�mmelser 4147 S�rskilda best�mmelser f�r omr�den med detaljplan 4148 S�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus 4149 Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning 4150 �tg�rder som kr�ver rivn ingslov eller marklov 4151 Vissa f�r totalf�r svaret avsedda byggnader m. m 4151 F�ruts�ttningar f�r lov 4151 Bygglov 4151 Rivningslov och marklov 4153 Generella best�mmelser 4153 Handl�ggningen av lov�re nden 4154 Generella best�mmelser 4154 S�rskilda best�mmelser om bygglov 4155 4181 "i' � </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1769 Giltighetstiden f�r lov 4157 F�rhandsbesked 4157 9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning 4157 10 kap. P�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delserm.m 4159 Inledande best�mmelser 4159 F�rbud att forts�tta byggnadsarbeten m.m 4159 Avgifter 4159 Ingripande f�r att �stadkomma r�ttelse m.m 4161 Verkan av f�rel�ggande i vissa fall m . m 4163 Anteckning i fastighetsboken m. m 4163 �vriga best�mmelser 4164 11 kap. Byggnadsn�mnden 4164 12 kap. Statlig kontroll betr�ffande omr�den av riksintresse m.m. .. 4165 13 kap. �verklagande 4166 14 kap. Skyldighet att l�sa mark och utge ers�ttning 4169 Inl�sen 4169 Skadeers�ttning och inl�sen i vissa fall 4169 Best�mmande av ers�ttning 4171 15 kap. Domstolspr�vning 4171 16 kap. Bemyndiganden m. m 4173 17 kap. �verg�ngsbest�mmelser (till 1987:10) 4174 Ikrafttr�dande m. m 4174 Generalplaner m.m 4174 Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningplaner m. m 4174 Regionplaner 4176 Tomtindelningar 4176 Nybyggnadsf�rbud 4176 Andra beslut enligt byggnadslagen 4177 S�rskilda krav p� befintliga byggnader 4178 P�f�ljder m.m 4178 Gatukostnader m. m 4178 P�g�ende m�l och �renden m. m 4179 4182 � </div> </div>

Lag

om �ndring i p lan- och bygglagen (1987:10);

utf�rdad den 21 december 1992.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om planl�ggning av mark och

vatten och om byggande. Best�mmelserna syftar till att med beaktande av

den enskilda m�nniskans frihet fr�mja en samh�llsutveckling med j�mlika

och goda sociala levnadsf�rh�llanden f�r m�nniskorna i dag ens samh�lle
och f�r kommande generationer.

' Prop. 1992/93:60. bet. 1992/93:JoU10, rskr. 1992/93:139, prop. 1992/93:55, bet.

1992/93:BoU6, rskr. 1992/93:154. Jfr EES-avtalet bilaga XX avs nitt I och r�dets

direktiv 85/33 7/EEG (EGT nr L 17 5, 5.7.1 985. s. 40), samt EES-avtalet bilaga II

avsnitt XXI och r�dets direktiv 89/106/EEG (EGT nr L 40. 11.2.1989. s. 12).

^ Lagen omtryckt 1987:246.

SFS 1992:1769

Utkom fr�n trycket

den 19 januari 1993
Omtryck

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om plan- och bygglagen

(1987:10)^

delsziXX 5 kap. 18, 21 och 26 ��, 8 kap. 2 och 29 �� samt 16 kap. 3 � skall

ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 1 kap. 9 �, av f�ljande

lydelse.

Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

4123

I t'

V ^

�

SFS 1992:1769

1 och 2 kap.

2 � Det �r en kommunal angel�genhet att planl�gga anv�ndningen av
mark och vatten.

3 � Varje kommun skall ha en aktuell �versiktsplan, som omfattar hela

kommunen. �versiktsplanen skall i st ort ange hur mark- och vattenomr�

den �r avsedda att anv�ndas och hur bebyggelseutvecklingen b�r ske.

�versiktsplanen �r inte bindande f�r myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens anv�ndning och av bebyggelsen inom kommu�

nen sker genom detaljplaner. En d etaljplan f�r omfatta endast en begr�n�

sad del av kommunen.

F�r begr�nsade omr�den av kommunen som inte omfattas av detaljplan

f�r omr�desbest�mmelser antas, om det beh�vs f�r att syftet med �ver�
siktsplanen skall uppn�s eller f�r att s�kerst�lla att riksintressen enligt
lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses.

Fastighetsplaner f�r antas f�r att underl�tta genomf�randet av detaljpla�

ner.

F�r samordning av flera kommuners planl�ggning f�r regionplaner an�

tas.

4 � Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyll�

ning, tr�df�llning och skogsplantering fordras tillst�nd i form av bygglov,
rivningslov respektive marklov i den omfattning som f�ljer av denna lag.

Betr�ffande �tg�rder som kr�ver bygglov f�r ges f�rhandsbesked huruvi�

da byggande kan till�tas p� den avsedda platsen.

5 � Vid pr�vning av fr�gor enligt denna lag skall b�de allm�nna och
enskilda intressen beaktas, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet.

6 � F�r att mark skall f� anv�ndas f�r bebyggelse skall den vara fr�n
allm�n synpunkt l�mplig f�r �ndam�let. L�mplighetsbed�mningen sker

vid planl�ggning eller i �renden om bygglov eller f�rhandsbesked.

7 � I varje kommun skall det finnas en eller flera n�mnder som skall
fullg�ra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsv�sendet och ha

det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten.

Vad som i denna lag s�gs om byggnadsn�mnd skall till�mpas p� den eller

de n�mnder som utses enligt f�rsta stycket. Lag (1991:1704).

8 � L�nsstyrelsen har tillsyn �ver plan- och byggnadsv�sendet i l�net och

skall samverka med kommunerna i der as planl�ggning.

Boverket har den allm�nna uppsikten �ver plan- och byggnadsv�sendet i

riket. Lag (1990:1365).

9 � S�rskilda best�mmelser om byggprodukter finns i byggproduktla gen

(1992:1535). Lag (1992:1769).

4124

2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och

vid lokalisering av bebyggelse

1 � Planl�ggning skall ske s� att den fr�mjar en fr�n allm�n synpunkt

l�mplig utveckling och ger f�ruts�ttningar f�r en fr�n social synpunkt god

�

bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmilj�. H�nsyn skall d�rvid tas till

SFS 1992:1769

f�rh�llandena i angr�nsande kommuner. Mark- och vattenomr�den skall

2 och 3 kap.

anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade

med h�n syn till be skaffenhet och l�ge samt f�religgande behov.

Vad som ang es i f�rsta stycket skall beaktas �ven i �renden om byg glov

och f�rhandsbesked.

2 � Vid planl�ggning och i �renden om bygglov och f�rhandsbesked skall

lagen (1987; 12) om hush� llning med naturresurser m. m. till�mpas.

3 � Bebyggelse skall lokaliseras till mark som �r l�mpad f�r �ndam�let

med h�nsyn till

1. de boendes och �vrigas h�lsa,

2. jord-, berg- och vattenf�rh�llandena,
3. m�jligheterna att ordna trafik, vattenf�rs�rjning och avlopp samt

annan samh�llsservice,

4. m�jligheterna att f�rebygga vatten- och luftf�roreningar samt bul�

lerst�rningar.

Bebyggelse och anl�ggningar som f�r sin funktion kr�ver tillf�rsel av

energi ska ll lokali seras p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till energ i�

f�rs�rjningen och energihush�llningen. Lag (1989:515).

4 � Inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall bebyggelse�

milj�n utformas med h�ns yn till behovet av

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor

och andra olycksh�ndelser,

2. skydds�tg�rder f�r civilf�rsvaret,

3. hush�llning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygi�

eniska f�rh�llanden,

4. trafikf�rs�rjning och god trafikmilj�,
5. m�jligheter f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�r�

m�ga att anv�nda omr�det,

6. f�r�ndringar och kompletteringar.

Inom eller i n�ra anslutning till omr�den med sammanh�llen bebyggelse

skall det finnas l�mpliga platser f�r lek, motion och annan utevistelse samt

m�jligheter att anordna en rimlig samh�llsser vice och kommersiell ser�
vice.

3 kap. Krav p� bygg nader m. m.

Nya byggnader

1 � Byggnader skall placeras och utformas p� ett s�tt som �r l�mpligt

med h�nsy n till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturv�r�

dena p� platsen . Byggnader skall ha en yttre form och f�rg, som �r l�mplig

f�r byggnaderna som s�dana och ger en god helhetsverkan.

2 � Byggnader skall placeras o ch utformas s� att de eller deras avsedda
anv�ndning inte inverkar menligt p� trafiks�kerheten eller p� annat s�tt

medf�r fara eller betydande ol�genheter f�r omgivningen. Inverkan p�

4125

grundvattnet som kan vara skadlig f�r omgivningen skall begr�nsas. I f r�ga

�

'!V :t-

SFS 1992.1769

om byggn ader som ska ll placeras under markytan sk all dessutom i sk�li g

omfattning beaktas att anv�ndningen av marken �ver byggn aderna inte

f�rsv�ras.

3 � Byggnader skall medge g od hush� llning med energi. I omr�den d�r

knapphet p� vatten r�der eller kan befaras uppkomma skall byggnader

dessutom medge god hush�llning med vatten.

I bygg nader som inneh�ller bost�d er eller arbetslokaler skall uppv�rm�

ningssystemet i sk�lig utstr�ckning utformas s� att skilda energislag som �r

l�mpliga fr�n allm�n energisynpunkt kan anv�ndas utan omfa ttande �nd�

ringar.

En- eller tv�bostadshus som i huvudsak skall v�rmas upp med el ell er

naturgas skall i sk�l ig utstr�ckning utf�ras s� att ett byte till uppv�rmning
med annat energislag underl�ttas. S�dana bygg nader f�r f�rses med upp�
v�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskil�
da sk�l.

4 � Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra b�rande delar
skall ha betrygga nde b�rf�rm�ga, stadga och best�ndigh et. �vriga bygg�

nadsdelar skall ha en med h� nsyn till �ndam�let tillfredsst�llande h�llfast�
het.

5 � Byggnader skall vara l�mpl iga f�r sitt �ndam�l och ge m�jlighet till
trevnad, god hygien, en god arbetsmilj� och ett tillfredsst�llande inom-

husklimat.

6 � Byggnader skall ge ett tillfredsst�llande skydd mot olyck sfall, mot

uppkomst och spridning av brand och mot personskado r vid brand.

Avfall ska ll kunna tas om hand och forslas bort fr�n byggn ader p� ett

tillfredsst�llande s�tt.

7 � Byggnader, som inneh�ller bost�der, arbetslokaler eller lokal er till

vilka allm�nheten har tilltr�de, skall vara tillg�ngliga f�r personer med
nedsatt r�rel se- eller orienteringsf�rm�ga och inr�ttade s� att bost�derna
och loka lerna blir tillg�ngliga f�r och kan anv�ndas av dessa persone r. I
den utstr�ckning som beh�vs med h�nsyn till kravet p� tillg�nglighet skall

byggnader vara f�rsedda med hiss eller annan lyftanordning.

Kravet att bost�der skall vara ti llg�ngliga genom hiss eller annan lyftan�

ordning g�ller inte byggnader som har f�rre �n tre v�ningsplan. Om s�dana

byggnader inneh�lle r bost�der som inte n�s fr�n marken, skall de dock

utf�ras s� att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan sv�righet.

I fr� ga om en- elle r tv�bostadshus f�r undantag med ges fr�n kravet p�

tillg�nglighet till b yggnaden, om det �r befogat med h� nsyn till terr� ngen.

Betr�ffande byggnader som inneh�ller arbetslokaler f�r, s�vitt g�ller

dessa lokaler, undantag medges fr�n f�rsta stycket, om det �r befogat med

h�nsyn till arten av den verksamhet f�r vilken lokalerna �r avsedda.

8 � Byggnader skall utf�ras med s�dant material och p� s�dant s�tt att

reparations-, underh�lls- och driftkostnader begr�nsas.

4126

�

9 � 1 fr�ga om f ritidshus med h�gst tv� bo st�der g�ller inte best�mmel-

SFS 1992:1769

serna i 3 � f�rsta stycket f�rsta meningen, andra och tredje styckena samt 7

3 kap.

och 8 �� och skall kravet i 3 � f�rsta stycket andra meningen g�lla endast i

sk�lig utstr�ckning.

I fr� ga om byggnader som f� r uppf�ras utan bygglov skall best�mmelser�

na i 1 8 � � till�mpas i sk� lig utstr�ckning. Lag (1991:604).

Befintliga byggnader

10 � Tillbyggnader, ombyggnader och andra �ndringar av en byggnad
skall utf�ras varsamt s� att byggnadens s�rdrag beaktas och dess byggnads�

tekniska, historiska, kulturhistoriska, milj�m�ssiga och konstn�rliga v�r�

den tas till vara.

H�rut�ver skall tillses att
1. tillbyggnader som kr�ver bygglov uppfyller kraven i 1 8 �� och att

andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i sk �lig utstr�ckning,

2. ombyggnader utf�rs s� att de delar som byggs om tillf�rs de i 1 8 ��

angivna egenskaperna i den omfattning som f�ljer av f�reskrifter meddela�

de med st�d av denna lag ,

3. andra �ndringar �n tillbyggnad eller ombyggnad utf�rs s� att �ndring�

arna i sk �lig utstr�ckning uppfyller kraven i 1 - 8 ��.

I de taljplan eller omr�desbest�mmelser kan kommunen st�lla l�gre krav

�n vad som f�ljer av a ndra stycket 2 under f�ruts�ttning att bebyggelsen
inom omr�det f�r l�ngsiktigt godtagbara egenskaper.

Vid till�mpning av and ra och tredje styckena ska ll h�nsyn tas till bygg�

nadens f�ruts�ttningar. Vid �ndring av fritidshus med h�gst tv� bost�der

g�ller inte best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket f�rsta meningen, andra och

tredje styckena samt 7 och 8 � � och skall, �ven s�vitt avser tillbyggnader

som kr�ver bygglov och ombyggnader, kravet i 3 � f�rsta stycket andra

meningen g�lla endast i sk �lig utstr�ckning. Lag (1991:604).

11 � Med ombyggnad avses �tg�rder som f ordrar bygglov och avsev�rt

f�rl�nger brukstiden f�r byggnaden eller en del av den. �ven s�dant

inredningsarbete som syftar till en v�sentligt �ndrad anv�ndning av bygg�
naden eller en del av den utg�r ombyggnad.

12 � Byggnader, som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhisto�

risk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt eller som ing�r i ett bebyggel�

seomr�de av denna karakt�r, f�r i nte f�rvanskas.

13 � Byggnader skall underh�llas s� att deras egenskaper i de h�nseen�

den som avses i 3-7 �� i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att

tillgodose kraven i 6 och 7 �� skall h�llas i st �nd. Byggnaders yttre skall
h�llas i v�rdat skick .

Underh�llet skall anpassas till byggnad ens v�rde fr�n historisk, kultur�

historisk, milj�m�ssig och konstn�rlig synpunkt samt till omgivningens
karakt�r.

Byggnader som avses i 12 � skall underh�llas s� att deras s�rart bevaras.

4127

�

y J'

. i* '

SFS 1992:1769

Andra anl�ggningar �n byggnader

3 kdi3

14 � I fr�ga om anl�ggningar for vilka bygglov kr�vs skall vad som

f�reskrivs om byggnader i 1 -13 �� till�mpas. I fr�ga om �vriga anl� gg�
ningar som anges i 8 kap. skall 1 13 �� till�mpas i sk�lig utstr�ckning.

Tomter, allm�nna platser m.m.
15 � Tomter som tas i anspr�k f�r beb yggelse skall anordnas p� ett s�tt
som �r l�mpligt med h�nsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur-

och kulturv�rdena p� platsen. D essutom skall tillses att

1. naturforuts�ttningama s� l�ngt m�jligt tas till vara,
2. betydande ol�genheter f�r omgivningen inte uppkommer,
3. risken for olycksfall begr�nsas och betydande ol�genheter f�r trafiken

inte uppkommer,

4. det finns en l�mpligt bel� gen utfart eller annan utg�ng fr�n tomten

samt anordningar som medger n�dv�ndiga transporter och tillgodoser

kravet p� framkomli ghet f�r utryckningsfordon till och fr�n beb yggelsen
p� tomten,

5. tomten, om det inte �r obefogat med h� nsyn till terr�ngen och forh�l�

landena i �vrigt, kan anv�ndas av personer med nedsatt r�relse- eller

orienteringsf�rm�ga,

6. l�mpligt utrymme f�r parkering, lastning och lossning av fordon i

sk�lig utstr�ckning anordnas p� tomten eller i n� rheten av denna.

Om tomter tas i anspr�k for bebyggelse som inneh�ller en eller fler a

bost�der eller loka ler for barnstuga, sk ola eller annan j�mf�r lig verksam�
het, skall det finnas tillr�ckligt stor friyta som �r l�mplig f�r lek och
utevistelse p� tomten eller p� utrymmen i n�rhet en av denna.

Om det inte finns tillr�ckliga utrymmen for att anordna b�d e parkering

och friyta, skall i f�rsta hand friyta anordnas.

16 � P� bebyggda tomter f�r best�mmelserna i 15 � f�rsta stycket 6 samt

andra och tredje styckena till�mpas i sk �lig utstr�ckning.

Vid tillby ggnad som kr�ver bygglov eller vid ombyggnad skall tomt en

anordnas s� att den uppfyller kraven i 15 � i sk�lig utstr�ckning.

17 � Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspr�k f�r bebyggelse eller

inte, h�llas i v�rdat sk ick. De skall sk�tas s� att betydande ol�genheter f�r

omgivningen och f�r trafiken inte uppkommer och s� att risken f�r olycks�
fall begr�nsas. Byggnadsn�mnden kan beslu ta att plantering skall utf� ras
och att befin tlig v�xtlighet skall bevaras.

Anordningar som har tillkommit f�r att uppfylla kraven i 15 � skall

h�llas i st�nd i sk� lig utstr�ckning.

Lekplatser och fasta anordningar p� lekplatser skall underh�llas s� att

risken f�r olycksfall begr�nsas.

18 � I fr�ga om allm�nna platser och omr�den f�r andra anl�ggningar �n

byggnader skall vad som f�reskrivs om tomter i 15-17 �� till�mpas i

sk�lig utstr�ckning.

4128

�

4 kap. �versiktsplan

1992:1769

4 kap.

1 � I �versiktsplanen skall redovisas allm�nna intressen som b�r beaktas

vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den.

Av planen sk all framg�
1. grunddragen i fr�ga om den avsedda anv�ndningen av mark- och

vattenomr�den samt i fr�ga om tillkomst, f�r�ndring och bevarande av

bebyggelse,

2. hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen

(1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m.

2 � �versiktsplanen skall utformas s�, att dess inneb�rd kan utl�sas utan

sv�righet.

Till planen skall fogas en s�dan planbeskrivning som avses i 8 � och

l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 �.

Om l�nsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del , skall det anm�r�

kas i plane n.

3 � N�r f�rslag till �versiktspla n eller till �ndring av planen uppr�ttas,
skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och

kommuner som ber�rs av f�rslaget. Andra som har ett v�sentligt intresse

av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d.

4 � Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under
samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse och

f�rslagets inneb�rd redovisas.

Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som

har framf�rts skall redovisas i e n samr�dsredog�relse.

5 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att

1. ge r�d om till�mpningen av 2 kap. och verka f�r att riksintressen

enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses,

2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten�

omr�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt
s�tt,

3. ta till vara statens intressen.

6 � Innan �versiktsplanen eller en �ndring av den antas, skall kommu�

nen st�lla ut planf�rslaget under minst tv� m�nader. Den som vill l�mna

synpunkter p� f�rslaget skall g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden.

7 � Kung�relse om utst�llningen av planf�rslaget skall minst en vecka

f�re utst�llningstidens b�rjan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf��
ras i ortstidning. Av kun g�relsen skall framg� var utst�llningen �ger rum

samt inom vilken tid , p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget
skall l�mnas. Avser f�rslaget en viss del av kommunen, skall det framg� av

kung�relsen.

F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivet i lagen (1977:654) om

kung�rande i m�l och �renden hos myn dighet m. m.

130-SFS 1992

4129

�

" i.

SFS 1992:1769

Ett exemplar av f�rslaget med planbeskrivning och samr�dsredog�relse

4 och 5 kap.

skall, innan f�rslaget st�lls ut, s�ndas till l�nsstyrelsen samt till regionpla-

neorgan och kommuner som ber�rs av f�rslaget.

8 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av

1. planbeskrivning som avses i andra stycket,
2. samr�dsredog�relsen,

3. g�llande �versiktsplan,

4. s�dant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse

f�r en bed�mning av f�rslaget.

I p lanbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, sk�len

till planens utformning och de �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r
att fullf�lja planen.

Avser f�rslaget �ndring av �versiktsplanen f�r en viss del av kommunen,

skall �ndringens verkningar f�r andra delar av kommunen redovisas.

9 � L�nsstyrelsen skall under utst�llningstiden avge ett granskningsytt�

rande �ver planf�rslaget.

Av yttrandet skall framg� om
1. f�rslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hus�

h�llning med naturresurser m. m.,

2. s�dana fr�gor r�rande anv�ndningen av mark- och vattenomr�den

som ang�r tv� eller flera kommuner inte samordnas p� ett l�mpligt s�tt,

3. bebyggelsen blir ol�mplig med h�nsyn till de boendes och �vrigas

h�lsa eller till behovet av skydd mot olycksh�ndelser.

10 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de avl�mna�

de synpunkterna och redovisa sina f�rslag med anledning av dem i ett
utl�tande som skall fogas till handlingarna i �rendet.

Om f�rslaget �ndras v�sentligt efter utst�llningen, skall ny utst�llning

ske.

11 � �versiktsplanen och �ndringar av den antas av kommunfullm�kti�
ge.

12 � Beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen g�ller f�rst sedan beslu�

tet vunnit laga kraft.

