SFS 1970:988

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1970:988

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING 1970 * Nr 988993 Utkom fr�n tiycket den 27 jan. 1971 Nr 988 Fastighetsbildningslag; given Stockholms slott den 17 december 19 70. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. F�RSTA AVDELNINGEN Inledande best�mmelser 1 KAP. 1 � Fastighetsbildning �r en i enlighet med denna lag f�retagen �tg�rd ge� nom vilken fastighetsindelningen �ndras eller servitut bildas, �ndras eller upph�ves. Genom fastighetsbest�mning enligt denna lag avg�res fr�gor om beskaf� fenheten av g�llande fastighetsindelning samt fr�gor r�rande best�ndet eller omf�nget av vissa servitut. 2 � �ver fastigheterna f�res fastighetsregister. Fastighetsbildning och fastighetsbest�mning �r fullbordade, n�r uppgift om �t g�rden inf�rts i fastighetsregistret. 3 � Samf�llighet enligt denna lag �r mark som h�r till flera fastigheter ge� mensamt. 4 � Vad som i denna lag s�gs om mark eller omr�de g�ller i till�mpliga delar �ven betr�ffande fiske som ej ing�r i �gander�tten till vattenomr�det och ej utg�r servitut. ^ � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas av Konungen eller av myndighet som Konungen best�mmer. ' Prop. 1969:128, 3LU 1970: 35, rslcr 189. 1787000M. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ "" 2440 1970 . Nr ANDRA AVDELNINGEN Fastigiietsbildning i aUm�nhet 2 KAP. Grundl�ggande best�mmelser 1 � Fastighetsbildning sker s�som fastighetsreglering, om den avser ombild- ning av fastigheter, och s�som avstyclming, klyvning eller sammanl�ggning, om den avser nybildning av fastighet. 2 � Fr�ga om fastighetsbildning pr�vas vid f�rr�ttning. F�rr�ttning hand- l�gges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfr�ga upptages efter ans�kan, om ej annat �r f�reskrivet. Flera fastighetsbildnings�tg�rder f�r handl�ggas gemensamt vid en f�r� r�ttning eller, om de b�rjat handl�ggas gemensamt, delas upp p� skilda f�r� r�ttningar. Av 14 kap. f�ljer att fastighetsbest�mning i vissa fall skall f�retagas i samband med fastighetsbildning. 3 � Fastighetsbildning, som inneb�r �ndring av fastighetsindelningen och be� r�r vattenomr�de, omfattar �ven fisket, om detta ing�r i �gander�tten till omr�det. Med st�d av 3 kap. 8 � f�r dock annat best�mmas. 4 � Vad som efter fastighetsbildning �r tillbeh�r till fastighet framg�r av jordabalken. Byggnad eller annan anl�ggning som enligt beslut vid fastig� hetsreglering skall rivas eller flyttas utg�r dock ej tillbeh�r till den fastig� het p� vilken den �r bel�gen. 5 � �r servitut eller annan s�rskild r�ttighet som h�r till fastighet av bety� delse f�r fastigheten endast om viss mark h�r till denna, f�ljer r�ttigheten marken vid �ndring i fastighetsindelningen. Vad som nu sa^s g�ller icke, om annat best�mmes vid fastighetsbildningen. 6 � Kostnaderna f�r genomf�rande av fastighetsbildning betalas enligt de be� st�mmelser som g�ller f�r den fastighetsbildnings�tg�rd om vilken �r fr�ga. Kostnader som �r gemensamma f�r skilda �tg�rder f�rdelas p� dessa, efter vad som �r sk�ligt. Avvisas ans�kan eller inst�lles f�rr�ttning, skall s�kanden betala upp� komna kostnader, om icke s�rsldlda omst�ndigheter f�ranleder att betal� ningsskyldigheten f�rdelas mellan samtliga sak�gare eller vissa av dem. Om f�rr�ttningen s�kts av byggnadsn�mnden, svarar kommunen f�r de kost� nader som i enlighet h�rmed kan �vila s�kanden. Har f�rr�ttningen enligt 5 kap. 3 � fj�rde stycket p�kallats av �verlantm�taren eller annan statlig myndighet, skall s�dana kostnader betalas av staten. �verenskommelse mellan sak�garna om f�rdelning av f�rr�ttningskostr naderna p� annat s�tt �n som f�ljer av lagen skall g�lla, om det icke �r uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i otillb�rligt syfte. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2441 Till f�rr�ttningskostnader h�nf�ras taxeavgift, ers�ttning till sakkunnig och syssloman, utgift f�r hantlangning som ej ing�r i taxeavgiften samt er� s�ttning f�r skada enligt 4 kap. 38 � tredje stycket. 3 KAP. Villkor f�r fastighetsbildning Allm�nna l�mplighets- och planvillkor 1 � Fastighetsbildning skall ske s�, att varje fastighet som nybildas eller om- bildas blir med h�nsyn till bel�genhet, omf�ng och �vriga f�ruts�ttningar varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l. H�rvid skall s�rskilt beaktas att fastig� heten f�r l�mplig utformning och tillg�ng till beh�vliga v�gar utanf�r sitt omr�de samt att fastighet, som skall anv�ndas f�r bebyggelse, kan f� god� tagbara anordningar f�r vatten och avlopp. Kan fastighet, som skall nybildas eller ombildas f�r nytt �ndam�l, icke antagas f� varaktig anv�ndning f�r sitt �ndam�l inom �versk�dlig tid eller finnes med h�nsyn till �ndam�lets art och �vriga omst�ndigheter �ndam� let b�ra tillgodoses p� annat s�tt �n genom fastighetsbildning, f�r fastig� hetsbildningen ej �ga rum. 2 � Inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan, tomtindel� ning eller byggnadsplan skall fastighetsbildning ske i �verensst�mmelse med planen. G�ller e ljest s�rskilda best�mmelser f�r marks bebyggande eller anv�nd� ning, s�som regionplan, utomplansbest�mmelser eller naturv�rdsf�reslirif- ter, skall fastighetsbildning ske s�, att syftet med best�mmelserna icke mot� verkas. Om s �rskilda sk�l f�religger, f�r undantag fr�n planen eller best�mmek serna medges av l�nsstyrelsen eller efter dess f�rordnande av byggnads� n�mnden. �ven utan s�dant medgivande f�r mindre avvikelse fr�n planen eller best�mmelserna ske, om �tg�rden �r f�renlig med planens eller be� st�mmelsernas syfte. F�r p� grund av s�rskilt medgivande nybyggnad eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd f�retagas i strid mot plan eller best�mmelse som avses i f�rsta eller andra stycket, utg�r denna paragraf ej hinder mot fastighets� bildning som beh�vs f�r att medgivandet skall kunna utnyttjas. 3� Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastst�llts f�r visst omr�de och har t�tbebyggelse uppkommit eller �r s�dan bebyggelse att v�nta inom en n�ra framtid eller kan eljest v�ntas att flera fastigheter avsedda f�r bebyg� gelse sk all bildas, f�r fastighetsbildning icke ske, om �tg�rden skulle f�r� sv�ra omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning, f�ranleda ol�mplig t�tbebyg� gelse eller motverka l�mplig planl�ggning av omr�det. F�ruts�tter fastighetsbildning att ny utfart till allm�n v�g anordnas eller befintlig utfart tages i anspr�k, f�r fastighetsbildningen ej utan synnerliga sk�l �ga rum, om v�sentlig ol�genhet d�rigenom skulle uppkomma f�r trafiken p� v�gen. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2442 1970 " Nr S�r>skilda best�mmelser betr�ffande jordbruk, skogsbruk och fiske 5� Jordbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha s�dan storlek, sammans�ttning och utformning att den medger tillfredsst�llande l�nsamhet hos det f�retag som skall hedrivas p� fastigheten. Skogshruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha s� dan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsst�llande skogsdrift. 6� Fastighetshildning som her�r jordbruksfastighet f�r �ga rum endast om �tg�rden �r till �verv�gande nytta f�r jordhruksn�ringen. �syftas med fastighetshildningen att nyhilda eller f�rb�ttra fastighet som �r avsedd f�r annat �ndam�l �n jordbruk, f�r �tg�rden dock ske om den icke medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r jordhruksn�ringen. 7� Mark som �r avsedd f�r skogsbruk f�r ej indelas p� s�dant s�tt att m�j� ligheten att ekonomiskt utnyttja skogen underg�r f�rs�mring av n�gon be� tydelse. 8� Fiske f�r ej uppdelas genom fastighetshildning p� s�tt som medf�r ol� genhet av n�gon betydelse f�r fiskev�rden. Uppdelning f�r dock ske, om den �r n�dv�ndig f�r att m�jligg�ra en eljest angel�gen �ndring i fastig� hetsindelningen och icke medf�r avsev�rd ol�genhet f�r fiskev�rden. Ing�r fiske i �gander�tten till vattenomr�de och f�religger enligt f�rsta stycket hinder mot fastighetshildnings�tg�rd betr�ffande omr�det, f�r be� st�mmas att fastighetshildningen icke skall omfatta fisket, om fastighets� bildningen �r av synnerlig vikt f�r en l�mphg fastighetsindelning eller i �vrigt av betydande allm�nt intresse. �ven om fastighetsbildningen ej �r av den betydelse som nu angivits, f�r s�dan best�mmelse meddelas, om vat� tenomr�det �r gemensamt f�r flera fastigheter. Undantagsbest�mmelser 9� Fastighetsbildning f�r �ga rum, �ven om fastighet som nybildas eller ombildas icke blir varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l, s�vida fastighets� indelningen f�rb�ttras och en mer �ndam�lsenlig indelning icke motverkas. 10 � Om fastighetsbildning �r till �verv�gande nytta fr�n allm�n synpunkt, f�r �tg�rden �ga rum �ven om den strider mot vad som ovan f�reskrivits till skydd f�r jordbruksn�ringen eller skogsbruket. Fastighetsbildning �ver kommungr�ns 11 � Fastighetsbildning som medf�r �ndring av gr�ns f�r kommun f�r ske endast om �tg�rden �r av v�sentlig betydelse f�r en �ndam�lsenlig fastig� hetsindelning eller om den kommunala indelningen blir l�mpligare. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2443 Till fastighetsbildning som avses i f�rsta stycket skall inh�mtas Konungens eller l�nsstyrelsens medgivande, om fastighetsbildningsmyndig� heten finner gr�ns�ndringen kunna medf�ra ol�mplig indelning i f�rvalt� ningsomr�den. Medgivande skall alltid inh�mtas, om kommun eller f�rsam� ling beg�r det eller �tg�rden inneb�r att hel fastighet �verf�res till annan domkrets f�r allm�n underr�tt. �r fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall fastighetsbildningsmyndigheten anm�la f�rh�llandet till l�nsstyrelsen. 4 KAP. FastighetsBildningef�rr�ttmng Fastighetsbildningsmyndigheten 1� Vid fastighetsbildningsf�rr�ttning best�r fastighetsbildningsmyndigheten av en f�rr�ttningslantm�tare. Dessutom skall tv� gode m�n ing� i myndig� heten n�r f�rr�ttningslantm�taren finner att det beh�vs eller n�r sak�gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l ej f�ranledes d�rav. I utf�randet av tekniska g�rom�l skall gode m�n aldrig deltaga. Har f�rr�ttningen betydande omfattning, f�r antalet gode m�n �kas, om det kan p�skynda handl�ggningen. Flera �n tv� gode m�n f�r dock icke samtidigt deltaga i handl�ggningen av samma fr�ga. Best�mmes att gode m�n skall medverka, rubbas icke d�rigenom vad som redan beslutats eller verkst�llts under f�rr�ttningen. 2� Gode m�n utses genom val av kommunens fullm�ktige. God man skall vara valbar till n�mndeman inom kommunen och f�r ej ha fyllt sextiofem �r. God m an skall ha erfarenhet i fr�ga om t�tortsf�rh�l� landen eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfr�gor. God man utses f�r sex �r. Upph�r god man att vara valbar, �r uppdraget f�rfallet. R�tteg�ngsbalkens best�mmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som n�mndeman och att kvarst� i uppdraget samt att efter avg�ng fortfarande tj�nstg�ra �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om god man. L�nsstyrelsen best�mmer antalet gode m�n. 3� Skall gode m�n medverka, �ligger det f�rr�ttningslantm�taren att kalla dem till f�rr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap. �r god m an av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han fr�n samman� tr�de och kan annan god man ej utan tidsutdr�kt infinna sig, f�r f�rr�tt� ningslantm�taren till tj�nstg�ring som god man kalla n�gon som �r valbar till s�dan befattning. Den som kallats att tj�nstg�ra som god man �r underkastad �mbetsan- svar i fr�ga om tj�nstg�ringen. 4� Vad som f�reslcrivits i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder f�r dem som �r varandra n�rst�ende att tj�nstg�ra samtidigt som domare �ger motsvarande till�mpning betr�ffande f�rr�ttningsm�n. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2444 1970 " Nr 988 5� Mot f�rr�ttningsman g�ller samma j�v som mot domare. Vet f�rr�ttningsman att s�dan omst�ndighet f�religger som kan antagas utg�ra j�v mot honom, �r han skyldig att sj�lvmant ge det till k�nna. Vill sak�gare anf�ra j�v mot f�rr�ttningsman, skall han framst�lla in� v�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han fick k�nne� dom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vsanledning f�relig� ger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen. Har sak�gare i r�tt tid anf�rt j�v, skall fastighetsbildningsmyndigheten snarast m�jligt meddela beslut i j�vsfr�gan. Sedan fr�ga om j�v mot f�r� r�ttningsman uppkommit, f�r han i �vrigt vidtaga endast �tg�rd som icke utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och som ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga. S�dan �tg�rd f�r vidtagas av f�rr�ttningslantm�taren, �ven om han f�rldarats j�^ig. Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkar ej giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om j�v upp� kom. 7� F�rr�ttning skall handl�ggas av fastighetshildningsmyndigheten i den ort d�r marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsbildnings� myndigheter, handl�gges f�rr�ttningen av endera myndigheten. F�rr�ttningens inledande och grunderna f�r handl�ggningen 8� Ans�kan om fastighetsbildning g�res skriftligen hos fastighetshildnings� myndigheten. Muntlig ans�kan som g�res vid f�rr�ttningssammantr�de skall dock godtagas, om den v�ckta fr�gan l�mpligen kan pr�vas vid sam� ma f�rr�ttning. S�kanden skall ange den �tg�rd som han �nskar genomf�rd samt uppge den eller de fastigheter f�r vilka han f�r talan. I den m�n det kan anses sk�ligt att s�kanden skaffar uppgifter d�rom eller s�dana �nd� �r tillg�ng� liga f�r honom, skall han ocks� ange de andra fastigheter som saken ang�r �vensom namn och postadress betr�ffande fastighets�garna samt de inne� havare av servitut, nyttjander�tt eller samf�llighetsr�tt som kan ber�ras av �tg�rden. Ans�kningshandling skall vara egenh�ndigt undertecknad av s�kanden eller hans ombud. Till ans�kningshandling skall s�kanden i huvudskrift eller styrkt av� skrift foga de skx-iftliga handlingar som han innehar och som �r av betydel� se i saken. 9 � Uppfyller ans�kan ej f�reskrifterna i 8 � eller �r den i �vrigt ofullst�n� dig, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att avhj�lpa bristen, 10 � _ Efterkommes ej f�rel�ggande att avhj�lpa brist i ans�kan och �r bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grund f�r f�rr�ttning, f�r ans�kningen avvisas. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2445 F�religger hinder mot att upptaga den v�ckta fr�gan till pr�vning, skall ans�kningen avvisas. Fr�ga om avvisande av ans�kan skall skyndsamt utredas och avg�ras. � I den utstr�ckning som �r p�kallad med h�nsyn till fastighetsbildningens art och f�rh�llandena i �vrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utreda Allka som i egenskap av �gare till fastighet eller p� annan grund �r sak� �gare. Den som har lagfart p� fastigheten anses som �gare, om det ej visas att fastigheten tillh�r annan. 12 � Om god man enligt 18 kap. 4 � f�r�ldrabalken beh�ver f�rordnas, skall fastighetsbildningsmyndigheten anm�la detta hos r�tten. 13 � Sak�gare f�r f�ra sin talan genom omhud. F�rr�ttningslantm�tare och god man f�r ej vara ombud vid den fastig� hetsbildningsmyndighet som han tillh�r. Ej heller f�r den vara ombud som tagit befattning med saken i sin tj�nst eller s�som ombud f�r sak�gare med motst�ende intresse. Detsamma g�ller betr�ffande den som st�r i s�dant f�rh�llande till f�rr�ttningsman som avses i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken. I �vrigt g�ller 12 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. 14 � Vid f�rr�ttning skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna. Sammantr�de beh�vs ej, om stridiga intressen mellan sak�gare ej f�re� kommer i �rendet och hinder mot den s�kta fastighetsbildningen ej f�re� ligger. O m ans�kan skall avvisas eller det �r uppenbart att fastighetsbild� ningen icke kan till�tas, �r sammantr�de ej heller beh�vligt. Vid sammantr�de skall fastighetshildningsmyndigheten redog�ra f�r an� s�kningen samt klarg�ra inneb�rden av vidtagna och planerade �tg�rder. Sak�gare och annan, som enligt s�rskild f�reskrift skall underr�ttas om sammantr�det, skall f� tillf�lle att yttra sig och f�rebringa utredning i fr� gor som behandlas vid sammantr�det. Sammantr�de h�lles d�r den mark �r bel�gen som fastighetsbildningen avser, om det ej utan ol�genhet kan h�llas p� annat st�lle. 15 � Finns det anledning antaga att f�rr�ttning kan handl�ggas helt utan sam� mantr�de, skall ans�kningshandlingen delges sak�gare, som ej bitr�tt an� s�kningen, och tillf�lle l�mnas honom att yttra sig �ver denna inom utsatt tid. Avser f�rr�ttningen mark inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med s tadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser, skall d�rj�mte byggnadsn�mnden underr�ttas om f�rr�ttningen innan denna avslutas. 16 � Protokoll f�res f�r varje f�rr�ttning s�rsldlt. Protokollet samt �vriga handlingar som ingivits eller uppr�ttats vid f�r� r�ttningen sammanf�res till en akt. 17 � S�som fastighetsbildningsmyndighetens beslut g�ller, om f�rr�ttnings� m�nnen har olika mening, vad tv� av dem s�ger. Har varje f�rr�ttningsman sin mening, g�ller f�rr�ttningslantm�tarens mening. I fr�ga om pengar el- � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2446 1970 . Nr 988 ler annat som utg�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla som avser den n�st st�rsta m�ngden. I beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, s�vida motive� ring av beslutet icke kan anses �verfl�dig. Beslut, som meddelas i samband med f�rr�ttningens avslutande eller inst�llande, och beslut, mot vilket ta� lan f�r f�ras s�rskilt, skall dessutom inneh�lla besv�rsh�nvisning. Meddelas beslut vid sammantr�de, skall det uppl�sas f�r de n�rvarande. Om i annan ordning meddelas beslut om f�rr�ttningens inst�llande eller, utan samband med f�rr�ttningens avslutande, beslut mot vilket talan f�r f�ras s�rskilt, skall sak�gare och annan som f�r besv�ra sig underr�ttas om beslutet utan dr�jsm�l. Underr�ttelsen l�mnas genom slcriftligt med� delande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. Kallelse och delgivning 18 � Till f�rsta sammantr�det under f�rr�ttningen skall samtliga k�nda sak� �gare kallas. Kallelse beh�vs dock ej, om det kan antagas att sak�garen �nd� infinner sig. �r det ovisst vilken av flera som �r sak�gare, kallas samt� liga. Om det f�religger anledning antaga att ok�nda sak�gare finns, utf�rdas kallelse �ven p� dessa. Kallelse skall i god tid f�re sammantr�det delges sak�garna. 19 � Best�mmelserna i 18 � g�ller �ven d� nytt sammantr�de uts�ttes. Kal� lelse p� ok�nda sak�gare beh�vs dock ej, om de kallats tidigare under f�r� r�ttningen. Om ^^[d s ammantr�de tillk�nnagivits tid och plats f�r n�sta sammantr� de, beh�ver ej kallelse delges den som kallats i f�reskriven ordning till det sammantr�de d� tillk�nnagivandet skett. 20 � Delgivning skall ske enligt allm�nna best�mmelser ang�ende delgivning, om ej annat f�reskrivits i denna lag. Vid sammantr�de f�r fastighetsbildningsmyndigheten efter sak�garnas h�rande best�mma s�rskild ordning f�r delgivning. N�r sak�gare f�rsta g�ngen kallas till sammantr�de, skall delgivning av kallelsen dock alltid ske enligt f�rsta stycket. 21 � Vistas �gare av fastighet eller st�llf�retr�dare f�r denne stadigvarande utom riket och kan delgivning ej ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r hand� lingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastigheten. Den till vilken handlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda hand� lingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom, n�r handlingen l�mnas till honom. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall fas� tighetsbildningsmyndigheten d�rj�mte med posten s�nda honom medde� lande om delgivningen. Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta stycket. 22 � Vad som f�reskrivits om delgivning med del�gare i samf�llighet �ger mot� svarande till�mpning vid delgivning med del�gare i fastighet, som innehas � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2447 under sam�gander�tt av flera �n tio, och med innehavare av servitut eller samf�llighetsr�tt som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skil� da �gare. 23 � Har sak�gare ej i f�reslo-iven ordning kallats till sammantr�de, skall nytt sammantr�de uts�ttas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller med� ger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. Utan hinder av vad s�lunda f�reskri� vits f�r s�dan f�rr�ttnings�tg�rd vidtagas som ej i n�mnv�rd m�n inverkar p� sak�garens r�tt. 24 � Avser f�rr�ttning mark inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser, skall fastighetsbild� ningsmyndigheten underr�tta byggnadsn�mnden om tid och plats f�r sam� mantr�de. Har byggnadsn�mnden s�kt f�rr�ttningen, skall den alltid un� derr�ttas om sammantr�de. F�rr�ttningens forts�ttande och slutf�rande 25 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda f�ruts�ttningarna f�r fas� tighetsbildningen. F�religger ej hinder mot denna, skall myndigheten utar� beta den fastighetsplan samt ombes�rja de g�rom�l av teknisk art och de v�rderingar som beh�vs f�r �tg�rdens genomf�rande. D�rvid b�r r�dpl�g� ning med salc�garna ske. Vid behov skall sami-�d ske med de myndigheter som ber�res av �tg�rden. Sedan de s�lunda f�reskrivna �tg�rderna utf�rts, skall myndigheten med� dela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta he� slut skall ange hur fastighetsindelningen �ndras och vilka servituts�tg�r- der som vidtages. I �vrigt skall beslutet inneh�lla uttalanden i fr�gor som har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. S�rskilda best�m� melser om vad beslutet i vissa fall skall inneh�lla meddelas i 5, 8 och 12 kap. Om det �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hin� der av att tekniska g�rom�l och v�rderingar ej utf�rts. Under samma f�r� uts�ttning f�r olika fr�gor som h�r till beslutet upptagas f�r sig och avg�ras genom s�rskilda heslut. Vad som f�reskrives om fastighetsbildningsbeslut g�ller �ven s�dant avg�rande. 26 � Om det med h�nsyn till f�rr�ttningens omfattning eller annan s�rskild omst�ndighet �r l�mpligt att fr�gan om fastighetsbildningens till�tlighet avg�res p� f�rhand och hinder icke m�ter mot fastighetsbildningen, f�r till� st�nd till denna l�mnas genom s�rskilt beslut (tillst�ndsbeslut). Fordras s�rskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 �, f�r tillst�ndsbeslut meddelas utan hinder av att �tg�rdens inverkan p� in� delningen i f�rvaltningsomr�den �nnu ej pr�vats. L�mnas icke medgivan� de, f�rfaller tillst�ndsbeslutet. 27 � Gr�ns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas och ut� m�rkas i beh�vlig omfattning. Str�ckningen av utstakad gr�ns skall �ver� ensst�mma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre m�n avviker fr�n beslutet f�r dock l�ggas till grund f�r utm�rkningen, om r�ttelse av utstakningen skulle medf�ra kostnad som icke st�r i sk�ligt f�r- / � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2448 1970 * Nr 988 h�llande till den betydelse det kan ha f�r sak�gare att fastighetsbildningen genomf�res i full �verensst�mmelse med beslutet. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rlming av gr�ns verkst�llas efter f�rr�tt� ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. 28 � Karta skall uppr�ttas vid f�rr�ttningen. Kan fastighetsbildningen genom� f�ras och f�rr�ttningsresultatet �sk�dligg�ras utan karta, beh�ver s�dan dock ej uppr�ttas. Kartan skall g�ras s� noggrann som �ndam�let kr�ver. Beskrivning �ver de �ndringar i fastighetsindelningen och andra f�rh�l� landen som �stadkommes genom fastighetsbildningen skall uppr�ttas, om ej resultatet av f�rr�ttningen �nd� framg�r med tillr�cklig noggrannhet av f�rr�ttningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelningen anges i enlighet med gr�nsutstakningen eller, i den m�n utstakning icke skall ske, i �verensst�mmelse med fastighetsbildningsbeslutet. 29 � Sedan f�rekommande ers�ttningsfr�gor avgjorts och alla till f�rr�ttning� en h�rande g�rom�l utf�rts, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�rklara f�rr�ttningen avslutad (avslutningsbeslut). Avslutningsheslut skall meddelas p� sammantr�de eller p� tid och plats som myndigheten tillk�nnagivit f�r sak�garna och annan som f�r besv�ra sig �ver beslutet. S�dant tillk�nnagivande skall l�mnas vid sammantr�de eller ocks� genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket. 30 � Sedan f�rr�ttningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndigheten un� der besv�rstiden h�lla tillg�ngliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras f�r att sak�garna skall kunna inh�mta fullst�ndig k�nnedom om f�rr�ttningsresultatet. N�r sak�gare beg�r det och det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till f�rr�ttningens art och omfattning samt �vriga f�rh�llanden, skall myndigheten f�re besv�rstidens utg�ng i beh�vlig utstr�ckning tillhan� dah�lla handhngar f�r granskning p� f�rr�ttningsst�llet eller l�mplig plats i n�rheten. Vad som nu f�reskrivits g�ller ocks� n�r beslut meddelas under f�rr�ttningen och talan mot detta skall f�ras s�rskilt. N�r fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten p� sak�gares beg�ran snarast visa de nya gr�nsstr�ckningarna p� marken, om det ej �r uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse f�r sak�garen. 31 � Om hinder mot fastighetsbildningen f�religger, skall fastighetsbildnings� myndigheten s� snart som m�jligt avbryta f�rr�ttningen och meddela beslut om dess inst�llande. Kan hindret undanr�jas genom att s�kanden j�mkar sin talan, skall han f� tillf�lle att g�ra det. 32 � Vill s�kanden hos fastighetsbildningsmyndigheten �terkalla sin ans�kan, skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid sammantr�de. Har annan sak�gare ej f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallelsen sker, skall f�rr�ttningen genast inst�llas, I annat fall skall sak�gare som f�rt talan vid f�rr�ttningen och som sj�lv kunnat ans�ka om �tg�rden underr�ttas om �terkallelsen. Om ej s�dan sak�gare beg�r att f�rr�ttningen forts�ttas, skall � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2449 den inst�llas. Underr�ttas sak�garna om �terkallelsen vid sammantr�de, skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall beg�ran framst�llas inom tid som myndigheten f�reskriver. �terkallelse bos fastigbetsbildningsmyndigheten f�r ej i n�got fall ske sedan f�rr�ttningen avslutats. Utebbr s�kanden fr�n det f�rsta f�rr�ttningssammantr�de till vilket han kallats, skall ans�kningen anses �terkallad, om icke s�kanden anm�lt laga f�rfall eller det �r uppenbart att han vidh�ller ans�kningen. Betr�ffande avstyckning och klyvning g�ller denna paragraf endast i den m�n ej annat f�ljer av 10 kap. 8 � eller 11 kap. 2 �. 33 � Hur f�rr�ttningskostnaderna skall f�rdelas beslutas senast n�r f�rr�tt� ningen avslutas eller inst�lles. S�rskilda best�mmelser 34 � F�r utredning av fr�ga, vars bed�mande kr�ver s�rskild fackkunskap, f�r fastigbetsbildningsmyndigheten anlita bitr�de av sakkunnig. Den som st�r i s�dant f�rh�llande till salcen eller till n�gon sak�gare att hans tillf�r� litlighet kan anses f�rringad f�r ej anlitas som salckunnig. Ers�ttning till saklrunnig best�mmes av myndigheten. Anlitas befattnings� havare i allm�n tj�nst som sakkunnig, utg�r ers�ttning endast n�r s�rskild f�reskrift �r meddelad. 