13 � N�r kommunens beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen har

vunnit laga kraft, skall planen, planbeskrivningen, samr�dsredog�relsen,

granskningsyttrandet, utl�tandet enligt 10 � och et t protokollsutdrag med

beslutet utan dr�jsm�l s�ndas till Boverket, l�nsstyrelsen, regionplaneor-

gan och kommuner som ber�rs. Lag (1990:1365).

5 kap. Detaljplan och omr�desbest�mmelser

Detaljplan

1 � Pr�vning av markens l�mplighet f�r bebyggelse och reglering av

4130

bebyggelsemilj�ns utformning skall ske genom detaljplan f�r

1. ny sammanh�llen bebyggelse.

�

2. ny enstaka byggnad vars anv�ndning f�r betydande inverkan p�

SFS 1992:1769

omgivningen eller som sk all f�rl�ggas inom ett o mr�de d�r det r�der stor

5 kap.

efterfr�gan p� mark f�r b ebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan

pr�vas i samband med pr�vning av ans�kan om by gglov eller f�rhandsbe�

sked,

3. bebyggelse som skall f�r�ndras eller bevaras, om regleringen beh�ver

ske i ett sammanhang.

F�rsta stycket skall till�mpas ocks� i fr�ga om andra anl�ggningar �n

byggnader, om anl�ggningarna kr�ver bygglov enligt 8 kap. 2 �.

Detaljplan beh�ver inte uppr�ttas i den m�n tillr�cklig reglering har

skett genom omr�desbest�mmelser.

2 � Vid utformningen av en detaljp lan skall sk�lig h�nsyn tas till befint�
liga beb yggelse-, �gander�tts- och fastig hetsf�rh�llanden som kan inverka
p� planens genomf�rande.

I de delar som planen medf�r att mark eller s�rskild r�t t till mark kan

komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 1719 �� skall planen dessutom

utformas s� att de f�rdelar som kan vinnas med den �verv�ger de ol� gen�
heter som planen orsakar enskilda.

Detaljplanen f�r inte omfatta ett st�rre omr�de �n som �r befogat med

h�nsyn till syftet med planen och den tid f�r att genomf�ra den som skall
best�mmas enligt 5 �.

3 � I detaljplanen skall redovisas och till gr�nserna anges

1. allm�nna platser s�som gator, v�gar, torg och parker,

2. kvartersmark f�r bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanl�gg�

ningar, begravningsplatser, anl�ggningar f�r trafik, vatten, avlopp och

energi samt skydds- och s�kerhetsomr�den,

3. vattenomr�den f�r bland annat b�thamnar och friluftsbad.

1 fr� ga om allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman skall

anv�ndningen och utformningen anges. F�r kvartersmark och vattenom�

r�den skall anv�ndningen anges.

4 � Om kommunen inte skall vara huvudman f�r de allm�nna platserna

inom planomr�det, skall det anges i detaljplanen.

5 � 1 detaljplanen skall ange s en genomf�randetid. Tiden skall best�m�

mas s� att det finns rimliga m�jligheter a tt genomf�ra planen och vara
minst fem o ch h�gs t femton �r. Tiden r�knas fr�n den dag d� beslutet att

anta planen vinner laga kr aft eller fr�n den dag dessf�rinnan d� n�gon del
av planen f�r genomf�ras p� grund av f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra
stycket. 1 pla nen kan anges att tiden skall r�knas fr�n senare tidpunkt �n
den d� beslutet att anta planen vinner laga kraft. F�r skilda omr�den av

planen kan olika genomf�ran detider best�mmas.

Saknar planen best�mmelser om genomf�randetid, �r tiden femton �r

fr�n dag som anges i f�rsta stycket.

Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomf�randetid finns best�mmelser i

14 �.

Efter genomf�randetidens utg�ng forts�tter planen att g�lla tills den

�ndras eller upph�vs.

4131

�

SFS 1992:1769

6 � Medger detaljplanen tillf�Uig anv�ndning av mark eller bygg nader

enligt 7 � f�rsta stycket 9, skall i planen best�mma s den tid under vilken
anv�ndningen f�r p�g�. Tiden f�r best�mmas till h�gst tio �r och skall

r�knas fr�n den dag som anges i 5 � f�rsta stycket. Saknar planen best�m�

melser om tiden, �r denna fem �r. Om f�rl�ngning av tiden finns best�m�

melser i 15 �.

7 � Ut�ver vad som e nligt 3 � skall redovisas i detaljplanen f�r i plane n

meddelas best�mmelser om

1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 �

f�rsta stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 � f�rsta och

tredje styckena samt 9 � f�rsta och andra styckena,

2. den st�rsta omfattning i vilken bygga nde �ver och under markytan

f�r ske och, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till bostadsf�rs�rjning�
en eller milj�n, �ven den minsta omfattning i v ilken byggandet skall ske,

3. byggnaders anv�ndning, varvid f�r bostadsbyggnader kan best�m�

mas andelen l�genheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�gg�

ningar och tomter, varvid ombyggnadsbest�mmelser enlig t 3 kap. 10 �

tredje stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 k ap. 12 �
och rivningsf�rbud f�r s�dana byggnader f�r meddelas,

5. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge,
6. anv�ndning och utformning av allm�nna platser f�r vilka kommunen

inte skall vara huvudman,

7. st�ngsel samt utfart eller annan utg� ng mot allm�nna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, f�rbud att anv�nda

viss mark eller byggnader f�r parkering samt skyldighet att anordna utrym�
me f�r parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 � f�rsta stycket 6,

9. tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader, som inte genast beh��

ver tas i anspr�k f�r det �ndam�l som anges i pla nen,

10. markreservat f�r allm�nna ledningar, ene rgianl�ggningar samt tra�

fik- och v�ganordningar,

11. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen

och, om det finns s�rskilda sk�l, h�gsta till�tna v�rden f�r st�rningar
genom luftf�rorening, buller, skakning, ljus eller annat s�dant som pr�vas
enligt milj�skyddslagen (1969:387),

12. principerna f�r fastighetsindelningen och f�r inr�ttande av gem en-

samhetsanl�ggningar.

Best�mmelser om byggnaders anv�ndning enligt f�rsta stycket 3 f�r inte

utformas s� att en e ffektiv konkurrens motverkas.

1 detaljplanen f�r �ven meddelas best�mmelser om exploaterings�

samverkan enligt 6 kap. 2 �. Om en detaljplan antas efter det att ett
exploateringsbeslut enligt lagen (1987; 11) om exploateringssamverkan har

vunnit laga kraft, ska ll det anges i planen om den sk all genomf�ras enligt
n�mnda lag. Skall mark tas i anspr�k fr�n n�g on fastighet vars �gare inte

deltar i sa mverkan, skall planen inneh�lla uppgift d�rom.

Planen f�r inte g �ras mer detaljerad �n som � r n�dv�ndigt med h�nsy n

till syftet med de n. Lag (1992:75).

4132

8 � I deta ljplanen f�r best�mma s att bygglov inte skall l�mnas till �tg�r�

der som inneb�r v�se ntlig �ndring av markens anv�ndning f�rr�n

�

1. viss trafik-, vatt en-, avlopps- eller energianl�ggning for vilken kom-

SFS 1992:1769

munen inte skall vara huvudman har kommit till st�nd,

5 kap,

2. viss byg gnad eller anl�ggning p� tomten har rivits, byggts om eller

f�tt en i planen angiven �ndrad anv�ndning eller utfarten eller annan

utg�ng fr�n fastigheten har �ndrats eller

3. beslut om antagande av en i detaljplanen f�rutsatt fastighet splan har

vunnit laga kraft eller fastighetsplanen f�r genomf�ras efter f�rordn ande

enligt 13 kap. 8 � andra stycket.

9 � Detaljplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med

best�mmelser. Planen f�r dock best� av endast endera av dessa handlingar

eller av en handling som inneh�ller b�de plankarta och best�mmel ser, om

planens inneh�ll �nd� framg�r tydligt.

Av en plankarta skall framg� hur planomr�det delas upp p� mark f�r

skilda �ndam�l och vilka best� mmelser som g�ller for olika omr�den.

Planhandlingarna skall utformas s� att det tydligt framg�r hur planen

reglerar milj�n. Lag (1989:1049).

10 � Till detaljplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som anges i
26 � o ch en s�dan genomforandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 � . Om
detaljplanen best�r av endast en handling, f�r dock planbeskrivningen
redovisas i den handlingen. Lag (1989:1049).

11 � F�re genomforandetidens utg�ng f�r mot ber�rda fastighets�gares

bestridande detaljplanen �ndras eller upph�vas endast om det �r n�dv�n�

digt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt, vilka inte kunnat
f�rutses vid planl�g gningen.

Efter genomforandetidens utg�ng f�r planen �ndras eller upph�vas utan

att r�ttigheter som uppkommit genom planen beaktas.

Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomforandetid finns best�mmelser i

14 �. Om f�rl�ngning av tid f�r tillf�llig markan v�ndning finns best�m�
melser i 15 �.

12 � Best�mmelserna i 14 och 610�� skall till�mpas �ven n�r en

detaljplan �ndras eller upph�vs.

N�r en detaljpla n �ndras skall vad som g�ller om genomforandetid for

planen g�lla �ven f�r de fr�gor som plan�ndringen avser. Om det vid
plan�ndringen inte g�ller n�gon genomf�randetid for planen, skall dock

s�rskild genomf�ran detid best�mmas enligt 5 � for de fr�gor som plan�nd�

ringen avser. Lag (1991:604).

13 � Om detaljplanen �ndras eller helt eller delvis upph�vs for ett omr�

de som omfattas av en fastighetsplan, skall det framg� av detaljplanen i

vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 � upph�r att g�lla.

Att detaljplanen i v issa fall �ndras till f�ljd av att en fastighetsplan antas

framg�r av 6 kap. 5 �.

14 � Innan genomf�randetiden g�tt ut kan den f�rl�n gas med h�gst fem

�r i s�nder. Efter det att genomf�randetiden g�tt ut, kan den f�rnyas med

h�gst fem �r i s�nder. F�rl�ng ning och f�rnyelse kan avse visst omr�de av

4133

detaljplanen.

�

- !". - y4f.

'.'C'/.

SFS 1992:1769

5 kap.

Har under genomforandetiden �tg�rder vidtagits f�r planens genomf��

rande s�vitt g�ller viss fastighet men har �tg�rderna inte kunnat fullf�ljas

p� grund av omst�ndigheter �ver vilka kommunen r�der, skall genomf�-
randetiden forl�ngas i sk�lig utstr�ckning f�r den fastigheten. Ans�kan om

f�rl�ngning skall g�ras f�re genomf�randetidens utg�ng.

15 � Den tid under vilken tillf�llig markanv�ndning f�r p�g� kan f�r�

l�ngas med h�gst fem �r i s� nder. Den sammanlagda tiden f�r dock inte

�verstiga tjugo �r.

Omr�desbest�mmelser

16 � F�r begr�nsade omr�den som inte omfattas av detaljplan kan om�

r�desbest�mmelser antas for att s�kerst�lla att syftet med �versiktsplanen
uppn�s eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med

naturresurser m. m. tillgodoses. Med omr�desbest�mmelser f�r regleras

1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 �

f�rsta stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 �, 8 � andra och
tredje styckena samt 9 � tredje stycket,

2. grunddragen for anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r

bebyggelse eller for fritidsanl�ggningar, kommunikationsleder och andra

j�mf�rliga �ndam�l,

3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean for fritidshus och storleken

p� tomter till s�dana hus,

4. plaeering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�gg�

ningar eller tomter, varvid ombyggnadsbest�mmelser enligt 3 kap. 10 �

tredje stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 �
och rivningsf�rbud for s�dana byggnader f�r meddelas,

5. anv�ndning och utformning av allm�nna platser,

6. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana

omr�den som avses i 8 k ap. 9 � tredje stycket,

7. skyddsanordningar for att motverka st�rningar fr�n omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 �.

17 � Omr�desbest�mmelserna och sk�len till dem skall redovisas i en

s�rskild handling. Handlingen skall utformas s� att det tydligt framg�r hui

best�mmelserna reglerar milj�n.

Vad som foreskrivs i f� rsta stycket g�ller �ven n�r omr�desbest�mmel�

serna �ndras eller upph�vs.

4134

F�rfarandet m.m.

18 � Detaljplanen b�r grundas p� ett program som anger utg�ngspunkter
och m�l f�r planen.

En detaljplan som medger en anv�ndning av mark eller av byggnader

eller andra anl�ggningar som inneb�r betydande milj�p�verkan skall grun�
das p� ett s�dant program som anges i f�rsta stycket, om detaljplanen

inneb�r att planomr�det f�r tas i anspr �k f�r

1. industri�ndam�l,

2. ny sammanh�llen bebyggelse,

3. skidliftar eller kabinbanor,

4. hotellkomplex eller fritidsbyar eller

5. permanenta t�vlings- eller testbanor f�r bilar eller motorcyklar.

�

I de fall som anges i and ra stycket ska ll en milj�konsekvensbeskrivning

SFS 1992; 1769

enligt 5 kap. lagen (1987:12) o m hush�llning med naturresurser m.m.

5 kap.

uppr�ttas vid utarbe tandet av programmet. Lag (1992:1769).

19 � N�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas skall det, om det inte �r uppen�

bart on�digt, finnas en eller flera f�r �ndam�let avsedda kartor (grundkar�

ta) och en fastighet sf�rteckning. I fastig hetsf�rteckningen skall i den m�n
de ber�rs av planen redovisas

1. fastigheter, mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter och andra

omr�den samt �gare till och innehavare av annan s�rskil d r�tt �n bostads�

r�tt och hyresr�tt i n�mnda egendo m,

2. gemensamhetsanl�ggningar enligt anl�ggningslagen (1973:1149)

samt �garna till de fastigheter som deltar i anl �ggningen.

Om en samf�llighetsf�rening enligt lagen (1973:1150) om f�rvaltning av

samf�lligheter f�rvaltar samf�llighet, s�rskild r�tt eller gemensamhetsan-

l�ggning skall i st�llet f�r �gare eller innehavare anges f�reningen.

20 � N�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas, skall kommunen samr�da med
l�nsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som ber�rs
av f�rslaget. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende

som ber�rs av f�rslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en�
skilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas

tillf�lle till samr�d.

21 � Samr�det syftar till ett utbyte av informa tion och sy npunkter. Un�
der samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse

samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Om det finns ett

program eller en milj�konsekvensbeskrivning f�r planen, skall ocks� dessa
redovisas.

Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som

har framf�rts skall redovis as i en samr �dsredog�relse. Lag (1992:1769).

22 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att

1. ge r�d om till�mpninge n av 2 och 3 kap. och verka f�r att riksintres�

sen enligt lagen (1987:12) om hush�llning me d naturresurser m.m. tillgo�
doses,

2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten�

omr�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt
s�tt,

3. ta till vara statens intressen.

23 � Innan detaljplanen antas, skall kommunen st�lla ut planf�rslaget

under minst tre veckor. Den som vill l�mna synpunkter p� f�rslaget skall

g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden .

24 � Kung�relse om utst�llning en av planf�rslaget skall minst en vecka

f�re utst�llningstidens b�rjan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf��

ras i ortstidning. Kung�randet f�r dock ske senast den dag d� utst�llnings�

tiden b�rjar, om denna best�mts till minst fyra veckor. Av kung�relsen

skall framg�

4j35

�

SFS 1992:1769

5 kap.

4136

1. var planomr�det ligger,

2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen,
3. vilken mark eller s�rskild r�tt till mark som till f�ljd av planens

antagande kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17 - 19 ��,

4. var utst�llningen �ger rum,
5. inom vilken tid, p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget

skall l�mnas,

6. att den som inte senast under utst�llningstiden framf�rt synpunkter

p� f�rslaget enligt 13 kap. 5 � kan f�rlora r�tten att �verklaga beslut att

anta planen.

F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivet i lagen (1977; 654) om

kung�rande i m�l och �renden hos myndighet m. m.

Ett exemplar av f�rslaget med en planbeskrivning enligt 26 �, en genom�

f�randebeskrivning enligt 6 ka p. I � och samr�dsredog�relsen skall, innan
f�rslaget st�lls u t, s�ndas till l�nsstyrelsen och kommuner som ber�rs av
f�rslaget. Lag (1989:1049).

25 � Underr�ttelse om inneh�llet i kung�relsen skall senast dagen f�r
kung�randet i bre v s�ndas till

1. k�nda sak�gare,
2. k�nd organisation av hyresg�ster som har avtal om f�rhandlingsord�

ning f�r en fastighet som ber�rs av planf�rslaget eller, om f�rhandlingsord�
ning inte g�ller, k�nd f�rening av hyresg�ster som �r ansluten till en
riksorganisation och inom vars verksamhetsomr�de fastigheten �r bel�

gen,

3. andra som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget.

Om f�rslaget ber�r en samfallighet f�r vilken finns styrelse eller annan

utsedd att f�rvalta samf�llighetens angel�genheter, f�r underr�ttelsen s�n�

das till en ledamot av styrelsen eller till f�rvaltaren. Saknas styrelse eller

f�rvaltare, f�r underr�ttelsen s�ndas till en av del�garna f�r att h�llas

tillg�nglig f�r alla.

Underr�ttelse enligt f�rsta stycket beh�ver inte s�ndas, om ett stort

antal personer skall underr�ttas och det skulle inneb�ra st�rre kostnad och
besv�r �n som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �ndam�let med underr�ttel�
sen att s�nda den till var och en av dem. �gare av s�dan mark och
innehavare av s�dan s�rskild r�tt till mark som avses i 24 � f�rsta stycket 3
skall dock alltid underr�ttas enligt f�rsta stycket. Detsamma g�ller den
som har meddelats ett f�rel�ggande enligt 28 a �. Lag (1 991:604).

26 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av

1. planbeskrivningen och genomf�randebeskrivningen,
2. samr�dsredog�relsen,
3. program f�r planen, milj�konsekvensbeskrivning, grundkarta och

fastighetsf�rteckning, om s�dana handlingar har uppr�ttats,

4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r

en bed�mning av f�rslaget.

1 planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, pla�

nens syfte och sk�len till planens utformning. Beskrivningen skall �tf�ljas

av illustrationsmaterial, om det inte �r uppenbart on�digt. Om planf�rsla�
get avviker fr�n �versiktsplanen, skall avvikelsen och sk�len till denna

redovisas i beskrivningen.

�

Annat tillg�ngligt material som belyser f�rslagets inneb�rd, b�r ocks�

SFS 1992:1769

st�llas ut. Lag (1992:1769).

5 kap.

27 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de synpun k�
ter som senast under utst�llningstiden har framf�rts skriftligen och redovi�

sa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tande som skall fogas till

handlingarna i �rendet.

Utl�tandet eller ett meddelande om var utl�tandet h�lls tillg�ngligt skall

f�r k�nnedom snarast m�jligt i brev s�nd as till dem som inte f�tt sina

synpunkter tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underr�ttas, f�r

underr�ttelse i st� llet ske genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 �,

eller genom en kung�relse som ansl�s p� kommunens anslagstavla , infor�

mationsblad om kung�relsen som sprids till de boende som ber�rs av
f�rslaget till detaljplan och brev till sak�gare och s�dan organisation eller
f�rening som avses i 25 � f�rsta stycket 2 och som inte f�tt sina synpunkter

tillgodosedda.

Om f�rslaget �ndras v�sentli gt efter utst�llningen, skall ny utst�llning

ske. Lag (1989:1049).

28 � I st �llet f�r vad som f�reskrivs i 1 8 �, 20 �, 21 � andra stycket samt
22-27 �� f�r best�mmelserna i andra stycket till�mpas (enkelt planf�rfa�
rande), om f�rslaget till detaljplan �r av begr�nsad betydelse, saknar
intresse f�r allm�nheten samt �r f�renligt med �versiktsplanen och l�ns�

styrelsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9 �.

Vid enkelt planf�rfarande skall l�nsstyrelsen och de som anges i 25 �

f�rsta stycket beredas tillf�lle till samr�d. N�r f�rslag till detaljplan f�relig�

ger skall de underr�ttas om detta och, om de inte godk�nner f�rslaget,

under minst tv� veckor ha tillf�lle att skriftligen l�mna synpunkter p�
f�rslaget. Denna tid kan f�rkortas om alla ber�rda �r ense om det. En

sammanst�llning av inkomna synpunkter och f�rslag med anledning av
dem skall redovisas i ett s�rskilt utl�tande som skall fogas till handlingarna

i �rendet.

28 a � Innan en detaljplan antas f�r kommunen f�rel�gga den som till

f�ljd av antagandet kan komma att drabbas av skada som avses i 14 kap.

8 � f�rsta stycket 2 eller 3 att inom viss tid, dock minst tv� m�nader,
anm�la sina anspr�k p� ers�ttning eller inl�sen till kommunen. Ett s�dant

f�rel�ggande skall �tf�ljas av uppgift om de best�mmelser som avses bli
utf�rdade, �ndrade eller u pph�vda. Den som inte anm�ler sina anspr�k

inom den utsatta tiden f�rlorar sin r�tt till ers�ttning eller inl�sen .

Best�mmelsen i f�rsta stycket utg�r inte hinder mot att anspr�k p�

ers�ttning eller inl�sen framst�lls p� grund av skada som inte rimligen

kunde f�rutses inom den angivna tiden. Lag (1991:604).

29 � Detaljplanen antas av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige f�r uppdra

�t kommunstyrelsen eller byggnadsn�mnden att anta planer som inte �r av

principiell beskaffenhet eller i �vrigt av st�rre vikt.

30 � Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om
antagande av detaljplanen har tillk�nnagetts p� kommunens anslagsta vla

4137

�

�;

i',

'' j .