35 � Beh�rskar sak�gare ej svenska spr�ket eller �r han allvarligt h�rsel- eller talskadad, f�r tolk anlitas att bitr�da fastighetsbildningsmyndigheten. Som tolk f�r ej den anhtas betr�ffande vilken s�dan omst�ndighet f�re� ligger att hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad. Tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning f�r kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts g�ller dock ej den som anlitas i tj�nsten, 36 � Angel�genhet som �r gemensam f�r sak�garna och har samband med f�r� r�ttningen skall ombes�rjas av en eller flera sysslom�n, om flertalet av de vid sammantr�de n�rvarande sak�garna beslutar det eller om fastighets� bildningsmyndigheten finner att syssloman beh�vs. Syssloman utses genom val av sak�garna. Har flera sysslom�n utsetts, skall de gemensamt ha band om uppdraget, om ej annat best�mts. Kan sysslom�nnen ej enas, g�ller den mening som f�rr�ttningslantm�taren bi� tr�der. Syssloman kan skiljas fr�n sitt uppdrag, om flertalet av de vid samman� tr�de n�rvarande sak�garna kommer �verens om det och fastighetsbild� ningsmyndigheten icke finner �tg�rden obefogad. Har syssloman f�tt i upp� drag att ombes�rja arbete som avses i 9 kap. och utf�r han icke uppdraget tillfredsst�llande, f�r fastighetsbildningsmyndigheten skilja sysslomannen fr�n uppdraget och f�rordna annan i hans st�lle. Innan det sker, b�r sak� �garna f� tillf�lle att yttra sig. �nskar syssloman ers�ttning, skall han beg�ra s�dan innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles. Kan �verenskommelse ej uppn�s, best�mmes ers�tt� ningen av myndigheten. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v 2450 1970 . Nr 988 37 � Sak�garna skall tillhandah�lla f�r f�rr�ttningen beh�vlig och l�mplig hantlangning, om s�dan ej enligt s�rskilda best�mmelser skall utf�ras ge� nom det allm�nnas f�rsorg. Hantlangningen f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt. F�rsummar sak�gare att utf�ra den hantlangning som �lagts honom, kan f�rr�ttningen f�rklaras vilande i avvaktan p� att han fullg�r sin skyldighet. Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock ombes�rja hantlangningen, om det �r l�mpligt. Utses syssloman f�r att ombes�rja hantlangningen, �ger 9 kap. 36 �� motsvarande till�mpning. 38 � F�rr�ttningsm�nnen och deras bitr�den �r ber�ttigade att, n�r det beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, f� tilltr�de till byggnad, �verg� �gor, verk� st�lla m�tningar och markunders�kningar samt f�retaga d�rmed samman� h�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rd eller liknande plantering f�r tr�d ej skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i �vrigt skall skada undvikas, om det �r m�jligt. R�tt att �verg� annans �gor tillkommer ocks� var och en som f�r talan \dd f�rr�ttningen. Har skada uppkommit genom �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket och vill den skadelidande f� ers�ttning f�r skadan, skall han framst�lla yr� kande d�rom innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles. Polismyndighet skall l�mna den handr�ckning som beh�vs f�r ut�vande av befogenhet enligt f�rsta stycket. 39 � Om det �r av synnerlig vikt f�r fastighetsbildningen att fr�ga som �r f�re� m�l f�r pr�vning i annan ordning f�rst avg�res, f�r fastighetsbildningsmyn� digheten f�rklara f�rr�ttningen vilande i avvaktan p� att fr�gan avg�res. Vill sak�gare v�cka talan f�r pr�vning av fr�ga som icke kan avg�ras vid f�rr�ttningen och vars behandling i s�rskild ordning kan f�ranleda att f�r� r�ttningen f�rklaras vilande, skall sk�ligt r�drum l�mnas honom. Har fastighetshildningsmyndigheten meddelat beslut i fr�ga betr�ffande vilken talan f�r fullf�ljas s�rskilt, skall f�rr�ttningen vila i de delar som �r beroende av fr�gans slutliga l�sning, s�vida icke myndigheten finner att f�rr�ttningen kan forts�tta utan betydande ol�genhet eller fastighetsdom� stolen f�rordnar att den skall fortg�. 40 � Har fastighet �verg�tt till ny �gare under f�rr�ttningen, f�r denne icke rubba vad den f�rre �garen medgivit eller godk�nt. 41 � F�ranleder fastighetsbildningen �ndring av gr�ns f�r kommun eller f�r� samling, skall fastighetsbildningsmyndigheten underr�tta kommunen eller f�rsamlingen om fastighetsbildningen och dess inverkan p� indelningen i f�rvaltningsomr�den. Kommunen eller f�rsamlingen skall beredas tillf�lle att beg�ra inh�mtande av medgivande som avses i 3 kap. 11 �, om ej s�dant medgivande �nd� skall inh�mtas. 42 � Finner fastighetsbildningsmyndigheten att f�rr�ttningsbeslut till f�ljd av skrivfel, felr�kning eller liknande misstag inneh�ller uppenbar oriktighet, skall myndigheten besluta om r�ttelse. Detsamma g�ller iDctr�ffande karta, � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2451 som uppr�ttats vid f�rr�ttning, samt annan handling till vilken h�nvisning skett i f�rr�ttningsbeslutet. Innan r�ttelse sker, skall den som ber�res av �tg�rden f� tillf�lle att yttra sig. R�ttelse skall med angivande av dagen f�r �tg�rden antecknas p� huvud� skriften och s�vitt m�jligt p� �vriga exemplar av den handling som r�ttelsen avser. Den som beslutet r�r skall omedelbart underr�ttas om �tg�rden och vad som �r att iakttaga f�r fullf�ljd av talan. TREDJE AVDELNINGEN Fastighetsreglering 5 KAP. Allm�nna best�mmelser Grunderna f�r fastighetsreglering 1 � Genom fastighetsreglering f�r mark �verf�ras fr�n en fastighet eller sam- f�llighet till annan s�dan enhet samt andel i samf�llighet �verf�ras fr�n en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan ocks� samf�llighet bildas samt servitut bildas, �ndras eller upph�vas. Som ett led 1 fastighetsreglering kan vissa f�r sak�garna gemensamma arbeten verkst�llas. 2 � F�r mark som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet skall vederlag utg� i mark eller andel i samf�llighet, om ej ers�ttning i pengar �r mer �ndam�ls� enlig. Vad som s�lunda f�resltrivits �ger motsvarande till�mpning vid �ver� f�ring av andel i samf�llighet samt n�r mark �verf�res fr�n samf�llighet och n�r samf�llighet bildas. 3 � R�tt att p�kalla fastighetsreglering tillkommer �gare av fastighet som ber�res av regleringen. Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv f�r f�rv�rvaren beg�ra s�dan fastighetsreglering varigenom ol�genhet av f�rv�rvet kan undanr�jas, minskas eller f�rebyggas. Byggnadsn�mnd f�r beg�ra fastighetsreglering som avser omr�de d�r t�t� bebyggelse f�religger eller �r att v�nta inom en n�ra framtid. L�nsstyrelse, �verlantm�tare eller lantbruksn�mnd kan p�kalla fastig� hetsreglering som myndigheten finner vara av st�rre betydelse fr�n allm�n synpunkt. 4 � Fastighetsreglering f�r ske, under f�ruts�ttning att l�mpligare fastighets� indelning eller eljest mer �ndam�lsenlig markanv�ndning vinnes samt att f�rdelarna h�rav �verv�ger de kostnader och ol�genheter som regleringen medf�r. �tg�rden �r dock ej till�ten, om den skulle v�sentligt f�rsv�ra eller f�r� dyra en mer omfattande reglering som beh�vs och som kan v�ntas inom en n�ra framtid. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2452 1970 " Nr 988 5 � Fastighetsreglering som beg�rts av sak�gare f�r genomf�ras endast om den �r n�dv�ndig f�r att s�kanden tillh�rig fastighet skall f�rb�ttras. Har regleringen p�kallats av annan �n salc�gare eller irmeb�r ans�kan av saJc�gare att regleringen, f�r att ej m�ta hinder enligt 4 � andra stycket, skall g�ras mer omfattande �n som kr�vs f�r att s�kandens fastighet skall f�rb�ttras, f�r regleringen ej �ga rum, om de sak�gare som har ett v�sentligt intresse i salcen mera allm�nt mots�tter sig regleringen och har bealctans- "v�rda sk�l f�r det. Vid pr�\mingen av s�dan fr�ga skall fr�mst deras mening beaktas som har st�rst nytta av regleringen. Andra stycket g�ller icke, om behovet av fastighetsreglering �r synnerli� gen angel�get. 6 � Fastighetsreglering skall ske 1 den omfattning som avses med ans�kning� en. Sker regleringen i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastig� hetsbest�ndet inom ett omr�de, sk�ll beaktas att regleringsomr�det avpassas efter uppr�ttade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, naturf�rh�l� landena samt befintliga och avsedda anl�ggningar s� att st�rsta m�jliga f�r� del uppkommer utan att f�rr�ttningsarbetet on�digt f�rsv�ras. Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utf�randen, skall regleringen verkst�llas p� det s�tt som f�ranleder minsta ol�genhet utan att l�nsamheten eller utbytet i �vrigt osk�ligt f�rs�mras. 7 � Fastighetsreglering f�r icke verkst�llas s�, att mark tillsammans med byggnad som finns p� marken �verf�res till annan fastighet eller samf�llig- het. Mark p� vilken finns byggnad som tillh�r innehavare av servitut, nytt� jander�tt eller samf�llighetsr�tt f�r dock �verf�ras, om byggnadens �gare tillf�rs�kras motsvarande r�tt att efter regleringen beh�lla byggnaden p� samma mark. Under f�ruts�ttning att v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare ej uppkommer, f�r mark �verf�ras utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket, om byggnaden har endast obetydligt v�rde eller om �verf�ringen i betydande m�n underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning. Vid s�dan �verf�ring �verg�r byggnaden i tilltr�darens �go, �ven om den ej h�rde till den fastighet fr�n vilken �verf�ringen sker. Mark d�r det finns elektrisk starkstr�msledning f�r �verf�ras endast om ledningens �gare tillf�rs�kras r�tt att efter regleringen beh�lla ledningen p� samma mark. 8 � Vid fastighetsregleringen iakttages att varje d�ri ing�ende fastighet f�r s�dan sammans�ttning och utformning att den ej i mindre m�n �n f�re reg� leringen l�mpar sig f�r det �ndam�l vartill den �r avsedd att anv�ndas. Fas� tigheten f�r icke �ndras s�, att dess graderingsv�rde minskas v�sentligt eller �kas i s�dan omfattning att avsev�rd ol�genhet uppkommer f�r �garen. Vad som s�lunda f�reskrivits utg�r icke hinder mot f�rordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del d�rav skall avst�s genom inl�sen. V�rdering och ers�ttning mellan sak�gare 9 � I den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r genomf�rande av fastighetsregle� ring skall s�rskilda graderingsv�rden fastst�llas f�r omr�den som ing�r i regleringen. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2453 Graderingsv�rdet f�r ett omr�de best�mmes med h�nsyn s�rskilt till or� tens pris och omr�dets avkastning. V�rderingen grundas p� omr�dets beskaffenhet i obebyggt skick och dess tj�nlighet f�r det �ndam�l vartill det l�mpligen b�r anv�ndas. Ber�r regle� ringen till n�gon del mark som b�r anv�ndas till jordbruk, f�r dock all mark som ing�r i regleringen v�rderas efter markens tj�nlighet f�r jordbruks� �ndam�l, om s�rskilda sk�l f�ranleder det. Vid v�rderingen beaktas �ven tillf�lliga f�rh�llanden, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder att v�rdena grundas enbart p� f�rh�llanden av best�ende natur. Omr�de som �r avsett f�r skogs� bruk v�rderas som om det vore bevuxet med skog vilken med h�nsyn till markens godhetsgrad �r av normal beskaffenhet enligt f�rh�llandena i orten. Fastighets graderingsv�rde utg�r summan av graderingsv�rdena f�r fas� tigheten ensldlt tillh�riga omr�den och p� fastigheten bel�pande andelar i motsvarande v�rden f�r samf�lld mark. 10 � Om v�rdet av den mark och de andelar i samf�lld mark som genom fastig� hetsreglering till�gges fastighet icke motsvarar v�rdet av vad som genom regleringen fr�ng�r fastigheten, utj�mnas skillnaden genom ers�ttning i pengar. P� samma s�tt utj�mnas v�rdef�r�ndring som f�ranledes av servi- tuts�tg�rd eller av att byggnad eller annan anl�ggning genom regleringen �verg�r till annan �gare. Vad som fr�ng�r fastighet genom inl�sen ersattes enligt 8 kap. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes p� grundval av v�rdering (lik� vidv�rdering) . Vid likvidv�rderingen skall h�nsyn tagas till egendomens an� v�ndning f�r det �ndam�l som f�ranleder det h�gsta v�rdet samt till f�r� h�llandena vid tilltr�det, om ej annat f�ljer av att avtr�daren har r�tt att tillgodog�ra sig skog eller gr�da. I �vrigt skall v�rderingen ske enligt de i 9 � an dra stycket angivna grunderna. 11 � Genomf�res regleringen p� s�dant s�tt att �gare av fastighet lider f�rlust genom att fastighetens v�rde minskas utan att han kan f� gottg�relse enligt andra best�mmelser eller genom att han �l�gges betala belopp som �versti� ger fastighetens v�rdeh�jning, skall resultatet av den ekonomiska uppg�rel� sen enligt 10 � j�mkas s�, att f�rlusten t�ckes, �verstiger den enligt 10 � be- r�lmade ers�ttningen f�r vad som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet i v� sentlig m �n den v�rdeminskning som �verf�ringen inneb�r f�r fastigheten, skall j�mkning ske, om det �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna. Om kostnaden f�r att anskaffa egendom, som vid regleringen anv�ndes f�r f�rst�rkning av fastighet, icke �verensst�mmer med likvidv�rdet, skall j�mkning enligt f�rsta stycket ocks� ske, s�vida det ej medf�r avsev�rd ol�genhet f�r sak�gare, 12 � �verf�res mark p� vilken finns byggnad och lider den som fr�ntr�der byggnaden skada som icke beaktas enligt 10 eller 11 �, har han r�tt till s�r� skild ers�ttning f�r skadan. Detsamma skall g�lla, om servituts�tg�rd f�r� anleder att byggnad rives eller �ndras eller att byggnadens �gare p� annat s�tt tillfogas skada. Medf�r �verf�ringen eller servituts�tg�rden att s�rskild r�tt att nyttja byggnaden upph�r helt eller delvis, �r r�ttighetshavaren be� r�ttigad till ers�ttning f�r den skada detta inneb�r. Vad som s�lunda f�re� skrivits om byggnad g�ller ocks� annan anl�ggning. Om f�r fastighet som besv�ras av arrende n�got omr�de f�r arrendets ut- � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2454 1970 " Nr �vande ej kunnat utl�ggas eller om fastigheten s� �ndrats till omf�ng eller l�ge att arrender�tten helt upph�r eller dess v�rde f�rl�ngas, har arrenda- torn r�tt till ers�ttning f�r skadan. �r innehavare av r�ttighet, som minskar fastighetens v�rde, ber�ttigad till ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket, skall det likvidv�rde som till� godor�knas fastighetens �gare minskas med belopp motsvarande den v�r- deminslaiing f�r fastigheten som r�ttigheten inneburit. Om likvidv�rdet ej kan minskas utan att skada uppkommer f�r innehavare av fordran med b�ttre r�tt, minskas i st�llet ers�ttningen till r�ttighetshavaren med motsva� rande belopp. Skyldigheten att betala ers�ttning, som ej motsvaras av minskning i lik� vidv�rde enligt tredje stycket, f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till deras nytta av att regleringen genomf�res p� s�dant s�tt att ers�ttningen skall utg�. 13 � Kostnaderna f�r fastighetsreglering betalas av sak�garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta varje sak�gare har av regle� ringen. Om det �r l�mpligt, f�r kostnad f�r s�rskild �tg�rd f�rdelas f�r sig. Hade �tg�rden kunnat utf�ras utan samband med regleringen och skulle annan grund f�r f�rdelningen av kostnaden d� ha g�llt, f�r den grunden till�mpas. 14 � Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller lilcnande tv�ngsf�rv�rv, skall f�rv�rvaren efter vad som �r sk�ligt �l�ggas att betala kostnader enligt 13 � och utge ers�ttning enligt 12 �, s�vida regleringen med� f�r att ol�genhet av f�rv�rvet undanr�jes, minskas eller f�rebygges. Skyldig� het kan ocks� �l�ggas honom att betala den merkostnad som f�ranledes av att j�mkning sker enligt 11 � f�r att hindra att fastighets�gare lider f�rlust. Innan n�gon enligt f�rsta stycket �l�gges att betala ers�ttning eller kost� nad, skall han f� tillf�lle att vid f�rr�ttningen yttra sig i fr�gan. 15 � Mellan �garna av de fastigheter som ing�r i regleringen skall fastighets� bildningsmyndigheten uppr�tta avr�kning utvisande vad som skall mottagas och utges i ers�ttningar f�r varje fastighet. Ber�r ers�ttningsbeslut annan �n fastighets�gare, skall avr�kningen avse �ven honom. Avr�kningen skall omfatta �ven kostnad som avses i 13 �, om och i den m�n det l�mpligen kan ske och beloppet fastst�llts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit slutligt best�mt genom godk�nnande eller p� annat s�tt. F�r belopp som skall betalas enligt f�rsta stycket fastst�lles f�rfallodag. Om betalningsskyldigheten beh�ver f�rdelas p� l�ngre tid, avpassas f�rfallo� dagarna s�, att minst en femtedel av beloppet erl�gges �rligen. �r det p�kallat med h�nsyn till omst�ndigheterna, skall den betalnings- skyldige �l�ggas att utge sk�lig r�nta p� belopp som ej �r betalt. R�ntan skall utg� fr�n dag som best�mmes med h�nsyn till tiden f�r tilltr�det och �vriga f�rh�llanden. 16 � Om fastighet, som underg�r v�rdeminskning genom regleringen eller som helt eller delvis inl�ses, svarar f�r fordran, skall fastighetsbildningsmyndig� heten f�rordna att s�dan ers�ttning j�mte r�nta som, efter avr�kning om s�dan beh�vs, tillkommer fastighets�garen och som ej utg�r ers�ttning f�r personlig skada eller ers�ttning enligt 27 eller 30 � skall inbetalas till myn- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2455 digliet som Konungen best�mt. Detta g�ller dock icke, om innehavarna av samtliga fordringar, f�r vilka fastigheten svarar, medgivit att ers�ttning ut� betalas direkt till fastighets�garen. Besv�ras fastigheten av gemensam in� teckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och ford- ringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Med� givande av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�senthgen utan bety� delse f�r honom. Inbetalda medel f�rdelas av l�nsstyrelsen. D�rvid �ger best�mmelserna om f�rdelning av k�peskilling f�r utm�tningsvis s�ld fast egendom motsva� rande till�mpning. Sammantr�de f�r f�rdelningen h�lles s� snart det kan ske. Kallelse till sammantr�det s�ndes till r�tts�gama minst tv� veckor i f�rv�g. �ven i annat fall �n som avses i f�rsta stycket f�r fastighetsbildnings� myndigheten f�rordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg� med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets f�rmedling. N�r� mare f�reskrifter h�rom meddelas av Konungen. Skall medel inbetalas till myndighet p� grund av best�mmelserna i denna paragraf, ankommer det p� myndigheten att vidtaga beh�vliga �tg�rder f�r att uttaga medlen hos den betalningsskyldige. 17 � Tillkommer ers�ttning del�garna i samf�lld mark och finns f�r samf�llig- heten k�nd styrelse eller f�rvaltare med befogenhet att f�r del�garna upp� b�ra fr�n samf�lligheten h�rflytande medel, kan fastighetsbildningsmyndig� heten f�reskriva att ers�ttningen skall tillst�llas styrelsen eller f�rvaltaren, i den m�n den icke skall inbetalas till myndighet enligt 16 � f�rsta stycket. Har f�reskrivits att belopp s�lunda skall tillst�llas styrelse eller f�rvaltare f�r samf�llighet, f�r styrelsen eller f�rvaltaren vidtaga beh�vliga �tg�rder f�r att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige. �verenskommelse mellan sak�gare m. m. 18 � Fr�n nedan angivna best�mmelser i detta kapitel till skydd f�r enskilt intresse f�r avsteg g�ras i f�ljande avseenden 1. 4 � f�rsta stycket och 5 � f�rsta stycket, om �garna av de fastigheter som ber�re s av regleringen medger det, 2. 6 � andra stycket, 7 o ch 1012 ��, om de sak�gare vilkas r�tt �r bero� ende av �tg�rden samtycker till det, 3. 8 �, om fastighetens �gare och, om fastigheten �r uppl�ten med tomt� r�tt, �ven tomtr�ttshavaren medger det, 4. 13 och 14 ��, om det medges av den som �l�gges att betala mer �n han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen fr�n best�mmel� serna icke sker i otillb�rligt syfte. Avser r egleringen fastighet som svarar f�r fordran, f�r avsteg fr�n 10 14 �� med st�d av �garens samtycke ske endast om �ven fordringens inne� havare medger det. Besv�ras fastigheten av gemensam inteclcning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r honom. �gares och tomtr�ttshavares medgivande enligt f�rsta stycket 3 till minsk� ning av fastighets graderingsv�rde skall uppr�ttas skriftligen. Betr�ffande r�tten att l�mna s�dant medgivande g�ller samma villkor som f�r �verl� telse av fast egendom. 1797000i0. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2456 1970 " Nr 988 19 � Avser fastighetsreglering fastighet som uppl�tits med tomtr�tt, ager 16 � motsvarande till�mpning i fr�ga om ers�ttning som tillkommer tomtr�tts- havaren samt 18 � andra stycket betr�ffande fordran i tomtr�tten. 20 � Om fastighets graderingsv�rde �kas med till�mpning av 18 � f�rsta styc� ket 3, skall i lag eller annan f�rfattning f�reskrivna inslu-�nkningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom �ga motsvarande till�mpning. Skulle tillst�nd el� ler annan pr�vning av myndighet fordras vid f�rv�rv genom k�p, skall fr� gan om tillst�nd till �kningen underst�llas myndigheten. Underst�llning med h�nsyn till jordf�rv�rvslagen den 14 maj 1965 (nr 290) beh�vs dock endast om den fastighet som �kas �r avsedd f�r jordbruk eller skogsbruk och det finns anledning antaga att egendomen kan med st�rre f�rdel l�ggas till an� nan fastighet eller att tillst�nd kan v�gras enligt 4 � jordf�rv�rvslagen. Inskr�nkningar i r�tten att nyttja egendom 21 � Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandt�kt icke f�r hedrivas eller att f�r s�dan �tg�rd skall g�lla s�rsldlda villkor som myndigheten best�mmer. F�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om det kan befaras att regleringen eljest v�sentligt f�rsv�ras eller att oriktiga ers�ttningsbelopp fastst�lles. 22 � Om det beh�vs f�r att underl�tta f�rr�ttningen och s�kerst�lla dess resul� tat, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rbjuda att nybyggnad f�retages eller byggnad s�ttes i st�nd utan myndighetens medgivande. S�dant med� givande f�r v�gras endast om �tg�rden v�sentligt f�rsv�rar regleringen. 28 � Har f�rordnande enligt 21 eller 22 � tillk�nnagivits vid sammantr�de, g�l� ler det omedelbart. Meddelas f�rordnandet i annan ordning, g�ller det mot var och en som f�tt k�nnedom om det. F�rordnandet skall upph�vas n�r �ndam�let f�rfallit. Om f�rordnandet ej upph�vts, g�ller det till dess ers�ttningsfr�gor ang�ende den mark som ber�res av f�rordnandet slutligt avgjorts. I den m�n f�rordnandet omfattar mark som skall �verf�ras, upph�r f�rbudet i st�llet vid tilltr�det. Rivning och flyttning av byggnad 24 � Beslut om rivning av byggnad f�r meddelas, om m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning d�rigenom v�sentligt underl�ttas och byggnaden �r obeh�vlig f�r den fastighet till vilken den h�r. �r byggnadens v�rde obetydligt, f�r s�dant beslut meddelas, om �ndam�lsenlig fastighets� indelning fr�mjas genom att byggnaden rives. Rivning f�r ej beslutas, om v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r salc�gare. Rives byggnad, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning motsvarande byggna� dens v�rde f�r honom. I �vrigt �ger 12 � motsvarande till�mpning i fall som h�r avses. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�re� skrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Med samtycke av de sak�gare vilkas r�tt ber�res f�r best�mmelserna i f�rsta och andra styckena �sidos�ttas med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ,, .. - ' " / 1970 " Nr 988 2457 25 � Beslut om flyttning av byggnad eller annan anl�ggning f�r meddelas, om flyttningen v�sentligt underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning samt f�rdelarna �verv�ger de kostnader och ol�genheter som �r f�renade med flyttningen. Flyttning f�r dock ej beslutas, om v�sent� lig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare. Har byggnad uppf�rts i strid mot f�rordnande enligt 22 �, f�r beslut om flyttning av byggnaden meddelas utan h�nsyn till de kostnader och ol�gen� heter som uppkommer f�r sak�gare. Detsamma g�ller byggnad som ist�nd- satts i strid mot dylikt f�rordnande, s�vida �garen med st�d av f�rsta styc� ket kunnat �l�ggas flytta byggnaden, om ist�nds�ttandet ej �gt rum. P� beg�ran av �garen f�r �ven eljest flyttning av byggnad eller annan an� l�ggning beslutas, om flyttningen �r av betydelse f�r honom. 26 � I beslut om flyttning skall anges n�r flyttningen skall vara slutf�rd. Flyttning f�r utf�ras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om �garen be� g�r det innan f�rr�ttningen avslutats eller det eljest �r l�mpligt. 27 � �gare av byggnad eller annan anl�ggning som flyttas �r ber�ttigad till ers�ttning f�r de kostnader som flyttningen ber�knas komma att orsaka honom. �r byggnaden i s�dant skick att ombyggnad eller f�rb�ttring beh�vs, skall flyttnings ers�ttningen j�mkas. J�mkning skall ocks� ske, om det f�religger anbud om f�rv�rv av byggnad till visst pris samt det �r f�rdelaktigare att s�lja byggnaden enligt anbudet och uppf�ra ny byggnad �n att flytta den gamla byggnaden eller om det framg�r av omst�ndigheterna att �garen icke kommer att �teruppf�ra den. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att ers�ttningen icke skall ing� i avr�lming enligt 15 �. I s� dant f�rordnande anges n�r ers�ttningen skall betalas. Fastighetsbildnings� myndigheten f�r f�reslcriva att sk�lig del av ers�ttningen skall betalas f�rst sedan fl3dtningen utf�rts. F�rsummar byggnadens �gare att verkst�lla flytt� ningen inom den best�mda tiden, f�rfaller hans r�tt till ers�ttningsbelopp betr�ffande vilket s�dan f�resltrift meddelats. 28 � Om fl yttning av byggnad beslutats med st�d av 25 � andra stycket, har �garen ej r�tt till ers�ttning f�r flyttningskostnaderna. I fr�ga om byggnad som utan medgivande satts i st�nd under p�g�ende reglering utg�r dock er� s�ttning, som best�mmes med h�nsyn till byggnadens beskaffenhet f�re ist�nds�ttandet. Vid f �rdelning av skyldigheten att betala ers�ttning f�r flyttning enligt 25 � t redje stycket f�r ingen annan �n �garen belastas med h�gre ers�tt� ningsbelopp �n som svarar mot nyttan f�r honom. Tr�ffar de sak�gare vilkas r�tt ber�res �verenskommelse om flyttnings� ers�ttningens storlek eller om ers�ttningsskyldighetens f�rdelning, g�ller �verenskommelsen, s�vitt ang�r fastighet vars �gare skall utge ers�ttning, med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �. 29 � Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbeslutet. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 27 �. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2458 1970 " Nr 988 Tilltr�de 30 � Tilltr�de sker vid den tidpunkt som fastiglietsbildningsmyndiglieten be� st�mmer. Innan tilltr�de sker, skall fastigbetsbildningsbeslutet ba vunnit laga kraft. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, f�r tilltr�de ej best�m� mas till senare tidpunkt �n ett �r fr�n det uppgift om regleringen inf�rts i fastigbetsregistret. Vid best�mmande av tidpunkten f�r tilltr�de skall be� aktas vad som f�reskrmts i 12 kap. 29 � jordabalken om hyresg�sts skyldig- bet att avtr�da l�genhet. Har best�mmelse om tilltr�de icke meddelats, sker tilltr�de n�r uppgift om regleringen inf�rts i fastigbetsregistret. Sker tilltr�de icke samtidigt betr�ffande all egendom som ing�r i regle� ringen och uppkommer d�rigenom v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare, bar denne r�tt till sk�lig ers�ttning. Ers�ttningen skall betalas av den som bar nytta av att tilltr�de ej sker samtidigt. Fr�ga om ers�ttning upptages endast om yrkande framst�lles. 31 � Den som avtr�der mark f�r under ett �r ba kvar byggnad eller annan anl�ggning som skall flyttas samt upplag. Finns v�xande gr�da p� �ker som tilltr�des, f�r avtr�daren b�rga gr�dan. F�rsta stycket g�ller endast om fastigbetsbildningsmyndigbeten ej be� st�mmer annat. Om det fr�mjar genomf�randet av regleringen, kan den som avtr�der skogbevuxen mark ber�ttigas att under en tid av h�gst fem �r fr�n det upp� gift om regleringen inf�rts i fastigbetsregistret uttaga utst�mplad skog p� marken till s�rskilt angivet v�rde. F�religger p� grund av f�rh�llande, som avtr�daren icke r�der �ver, binder f�r honom att tillgodog�ra sig skogen inom den best�mda tiden, skall markens �gare betala ers�ttning i pengar f�r vad som ej kan uttagas. V�ckes ej talan om s�dan ers�ttning inom ett �r fr�n det tiden utgick, �r r�tten till talan f�rlorad. 