.j. "

SFS 1992:1769

skall meddelande om tillk�nnagivandet, protokollsutdrag med beslutet

5 kap.

samt uppgift om vad den som vill �verklaga beslutet har att iaktta s�ndas i

brev till

1. l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�rs av

planen,

2. sak�gare, bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende samt s�dan

organisation eller f�rening som avses i 25 � f�rsta stycket 2, om de senast

under utst�llningstiden eller under den i 28 � andra stycket angivna tiden

skriftligen har l�mnat synpunkter i �rendet som inte har blivit tillgodo�
sedda eller om de har r�tt att �verklaga p� grund av best�mmelsen i 13

kap. 5 � andra stycket f�rsta meningen.

Om ett stort antal personer skall underr�ttas enligt f�rsta stycket 2 och

det skulle inneb�ra st�rre kostnad och besv�r �n som �r f�rsvarligt med

h�nsyn till �ndam�let med underr�ttelsen att s�nda den till var och en av
dem, f�r underr�ttelse i st�llet ske genom kung�rande p� det s�tt som

anges i 24 � eller genom en kung�relse som ansl�s p� kommunens anslags�

tavla, informationsblad om kung�relsen som sprids till de boende som

ber�rs av beslutet och brev till s�dana sak�gare och s�dan organisation

eller f�rening som avses i f�rsta stycket 2. �gare av s�dan mark och

innehavare av s�dan s�rskild r�tt till mark som kan komma att tas i

anspr�k enligt 6 kap. 17 19 �� skall do ck alltid underr�ttas enligt f�rsta
stycket. Detsamma g�ller den som har meddelats ett f�rel�ggande enligt

28a�.

Av kung�relse som avses i andra stycket skall framg� vad beslutet avser,

tidpunkten f�r beslutets tillk�nnagivande p� kommunens anslagstavla och

vad den som vill �verklaga beslutet har att iaktta. Om kung�relsen inf�rs i

ortstidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillk�nnages p�
anslagstavlan. Lag (1991:604).

31 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de
som till f�ljd av beslutet kan vara ber�ttigade till ers�ttning enligt 14 kap. 5

eller 8 � underr�ttas. I underr�ttelsen skall ocks� tas in en upplysning om

inneh�llet i 15 kap. 4 �. Kommunen best�mmer om underr�ttelsen skall

ske genom brev eller genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 �.

Snarast m�jligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft skall ett

exemplar av planen, planbeskrivningen, genomf�randebeskrivningen och
fastighetsf�rteckningen s�ndas till l�nsstyrelsen, fastighetsregistermyndig�

heten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte �r uppenbart obe�
h�vligt.

Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor

fr�n det att planen vunnit laga kraft, skall m yndigheterna genast underr�t�

tas om inneh�llet i handl ingarna. Lag (1989:1049).

32 � Best�mmelserna i 18-31 �� skall till�mpas �ven n�r detaljplaner
�ndras eller upph�vs.

33 � Best�mmelserna i 19 � om fastig hetsf�rteckning och best�mmelser�

na i 2 0-31 �� skall till�mpas n�r omr�desbest�mmelser antas, �ndras eller
upph�vs.

4138

�

34 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va detaljplan eller omr�desbe-

SFS 1992:1769

st�mmelser g�ller f�rst sedan beslutet vunnit laga kraft eller f�r ge nomf�-

5 och 6 kap.

ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket.

35 � Omr�desbest�mmelser upph�r att g�lla n�r det f�r omr�det f�relig�
ger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett f�rordnande
enligt 13 kap. 8 � andra stycket att planen f�r genomf�ras,

36 � Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 � � f�ljer att bygglov, rivningslov och

marklov inte f�r meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbest�mmel�

ser i vidare m �n �n som s� gs d�r.

�tg�rder som inte kr�ver lov och som avser byggnader, andra anl�gg�

ningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras s� att de inte strider mot

detaljplan eller omr�desbest�mmelser. Detta g�ller dock inte s�dana �tg�r�
der som anges i 8 kap. 4 � f�rsta stycket 3 6 och som inte kr�ver lov.

Enligt vad som f�reskrivs s�rskilt f�r beslut enligt vissa andra f�rfatt�

ningar �n denna l ag inte meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbe�
st�mmelser. Lag (1987:246).

6 kap. Plangenomf�rande

Genomfi�randebeskrivning

1 � Vid uppr�ttandet av f�rslag till detaljplan skall i en s�rskild handling

(genomf�randebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekono�

miska och fastighetsr�ttsliga �tg�rder som beh�vs f�r ett samordnat och

�ven i � vrigt �ndam�lsenligt genomf�rande av planen.

Exploateringssamverkan
2 � Kommunen f�r besluta att exploateringssamverkan enligt lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan f�r ske, om det med h�nsyn till

bebyggelseutvecklingen �r angel�get att i ett sammanhang st�lla i ordning
mark f�r bebyggelse och utf�ra s�dana anordningar som beh�vs f�r bebyg�

gelsen. S�dant beslut meddelas genom detaljplan eller omr�desbest�mmel�
ser.

1 beslutet skall anges samverkansomr�dets huvudsakliga avgr�nsning

samt den tid inom vilke n ett exploateringsbeslut enligt lagen om exploate�

ringssamverkan skall meddelas. Denna tid f�r best�mmas till h �gst fem �r

fr�n den dag d� beslutet att anta planen eller omr�desbest�mmelserna

vinner laga kraft eller fr�n den dag dessf�rinna n d� del av planen eller av

omr�desbest�mmelserna f�r genomf�ra s efter f�rordnande enligt 13 kap.
8 � andra stycket. Har n�got explo ateringsbeslut inte meddelats inom den
angivna tiden, upph�r planen eller omr�desbest�mmelserna att g�lla s�vitt
avser kommunens beslut om exploateringssamverkan.

Fastighetsplan

3 � I fastighetsplan kan f�r omr�den som omfattas av detaljplan medde�

las best�mmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut,

4139

�

v)_ :

SFS 1992:1769

ledningsr�tt och liknande s�rskilda r�ttigheter samt om gemensamhetsan-

6 kap.

l�ggningar.

Fastighetsplan skall antas om
1. det beh�vs f�r genomf�rande av en �ndam�lsenlig indelning i f astig�

heter,

2. detaljplanens genomf�rande i andra fall underl�ttas genom en fastig�

hetsplan,

3. en fastighets�gare beg�r det och planen inte �r uppenbart on�dig.

4 � Fastighetsplanen skall omfatta ett l�mpligt avgr�nsat omr�de. Sk�lig

h�nsyn skall tas till befintliga beby ggelse-, �gander�tts- och fastighetsf�r�
h�llanden som kan inverka p� pla nens genomf�rande.

Om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den

skall ge best�mmelser om servitut och liknande s�rskilda r�ttigheter,

till�mpas 3 kap. 1 � fastighetsbildningslagen (1970:988).

Om planen skall reglera inr�ttandet av en gemensamhetsanl�ggning,

till�mpas 5 och 6 �� anl�ggningslagen (1973:1 149). Skall den ge bes t�m�

melser om ledningsr�tt, till�mpas 6 � ledningsr�ttslagen (1973:1144).

5 � Fastighetsplanen f�r inte strida mot detaljplanen. Om syftet med
detaljplanen inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras. I s�dan a
fall skall detaljplanen anses ha den utformning som framg�r av fastighets�

planen.

6 � I den m�n det beh�vs med h�nsyn till syftet med fastig hetsplanen
skall i planen a nges

1. omr�dets indelning i fast igheter,

2. vilka servitut, ledningsr�tter och liknande s�rskil da r�ttigheter som

skall bildas, �ndras eller upph�vas,

3. de anl�ggningar som skall utg�ra gemensamhetsanl�ggningar,
4. de fastigheter som skall delta i gemen samhetsanl�ggningama och de

utrymmen som skall tas i anspr�k f�r anl�ggningarna.

7 � I fastighetsplanen f�r best�mmas att planen g�ller endast under

f�ruts�ttning att beslute t att anta en viss detaljplan har vunnit laga kr aft

eller f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket.

8 � Fastighetsplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling

med best�mmelser. Planen f�r dock best� av endast endera av dessa
handlingar eller av en handling som inneh�ller b�de plankarta och best�m�

melser, om planens inneh�ll �nd� framg�r tydligt. Lag (1989:1049).

9 � Till fastighetsplanen skall fogas en s�dan planb eskrivning som anges

i 12 �. Om fastighetsplanen best �r av endas t en handling , f�r doc k plan�
beskrivningen redovisas i den ha ndlingen. Lag (1989:1049).

10 � F�re utg�n gen av detaljplanens genomf�randetid f�r mot ber�rda
fastighets�gares bestridande fastighetsplanen �ndras eller upph�vas endast
om det �r n�dv�ndigt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt,

4140

vilka inte kunnat f�rutses vid planl� ggningen.

�

Efter utg�ngen av detaljplanens genomforandetid f�r fastighetsplanen

SFS 1992:1769

�ndras eller upph�vas utan att r�ttigheter som uppkommit genom fastig-

6 kap.

hetsplanen beaktas.

11 � Om detaljplanen �ndras och detta medf�r att fastighets planen stri�

der mot detaljplanen, upph�r fasti ghetsplanen att g�lla i de delar s om den

strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis upph�vs, upp�

h�r fastighetsplanen att g�lla i de delar som ber�rs.

12 � Best�mmelserna i 5 kap. 18 28 och 30 �� skall till�mpas n�r fastig�

hetsplanen uppr�ttas. Om fastighetsplanen inte uppr�ttas gemensamt med

detaljplanen beh�ver dock samr�d inte ske med l�nsstyrelsen och kommu�

ner som ber�rs av f�rslaget. Inte heller beh�ver planf�rs laget s�ndas till

dem.

I planbe skrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastig hetsplan�

en h�nf�r sig til l och sk�len till den utformning av fastighetsplanen som

har valts. Om planf�rslaget avviker fr�n detaljplanen, skall avvikelsen och
sk�len till denna redovisas i beskrivningen. Lag (1989:1049).

13 � Fastighetsplanen antas av byggnadsn�mnden eller, om planen har

uppr�ttats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av n�mn�

den, av den som antar detaljplanen.

Snarast m�jligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit

laga kraft skal l ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighe ts�

f�rteckningen s�ndas till fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbild�
ningsmyndigheten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor

fr�n det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underr�t�
tas om inneh�llet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 � skall anses ha den utformning som

framg�r av fastighetsplanen skall l�nsstyrelsen tills�ndas handlingarna

respektive under�ttas om inneh�llet i dess a enligt andra och tredje stycke�
na. Lag (1989:1049).

14 � Best�mmelserna i 3 9, 12 o ch 13 �� till�mpas �ven n�r fastighets�

planen �ndras eller upph�vs.

15 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va fastighetsplan g�ller f�rst sedan

beslutet har vunnit laga kraft ell er f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt
13 kap. 8� andra stycket. Byggnadsn�mnden f�r dock f�rordna att ett

s�dant beslut som fattats efter till�mpning av reglerna om enkelt planf�rfa�

rande f�r genomf�ras trots att beslutet inte vunnit laga kraft, om en �gare

av en fa stighet som omfattas av planen beg� r det och sam tliga som ber�rs
av beslutet skriftligen godk�nt det f�rslag som ligger till grund f�r beslutet.

Lag (1991:604).

16 � Av 8 kap. 11 � f�ljer att bygglov inte f�r meddelas i strid mot

fastighetsplan i vidare m�n �n som s� gs d�r.

�tg�rder som inte kr�ver bygglov och som avser byggnader, andra

anl�ggningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras s� att de inte

4141

�

SFS 1992:1769

strider mot en fastighetsplan. Detta g�ller dock inte s�dana �tg�rder som

6 kap.

anges i 8 kap. 4 � f�rsta stycket 3-6.

Enligt vad som foreskrivs s�rskilt f�r besl ut enligt vissa andra f�rfatt�

ningar �n denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan. Lag
(1987:246).

Avst�ende av mark m. m.

17 � Kommunen f�r l�sa mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas

for allm�nna platser for vilka kommunen �r huvudman.

Annan mark som enligt planen skall anv�ndas f�r annat �n enskilt

bebyggande f�r kommunen l�sa, om markens anv�ndning for avsett �nda�
m�l inte �nd� kan anses s�kerst�lld.

Besv�ras mark som kommunen f�r l�sa enligt f�rsta eller andra stycket

av s�rskild r�tt, f�r r�ttigheten l�sas.

Best�mmelser om skyldighet for kommunen att l�sa mark i vissa fall

finns i 14 k ap.

18 � Om kommunen inte skall vara huvudman for allm�nna platser, �r

den som �ger obebyggd mark som enligt detaljplanen �r avsedd f�r allm�n

plats, skyldig att utan ers�ttning uppl�ta marken, om den beh�vs f�r att
kvartersmark som tillh�rde honom n�r planen antogs skall kunna anv�n�
das f�r avsett �ndam�l.

19 � P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen f�rordna att mark, som

f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning enligt uppr�ttat f�rslag till de�

taljplan beh�vs for s�dana allm�nna platser for vilka kommunen �r huvud�
man eller for allm�nna byggnader, utan ers�ttning skall avst�s till kommu�
nen. P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen ocks� f�rordna att mark

som skall anv�ndas f�r allm�nna platser for vilka kommunen inte skall

vara huvudman, utan ers�ttning skall uppl�tas till huvudmannen. Anta�

gandet av detaljplanen skall anst� till dess ans�kningen har avgjorts genom

beslut som vunnit laga kraft.

F�rordnande f�r meddelas endast i den m�n det kan anses sk�ligt med

h�nsyn till den nytta markens �gare kan v�ntas f� av planen och till �vriga

omst�ndigheter.

Den mark som f�rordnandet avser skall anges till l�ge och gr�nser.

Marken skall avtr�das eller uppl�tas n�r den beh�ver tas i anspr�k for

avsett �ndam�l.

Skall detaljplanen �ndras, f�r l�nsstyrelsen p� ans�kan av kommunen

f�rordna att mark, som har avst�tts eller skall uppl�tas, byts ut mot annan

mark, om det �r l�mpligt och kan ske utan ol�genhet for �garen.

20 � N�r fr�ga har v�ckts om till�mpning av 19 �, skall kommunen

genast anm�la detta till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig�

hetsboken. �verl�telse av mark, som sker efter det att s�dan anm�lan har
inkommit, inverkar inte p� den bed�mning som skall ske enligt 19 � andra

stycket.

4142

21 � Den som har avst�tt mark enligt 19 � skall frig�ra marken fr�n

�

inteckning och a nnan s�rskild r �tt. Ka n detta inte ske, �r h an skyldig att

SFS 1992:1769

ers�tta skada som uppkommer f�r den som marken har avst�tts till.

6 kap.

22 � I ett f�rordnande enligt 19 � f�r l�nsstyrelsen, i den m�n det �r

sk�ligt, p� kommunens beg�ran f�reskriva att markens �gare skall vara

skyldig att i den ordning som l�nsstyrelsen best�mmer bekosta anl�ggande

av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp.

23 � Best�mmelserna i 19 22�� om �gare g�ller �ven exploaterings-

samf�llighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.

24 � Om kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser, f�r kommun en
efter genomf�randetidens utg�ng l�sa fastigheter eller delar av fastigheter
som tillh�r olika �gare och som enligt fastighetsplanen skall utg�ra en

fastighet.

En kommun som �r huvudman f�r allm�nna platser f�r efter gen omf��

randetidens utg�ng �v en l�sa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig

�verensst�mmelse med detaljplanen. L�senr�tt f�religger dock inte s�

l�nge det finns ett bygglov som kan tas i anspr�k.

Besv�ras mark som avses i f�rsta och andra styckena av s�rskild r�tt, f�r

r�ttigheten l�sas. Lag (1989:1049).

25 � R�tt att anv�nda mark enligt 18 eller 19 � g�ller framf�r annan r�tt
till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen.

Uppl�tande av vissa allm�nna platser m. m.

26 � Inom omr�den med detaljplan skall kommunen vara huvudman f�r

allm�nna platser, om det inte finns s�rskilda sk�l till a nnat. Att planen
skall utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framg�r av 5 kap.
4�.

Kommunen skall efter hand som b ebyggelsen f�rdigst�lls i enlighet med

planen st�lla i ordning gator och andra allm�nna platser f�r vilka kommu�
nen �r huvudman s�, att platserna kan anv�ndas f�r avsett �ndam�l. F�re

genomf�randetidens utg�ng skall platserna uppl�tas till allm�nt begagnan�

de inom omr�den som har bebyggts i enlighet med planen. Inom omr�den

som efter genomf�randetidens utg�ng bebyggs i enlighet med planen skal l

allm�nna platser uppl�tas till allm�nt begagnande efter hand som bebyg�
gelsen f�rdigst�lls.

27 � N�r gator och andra allm�nna platser f�r vilka kommunen �r
huvudman uppl�ts till allm�nt begagnande, skall de till bredd, h�jdl�ge

och utformning i �vrig t st�mma �verens med detaljplanen. De skall vara

utf�rda p� ett �ndam�lsenligt s�tt och i enlighet med ortens sed. Mindre

avvikelser fr�n planen f�r g� ras, om syftet med plane n inte motverkas.

28 � Om n�gon vill bebygga en fastighet innan den gata till vilken

fastigheten har utg�ng blivit iordningst�lld och avloppsledning anlagts,

skall han anordna utfartsv�g och avloppsanordning fr�n fastigheten. Kom�

munen �r skyldig att l�ta honom utan ers�ttning a nv�nda f�r �ndam�let

avsedd mark som kommunen �g er.

4143

�

SFS 1992:1769

29 � �r staten v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall vad som

6 kap.

f�reskrivs om kommunens ansvar fi3r gator i 26 � andra stycket och 27 � i

st�llet g�lla staten.

Kostnader, som f�ranleds av att gatan enligt planen byggs till st�rre

bredd eller med dyrbarare utf�rande i �vrigt �n som beh�vs med h�nsyn
till trafiken, skall dock betalas av kommunen, om inte regeringen best�m�
mer annat.

30 � Kommunen skall svara f�r underh�llet av gator och s�dana andra
allm�nna platser som kommunen �r huvudman f�r. Denna underh�llsskyl�
dighet best�r �ven om detaljplanen f�r omr�det upph�vs.

�r staten v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall, med den be�

gr�nsning som anges i 29 � andra stycket, staten svara f�r underh�llet av
allm�n v�g i enlighet med f�reskrifterna i v�glagen (1 971:948).

Om underh�ll av v�gar och andra allm�nna platser med enskilda v�gh�l�

lare finns best�mmelser i lagen (1939:608) om enskilda v�gar och anl�gg�

ningslagen (1973:1149).

Gatukostnader m.m.

31 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt�

ra gator och andra allm�nna platser, f�r kommunen besluta att kostnader
f�r s�dana �tg�rder som �r avsedda att tillgodose ett visst omr�des behov

av allm�nna platser och av anordningar som normalt h�r till allm�nna

platser skall betalas av �garna till fastigheterna inom omr�det.

Kostnaderna skall f�rdelas mellan fastigheterna efter sk�lig och r�ttvis

grund.

Kommunen beslutar om avgr�nsningen av det omr�de inom vilket

f�rdelning skall ske, om de kostnader som skall f�rdelas samt om grunder�

na f�r f�rdelningen.

32 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt�

ra en gata, f�r kommunen besluta att kostnaden f�r detta skall betalas av

�garna till de fastigheter som �r bel�gna vid gatan. D�rvid f�r f�r vaije
fastighet tas ut en ers�ttning som motsvarar h�lften av den kostnad som

bel�per p� gatan framf�r fastigheten. Kostnaden f�r s�dana anordningar

som normalt h�r till en gata f�r tas ut med lika delar av fastighets�garna.

Kostnaden f�r att anl�gga gatukors f�r tas ut med lika delar av �garna till

fastigheterna vid gatukorset.

Om kostnaden f�r att anl�gga eller f�rb�ttra gatan inte �r densamma

�verallt, f�r kommunen besluta att kostnaden skall f�rdelas mellan fastig�

hets�garna efter n�gon annan sk�lig och r�ttvis grund �n som anges i f�rsta

stycket.

33 � Den ers�ttning som enligt 31 eller 32 � bel�per p� varje fastighet
skall j�mkas, om de kostnader som skall ers�ttas �r osk�ligt h�ga eller om

de �tg�rder som ers�ttningen avser har en omfattning eller ett utf�rande
som �verstiger vad som kan anses normalt med h�nsyn till den anv�nd-

4144

ning som �r till�ten f�r fastigheten.

�

34 � Till grund f�r best�mmande av ers�ttning enligt 31 eller 32 � f�r

SFS 1992:1769

l�ggas antingen de faktiska kostnaderna eller p� tidigare erfarenhet st�dda

6 kap.

ber�kningar av vad det kostar att i motsvarande utf�rande anl�gga eller
f�rb�ttra gator och andra allm�nna platser.

35 � Skyldighet f�r en fastighet s�gare att ers�tta kommunen kostnader�

na f�r gator och andra allm�nna platser intr� der n�r den anl�ggning som

ers�ttningen avser kan f�r hans fastighet anv�ndas f�r avsett �ndam�l.

Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. P� obetalt belopp

skall betalas r�nta en ligt 6 � r�ntelagen (1975:635) fr�n f�rfallodagen.

Om ers�ttningsbeloppet �r betungande med h�nsyn till fastighetens

ekonomiska b�rkraft eller andra omst�ndigheter, f�r fastighets�garen dock

betala ers�ttningen genom avbetalningar, om godtagbar s�kerhet st�lls.
Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. P� obetalt belopp skall
betalas r�nta enligt 5 � r�ntelagen p� varje del av ers�ttningen som f�rfaller
till betalning i framtiden fr�n den dag d� den f�rsta inbetalningen skall ske
till dess ifr�gavarande de l av ers�ttningen betalas eller r�nta skall betalas

enligt andra stycket. Om betalningsvillkoren �nd� blir alltf�r betungande

f�r fastighets�garen, skall villkoren j�mkas.

N�r skyldi ghet att betala ers�t tning har intr�tt, �r ny �gare bunden i

samma omfattning som tidigare �gare. Den nye �garen svarar dock inte

mot kommunen f�r s�dan ers�ttning som har f�rfallit till betalning f�re

tilltr�desdagen.

36 � Innan kommunen beslutar a tt kostnader f�r gator och a ndra all�

m�nna platser skall betalas av fastighets�gare enligt 31 eller 32 �, skall
kommunen l�ta utreda fr�gan och uppr�tta det f�rslag som utredningen
f�ranleder. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende

som ber�rs av f�rslaget samt de sammanslutningar och enskilda i �vrigt

som kan ha ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till
samr�d.

Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkte r. Under

samr�det b�r motiven till f�rslaget, pla neringsunderlag av betydelse samt
de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Resultatet av samr�det och

f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i

en samr�dsredog�relse.

F�rslag i fr�ga om betalning av kostnader som avses i 31 � skall st�llas ut

under minst tre veckor efter det att kung�rande om detta har skett p� tid

och s�tt som anges i 5 kap. 24 �. Underr�ttelse om utst�llnin gen av f�rsla�
get skall dessutom i brev s�ndas till k�nda fastighe ts�gare vars r�tt ber�rs
av f�rslaget. Underr�ttelse beh�ver dock inte s�ndas till den som skriftli�
gen har godk�nt f�rslaget. Under utst�llningstiden skall f�rslaget �t f�ljas
av samr�dsredog�relsen. Efter utst�llningstidens utg�ng f�r kommunen

besluta i �rendet.

Avser f�rslaget ers�ttningsskyldighet enligt 32 �, s kall de fastighets�gare

vars r�tt ber�rs och som inte har godk�nt f�rslaget, bereda s tillf�lle att

yttra sig �ver detta, innan beslut i � rendet fattas. F�rslaget skall �tf�ljas av

samr�dsredog�relsen. Lag (1989:1049).

37 � Mark framf�r fastigheter som �r bel�gna vid torg, parker eller andra

�

SFS 1992:1769

s�dana allm�nna platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar

6 och 7 kap.

fem fj�rdedelar av den enligt detaljplanen till�tna h�gsta byggnadsh�jden

som g�llde for fastigheten n�r gatan uppl�ts till allm�nt begagnande.

38 � Vad som foreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall till�mpas

�ven p� mark som �r samf�lld for flera fastigheter. Med fastighets�gare
avses d�rvid �garna av de fastigheter som har del i samf�lligheten. �r
samf�lligheten inte avsedd for bebyggelse, skall den anses bebyggd n�r den

v�sentligen tagits i anspr�k for angivet �ndam�l. Den h�gsta till�tna bygg�
nadsh�jden antas d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller for de fastighe�

ter som har del i samf�lligheten.

Best�mmande av ers�ttning

39 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som avses i 17 eller 24 � skall

4 kap. expropriationslagen (1972:719) till�mpas. Vad som s�gs i 4 kap. 3 �
n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum

under tiden fr�n dagen tio �r fore den d� talan om inl�sen v�cktes.

7 kap. Regionplanering

Regionplaneorgan

1 � Beh�ver s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr�

den som ang�r flera kommuner utredas gemensamt eller beh�ver flera

kommuners �versiktliga planering samordnas och kommer utrednings-

och samordningsverksamheten inte till st�nd p� annat s�tt, f�r regeringen

utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand

om denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorga-

nets huvudsakliga uppgifter anges.

Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalf�r�

bund. Regeringen kan ocks� forordna att de ber�rda kommunerna skall

bilda ett s�rskilt regionplaneforbund, som skall vara regionplaneorgan.

F�r ett s�dant regionplaneforbund skall kommunalf�rbundslagen
(1985:894) till�mpas i de n m�n avvikande best�mmelser inte meddelas i
detta kapitel.

F�r regionplanering for kommunerna i S tockholms l�n finns s�rskilda

best�mmelser.

2 � Regionplaneorgan skall inte utses om de ber�rda kommunerna mera
allm�nt mots�tter sig det.

3 � Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala fr�gor och

fortl�pande l�mna underlag i s�dana fr�gor for kommunernas och statliga

myndigheters planering.

Regionplaneorganet kan anta en regionplan f�r regionen eller en del av

den. D�rvid skall 4 7 �� till�mpas.

Regionen omfattar de kommuner f�r vilka regionplaneorganet har ut-

4146

setts.

�

Regionplan

SFS 1992:1769

4 � Regionplanen skall tj�na till ledning f�r beslut om �versiktsplaner,

detaljplaner och omr�desbest�mmelser. Planen kan, i den m�n det har

betydelse f�r region en, ange grunddragen for anv�ndningen av mark- och
vattenomr�den samt riktlinjer for lokalisering av beby ggelse och anl�g g�

ningar.

Best�mmelserna i 4 kap. 2 � om planhandlingar och deras utformning

samt om planbeskriv ning skall till�mpas p� regionplan en. N�gon redovis�

ning av �tg�rder for att fullf�lja planen beh�ver d ock inte l�mnas.

5 � N�r f�rslag till regionplan eller till �ndring eller upph�vande av

planen uppr�ttas, skall best�mmelserna i 4 kap. 310�� om samr�d,
utst�llning, kung�rande, granskningsyttrande och utl�tande till�mpas med

den avvikelsen att utst�llningstiden skall vara minst tre m�nader.

6 � Regionplanen antas av fullm�ktige i det kommunalf�rbund eller

regionplanef�rbund som �r regionplaneorgan. �ven �ndring och upph�
vande av planen beslutas av fullm�ktige.

7 � Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om
antagande, �ndring eller upph�vande av regionplanen har tillk�nnagivits

p� anslagstavla enligt vad som anges i 2 kap. 13 � kommunalf�rbundslagen

(1985:894) skall meddelande om tillk�nnagivandet och protokollsutdrag

med beslutet s�ndas till de kommuner och l�nsstyrelser som ber�rs av

planen samt till regeringen.

N�r beslutet har vunnit laga kraft skall planen s�ndas till l�nsstyrelserna

inom regionen samt till Boverket. Lag (1990:1365).

8 � Regionplanen g�ller under en tid av h�gst sex �r r�knat fr�n utg�ng�

en av den i 12 kap. 5 � angivna tiden eller, om regeringen har pr�vat

beslutet att anta planen, fr�n dagen for regeringens beslut.

Beslut att �ndra eller upph�va planen g�ller fr�n den tidpunkt som anges

i f�rsta stycket. Den �ndrade planen g�ller endast under den tid som

�terst�r av den ursprungliga planens giltighetstid.

8 kap. Bygglov, rivningslov och markl ov

�tg�rder som kr�ver bygglov
Generella best�mmelser

1 � Bygglov kr�vs f�r att

1. uppfora byggnader,

2. g�ra tillbyggnader,
3. ta i anspr�k eller inreda byggn ader helt eller till viss del f�r v�sentli�

gen annat �ndam�l �n det f�r v ilket byggnaden senast har anv�nts eller f�r

vilket bygglov har l�mnats,

4. g�ra s�dana �ndringar av byggnader som ber�r konstruktionen av de

b�rande delarna eller som avsev�rt p�verkar byggnad ernas planl�sning,

5. i byggnader installera eller v�sentligt �ndra eldst�der, r�kkanaler

eller anordningar f�r ventilation,

4147

�

SFS 1992:1769

8 kap.

5 a. i byggnader eller inom tomter installera eller v�sentligt �ndra

anordningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp,

6. i byggnade r installera eller v�sentligt �ndra hissar.

Kravet p� bygglov f�r d e �tg�rder som anges i f�rsta stycket 4, 5 och 5 a

g�ller inte i fr�ga om byggnader eller tomter som tillh�r staten eller

landstingskommuner.

1 fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed

j�mf�rlig n�ring inom omr�den som inte omfattas av detaljplan kr�vs

bygglov endast f�r �tg�rder som anges i f�rsta stycket 3.

I 4 och 10 �� finns s�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus

och f�r vissa byggnader avsedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 57�� kan
kommunen besluta om undantag fr�n kravet p� bygglov eller o m l�ngre

g�ende krav. Lag (1989:1049).

2 �' 1 fr�ga om andra anl�ggningar �n byggnader kr�vs bygglov f�r att

1. anordna n�jesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med

liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, sm�b�tshamnar, frilufts�

bad, motorbanor och golfbanor,

2. anordna upplag eller materialg�rdar,
3. anordna tunnlar eller bergrum som inte �r avsedda f�r tunnelbana

eller gruvdrift,

4. inr�tta fasta cisterner eller andra fasta anl�ggningar f�r kemiska

produkter, som �r h�lso- och milj�farliga, och f�r varor som kan medf�ra
brand eller andra olycksh�ndelser,

5. uppf�ra radio- eller telemaster eller torn,

6. uppf�ra vindkraftverk, om vindturbinens diameter �r st�rre �n tv�

meter eller om kraftverket placeras p� ett avst�nd fr�n gr�nsen som �r

mindre �n kraftverkets h�jd �ver marken eller om kraftverket skall fast
monteras p� en byggnad,

7. uppf�ra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser utomhus,

9. anordna begravningsplatser,
10. v�sentligt �ndra anl�ggningar som avses i 1 9.

Bygglov f�r att inr�tta eller uppf�ra en anl�ggning enligt f�rsta stycket 4

eller 5 eller f�r att �ndra anl�ggningen kr�vs inte, om det �r fr�ga om en

mindre anl�ggning avsedd endast f�r en viss fastighets behov. Bygglov f�r

�tg�rder enligt f�rsta stycket 8 beh�vs inte, om det p� fastigheten finns
endast ett eller tv� enbostadshus eller ett tv�bostadshus och parkerings�

platsen �r avsedd uteslutande f�r fastighetens behov eller om parkerings�
platsen anl�ggs med st�d av v�glagen (1971:948) eller p� mark som i

detaljplan har avsatts till gata eller v�g.

Enligt 5 � och 6 � tred je stycket 2 f�r k ommunen besluta om undantag

fr�n kravet p� bygglov eller o m l�ngre g�ende krav. 1 10 � finns s�rskilda

best�mmelser f�r vissa anl�ggningar avsedda f�r totalf�rsvaret. Lag

(1992:1769).

S�rskilda best�mmelser jor omr�den med detaljplan

3 � I o mr�den med detaljplan kr�vs, ut�ver vad som f�reskrivs i 1 och

2 ��, bygg lov f�r att

4148

' Senaste lydelse (1991; 604).

�

1. f�rga om byggnader eller byta fasadbekl� dnad eller takt�ckningsma-

SFS 1992:1769

terial samt for att g�ra andra �ndringar av byggnader som avsev�rt p�ver-

g kap.

kar deras yttre utseende,

2. s�tta upp eller v�sentligt �ndra skyltar eller ljusanordningar,

3. uppfora, bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader for

jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring.

I 4 och 10 �� finns s�rskilda best�mmelse r for en- eller tv�bostadshus

och f�r vissa bygg nader avsedda for totalf�rsvaret. Enlig t 5 � f�r kommu�

nen medge undantag fr�n kravet p� by gglov enligt f�rsta stycket.

S�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus

4 � Best�mmelserna i 1 3 �� g�ller inte i fr�ga om nedan angivna �tg�r�

der betr�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende

uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. installera eller �ndra anordningar for vattenf�rs�rjning eller avlopp,

om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggning for vattenf�rs�rj�

ning eller avlopp,

2. g�ra andra inv�ndiga �ndringar, som inte inneb�r att det inreds

n�gon ytterligare bostad eller n�gon lok al f�r handel, hantverk eller indu�

stri och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eld�

st�der eller r�kkanaler,

3. f�rga om byggnader inom omr�den med detaljplan, om byggnadens

karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till

bostadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte

str�cker sig mer �n 3,0 meter ut fr�n huset och inte placeras n�rmare
gr�nsen �n 4,5 meter,

5. anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplatser som anges i 4 eller �ver

altaner, balkonger eller entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0

kvadratmeter och inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

6. uppfora h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�r het av bo�

stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte �r st�rre �n

10,0 kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggn a�
derna inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.

Utanf�r detaljplan �r en- och tv�bostadshus och tillh�rande komple�

mentbyggnader, murar och plank som ej ing�r i samlad bebyggelse undan�

tagna fr�n best�mmelserna i 1 o ch 2 �� ven i fr�g a om f�ljande �tg�rder

1. g�ra mindre tillbyggnader, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare

gr�nsen �n 4,5 meter,

2. uppf�ra komplementb yggnader eller murar eller plank i omedelbar

n�rhet av bostadshuset, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n
4,5 meter,

3. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4, 5 och 5 a.

Om de grannar som ber�rs medger att �tg�rder som avses i f�rsta stycket

4-6 och i andra stycket 1 och 2 utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

kr�vs inte bygglov.

Enligt 6 � f�r kommunen best�mma att de �tg�rder som avses i f�rsta

stycket 3 och andra stycket 1 oc h 2 kr�ver by gglov. Lag (1989:1049).

4][49

�

" v-

.v'-,i

.-"

SFS 1992:1769

Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

5 � Kommunen f�r i detaljplan eller omr�desbest�mmelser besluta att

bygglov inte kr�vs f�r att p� det s�tt som n�rmare anges i planen eller
best�mmelserna

1. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra komplementbyggnader,
2. g�ra mindre tillbyggnader,

3. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4, 5 och 5 a,
4. utf�ra eller �ndra anl�ggningar som avses i 2 �,
5. bygga till eller p� annat s�tt �ndra industribyggnader,

6. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra enklare fritidshus, kolo�

nistugor och liknande byggnader,

7. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 3 � f�rsta stycket 2.

Best�mmelser enligt f�rsta stycket f�r inte meddelas, om bygglov kr�vs

f�r att tillvarata grannars intressen eller allm�nna intressen. Inte heller f�r

s�dana best�mmelser meddelas betr�ffande �tg�rder som avser arbetsloka�

ler eller personalrum i andra byggnader �n industribyggnader. Best�mmel�

ser enligt f�rsta stycket 5 f�r meddelas endast om yrkesinspektionen samt
skyddsombud, skyddskommitt� eller organisation som f�retr�der arbetsta�
garna har tillstyrkt best�mmelserna.

Inom samlad bebyggelse kr�vs medgivande fr�n ber�rda grannar, om

�tg�rder som avses i f�rsta stycket 1 och 2 skall u tf�ras utan bygglov. Lag
(1989:1049).

6 � Kommunen f�r f�r ett omr�de som utg�r en v�rdefull milj� best�m�

ma att bygglov kr�vs f�r att

1. inom omr�den som inte omfattas av detaljplan utf�ra s�dana �tg�r�

der som avses i 3 � f�rsta stycket 1,

2. inom omr�den med detaljplan f�rga om en- eller tv�bostadshus och

komplementbyggnader,

3. underh�lla s�dan bebyggelse med s�rskilt bevarandev�rde som avses

i 3 kap. 12 �.

Kommunen f�r, i omr�den som utg�r en v�rdefull milj� eller i omr�den

f�r vilka omr�desbest�mmelser utf�rdats, best�mma att bygglov kr�vs f�r

att utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 4 � andra stycket 1 och 2.

Kommunen f�r vidare, om det finns s�rskilda sk�l, best�mma att bygg�

lov kr�vs f�r att

1. inom omr�den som inte omfattas av detaljplan uppf�ra, bygga till

eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller
d�rmed j�mf�rlig n�ring,

2. anordna eller v�sentligt �ndra anl�ggningar f�r s�dana grundvatten�

t�kter som avses i 4 ka p. 1 a � 1 vattenla gen (1983:291).

Best�mmelser enligt f�rstatredje styckena skall meddelas genom de�

taljplan eller omr�desbest�mmelser.

1 fr�ga om byggnader och andra anl�ggningar som avses i 10 � f�r

best�mmelser enligt f�rsta och andra styckena samt tredje stycket 2 i nte

meddelas. Lag (1991:604).

7 � Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att bygglov kr�vs f�r

att

4150

1- s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanordningar inom omr�den som

�

ligger i n�rheten av befin tliga eller planerade anl�ggningar f�r totalf�rsva-

SFS 1992:1769

ret, statliga flygplatser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer,

8 kap.

andra k�rnenergianl�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett
skydds- eller s�kerhetsomr�de,

2. s�tta upp eller v�sentligt �ndra skyltar eller ljusanordningar inom

omr�den som utg�r v�rdefulla bebyggelsemilj�er. Lag (1991:604).

�tg�rder som kr�ver rivningslov eller marklov

8 � Inom omr�den med detaljp lan kr�vs rivningslov f�r att riva byggna�

der eller delar av byggnader, om inte annat har best�mts i plane n.

Kommunen f�r i o mr�desbest�mmelser besluta att rivningslov kr�vs f�r

att riva byggna der eller delar av byggnader.

Rivningslov beh�vs inte f�r att riva s�dana byggnader eller delar av

byggnader som f�r uppf�ras utan bygglov. Kommunen f�r dock besluta att
rivningslov kr�vs f�r s�dana �tg�rder.

9 � Inom omr�den med detaljplan kr�vs, om inte annat har best�mts i

planen, marklov f�r schaktning eller fyllning som medf�r att h�jdl� get f�r

tomter eller mark f�r allm� n plats �ndras avsev�rt. Om et t visst h�jdl�ge

f�r markytan anges i planen, kr�vs dock inte marklov f�r att h�ja eller

s�nka markytan till denna niv�.

Kommunen f�r i detaljplan besluta att marklov kr�vs f�r tr�df�llning

eller skogsplantering.

Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att marklov kr�vs f�r

schaktning, fyllning, tr�df�llning eller skogsplantering inom omr�den som

�r avsedda f�r bebyggelse eller inom omr�den som ligger i n�rheten av

befintliga eller planerade anl�ggningar f�r totalf�rsvaret, statliga flygplat�

ser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer, andra k�rnenergian�
l�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett skydds- eller s�kerhets�
omr�de.

Vissa for totalf�rsvaret avsedda byggnader m.m.

10 � Best�mmelserna om bygglov, rivningslov och marklov g�ller inte

�tg�rder med byggnader eller andra anl�ggningar som �r avsedda f�r

totalf�rsvaret och som �r av hemlig natur. S�dana �tg�rder skall f�reg�s av

samr�d med l�nsstyrels en, som p� l�mpligt s�tt skall underr�tta kommu�

nen om �tg�rderna o ch var de skall utf�ras.

F�ruts�ttningar f�r lov

Bygglov

11 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den med detalj�

plan skall bifallas om

1. �tg�rden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som

g�ller f�r omr�det, varvid det f�rh�llandet att genomf�randetiden f�r

detaljplanen inte b�jjat l�pa utg�r hinder mot att bygglov l�mnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anl�ggning p� vilken

�tg�rden skall utf�ras

4151

�

SFS 1992:1769

a) st�mmer �verens med detaljplanen och med den fastighetsplan som

8 kap.

g�ller f�r omr�det, eller

b) avviker fr�n dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygg�

lovspr�vning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap.

2 � f�rsta stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), och

3. �tg�rden kan antas uppfylla kraven i 3 kap .

Om fastigheten i annat fall �n som avses i f�rsta stycket 2 b inte st�mmer

�verens med fastighetsplanen och om ans�kningen kommer in f�re ut�
g�ngen av genomf�randetiden f�r detaljplanen, skall s�kanden f�rel�ggas
att inom viss tid visa att ans�kan om f�rr�ttning gjorts f�r att genomf�ra

den fastighetsindelning, som f�ruts�tts i fastighetsplanen.

Betr�ffande s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 � f�rsta

stycket 4-6 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta
stycket 1 skall bygglov l�mnas �ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket 2

inte �r uppfyllda.

�ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket �r uppfyllda, f�r bygglov till

�tg�rder p� mark som enligt detaljplanen utg�r kvartersmark f�r allm�nt
�ndam�l l�mnas endast om �ndam�let �r n�rmare angivet i plan en.

Om detaljplanen saknar best�mmelser om byggnadens anv�ndning och

ans�kningen avser bostadsl�genhet som beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningen,
f�r bygglov inte l�mnas f�r s�dana �tg�rder som anges i 1 � f�rsta stycket 3.

Bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n

detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna �r f�renliga med syf�

tet med planen. 1 fal l so m avses i f�rsta stycket 2 b och 17 kap. 18 a � skall
en samlad bed�mning g�ras av de avvikande �tg�rder som s�ks och de som
tidigare godtagits. Lag (1989:1049).

12 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den som inte

omfattas av detaljplan skall bifallas om �tg�rden

1. uppfyller kraven i 2 ka p.,
2. inte skall f�reg�s av detaljplanel�ggning p� grund av best�mmelserna

i 5 ka p. 1 �,

3. inte strider mot omr�desbest�mmelser och
4. kan antas uppfylla kraven i 3 kap.

Betr�ffande en- eller tv�bostadshus skall ans�kningar om bygglov till

kompletterings�tg�rder som anges i 13 � bifallas, om �tg�rden uppfyller
kraven i f�rsta stycket 4 och inte strider mot s�dana omr�desbest�mmelser

som anges i 5 kap. 16 � 3 eller 4.

Best�mmelserna i andra stycket g�ller �ven andra byggnader �n en- eller

tv�bostadshus, om ans�kningen avser s�dana inre �tg�rder i byggnader

som anges i 1 � f�rsta stycket 4 6, s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som
anges i 3 � f�rsta stycket I eller underh�lls�tg�rder p� s�dana byggnader
som avses i 3 kap. 12 �.

Bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n

omr�desbest�mmelser, om avvikelserna �r f�renliga med syftet med be�
st�mmelserna.

12 a � Ans�kan om bygglov f�r �tg�rder som avses i 6 � tredje stycket 2

skall bifallas om �tg�rden inte medf�r risk f�r skada p� befintliga eller i
den kommunala planeringen redovisade grundvattent�kter. Lag

4152

(1991:604).

�

13 � Med kompletterings�tg�rder avses att

SFS 1992:1769

1. uppf�ra komplementbyggnader,

g kap.