32 � V�grar n�gon utan sk�l att avtr�da mark eller byggnad i r�tt tid, bar till� tr�daren r�tt att f� handr�ckning av Itronofogdemyndigbeten f�r att kom� ma i besittning av egendomen. Nyttjander�tt m. m. 33 � �r nyttjander�tts ut�vning genom nyttjander�ttsavtalet begr�nsad till visst omr�de och blir detta helt eller delvis �verf�rt till annan fastighet eller till samf�lligbet, skall fastigbetsbildningsmyndigbeten, om salc�gare beg�r det och �tg�rden �r l�mplig, best�mma nytt omr�de f�r nyttj ander�ttens ut�vning p� mark som efter fastighetsregleringen b�r till den fastighet i vilken nyttj ander�tten uppl�tits. 34 � Ber�res nyttjander�tt eller samf�lligbetsr�tt av fastighetsreglering, �r r�ttigbetsbavaren sak�gare vid f�rr�ttningen, om regleringen bar betydelse f�r honom. Ansvarsbest�mmelse 35 � Den som upps�tligen �vertr�der f�rordnande som meddelats med st�d av 21 � d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2459 6 KAP. S�rskilda best�mmelser om sam f�lligbet 1 � F�r �ndam�l av stadigvarande betydelse f�r flera fastigheter f�r samf�l- lighet bildas, om ej �ndam�let kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt. Samf�lligbet f�r ej bildas f�r andra fastigheter �n s�dana f�r vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i samf�lligbeten. Fastighets andel i samf�lligbet best�mmes efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt. Denna paragraf g�ller ej s�dan samf�lligbetsbildning som avses i 2 eller 4�. 2 � �r skogsmark uppdelad p� s�dant s�tt att ett tillfredsst�llande utnytt� jande av skogen hindras v�sentligt, f�r samf�lligbet f�r skogsbruks�nda� m�l (gemensambetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en f�r� b�ttrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses p� annat s�tt. Fastighets en� skilda mark f�r dock intagas i gemensambetsskog endast om marken �r v�sentligen utan betydelse f�r fastighetens behov av skogsprodukter och ge- mensambetsskogen f�r s�dan storlek och utformning att den medger ekono� miskt tillfredsst�llande skogsdrift. Ing�r skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8 kap. 1 �, f�r marken avs�ttas till gemensambetsskog, om detta �kar m�jlighe� terna att utnyttja skogen och marken ej b�r till jordbruksfastighet eller till s�dan skogsbruksfastigbet som medger ekonomiskt tillfredsst�llande skogs� drift. Fastighets andel i gemensambetsskog best�mmes efter graderingsv�rdet f�r den mark som fastigheten avst�r. Om det �r l�mpligt, f�r mindre j�mk� ning av andelstalet ske. 3 � Efter �verenskommelse mellan �garna av de fastigheter som skall ha del i samf�lligbeten f�r avvikelse ske fr�n 1 � andra stycket. Med samtycke av fastighets�garen f�r mark avs�ttas till gemensambets� skog, �ven om villkoren i 2 � f�rsta och andra styckena icke �r uppfyllda. Avsteg fr�n 2 � tredje stycket f�r g�ras, om �garna av de ber�rda fastig� heterna samtycker. 4 � Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r samf�lligbet uppdelas i nya samf�llig- beter. Delaktigbeten i de nya samf�lligbeterna best�mmes efter vad som med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt. 5 � Best�mmelserna i 13 �� ger motsvarande till�mpning n�r fr�ga upp� kommer att �verf�ra mark till samf�lligbet i utbyte mot andel i samf�llig� beten eller att eljest �verf�ra andel i samf�lligbet. �verenskommelse om �verf�ring av andel i samf�lligbet som avses i 1 � beh�ver dock ej bitr�das av del�gare f�r vilken �tg�rden icke medf�r �ndrat andelstal. 6 � �verf�res mark fr�n samf�lligbet, skall ers�ttning i pengar eller annat vederlag utg� f�r marken endast om yrkande framst�lles under f�rr�tt- � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2460 1970 " Nr 988 ningen eller om det finns anledning antaga att fastighets andel i marken har ett ej obetydligt v�rde. Uppkommer fr�ga om till�mpning av f�rsta stycket och har ej i kallel� serna till f�rsta f�rr�ttningssammantr�det angivits vad del�gare i den sam� f�llda marken har att iakttaga om han �nskar framst�lla ers�ttningsan� spr�k, skall del�garna i god tid f�re f�rr�ttningens avslutande delges un� derr�ttelse d�rom. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning som beslu� tats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. 7 KAP. S�rskilda best�mmelser om servitut 1 � Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av v�sentlig be� tydelse f�r fastighets �ndam�lsenliga anv�ndning. Vid detta bed�mande skall h�nsyn ej tagas till r�ttighet som �r grundad p� frivillig uppl�telse. Utan st�d av �verenskommelse mellan �garen av den h�rskande fastig� heten och �garen av den tj�nande fastigheten f�r servitutet ej innefatta skyldighet f�r den senare att underh�lla v�g, byggnad eller annan anl�gg� ning som avses med servitutet. Servitut f�r ej bildas f�r viss tid eller g�ras beroende av villkor. Dock f�r best�mmas att servitut skall g�lla endast s� l�nge �ndam�let ej tillgodosetts p� annat s�tt som s�rskilt anges. 2 � Servitut avseende skogsf�ng f�r ej bildas genom fastighetsreglering. Servitut, som avser r�tt att framdraga elektrisk starkstr�msledning eller som kan uppl�tas enligt vattenlagen eller efter pr�vning vid s�rskild f�r� r�ttning enligt annan lag, f�r bildas genom fastighetsreglering endast om �tg�rden sker i samband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd och �r av betydelse f�r denna. I fr�ga om servitut som avses i 2^6 k ap. vattenlagen fordras vidare att �garen av den tj�nande fastigheten ej mots�tter sig servi- tutsbildningen. Andra stycket g�ller ej servitut som avser ledning f�r vatten till husbe- ho vsf �rbr ukning. 3 � �ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begr�nsning, flyttning eller annan �ndring av det omr�de d�r servitutet ut�vas samt med� delande av nya eller �ndrade f�reslcrifter i fr�ga om ut�vningen som f�r- anledes d�rav. Servitutsbelastningen f�r dock ej �kas eller minskas i n�mn� v�rd m�n. Upph�vande av servitut genom fastighetsreglering f�r begr�nsas till att avse viss i servitutet ing�ende befogenhet, om det kan ske utan att servi� tutet i �vrigt �ventyras. 4 � F�r att servitut skall f� �ndras Icr�vs att det hindrar ett �ndam�lsenligt utnyttjande av den tj�nande fastigheten eller dess anv�ndning i enlighet med stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan oeh att denna ol�genhet kan undanr�jas genom �ndringen. Har �ndrade f�rh�llanden intr�tt efter servitutets tillkomst, f�r servitu- � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2461 tet �ndras, om det skulle inneb�ra v�sentlig f�rdel f�r den tj�nande eller den h�rskande fastigheten utan att f�r den andra medf�ra ol�genhet av be� tydelse. 5 � Kan i fall som avses i 4 � f�rsta stycket ol�genheten ej undanr�jas genom �ndring, f�r servitutet upph�vas. Servitut f�r �ven upph�vas, om till f�ljd av �ndrade f�rh�llanden servi� tutet ej beh�vs f�r den h�rskande fastigheten eller nyttan av servitutet �r ringa i j�mf�relse med belastningen p� den tj�nande fastigheten. Detsamma g�ller, om servitutet under avsev�rd tid ej ut�vats och omst�ndigheterna �ven eljest �r s�dana att det m�ste anses �vergivet. 6 � F�r �ndring eller upph�vande av servitut vid s�dan fastighetsreglering som avser �ndring i fastighetsindelningen g�ller icke de i 4 och 5 �� f�re- slo-ivna s�rskilda villkoren, om �tg�rden �r av betydelse f�r regleringen. 7 � I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering f�r servitut, som redan finns och ej kan ut�vas j�msides med det nya, �ndras eller upp� h�vas �ven om det icke skulle vara medgivet enligt 46 ��. 8 � Efter �verenskommelse mellan �garna av den h�rskande och den tj�nan� de fastigheten f�r servitut �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering utan hinder av 47 ��. 9 � Servitut som bildats enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstiftning f�r ej �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering. Om servitut tillkommit med st�d av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre best�mmelser eller enligt lagstiftningen om �gofred eller enskilda v� gar eller enligt lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa gemensam- hetsanl�ggningar, f�r �tg�rd som nyss n�mnts f�retagas endast om �tg�r� den sker i samband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd och �r av be� tydelse f�r denna. 10 � Servitut f�r bildas, �ndras eller upph�vas utan s�rskild ans�kan, om �t� g�rden �r av betydelse f�r annan fastighetsreglerings�tg�rd och f�retages i samband med denna. 8 KAP. S�rskilda best�mmelser om inl� sen 1 � Har fastighetsreglering till syfte att inom omr�de, som omfattar mark till ett flertal fastigheter med skilda �gare, �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet och �r det ett v�sentligt intresse fr�n allm�n syn� punkt att storleksf�r�ndringar d�rvid genomf�res, f�r fastighetsbildnings� myndigheten f�rordna att fastighet som ing�r i regleringen eller del av s� dan fastighet skall genom inl�sen avst�s f�r att �verf�ras till annan fastig� het. F�r inl�sen g�ller de begr�nsningar som f�reskrivas i 2 och 3 ��. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> iV . 2462 1970 " Nr 988 2 � Inl�sen f�r ej ske, om syftet med �verf�ringen sk�ligen kan vinnas p� annat s�tt. Fastighet f�r icke till n�gon del inl�sas, om den uppfyller de i 3 kap. uppst�llda kraven p� l�mplighet. Ej heller f�r mark som ing�r i eller �r av� sedd att intagas i gemensamhetsskog inl�sas. Om del av fastighet efter regleringens genomf�rande icke l�mpligen skulle kunna anv�ndas tillsammans med fastighetens �vriga �gor och ej heller med f�rdel skulle kunna utnyttjas f�r sig, f�r inl�sen av fastighets� delen ske, �ven om fastigheten uppfyller l�mplighetskraven i 3 kap. 3 � Inl�sen f�r icke ske, om avsev�rd ol�genhet d�rigenom skulle uppkomma f�r fastighetens �gare eller brukare. Vid bed�mning huruvida s�dan ol�gen� het skulle uppkomma f�r h�nsyn icke tagas till anordning som vidtagits i syfte att hindra inl�sen. 4 � Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare, f�r �ga� re av s�dan tomtdel p� beg�ran l�sa �terstoden av tomten utan hinder av de inskr�nkningar betr�ffande inl�sen som framg�r av 5 kap. 7 � och av 13 �� i detta kapitel. Yrkas inl�sen av flera, �ger den f�retr�de vars tomt� del vid uppskattning �s�ttes st�rsta v�rdet. �s�ttes tomtdelarna lika v�rde, �ger den f�retr�de som f�rst yrkat inl�sen. Om �ndringar i fastighetsindel� ningen samtidigt genomf�res med till�mpning av 5 kap., skall dessa beak� tas vid uppskattningen. 5 � �garen av fastighet eller fastighetsdel som inl�ses �r ber�ttigad till er� s�ttning motsvarande egendomens v�rde med h�nsyn s�rskilt till ortens pris och egendomens avkastning. Inl�ses del av fastighet och lider �tersto� den skada eller intr�ng genom �tg�rden eller genom den inl�sta delens an� v�ndande, skall ers�ttning utg� f�r detta. Om regleringen �ven medf�r nytta f�r den �terst�ende delen, skall ers�ttningen j�mkas i sk�lig omfattning. Uppkommer eljest genom inl�sen skada f�r �garen, skall ocks� s�dan skada ers�ttas. Har sedan fastighetsreglering s�kts kostnad nedlagts p� fastigheten i uppenbar avsikt att h�ja ers�ttningen, skall den d�rigenom uppkomna �k� ningen av fastighetens v�rde icke beaktas vid ers�ttningens best�mmande. 6 � Om annan s�rskild r�tt �n fordran upph�r till f�ljd av inl�sen, �ger 5 � och 5 kap. 12 � tredje stycket motsvarande till�mpning. 7 � N�r fr�ga om inl�sen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall underr�ttelse d�rom delges �garen och �vriga ber�rda sak�gare, innan fr� gan f�retages till slutlig behandling, samt anm�lan g�ras till inskrivnings� myndigheten f�r anteckning i fastighetsboken. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. �garen �r skyldig att f�r fastighetsbildningsmyndigheten uppge inneha� vare av servitut, nyttjander�tt och samf�llighetsr�tt. Underl�ter han det utan giltigt sk�l och uppst�r skada f�r r�ttighetshavare till f�ljd av under� l�tenheten, skall han ers�tta skadan. �garen skall erinras om detta i sam� band med att underr�ttelse enligt f�rsta stycket l�mnas honom. F�rordnande om inl�sen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2463 8 � Har tilltr�de av inl�st mark skett, skall p� yrkande av den som avst�tt marken f�reskrivas att f�rskott skall utg� i avr�kning p� den ers�ttning som slutligt fastst�lles. Vad som nu sagts g�ller dock ej, om det �r uppen� bart att f�rskottet skulle uppg� till endast obetydligt belopp. I beslut om f�rskott skall anges av \dlka sak�gare f�rskottet skall erl�g� gas. 9 KAP. S�rskilda best�mmelser om geme nsamma arbeten 1 � Anl�ggningsarbete eller liknande �tg�rd skall efter beslut av fastigbets- bildningsmyndigbeten verkst�llas under f�rr�ttningen som ett f�r sak�gar� na gemensamt arbete enligt denna lag, om det fr�mjar fastighetsregle� ringens syfte och arbetet ej l�mpligen b�r ombes�rjas av enskild sak�gare. Beslut enligt f�rsta stycket f�r ej avse s�dant f�retag som skulle v�sent� ligt �ndra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat f�retag enligt vattenlagen �n dikning. Kan till f�ljd av andra stj^cket f�retag icke utf�ras som gemensamt ar� bete enligt denna lag eller �r s�dant utf�rande icke l�mpligt, f�r fastighets� bildningsmyndigheten f�rordna om pr�vning enligt vattenlagen, lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda v�gar eller lagen om vissa gem en� samhetsanl�ggningar. 2 � Gemensamt arbete onribes�rjes av sak�garna enligt vad de �verenskom� mer. Om sak�gare beg�r det eller fastighetsbildningsmyndigheten finner det beh�vligt, skall dock arbetet och vad som sammanh�nger d�rmed ombe� s�rjas av en eller flera sysslom�n. 3 � Har syssloman utsetts f�r att ombes�rja gemensamt arbete, beslutar fas� tighetsbildningsmyndigheten, om det beh�vs, hur kostnaderna f�r f�reta� get s kall f�rdelas i avvaktan p� slutligt avg�rande av kostnadsf�rdelningen. Sak�garna �r skyldiga att i enlighet med beslutet f�rskottera de f�r s3'Sslo- mannens verksamhet beh�vliga medlen p� grundval av debiteringsl�ngd som uppr�ttas av sysslomannen. I debiteringsl�ngden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som be� l�per p� varje sak�gare och n�r betalning skall ske. L�ngden skall fram� l�ggas f�r granskning p� f�rr�ttningssammantr�de. 4 � �r sak�gare missn�jd med utdebiteringen, kan han beg�ra r�ttelse hos fastighetsbildningsmyndigheten. Beg�ran om r�ttelse skall framst�llas vid det sammantr�de d� l�ngden framl�gges f�r granskning. Om myndigheten ej f�rordnar annat n�r den pr�var beg�ran om r�ttelse, f�r debiterat och till betalning f�rfallet belopp uttagas enligt uts�knings- lagens best�mmelser om fordran, f�r vilken betalningsskyldighet �lagts ge� nom dom som �ger laga kraft. Kan f�rskott som p�f�rts sak�gare ej uttagas hos honom, skall sysslo� mannen f�rdela bristen mellan �vriga sak�gare i f�rh�llande till deras in� b�rdes bidragsskyldighet. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2464 1970 " Nr 988 5 � N�r syssloman fr�ntr�der sitt uppdrag, skall han avge redovisning f�r sin f�rvaltning. Redovisningen skall framl�ggas p� f�rr�ttnings samman� tr�de. Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rel�gga syssloman att l�mna upp� lysningar om f�rvaltningen. Myndigheten kan ocks� f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och avge ber�ttelse �ver granskningen. Sak�gare som vill klandra sysslomannens redovisning eller eljest f�ra ta� lan mot denne med anledning av f�rvaltningen skall v�cka talan inom tre m�nader fr�n den dag d� redovisningen framlades p� sammantr�de. V�ckes ej talan inom denna tid, �r r�tten till talan f�rlorad, om talan ej grundas p� att sysslomannen beg�tt brottslig handling. 6 � Syssloman skall inh�mta sak�garnas mening i fr�ga som �r av st�rre vikt f�r arbetets genomf�rande. P� framst�llning av syssloman skall fastighets� bildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna f�r behandling av fr�ga som omfattas av sysslomannens uppdrag. 7 � Har gemensamt arbete utf�rts enligt denna lag, skall fastighetsbildnings� myndigheten, om det beh�vs, f�rordna att fr�ga r�rande det framtida un� derh�llet och driften av den utf�rda anl�ggningen skall pr�vas enligt de s�rskilda f�reslo-ifter som kan g�lla d�rom. FJ�RDE AVDELNINGEN �vriga fastighetsbildnings�tg�rder 10 KAP. Avstyckning 1. � Genom avstyckning kan viss �govidd av fastighets enskilda mark eller fastighets andel i samf�llighet avskiljas f�r att utg�ra fastighet f�r sig eller ing� i sammanl�ggning. Avstyckad �govidd eller andel kallas styckningslott och �terstoden av fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses s�v�l stamfastighet som styckningslott. 2 �1 �ven samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet kan avstyckas. S� som stamfastighet anses varje fastighet som �ger del i samf�lligheten. 3 � Avstyckning fr�n fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ske endast om fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av om� r�det f�r tomtr�tten till att avse en av styckningsdelarna och ans�kan om insltrivning av avtalet f�rldarats vilande enbart i avvaktan p� fastighets� bildning. ^ Paragrafen �ndrad 1970; 1023. � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2465 4 � Vid avstyckning fr�n fastighet till vilken h�r andel i samf�llighet eller ocks� servitut eller annan s�rskild r�ttighet kan best�mmas att andelen eller r�ttigheten skall i sin helhet eller till viss del till�ggas styckningslot� ten. R�ttighet som icke l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas styclcningsde- larna gemensamt. I den m�n ej annat best�mts vid avstyckningen eller f�ljer av 2 kap. 5 � eller s�rskilda f�reslmfter, h�r andel och r�ttighet som avses i f�rsta styc� ket till stamfastigheten. 5 � Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genom fastig� hetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid avstyckning s�vitt avser f�rh�llandet mellan styckningsdelarna. Vid avstyckning av �govidd fr�n fastighet som har del i samf�lld v�g kan styckningslotten s�som servitut i stamfastigheten till�ggas r�tt att nyttja v�gen. S�dant servitut f�r dock ej bildas, om styckningslottens behov av v�g kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt. 6 � Avstyclcning sker p� ans�kan av fastighetens �gare. Har vad som skall avsluljas kommit i s�rskild �gares hand genom k�p eller annat f�rv�rv, f�r s�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen beg�ra av- styclming. 7 � N�r styckningsdelarna har samme �gare, skall avstyckningen ske i �ver� ensst�mmelse med vad denne yrkat eller godk�nt. 8 � Har styckningsdelarna skilda �gare, skall till grund f�r avstyckningen l�ggas k�pehandling eller annan handling varigenom �gander�tten uppde� lats (grundhandling). Tr�ffar salc�garna skriftlig �verenskommelse i fr�ga som har betydelse f�r avstyclmingen, skall �ven �verenskommelsen beaktas i den m�n den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av grundhandlingen. �terkallar s�kanden sin beg�ran om avstyckning, f�r f�rr�ttningen ej in� st�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande. 9 � Kostnaderna f�r avstyclming enligt 7 � betalas av s�kanden. Vid annan avstyckning f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt. 11 KAP. Klyvning Fastighet som innehas med sam�gander�tt f�r p� ans�kan av del�gare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter f�r sig eller ing� i sammanl�ggning. Vid klyvning utl�gges s�rsldld lott f�r varje del�gare som yrkar det. Ge� mensam lott utl�gges f�r de del�gare som beg�r detta. F�r s�dana del�gare som ej framst�llt s�rskilt yrkande utl�gges gemensam lott. Kan fastigheten ej uppdelas enligt del�garnas yrkanden, utl�gges gemen� sam lott i den omfattning som Icr�vs med h�ns3m till 3 kap. � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2466 1970 . Nr 988 ..... 2 � KJyA'^ning f�r �ven ske, n�r n�gon f�rv�rvat andel i fastighet och i f�nges� handlingen hest�mts att andelen skall utbrytas. S�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen f�r beg�ra klyvning. �terkallar s�kanden sin beg�ran om klyvning, f�r f�rr�ttningen ej in� st�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande. 3 � Klyvning f�r ske endast om n�gon lott kan utl�ggas enligt framst�llt yr� kande. Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej klyvas, om icke fastighetens �gare och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse en av Idyvningslotterna och ans�kan om inskriv� ning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avvalctan p� fastighetsbildning. Fastighet med byggnad eller annan anl�ggning f�r klyvas endast om del� ningen kan utf�ras p� s�dant s�tt att det ej inneb�r avsev�rd ol�genhet f�r del�gare att byggnaden eller anl�ggningen tillf�res hans lott. Skall fastighet enligt domstols f�rordnande utbjudas till f�rs�ljning f�r del�garnas gemensamma r�lming, f�r fastigheten Idyvas endast om det vi� sas att f�rs�ljning ej kommit till st�nd. 4 � Fastighetens ensldlda mark och dess andelar i samf�lld mark f�rdelas mellan de olika klyvningslotterna, om ej annat f�ljer av best�mmelserna i 6 � om bildande av samf�llighet. Graderingsv�rdet f�r varje lott f�r ej v� sentligt understiga del�garens andel i fastighetens graderingsv�rde eller i s�dan omfattning �verstiga samma andel att avsev�rd ol�genhet uppkom� mer f�r del�gare. I fr�ga om fastst�llande av graderingsv�rde g�ller 5 kap. 9 �. Vid ber�lining av del�gares andel i fastighetens graderingsv�rde skall h�nsyn tagas till avstycluiing eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd varigenom visst omr�de avskilts fr�n andel i fastigheten. 5 � Vid klyvning av fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�rskild r�t� tighet skall r�ttigheten i sin helhet till�ggas en av lotterna eller f�rdelas mellan lotterna eller vissa av dem. R�ttighet som ej l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas flera lotter gemensamt. I den m�n ej annat best�mts ^dd klyvningen eller f�ljer av 2 kap. 5 � eller s�rskilda f�reslmfter, h�r r�ttighet som avses i f�rsta stycket till Idyv� ningslotterna gemensamt. ^ � .. . Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och sei-vitut genom fastig� hetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid klyvning s�vitt avser f�r� h�llandet mellan klyvningslotter. Mark som p� grund av beskaffenheten eller l�get ej kan v�rderas med tillr�cklig s�kerhet eller som har s� l�gt v�rde att kostnaderna f�r delning av marken ej st�r i rimligt f�rh�llande till v�rdet f�r avs�ttas som samf�lld f�r klyvningslotterna, �ven om det ej �r till�tet enligt 6 kap. 1 �. 7 � Klyvning skall genomf�ras p� det s�tt som medf�r minsta ol�genhet utan att osk�lig kostnad uppkommer. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2467 8 � Best�mmelserna i 5 kap. om ers�ttning mellan sak�gare vid fastighets� reglering och om tilltr�de �ger motsvarande till�mpning vid klyvning. 9 � Med s amtycke av ber�rda del�gare f�r avsteg g�ras fr�n best�mmelserna i 4 � om tilldelning vid klyvning och i 8 � om ers�ttning mellan del�gare samt fr�n 7 �. Genomf�res klyvningen med st�d av samtycke enligt f�rsta stycket, g�ller 5 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 och 20 �� i till�mpliga delar. 10 � Kostnaderna f�r klyvning f�rdelas mellan del�garna efter vad som �r sk�ligt. 12 KAP. Sammanl�ggning Villkor f�r sammanl�ggning 1 � Fastigheter som har samme �gare och innehas med lika r�tt f�r samman� l�ggas till en fastighet. Best�mmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanl�gges med an� nan g�ller �ven del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning ut- brytes f�r sammanl�ggning. 2 � Utan hinder av villkoren i 1 � f�r fastigheter som tillh�r �kta malcar var f�r sig eller innehas med olika r�tt i �ktenskapet sammanl�ggas, om ma� karna tr�ffar avtal om sin r�tt i den fastighet som bildas genom samman� l�ggningen. S�dant avtal skall uppr�ttas i samma form som �ktenskapsf�r� ord. Tillh�r fastigheterna ena maken som enskild egendom och som gifto- r�ttsgods, skall genom avtalet best�mmas att den nybildade fastigheten i sin helhet skall vara den makens enskilda egendom eller giftor�ttsgods. Tillh�r fastigheterna makarna var f�r sig, skall best�mmas att makarna skall �ga var sin andel i den nybildade fastigheten som enskild egendom eller gifto� r�ttsgods. Vardera makens andel skall utg�ra h�lften, om ej annat avtalats. Innefattar avtalet g�va, �ger 8 kap. 5 � gifterm�lsbalken motsvarande till- l�mpning. Fastighet som malce f�tt i g�va av annan �n andra malcen med villkor att den skall vara hans enskilda egendom eller som make erh�llit genom testa� mente med s�dant villkor eller som tillfallit make i arv och om vilken arv- l�taren genom testamente meddelat s�dan f�reslcrift f�r ing� i samman� l�ggning med st�d av avtal som avses i f�rsta stycket endast om den nybil� dade fastigheten enligt avtalet skall vara den malcens enskilda egendom. 3 � Om n�gon genom avtal eller annan r�ttshandling tillf�rs�krats r�tt att �tertaga eller l�sa fastighet, f�r fastigheten icke ing� i sammanl�ggning utan medgivande av r�ttighetshavaren. Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej sammanl�ggas med annan fas� tighet som besv�ras av beviljad eller s�kt inslcrivning. Sammanl�ggning f�r � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2468 1970 . Nr 988 ej heller ske, om icke fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om utvidgning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse hela den nybildade fastig� heten och ans�kan om insltrivning av avtalet f�rldarats vilande enbart i av� vaktan p� fastighetsbildning, 4 � F�r att fastighet skall f� ing� i sammanl�ggning kr�vs att �garen har lagfart p� fastigheten eller att ans�kan om lagfart f�rklarats vilande och hinder mot bifall till ans�kningen icke f�religger om fastighetsbildningen genomf�res. �r talan v�ckt om b�ttre r�tt eller om l�sningsr�tt till fastigheten eller �r r�tten till fastigheten i annat fall tvistig, f�r fastigheten ej ing� i samman� l�ggning. Detsamma g�ller, om fastigheten �r utm�tt eller eljest skall s�ljas i den ordning som f�reslaives f�r utm�tt fast egendom. 5 � Besv�ras mer �n en av fastigheterna av beviljad eller s�kt inskrivning, f�r sammanl�ggning ske endast om 1. ingen av fastigheterna besv�ras av andra inslcrivningar �n s�dana som g�ller i samma inb�rdes ordning i den eller de andra eller, om i n�gon av fastigheterna dessutom finns s�rskild inskrivning, denna g�ller med s�mre r�tt, eller 2. fastigheternas �gare samt innehavare av pantr�tt eller annan r�ttig� het, som inslcrivningen avser, medgivit sammanl�ggningen p� grundval av f�rslag till f�retr�desordning f�r inskrivningarna i den nybildade fastig� heten. 6 �1 Vid till�mpning av 5 � beaktas ej insltrivning f�r servitut, nyttjander�tt eller samf�llighetsr�tt, om r�ttigheten icke r�r mark som skall ing� i sam� manl�ggningen. H�nsyn tages ej heller till inslcrivning betr�ffande vilken s�kts d�dning eller relaxation i fastighet som ing�r i sammanl�ggningen, s�vida hinder mot �tg�rden icke f�religger om fastighetsbildningen genom� f�res. Medgivande enligt 5 � 2 fordras ej fr�n fastighets�gare eller r�ttighets- havare, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r hans s�kerhet att f�rslaget till f�retr�desordning till�mpas. Verkan au sammanl�ggning 7 � Om sammanl�ggnings inverkan p� omfattningen av intecluiing finns be� st�mmelser i 6 kap. 15 � jordabalken. Dessa �ger motsvarande till�mpning n�r fastighet, som ing�r i sammanl�ggning, svarar f�r fordran med b�ttre f�rm�nsr�tt �n pantr�tt p� grund av inteckning. S�dan inslirivning som avses i 6 � f�rsta stycket besv�rar efter samman� l�ggning icke den nybildade fastigheten. Ans�kan om inslcrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall anses avse den nybildade fastigheten. Inneb�r avtal enligt 2 � att den nybildade fastigheten skall utg�ra egen� dom vari makarna �ger var sin andel, skall efter sammanl�ggning den f�r vardera maken beviljade eller s�kta lagfarten avse den andel i fastigheten som tillkommer honom. Paragrafen �ndrad 1970:1023. � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2469 F�rfarandet vid sammanl�ggning 8 � Sammanl�ggning sker p� ans�kan av fastigheternas �gare, FastighetsMldningsmyndigheten f�r utan ans�kan upptaga fr�ga om sam� manl�ggning, om fastigheterna ber�res av fastighetsreglering som sker i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet inom ett omr�de eller om aiman fastighetsbildning �r beroende av sammanl�gg� ningen. Innan sammanl�ggning sker, skall �garen av fastigheterna ges till� f�lle att yttra sig. Sammanl�ggning f�r ej ske, om �garen bestrider �tg�rden och den kan antagas orsaka honom ol�genhet av n�gon betydelse. 9 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall f�rst pr�va huruvida hinder mot sammanl�ggningen m�ter i annat h�nseende �n som avses i 5 och 6 ��. Om f�rr�ttningen d�rvid icke inst�lles, skall yttrande inh�mtas fr�n inskriv� ningsmyndigheten. 10 � Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast m�jligt. Det skall grundas p� fastighetsboken och vad som eljest �r k�nt f�r myndigheten. I yttrandet skall anges huruvida hin4er mot sammanl�ggning m�ter enligt 16 ��. Om i �rendet �beropas avtal enligt 2 �, skall vidare anges huruvida avtalet �r lagligen beskaffat. Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanl�ggningen m�ter hin� der som b�r kunna avl�gsnas utan st�rre dr�jsm�l, skall s�kanden eller annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vidtaga beh�vliga �tg�rder. 11 � F�rslag till f�retr�desordning uppr�ttas av inslirivningsmyndigheten. H�rvid skall iakttagas att r�ttighetshavares s�kerhet rubbas s� litet som m�jligt. Sammantr�de f�r h�llas med fastigheternas �gare och r�ttighets- havarna f�r f�rhandling om f�retr�desordningen. 12 � Ber�r sammanl�ggning fastigheter som lyder under mer �n en inskriv� ningsmyndighet, skall yttrande inh�mtas fr�n n�gon av myndigheterna. Den myndighet hos vilken yttrande beg�rts skall inh�mta beh�vliga upplys� ningar fr�n den eller de andra. 13 � N�r inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastighetsbild� ningsmyndigheten snarast m�jligt forts�tta pr�vningen av �rendet. Om sammanl�ggning genomf�res p� grundval av f�retr�desordning, fast� st�lles denna i fastighetsbildningsbeslutet. Kostnader f�r sammanl�ggning 14 � Kostnaderna f�r sammanl�ggning betalas av s�kanden. Sker samman� l�ggning utan ans�kan, f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt. � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2470 1970 " Nr 9 13 KAP. Fastiglxetsbildning f�r samordning med kommunal indelning 4 � Har fastighet enskild mark p� �mse sidor om kommungr�ns, skall fastig� hetsindelningen �ndras s�, att den �verensst�mmer med den kommunala indelningen. �ndringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyck- ning. Om det �r n�dv�ndigt, f�r fastighetsbildningen genomf�ras utan att de i 3 kap. f�reskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering f�r av� steg g�ras �ven fr�n 5 kap. 4 �, om sak�gare ej mots�tter sig detta. Best�r samf�llighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindel� ningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kom� munala indelningen, om det kan ske utan att denna lag �sidos�ttes. 2 � Fastighetsbildning enligt 1 � sker p� ans�kan av �verlantm�taren. Har beslut meddelats om �ndring i den kommunala indelningen, f�r fas� tighetsbildning som f�ranledes av �ndringen genomf�ras utan hinder av att �ndringen �nnu ej tr�tt i kraft. 3 � Fastighetsbildning enligt 1 � skall om m�jligt genomf�ras s�, att fastig� het ej kommer att ha andel i samf�llighet inom annan kommun. Vid f�r� r�ttning som f�ranledes av �ndring i den kommunala indelningen f�r, om hinder eljest icke m�ter, fastighetsreglering eller avstyckning f�retagas utan s�rskild ans�kan f�r att fastighet, som genom indelnings�ndringen f�tt andel i samf�llighet inom annan kommun, skall skiljas fr�n andelen. Vid avstyckning fr�n fastighets enskilda mark skall som styckningslott avskiljas den del vars �govidd �r minst, om ej s�rskilda f�rh�llanden f�r� anleder annat. 4 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta kommunerna om f�r� r�ttning enligt detta kapitel. 5 � Kostnaderna f�r �tg�rd som sker med anledning av best�mmelserna i det� ta kapitel f�r ej p�f�ras sak�gare. �gare av fastighet som delas eller �ndras skall kostnadsfritt f� utdrag av f�rr�ttningskarta, om s�dan uppr�ttas. Ers�ttning till syssloman best�mmes i fall som h�r avses alltid av fastig� hetsbildningsmyndigheten. FEMTE AVDELNINGEN Fastighetsbest�mning 14 KAP. 1 � Uppkommer vid fastighetsbildning fr�ga om fastighetsindelningens be� skaffenhet eller om best�ndet eller omf�nget av servitut som bildats p� an- � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 Nr 988 2471 nat s�tt �n enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstift� ning, skall fr�gan pr�vas vid fastighetsbest�mning, om det beh�vs f�r fas� tighetsbildningen. P� ans�kan av sak�gare f�r �ven i annat fall fastighetsbest�mning ske f�r pr�vning av fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om be� st�ndet eller omf�nget av servitut som tillkommit vid awittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda v�gar eller enligt lagen om vissa gemensamhetsanl�ggningar, s�vida icke fr�gans avg�rande uppen� barligen �r utan betydelse f�r s�kanden. Samma r�tt att p�kalla fastighets� best�mning tillkommer byggnadsn�mnden s�vitt g�ller omr�de med stads� plan eller byggnadsplan eller omr�de betr�ffande vilket fr�ga v�ckts om uppr�ttande av s�dan plan. 2 � Fastighetsbest�mning handl�gges av fastighetsbildningsmyndigheten vid f�rr�ttning. Betr�ffande s�dan f�rr�ttning �ger 4 kap. 124 ��, 28 � f�rsta stycket, 3140 �� och 42 � motsvarande till�mpning. Har fastighetsbest�mningen samband med fastighetsbildning, handl�gges �tg�rderna gemensamt vid en f�rr�ttning, om icke s�rskilda sk�l f�ranle� der annat. 3 � Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid f�rr�ttningen klarg�ra fastig� hetsbest�mningens omfattning f�r sak�garna och d�rvid noga ange vilka fr�gor som skall avg�ras. Vidare skall myndigheten utreda de omst�ndig� heter som �r av betydelse f�r fastighetsbest�mningen. Resultatet av utred� ningen skall framl�ggas f�r sak�garna. 4 � Fr�ga som upptagits vid fastighetsbest�mning avg�res genom beslut av fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbest�mningsbeslut). Fastighetsbest�mningsbeslut som r�r omfattningen av allm�nt vattenom� r�de �r utan verkan, i den m�n det senare visas att det awilcer fr�n vad som f�reskrives i lag. 5 � Avser fastighetsbest�mning fr�ga om str�ckningen av annan gr�ns �n s� dan som r�r allm�nt vattenomr�de och tr�ffas skriftlig �verenskommelse om gr�nsens str�ckning, skall �verenskommelsen l�ggas till grund f�r fas- tighetsbest�mningsbeslutet. �verenskommelse f�r ej tr�ffas, f�rr�n gr�ns- str�ckningen utstakats i beh�vlig omfattning. I �verenskommelsen beh�ver icke deltaga andra sak�gare �n de som �r n�rvarande vid sammantr�de d� fr�gan behandlas eller, om f�rr�ttningen handl�gges utan sammantr�de, som vid f�rr�ttningen f�rt talan i fr�gan. �verenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade str�ckningen v� sentligt avviker fr�n gr�nsens r�tta l�ge eller �verenskommelsen skulle med� f�ra att fastighets v�rde underg�r minskning av betydelse eller att ol�genhet uppkommer fr�n allm�n synpunkt. 6 � Fastighetsbildningsmyndigheten f�r g�ra s�dan j�mkning av gr�ns som fordras f�r att gr�nsen skall f� en �ndam�lsenlig str�ckning i tekniskt h�n� seende. 7 � Str�ckningen av gr�ns skall anges p� f�rr�ttningskartan i enlighet med fastighetsbest�mningsbeslutet. Om karta icke uppr�ttats, skall str�ckning� en beslcrivas i f�rr�ttningshandlingarna. Gr�nsen skall �ven utstakas och 1807000ffO. Svensk f�rfattningssamling 1970 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2472 1970 " Nr 98 utm�rkas i beh�vlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid beslutets meddelande. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rluiingen verkst�llas efter f�rr�tt� ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom slo-iftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket. 8 � Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut mot vilket talan skall f�ras s�rskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som ford� ras f�r klarl�ggande av beslutets inneb�rd h�llas tillg�ngliga hos myndig� heten under besv�rstiden. 9 � Om avslutande av f�rr�ttning vid vilken �ven handl�gges fr�ga om fas� tighetsbildning och om �tg�rder i samband med avslutandet g�ller 4 kap, 29 och 30 ��. Betr�ffande annan f�rr�ttning �ger 4 kap. 29 � motsvarande till�mpning. Byggnadsn�mnden skall dock alltid underr�ttas om avslutande av f�rr�tt� ning som s�kts av n�mnden. 10 � Kostnaderna f�r fastighetsbest�mning f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r sk�ligt. �r byggnadsn�mnden s�kande, skall kostnaderna beta� las av kommunen, i den m�n s�rsldlda sk�l f�ranleder detta. Best�mmelser� na i 2 kap. 6 � om betalningsskyldighetens f�rdelning n�r �verenskommelse f�religger mellan sak�garna och om ansvaret f�r kostnaderna n�r ans�kan avvisas eller f�rr�ttning inst�lles �ger motsvarande till�mpning betr�ffan� de fastighetsbest�mning. Sker fastighetsbest�mning i samband med fastighetsbildning enligt 13 kap., skall i st�llet f�r f�rsta stycket till�mpas 5 � i n�mnda kapitel. SJ�TTE AVDELNINGEN R�tteg�ngen i fastighetsbiltlningsm�l 15 KAP. Fullf�ljd till fastighetsdomstol 1 � M�l som fullf�ljes enligt best�mmelserna i detta kapitel (fastighetsbild� ningsm�l) pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. 2 � Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut f�res s�rskilt, om myn� digheten 1. avvisat ans�kan om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning eller avvisat ombud, 2. ogillat j�v mot f�rr�ttningsman, 3. beslutat i fr�ga om f�rskott p� inl�seners�ttning, 4. beslutat i fr�ga om ers�ttning till sakkunnig eller syssloman eller till � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2473 s�dan skadelidande som avses i 4 kap. 88 �, 5. beslutat i fr�ga om r�ttelse enligt 4 kap. 42 �, 6. beslutat att gemensamt arbete skall utf�ras enligt denna lag eller att fr�ga om s�dant arbete skall pr�vas enligt annan lagstiftning, 7. beslutat enligt 9 kap. 3 � om f�rdelning av kostnaderna f�r gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 � om utdebitering av s�dana kostnader, 8. beslutat att syssloman som f�tt i uppdrag att ombes�rja gemensamt arbete skall skiljas fr�n uppdraget. Talan enligt denna paragraf f�res genom besv�r som skall inges till fastig� hetsdomstolen inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. Besv�r f�r anf�ras av sak�gare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 f�r talan f�ras �ven av annan som beslutet r�r. 3 � Talan mot tillst�ndsbeslut f�res s�rskilt genom besv�r som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet medde� lades. Detsamma g�ller fastighetsbildnings- och fastighetsbest�mningsbe- slut, om fastighetsbildningsmyndigheten f�rordnar att talan mot beslutet skall f�ras s�rsldlt. F�rordnande att talan skall f�ras s�rsldlt f�r meddelas endast om det fr�mjar en �ndam�lsenlig handl�ggning. Om fastighetsbildningsbeslut ej innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillst�ndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraft�gande s�dant be� slut f�religger. Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare. 4 � Menar sak�gare att f�rr�ttningen on�digt uppeh�lles genom fastighets� bildningsmyndighetens beslut eller �r han missn�jd med beslut varigenom f�rordnande enligt 5 kap. 21 � meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 � v�grats, f�r han f�ra talan mot beslutet genom besv�r hos fastighetsdom� stolen. S�dan talan �r ej inslo-�nkt till viss tid. 5 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gilla inv�ndning om j�v. 6 � I annat fall �n som avses i 25 �� f�res talan mot beslut eller �tg�rd av fastighetsbildningsmyndigheten genom besv�r som skall inges till fastig� hetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� f�rr�ttningen f�rklarades avslutad eller inst�lld. I fr�ga om �tg�rd varigenom gr�ns utm�rkts f�r besv�r anf�ras inom ett �r fr�n den dag d� uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbest�m� ningen inf�rdes i fastighetsregistret eller, om utm�rkningen gjorts f�rst efter n�mnda dag, fr�n det �tg�rden slutf�rdes. Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare. Den som �lagts att betala ers�ttning eller kostnad f�r f�ra talan mot beslutet, �ven om han ej �r sak�gare. 7 � Talan mot tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut som r�r mark inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser f�r f�ras av byggnadsn�mnden p� s�tt och inom tid som g�ller f�r sak�gare. � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2474 1970 . Nr 9 8 � Finner �verlantm�taren att tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut stri� der mot s�dan best�mmelse i denna lag som meddelats till f�rm�n f�r all� m�nt intresse, f�r han f�ra talan mot beslutet p� s�tt ocb inom tid som g�ller f�r sak�gare. Motsvarande fullf�ljdsr�tt tillkommer l�nsstyrelsen ocb lant� bruksn�mnden. F�rsta stycket g�ller icke fastigbetsbildning inom omr�de med stadsplan eller inom omr�de med byggnadsplan om �tg�rden r�r endast mark som enligt planen �r avsedd f�r annat �n jordbruks�ndam�l. 9 � Mot beslut om inst�llande av f�rr�ttning som beg�rts av l�nsstyrelsen, �verlantm�taren, lantbruksn�mnden eller byggnadsn�mnden f�r s�kanden f�ra talan i likhet med vad som g�ller f�r sak�gare. Motsvarande r�tt tillkommer den som s�kt fastighetsreglering enligt 5 kap. 3 � andra stycket. 10 � Finner fastigbetsregistermyndigbeten att uppgift om fastigbetsbildning eller fastigbetsbest�mning icke kan inf�ras i registret p� grund av fel eller oklarhet i f�rr�ttningen ocb kan r�ttelse ej vinnas i den ordning som anges i 4 kap. 42 �, f�r myndigbeten s�ka r�ttelse hos fastighetsdomstolen. Det� samma g�ller, om myndigbeten finner f�rr�ttning vara beh�ftad med fel som skulle �ventyra fastigbetsredovisningens tillf�rlitlighet eller p� annat s�tt f�ranleda r�ttsos�kerhet. I fr�ga om talan enligt denna paragraf �ger best�mmelserna om besv�r i 16 kap. motsvarande till�mpning. Talan �r ej inskr�nkt till viss tid. 11 � Har samtliga sak�gare ocb andra, som bar r�tt att anf�ra besv�r, genom p�skrift p� f�rr�ttningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kom� mit fastighetsbildnings- eller fastigbetsregistermyndigbeten till banda god� k�nt f�rr�ttning, f�rr�ttningsbeslut eller gr�nsutm�rkning, f�r besv�r icke anf�ras mot vad som godk�nts. 16 KAP. F�rfarandet vid fastigbetsdomstol 1 � �r talan i fastigbetsbildningsm�l icke fullf�ljd p� f�resltrivet s�tt eller inom r�tt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen. 2 � Vid besv�rsinlaga skall fogas tv� avskrifter av inlagan ocb d�rtill b�� rande handlingar. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhandah�lla dem. �r avskrifter icke tillg�ngbga n�r de beh�vs, f�r domstolen ombes�rja dem p� klagandens bekostnad. F�rsta stycket g�ller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet, om avskrift av bandlingen kan undvaras utan v�sentlig ol� genhet. 3 � Om fastighetsdomstolen finner att sak�gare b�r b�ras �ver besv�ren, skall besv�rsinlagan med d�rvid fogade handlingar delges salt�garen ocb f�re� l�ggande meddelas honom att inkomma med slcriftlig f�rklaring. � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2475 Fordras f�r m�lets beredande eller avg�rande att yttrande inh�mtas fr�n �verlantm�taren, byggnadsn�mnden eller annan myndighet eller fr�n sak� kunnig eller att skrifthgt bevis f�retes, s�rskilt sammantr�de h�lles eller annan liknande �tg�rd vidtages, skall domstolen utan dr�jsm�l f�rordna d�rom. 4 � N�r m�let beretts till huvudf�rhandling, skall fastighetsdomstolen be� st�mma tid och plats f�r denna. F�r behandling av r�tteg�ngsfr�ga eller del av saken som kan avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�ttas, fast�n m�lets beredande i �vrigt ej avslutats. 5 � Till huvudf�rhandlingen skall sak�garna kallas. Salr�gare vars n�rvaro uppenbarligen �r utan betydelse f�r hans r�tt eller eljest f�r m�lets avg�� rande beh�ver dock ej kallas. Har talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse, skall denne kallas till f�rhandlingen. N�r sak�gares besv�r r�r allm�nt intresse, kallas �ver- lantm�taren eller, om m�let avser s�dan fastighetsbildning som anges i 15 kap. 8 � andra stycket, byggnadsn�mnden. F�retr�dare f�r eller tj�nsteman vid myndighet vars verksamhet ber�res av m�let kan kallas f�r att l�mna upplysningar. F�r detta �ndam�l kan �ven f�rr�ttningslantm�taren kallas. Kallelse skall delges. 6 � Fastighetsdomstolen f�r handl�gga och avg�ra m�let utan hinder av att sak�gare eller annan som kallats till huvudf�rhandling uteblir. 7 � F�reslcrifterna i 5 och 6 �� g�ller i till�mpliga delar �ven annan f�rhand� ling �n huvudf�rhandling. 8 � Fastighetsdomstolen f�r avg�ra m�l utan huvudf�rhandling, om huvud� f�rhandling kan antagas salma betydelse f�r pr�vningen samt sak�gare el� ler f�retr�dare f�r allm�nt intresse icke beg�rt s�dan f�rhandling. Om talan fullf�ljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 � eller om domstolen finner uppenbart att talan �r ogrundad, f�r m�let alltid avg�ras utan huvudf�rhandling. F�r pr�vning som ej avser sj�lva saken fordras icke hmnidf�rhandling. Har domstolen beslutat att m�l skall avg�ras utan huvudf�rhandling och �r det ej uppenbart att sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt intresse redan slutf�rt sin talan, skall tillf�lle d�rtill l�mnas honom. 9 � Har talan fullf�ljts mot beslut vid f�rr�ttning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen f�resltriva att f�rr�ttningshandl�ggningen skall avbry� tas helt eller till viss del eller att handl�ggning som avbrutits skall fort� g� oberoende av den vid domstolen f�rda talan. S�dan f�reslcrift tr�der i Icraft genast och g�ller till dess annat f�rordnas. 10 � Fastighetsdomstolens avg�rande av salten sker genom utslag. Detta skall grundas p� vad som f�rekommit vid syn eller annan f�rhandling och vad handlingarna inneh�ller i �vrigt. Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om avfattning av dom i tvistem�l och om meddelande av s�dan dom �ger motsvarande till�mpning p� utslag i fas� tighetsbildningsm�l. � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2476 1970 . Nr 9 Skall i ett m�l flera fr�gor avg�ras och kan de s�rskiljas, f�r utslag ges betr�ffande n�gon av fr�gorna, fast�n handl�ggningen av de �vriga ej av� slutats. 11 � N�r talan fullf�ljts av salt�gare, f�r fastighetsbildningsmyndighetens be� slut eller �tg�rd �ndras endast om �vriga sak�gare och, n�r besv�ren r�r allm�nt intresse, �verlantm�taren eller byggnadsn�mnden f�tt tllllf�lle att yttra sig. �ndring till f�rdel f�r salc�gare f�r dock ske, �ven om han icke haft tillf�lle att yttra sig. Vad som nu f�reslcrivits �ger motsvarande till- l�mpning, n�r talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse eller av fastighetsregistermyndigheten. Om domstolen finner att besv�ren b�r f�ranleda �ndring i avslutad f�r� r�ttning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut mot vilket talan fullf�ljts s�rskilt, f�r domstolen g�ra �ndring �ven i del som icke �verklagats, om det beh�vs f�r att uppenbar motstridighet eller oen� hetlighet icke skall uppkomma i f�rr�ttningen eller beslutet. Finner domstolen att f�rr�ttning �r beh�ftad med fel som anges i 15 kap. 10 �, f�r domstolen besluta om beh�vlig �tg�rd, �ven om besv�ren icke avsett den del av f�rr�ttningen som felet r�r. 12 � Kan fastighetsdomstolen ej utan ol�genhet r�tta fel i f�rr�ttning, skall domstolen undanr�ja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och �tg�rder i den omfattning de p�verkas av felet samt visa f�rr�ttningen �ter till myn� digheten. Domstolen kan d�rvid meddela f�reskrifter f�r vinnande av r�t� telse. Har efter f�rr�ttningens avslutande talan f�rts mot beslut om fastighets� bildning eller fastighetsbest�mning och �terkallar den som s�kt �tg�rden sin ans�kan, skall f�rr�ttningen undanr�jas i den del som �terkallelsen avser, om �vriga som f�rt talan vid f�rr�ttningen eller domstolen och som sj�lva haft r�tt att p�kalla �tg�rden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 � andra stycket och 11 kap. 2 � andra stycket fordras alltid samtycke av �vriga sak� �gare. 13 � Den som med st�d av 5 � tredje stycket eller 7 � kallats f�r att l�mna upplysningar har r�tt till ers�ttning f�r sin inst�llelse enligt s�rskilda be� st�mmelser. Salc�gare f�r ej �l�ggas att betala kostnad som f�ranledes h�rav. 14 � Fastighetsdomstolen kan, efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till om� st�ndigheterna, f�rordna att sak�gare som f�rlorar m�let skall ers�tta an� nan sak�gare dennes r�tteg�ngskostnad. I m�l om inl�seners�ttning skall dock sak�gare som avst�r mark eller s�rskild r�ttighet f� gottg�relse f�r sin kostnad oberoende av utg�ngen i m�let. F�rsta stycket g�ller ej, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngs� balken. Vinner sak�gare m�l mot f�retr�dare f�r allm�nt intresse, kan domsto� len tillerk�nna honom ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad, om synnerliga sk�l f�religger. S�dan ers�ttning skall utges av statsverket eller, om endast bygg� nadsn�mnden f�retr�der det allm�nna intresset, av kommunen. Skall i annat fall �n som avses i 13 � kostnad f�r bevisning eller s�rsldld �tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel, kan domstolen n�r det �r sk�ligt f�rordna att kostnaden skall stanna p� statsverket. � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 988 2477 15 � Har besv�r anf�rts �ver avslutad f�rr�ttning, skall fastighetsdomstolen of�rdr�j ligen och senast inom fyra dagar tillst�lla fastighetsregistermyndig� heten avskrift av hesv�rsinlagan. Sedan domstolens utslag eller slutliga heslut i fastighetshildningsm�l vunnit laga kraft, skall f�rr�ttningsakten och avskrift av utslaget eller he� slutet s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Om f�rr�ttningen skall forts�ttas, s�ndes handlingarna i st�llet till fastighetshildningsmyndigheten. Fullf�ljes talan mot avg�randet i viss del och kan med anledning av dom� stolens avg�rande i �vrigt fr�ga uppkomma om registrering, skall hand� lingarna s�ndas till fastighetsre^stermjmdigheten. Efter registreringsfr� gans handl�ggning skall myndigheten omedelbart �terst�lla f�rr�ttnings� akten. 16 � F�reslo-ifterna i detta kapitel betr�ffande sak�gare skall till�mpas �ven p� annan enskild part. 17 KAP. R�tteg�ngen i hovr�tt 1 � Mot fastighetsdomstols utslag eller heslut f�r, om ej armat �r f�reskrivet, talan fullf�ljas i hovr�tten genom besv�r som inges till fastighetsdomstolen. I st�llet f�r den i 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden av tv� veckor g�ller en tid av fyra veckor. Besv�r f�r anf�ras av salc�gare och annan enskild part samt av s�dan f�re� tr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan vid fastighets� domstolen. 2 � Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstolens heslut i dit fullf�ljd fr�ga som avses i 15 kap. 2 � 24 och 68 eller 4 �. 3 � I fr�ga om r�tteg�ngen i hovr�tten �ger 16 kap. 3, 7 och 914 ��, 15 � andra stycket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�ffande skyldighe� ten att svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�ller dock, med till- l�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att den som har att utge in� l�seners�ttning, om ej annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � samma balk, alltid sj�lv skall b�ra sina kostnader samt kostnad som han orsalcar motparten genom att sj�lv fullf�lja talan. Vidare skall 16 kap. 15 � andra stycket ej till�mpas n�r hovr�tten �terf�rvisar m�l till fastighetsdomstolen. Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i hovr�tten endast om synnerliga sk�l f�religger. 18 KAP. R�tteg�ngen i h�gsta dom stolen 1 � Mot hovr�tts utslag eller heslut f�r, om ej annat �r f�reskrivet, talan full� f�ljas i h�gsta domstolen genom besv�r som inges till hovr�tten inom den i 56 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden. � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ ' ' - ' 2478 1970 " Nr 988 Besv�r f�r anf�ras av sak�gare och nnnnn enskild part samt av s�dan f�re� tr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan i hovr�tten. 2 � Byggnadsn�mnden �r icke skyldig att neds�tta fullf�ljdsavgift eller be� lopp till s�kerhet f�r kostnadsers�ttning. 3 � I fr�ga om r�tteg�ngen i h�gsta domstolen �ger 16 kap. 3, 7, 9 och 10 ��, 11 � andra och tredje styckena, 1214 ��, 15 � andra stycket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�ller dock best�mmelsen d�rom i 17 kap. 3 � f�rsta stycket. Vidare skall 16 kap. 15 � andra stycket ej till�mpas n�r h�gsta domstolen �terf�rvisar m�l till l�gre r�tt. Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i h�gsta domstolen endast om synnerliga sk�l f�religger. SJUNDE AVDELNINGEN Fastighetsregister 19 KAP. 1 � I fastighetsregistret redovisas s�som fastighet 1. enhet som �r redovisad s�som fastighet i fastighetsregister n�r denna lag tr�der i kraft, 2. fastighet som nybildas enligt denna lag, 3. enhet som skall registreras s�som fastighet enligt best�mmelse i an� nan f�rfattning. Varje fastighet skall ha s�rskild beteckning. 2 � Om fastighetsbildning och fastighetsbest�mning inf�res uppgift i fastig� hetsregistret. D�rvid registreras nybildad fastighet och g�res de �vriga �nd� ringar i fastighetsregistret som �tg�rden ger anledning till. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r fastighetsindelningen �ndras eller dess beskaffenhet fastst�lles i ann�n ordning �n som anges i denna lag. 3 � Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning inf�res snarast m�jligt sedan f�rr�ttningen avslutats och denna eller, om besv�r anf�rts, domstolens avg�rande vunnit laga kraft. Utan hinder av att f�rr�ttningen ej avslutats skall uppgift om fastighets� bildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, mot vilket talan skolat f�ras s�rskilt, inf�ras s� snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildnings� myndigheten beg�r det. F�res talan mot beslut eller �tg�rd vid avslutad f�rr�ttning eller f�res talan s�rskilt mot fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, f�r utan hinder d�rav uppgift med anledning av f�rr�ttningen eller beslutet inf�ras i fastighetsregistret i fr�ga om s�dan del som uppenbarligen ej be- r�res av fullf�ljden. Motsvarande g�ller n�r talan f�res mot domstols avg�� rande i fastighetsbildningsm�l. � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 . Nr 988 och 989 2479 4 � Finnes uppgift i fastighetsregister vara uppenbart oriktig, skall felet r�t� tas, om det kan ske utan f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttighetshavare. �r det uppenbart att f�rf�ng icke kan uppkomma, skall r�ttelse ske ome� delbart. I annat fall skall fastighets�gare eller r�ttighetshavare f� tillf�lle att yttra sig om han �r k�nd. Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastighet �r obefintlig, f�r fastigheten uteslutas ur registret med till�mpning av f�rsta stycket, �ven om redovisningen ej �r oriktig enligt g�llande f�reskrifter om fastighetsregister. 5 � Fastighetsregistreringen ankommer p� fastighetsregistermyndighet. Om s�dan myndighet finns s�rskilda best�mmelser. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 17 december 1970. GUSTAF ADOLF (L. S.) (Justitiedepartementet) LENNART GE IJER � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1970 * Nr 988993