2. g�ra mindre tillbyggnader,
3. utf�ra s�dana inre �tg�rder i b yggnader som anges i 1 � f�rsta stycket

4 6 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta stycket

4. utf�ra underh�lls�tg�rder p� s�dana byggnader som avses i 3 kap.

12 �.

14 � Kan bygglov in te l�mnas p� grund av best�mmelserna i 11 eller

12 �, f�r bygglov f�r tillf�llig �tg�rd l�mnas, om s�kanden beg�r det.

S�dant lov skall l�mnas, om den ans�kta �tg�rden har st�d i en detaljpla�

nebest�mmelse om tillf�llig anv�ndning av byggnad eller mark.

1 ett bygglov som avses i f�rsta stycke t f�r medges att en byggnad eller

annan anl�ggning uppf�rs, byggs till eller i �vrigt �ndras och at t en bygg�

nads eller en byggnadsdels a nv�ndning �ndras. Lovet skall l�mnas f�r
h�gst tio �r. Tiden kan p� s�kandens beg�ran f�rl�ngas med h�gst fem �r i

s�nder. Den sammanlagda tiden f�r dock inte �vers tiga tjugo �r.

15 � Om bygglov har v�grats till en viss � tg�rd p� grund av att tillst�nd

till expropriation har l�mnats och tillst�ndet har upph�rt att g�lla, f�r en

ny ans�kan om bygglov till �tg�rden inte avsl�s p� samma grund f�rr�n tio

�r har f�rflutit fr�n den dag d� det f�rsta tillst�ndet till expropriation

meddelades.

Rivningslov och marklov

16 � Ans�kningar om rivnin gslov skall bifallas, om inte byggnaden eller

byggnadsdelen

1. omfattas av rivningsf�rbud i detaljpla n eller omr�desbest�mmelser,
2. beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningen eller

3. b�r bevaras p� grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,

kulturhistoriska, milj�m�ssiga eller konstn�rliga v�rde.

17 � Om upprustnings�l�ggande enligt 2 � bostadssaneringslagen

(1973:531) har meddelats och �l�ggandet inte har f�rfallit, f�r rivn ingslov

inte l�mnas f�r den byg gnad som avses med �l�ggandet.

18 � Ans�kningar om marklov skall bifallas om den s�kta �tg�rden inte

1. strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser,

2. f�rhindrar eller f�rsv�rar det ber�rda omr�det s anv�ndning f�r be�

byggelse,

3. medf�r ol�genheter f�r anv�ndningen av s�dana f�rsvarsanl�ggning�

ar eller andra anl�ggningar som avses i 9 � tredje stycket,

4. i annat fall medf� r st�rningar f�r omgivningen.
Marklov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n

detaljplan eller omr�desbest� mmelser, om avvikelserna �r f�renliga med
syftet med planen elle r best�mmelserna.

Generella best�mmelser Lag (1991:604).

18 a � Har beslut fattats om antagande, �ndring eller upph�vande av

4153

�

. ^ "

SFS 1992:1769

detaljplan, omr�desbest�mmelser eller fastighetsplan f�r bygglov, riv-

8 kap.

ningslov eller marklov ges med villko r att planbeslutet vinner laga kraft. I
beslutet om lov ska ll d�rvid tas in en upplysning om att s�kanden inte har
r�tt att p�b�rja �tg�rden innan planbeslutet har vunnit laga kraft. Lag

(1991:604).

Handl�ggningen av lov�renden
Generella best�mmelser
19 � Byggnadsn�mnden pr�var ans�kningar om bygglov, rivningslov
och marklov.

Ans�kningar om lov skall g�ras hos n�mnden. Ans�kningarna skall vara

skriftliga. Betr�ffande enkla �tg�rder f�r ans�kan dock g�ras muntligen.

Best�mmelser om pr�vnin g av byg glov, rivningslov eller marklov utan

ans�kan finns i 10 kap. 19 � andra stycket.

20 � N�r ans�kan g�rs, skall de ritningar, bes krivningar och uppgifter i
�vrigt l�mnas in som beh�vs for pr�vningen.

�r ans�kn ingshandlingarna ofullst�ndiga, f�r byggnadsn�mnden f�re�

l�gga s�kanden att avhj�lpa bristerna inom en viss tid. F�lj s inte f�rel�g�

gandet, f�r �rendet avg�ras i bef intligt skick eller ans�kningen avvisas.

F�ljs inte ett forel�ggande enligt 11 � andra stycket, f�r �rendet avg�ras i

befintligt skick.

F�rel�gganden som avses i andra och tredje s tyckena skall inneh�lla en

upplysning om verkan av att f�rel�ggandet inte f�ljs.

21 � �ven om en �tg �rd med byg gnader, andra anl�g gningar eller mark

inte kr�ver lov enligt l-9��, skall byggnadsn�mnden, om det beg�rs,

pr�va fr�gan om lov till �tg�rden.

Best�mmelserna i denna lag om lov skall till�mpas i �renden enligt

f�rsta stycket.

22 � Innan lov l�mnas, skall byggnadsn�mnden genom underr�ttelse

bereda k�nda sak �gare och de k�nda bostadsr�ttsh avare, hyresg�ster och
boende som ber�rs samt s�dan k�nd organisation eller f�rening som anges
i 5 kap. 25 � f�rsta stycket 2 tillf�ll e att yttra sig �ver ans�knin gen, om

�tg�rden

1. inneb�r en avvikelse fr�n detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller

2. skall utf�ras i ett omr�de s om inte omfattas av detaljplan och �t g�r�

den inte �r en komple tterings�tg�rd och inte heller �r reglerad i omr� des�

best�mmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 � tredje stycket f�rsta meningen f�r

underr�ttelse ske genom kung�ran de p� det s�tt som anges i 5 kap. 24 � ,

eller genom en kung �relse som ansl�s p� kommunen s anslagstavla, infor�

mationsblad om kung�relsen som sprids till de boende som ber�rs och
brev till k�nda sak�gare och s�dan organisation eller f�rening som avses i 5
kap. 25 � f�rsta stycket 2.

�renden om lo v f�r inte avg�ras utan att s�kanden underr�ttats om de t

som tillf�rts �rendet genom andra �n honom sj�lv och tillf�lle beretts

4] 54

honom att yttra sig �ver det. Byggnadsn�mnden f�r dock avg�ra ett �rende

�

utan att s� skett, om det �r uppenbart on�digt att s�kanden yttrar sig. Lag

SFS 1992:1769

(1989:1049).

8 kap.

23 � Beg�rs tillst�nd att expropriera den byggnad eller mark som en

ans�kan om lov avser eller p�b�rjas arbete f�r att anta, �ndra eller upph�

va detaljplan, omr�desbest�mmelse r eller fastighe tsplan som ber�r bygg�
naden eller marken, f�r byggnadsn�mnden besluta o m anst�nd med avg��
randet om lov till dess att �rendet om expropriationstillst�ndet avgjorts

eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort plan�rendet inom

tv� �r fr�n det att ans�kningen om lov kom in ti ll byggnadsn�mnden, skall
dock ans�kningen avg�ras utan dr�jsm�l.

24 � Beg�rs upprustnings�l�ggande enligt bostadssaneringslagen

(1973:531) betr�ffande den bygg nad som en ans�kan om rivningslov av�
ser, skall byggnadsn�mnden besluta om anst�nd med avg�randet om lov

till dess att �rendet om upprustnin gs�l�ggandet avgjorts.

25 � Om byggnadsn�mnden finner anledning anta att en �tg�rd som

kr�ver lov fordrar tillst�nd �ven av n�gon annan myndighet, skall n�mn�

den upplysa s�kanden om detta.

26 � Beslut varigeno m ett �rende om lov avg�rs, skall inneh�lla sk�le n

till beslutet i enlighet med vad som f�reskrivs i 20 � f�rvaltningslagen

(1986:223).

Beslut varigenom lov l�mnas, skall ange
1. lovets giltighetstid,

2. de anm�lningar och besiktningar som beh�vs f�r tillsyn och kontroll

enligt 9 kap. och

3. de villkor och upplysningar i �v rigt som beh�vs.

27 � S�kanden skall av byggnadsn�mnden omedelbart underr�ttas om
inneh�llet i det beslut varigen om ett �rende om lov avg�rs . Underr�ttelse

skall ocks� s�ndas till s�dan i 22 � f�rsta stycket omn�mnd person, organi�
sation eller f�rening som yttrat sig i �rendet, om det inte �r uppenbart
obeh�vligt. Om beslutet g�r n�gon emot, skall han �ven underr�ttas om

hur han kan �verklaga det och om avvikande meningar som har antecknats
i ett protok oll eller i n�go n annan handling.

Underr�ttelse f�r ske genom delgivning. Med s�kanden f�r delgivn ing

dock inte ske med till�mpning av 12 eller 15 � delgivningslagen

(1970:428). Lag (1989:1049).

28 � Om f�rordnande enligt 12 kap. 4 � meddelats, skall byggnadsn�mn�

den genast s�nda s�dana beslu t om lov och f�rhandsbesked som omfattas

av f�rordnandet till l�nsstyrelsen.

S�rskilda best�mmelser om bygglov

29 � Byggnadsn�mnden f�r anpass a sin granskning av ritningar och �v�
riga handlingar till den s�kta �tg�rdens art och omfattning och till byggher�
rens kvalifikationer.

N�mnden skall i beslutet om byg glov fastst�lla de ritningar och �vrig a

4155

�

" V'-,,

fl.

SFS 1992:1769
8 kap.

4156

handlingar som har legat till grund for lovet. N�mnden skall godta typgod�
k�nda eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anord�
ningar i de avseen den som typgo dk�nnandet eller till verkningskontrollen

g�ller. N�mnden skall ocks� godta byggprodukter som avses i 4 � byggpro-

duktlagen (1992:1535).

I beslutet om bygglov eller senare kan n�mnden best�mma att konstruk�

tionshandlingar och andra handlingar skall ges in till n�mnden innan

arbetena p�b�rjas. S�dana handlingar ska ll granskas av n�mnden. By gg�

herren skall underr�ttas om resultatet av granskningen.

I b eslutet om bygglov kan n�mnden �ven best�mma att handlingar som

beskriver byggnaden i f�rdigst�llt skick skall ges in till n�mnden, n�r
arbetena har avslutats. Lag (1992:1769).

29 a � Intill utg� ngen av �r 1992 skall vid till�mpningen av 29 � an dra

stycket andra meningen med d�r avsedda produkter likst�llas material,

konstruktioner och anordningar som har godk�nts av de organ i annat
nordiskt land som re geringen best�mmer.

F�rsta stycket g�ller inte material, konstruktioner eller anordningar som

kr�ver obligatoriskt typgodk�nnande enligt 16 kap. 2 � andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelse fr�n best�mmelserna i f�r sta stycket om likst�lld�

het. Avvikelse f�r f�reskrivas i fr�ga om s�dana produkter som inte kan
antas uppfylla kraven i 3 kap. till skydd for liv , personlig s�ke rhet elle r

h�lsa och for en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar.

Lag (1991:1937).

30 � Bygglov som avser arb etslokaler eller personal rum for verk samhe�

ter d�r arbetstagare skall utf�ra arbete for arbetsgivares r�kning f�r l�mnas
endast om

1. yrkesinspektionen har yttrat sig �ver �tg�rdens l�mp lighet fr�n ar�

betsmilj�synpunkt och

2. om det av yttrandet framg�r att skyddsombud, skyddskommitt� eller

organisation som foretr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver
ans�kningen.

F�rsta stycket 2 g�ller endast om det �r k�nt f�r vilke t slag av verksam�

het arbetslokalen �r avsedd.

Bygglov som avse r byggnader med tillf �lliga personal bost�der for sam�

manlagt minst tio boen de f�r l�mnas endast om organisation som f�retr�
der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver ans�kningen.

31 � Om en organisation av hyresg�ster mots�tter sig att s�dana �tg�rder
som avses i 2 a � an dra stycket bostad ssaneringslagen (1973:531) vidtas,

f�r bygglov l�mnas endast om hyresn�m nden medger det.

32 � 1 beslu t om bygglov f�r best�mmas att byggnadsarbeten inte f�r

p�b�rjas f�rr�n fastighets�garen har betalat ers�ttning f�r gator eller andra

allm�nna platser eller st�llt s�kerhet f�r ers�ttningen.

Om bygglov eller marklov meddelas till en �tg�rd som redan har utf�rts,

f�r i beslutet om lov best�mmas sky ldighet att vidta de �ndringar i det

utf�rda som beh�vs. I b eslutet skall anges en viss tid inom vi lken �ndring�

arna skall vara utf�rda.

�

Giltighetstiden f�r lov

SFS 1992:1769

33 � Bygglov, rivningslov och marklov upph�r att g�lla, om �tg�rden

inte har p�b�rjats inom tv� �r och avslutats inom fem �r fr�n dagen for

beslutet om lov.

Best�mmelser om bygglov for tillf�lliga �tg�rder finns i 14 �.

F�rhandsbesked

34 � P� ans�kan skall byggnadsn�mnden ge f�rhandsbesked huruvida en
�tg�rd som kr�ver by gglov kan till�tas p� d en avsedda platsen.

Meddelas det s�kta tillst�ndet f�r best�mmas de villkor som beh�vs.

Tillst�ndet �r bindande vid pr�vning av ans�kan om bygglov som g�rs

inom tv� �r fr�n dagen for beslut et.

G�rs inte ans�kan om bygg lov inom den tid som anges i andra stycket,

upph�r tillst�ndet att g�lla. I beslutet om f�rhandsbesked skall tas in en

upplysning om detta. S�kanden skall ocks� upplysas om att tillst�ndet inte
medf�r r�tt att p�b�rja den s�kta �tg�rden.

Best�mmelserna i 19 23 samt 25-28 �� skall till�mpas i fr�ga om

f�rhandsbesked.

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning

1 � Den som for egen r�kning utfor eller l�ter utf�ra byggnads-, rivnings-

eller markarbeten (bygghe rren) skall se till a tt arbetena utf�rs enligt be�
st�mmelserna i denna lag och enligt foreskrift eller beslut som har medde�
lats med st�d av dessa best�mmelser. Han skall vidare se till att kontroll
och provning utf�rs i tillr�cklig omfattning.

Om en s�dan garanti f�r byggnad sarbeten beh�vs som avses i lagen

(1991:742) om byggnadsgaranti, f�r byggnadsarbetena inte p�b�rjas f�rr�

�n bevis om garantin f�retetts f�r byggnadsn�mnden. Lag (1991:743).

2 � Arbetena skall planeras och utf�ras med aktsamhet s� att personer
och egendom inte skadas och s� att minsta m�jliga obehag uppkommer.

3 � F�r arbeten som kr�ver lo v skall det finnas en ansvarig arbetsledare
som har utsetts av byggherren. Om arbetena �r av mindre omfattning, kan
dock byggnadsn�mnden best�mma att ansvarig arbetsledare inte skall

utses. F�r skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare utses.
En av dem skall samordna deras uppgifter.

Till ansvarig arbetsledare f�r utses endast den som har f�tt godk�nnande

(riksbeh�righet) av den myndighet som regeringen best�mmer eller den

som byggnadsn�mnden godk�nner f�r ett visst arbete. Riksbeh�righe t f�r

meddelas f�r visst slag av arbete och f�r begr�nsas till viss tid.

Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortl�pande tillsyn �ver

arbetena s� att de utf�rs p� f�reskrivet s�tt. Han skall vara n�rvarande vid
byggnadsn�mndens besiktningar.

Om byggnadsn�mnden finner att den ansvarige arbetsledaren har �sido�

satt sina skyldigheter, f�r n�mnden ta ifr�n honom ledningen av arb etet.
Om han grovt har �sidosatt sina skyldigheter, kan n�mnden besluta att han

4157

�

r--

i" '

SFS 1992:1769

under viss tid inte f�r vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. N�mn-

9 kap.

den skall anm�la s�dana beslut till den myndighet som avses i andra
stycket. Om en ansv arig arbetsledare med riksb eh�righet grovt har �sido�
satt sina skyldigheter, f�r myndigheten �terkalla godk�nnandet av honom.

3 a � Snarast m�jli gt efter det att bygglov l�mnats skall byggnadsn�mn�

den, om det inte �r uppenbart obeh�vligt, h�lla samr�d. Till detta skall den
ansvarige arbetsledaren samt bygg herren, entrepren�ren, projekt�ren och
andra som best�ms av n�mnden kallas. Vid behov skall �ven yrkesinspek�

tionen kallas. Om en s�dan garanti for byggnadsarbeten beh�vs som avses
i lagen (1991:742) om byggnadsgaranti, skall byggnadsn�mnden bereda

garantifbretaget tillf�lle att n�rvara vid samr�det.

Vid samr�det skall en genomg�ng g�ras av arbetenas planering, de

�tg�rder for be siktning, tillsyn och kontroll som �r n�dv�nd iga for att
byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den

samordning som beh�vs. �ver samr�det skall foras protokoll. Lag

(1991:743).

4 � N�r en byggnad eller annan anl�ggning skal l uppforas, byggas till
eller p� annat s�tt �ndras eller n�r den skall rivas och �tg�rden kr�ver

bygglov eller rivningslov, skall den ansva rige arbetsledaren g�ra anm�lan
till byggnadsn�mnden innan arbetena p�b�rjas och n�r de har slutforts.
Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall anm�lningarna g�ras
av byggherren. N�mnden f�r medge befrielse helt eller d elvis fr�n anm�l�

ningsskyldigheten.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket skall anm�lan g�ras vid de

tillf�llen som byggnadsn�mnden best�mmer i b eslutet om lov.

5 � N�r till byggnadsn�mnden har inkommit en a nm�lan enligt 4 � f�rs�

ta stycket att en byggnad skall uppf�ras eller byggas till eller att annan
anl�ggning skall utf�ras ell er v�sentligt �ndras, skall n�mnden skyn dsamt
l�ta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anl�ggningen och utm�rka dess

h�jdl�ge, om detta �r motiverat med h�nsyn til l f�rh�llandena p� pla tsen
och omst�ndig heterna i �vrigt. �r byggnaden eller anl�ggningen till sitt
l�ge direkt beroende av gr�nsen mot en grannes fastighet , skall gra nnen

kallas till utstakningen.

6 � Byggnadsn�mnden skall i erforderlig utstr�ckning besikta arbeten
som kr�ver by gglov. Slutbesiktning skall g�ras, om det inte �r uppenbart

on�digt, och skall alltid g�ras, om byggherren eller yrkesinspektionen

beg�r det. Skall en byg gnad besiktas av n�gon annan myn dighet �n n�mn�
den, skall n�mnden verka for att den besiktningen p� ett l�mpligt s�tt

samordnas med n�mndens bes iktningar.

Byggnadsn�mnden f�r, om byggnaders och andra anl�ggningars egen�

skaper och funkti oner inte p� ett enkelt s�tt kan iakttas oc h bed�mas v id

n�mndens besiktningar, beg�ra att byggherren skall f�rete bevis av sakkun�
nig om att eg enskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap .

Byggnadsn�mnden skall utf�rda skr iftligt bevis � ver vad so m f�rekom�

mit vid n�mndens be siktningar.

4158

�

10 kap. P�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delser m. m.

SFS 1992:1769

Inledande best�mmelser

1 � Byggnadsn�mnden skall ta upp fr�gan om p�f�ljd eller ingripande
enligt detta kapitel s� snart det finns anledning att anta att en �vertr�delse
har skett av best�mmelserna om byggande i denna lag eller av n�gon

f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st �d av dessa best�m �
melser.

N�r en �tg�rd som kr�ver byg glov, rivningslov eller marklov har vidta�

gits utan lov, skall byggnadsn�mnden se till att det som har utf�rts blir

undanr�jt eller p� annat s�tt r�ttat, om inte lov till �tg�rden meddelas i

efterhand.

2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnadsn�mnden l�mna skriftlig upplys�
ning om det betr�ffande en viss byggnad eller annan anl�ggning har vidta�

gits n�gon �tg�rd som f�ranleder ingripande enligt detta kapitel.

F�rbud att forts�tta byggnadsarbeten m. m.

3 � Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller

markarbete eller en viss �tg�rd forts �tts, om det �r uppenbart att arbetet

eller �tg�rden strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�go t

beslut som har meddelats med st�d av lage n.

�r det uppenbart att ett arbete eller en �tg�rd som av ses i f�rsta stycket

�ventyrar en byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller

h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda att arbetet eller �tg�rden forts�tts, �ven om

de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket inte f�religger.

F�rbud enligt f�rsta eller andra stycket f�r f�renas med vite.
Beslut enligt denna paragraf g �ller omedelbart.

Avgifter

4 � Utf�r n�gon utan lov en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller

marklov, skall byggnadsavgift tas ut.

Byggnadsavgiften skall best�mmas till et t belopp som motsvarar fyra

g�nger den avgift som enligt taxa, fastst�lld med st�d av 1 1 kap. 5 �, skulle

ha betalats om lov till samma �tg�rd hade meddelats. Byggnadsavgiften

skall dock best�mmas till minst 500 kronor. N�r avgiften best�ms p�
grundval av taxan, skall h�nsyn inte tas till s�dana h�jningar eller s�nk�

ningar av normalbeloppet som enligt taxan orsakas av omst�ndigheterna i

det s�rskilda fallet. H�nsyn skall inte heller tas till belopp som avser

kostnader f�r nybyggnadskarta, utstakning eller l�ge skontroll av byggnad

eller andra m�tningstekniska �tg�rder.

�r �vertr�delsen ringa, f�r byggnadsavgiften best�mmas till ett l�gre

belopp �n som f�ljer av andra stycket eller helt efterges.