Utkom fr�n tiycket den 27 jan. 1971

Nr 988

Fastighetsbildningslag;

given Stockholms slott den 17 december 19 70.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit

gott f�rordna som f�ljer.

F�RSTA AVDELNINGEN

Inledande best�mmelser

1 KAP.

1 �

Fastighetsbildning �r en i enlighet med denna lag f�retagen �tg�rd ge�

nom vilken fastighetsindelningen �ndras eller servitut bildas, �ndras eller

upph�ves.

Genom fastighetsbest�mning enligt denna lag avg�res fr�gor om beskaf�

fenheten av g�llande fastighetsindelning samt fr�gor r�rande best�ndet eller

omf�nget av vissa servitut.

2 �

�ver fastigheterna f�res fastighetsregister.

Fastighetsbildning och fastighetsbest�mning �r fullbordade, n�r uppgift

om �t g�rden inf�rts i fastighetsregistret.

3 �

Samf�llighet enligt denna lag �r mark som h�r till flera fastigheter ge�

mensamt.

4 �

Vad som i denna lag s�gs om mark eller omr�de g�ller i till�mpliga delar

�ven betr�ffande fiske som ej ing�r i �gander�tten till vattenomr�det och ej

utg�r servitut.

^ �

N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller av myndighet som Konungen best�mmer.

' Prop. 1969:128, 3LU 1970: 35, rslcr 189.

1787000M. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

2440

1970 . Nr

ANDRA AVDELNINGEN

Fastigiietsbildning i aUm�nhet

2 KAP.

Grundl�ggande best�mmelser

1 �

Fastighetsbildning sker s�som fastighetsreglering, om den avser ombild-

ning av fastigheter, och s�som avstyclming, klyvning eller sammanl�ggning,

om den avser nybildning av fastighet.

2 �

Fr�ga om fastighetsbildning pr�vas vid f�rr�ttning. F�rr�ttning hand-

l�gges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfr�ga upptages

efter ans�kan, om ej annat �r f�reskrivet.

Flera fastighetsbildnings�tg�rder f�r handl�ggas gemensamt vid en f�r�

r�ttning eller, om de b�rjat handl�ggas gemensamt, delas upp p� skilda f�r�

r�ttningar.

Av 14 kap. f�ljer att fastighetsbest�mning i vissa fall skall f�retagas i

samband med fastighetsbildning.

3 �

Fastighetsbildning, som inneb�r �ndring av fastighetsindelningen och be�

r�r vattenomr�de, omfattar �ven fisket, om detta ing�r i �gander�tten till

omr�det. Med st�d av 3 kap. 8 � f�r dock annat best�mmas.

4 �

Vad som efter fastighetsbildning �r tillbeh�r till fastighet framg�r av

jordabalken. Byggnad eller annan anl�ggning som enligt beslut vid fastig�

hetsreglering skall rivas eller flyttas utg�r dock ej tillbeh�r till den fastig�

het p� vilken den �r bel�gen.

5 �

�r servitut eller annan s�rskild r�ttighet som h�r till fastighet av bety�

delse f�r fastigheten endast om viss mark h�r till denna, f�ljer r�ttigheten

marken vid �ndring i fastighetsindelningen. Vad som nu sa^s g�ller icke,

om annat best�mmes vid fastighetsbildningen.

6 �

Kostnaderna f�r genomf�rande av fastighetsbildning betalas enligt de be�

st�mmelser som g�ller f�r den fastighetsbildnings�tg�rd om vilken �r fr�ga.

Kostnader som �r gemensamma f�r skilda �tg�rder f�rdelas p� dessa, efter

vad som �r sk�ligt.

Avvisas ans�kan eller inst�lles f�rr�ttning, skall s�kanden betala upp�

komna kostnader, om icke s�rsldlda omst�ndigheter f�ranleder att betal�

ningsskyldigheten f�rdelas mellan samtliga sak�gare eller vissa av dem.

Om f�rr�ttningen s�kts av byggnadsn�mnden, svarar kommunen f�r de kost�

nader som i enlighet h�rmed kan �vila s�kanden. Har f�rr�ttningen enligt

5 kap. 3 � fj�rde stycket p�kallats av �verlantm�taren eller annan statlig

myndighet, skall s�dana kostnader betalas av staten.

�verenskommelse mellan sak�garna om f�rdelning av f�rr�ttningskostr

naderna p� annat s�tt �n som f�ljer av lagen skall g�lla, om det icke �r

uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i otillb�rligt syfte.

�

1970 " Nr 988

2441

Till f�rr�ttningskostnader h�nf�ras taxeavgift, ers�ttning till sakkunnig

och syssloman, utgift f�r hantlangning som ej ing�r i taxeavgiften samt er�

s�ttning f�r skada enligt 4 kap. 38 � tredje stycket.

3 KAP.

Villkor f�r fastighetsbildning

Allm�nna l�mplighets- och planvillkor

1 �

Fastighetsbildning skall ske s�, att varje fastighet som nybildas eller om-

bildas blir med h�nsyn till bel�genhet, omf�ng och �vriga f�ruts�ttningar

varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l. H�rvid skall s�rskilt beaktas att fastig�

heten f�r l�mplig utformning och tillg�ng till beh�vliga v�gar utanf�r sitt

omr�de samt att fastighet, som skall anv�ndas f�r bebyggelse, kan f� god�

tagbara anordningar f�r vatten och avlopp.

Kan fastighet, som skall nybildas eller ombildas f�r nytt �ndam�l, icke

antagas f� varaktig anv�ndning f�r sitt �ndam�l inom �versk�dlig tid eller

finnes med h�nsyn till �ndam�lets art och �vriga omst�ndigheter �ndam�

let b�ra tillgodoses p� annat s�tt �n genom fastighetsbildning, f�r fastig�

hetsbildningen ej �ga rum.

2 �

Inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan, tomtindel�

ning eller byggnadsplan skall fastighetsbildning ske i �verensst�mmelse

med planen.

G�ller e ljest s�rskilda best�mmelser f�r marks bebyggande eller anv�nd�

ning, s�som regionplan, utomplansbest�mmelser eller naturv�rdsf�reslirif-

ter, skall fastighetsbildning ske s�, att syftet med best�mmelserna icke mot�

verkas.

Om s �rskilda sk�l f�religger, f�r undantag fr�n planen eller best�mmek

serna medges av l�nsstyrelsen eller efter dess f�rordnande av byggnads�

n�mnden. �ven utan s�dant medgivande f�r mindre avvikelse fr�n planen

eller best�mmelserna ske, om �tg�rden �r f�renlig med planens eller be�

st�mmelsernas syfte.

F�r p� grund av s�rskilt medgivande nybyggnad eller annan d�rmed

j�mf�rlig �tg�rd f�retagas i strid mot plan eller best�mmelse som avses i

f�rsta eller andra stycket, utg�r denna paragraf ej hinder mot fastighets�

bildning som beh�vs f�r att medgivandet skall kunna utnyttjas.

3�

Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastst�llts f�r visst omr�de och

har t�tbebyggelse uppkommit eller �r s�dan bebyggelse att v�nta inom en

n�ra framtid eller kan eljest v�ntas att flera fastigheter avsedda f�r bebyg�

gelse sk all bildas, f�r fastighetsbildning icke ske, om �tg�rden skulle f�r�

sv�ra omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning, f�ranleda ol�mplig t�tbebyg�

gelse eller motverka l�mplig planl�ggning av omr�det.

F�ruts�tter fastighetsbildning att ny utfart till allm�n v�g anordnas eller

befintlig utfart tages i anspr�k, f�r fastighetsbildningen ej utan synnerliga

sk�l �ga rum, om v�sentlig ol�genhet d�rigenom skulle uppkomma f�r

trafiken p� v�gen.

�

2442

1970 " Nr

S�r>skilda best�mmelser betr�ffande jordbruk, skogsbruk och fiske

5�

Jordbruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha s�dan

storlek, sammans�ttning och utformning att den medger tillfredsst�llande

l�nsamhet hos det f�retag som skall hedrivas p� fastigheten.

Skogshruksfastighet skall f�r att anses l�mpad f�r sitt �ndam�l ha s�

dan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsst�llande

skogsdrift.

6�

Fastighetshildning som her�r jordbruksfastighet f�r �ga rum endast om

�tg�rden �r till �verv�gande nytta f�r jordhruksn�ringen.

�syftas med fastighetshildningen att nyhilda eller f�rb�ttra fastighet som

�r avsedd f�r annat �ndam�l �n jordbruk, f�r �tg�rden dock ske om den

icke medf�r ol�genhet av n�gon betydelse f�r jordhruksn�ringen.

7�

Mark som �r avsedd f�r skogsbruk f�r ej indelas p� s�dant s�tt att m�j�

ligheten att ekonomiskt utnyttja skogen underg�r f�rs�mring av n�gon be�

tydelse.

8�

Fiske f�r ej uppdelas genom fastighetshildning p� s�tt som medf�r ol�

genhet av n�gon betydelse f�r fiskev�rden. Uppdelning f�r dock ske, om

den �r n�dv�ndig f�r att m�jligg�ra en eljest angel�gen �ndring i fastig�

hetsindelningen och icke medf�r avsev�rd ol�genhet f�r fiskev�rden.

Ing�r fiske i �gander�tten till vattenomr�de och f�religger enligt f�rsta

stycket hinder mot fastighetshildnings�tg�rd betr�ffande omr�det, f�r be�

st�mmas att fastighetshildningen icke skall omfatta fisket, om fastighets�

bildningen �r av synnerlig vikt f�r en l�mphg fastighetsindelning eller i

�vrigt av betydande allm�nt intresse. �ven om fastighetsbildningen ej �r

av den betydelse som nu angivits, f�r s�dan best�mmelse meddelas, om vat�

tenomr�det �r gemensamt f�r flera fastigheter.

Undantagsbest�mmelser

9�

Fastighetsbildning f�r �ga rum, �ven om fastighet som nybildas eller

ombildas icke blir varaktigt l�mpad f�r sitt �ndam�l, s�vida fastighets�

indelningen f�rb�ttras och en mer �ndam�lsenlig indelning icke motverkas.

10 �

Om fastighetsbildning �r till �verv�gande nytta fr�n allm�n synpunkt,

f�r �tg�rden �ga rum �ven om den strider mot vad som ovan f�reskrivits

till skydd f�r jordbruksn�ringen eller skogsbruket.

Fastighetsbildning �ver kommungr�ns

11 �

Fastighetsbildning som medf�r �ndring av gr�ns f�r kommun f�r ske

endast om �tg�rden �r av v�sentlig betydelse f�r en �ndam�lsenlig fastig�

hetsindelning eller om den kommunala indelningen blir l�mpligare.

�

1970 " Nr 988

2443

Till fastighetsbildning som avses i f�rsta stycket skall inh�mtas

Konungens eller l�nsstyrelsens medgivande, om fastighetsbildningsmyndig�

heten finner gr�ns�ndringen kunna medf�ra ol�mplig indelning i f�rvalt�

ningsomr�den. Medgivande skall alltid inh�mtas, om kommun eller f�rsam�

ling beg�r det eller �tg�rden inneb�r att hel fastighet �verf�res till annan

domkrets f�r allm�n underr�tt.

�r fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall

fastighetsbildningsmyndigheten anm�la f�rh�llandet till l�nsstyrelsen.

4 KAP.

FastighetsBildningef�rr�ttmng

Fastighetsbildningsmyndigheten

1�

Vid fastighetsbildningsf�rr�ttning best�r fastighetsbildningsmyndigheten

av en f�rr�ttningslantm�tare. Dessutom skall tv� gode m�n ing� i myndig�

heten n�r f�rr�ttningslantm�taren finner att det beh�vs eller n�r sak�gare

beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l ej f�ranledes d�rav. I utf�randet av tekniska

g�rom�l skall gode m�n aldrig deltaga.

Har f�rr�ttningen betydande omfattning, f�r antalet gode m�n �kas, om

det kan p�skynda handl�ggningen. Flera �n tv� gode m�n f�r dock icke

samtidigt deltaga i handl�ggningen av samma fr�ga.

Best�mmes att gode m�n skall medverka, rubbas icke d�rigenom vad som

redan beslutats eller verkst�llts under f�rr�ttningen.

2�

Gode m�n utses genom val av kommunens fullm�ktige.

God man skall vara valbar till n�mndeman inom kommunen och f�r ej

ha fyllt sextiofem �r. God m an skall ha erfarenhet i fr�ga om t�tortsf�rh�l�

landen eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfr�gor.

God man utses f�r sex �r. Upph�r god man att vara valbar, �r uppdraget

f�rfallet.

R�tteg�ngsbalkens best�mmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som

n�mndeman och att kvarst� i uppdraget samt att efter avg�ng fortfarande

tj�nstg�ra �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om god man.

L�nsstyrelsen best�mmer antalet gode m�n.

3�

Skall gode m�n medverka, �ligger det f�rr�ttningslantm�taren att kalla

dem till f�rr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n

med beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap.

�r god m an av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han fr�n samman�

tr�de och kan annan god man ej utan tidsutdr�kt infinna sig, f�r f�rr�tt�

ningslantm�taren till tj�nstg�ring som god man kalla n�gon som �r valbar

till s�dan befattning.

Den som kallats att tj�nstg�ra som god man �r underkastad �mbetsan-

svar i fr�ga om tj�nstg�ringen.

4�

Vad som f�reslcrivits i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder f�r dem

som �r varandra n�rst�ende att tj�nstg�ra samtidigt som domare �ger

motsvarande till�mpning betr�ffande f�rr�ttningsm�n.

�

2444

1970 " Nr 988

5�

Mot f�rr�ttningsman g�ller samma j�v som mot domare.

Vet f�rr�ttningsman att s�dan omst�ndighet f�religger som kan antagas

utg�ra j�v mot honom, �r han skyldig att sj�lvmant ge det till k�nna.

Vill sak�gare anf�ra j�v mot f�rr�ttningsman, skall han framst�lla in�

v�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han fick k�nne�

dom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vsanledning f�relig�

ger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen.

Har sak�gare i r�tt tid anf�rt j�v, skall fastighetsbildningsmyndigheten

snarast m�jligt meddela beslut i j�vsfr�gan. Sedan fr�ga om j�v mot f�r�

r�ttningsman uppkommit, f�r han i �vrigt vidtaga endast �tg�rd som icke

utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och som ej innefattar avg�rande

av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga. S�dan �tg�rd f�r vidtagas av

f�rr�ttningslantm�taren, �ven om han f�rldarats j�^ig.

Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkar ej

giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om j�v upp�

kom.

7�

F�rr�ttning skall handl�ggas av fastighetshildningsmyndigheten i den

ort d�r marken �r bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsbildnings�

myndigheter, handl�gges f�rr�ttningen av endera myndigheten.

F�rr�ttningens inledande och grunderna f�r handl�ggningen

8�

Ans�kan om fastighetsbildning g�res skriftligen hos fastighetshildnings�

myndigheten. Muntlig ans�kan som g�res vid f�rr�ttningssammantr�de

skall dock godtagas, om den v�ckta fr�gan l�mpligen kan pr�vas vid sam�

ma f�rr�ttning.

S�kanden skall ange den �tg�rd som han �nskar genomf�rd samt uppge

den eller de fastigheter f�r vilka han f�r talan. I den m�n det kan anses

sk�ligt att s�kanden skaffar uppgifter d�rom eller s�dana �nd� �r tillg�ng�

liga f�r honom, skall han ocks� ange de andra fastigheter som saken ang�r

�vensom namn och postadress betr�ffande fastighets�garna samt de inne�

havare av servitut, nyttjander�tt eller samf�llighetsr�tt som kan ber�ras

av �tg�rden.

Ans�kningshandling skall vara egenh�ndigt undertecknad av s�kanden

eller hans ombud.

Till ans�kningshandling skall s�kanden i huvudskrift eller styrkt av�

skrift foga de skx-iftliga handlingar som han innehar och som �r av betydel�

se i saken.

9 �

Uppfyller ans�kan ej f�reskrifterna i 8 � eller �r den i �vrigt ofullst�n�

dig, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att avhj�lpa

bristen,

10 � _

Efterkommes ej f�rel�ggande att avhj�lpa brist i ans�kan och �r bristen

s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grund f�r f�rr�ttning, f�r

ans�kningen avvisas.

�

1970 " Nr 988

2445

F�religger hinder mot att upptaga den v�ckta fr�gan till pr�vning, skall

ans�kningen avvisas.

Fr�ga om avvisande av ans�kan skall skyndsamt utredas och avg�ras.

�

I den utstr�ckning som �r p�kallad med h�nsyn till fastighetsbildningens

art och f�rh�llandena i �vrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utreda

Allka som i egenskap av �gare till fastighet eller p� annan grund �r sak�

�gare. Den som har lagfart p� fastigheten anses som �gare, om det ej visas

att fastigheten tillh�r annan.

12 �

Om god man enligt 18 kap. 4 � f�r�ldrabalken beh�ver f�rordnas, skall

fastighetsbildningsmyndigheten anm�la detta hos r�tten.

13 �

Sak�gare f�r f�ra sin talan genom omhud.

F�rr�ttningslantm�tare och god man f�r ej vara ombud vid den fastig�

hetsbildningsmyndighet som han tillh�r. Ej heller f�r den vara ombud som

tagit befattning med saken i sin tj�nst eller s�som ombud f�r sak�gare med

motst�ende intresse. Detsamma g�ller betr�ffande den som st�r i s�dant

f�rh�llande till f�rr�ttningsman som avses i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken.

I �vrigt g�ller 12 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar.

14 �

Vid f�rr�ttning skall fastighetsbildningsmyndigheten h�lla sammantr�de

med sak�garna.

Sammantr�de beh�vs ej, om stridiga intressen mellan sak�gare ej f�re�

kommer i �rendet och hinder mot den s�kta fastighetsbildningen ej f�re�

ligger. O m ans�kan skall avvisas eller det �r uppenbart att fastighetsbild�

ningen icke kan till�tas, �r sammantr�de ej heller beh�vligt.

Vid sammantr�de skall fastighetshildningsmyndigheten redog�ra f�r an�

s�kningen samt klarg�ra inneb�rden av vidtagna och planerade �tg�rder.

Sak�gare och annan, som enligt s�rskild f�reskrift skall underr�ttas om

sammantr�det, skall f� tillf�lle att yttra sig och f�rebringa utredning i fr�

gor som behandlas vid sammantr�det.

Sammantr�de h�lles d�r den mark �r bel�gen som fastighetsbildningen

avser, om det ej utan ol�genhet kan h�llas p� annat st�lle.

15 �

Finns det anledning antaga att f�rr�ttning kan handl�ggas helt utan sam�

mantr�de, skall ans�kningshandlingen delges sak�gare, som ej bitr�tt an�

s�kningen, och tillf�lle l�mnas honom att yttra sig �ver denna inom utsatt

tid. Avser f�rr�ttningen mark inom omr�de med fastst�lld generalplan eller

med s tadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser, skall d�rj�mte

byggnadsn�mnden underr�ttas om f�rr�ttningen innan denna avslutas.

16 �

Protokoll f�res f�r varje f�rr�ttning s�rsldlt.

Protokollet samt �vriga handlingar som ingivits eller uppr�ttats vid f�r�

r�ttningen sammanf�res till en akt.

17 �

S�som fastighetsbildningsmyndighetens beslut g�ller, om f�rr�ttnings�

m�nnen har olika mening, vad tv� av dem s�ger. Har varje f�rr�ttningsman

sin mening, g�ller f�rr�ttningslantm�tarens mening. I fr�ga om pengar el-

�

2446

1970 . Nr 988

ler annat som utg�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla som avser den

n�st st�rsta m�ngden.

I beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, s�vida motive�

ring av beslutet icke kan anses �verfl�dig. Beslut, som meddelas i samband

med f�rr�ttningens avslutande eller inst�llande, och beslut, mot vilket ta�

lan f�r f�ras s�rskilt, skall dessutom inneh�lla besv�rsh�nvisning.

Meddelas beslut vid sammantr�de, skall det uppl�sas f�r de n�rvarande.

Om i annan ordning meddelas beslut om f�rr�ttningens inst�llande eller,

utan samband med f�rr�ttningens avslutande, beslut mot vilket talan f�r

f�ras s�rskilt, skall sak�gare och annan som f�r besv�ra sig underr�ttas

om beslutet utan dr�jsm�l. Underr�ttelsen l�mnas genom slcriftligt med�

delande eller i s�dan s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra

stycket.

Kallelse och delgivning

18 �

Till f�rsta sammantr�det under f�rr�ttningen skall samtliga k�nda sak�

�gare kallas. Kallelse beh�vs dock ej, om det kan antagas att sak�garen

�nd� infinner sig. �r det ovisst vilken av flera som �r sak�gare, kallas samt�

liga. Om det f�religger anledning antaga att ok�nda sak�gare finns, utf�rdas

kallelse �ven p� dessa.

Kallelse skall i god tid f�re sammantr�det delges sak�garna.

19 �

Best�mmelserna i 18 � g�ller �ven d� nytt sammantr�de uts�ttes. Kal�

lelse p� ok�nda sak�gare beh�vs dock ej, om de kallats tidigare under f�r�

r�ttningen.

Om ^^[d s ammantr�de tillk�nnagivits tid och plats f�r n�sta sammantr�

de, beh�ver ej kallelse delges den som kallats i f�reskriven ordning till det

sammantr�de d� tillk�nnagivandet skett.

20 �

Delgivning skall ske enligt allm�nna best�mmelser ang�ende delgivning,

om ej annat f�reskrivits i denna lag.

Vid sammantr�de f�r fastighetsbildningsmyndigheten efter sak�garnas

h�rande best�mma s�rskild ordning f�r delgivning. N�r sak�gare f�rsta

g�ngen kallas till sammantr�de, skall delgivning av kallelsen dock alltid

ske enligt f�rsta stycket.

21 �

Vistas �gare av fastighet eller st�llf�retr�dare f�r denne stadigvarande

utom riket och kan delgivning ej ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r hand�

lingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastigheten.

Den till vilken handlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda hand�

lingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom, n�r

handlingen l�mnas till honom. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall fas�

tighetsbildningsmyndigheten d�rj�mte med posten s�nda honom medde�

lande om delgivningen.

Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta stycket.

22 �

Vad som f�reskrivits om delgivning med del�gare i samf�llighet �ger mot�

svarande till�mpning vid delgivning med del�gare i fastighet, som innehas

�

1970 " Nr 988

2447

under sam�gander�tt av flera �n tio, och med innehavare av servitut eller

samf�llighetsr�tt som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skil�

da �gare.

23 �

Har sak�gare ej i f�reslo-iven ordning kallats till sammantr�de, skall nytt

sammantr�de uts�ttas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller med�

ger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. Utan hinder av vad s�lunda f�reskri�

vits f�r s�dan f�rr�ttnings�tg�rd vidtagas som ej i n�mnv�rd m�n inverkar

p� sak�garens r�tt.

24 �

Avser f�rr�ttning mark inom omr�de med fastst�lld generalplan eller med

stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbest�mmelser, skall fastighetsbild�

ningsmyndigheten underr�tta byggnadsn�mnden om tid och plats f�r sam�

mantr�de. Har byggnadsn�mnden s�kt f�rr�ttningen, skall den alltid un�

derr�ttas om sammantr�de.

F�rr�ttningens forts�ttande och slutf�rande

25 �

Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda f�ruts�ttningarna f�r fas�

tighetsbildningen. F�religger ej hinder mot denna, skall myndigheten utar�

beta den fastighetsplan samt ombes�rja de g�rom�l av teknisk art och de

v�rderingar som beh�vs f�r �tg�rdens genomf�rande. D�rvid b�r r�dpl�g�

ning med salc�garna ske. Vid behov skall sami-�d ske med de myndigheter

som ber�res av �tg�rden.

Sedan de s�lunda f�reskrivna �tg�rderna utf�rts, skall myndigheten med�

dela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta he�

slut skall ange hur fastighetsindelningen �ndras och vilka servituts�tg�r-

der som vidtages. I �vrigt skall beslutet inneh�lla uttalanden i fr�gor som

har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. S�rskilda best�m�

melser om vad beslutet i vissa fall skall inneh�lla meddelas i 5, 8 och 12 kap.

Om det �r l�mpligt, f�r fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hin�

der av att tekniska g�rom�l och v�rderingar ej utf�rts. Under samma f�r�

uts�ttning f�r olika fr�gor som h�r till beslutet upptagas f�r sig och avg�ras

genom s�rskilda heslut. Vad som f�reskrives om fastighetsbildningsbeslut

g�ller �ven s�dant avg�rande.

26 �

Om det med h�nsyn till f�rr�ttningens omfattning eller annan s�rskild

omst�ndighet �r l�mpligt att fr�gan om fastighetsbildningens till�tlighet

avg�res p� f�rhand och hinder icke m�ter mot fastighetsbildningen, f�r till�

st�nd till denna l�mnas genom s�rskilt beslut (tillst�ndsbeslut).

Fordras s�rskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 �,

f�r tillst�ndsbeslut meddelas utan hinder av att �tg�rdens inverkan p� in�

delningen i f�rvaltningsomr�den �nnu ej pr�vats. L�mnas icke medgivan�

de, f�rfaller tillst�ndsbeslutet.

27 �

Gr�ns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas och ut�

m�rkas i beh�vlig omfattning. Str�ckningen av utstakad gr�ns skall �ver�

ensst�mma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre

m�n avviker fr�n beslutet f�r dock l�ggas till grund f�r utm�rkningen, om

r�ttelse av utstakningen skulle medf�ra kostnad som icke st�r i sk�ligt f�r-

�

2448

1970 * Nr 988

h�llande till den betydelse det kan ha f�r sak�gare att fastighetsbildningen

genomf�res i full �verensst�mmelse med beslutet.

Om det �r l�mpligt, f�r utm�rlming av gr�ns verkst�llas efter f�rr�tt�

ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas

i god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan

s�rskild ordning som beslutats enligt 20 � andra stycket.

28 �

Karta skall uppr�ttas vid f�rr�ttningen. Kan fastighetsbildningen genom�

f�ras och f�rr�ttningsresultatet �sk�dligg�ras utan karta, beh�ver s�dan

dock ej uppr�ttas. Kartan skall g�ras s� noggrann som �ndam�let kr�ver.

Beskrivning �ver de �ndringar i fastighetsindelningen och andra f�rh�l�

landen som �stadkommes genom fastighetsbildningen skall uppr�ttas, om

ej resultatet av f�rr�ttningen �nd� framg�r med tillr�cklig noggrannhet av

f�rr�ttningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelningen anges

i enlighet med gr�nsutstakningen eller, i den m�n utstakning icke skall ske,

i �verensst�mmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

29 �

Sedan f�rekommande ers�ttningsfr�gor avgjorts och alla till f�rr�ttning�

en h�rande g�rom�l utf�rts, skall fastighetsbildningsmyndigheten f�rklara

f�rr�ttningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsheslut skall meddelas p� sammantr�de eller p� tid och plats

som myndigheten tillk�nnagivit f�r sak�garna och annan som f�r besv�ra

sig �ver beslutet. S�dant tillk�nnagivande skall l�mnas vid sammantr�de

eller ocks� genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ordning som

beslutats enligt 20 � andra stycket.

30 �

Sedan f�rr�ttningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndigheten un�

der besv�rstiden h�lla tillg�ngliga de handlingar eller andra uppgifter som

fordras f�r att sak�garna skall kunna inh�mta fullst�ndig k�nnedom om

f�rr�ttningsresultatet. N�r sak�gare beg�r det och det �r n�dv�ndigt med

h�nsyn till f�rr�ttningens art och omfattning samt �vriga f�rh�llanden,

skall myndigheten f�re besv�rstidens utg�ng i beh�vlig utstr�ckning tillhan�

dah�lla handhngar f�r granskning p� f�rr�ttningsst�llet eller l�mplig plats

i n�rheten. Vad som nu f�reskrivits g�ller ocks� n�r beslut meddelas under

f�rr�ttningen och talan mot detta skall f�ras s�rskilt.

N�r fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten p� sak�gares

beg�ran snarast visa de nya gr�nsstr�ckningarna p� marken, om det ej �r

uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse f�r sak�garen.

31 �

Om hinder mot fastighetsbildningen f�religger, skall fastighetsbildnings�

myndigheten s� snart som m�jligt avbryta f�rr�ttningen och meddela beslut

om dess inst�llande. Kan hindret undanr�jas genom att s�kanden j�mkar

sin talan, skall han f� tillf�lle att g�ra det.

32 �

Vill s�kanden hos fastighetsbildningsmyndigheten �terkalla sin ans�kan,

skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid sammantr�de. Har

annan sak�gare ej f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallelsen sker, skall

f�rr�ttningen genast inst�llas, I annat fall skall sak�gare som f�rt talan vid

f�rr�ttningen och som sj�lv kunnat ans�ka om �tg�rden underr�ttas om

�terkallelsen. Om ej s�dan sak�gare beg�r att f�rr�ttningen forts�ttas, skall

�

1970 " Nr 988

2449

den inst�llas. Underr�ttas sak�garna om �terkallelsen vid sammantr�de,

skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall beg�ran

framst�llas inom tid som myndigheten f�reskriver.

�terkallelse bos fastigbetsbildningsmyndigheten f�r ej i n�got fall ske

sedan f�rr�ttningen avslutats.

Utebbr s�kanden fr�n det f�rsta f�rr�ttningssammantr�de till vilket han

kallats, skall ans�kningen anses �terkallad, om icke s�kanden anm�lt laga

f�rfall eller det �r uppenbart att han vidh�ller ans�kningen.

Betr�ffande avstyckning och klyvning g�ller denna paragraf endast i den

m�n ej annat f�ljer av 10 kap. 8 � eller 11 kap. 2 �.

33 �

Hur f�rr�ttningskostnaderna skall f�rdelas beslutas senast n�r f�rr�tt�

ningen avslutas eller inst�lles.

S�rskilda best�mmelser

34 �

F�r utredning av fr�ga, vars bed�mande kr�ver s�rskild fackkunskap,

f�r fastigbetsbildningsmyndigheten anlita bitr�de av sakkunnig. Den som

st�r i s�dant f�rh�llande till salcen eller till n�gon sak�gare att hans tillf�r�

litlighet kan anses f�rringad f�r ej anlitas som salckunnig.

Ers�ttning till saklrunnig best�mmes av myndigheten. Anlitas befattnings�

havare i allm�n tj�nst som sakkunnig, utg�r ers�ttning endast n�r s�rskild

f�reskrift �r meddelad.

35 �

Beh�rskar sak�gare ej svenska spr�ket eller �r han allvarligt h�rsel- eller

talskadad, f�r tolk anlitas att bitr�da fastighetsbildningsmyndigheten.

Som tolk f�r ej den anhtas betr�ffande vilken s�dan omst�ndighet f�re�

ligger att hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad.

Tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning f�r

kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts g�ller dock ej den som anlitas i

tj�nsten,

36 �

Angel�genhet som �r gemensam f�r sak�garna och har samband med f�r�

r�ttningen skall ombes�rjas av en eller flera sysslom�n, om flertalet av de

vid sammantr�de n�rvarande sak�garna beslutar det eller om fastighets�

bildningsmyndigheten finner att syssloman beh�vs.

Syssloman utses genom val av sak�garna. Har flera sysslom�n utsetts,

skall de gemensamt ha band om uppdraget, om ej annat best�mts. Kan

sysslom�nnen ej enas, g�ller den mening som f�rr�ttningslantm�taren bi�

tr�der.

Syssloman kan skiljas fr�n sitt uppdrag, om flertalet av de vid samman�

tr�de n�rvarande sak�garna kommer �verens om det och fastighetsbild�

ningsmyndigheten icke finner �tg�rden obefogad. Har syssloman f�tt i upp�

drag att ombes�rja arbete som avses i 9 kap. och utf�r han icke uppdraget

tillfredsst�llande, f�r fastighetsbildningsmyndigheten skilja sysslomannen

fr�n uppdraget och f�rordna annan i hans st�lle. Innan det sker, b�r sak�

�garna f� tillf�lle att yttra sig.

�nskar syssloman ers�ttning, skall han beg�ra s�dan innan f�rr�ttningen

avslutas eller inst�lles. Kan �verenskommelse ej uppn�s, best�mmes ers�tt�

ningen av myndigheten.

�

2450

1970 . Nr 988

37 �

Sak�garna skall tillhandah�lla f�r f�rr�ttningen beh�vlig och l�mplig

hantlangning, om s�dan ej enligt s�rskilda best�mmelser skall utf�ras ge�

nom det allm�nnas f�rsorg. Hantlangningen f�rdelas mellan sak�garna

efter vad som �r sk�ligt.

F�rsummar sak�gare att utf�ra den hantlangning som �lagts honom, kan

f�rr�ttningen f�rklaras vilande i avvaktan p� att han fullg�r sin skyldighet.

Fastighetsbildningsmyndigheten f�r dock ombes�rja hantlangningen, om

det �r l�mpligt.

Utses syssloman f�r att ombes�rja hantlangningen, �ger 9 kap. 36 ��

motsvarande till�mpning.

38 �

F�rr�ttningsm�nnen och deras bitr�den �r ber�ttigade att, n�r det beh�vs

med anledning av f�rr�ttningen, f� tilltr�de till byggnad, �verg� �gor, verk�

st�lla m�tningar och markunders�kningar samt f�retaga d�rmed samman�

h�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rd eller liknande plantering f�r

tr�d ej skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i �vrigt skall skada

undvikas, om det �r m�jligt.

R�tt att �verg� annans �gor tillkommer ocks� var och en som f�r talan

\dd f�rr�ttningen.

Har skada uppkommit genom �tg�rd som avses i f�rsta eller andra stycket

och vill den skadelidande f� ers�ttning f�r skadan, skall han framst�lla yr�

kande d�rom innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lles.

Polismyndighet skall l�mna den handr�ckning som beh�vs f�r ut�vande

av befogenhet enligt f�rsta stycket.

39 �

Om det �r av synnerlig vikt f�r fastighetsbildningen att fr�ga som �r f�re�

m�l f�r pr�vning i annan ordning f�rst avg�res, f�r fastighetsbildningsmyn�

digheten f�rklara f�rr�ttningen vilande i avvaktan p� att fr�gan avg�res.

Vill sak�gare v�cka talan f�r pr�vning av fr�ga som icke kan avg�ras vid

f�rr�ttningen och vars behandling i s�rskild ordning kan f�ranleda att f�r�

r�ttningen f�rklaras vilande, skall sk�ligt r�drum l�mnas honom.

Har fastighetshildningsmyndigheten meddelat beslut i fr�ga betr�ffande

vilken talan f�r fullf�ljas s�rskilt, skall f�rr�ttningen vila i de delar som

�r beroende av fr�gans slutliga l�sning, s�vida icke myndigheten finner att

f�rr�ttningen kan forts�tta utan betydande ol�genhet eller fastighetsdom�

stolen f�rordnar att den skall fortg�.

40 �

Har fastighet �verg�tt till ny �gare under f�rr�ttningen, f�r denne icke

rubba vad den f�rre �garen medgivit eller godk�nt.

41 �

F�ranleder fastighetsbildningen �ndring av gr�ns f�r kommun eller f�r�

samling, skall fastighetsbildningsmyndigheten underr�tta kommunen eller

f�rsamlingen om fastighetsbildningen och dess inverkan p� indelningen i

f�rvaltningsomr�den. Kommunen eller f�rsamlingen skall beredas tillf�lle

att beg�ra inh�mtande av medgivande som avses i 3 kap. 11 �, om ej s�dant

medgivande �nd� skall inh�mtas.

42 �

Finner fastighetsbildningsmyndigheten att f�rr�ttningsbeslut till f�ljd av

skrivfel, felr�kning eller liknande misstag inneh�ller uppenbar oriktighet,

skall myndigheten besluta om r�ttelse. Detsamma g�ller iDctr�ffande karta,

�

1970 " Nr 988

2451

som uppr�ttats vid f�rr�ttning, samt annan handling till vilken h�nvisning

skett i f�rr�ttningsbeslutet. Innan r�ttelse sker, skall den som ber�res av

�tg�rden f� tillf�lle att yttra sig.

R�ttelse skall med angivande av dagen f�r �tg�rden antecknas p� huvud�

skriften och s�vitt m�jligt p� �vriga exemplar av den handling som r�ttelsen

avser. Den som beslutet r�r skall omedelbart underr�ttas om �tg�rden och

vad som �r att iakttaga f�r fullf�ljd av talan.

TREDJE AVDELNINGEN

Fastighetsreglering

5 KAP.

Allm�nna best�mmelser

Grunderna f�r fastighetsreglering

1 �

Genom fastighetsreglering f�r mark �verf�ras fr�n en fastighet eller sam-

f�llighet till annan s�dan enhet samt andel i samf�llighet �verf�ras fr�n en

fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan ocks� samf�llighet

bildas samt servitut bildas, �ndras eller upph�vas.

Som ett led 1 fastighetsreglering kan vissa f�r sak�garna gemensamma

arbeten verkst�llas.

2 �

F�r mark som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet skall vederlag utg� i

mark eller andel i samf�llighet, om ej ers�ttning i pengar �r mer �ndam�ls�

enlig. Vad som s�lunda f�resltrivits �ger motsvarande till�mpning vid �ver�

f�ring av andel i samf�llighet samt n�r mark �verf�res fr�n samf�llighet

och n�r samf�llighet bildas.

3 �

R�tt att p�kalla fastighetsreglering tillkommer �gare av fastighet som

ber�res av regleringen.

Vid expropriation eller liknande tv�ngsf�rv�rv f�r f�rv�rvaren beg�ra

s�dan fastighetsreglering varigenom ol�genhet av f�rv�rvet kan undanr�jas,

minskas eller f�rebyggas.

Byggnadsn�mnd f�r beg�ra fastighetsreglering som avser omr�de d�r t�t�

bebyggelse f�religger eller �r att v�nta inom en n�ra framtid.

L�nsstyrelse, �verlantm�tare eller lantbruksn�mnd kan p�kalla fastig�

hetsreglering som myndigheten finner vara av st�rre betydelse fr�n allm�n

synpunkt.

4 �

Fastighetsreglering f�r ske, under f�ruts�ttning att l�mpligare fastighets�

indelning eller eljest mer �ndam�lsenlig markanv�ndning vinnes samt att

f�rdelarna h�rav �verv�ger de kostnader och ol�genheter som regleringen

medf�r.

�tg�rden �r dock ej till�ten, om den skulle v�sentligt f�rsv�ra eller f�r�

dyra en mer omfattande reglering som beh�vs och som kan v�ntas inom en

n�ra framtid.

�

2452

1970 " Nr 988

5 �

Fastighetsreglering som beg�rts av sak�gare f�r genomf�ras endast om

den �r n�dv�ndig f�r att s�kanden tillh�rig fastighet skall f�rb�ttras.

Har regleringen p�kallats av annan �n salc�gare eller irmeb�r ans�kan av

saJc�gare att regleringen, f�r att ej m�ta hinder enligt 4 � andra stycket,

skall g�ras mer omfattande �n som kr�vs f�r att s�kandens fastighet skall

f�rb�ttras, f�r regleringen ej �ga rum, om de sak�gare som har ett v�sentligt

intresse i salcen mera allm�nt mots�tter sig regleringen och har bealctans-

"v�rda sk�l f�r det. Vid pr�\mingen av s�dan fr�ga skall fr�mst deras mening

beaktas som har st�rst nytta av regleringen.

Andra stycket g�ller icke, om behovet av fastighetsreglering �r synnerli�

gen angel�get.

6 �

Fastighetsreglering skall ske 1 den omfattning som avses med ans�kning�

en. Sker regleringen i syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastig�

hetsbest�ndet inom ett omr�de, sk�ll beaktas att regleringsomr�det avpassas

efter uppr�ttade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, naturf�rh�l�

landena samt befintliga och avsedda anl�ggningar s� att st�rsta m�jliga f�r�

del uppkommer utan att f�rr�ttningsarbetet on�digt f�rsv�ras.

Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utf�randen, skall

regleringen verkst�llas p� det s�tt som f�ranleder minsta ol�genhet utan att

l�nsamheten eller utbytet i �vrigt osk�ligt f�rs�mras.

7 �

Fastighetsreglering f�r icke verkst�llas s�, att mark tillsammans med

byggnad som finns p� marken �verf�res till annan fastighet eller samf�llig-

het. Mark p� vilken finns byggnad som tillh�r innehavare av servitut, nytt�

jander�tt eller samf�llighetsr�tt f�r dock �verf�ras, om byggnadens �gare

tillf�rs�kras motsvarande r�tt att efter regleringen beh�lla byggnaden p�
samma mark.

Under f�ruts�ttning att v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare ej uppkommer,

f�r mark �verf�ras utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket, om

byggnaden har endast obetydligt v�rde eller om �verf�ringen i betydande

m�n underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig fastighetsindelning.

Vid s�dan �verf�ring �verg�r byggnaden i tilltr�darens �go, �ven om den ej

h�rde till den fastighet fr�n vilken �verf�ringen sker.

Mark d�r det finns elektrisk starkstr�msledning f�r �verf�ras endast om

ledningens �gare tillf�rs�kras r�tt att efter regleringen beh�lla ledningen p�
samma mark.

8 �

Vid fastighetsregleringen iakttages att varje d�ri ing�ende fastighet f�r

s�dan sammans�ttning och utformning att den ej i mindre m�n �n f�re reg�

leringen l�mpar sig f�r det �ndam�l vartill den �r avsedd att anv�ndas. Fas�

tigheten f�r icke �ndras s�, att dess graderingsv�rde minskas v�sentligt eller

�kas i s�dan omfattning att avsev�rd ol�genhet uppkommer f�r �garen. Vad

som s�lunda f�reskrivits utg�r icke hinder mot f�rordnande enligt 8 kap.

att fastighet eller del d�rav skall avst�s genom inl�sen.

V�rdering och ers�ttning mellan sak�gare

9 �

I den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r genomf�rande av fastighetsregle�

ring skall s�rskilda graderingsv�rden fastst�llas f�r omr�den som ing�r i
regleringen.

�

1970 " Nr 988

2453

Graderingsv�rdet f�r ett omr�de best�mmes med h�nsyn s�rskilt till or�

tens pris och omr�dets avkastning.

V�rderingen grundas p� omr�dets beskaffenhet i obebyggt skick och dess

tj�nlighet f�r det �ndam�l vartill det l�mpligen b�r anv�ndas. Ber�r regle�

ringen till n�gon del mark som b�r anv�ndas till jordbruk, f�r dock all mark

som ing�r i regleringen v�rderas efter markens tj�nlighet f�r jordbruks�

�ndam�l, om s�rskilda sk�l f�ranleder det. Vid v�rderingen beaktas �ven

tillf�lliga f�rh�llanden, om ej s�rskilda sk�l f�ranleder att v�rdena grundas

enbart p� f�rh�llanden av best�ende natur. Omr�de som �r avsett f�r skogs�

bruk v�rderas som om det vore bevuxet med skog vilken med h�nsyn till

markens godhetsgrad �r av normal beskaffenhet enligt f�rh�llandena i orten.

Fastighets graderingsv�rde utg�r summan av graderingsv�rdena f�r fas�

tigheten ensldlt tillh�riga omr�den och p� fastigheten bel�pande andelar i

motsvarande v�rden f�r samf�lld mark.

10 �

Om v�rdet av den mark och de andelar i samf�lld mark som genom fastig�

hetsreglering till�gges fastighet icke motsvarar v�rdet av vad som genom

regleringen fr�ng�r fastigheten, utj�mnas skillnaden genom ers�ttning i

pengar. P� samma s�tt utj�mnas v�rdef�r�ndring som f�ranledes av servi-

tuts�tg�rd eller av att byggnad eller annan anl�ggning genom regleringen

�verg�r till annan �gare. Vad som fr�ng�r fastighet genom inl�sen ersattes

enligt 8 kap.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes p� grundval av v�rdering (lik�

vidv�rdering) . Vid likvidv�rderingen skall h�nsyn tagas till egendomens an�

v�ndning f�r det �ndam�l som f�ranleder det h�gsta v�rdet samt till f�r�

h�llandena vid tilltr�det, om ej annat f�ljer av att avtr�daren har r�tt att

tillgodog�ra sig skog eller gr�da. I �vrigt skall v�rderingen ske enligt de i

9 � an dra stycket angivna grunderna.

11 �

Genomf�res regleringen p� s�dant s�tt att �gare av fastighet lider f�rlust

genom att fastighetens v�rde minskas utan att han kan f� gottg�relse enligt

andra best�mmelser eller genom att han �l�gges betala belopp som �versti�

ger fastighetens v�rdeh�jning, skall resultatet av den ekonomiska uppg�rel�

sen enligt 10 � j�mkas s�, att f�rlusten t�ckes, �verstiger den enligt 10 � be-

r�lmade ers�ttningen f�r vad som genom �verf�ring fr�ng�r fastighet i v�

sentlig m �n den v�rdeminskning som �verf�ringen inneb�r f�r fastigheten,

skall j�mkning ske, om det �r sk�ligt med h�nsyn till omst�ndigheterna.

Om kostnaden f�r att anskaffa egendom, som vid regleringen anv�ndes

f�r f�rst�rkning av fastighet, icke �verensst�mmer med likvidv�rdet, skall

j�mkning enligt f�rsta stycket ocks� ske, s�vida det ej medf�r avsev�rd

ol�genhet f�r sak�gare,

12 �

�verf�res mark p� vilken finns byggnad och lider den som fr�ntr�der

byggnaden skada som icke beaktas enligt 10 eller 11 �, har han r�tt till s�r�

skild ers�ttning f�r skadan. Detsamma skall g�lla, om servituts�tg�rd f�r�

anleder att byggnad rives eller �ndras eller att byggnadens �gare p� annat

s�tt tillfogas skada. Medf�r �verf�ringen eller servituts�tg�rden att s�rskild

r�tt att nyttja byggnaden upph�r helt eller delvis, �r r�ttighetshavaren be�

r�ttigad till ers�ttning f�r den skada detta inneb�r. Vad som s�lunda f�re�

skrivits om byggnad g�ller ocks� annan anl�ggning.

Om f�r fastighet som besv�ras av arrende n�got omr�de f�r arrendets ut-

�

2454

1970 " Nr

�vande ej kunnat utl�ggas eller om fastigheten s� �ndrats till omf�ng eller

l�ge att arrender�tten helt upph�r eller dess v�rde f�rl�ngas, har arrenda-

torn r�tt till ers�ttning f�r skadan.

�r innehavare av r�ttighet, som minskar fastighetens v�rde, ber�ttigad

till ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket, skall det likvidv�rde som till�

godor�knas fastighetens �gare minskas med belopp motsvarande den v�r-

deminslaiing f�r fastigheten som r�ttigheten inneburit. Om likvidv�rdet ej

kan minskas utan att skada uppkommer f�r innehavare av fordran med

b�ttre r�tt, minskas i st�llet ers�ttningen till r�ttighetshavaren med motsva�

rande belopp.

Skyldigheten att betala ers�ttning, som ej motsvaras av minskning i lik�

vidv�rde enligt tredje stycket, f�rdelas mellan sak�garna efter vad som �r

sk�ligt med h�nsyn till deras nytta av att regleringen genomf�res p� s�dant

s�tt att ers�ttningen skall utg�.

13 �

Kostnaderna f�r fastighetsreglering betalas av sak�garna efter vad som

�r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta varje sak�gare har av regle�

ringen.

Om det �r l�mpligt, f�r kostnad f�r s�rskild �tg�rd f�rdelas f�r sig. Hade

�tg�rden kunnat utf�ras utan samband med regleringen och skulle annan

grund f�r f�rdelningen av kostnaden d� ha g�llt, f�r den grunden till�mpas.