5 � Byggnadsavgift skall inte tas ut, om r�ttelse sker innan fr�gan om
p�f�ljd eller ingripande enligt de tta kapitel tas upp till �verl�g gning vid

sammantr�de med byggnadsn�mn den. Byggnadsavgift skall inte heller tas

ut, om �tg�rden avser rivning av en byg gnad och rivningen har f�retagits

�

SFS 1992; 1769

1. med st�d av lag eller annan f�rfattning eller annars varit n�dv�ndig

10 kap. f�r

att avv�rja eller begr�nsa omfattande skada p� annan egendom eller

2. d�rf�r att byggnaden till v�se ntlig del hade skadats genom eldsv�da

eller n�gon annan liknande h�ndelse.

6 � S�rskild avgift skall tas ut om, i andra fall �n som av ses i 4 � f�rsta
stycket, en �vertr�delse sker genom att

1. arbete utf�rs utan ansvarig arbetsledare i strid mot best�mmelserna i

9 kap. 3 �,

2. n�gon underl�ter att g�ra s�dana anm�lningar till byggnadsn�mnden

som avses i 9 kap. 4 � eller

3. arbete utf�rs i strid mot n�got beslut som byggnadsn�mnden har

meddelat enligt denna lag.

Den s�rskilda avgift en skall best�mmas till minst 200 och h�gst 1000

kronor. �r �vertr�delsen ringa, beh�ver n�gon avgift inte tas ut.

7 � I s�dana fall som avses i 4 � f�rsta stycket skall f�rutom byggnadsav�
gift �ven till�ggsavgift tas ut, om �tg�rden inneb�r att

1. en byggnad uppf�rs,
2. en tillbyggnad g�rs,
3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspr�k eller inreds f�r ett

v�sentligen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden eller byggnadsdelen

senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l�mnats eller

4. en byggnad rivs.

Till�ggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 �. Till�ggsavgift skall

inte heller tas ut, om den olovliga �tg�rden omfattar ett utrymme vars
bruttoarea inte �verstiger tio kvadratmeter.

Till�ggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 50 0 kronor

f�r vaije kvadratmeter bruttoarea som �tg�rden har omfattat. N�r brutto�
arean ber�knas skall dock tio kvadratmeter fr�nr�knas.

Avgiften f�r best�mmas till ett l�gre belopp �n som f�ljer av tredje

stycket eller helt efterges, om f�rel�ggande om r�ttelse har meddelats enligt

14 �, om r�ttelse har skett genom handr�ckning eller p� annat s�tt eller om
det annars finns s�rskilda sk�l.

8 � Fr�gor om byggnadsavgift och s�rski ld avgift pr�vas av byggnads�

n�mnden.

Finner byggnadsn�mnden att f�ruts�ttningar f�religger att ta ut til l�ggs�

avgift p� grund av best�mmelserna i 7 � f�rsta och andra styckena, skall

n�mnden anm�la f�rh�llandet till allm�n �klagare.

Fr�gor om till�ggsavgift pr�vas av allm�n domstol p� talan av �klagaren.

Talan f�r v�ckas endast om byggnadsn�mnden har gjort anm�lan enligt

andra stycket. 1 fr� ga om s�dan talan till�mpas best�mmelserna i r�tte�
g�ngsbalken om �tal f�r brott p� vilket inte kan f�lja sv�rare straff �n b�ter

och om kvarstad i brottm�l.

9 � Byggnadsavgiften skall tas ut av den som n�r �vertr �delsen begicks

var �gare av den fastighet, byggnad eller anl�ggning som den olovliga

�tg�rden avs�g. Den s�rskilda avgiften skall tas ut av den som begick

4150

�vertr�delsen.

�

Till�ggsavgiften skall tas ut av

SFS 1992:1769

1. den som n�r �vertr�delsen begicks var �gare av den byggnad som den

10 kap.

olovliga �tg�rden avs�g,

2. den som be gick �vertr�delsen,
3. den i vars st�ll e denne var,

4. den som har beretts vinning genom �vertr�delsen.

10 � Var tv� eller flera �gare av den fastighet, byg gnad eller anl �ggning

som den olov liga �tg�rden avs�g, svarar de solidarisk t f�r byggnadsavgift
och till�ggsavgift som p�f�r s dem i deras eg enskap av �gare.

11 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen neds�tta eller helt

efterge byggnadsavgift eller s�rskild avgift som byggnadsn�mnden har

beslutat. Fr�gor om neds�ttning eller eftergift pr�vas efter besv�r enligt 13
kap. 2 � �ver n�mndens beslut.

Ingripanden for att �stadkomma r�ttelse m.m.

12 � Kronofogdemyndigheten f�r meddela s�rskild handr�ckning s� att

r�ttelse sker n�r n�gon

1. utan lov har vidtagit en �tg�rd som kr�ver byg glov, rivningslov eller

marklov,

2. har vidtagit en �tg�rd med st�d av bygglov, rivningsl ov eller mark�

lov, om love t har �ndrats eller upph�vts genom ett beslut som har vunnit
laga kraft,

3. i annat fall �n som avses i 1 har vidtagit en �tg�rd som strider mot

denna lag eller mot n�gon for eskrift eller n�g ot beslut som har meddelats

med st�d av la gen,

4. har underl�tit att utf�ra arbete eller vidta en �tg�rd som ha r forelagts

honom enligt 15 � , 16 � f�rs ta stycket eller 17 � . Lag (1991:871).

13 � Ans�kningar om handr�ckning f�r g�ras av byggnadsn�mnden.

Best�mmelser om s�dan ha ndr�ckning finns i lagen (1990:746) om betal-

ningsforel�ggande och handr�ckning. Lag (1991:871).

14 � I de fall som avses i 1 2 � 1 3 f�r byggnadsn�mnden, i st�llet for att
ans�ka om handr�ckning, f� rel�gga �garen av den fastighet, byg gnad eller
anl�ggning som fr�gan g�ller att inom viss tid vidta r�ttelse. F�ljs inte
f�rel�ggandet, f�r byggnadsn�mnden beg�ra handr�ckning.

Avser ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket en �tg�rd som har utf�rts

utan bygglov, d�r s�dant kr�vs, f�r byggnadsn�mnden i f�rel�ggandet

f�rbjuda att �tg�rden �ter utf�rs.

Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att f�rel�ggande har

meddelats, upph�r f�rel�ggandet att g�lla.

15 � Om n�gon underl�ter att utf�ra arbete eller vidta n�gon annan

�tg�rd som �ligger honom enligt denna lag eller enligt n�gon f�reskrift eller

n�got beslut som har meddelats me d st�d av lagen , f�r byggnadsn�mnden

f�rel�gga honom att inom en viss tid vidta �tg�rden.

4161

131-SFS 1992

�

- 4 .

SFS 1992:1769

16 � Om en byggnad eller annan anl�ggning �r f�rfallen eller om den �r

10 kap.

skadad till v�sentlig del och inte s�tts i st�nd inom sk�lig tid, f�r byggnads�

n�mnden f�rel�gga �garen att inom en viss tid riva byggnaden eller anl�gg�

ningen.

Om en byggnad eller annan anl�ggning har brister som kan �ventyra

s�kerheten f�r dem som uppeh�ller sig i eller i n�rheten av den, f�r

byggnadsn�mnden f�rbjuda anv�ndning av byggnaden eller anl�ggningen.

F�rbudet f�r allt efter omst�ndigheterna riktas mot �garen, mot den som
har nyttjander�tt till egendomen eller mot b�da.

Beslut om anv�ndningsf�rbud g�ller omedelbart och till dess byggnads�

n�mnden best�mmer annat.

17 � Om en byggnad eller annan anl�ggning inom omr�de med detalj�

plan har kommit att medf�ra stora ol�genheter f�r trafiks�kerheten p�

grund av att f�rh�llandena har �ndrats, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga
�garen att ta bort den eller att vidta n�gon annan �tg�rd med den. Betr�f�
fande byggnader f�r dock s�dant f�rel�ggande meddelas endast om bygg�

naden kan flyttas utan sv�righet eller �r av ringa v�rde.

Inom omr�den med detaljplan f�r byggnadsn�mnden, om det beh�vs

med h�nsyn till trafiks�kerheten, f�rel�gga �garen av en fastighet eller en
byggnad att anordna st�ngsel eller �ndra utfart eller annan utg�ng mot

gator eller v�gar.

Om en byggnad eller annan anl�ggning f�r industri�ndam�l inte l�ngre

anv�nds, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att anordna st�ngsel

kring den, om det beh�vs till skydd mot olycksfall.

18 � F�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta stycket eller

17 � f�r f�renas med vite eller med f�reskrift att �tg�rden, om f�rel�ggan�
det inte f�ljs, kan komma att utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg p�
den f�rsumliges bekostnad. F�rbud enligt 14 � andra stycket och 16 �
andra stycket f�r f�renas med vite.

F�ljs inte ett f�rel�ggande som inneb�r att �tg�rden kan utf�ras genom

byggnadsn�mndens f�rsorg, skall n�mnden, om det inte finns sk�l till

annat, besluta att �tg�rden skall utf�ras och hur det skall ske. D�rvid skall

n�mnden se till att osk�liga kostnader inte uppst�r.

I beslut om f�rel�ggande enligt f�rsta stycket eller beslut enligt andra

stycket f�r f�rordnas att beslutet skall g�lla omedelbart.

Kronofogdemyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att

beslut enligt andra stycket skall kunna genomf�ras.

19 � Har en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov vidta�

gits utan s�dant lov men framst�r det som sannolikt att lov kan meddelas

till �tg�rden, skall byggnadsn�mnden, innan handr�ckning beg�rs eller
f�rel�ggande meddelas, bereda �garen tillf�lle att inom viss tid ans�ka om
lov.

Om ans�kan inte inkommer inom f�reskriven tid, f�r byggnadsn�mn�

den trots detta pr�va fr�gan om lov till �tg�rden. N�mnden f�r d�rvid p�
�garens bekostnad l�ta uppr�tta de ritningar och beskrivningar samt f�reta
de �tg�rder i �vrigt som �r n�dv�ndiga f�r pr�vningen av �rendet.

4162

�

20 � Finner byggnadsn�mnden att det f�religger brister i fr�ga om

SFS 1992:1769

underh�llet av en by ggnad eller annan anl�ggning, f�r n�mnden uppdra �t

10 kap.

en sakkunnig person att p� �garens bekostnad utreda behovet av under�

h�lls�tg�rder.

Verkan av f�rel�ggande i vissa fall m.m.
21 � Har ett f�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta
stycket eller 17 � eller ett f�rbud enligt 14 � andra stycket eller 16 � andra

stycket meddelats n�gon i egenskap av �gare till en viss fastighet och

�verg�r �gander�tten till fastigheten till ny �gare, g�ller f�rel�ggandet eller

f�rbudet i st�llet mot denne. Har i f�rel�ggandet eller f�rbudet utsatts

l�pande vite enligt 4� lagen (1985:206) om viten och har fastigheten

�verl�tits genom k�p, byte eller g�va, g�ller vitet mot den nye �garen

r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen, under f�ruts�ttning att

anteckning om vitesf�rel�ggandet dessf�rinnan gjorts enligt 22 �. L�pande

vite som avser viss period f�r endast tas ut av den som var �gare vid
periodens b�rjan. Annat vite g�ller inte mot den nye �garen, men bygg�
nadsn�mnden f�r s�tta ut vite f�r denne.

F�rsta stycket g�ller �ven n �r ett f�rel�ggande eller f�rbud har medde�

lats n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare eller eljest som �gare av en
byggnad p� mark som tillh �r n�gon annan. Vad som s�gs om l�pande vite
g�ller dock endast i fr�g a om f�rel�ggande eller f�rbud som har meddelats

n�gon i ege nskap av tomtr�ttshavare.

I �renden om f�rel�ggande eller f�rbud som anges i f�rsta eller andra

stycket skall best�mmelserna i r�tteg �ngsbalken om verka n av att tvistef��

rem�let �verl�ts och om tredje mans deltagande i r�tte g�ng till�mpas.

Anteckning i fastighetsboken m. m.

22 � Den myndighet som meddelar ett f�rel�ggande eller f�rbud som

avses i 21 � skall genast s�nda sitt beslut till inskrivningsmyndigh eten f�r
anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Har i f�rel�ggandet
eller f�rbudet utsatts l�pande vite, skall �ven detta antecknas. Inskriv�

ningsmyndigheten skall genast i rekommenderat brev u nderr�tta den som

senast har s�kt lagf art eller inskrivning av f�rv�rv av tomtr�tt om anteck�

ningen, om denne inte �r f�rel�ggandets eller f�rbudets adressat.

23 � �terkallas ett f�rel�ggande eller f�rbud som har antecknats enligt

22 �, skall byggnadsn�mnden genast anm�la det till inskrivnings myndig�

heten f�r motsvarande anteckning. Har ett antecknat f�rel�ggande eller
f�rbud upph�vts genom lagakraftvunnet beslut eller upph�rt att g�lla, eller
har f�rel�ggandet f�ljts, skall byggnadsn�mnden, s� snart n�mnden har

f�tt vetskap om detta, anm�la f�rh�llandet till inskrivningsm yndigheten

f�r anteckning.

24 � G�r inte byggnadsn�mnden anm�lan i de fall som avses i 23 �, skall

l�nsstyrelsen g�ra s�dan anm�lan, om n�gon vars r�tt ber�rs ans�ker om
det.

4163

�

SFS 1992:1769

�vriga best�mmelser

10 och 11 kap.

25 � �verl�ts egendom p� vilken har utf�rts en �tg�rd som avses i 4 �
f�rsta stycket, mot ers�ttning och skall r�ttelse vidtas p� grund av besl ut
enligt detta kapitel, skall 4 kap. 12 � jordabalken till�mpas, om inte �verl�

taren vid �verl�te lsen upplyst om �tg�rden eller f�r v�rvaren annars k�nt

till eller bort k�nna till denna.

26 � Byggnadsavgifter och s�rskilda avgifter tillfa ller kommunen. Til l-

l�ggsavgifter tillfaller staten.

27 � Har fr�gan om p�f�ljd f�r en �vertr�delse som avses i 4 � f�rsta

stycket inte tagits upp till �verl �ggning vid sammantr�de med byg gnads�

n�mnden inom tio �r fr�n det att �vertr�delsen begicks, f�r byggnadsavgift

eller till�ggsavgift inte tas ut. Detta g�ll er ocks� i fr�ga om s�rskild avgift.

D�rvid skall dock i st�llet for tio �r g�lla en tid av tre �r.

Sedan tio �r ha r f�rflutit fr�n det att en �tg�rd som avses i 12 � 1 -3

vidtogs, f�r byggnadsn�mnden inte ans�ka om handr�ckning eller besluta

om f�rel�ggande enligt 14 � f�r sta stycket. Detta sk all dock inte til l�mpas

n�r n�gon utan lov enligt 8 kap. 1 � f� rsta stycket 3 har tagit i a nspr�k eller

inrett en bostad sl�genhet for v�sentligen annat �nda m�l an bostads�nda�

m�l. Lag (1989:1049).

28 � Beslut eller domar varigenom n�gon p�f�rs avgift enligt detta kapi�
tel skall genast s�ndas till l�nss tyrelsen. Avgiften skall betalas till l�nssty�

relsen inom tv� m�nader fr�n de t att beslutet eller domen vann laga kraft.
En upplysning om detta skall tas in i be slutet eller domen.

29 � Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 �, f�r avgi ften

tillsammans med en dr�jsm�lsavgift, ber�knad enligt 58 � 2 5 mom.

uppb�rdslagen (1953:272), indrivas i den ordning s om enligt n�mnda la g

g�ller for indrivning av skatt.

Vid f�rdelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit

skall medel i f�rsta hand avs�ttas f�r kommunens fordran. Lag

(1992:541).

30 � Vite som har f�relagts med st�d av detta kapitel f�r inte f�rvandlas

till f�ngelse.

11 kap. Byggnadsn�mnden

1 � Ut�ver de uppgifter byggnadsn�mnden har enligt �vriga f�reskrifter

i de nna lag skall n�mnden

1. verka for en god byggn adskultur samt en god stads- och land skaps�

milj�,

2. uppm�rksamt f�lja den allm�nna utvecklingen inom kommunen och

dess n�rmaste omgivn ing samt ta de initiativ som beh�vs i fr�gor om

planl�ggning, byggande och fastighetsbildning,

3. samarbeta med myndigheter, organisationer och ens kilda vilka s ar�

bete och intressen ber�r n�mndens verksamhet,

4154

4. l�mna r�d oc h upplysn ingar i fr �gor som r�r n�mndens verksamhet,

�

5. �vervaka efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddela-

SFS 1992:1769

de f�reskrifter och beslut.

11 och 12 kap.

Byggnadsn�mnden skall ta till va ra de m�jligheter lagen ger att f�renkla

och underl�tta �re nden for enskilda och b�r d �rvid verka for att lagens

foreskrifter om begr�nsning av bygglovsplikten vinner till�mpning.

2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnad sn�mnden l�mna skriftliga upp�

lysningar om planl�ggning, byggande och fastighetsbildning.

Beh�vs nyby ggnadskarta for pr�vningen av en fr�ga om bygglov inom

omr�den med sammanh�llen beb yggelse, skall byggnadsn�mnden tillhan�
dah�lla s�dan karta, om s�kanden beg �r det.

3 � F�r en byggnads n�mnd g�ller vad s om �r f�reskrivet om n�mnder i

kommunallagen (1991:900).

Delegationsuppdrag enligt 6 kap. 33 � kommunallagen f�r inte omfatta

befogenhet att

1. avg�ra �renden som �r av principiell natur eller i �vrigt av st�rre

vikt,

2. meddela f�rel�gganden eller forbud vid vite utom i s�dana fall som

avses i 10 kap. 3 � och 16 � andra stycket eller meddela f�rel�gganden med

f�reskrift att en �tg�rd kan komma att utf�ras genom byggnadsn�m ndens
f�rsorg p� den f�rsumliges bekostnad eller

3. avg�ra fr� gor om avgift enligt 10 kap. Lag (1991:1703).

4 � Byggnadsn�mnden skall till sitt bitr�de ha minst en person med
arkitektutbildning och i �vrigt ha tillg�ng till personal i den omfattning

och med den s�rskilda kompetens som beh�vs f�r att n�mnden skall kunna
fullg�ra sina uppgifter p� ett tillfredsst�llande s�tt.

5 � Byggnadsn�mnden f�r ta ut avgift i �renden ang�ende lov och f�r�

handsbesked samt i andra �renden som f�ranleder uppr�ttande av nybygg�
nadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framst�llning av arkivbest�ndi�

ga handlingar eller andra tids- eller kostnadskr�vande �tg�rder.

L�mnas bygglov f�r uppf�rande, tillbyggnad eller ombyggnad av en

byggnad eller annan anl�gg ning, f�r byggnad sn�mnden dessutom ta ut en
planavgift f�r att t�cka kostnaderna f�r s�dana �tg�rder som erfordras f�r
att enligt denna lag uppr�tta eller �ndra detaljplaner, omr�desbest�mme l�

ser och fastighetsp laner. Planavgift f�r tas ut endast om fastighets�g aren

har nytta av planen elle r best�mmelserna.

Avgifterna f�r tas ut med h�gst det belopp som motsvarar kommunens

genomsnittliga kostnad f�r �tg�rderna. Grunderna f�r ber�kning av avgif�

terna skall anges i e n taxa som beslu tas av kommunfullm�ktige.

Avgifterna tas ut av s�kan den och f�r tas ut i f�rskott.

12 kap. Statlig kontroll betr�fifande omr�den av riksintresse m. m.

1 � L�nsstyrelsen skall pr�va kommunens beslut att anta, �ndra eller

upph�va en detaljplan ell er omr�desbest�mmelser, om det kan befaras att
beslutet inneb�r att

4165

�

u "

SFS 1992:1769

1. ett riksintresse enligt lagen (198 7:12) om hush�llning med naturre-

12 och 13 kap.

surser m. m. inte tillgodoses,

2. regleringen av s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten�

omr�den som ang�r fle ra kommuner inte har samordnats p� ett l�mp ligt

s�tt eller

3. en bebyggelse blir ol�mp lig med h�nsy n till de boendes och �vrig as

h�lsa eller till behovet av skydd mot olycksh�ndelser.

2 � L�nsstyrelsen skall inom tre veckor fr�n den dag d� kommunens

beslut kom in till l�nsstyrelsen beslut a huruvida pr�vning enligt 1 � skall

ske eller ej.

3 � L�nsstyrelsen skall upph�va kommunens beslut i dess helhet , om

n�got f�rh�llande som avs es i 1 � f�religger. Om kommunen har med gett

det, f�r beslutet upph�vas i en viss del.

4 � Om det finns s�rski lda sk�l, f�r l �nsstyrelsen eller regeringen f�r ett

visst omr�de f�rordna att 1-3 �� skall till�mpas p� beslut att l�mna lo v

eller f�rhandsbesked.

Om l�nsstyrelsen, efter det att ett f�rordnande enligt f�rsta stycket har

meddelats, beslutar att ett lov eller f�rhandsbesked skall pr�vas, f�r l�ns�

styrelsen f�rordna att lovet eller f�rhandsbeskedet inte skall g�lla f�rr�n
fr�gan om pr�vning har slutligt avgjorts.

5 � Regeringen f�r pr�va ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en

regionplan. Beslut om pr�vning skall fattas inom tre m�nader fr�n den dag

d� beslutet kom in till regeringen. Regeringens pr�vning f�r avse en dast
fr�gan huruvida plane n tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om

hush�llning med naturresurser m. m.

Regeringen f�r upph�va beslutet i de ss helhet eller i en viss del.

6 � Regeringen f�r f�rel�gga kommunen att inom en viss tid anta, �ndra

eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser (pla nf�rel�ggan�

de), om det beh�vs f�r att tillgodose s�dana intressen som avses i 1 � 1 och
2.

7 � Om kommunen inte f�ljer ett planf�rel�ggande, f�r regeringen p�

kommunens bekostnad l�ta uppr�tta de f�rslag som beh�vs samt anta,

�ndra eller upph�va detaljplanen eller omr�desbest�mmelserna. D�rvid
skall l�nsstyrelsen ombes�rja �rendets beredning.