14 �

Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller lilcnande

tv�ngsf�rv�rv, skall f�rv�rvaren efter vad som �r sk�ligt �l�ggas att betala

kostnader enligt 13 � och utge ers�ttning enligt 12 �, s�vida regleringen med�

f�r att ol�genhet av f�rv�rvet undanr�jes, minskas eller f�rebygges. Skyldig�

het kan ocks� �l�ggas honom att betala den merkostnad som f�ranledes av

att j�mkning sker enligt 11 � f�r att hindra att fastighets�gare lider f�rlust.

Innan n�gon enligt f�rsta stycket �l�gges att betala ers�ttning eller kost�

nad, skall han f� tillf�lle att vid f�rr�ttningen yttra sig i fr�gan.

15 �

Mellan �garna av de fastigheter som ing�r i regleringen skall fastighets�

bildningsmyndigheten uppr�tta avr�kning utvisande vad som skall mottagas

och utges i ers�ttningar f�r varje fastighet. Ber�r ers�ttningsbeslut annan

�n fastighets�gare, skall avr�kningen avse �ven honom. Avr�kningen skall

omfatta �ven kostnad som avses i 13 �, om och i den m�n det l�mpligen kan

ske och beloppet fastst�llts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit

slutligt best�mt genom godk�nnande eller p� annat s�tt.

F�r belopp som skall betalas enligt f�rsta stycket fastst�lles f�rfallodag.

Om betalningsskyldigheten beh�ver f�rdelas p� l�ngre tid, avpassas f�rfallo�

dagarna s�, att minst en femtedel av beloppet erl�gges �rligen.

�r det p�kallat med h�nsyn till omst�ndigheterna, skall den betalnings-

skyldige �l�ggas att utge sk�lig r�nta p� belopp som ej �r betalt. R�ntan

skall utg� fr�n dag som best�mmes med h�nsyn till tiden f�r tilltr�det och

�vriga f�rh�llanden.

16 �

Om fastighet, som underg�r v�rdeminskning genom regleringen eller som

helt eller delvis inl�ses, svarar f�r fordran, skall fastighetsbildningsmyndig�

heten f�rordna att s�dan ers�ttning j�mte r�nta som, efter avr�kning om

s�dan beh�vs, tillkommer fastighets�garen och som ej utg�r ers�ttning f�r

personlig skada eller ers�ttning enligt 27 eller 30 � skall inbetalas till myn-

�

1970 " Nr 988

2455

digliet som Konungen best�mt. Detta g�ller dock icke, om innehavarna av

samtliga fordringar, f�r vilka fastigheten svarar, medgivit att ers�ttning ut�

betalas direkt till fastighets�garen. Besv�ras fastigheten av gemensam in�

teckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och ford-

ringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Med�

givande av r�tts�gare fordras ej, om regleringen �r v�senthgen utan bety�

delse f�r honom.

Inbetalda medel f�rdelas av l�nsstyrelsen. D�rvid �ger best�mmelserna

om f�rdelning av k�peskilling f�r utm�tningsvis s�ld fast egendom motsva�

rande till�mpning. Sammantr�de f�r f�rdelningen h�lles s� snart det kan

ske. Kallelse till sammantr�det s�ndes till r�tts�gama minst tv� veckor i

f�rv�g.

�ven i annat fall �n som avses i f�rsta stycket f�r fastighetsbildnings�

myndigheten f�rordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utg�

med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets f�rmedling. N�r�

mare f�reskrifter h�rom meddelas av Konungen.

Skall medel inbetalas till myndighet p� grund av best�mmelserna i denna

paragraf, ankommer det p� myndigheten att vidtaga beh�vliga �tg�rder f�r

att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.

17 �

Tillkommer ers�ttning del�garna i samf�lld mark och finns f�r samf�llig-

heten k�nd styrelse eller f�rvaltare med befogenhet att f�r del�garna upp�

b�ra fr�n samf�lligheten h�rflytande medel, kan fastighetsbildningsmyndig�

heten f�reskriva att ers�ttningen skall tillst�llas styrelsen eller f�rvaltaren,

i den m�n den icke skall inbetalas till myndighet enligt 16 � f�rsta stycket.

Har f�reskrivits att belopp s�lunda skall tillst�llas styrelse eller f�rvaltare

f�r samf�llighet, f�r styrelsen eller f�rvaltaren vidtaga beh�vliga �tg�rder

f�r att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige.

�verenskommelse mellan sak�gare m. m.

18 �

Fr�n nedan angivna best�mmelser i detta kapitel till skydd f�r enskilt

intresse f�r avsteg g�ras i f�ljande avseenden

1. 4 � f�rsta stycket och 5 � f�rsta stycket, om �garna av de fastigheter

som ber�re s av regleringen medger det,

2. 6 � andra stycket, 7 o ch 1012 ��, om de sak�gare vilkas r�tt �r bero�

ende av �tg�rden samtycker till det,

3. 8 �, om fastighetens �gare och, om fastigheten �r uppl�ten med tomt�

r�tt, �ven tomtr�ttshavaren medger det,

4. 13 och 14 ��, om det medges av den som �l�gges att betala mer �n han

annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen fr�n best�mmel�

serna icke sker i otillb�rligt syfte.

Avser r egleringen fastighet som svarar f�r fordran, f�r avsteg fr�n 10

14 �� med st�d av �garens samtycke ske endast om �ven fordringens inne�

havare medger det. Besv�ras fastigheten av gemensam inteclcning, fordras

dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22

kap. 11 � jordabalken f�reskrives f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare

fordras ej, om regleringen �r v�sentligen utan betydelse f�r honom.

�gares och tomtr�ttshavares medgivande enligt f�rsta stycket 3 till minsk�

ning av fastighets graderingsv�rde skall uppr�ttas skriftligen. Betr�ffande

r�tten att l�mna s�dant medgivande g�ller samma villkor som f�r �verl�

telse av fast egendom.

1797000i0. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

2456

1970 " Nr 988

19 �

Avser fastighetsreglering fastighet som uppl�tits med tomtr�tt, ager 16 �

motsvarande till�mpning i fr�ga om ers�ttning som tillkommer tomtr�tts-

havaren samt 18 � andra stycket betr�ffande fordran i tomtr�tten.

20 �

Om fastighets graderingsv�rde �kas med till�mpning av 18 � f�rsta styc�

ket 3, skall i lag eller annan f�rfattning f�reskrivna inslu-�nkningar i r�tten

att f�rv�rva fast egendom �ga motsvarande till�mpning. Skulle tillst�nd el�

ler annan pr�vning av myndighet fordras vid f�rv�rv genom k�p, skall fr�

gan om tillst�nd till �kningen underst�llas myndigheten. Underst�llning med

h�nsyn till jordf�rv�rvslagen den 14 maj 1965 (nr 290) beh�vs dock endast

om den fastighet som �kas �r avsedd f�r jordbruk eller skogsbruk och det

finns anledning antaga att egendomen kan med st�rre f�rdel l�ggas till an�

nan fastighet eller att tillst�nd kan v�gras enligt 4 � jordf�rv�rvslagen.

Inskr�nkningar i r�tten att nyttja egendom

21 �

Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rordna att skogsavverkning eller

jord-, grus- eller sandt�kt icke f�r hedrivas eller att f�r s�dan �tg�rd skall

g�lla s�rsldlda villkor som myndigheten best�mmer.

F�rordnande enligt f�rsta stycket f�r meddelas endast om det kan befaras

att regleringen eljest v�sentligt f�rsv�ras eller att oriktiga ers�ttningsbelopp

fastst�lles.

22 �

Om det beh�vs f�r att underl�tta f�rr�ttningen och s�kerst�lla dess resul�

tat, kan fastighetsbildningsmyndigheten f�rbjuda att nybyggnad f�retages

eller byggnad s�ttes i st�nd utan myndighetens medgivande. S�dant med�

givande f�r v�gras endast om �tg�rden v�sentligt f�rsv�rar regleringen.

28 �

Har f�rordnande enligt 21 eller 22 � tillk�nnagivits vid sammantr�de, g�l�

ler det omedelbart. Meddelas f�rordnandet i annan ordning, g�ller det mot

var och en som f�tt k�nnedom om det.

F�rordnandet skall upph�vas n�r �ndam�let f�rfallit. Om f�rordnandet

ej upph�vts, g�ller det till dess ers�ttningsfr�gor ang�ende den mark som

ber�res av f�rordnandet slutligt avgjorts. I den m�n f�rordnandet omfattar

mark som skall �verf�ras, upph�r f�rbudet i st�llet vid tilltr�det.

Rivning och flyttning av byggnad

24 �

Beslut om rivning av byggnad f�r meddelas, om m�jligheterna att vinna

�ndam�lsenlig fastighetsindelning d�rigenom v�sentligt underl�ttas och

byggnaden �r obeh�vlig f�r den fastighet till vilken den h�r. �r byggnadens

v�rde obetydligt, f�r s�dant beslut meddelas, om �ndam�lsenlig fastighets�

indelning fr�mjas genom att byggnaden rives. Rivning f�r ej beslutas, om

v�sentlig ol�genhet uppkommer f�r salc�gare.

Rives byggnad, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning motsvarande byggna�

dens v�rde f�r honom. I �vrigt �ger 12 � motsvarande till�mpning i fall som

h�r avses. Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�re�

skrivits betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna.

Med samtycke av de sak�gare vilkas r�tt ber�res f�r best�mmelserna i

f�rsta och andra styckena �sidos�ttas med den begr�nsning som f�ljer av

18 � andra stycket och 19 �.

�

,, .. - ' " /

1970 " Nr 988

2457

25 �

Beslut om flyttning av byggnad eller annan anl�ggning f�r meddelas, om

flyttningen v�sentligt underl�ttar m�jligheterna att vinna �ndam�lsenlig

fastighetsindelning samt f�rdelarna �verv�ger de kostnader och ol�genheter

som �r f�renade med flyttningen. Flyttning f�r dock ej beslutas, om v�sent�

lig ol�genhet uppkommer f�r sak�gare.

Har byggnad uppf�rts i strid mot f�rordnande enligt 22 �, f�r beslut om

flyttning av byggnaden meddelas utan h�nsyn till de kostnader och ol�gen�

heter som uppkommer f�r sak�gare. Detsamma g�ller byggnad som ist�nd-

satts i strid mot dylikt f�rordnande, s�vida �garen med st�d av f�rsta styc�

ket kunnat �l�ggas flytta byggnaden, om ist�nds�ttandet ej �gt rum.

P� beg�ran av �garen f�r �ven eljest flyttning av byggnad eller annan an�

l�ggning beslutas, om flyttningen �r av betydelse f�r honom.

26 �

I beslut om flyttning skall anges n�r flyttningen skall vara slutf�rd.

Flyttning f�r utf�ras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om �garen be�

g�r det innan f�rr�ttningen avslutats eller det eljest �r l�mpligt.

27 �

�gare av byggnad eller annan anl�ggning som flyttas �r ber�ttigad till

ers�ttning f�r de kostnader som flyttningen ber�knas komma att orsaka

honom.

�r byggnaden i s�dant skick att ombyggnad eller f�rb�ttring beh�vs, skall

flyttnings ers�ttningen j�mkas. J�mkning skall ocks� ske, om det f�religger

anbud om f�rv�rv av byggnad till visst pris samt det �r f�rdelaktigare att

s�lja byggnaden enligt anbudet och uppf�ra ny byggnad �n att flytta den

gamla byggnaden eller om det framg�r av omst�ndigheterna att �garen icke

kommer att �teruppf�ra den.

Ers�ttningsskyldigheten f�rdelas enligt samma grunder som f�reskrivits

betr�ffande de i 13 � avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyndigheten

kan f�rordna att ers�ttningen icke skall ing� i avr�lming enligt 15 �. I s�

dant f�rordnande anges n�r ers�ttningen skall betalas. Fastighetsbildnings�

myndigheten f�r f�reslcriva att sk�lig del av ers�ttningen skall betalas f�rst

sedan fl3dtningen utf�rts. F�rsummar byggnadens �gare att verkst�lla flytt�

ningen inom den best�mda tiden, f�rfaller hans r�tt till ers�ttningsbelopp

betr�ffande vilket s�dan f�resltrift meddelats.

28 �

Om fl yttning av byggnad beslutats med st�d av 25 � andra stycket, har

�garen ej r�tt till ers�ttning f�r flyttningskostnaderna. I fr�ga om byggnad

som utan medgivande satts i st�nd under p�g�ende reglering utg�r dock er�

s�ttning, som best�mmes med h�nsyn till byggnadens beskaffenhet f�re

ist�nds�ttandet.

Vid f �rdelning av skyldigheten att betala ers�ttning f�r flyttning enligt

25 � t redje stycket f�r ingen annan �n �garen belastas med h�gre ers�tt�

ningsbelopp �n som svarar mot nyttan f�r honom.

Tr�ffar de sak�gare vilkas r�tt ber�res �verenskommelse om flyttnings�

ers�ttningens storlek eller om ers�ttningsskyldighetens f�rdelning, g�ller

�verenskommelsen, s�vitt ang�r fastighet vars �gare skall utge ers�ttning,

med den begr�nsning som f�ljer av 18 � andra stycket och 19 �.

29 �

Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbeslutet.

Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 27 �.

�

2458

1970 " Nr 988

Tilltr�de

30 �

Tilltr�de sker vid den tidpunkt som fastiglietsbildningsmyndiglieten be�

st�mmer. Innan tilltr�de sker, skall fastigbetsbildningsbeslutet ba vunnit

laga kraft. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleder annat, f�r tilltr�de ej best�m�

mas till senare tidpunkt �n ett �r fr�n det uppgift om regleringen inf�rts i

fastigbetsregistret. Vid best�mmande av tidpunkten f�r tilltr�de skall be�

aktas vad som f�reskrmts i 12 kap. 29 � jordabalken om hyresg�sts skyldig-

bet att avtr�da l�genhet.

Har best�mmelse om tilltr�de icke meddelats, sker tilltr�de n�r uppgift

om regleringen inf�rts i fastigbetsregistret.

Sker tilltr�de icke samtidigt betr�ffande all egendom som ing�r i regle�

ringen och uppkommer d�rigenom v�sentlig ol�genhet f�r sak�gare, bar

denne r�tt till sk�lig ers�ttning. Ers�ttningen skall betalas av den som bar

nytta av att tilltr�de ej sker samtidigt. Fr�ga om ers�ttning upptages endast

om yrkande framst�lles.

31 �

Den som avtr�der mark f�r under ett �r ba kvar byggnad eller annan

anl�ggning som skall flyttas samt upplag. Finns v�xande gr�da p� �ker som

tilltr�des, f�r avtr�daren b�rga gr�dan.

F�rsta stycket g�ller endast om fastigbetsbildningsmyndigbeten ej be�

st�mmer annat.

Om det fr�mjar genomf�randet av regleringen, kan den som avtr�der

skogbevuxen mark ber�ttigas att under en tid av h�gst fem �r fr�n det upp�

gift om regleringen inf�rts i fastigbetsregistret uttaga utst�mplad skog p�

marken till s�rskilt angivet v�rde. F�religger p� grund av f�rh�llande, som

avtr�daren icke r�der �ver, binder f�r honom att tillgodog�ra sig skogen

inom den best�mda tiden, skall markens �gare betala ers�ttning i pengar

f�r vad som ej kan uttagas. V�ckes ej talan om s�dan ers�ttning inom ett �r

fr�n det tiden utgick, �r r�tten till talan f�rlorad.

32 �

V�grar n�gon utan sk�l att avtr�da mark eller byggnad i r�tt tid, bar till�

tr�daren r�tt att f� handr�ckning av Itronofogdemyndigbeten f�r att kom�

ma i besittning av egendomen.

Nyttjander�tt m. m.

33 �

�r nyttjander�tts ut�vning genom nyttjander�ttsavtalet begr�nsad till

visst omr�de och blir detta helt eller delvis �verf�rt till annan fastighet eller

till samf�lligbet, skall fastigbetsbildningsmyndigbeten, om salc�gare beg�r

det och �tg�rden �r l�mplig, best�mma nytt omr�de f�r nyttj ander�ttens

ut�vning p� mark som efter fastighetsregleringen b�r till den fastighet i

vilken nyttj ander�tten uppl�tits.

34 �

Ber�res nyttjander�tt eller samf�lligbetsr�tt av fastighetsreglering, �r

r�ttigbetsbavaren sak�gare vid f�rr�ttningen, om regleringen bar betydelse

f�r honom.

Ansvarsbest�mmelse

35 �

Den som upps�tligen �vertr�der f�rordnande som meddelats med st�d av

21 � d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader.

�

1970 " Nr 988

2459

6 KAP.

S�rskilda best�mmelser om sam f�lligbet

1 �

F�r �ndam�l av stadigvarande betydelse f�r flera fastigheter f�r samf�l-

lighet bildas, om ej �ndam�let kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt.

Samf�lligbet f�r ej bildas f�r andra fastigheter �n s�dana f�r vilka det �r

av v�sentlig betydelse att ha del i samf�lligbeten.

Fastighets andel i samf�lligbet best�mmes efter vad som med h�nsyn till

omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt.

Denna paragraf g�ller ej s�dan samf�lligbetsbildning som avses i 2 eller

4�.

2 �

�r skogsmark uppdelad p� s�dant s�tt att ett tillfredsst�llande utnytt�

jande av skogen hindras v�sentligt, f�r samf�lligbet f�r skogsbruks�nda�

m�l (gemensambetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en f�r�

b�ttrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses p� annat s�tt. Fastighets en�

skilda mark f�r dock intagas i gemensambetsskog endast om marken �r

v�sentligen utan betydelse f�r fastighetens behov av skogsprodukter och ge-

mensambetsskogen f�r s�dan storlek och utformning att den medger ekono�

miskt tillfredsst�llande skogsdrift.

Ing�r skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8 kap.

1 �, f�r marken avs�ttas till gemensambetsskog, om detta �kar m�jlighe�

terna att utnyttja skogen och marken ej b�r till jordbruksfastighet eller till

s�dan skogsbruksfastigbet som medger ekonomiskt tillfredsst�llande skogs�

drift.

Fastighets andel i gemensambetsskog best�mmes efter graderingsv�rdet

f�r den mark som fastigheten avst�r. Om det �r l�mpligt, f�r mindre j�mk�

ning av andelstalet ske.

3 �

Efter �verenskommelse mellan �garna av de fastigheter som skall ha del

i samf�lligbeten f�r avvikelse ske fr�n 1 � andra stycket.

Med samtycke av fastighets�garen f�r mark avs�ttas till gemensambets�

skog, �ven om villkoren i 2 � f�rsta och andra styckena icke �r uppfyllda.

Avsteg fr�n 2 � tredje stycket f�r g�ras, om �garna av de ber�rda fastig�

heterna samtycker.

4 �

Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r samf�lligbet uppdelas i nya samf�llig-

beter. Delaktigbeten i de nya samf�lligbeterna best�mmes efter vad som

med h�nsyn till omst�ndigheterna �r �ndam�lsenligt och sk�ligt.

5 �

Best�mmelserna i 13 �� ger motsvarande till�mpning n�r fr�ga upp�

kommer att �verf�ra mark till samf�lligbet i utbyte mot andel i samf�llig�

beten eller att eljest �verf�ra andel i samf�lligbet. �verenskommelse om

�verf�ring av andel i samf�lligbet som avses i 1 � beh�ver dock ej bitr�das

av del�gare f�r vilken �tg�rden icke medf�r �ndrat andelstal.

6 �

�verf�res mark fr�n samf�lligbet, skall ers�ttning i pengar eller annat

vederlag utg� f�r marken endast om yrkande framst�lles under f�rr�tt-

�

2460

1970 " Nr 988

ningen eller om det finns anledning antaga att fastighets andel i marken

har ett ej obetydligt v�rde.

Uppkommer fr�ga om till�mpning av f�rsta stycket och har ej i kallel�

serna till f�rsta f�rr�ttningssammantr�det angivits vad del�gare i den sam�

f�llda marken har att iakttaga om han �nskar framst�lla ers�ttningsan�

spr�k, skall del�garna i god tid f�re f�rr�ttningens avslutande delges un�

derr�ttelse d�rom. Delgivning f�r ej ske i s�dan s�rskild ordning som beslu�

tats enligt 4 kap. 20 � andra stycket.

7 KAP.

S�rskilda best�mmelser om servitut

1 �

Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av v�sentlig be�

tydelse f�r fastighets �ndam�lsenliga anv�ndning. Vid detta bed�mande

skall h�nsyn ej tagas till r�ttighet som �r grundad p� frivillig uppl�telse.

Utan st�d av �verenskommelse mellan �garen av den h�rskande fastig�

heten och �garen av den tj�nande fastigheten f�r servitutet ej innefatta

skyldighet f�r den senare att underh�lla v�g, byggnad eller annan anl�gg�

ning som avses med servitutet.

Servitut f�r ej bildas f�r viss tid eller g�ras beroende av villkor. Dock f�r

best�mmas att servitut skall g�lla endast s� l�nge �ndam�let ej tillgodosetts

p� annat s�tt som s�rskilt anges.

2 �

Servitut avseende skogsf�ng f�r ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som avser r�tt att framdraga elektrisk starkstr�msledning eller

som kan uppl�tas enligt vattenlagen eller efter pr�vning vid s�rskild f�r�

r�ttning enligt annan lag, f�r bildas genom fastighetsreglering endast om

�tg�rden sker i samband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd och �r av

betydelse f�r denna. I fr�ga om servitut som avses i 2^6 k ap. vattenlagen

fordras vidare att �garen av den tj�nande fastigheten ej mots�tter sig servi-

tutsbildningen.

Andra stycket g�ller ej servitut som avser ledning f�r vatten till husbe-

ho vsf �rbr ukning.

3 �

�ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begr�nsning,

flyttning eller annan �ndring av det omr�de d�r servitutet ut�vas samt med�

delande av nya eller �ndrade f�reslcrifter i fr�ga om ut�vningen som f�r-

anledes d�rav. Servitutsbelastningen f�r dock ej �kas eller minskas i n�mn�

v�rd m�n.

Upph�vande av servitut genom fastighetsreglering f�r begr�nsas till att

avse viss i servitutet ing�ende befogenhet, om det kan ske utan att servi�

tutet i �vrigt �ventyras.

4 �

F�r att servitut skall f� �ndras Icr�vs att det hindrar ett �ndam�lsenligt

utnyttjande av den tj�nande fastigheten eller dess anv�ndning i enlighet

med stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan oeh att denna ol�genhet

kan undanr�jas genom �ndringen.

Har �ndrade f�rh�llanden intr�tt efter servitutets tillkomst, f�r servitu-

�

1970 " Nr 988

2461

tet �ndras, om det skulle inneb�ra v�sentlig f�rdel f�r den tj�nande eller

den h�rskande fastigheten utan att f�r den andra medf�ra ol�genhet av be�

tydelse.

5 �

Kan i fall som avses i 4 � f�rsta stycket ol�genheten ej undanr�jas genom

�ndring, f�r servitutet upph�vas.

Servitut f�r �ven upph�vas, om till f�ljd av �ndrade f�rh�llanden servi�

tutet ej beh�vs f�r den h�rskande fastigheten eller nyttan av servitutet �r

ringa i j�mf�relse med belastningen p� den tj�nande fastigheten. Detsamma

g�ller, om servitutet under avsev�rd tid ej ut�vats och omst�ndigheterna

�ven eljest �r s�dana att det m�ste anses �vergivet.

6 �

F�r �ndring eller upph�vande av servitut vid s�dan fastighetsreglering

som avser �ndring i fastighetsindelningen g�ller icke de i 4 och 5 �� f�re-

slo-ivna s�rskilda villkoren, om �tg�rden �r av betydelse f�r regleringen.

7 �

I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering f�r servitut,

som redan finns och ej kan ut�vas j�msides med det nya, �ndras eller upp�

h�vas �ven om det icke skulle vara medgivet enligt 46 ��.

8 �

Efter �verenskommelse mellan �garna av den h�rskande och den tj�nan�

de fastigheten f�r servitut �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering

utan hinder av 47 ��.

9 �

Servitut som bildats enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre

lagstiftning f�r ej �ndras eller upph�vas genom fastighetsreglering. Om

servitut tillkommit med st�d av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande

�ldre best�mmelser eller enligt lagstiftningen om �gofred eller enskilda v�

gar eller enligt lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa gemensam-

hetsanl�ggningar, f�r �tg�rd som nyss n�mnts f�retagas endast om �tg�r�

den sker i samband med en annan fastighetsbildnings�tg�rd och �r av be�

tydelse f�r denna.

10 �

Servitut f�r bildas, �ndras eller upph�vas utan s�rskild ans�kan, om �t�

g�rden �r av betydelse f�r annan fastighetsreglerings�tg�rd och f�retages

i samband med denna.

8 KAP.

S�rskilda best�mmelser om inl� sen

1 �

Har fastighetsreglering till syfte att inom omr�de, som omfattar mark till

ett flertal fastigheter med skilda �gare, �stadkomma en allm�n f�rb�ttring

av fastighetsbest�ndet och �r det ett v�sentligt intresse fr�n allm�n syn�

punkt att storleksf�r�ndringar d�rvid genomf�res, f�r fastighetsbildnings�

myndigheten f�rordna att fastighet som ing�r i regleringen eller del av s�

dan fastighet skall genom inl�sen avst�s f�r att �verf�ras till annan fastig�

het. F�r inl�sen g�ller de begr�nsningar som f�reskrivas i 2 och 3 ��.

�

iV .

2462

1970 " Nr 988

2 �

Inl�sen f�r ej ske, om syftet med �verf�ringen sk�ligen kan vinnas p�

annat s�tt.

Fastighet f�r icke till n�gon del inl�sas, om den uppfyller de i 3 kap.

uppst�llda kraven p� l�mplighet. Ej heller f�r mark som ing�r i eller �r av�

sedd att intagas i gemensamhetsskog inl�sas.

Om del av fastighet efter regleringens genomf�rande icke l�mpligen

skulle kunna anv�ndas tillsammans med fastighetens �vriga �gor och ej

heller med f�rdel skulle kunna utnyttjas f�r sig, f�r inl�sen av fastighets�

delen ske, �ven om fastigheten uppfyller l�mplighetskraven i 3 kap.

3 �

Inl�sen f�r icke ske, om avsev�rd ol�genhet d�rigenom skulle uppkomma

f�r fastighetens �gare eller brukare. Vid bed�mning huruvida s�dan ol�gen�

het skulle uppkomma f�r h�nsyn icke tagas till anordning som vidtagits i

syfte att hindra inl�sen.

4 �

Tillh�r enligt tomtindelning s�rskilda delar av tomt olika �gare, f�r �ga�

re av s�dan tomtdel p� beg�ran l�sa �terstoden av tomten utan hinder

av de inskr�nkningar betr�ffande inl�sen som framg�r av 5 kap. 7 � och av

13 �� i detta kapitel. Yrkas inl�sen av flera, �ger den f�retr�de vars tomt�

del vid uppskattning �s�ttes st�rsta v�rdet. �s�ttes tomtdelarna lika v�rde,

�ger den f�retr�de som f�rst yrkat inl�sen. Om �ndringar i fastighetsindel�

ningen samtidigt genomf�res med till�mpning av 5 kap., skall dessa beak�

tas vid uppskattningen.

5 �

�garen av fastighet eller fastighetsdel som inl�ses �r ber�ttigad till er�

s�ttning motsvarande egendomens v�rde med h�nsyn s�rskilt till ortens

pris och egendomens avkastning. Inl�ses del av fastighet och lider �tersto�

den skada eller intr�ng genom �tg�rden eller genom den inl�sta delens an�

v�ndande, skall ers�ttning utg� f�r detta. Om regleringen �ven medf�r nytta

f�r den �terst�ende delen, skall ers�ttningen j�mkas i sk�lig omfattning.