13 kap. �verklagande

1 � F�ljande beslut enlig t denna lag f�r �verklagas i den ordning som

f�reskrivs f�r laglighetspr�vning enligt 10 kap. kommunallagen

(1991:900), n�mligen

1. kommunfullm�ktiges beslut om �versiktsplan,
2. kommunfullm�ktiges beslut om uppdrag �t en komm unal n�mnd att

4166

anta, �ndra eller up ph�va detaljplaner och omr�desbest�mmelser eller att

�

fatta beslut om skyldighet for fastighets�gare att betala kostnader f�r gator

SFS 1992:1769

och andra allm�nna platser eller att fatta beslut om villkoren f�r s�dan

13 kap.

betalning,

3. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut att inte anta,

�ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastig�

hetsplan,

4. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut om grun der�

na f�r skyldighet att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser

och om generella villkor f�r s�dan betalning,

5. kommunfullm�ktiges beslut om taxa i �renden hos byggnadsn�mn�

den samt

6. kommunalf�rbunds eller regionplanef�rbunds fullm�ktiges beslut

om regionplan.

Andra beslut r�rande gatukostn ader �n de som anges i f�rsta stycket 4

f�r e j �verklagas. Att tvister r�rande gatukost nader pr�vas av fastighets�

domstol framg�r av 15 kap. 8 � . Lag (1991:1703),

2 � Andra beslut enligt denna lag av kommunfullm�ktige och kommuna�

la n�mnder �n de som anges i 1 � f� r �verklagas genom besv�r hos l�nssty�

relsen.

S�dana beslu t f�r dock inte �verklagas till den del de avser fr�gor som

redan �r avgjorda genom detaljplan, omr�desbest�mmelser eller f�rhands�

besked.

3 � Beslut som anges i 2 � f�rsta stycket �verklagas genom att en besv�rs�

handling ges in till l�nsstyrelsen. I besv�rshandlingen skall anges vilket
beslut som �verklagas.

Besv�rshandlingen skall ha kommit in till l�nsst yrelsen inom tre veckor

fr�n den da g d� justeringen av protokollet med beslutet har tillk�nnagetts

p� kommunens anslagstavla. I fr�ga om andra beslut av kommunala
n�mnder �n beslut ang�ende detaljplan, omr�desbest�mmelser eller fastig�

hetsplan r�knas dock besv�rstiden fr�n den dag d� klaganden fick del av
beslutet.

Besv�r som inte har anf�rts i r�tt tid f�r inte tas upp till pr�vning. Har

besv�rshandlingen f�re besv�rstidens utg�ng kommit in till kommunen,

skall besv�ren �nd� tas upp till pr�vning. Besv �ren skall ocks� tas upp till

pr�vning, om besv�rsh andlingen har kommit in f�r sent till l�nsstyrelsen

och detta beror p� att underr�ttelsen o m vad som skall iakttas vid �verkla�
gande av beslutet har inneh�llit en oriktig uppgift om besv�rstid eller

besv�rsinstans.

4 � L�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 � huruvida pr�vning ska ll ske

eller ej och l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 12 kap. 4 � f�rsta stycket samt

l�nsstyrelsens beslut enligt 12 ka p. 4 � andra stycket att lov eller f�rhands�

besked inte skall g�lla f�r inte �verklagas.

Andra beslut av l�nsstyrelsen enligt denna lag �n de som anges i f�rsta

stycket f�r �verklagas genom besv �r hos kammarr�tten om beslutet avser

1. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de med detaljplan,

2. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de som inte omfattas av

detaljplan och bes v�ren avser fr�gan om �tg�rderna utg�r komp letterings-

4167

�

SFS 1992:1769

�tg�rder enligt 8 kap. 13 �, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot

13 kap.

omr�desbest�mmelser,

3. rivningslov eller markl ov och besv�re n avser fr�gan om �tg�rdern a

strider mot en det aljplan eller omr�desbest�mmelser,

4. f�rordnanden enligt 6 kap. 19 � att avst� eller uppl�ta mark eller

enligt 6 kap. 22 � om skyldighet att bekosta anl�ggande av gator och v�gar
samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp,

5. ingripanden mot f�rsumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3 � Q�rde styc�

ket,

6. p�f�ljder och ingripanden enligt 10 kap.,

7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 � samt genom besv�r hos

regeringen i �vriga fall.

5 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr �desbest�m�

melser eller en fastighetsplan f�r �verklagas endast av den som sena st
under utst�llningstiden skriftligen har framf�rt synpunkter som inte blivit
tillgodosedda. Om best�mmelserna f�r enkelt planf�rfarande har till�m�
pats, f�r beslutet �verklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 � har

framf�rt synpunkter som inte har blivit till godosedda.

Om ett planf�rslag efter utst�llningen eller, n�r best�mmelserna om

enkelt planf�rfarande till�mpats, efter det att underr�ttelse skett enligt 5

kap. 28 � andra stycket �ndras till nackdel f�r n�gon, f�r han, utan hin der

av best�mmelserna i f�rsta styc ket av denna paragr af, �verklaga beslutet.

Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte heller hinder mot att �verklaga
beslutet p� den g runden att det inte har tillkom mit i la ga ordning.

6 � Bostadshyresg�ster och boende som inte �r bostadsr�ttshavare f�r

inte �verklaga ett beslut om bygglov till s�dana �tg�rder p� fastigheten som

en organisation av hyresg�ster har godtagit eller som hyresn�mnden har

medgett enligt 2 a � andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531).

7 � Ett beslu t i fr� ga om lov el ler f�rhandsbesked inom s�dana skydds-
eller s�kerhetsomr�den som avses i 8 kap . 9 � tredje stycket f�r �verklagas

av Luftfartsverket, om beslutet ber�r en civ il flygplats, av tillsynsmyndig�

heten, om beslutet ber�r en k�mreaktor eller annan k�rnenergianl�ggning,

och i �vriga fall av �verbef�lhavaren, �verst yrelsen f�r civil beredskap
eller Statens r�ddningsverk eller de myndigheter de best�mmer.

Avser ett beslut om bygglov eller f�rhandsbesked s�dana arbetslokaler

eller personalrum som avses i 8 kap. 30 �, f�r beslutet �verklagas av

huvudskyddsombud eller, om s�dant ombud inte finns, annat sky ddsom�
bud inom verksamheten. Finns inget skyddsombu d, f�r beslutet i st� llet

�verklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig �ver

ans�kningen.

8 � Den myndighet som har att pr�va besv�r �ver ett beslut att anta,

�ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desb est�mmelser eller en fastig�

hetsplan skall antingen fastst�lla eller upph�va beslutet i dess he lhet. Om
kommunen har med gett det, f�r d ock beslutet upph�vas i e n viss del eller

�ndras p� annat s�tt. Utan kommunens medgivande f�r �ndringar av ringa

4168

betydelse g�ras.

�

P� kommunens beg�ran kan myndi gheten f�rordna att det �verklagade

SFS 1992:1769

beslutet, utan hinder av att besv�ren inte har slutligen avgjorts, f�r genom-

13 och 14 kap.

f�ras i s�dana delar som uppenbarligen inte ber�rs av besv�ren. S�dana
f�rordnanden f�r inte �verklagas.

14 kap. Skyldighet att l�sa mark och utge ers�ttning

Inl�sen

1 � Mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas for allm�nna platser

f�r vilka kommunen �r huvudman samt annan mark som enligt planen

skall anv�ndas f�r annat �n enskilt bebyggande �r kommunen skyld ig att
l�sa, om fastighet s�garen beg�r det. Mark som enligt planen skal l anv�n�
das f�r allm�nna platser f�r vilka n�gon annan �n kommunen �r huvud�

man, �r v�gh�llaren skyldig a tt f�rv�rva med �gander�tt, nyttjander�tt

eller annan s�rskild r�tt, om fastighets�garen beg�r det. V�gh�llaren f�r

best�mma om f�rv�rvet skall avse �gander�tt, nyttjander�tt eller annan

s�rskild r�tt.

Om detaljplanen medger tillf�llig anv�ndning av mark, skall f�rsta

stycket inte till�mpas betr�ffande marken under den tid d� s�dan anv�nd�

ning f�r p�g�.

I fr�ga om mark som �r bel�gen inom ett samverkansomr�de enligt lagen

(1987:11) om exploateringssamverkan g�ller s�rskilda best�mmelser.

2 � Finns det i en detaljplan best�mmelser att mark som �r avsedd for

enskilt bebyggande, skall anv�ndas �ven for en allm�n trafikanl�ggning,
for en trafik anl�ggning som �r gemensam for flera fastigheter elle r f�r en
allm�n ledning, skall den som skall vara huvudman for anl�ggningen
f�rv�rva nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt i den omfattning som
beh�vs f�r �ndam�let, om fastighets �garen beg�r det. Huvudmannen f�r
best�mma vilken r�tt f�rv�rvet skal l avse.

Skadeers�ttning och inl�sen i vissa fall
3 � Har byggnadsn�mnden med st�d av 10 kap. 17 � meddelat f�rel �g�

gande att en byggnad, eller annan anl�ggning skall tas bort eller bli forem�l

f�r annan �tg�rd eller att en utfart eller annan utg�ng skall �ndras, har

�garen r�tt till ers�ttning a v kommunen for den skada han lider.

4 � Blir ett omr�de, som enligt detaljplan har varit avsett f�r allm�n
samf�rdsel, vid genomf�randet av en ny plan helt eller delvis anv�nt for
annat �ndam�l eller �ndrat till sitt h�jdl�ge och uppst�r h�rigenom skada
for �garen av en fastighet som ligger intill omr�det eller for den som

innehar s�rskild r�tt till fastigheten, har han r�tt till ers�ttning av v�gh�lla�

ren for den skada han lider.

5 � Om en detaljplan �ndras eller upph�vs f�re genomforandetidens

utg�ng, har �garen av en fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till
fastigheten r�tt till ers�ttning av kommunen for den skada de lider.

Medf�r �ndringen eller upph�vandet att synnerligt men uppkommer vid

4159

�

! 7 :

SFS 1992:1769

anv�ndningen av en fastighet, �r kommunen skyl dig att l�sa fasti gheten,

14 kap.

om �garen beg�r det.

�ndras eller upph�vs en detaljplan efter genomforandetidens utg�ng

skall f�rsta och andra styckena till�mpas, om bygglov har s�kts men
�rendet inte slutligt avgjorts fore genomforandetidens utg�ng.

6 � Har skada uppkommit till f�l jd av �tg�rder som avses i 1 6 kap. 7 �,

har den skadelidande r�tt till ers�ttning f�r skadan av kommunen eller, om

�tg�rden har vidtagits p� uppdrag av en statlig myndighet, av staten.

7 � Om ers�ttning har betalats f�r gatukostnader enligt 6 kap. 31 elle r

32 � eller enli gt motsvarande �ldre best�mme lser, �r kommunen sky ldig

att betala tillbaka ers�ttningen, i den m�n skada uppkommer f�r �garen av
fastigheten genom att han p� grund av att bygglov v�gras inte kan anv�nda
fastigheten s� som f�rutsattes n�r ers�ttningen togs ut.

Kommunen �r ocks� skyldig att betala r�nta enligt 5 � r�ntelagen

(1975:635) fr�n den dag fastighets�garen betalade ers�ttningen. Lag

(1989:1049).

8 � �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheter har r�tt till

ers�ttning av kommunen, om skada uppkommer till f�ljd av att

1. bygglov v�gras till att ers�tta en riven eller genom olyck sh�ndelse

f�rst�rd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ans�k an om

bygglov har gjorts inom fem �r fr�n det att byggnaden revs eller f�rst�rdes,

2. rivningsf�rbud meddelas i detaljplan ell er omr�desbest�mmelser el�

ler rivningslov v�gras med st�d av 8 kap. 16 � 2 eller 3,

3. skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � meddelas i

en detaljplan eller i omr�desbest�mmelser,

4. best�mmelser om vegetation samt markytans utformning och h�jdl�-

ge inom s�dana omr�den som avse s i 8 kap. 9 � tredje stycket meddelas i

omr�desbest�mmelser,

5. marklov v�gras med st�d av 8 kap. 18 � f�rsta stycket 2 eller 3.

R�tt till ers�ttning f�religger i fall som avses i f�rsta stycket 1, om

byggnaden f�rst�rts genom olycksh�ndelse. I �v riga fall som avses i f�rsta

stycket 1 och i fall som avses i f�rsta stycket 2 f�religger r�tt till ers�ttning,
om skadan �r betydande i f�rh�llande till v�rdet av ber�rd del av fastighe�

ten. I fal l som avs es i f�rs ta stycket 3 5 f�religger r�tt till ers �ttning, om
skadan medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom

ber�rd del a v fastigheten.

Medf�r beslut som avses i f�rsta stycket att synnerligt men up pkommer

vid anv�ndningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa fastighe�

ten, om �garen beg�r det.

Vid till�mpningen av andra och tredje styckena skall �ven beaktas andra

beslut som avses i f�rsta stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 � lagen

(1988:950) om kult urminnen m.m., 5, 8, 9, Il och 19 �� naturv�rdslagen
(1964:822), f�rbud enligt 20 � andra stycket och 21 � andra stycket samma

lag och beslut enligt 19 b � andra och tredje styckena skogsv�rdslagen
(1979:429) och 19 kap. 2 � vattenlagen (1983:291), under f�ruts�ttning att
besluten meddelats inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall

4170

beaktas s�dan inverkan av h�nsynstaganden enlig t 21 � sk ogsv�rdslagen

�

som i s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid. Har talan eller r�tt till

SFS 1992:1769

ers�ttning eller inl�sen med anledning av ny ss angivna beslut f�rlorats p�

14 och 15 kap.

grund av best�mmelserna i 15 kap. 4 � eller motsvarande best�m melser i

lagen om kulturminnen m.m., naturv�rdslagen eller vattenlagen, utg�r
detta f�rh�llande inte n�got hinder mot att beslutet beaktas.

Har kom munen efter f�rel�ggande enli gt 12 k ap. 6 � be slutat om riv�

ningsf�rbud eller skyddsb est�mmelser som avses i f�rsta stycket 2 eller 3

f�r att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med
naturresurser m.m., �r staten skyldig att ers�t ta kom munen dess kostna�
der f�r ers�ttning eller inl�sen. I fall som avse s i f�rsta stycket 4 och 5 �r

�garen till den anl�ggning f�r vilken skydds- eller s�kerhetsomr�det har

beslutats skyldig att ers�t ta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller
inl�sen. Lag (1991:646).

Best�mmande av ers�ttning

9 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som avses i I 8 �� skall 4 kap.
expropriationslagen (1972:719) till�mpas i den m�n inte annat f�ljer av

10 �. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga

om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re den d�

talan om inl�s en v�cktes.

10 � Ers�ttning f�r minskning av fastighetens marknadsv�rde i fall so m
avses i 3 �, 4 � , 5 � f�rsta stycket eller 8 � f�rsta stycket skall best�mmas

som skillnaden mellan fastig hetens marknadsv�rde f�re och efter beslute t
eller den �tg�rd som avses i 4 �. H�rvid skall bortses fr�n f�rv�ntningar om
�ndring av markanv�ndningen.

Ers�ttning f�r skada i fall som avses i 8 � f�rsta stycket 1 och 2 skall

minskas med ett belopp som motsvarar vad som p� grund av 8 � andra

stycket skall t�las utan ers�ttning.

15 kap. Domstolspr�vning m.m.

1 � I den m�n avvikande b est�mmelser inte meddelas i denna lag, skall,

ut�ver vad som f�ljer av 6 kap. 39 � o ch 14 kap. 9 �, expr opriationslagen
(1972:719) till�mpas i m�l om

1. inl�sen enligt 6 kap. 17 eller 24 �,
2. ers�ttning eller inl�sen eller f�rv�rv av nyttjander�tt eller annan

s�rskild r�tt i fall som avses i 14 kap. 1 8 ��.

2 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 17 � f�r v�ckas �v en om beslutet att

anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft.

3 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � andra stycket skall v�ckas inom

tre �r efter genomf�randetidens utg�ng.

Har ans�kan gjorts om f�rl�ngning av genomf�randetiden eller har

kommunen v�ckt fr�ga om f�rnyelse av genomf�randetiden, skall m�let
f�rklaras vilande till dess att �rendet slutligt har avgjorts. F�rl�ngs eller
f�rnyas genomf�randetiden, f�rfaller kommunens talan.

4171

�

' 'i..

SFS 1992:1769

Best�mmelserna i andra stycket om vilandeforklaring g�ller �ven i fall

15 kap.

d� talan har v�ckts om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta stycket och ans�kan

gjorts om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med fastighetsplanen.

Bildas fastighet som �verensst�mmer med fastighetsplanen, forfaller kom�
munens talan.

N�r kommunen har v�ckt talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta

stycket, skall fastighetsdomstolen omedelbart s�nda underr�tte lse om det

till fastighetsbildningsmyndigheten.

4 � I fall som avses i 14 k ap. 3, 5, 7 eller 8 � skall talan v�c kas inom tv�
�r fr�n det att beslutet p� vi lket talan grundas vann laga kraft.

I fall som avses i 14 kap. 4 eller 6 � skall talan v�ckas inom tv� �r fr�n det

att den �tg�rd p� vilk en talan grundas utf�rdes.

Talan f�r dock v�ckas senare �n som an ges i f�rsta och andra styckena,

om skadan inte rimligen kunde f�rutses inom angiven tid.

5 � Ers�ttning f�r skada enligt 14 kap. 3 6 eller 8 � skall best� mmas i

pengar att betalas p� en g�ng elle r, om det finns s�rskilda sk�l, med ett
visst �rligt belopp. �ndras f�rh�llandena, skall det �rliga beloppet om�
pr�vas, om kommunen, fastighets�garen eller den som innehar s�rskild
r�tt till fastigheten beg�r det.

Om kommunen beg�r det och det inte �r uppenbart osk�ligt, skall

domstolen f�rordna att ers�ttning enligt 14 kap. 8 � f�rsta stycket 2 eller 3

skall betalas ut f�rst n�r vissa �tg�rder med byggnaden har utf� rts.

Vad som i fr�ga om ers�ttning har avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts

g�lla mellan kommunen och �garen eller innehavare av s�rskild r�tt till

fastigheten skall g�lla �ven mot ny �gare av fastigheten eller ny innehavare
av den s�rskilda r�tten.

6 � Ogillas i m�l enligt 1 � talan som har v�ckt s av fastighets�garen eller

den som innehar s� rskild r�tt till fastigheten, kan dom stolen f�rordna att

han skall b�ra sina egna kostnad er, om han befinns ha inlett r�tte g�ngen
utan tillr�ckliga sk�l. Har r�tteg�ngen uppenbart inletts utan sk�lig grund,
f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tta motparten dennes
r�tteg�ngskostnader.

7 � Om den ers�ttning so m har fastst�llts i ett m�l om inl� sen inte ha r

nedsatts p� det s�tt som f�res krivs i e xpropriationslagen (1972:719) skall

f�ljande g�lla. Om n�g on som �r ber�t tigad till ers�tt ning beg�r det, skall
den v�ckta fr�gan om avst� ende av mark f�r falla s�vitt den r�r hans r� tt,

under f�ruts�ttning att marken inte har tilltr�tts eller �verg�tt enligt 6 kap.

10 � expropriationslagen.

8 � Tvist mellan kommu nen och fastighets�gare om ers�ttning f�r gatu�

kostnader och kostnader f�r and ra allm�nna platser o ch om villk oren f�r
betalning av s�dan ers�ttning pr�va s av den fastigh etsdomstol inom vars

omr�de fastigheten �r bel�gen.

I m �l som avses i f�r sta stycket skall best�mmelserna i l agen (1969:246)

om domsto lar i fasti ghetsm�l till�mpas. I m�l om j�mknin g av ers�ttning

4172

enligt 6 kap. 33 � skall dock betr�ffande r�tteg�ngskostnader exprop ria-

�

tionslagen (1972:719) till�mpas. F�rlorar fastighets�garen ett s�da nt m�l,

SFS 1992:1769

kan domstolen forordna att han skall b�ra sina egn a kostnader, o m han

15 och 16 kap.

grundat sin talan i m�let p� oti llr�ckliga sk�l. Har hans talan uppenba rt
saknat sk�lig grund, f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tt a
kommunen dess r�tteg�ngskostnader. Lag (1987:246).

16 kap. Bemyndiganden m.m.

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�

dela de foreskrifter om krav p� byggnader m. m. som ut�ver best�mmelser�

na i 3 ka p. beh�vs

1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,

2. for en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar samt

tomter och allm�nna platser ,

3. for kontroll av att foreskrifter som avses i 1 e fterlevs.
Regeringen eller den myndighet som regeri ngen best�mmer f�r, utom i

fr�ga om 3 kap. 7 �, i enskild a fall med ge undantag fr�n best�mmelserna i

3 kap. Lag (1991:743).

2 � Efter ans�kan kan pr�vas huruvida vissa slag av material, konstruk�
tioner eller anordningar f�r anv�ndas i byggnader eller andra anl�ggningar
(frivilligt typgodk�nnande).

Om det beh�vs till skydd for liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, f�r

regeringen f�reskriva att material eller annat som anges i f�rsta stycket f�r

anv�ndas i byggn ader eller andra anl�ggningar endast efter godk�nnande
(obligatoriskt typgodk�nnande).

Vid meddelande av typgodk�nnande f�r best�mmas att fortl�pande

kontroll skall utf�ras (tillverkningskontroll). �ven utan samband med
typgodk�nnande f�r efter ans�kan best�mmas att tillverkningskontroll

skall utf�ras.

3 � Typgodk�nnande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 2 �

meddelas av de organ som reg eringen best�mmer.

Ett typgodk�nnande f�r �ndras eller �terkallas om det strider mot en

teknisk specifikation som skall f�ljas enligt Sveriges �taganden enligt inter�

nationella �verenskommelser.

Regeringen eller den myndighet som rege ringen best�mmer f�r meddela

foreskrifter om avgifter for typgodk�nnande och beslut om tillverknings�

kontroll. Lag (1992:1769).

4 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�r�

h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har
befunnit sig, f�r regeringen meddela s�dana fr�n denna lag avvikande

foreskrifter som �r av betydels e f�r totalf�rsvaret eller som beh�vs for att

n�dv�ndig byggnadsverksamhet i �vrig t skall kunna s ke.

5 � Om en fastighet har uppl�tits med tom tr�tt, skall vad som i denna

lag �r f�reskrivet om fastighet s�garen eller fastighe ten till�mpas p� tomt-
r�ttshavaren eller tomtr�tten, dock att tomtr�ttshavare ej �r skyldig att

bekosta anl�ggande av gator och andra allm�nna platser.

�

Af:

SFS 1992; 1769

6 � Den som innehar egendom under st�ndig besittningsr�tt eller med

16 och 17 kap. fideikommissr�tt

eller p� grund av testamentariskt f�rordnande utan att

�gander�tten tillkommer n�gon skall vid till�mpning av denna lag anses
som egendomens �gare.

7 � F�r att fullg�ra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsn�mnd

och l�nsstyrelse samt den som p� deras uppdrag utf�r arbetet r�tt att f�
tilltr�de till fastigheter, byggnader och andra anl�ggningar samt att d�r

vidta de �tg�rder som beh�vs f�r arbetets fullg�rande.

R�tt som avses i f�rsta stycket tillkommer �ven den som i annat fall �n

som d�r avses utf�r kartl�ggning f�r samh�llets behov.

Polismyndigheterna skall l�mna det bitr�de som beh�vs.

17 kap. �verg�ngsbest�mmelser^

Ikrafttr�dande m.m.

1 � Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 19 87.

Genom lagen upph�vs, med de begr�nsningar som f�ljer av detta kapi�

tel,

byggnadslagen (1947:385),

byggnadsstadgan (1959:612),

lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande

m.m. och

lagen (1976:296) om kriskoppling m. m.

2 � Vaije kommun skall f�re den 1 juli 199 0 ha antagit en �versiktsplan

enligt 4 kap.

Under tiden till dess att en g�llande �versiktsplan finns f�r kommunen,

f�r beslut enligt 5 kap. 16 � och 28 � f�rsta stycket grundas p� annan

motsvarande �versiktlig plan, som f�re ikrafttr�dandet har godk�nts av
kommunfullm�ktige. Lag (1987:122).

Generalplaner m.m.

3 � Generalplaner skall i den m�n de �r fastst�llda g�lla som omr�desbe�
st�mmelser enligt denna lag.

Talan om ers�ttning eller inl�sen enligt 22 � byggnadslagen (1947:385)

skall, i a ndra fall �n som avses i 15 � andra stycket detta kapitel, v�ckas

f�re utg�ngen av juni 1988.1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak

�ldre best�mmelser till�mpas.

Stomplaner skall upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet.

Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m.

4 � Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385) el�
ler stadsplanelagen (1931:142), s�dana �ldre planer och best�mmelser som
anges i 79 och 83 �� sistn�mnda lag samt avstyckningsplaner, till den del

4174

^ Till 1987:10.

�

de inte omfattas av f�rordnande enligt 168 � byggnadslagen, skall g�lla

SFS 1992:1769

som detaljplaner som antagits med st�d av denna lag. Avstyckningsplaner,

17 kap.

till den del de omfattas av f�rordnande som nyss har angetts, skall upph�ra

att g�lla vid ikrafttr�dandet.

I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastst�llts efter

utg�ngen av �r 1978, skall genomf�randetiden enligt 5 kap. 5 � vara fem �r
r�knat fr�n ikrafttr�dandet. I fr�ga om �vriga planer och best�mmelser

som avses i f�rsta stycket skall genomf�randetiden anses ha g�tt ut.

Om inte annat �r f�reskrivet i s�dan plan eller best�mmelse som enl igt

f�rsta stycket skall g�lla som detaljp lan enligt denna lag, skall 39 � bygg�
nadsstadgan (1959:612) till�mpas som best�mmelse i planen. Lag

(1991:604).

5 � Under tiden till utg� ngen av juni 1991 g�ller inte best�mmelserna i

14 kap . 1 � inom omr�den som omfattas av stadsplan. Under denna tid

skall i st�llet 48 � f�rsta och tredje styckena byggnadslagen (1947:385)

till�mpas.

Best�mmelserna i 6 kap. 24 � andra stycket g�ller inte i fr�ga om s�dana

planer f�r vilka genomf�randetiden enligt 4 � andra stycket skall anses ha

g�tt ut.

6 � Best�mmelserna i 6 kap. 26 � f�rsta stycket g�ller inte inom omr�den
som omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan.

7 � Best�mmelserna i 8 kap. 11 � fj�rde stycket g�ller inte inom omr�den
som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan.

8 � Om skada uppkommer till f�ljd av att en plan eller best�mmelse,

vars genomf�randetid enligt 4 � skall anses ha g�tt ut, �ndras eller upp�
h�vs, har �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet r�tt till ers�tt�
ning av kommunen under f�ruts�ttning att

1. fastigheten �r bel�gen i ett omr�de som till st�rre delen �r bebyggt i

huvudsak i enlighet med planen elle r best�mmelsen,

2. beslut om �ndring eller upph�vande av planen eller best�mmelsen

meddelas f�re utg�ngen av juni 1992 och

3. fastigheten efter �ndringen eller upph�vandet inte f�r bebyggas eller

f�r bebyggas endast i en utstr�ckning s om �r uppenbart osk�lig.

�ndras eller upph�vs planen eller best�mmels en efter utg�ngen av juni

1992 skall f�rsta stycket till�mpas, om bygglov har s�kts men �rendet inte
har avgjorts f�re den n�mnda tidpunkten.

Ers�ttning skall best�mmas som skillnaden mellan fastighetens mark�

nadsv�rde f�re oeh efter beslutet att upph�va eller �ndra planen. Fastighe�

tens marknadsv�rde f�re beslutet skall best�mmas med h�nsyn till s�v�l de
planf�rh�llanden som de ers�ttningsprinciper som g�llde vid lagens ikraft�

tr�dande. Om kommunen beg�r det, f�r dock v�rdet inte best�mmas h�gre

�n ett belopp som motsvarar vad som enlig t anvisningarna till 36 � kom �

munalskattelagen (1928:370) i deras lydelse vid utg�ngen av juni 1990 fick

dras av vid ber� kning av realisationsvinst om fastigheten avyttrats den 31

december 1990 �ndrat med det procenttal med vilket basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring �ndrats fram till v�rdetidpunkten.

4 j

�

..v A*

SFS 1992:1769

Talan om ers�ttning enligt f�rsta stycket skall v�ckas inom tv� �r fr�n

17 kap.

det att beslutet p� vilket talan grundas vann laga kraft. Har fastighets�gare

eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigh et v�ckt talan oc h har han r�tt

till ers�ttning, f�r kommunen i s t�llet l�sa fastigheten eller r�ttigheten.

1 m�l om ers�ttning och inl�sen skall i �v rigt 14 kap. 9 � samt 15 kap. 1

och 6 � � till�mpas. Lag (1991:604).

9 � I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner som har antagits men inte

har fastst�llts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�m melser till�mpas b e�

tr�ffande s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak.

Regionplaner

10 � Regionplaner som har fastst�llts efte r utg�ngen av juni 1982 skall

g�lla som regionplan enligt denna lag, dock l�ngst till den dag d� sex �r har

f�rflutit fr�n det att planen fastst�lldes. I �vrigt skall regionplaner upph�ra

att g�lla vid ikrafttr�dandet.

Tomtindelningar
11 � Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947:385) eller stadsplane�

lagen (1931:142) samt s�dana �ldre tomtindelningar som anges i 80 �
sistn�mnda lag skall g�lla som fastighetsplan enligt denna lag.

12 � I fr�ga om tomtindelningar som har antagits men inte har fastst�llts

f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas betr� ffande s�v�l
f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak.

N ybyggnadsf�rbud

13 � Med de undantag som anges i 14 och 16 �� skall f�rbud mot nybygg�

nad och f�rbud mot rivning som har utf�rdats med st�d av byggnadslagen

(1947:385) upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet.

14 � Har f�rbud mot nybyggnad utf�rdats med st�d av 110� andra

stycket byggnadslagen (1947:385), skall f�rbudet g�lla som best �mmelse i

planen enligt 5 kap. 8 � 1 denna lag.

15 � F�rbud enligt 17 � byggnadslagen (1947:385) mot sc haktning, fyll�

ning, tr�df�llnin g eller annan d�rmed j�mf�rli g �tg�rd skall forts�tt a att

g�lla, dock l�ngst till utg�ngen av jun i 1990.

Talan om ers�ttning e ller inl�sen enligt 22 � b yggnadslagen med anle d�

ning av f�rbud som anges i f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni

1991. 1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre be st�mmelser
till�mpas.

16 � F�r omr�den d�r f�rbud mot nybyggnad m.m. r�der enlig t 81 �

byggnadslagen (1947:385) eller har utf�rdats med st�d av 82 � samma lag

skall f�rordnande om pr�vning som avses i 12 kap. 4 � anses ha utf�rdats i

4176

fr�ga om beslut om by gglov, marklov och f�rhandsbesked.

�

Inom omr�den som omfattas av f�reskrifter enligt 54 � 1 mom, tredje

SFS 1992:1769

stycket byggnadsstadgan (1959:612) ska ll skyldighet f�religga att enligt 8

17 kap.

kap. 7 � s�ka bygglov f�r att s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanordning�

ar och att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r schaktning eller fyllning.

Talan om ers�ttning eller inl� sen med anledning av f�rbud so m anges i

f�rsta stycket skall v�cka s f�re utg�ngen av juni 1988. 1 s�dana m�l skall
betr�ffande pr�vningen i sak �ldre best�mmelser till�mpas.

17 � Inom omr�den d�r f�rbud med st�d av 40 � andra stycket eller

110 � fj�rde stycket byggn adslagen (1947:385) har utf�rdats mot schakt�

ning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall skyl�

dighet f�religga att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r s�dana �tg�rder.

Andra beslut enligt byggnadslagen

18 � Har undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen

(1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medget ts genom beslut som

har vunnit lag a kraft efter utg�ng en av juni 1986 och har byggn adslov till

den �tg�rd som medgivandet avser inte meddelats f�re ikrafttr�dandet,

skall medgivan det g�lla som f�rhandsbesked. Medgivandet upph�r dock
att g�lla, om inte ans�kan om bygglov g�rs inom tv� �r fr�n den dag

beslutet om medgivandet vann laga kraft.

1 den m�n ett beslut om fastighetsbildn ing enligt fastighe tsbildningsla�

gen (1970:988), inr�ttande av gemensamhetsanl�ggning enligt anl�gg�

ningslagen (1973:1149) eller uppl�telse av ledningsr�tt enligt lednings-
r�ttslagen (1973:11 44) meddelas p� grund av undantag fr�n f�rbud som

avses i f�rsta stycket och beslutet f�r att kunna utny ttjas fordrar bygglov,
g�ller beslutet som f�rhandsbesked. F�rhandsbeskedet upph�r dock att
g�lla, om inte ans�kan om bygglov g�rs inom tv� �r fr�n den dag d�
beslutet vann lag a kraft. Under samma f�ruts�ttning och tid skall beslut et
vara bindande �ven vid pr�vning av ans�kan om rivningslov eller mark�
lov.

1 �vriga fall up ph�r beslut om undantag att g�lla. Lag (1987:122).

18 a � Byggnadsn�mnden f�r i ett �rende om bygglov f�rklara att en

nybyggnads�tg�rd eller fastighetsbildning som har utf�rts i strid mot en

stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med st�d
av 34 �, 38 � tredje stycket eller 110� f�rsta stycket byggnadslagen

(1947:385) eller motsvarande �ldre best�mmelser eller 3 kap. 2 � tredje

stycket fastighetsbildningslagen i dess lyde lse vid utg�ngen av juni 1987,
skall anses utg�ra en s�dan avvikelse som avses i 8 kap. 11 � f�rsta stycket

2 b. En s�dan f�rklaring f�r avse endast mindre avvikelser fr�n planen eller
tomtindelningen vilka �r f�renliga med syftet med denna. F�rklaringen f�r
l�mnas endast i beslut om bif all till ans�kan om by gglov.

F�rsta stycket skall till�mpas ocks� i fr�ga om fastighet, byggnad eller

annan anl�ggning i den utstr�ckning den efter ett beslut om fastst�llelse av
en stadsplan , byggnadsplan eller tomtindelning avviker fr�n planen eller

tomtindelningen. Lag (1989:1049).

19 � F�rordnande enligt 70 och 113�� byggnadslagen (1947:385) om

4177

�

""r

' 'A'. "

SFS 1992:1769

skyldighet att avst� eller uppl�ta mark skall g�lla som f�rordnande enligt 6

17 kap.

kap, 19 � denna lag. F�reskrifter som avses i 73 � byggnadslagen skall g�lla

som f�rordnande enligt 6 kap. 22 � denna lag.

S�rskilda krav p� beflntliga byggnader

20 � Byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1960 eller f�r vilka
byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall, om det beh�vs, vara
f�rsedda med anordningar f�r uppstigning p� taket och anordningar till

skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr�n taket.

I fr�ga om byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1974 eller f�r vilka

byggnadslov har s�kts f�re n� mnda dag skall portar och liknande anord�
ningar vara utf�rda s� att risk f�r olycksfall inte uppkommer.

Till byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilka

byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall h�ra s�dana anordningar

som sk�ligen kan fordras f�r att �stadkomma godtagbara arbetsf�rh�llan�
den f�r dem som h�mtar avfall fr�n byggnaden.

Krav enligt f�rsta-tredje styckena f�r inte p�tagligt avvika fr�n vad

som kan kr�vas enligt motsvarande �ldre best�mmelser.

21 � Best�mmelserna i 82 a � tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612)
om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande till�mpas.

22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, i de
avseenden som anges i 20 och 21 ��, meddela de ytterligare best�mmelser
som beh�vs

1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,

2. f�r en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar samt

tomter och allm�nna platser.

P�f�ljder m. m.

23 � F�r �vertr�delse som har beg�tts f�re ikrafttr�dandet skall best�m�
melserna i lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt

byggande m.m. till�mpas vid m�lens pr�vning i sak. Best�mmelserna i 10

kap. skall dock till�mpas, om de leder till lindrigare p�f�ljd.

Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidta annan �tg�rd som �ligger

honom enligt beslut som har meddelats med st�d av byggnadsstadgan
(1959:612), skall best�mmelserna i 10 kap . till�mpas vid m�lens pr�vning

i sak.

Har n�gon �sidosatt ett villkor eller en f�reskrift som har meddelats med

st�d av 136 a � byggnadslagen (19 47:385), skall best�mmelserna i 4 kap.

6 � lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. till�mpas.

Gatukostnader m.m.

24 � �ldre best�mmelser om skyldighet att betala ers�ttning f�r gatu-
mark och gatubyggnadskostnad skall till�mpas n�r gatubyggnadsarbeten
har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

4178

�

P�g�ende m�l och �renden m, m.

SFS 1992:1769

25 � Betr�ffande �renden enligt byggnadslagen (1947:385) eller bygg-

17 kap.

nadsstadgan (1959:612) som byggnadsn�mnden har avgjort f�re ikrafttr�

dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i fr�ga om s�v�l f�rfarandet som
�rendenas pr�vning i sak.

Betr�ffande m�l enligt byggnadslagen om ers�ttning eller inl�sen i vilka

talan har v�ckts fore ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i

fr�ga om m�le ns pr�vning i sak.

26 � Best�mmelserna i 60-64 �� byggnadsstadgan (1959:612) skall
till�mpas i fr�ga om byggnadsarbeten till vil ka byggnadslov har meddelats
enligt byggnadsstadgan.

27 � Vad som i lag eller annan forfattning foreskrivs om stadsplan skall i

st�llet avse detaljplan, inom vilken kommunen �r huvudman for allm�nna

platser. Vad som foreskri vs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom
vilken annan �n kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser. Vad som
foreskrivs om byggn adslov skall beroende p� arten av den �tg�rd som

avses med lovet - i st�llet g�lla bygglov, rivningslov eller marklov.

1. Denna lag^ tr�der i kraf t, i fr� ga om det nya 8 k ap. 11 � femte stycket

och 10 kap. 27 � den 1 januari 1990, o ch i �vri gt den I april 1990.

2. De nya best�mmelserna i 5 kap. 31 � andra och tredje styckena och 6

kap. 13 � andra fj�rde styckena till�mpas p� s�dana beslut som vunnit
laga kraft den 1 april 1990 eller senare.

3. De nya best�mmelserna i 8 kap. 27 � till�mpas p� beslut som medde�

lats den 1 april 19 90 eller senare.

4. Best�mmelserna i 10 kap. 27 � i sin nya lyde lse till�mpas �ven i de

fall den �tg�rd som avses i 8 kap. 1 � f�rsta stycket 3 vidtagits f�re

ikrafttr�dandet, s�vida inte byggnadsn�mndens r�tt att ans�ka om hand�

r�ckning eller besluta om f�rel�ggande g�tt f�rlorad f�re ikrafttr�dandet

enligt �ldre best�mmelser.

1. Denna lag^ tr�der i kraft, i fr�g a om 17 kap. 8 � tre veckor efter den

dag d� lagen enligt uppgift p� den utkom fr�n trycket i Svensk f�rfattnings�
samling, och i � vrigt den 1 juli 199 1.

2. Best�mmelsen i 1 7 kap. 8 � till�mpas i s in nya ly delse endast i de fall

planen eller best�mmelsen �ndras eller upph�vs efter ikrafttr�dandet.

Denna lag' tr�der i kraft den I janu ari 1992. Be vis om garanti enligt den

nya best�mmelsen i 9 kap. 1 � andra stycket beh�vs dock inte om ans�kan
om bygglov ingivits till byggnadsn�mnden f�re den 1 juli 1992. Lag

(1992:2).

^ 1989:1049.

" 1991:604.

'1991:743.

4179

:v:

�

SFS 1992:1769

Denna lag^ tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. �ldre f�reskrif�

ter g�ller fortfarande i fr�ga om m�l om handr�ckning d�r talan v�ckts f�re
ikrafttr�dandet.

Denna lag ^ tr�der i kraft den 1 januari 1993. �ldre f�reskrifter g�ller

dock fortfarande i fr�ga om avgift enligt 10 kap. som f�rfallit till betalning
f�re ikrafttr�dandet.

Denna lag'� tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer.

P� regeringens v�gnar

OLOF JOHANSSON

Ulf Andersson

(Milj�- och naturresurs�

departementet)

" 1991:871.

" 1992:541.

4180

'�1992:1769.

�

Inneh�llsf�rteckning

SFS 1992:1769

1 kap. Inledande best�mmelser

4123

2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och vid
lokalisering av bebyggelse

4124

3 kap. Krav p� byggnader m. m

4125

Nya byggnader

4125

Befintliga byggnader

4127

Andra anl�ggningar �n byggnader

4128

Tomter, allm�nna platser m. m

4128

4 kap. �versiktsplan

4129

5 kap. Detaljplan och omr�desbest�mmelser

4130

Detaljplan

4130

Omr�desbest�mmelser

4134

F�rfarandet m. m

4134

6 kap. Plangenomf�rande

4139

Genomforandebeskrivning

4139

Exploateringssamverkan

4139

Fastighetsplan

4139

Avst�ende av mark m. m

4142

Uppl�tande av vissa allm�nna platser m. m

4143

Gatukostnader m. m

4144

Best�mmande av ers�ttning

4146

7 kap. Regionplanering

4146

Regionplaneorgan

4146

Regionplan

4147

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

4147

�tg�rder som kr�ver by gglov

4147

Generella best�mmelser

4147

S�rskilda best�mmelser f�r omr�den med detaljplan

4148

S�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus

4149

Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

4150

�tg�rder som kr�ver rivn ingslov eller marklov

4151

Vissa f�r totalf�r svaret avsedda byggnader m. m

4151

F�ruts�ttningar f�r lov

4151

Bygglov

4151

Rivningslov och marklov

4153

Generella best�mmelser

4153

Handl�ggningen av lov�re nden

4154

Generella best�mmelser

4154

S�rskilda best�mmelser om bygglov

4155

4181

"i'

�

SFS 1992:1769

Giltighetstiden f�r lov

4157

F�rhandsbesked

4157

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning

4157

10 kap. P�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delserm.m

4159

Inledande best�mmelser

4159

F�rbud att forts�tta byggnadsarbeten m.m

4159

Avgifter

4159

Ingripande f�r att �stadkomma r�ttelse m.m

4161

Verkan av f�rel�ggande i vissa fall m . m

4163

Anteckning i fastighetsboken m. m

4163

�vriga best�mmelser

4164

11 kap. Byggnadsn�mnden

4164

12 kap. Statlig kontroll betr�ffande omr�den av riksintresse m.m. .. 4165

13 kap. �verklagande

4166

14 kap. Skyldighet att l�sa mark och utge ers�ttning

4169

Inl�sen

4169

Skadeers�ttning och inl�sen i vissa fall

4169

Best�mmande av ers�ttning

4171

15 kap. Domstolspr�vning

4171

16 kap. Bemyndiganden m. m

4173

17 kap. �verg�ngsbest�mmelser (till 1987:10)

4174

Ikrafttr�dande m. m

4174

Generalplaner m.m

4174

Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningplaner m. m

4174

Regionplaner

4176

Tomtindelningar

4176

Nybyggnadsf�rbud

4176

Andra beslut enligt byggnadslagen

4177

S�rskilda krav p� befintliga byggnader

4178

P�f�ljder m.m

4178

Gatukostnader m. m

4178

P�g�ende m�l och �renden m. m

4179

4182

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1769

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se