Uppkommer eljest genom inl�sen skada f�r �garen, skall ocks� s�dan skada

ers�ttas.

Har sedan fastighetsreglering s�kts kostnad nedlagts p� fastigheten i

uppenbar avsikt att h�ja ers�ttningen, skall den d�rigenom uppkomna �k�

ningen av fastighetens v�rde icke beaktas vid ers�ttningens best�mmande.

6 �

Om annan s�rskild r�tt �n fordran upph�r till f�ljd av inl�sen, �ger 5 �

och 5 kap. 12 � tredje stycket motsvarande till�mpning.

7 �

N�r fr�ga om inl�sen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall

underr�ttelse d�rom delges �garen och �vriga ber�rda sak�gare, innan fr�

gan f�retages till slutlig behandling, samt anm�lan g�ras till inskrivnings�

myndigheten f�r anteckning i fastighetsboken. Delgivning f�r ej ske i s�dan

s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket.

�garen �r skyldig att f�r fastighetsbildningsmyndigheten uppge inneha�

vare av servitut, nyttjander�tt och samf�llighetsr�tt. Underl�ter han det

utan giltigt sk�l och uppst�r skada f�r r�ttighetshavare till f�ljd av under�

l�tenheten, skall han ers�tta skadan. �garen skall erinras om detta i sam�

band med att underr�ttelse enligt f�rsta stycket l�mnas honom.

F�rordnande om inl�sen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

�

1970 " Nr 988

2463

8 �

Har tilltr�de av inl�st mark skett, skall p� yrkande av den som avst�tt

marken f�reskrivas att f�rskott skall utg� i avr�kning p� den ers�ttning

som slutligt fastst�lles. Vad som nu sagts g�ller dock ej, om det �r uppen�

bart att f�rskottet skulle uppg� till endast obetydligt belopp.

I beslut om f�rskott skall anges av \dlka sak�gare f�rskottet skall erl�g�

gas.

9 KAP.

S�rskilda best�mmelser om geme nsamma arbeten

1 �

Anl�ggningsarbete eller liknande �tg�rd skall efter beslut av fastigbets-

bildningsmyndigbeten verkst�llas under f�rr�ttningen som ett f�r sak�gar�

na gemensamt arbete enligt denna lag, om det fr�mjar fastighetsregle�

ringens syfte och arbetet ej l�mpligen b�r ombes�rjas av enskild sak�gare.

Beslut enligt f�rsta stycket f�r ej avse s�dant f�retag som skulle v�sent�

ligt �ndra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat f�retag

enligt vattenlagen �n dikning.

Kan till f�ljd av andra stj^cket f�retag icke utf�ras som gemensamt ar�

bete enligt denna lag eller �r s�dant utf�rande icke l�mpligt, f�r fastighets�

bildningsmyndigheten f�rordna om pr�vning enligt vattenlagen, lagen den

3 september 1939 (nr 608) om enskilda v�gar eller lagen om vissa gem en�

samhetsanl�ggningar.

2 �

Gemensamt arbete onribes�rjes av sak�garna enligt vad de �verenskom�

mer. Om sak�gare beg�r det eller fastighetsbildningsmyndigheten finner

det beh�vligt, skall dock arbetet och vad som sammanh�nger d�rmed ombe�

s�rjas av en eller flera sysslom�n.

3 �

Har syssloman utsetts f�r att ombes�rja gemensamt arbete, beslutar fas�

tighetsbildningsmyndigheten, om det beh�vs, hur kostnaderna f�r f�reta�

get s kall f�rdelas i avvaktan p� slutligt avg�rande av kostnadsf�rdelningen.

Sak�garna �r skyldiga att i enlighet med beslutet f�rskottera de f�r s3'Sslo-

mannens verksamhet beh�vliga medlen p� grundval av debiteringsl�ngd

som uppr�ttas av sysslomannen.

I debiteringsl�ngden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som be�

l�per p� varje sak�gare och n�r betalning skall ske. L�ngden skall fram�

l�ggas f�r granskning p� f�rr�ttningssammantr�de.

4 �

�r sak�gare missn�jd med utdebiteringen, kan han beg�ra r�ttelse hos

fastighetsbildningsmyndigheten. Beg�ran om r�ttelse skall framst�llas vid

det sammantr�de d� l�ngden framl�gges f�r granskning.

Om myndigheten ej f�rordnar annat n�r den pr�var beg�ran om r�ttelse,

f�r debiterat och till betalning f�rfallet belopp uttagas enligt uts�knings-

lagens best�mmelser om fordran, f�r vilken betalningsskyldighet �lagts ge�

nom dom som �ger laga kraft.

Kan f�rskott som p�f�rts sak�gare ej uttagas hos honom, skall sysslo�

mannen f�rdela bristen mellan �vriga sak�gare i f�rh�llande till deras in�

b�rdes bidragsskyldighet.

�

2464

1970 " Nr 988

5 �

N�r syssloman fr�ntr�der sitt uppdrag, skall han avge redovisning f�r

sin f�rvaltning. Redovisningen skall framl�ggas p� f�rr�ttnings samman�

tr�de.

Fastighetsbildningsmyndigheten kan f�rel�gga syssloman att l�mna upp�

lysningar om f�rvaltningen. Myndigheten kan ocks� f�rordna n�gon att

granska f�rvaltningen och avge ber�ttelse �ver granskningen.

Sak�gare som vill klandra sysslomannens redovisning eller eljest f�ra ta�

lan mot denne med anledning av f�rvaltningen skall v�cka talan inom tre

m�nader fr�n den dag d� redovisningen framlades p� sammantr�de. V�ckes

ej talan inom denna tid, �r r�tten till talan f�rlorad, om talan ej grundas

p� att sysslomannen beg�tt brottslig handling.

6 �

Syssloman skall inh�mta sak�garnas mening i fr�ga som �r av st�rre vikt

f�r arbetets genomf�rande. P� framst�llning av syssloman skall fastighets�

bildningsmyndigheten h�lla sammantr�de med sak�garna f�r behandling

av fr�ga som omfattas av sysslomannens uppdrag.

7 �

Har gemensamt arbete utf�rts enligt denna lag, skall fastighetsbildnings�

myndigheten, om det beh�vs, f�rordna att fr�ga r�rande det framtida un�

derh�llet och driften av den utf�rda anl�ggningen skall pr�vas enligt de

s�rskilda f�reslo-ifter som kan g�lla d�rom.

FJ�RDE AVDELNINGEN

�vriga fastighetsbildnings�tg�rder

10 KAP.

Avstyckning

1. �

Genom avstyckning kan viss �govidd av fastighets enskilda mark eller

fastighets andel i samf�llighet avskiljas f�r att utg�ra fastighet f�r sig eller

ing� i sammanl�ggning.

Avstyckad �govidd eller andel kallas styckningslott och �terstoden av

fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses s�v�l stamfastighet som

styckningslott.

2 �1

�ven samf�llighet eller viss �govidd av samf�llighet kan avstyckas. S�

som stamfastighet anses varje fastighet som �ger del i samf�lligheten.

3 �

Avstyckning fr�n fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ske endast om

fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av om�

r�det f�r tomtr�tten till att avse en av styckningsdelarna och ans�kan om

insltrivning av avtalet f�rldarats vilande enbart i avvaktan p� fastighets�
bildning.

^ Paragrafen �ndrad 1970; 1023.

�

1970 " Nr 988

2465

4 �

Vid avstyckning fr�n fastighet till vilken h�r andel i samf�llighet eller

ocks� servitut eller annan s�rskild r�ttighet kan best�mmas att andelen

eller r�ttigheten skall i sin helhet eller till viss del till�ggas styckningslot�

ten. R�ttighet som icke l�mpligen kan uppdelas f�r till�ggas styclcningsde-

larna gemensamt.

I den m�n ej annat best�mts vid avstyckningen eller f�ljer av 2 kap. 5 �

eller s�rskilda f�reslmfter, h�r andel och r�ttighet som avses i f�rsta styc�

ket till stamfastigheten.

5 �

Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och servitut genom fastig�

hetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid avstyckning s�vitt avser

f�rh�llandet mellan styckningsdelarna.

Vid avstyckning av �govidd fr�n fastighet som har del i samf�lld v�g kan

styckningslotten s�som servitut i stamfastigheten till�ggas r�tt att nyttja

v�gen. S�dant servitut f�r dock ej bildas, om styckningslottens behov av v�g

kan tillgodoses b�ttre p� annat s�tt.

6 �

Avstyclcning sker p� ans�kan av fastighetens �gare.

Har vad som skall avsluljas kommit i s�rskild �gares hand genom k�p

eller annat f�rv�rv, f�r s�v�l f�rv�rvaren som f�ngesmannen beg�ra av-

styclming.

7 �

N�r styckningsdelarna har samme �gare, skall avstyckningen ske i �ver�

ensst�mmelse med vad denne yrkat eller godk�nt.

8 �

Har styckningsdelarna skilda �gare, skall till grund f�r avstyckningen

l�ggas k�pehandling eller annan handling varigenom �gander�tten uppde�

lats (grundhandling). Tr�ffar salc�garna skriftlig �verenskommelse i fr�ga

som har betydelse f�r avstyclmingen, skall �ven �verenskommelsen beaktas

i den m�n den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av

grundhandlingen.

�terkallar s�kanden sin beg�ran om avstyckning, f�r f�rr�ttningen ej in�

st�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och

han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande.

9 �

Kostnaderna f�r avstyclming enligt 7 � betalas av s�kanden. Vid annan

avstyckning f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt.

11 KAP.

Klyvning

Fastighet som innehas med sam�gander�tt f�r p� ans�kan av del�gare

genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter f�r sig eller

ing� i sammanl�ggning.

Vid klyvning utl�gges s�rsldld lott f�r varje del�gare som yrkar det. Ge�

mensam lott utl�gges f�r de del�gare som beg�r detta. F�r s�dana del�gare

som ej framst�llt s�rskilt yrkande utl�gges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt del�garnas yrkanden, utl�gges gemen�

sam lott i den omfattning som Icr�vs med h�ns3m till 3 kap.

�

2466

1970 . Nr 988

.....

2 �

KJyA'^ning f�r �ven ske, n�r n�gon f�rv�rvat andel i fastighet och i f�nges�

handlingen hest�mts att andelen skall utbrytas. S�v�l f�rv�rvaren som

f�ngesmannen f�r beg�ra klyvning.

�terkallar s�kanden sin beg�ran om klyvning, f�r f�rr�ttningen ej in�

st�llas utan att annan sak�gare f�tt tillf�lle att yrka att den forts�ttes och

han underl�tit att framst�lla s�dant yrkande.

3 �

Klyvning f�r ske endast om n�gon lott kan utl�ggas enligt framst�llt yr�

kande.

Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej klyvas, om icke fastighetens

�gare och tomtr�ttshavaren slutit avtal om inskr�nkning av omr�det f�r

tomtr�tten till att avse en av Idyvningslotterna och ans�kan om inskriv�

ning av avtalet f�rklarats vilande enbart i avvalctan p� fastighetsbildning.

Fastighet med byggnad eller annan anl�ggning f�r klyvas endast om del�

ningen kan utf�ras p� s�dant s�tt att det ej inneb�r avsev�rd ol�genhet f�r

del�gare att byggnaden eller anl�ggningen tillf�res hans lott.

Skall fastighet enligt domstols f�rordnande utbjudas till f�rs�ljning f�r

del�garnas gemensamma r�lming, f�r fastigheten Idyvas endast om det vi�

sas att f�rs�ljning ej kommit till st�nd.

4 �

Fastighetens ensldlda mark och dess andelar i samf�lld mark f�rdelas

mellan de olika klyvningslotterna, om ej annat f�ljer av best�mmelserna i

6 � om bildande av samf�llighet. Graderingsv�rdet f�r varje lott f�r ej v�

sentligt understiga del�garens andel i fastighetens graderingsv�rde eller

i s�dan omfattning �verstiga samma andel att avsev�rd ol�genhet uppkom�

mer f�r del�gare. I fr�ga om fastst�llande av graderingsv�rde g�ller 5 kap.

9 �.

Vid ber�lining av del�gares andel i fastighetens graderingsv�rde skall

h�nsyn tagas till avstycluiing eller d�rmed j�mf�rlig �tg�rd varigenom visst
omr�de avskilts fr�n andel i fastigheten.

5 �

Vid klyvning av fastighet till vilken h�r servitut eller annan s�rskild r�t�

tighet skall r�ttigheten i sin helhet till�ggas en av lotterna eller f�rdelas

mellan lotterna eller vissa av dem. R�ttighet som ej l�mpligen kan uppdelas

f�r till�ggas flera lotter gemensamt.

I den m�n ej annat best�mts ^dd klyvningen eller f�ljer av 2 kap. 5 �

eller s�rskilda f�reslmfter, h�r r�ttighet som avses i f�rsta stycket till Idyv�
ningslotterna gemensamt.

^ � .. .

Best�mmelserna om bildande av samf�llighet och sei-vitut genom fastig�

hetsreglering �ger motsvarande till�mpning vid klyvning s�vitt avser f�r�

h�llandet mellan klyvningslotter.

Mark som p� grund av beskaffenheten eller l�get ej kan v�rderas med

tillr�cklig s�kerhet eller som har s� l�gt v�rde att kostnaderna f�r delning

av marken ej st�r i rimligt f�rh�llande till v�rdet f�r avs�ttas som samf�lld

f�r klyvningslotterna, �ven om det ej �r till�tet enligt 6 kap. 1 �.

7 �

Klyvning skall genomf�ras p� det s�tt som medf�r minsta ol�genhet utan

att osk�lig kostnad uppkommer.

�

1970 " Nr 988

2467

8 �

Best�mmelserna i 5 kap. om ers�ttning mellan sak�gare vid fastighets�

reglering och om tilltr�de �ger motsvarande till�mpning vid klyvning.

9 �

Med s amtycke av ber�rda del�gare f�r avsteg g�ras fr�n best�mmelserna

i 4 � om tilldelning vid klyvning och i 8 � om ers�ttning mellan del�gare

samt fr�n 7 �.

Genomf�res klyvningen med st�d av samtycke enligt f�rsta stycket, g�ller

5 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 och 20 �� i till�mpliga delar.

10 �

Kostnaderna f�r klyvning f�rdelas mellan del�garna efter vad som �r

sk�ligt.

12 KAP.

Sammanl�ggning

Villkor f�r sammanl�ggning

1 �

Fastigheter som har samme �gare och innehas med lika r�tt f�r samman�

l�ggas till en fastighet.

Best�mmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanl�gges med an�

nan g�ller �ven del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning ut-

brytes f�r sammanl�ggning.

2 �

Utan hinder av villkoren i 1 � f�r fastigheter som tillh�r �kta malcar var

f�r sig eller innehas med olika r�tt i �ktenskapet sammanl�ggas, om ma�

karna tr�ffar avtal om sin r�tt i den fastighet som bildas genom samman�

l�ggningen. S�dant avtal skall uppr�ttas i samma form som �ktenskapsf�r�

ord. Tillh�r fastigheterna ena maken som enskild egendom och som gifto-

r�ttsgods, skall genom avtalet best�mmas att den nybildade fastigheten i sin

helhet skall vara den makens enskilda egendom eller giftor�ttsgods. Tillh�r

fastigheterna makarna var f�r sig, skall best�mmas att makarna skall �ga

var sin andel i den nybildade fastigheten som enskild egendom eller gifto�

r�ttsgods. Vardera makens andel skall utg�ra h�lften, om ej annat avtalats.

Innefattar avtalet g�va, �ger 8 kap. 5 � gifterm�lsbalken motsvarande till-

l�mpning.

Fastighet som malce f�tt i g�va av annan �n andra malcen med villkor att

den skall vara hans enskilda egendom eller som make erh�llit genom testa�

mente med s�dant villkor eller som tillfallit make i arv och om vilken arv-

l�taren genom testamente meddelat s�dan f�reslcrift f�r ing� i samman�

l�ggning med st�d av avtal som avses i f�rsta stycket endast om den nybil�

dade fastigheten enligt avtalet skall vara den malcens enskilda egendom.

3 �

Om n�gon genom avtal eller annan r�ttshandling tillf�rs�krats r�tt att

�tertaga eller l�sa fastighet, f�r fastigheten icke ing� i sammanl�ggning

utan medgivande av r�ttighetshavaren.

Fastighet som besv�ras av tomtr�tt f�r ej sammanl�ggas med annan fas�

tighet som besv�ras av beviljad eller s�kt inslcrivning. Sammanl�ggning f�r

�

2468

1970 . Nr 988

ej heller ske, om icke fastighets�garen och tomtr�ttshavaren slutit avtal om

utvidgning av omr�det f�r tomtr�tten till att avse hela den nybildade fastig�

heten och ans�kan om insltrivning av avtalet f�rldarats vilande enbart i av�

vaktan p� fastighetsbildning,

4 �

F�r att fastighet skall f� ing� i sammanl�ggning kr�vs att �garen har

lagfart p� fastigheten eller att ans�kan om lagfart f�rklarats vilande och

hinder mot bifall till ans�kningen icke f�religger om fastighetsbildningen

genomf�res.

�r talan v�ckt om b�ttre r�tt eller om l�sningsr�tt till fastigheten eller �r

r�tten till fastigheten i annat fall tvistig, f�r fastigheten ej ing� i samman�

l�ggning. Detsamma g�ller, om fastigheten �r utm�tt eller eljest skall s�ljas

i den ordning som f�reslaives f�r utm�tt fast egendom.

5 �

Besv�ras mer �n en av fastigheterna av beviljad eller s�kt inskrivning,

f�r sammanl�ggning ske endast om

1. ingen av fastigheterna besv�ras av andra inslcrivningar �n s�dana som

g�ller i samma inb�rdes ordning i den eller de andra eller, om i n�gon av

fastigheterna dessutom finns s�rskild inskrivning, denna g�ller med s�mre

r�tt, eller

2. fastigheternas �gare samt innehavare av pantr�tt eller annan r�ttig�

het, som inslcrivningen avser, medgivit sammanl�ggningen p� grundval av

f�rslag till f�retr�desordning f�r inskrivningarna i den nybildade fastig�

heten.

6 �1

Vid till�mpning av 5 � beaktas ej insltrivning f�r servitut, nyttjander�tt

eller samf�llighetsr�tt, om r�ttigheten icke r�r mark som skall ing� i sam�

manl�ggningen. H�nsyn tages ej heller till inslcrivning betr�ffande vilken

s�kts d�dning eller relaxation i fastighet som ing�r i sammanl�ggningen,

s�vida hinder mot �tg�rden icke f�religger om fastighetsbildningen genom�

f�res.

Medgivande enligt 5 � 2 fordras ej fr�n fastighets�gare eller r�ttighets-

havare, om det �r v�sentligen utan betydelse f�r hans s�kerhet att f�rslaget

till f�retr�desordning till�mpas.

Verkan au sammanl�ggning

7 �

Om sammanl�ggnings inverkan p� omfattningen av intecluiing finns be�

st�mmelser i 6 kap. 15 � jordabalken. Dessa �ger motsvarande till�mpning

n�r fastighet, som ing�r i sammanl�ggning, svarar f�r fordran med b�ttre

f�rm�nsr�tt �n pantr�tt p� grund av inteckning.

S�dan inslirivning som avses i 6 � f�rsta stycket besv�rar efter samman�

l�ggning icke den nybildade fastigheten.

Ans�kan om inslcrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall

anses avse den nybildade fastigheten.

Inneb�r avtal enligt 2 � att den nybildade fastigheten skall utg�ra egen�

dom vari makarna �ger var sin andel, skall efter sammanl�ggning den f�r

vardera maken beviljade eller s�kta lagfarten avse den andel i fastigheten

som tillkommer honom.

Paragrafen �ndrad 1970:1023.

�

1970 " Nr 988

2469

F�rfarandet vid sammanl�ggning

8 �

Sammanl�ggning sker p� ans�kan av fastigheternas �gare,

FastighetsMldningsmyndigheten f�r utan ans�kan upptaga fr�ga om sam�

manl�ggning, om fastigheterna ber�res av fastighetsreglering som sker i

syfte att �stadkomma en allm�n f�rb�ttring av fastighetsbest�ndet inom

ett omr�de eller om aiman fastighetsbildning �r beroende av sammanl�gg�

ningen. Innan sammanl�ggning sker, skall �garen av fastigheterna ges till�

f�lle att yttra sig. Sammanl�ggning f�r ej ske, om �garen bestrider �tg�rden

och den kan antagas orsaka honom ol�genhet av n�gon betydelse.

9 �

Fastighetsbildningsmyndigheten skall f�rst pr�va huruvida hinder mot

sammanl�ggningen m�ter i annat h�nseende �n som avses i 5 och 6 ��. Om

f�rr�ttningen d�rvid icke inst�lles, skall yttrande inh�mtas fr�n inskriv�

ningsmyndigheten.

10 �

Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast m�jligt. Det skall

grundas p� fastighetsboken och vad som eljest �r k�nt f�r myndigheten.

I yttrandet skall anges huruvida hin4er mot sammanl�ggning m�ter enligt

16 ��. Om i �rendet �beropas avtal enligt 2 �, skall vidare anges huruvida

avtalet �r lagligen beskaffat.

Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanl�ggningen m�ter hin�

der som b�r kunna avl�gsnas utan st�rre dr�jsm�l, skall s�kanden eller

annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vidtaga

beh�vliga �tg�rder.

11 �

F�rslag till f�retr�desordning uppr�ttas av inslirivningsmyndigheten.

H�rvid skall iakttagas att r�ttighetshavares s�kerhet rubbas s� litet som

m�jligt. Sammantr�de f�r h�llas med fastigheternas �gare och r�ttighets-

havarna f�r f�rhandling om f�retr�desordningen.

12 �

Ber�r sammanl�ggning fastigheter som lyder under mer �n en inskriv�

ningsmyndighet, skall yttrande inh�mtas fr�n n�gon av myndigheterna. Den

myndighet hos vilken yttrande beg�rts skall inh�mta beh�vliga upplys�

ningar fr�n den eller de andra.

13 �

N�r inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastighetsbild�

ningsmyndigheten snarast m�jligt forts�tta pr�vningen av �rendet.

Om sammanl�ggning genomf�res p� grundval av f�retr�desordning, fast�

st�lles denna i fastighetsbildningsbeslutet.

Kostnader f�r sammanl�ggning

14 �

Kostnaderna f�r sammanl�ggning betalas av s�kanden. Sker samman�

l�ggning utan ans�kan, f�rdelas kostnaderna efter vad som �r sk�ligt.

�

2470

1970 " Nr 9

13 KAP.

Fastiglxetsbildning f�r samordning med kommunal indelning

4 �

Har fastighet enskild mark p� �mse sidor om kommungr�ns, skall fastig�

hetsindelningen �ndras s�, att den �verensst�mmer med den kommunala

indelningen. �ndringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyck-

ning. Om det �r n�dv�ndigt, f�r fastighetsbildningen genomf�ras utan att

de i 3 kap. f�reskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering f�r av�

steg g�ras �ven fr�n 5 kap. 4 �, om sak�gare ej mots�tter sig detta.

Best�r samf�llighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindel�

ningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kom�

munala indelningen, om det kan ske utan att denna lag �sidos�ttes.

2 �

Fastighetsbildning enligt 1 � sker p� ans�kan av �verlantm�taren.

Har beslut meddelats om �ndring i den kommunala indelningen, f�r fas�

tighetsbildning som f�ranledes av �ndringen genomf�ras utan hinder av att

�ndringen �nnu ej tr�tt i kraft.

3 �

Fastighetsbildning enligt 1 � skall om m�jligt genomf�ras s�, att fastig�

het ej kommer att ha andel i samf�llighet inom annan kommun. Vid f�r�

r�ttning som f�ranledes av �ndring i den kommunala indelningen f�r, om

hinder eljest icke m�ter, fastighetsreglering eller avstyckning f�retagas

utan s�rskild ans�kan f�r att fastighet, som genom indelnings�ndringen f�tt

andel i samf�llighet inom annan kommun, skall skiljas fr�n andelen.

Vid avstyckning fr�n fastighets enskilda mark skall som styckningslott

avskiljas den del vars �govidd �r minst, om ej s�rskilda f�rh�llanden f�r�

anleder annat.

4 �

Fastighetsbildningsmyndigheten skall underr�tta kommunerna om f�r�

r�ttning enligt detta kapitel.

5 �

Kostnaderna f�r �tg�rd som sker med anledning av best�mmelserna i det�

ta kapitel f�r ej p�f�ras sak�gare. �gare av fastighet som delas eller �ndras

skall kostnadsfritt f� utdrag av f�rr�ttningskarta, om s�dan uppr�ttas.

Ers�ttning till syssloman best�mmes i fall som h�r avses alltid av fastig�

hetsbildningsmyndigheten.

FEMTE AVDELNINGEN

Fastighetsbest�mning

14 KAP.

1 �

Uppkommer vid fastighetsbildning fr�ga om fastighetsindelningens be�

skaffenhet eller om best�ndet eller omf�nget av servitut som bildats p� an-

�

1970

Nr 988

2471

nat s�tt �n enligt 26 kap. vattenlagen eller motsvarande �ldre lagstift�

ning, skall fr�gan pr�vas vid fastighetsbest�mning, om det beh�vs f�r fas�

tighetsbildningen.

P� ans�kan av sak�gare f�r �ven i annat fall fastighetsbest�mning ske

f�r pr�vning av fr�ga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om be�

st�ndet eller omf�nget av servitut som tillkommit vid awittring eller enligt

lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda v�gar eller enligt lagen

om vissa gemensamhetsanl�ggningar, s�vida icke fr�gans avg�rande uppen�

barligen �r utan betydelse f�r s�kanden. Samma r�tt att p�kalla fastighets�

best�mning tillkommer byggnadsn�mnden s�vitt g�ller omr�de med stads�

plan eller byggnadsplan eller omr�de betr�ffande vilket fr�ga v�ckts om

uppr�ttande av s�dan plan.

2 �

Fastighetsbest�mning handl�gges av fastighetsbildningsmyndigheten vid

f�rr�ttning. Betr�ffande s�dan f�rr�ttning �ger 4 kap. 124 ��, 28 � f�rsta

stycket, 3140 �� och 42 � motsvarande till�mpning.

Har fastighetsbest�mningen samband med fastighetsbildning, handl�gges

�tg�rderna gemensamt vid en f�rr�ttning, om icke s�rskilda sk�l f�ranle�

der annat.

3 �

Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid f�rr�ttningen klarg�ra fastig�

hetsbest�mningens omfattning f�r sak�garna och d�rvid noga ange vilka

fr�gor som skall avg�ras. Vidare skall myndigheten utreda de omst�ndig�

heter som �r av betydelse f�r fastighetsbest�mningen. Resultatet av utred�

ningen skall framl�ggas f�r sak�garna.

4 �

Fr�ga som upptagits vid fastighetsbest�mning avg�res genom beslut av

fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbest�mningsbeslut).

Fastighetsbest�mningsbeslut som r�r omfattningen av allm�nt vattenom�

r�de �r utan verkan, i den m�n det senare visas att det awilcer fr�n vad som

f�reskrives i lag.

5 �

Avser fastighetsbest�mning fr�ga om str�ckningen av annan gr�ns �n s�

dan som r�r allm�nt vattenomr�de och tr�ffas skriftlig �verenskommelse

om gr�nsens str�ckning, skall �verenskommelsen l�ggas till grund f�r fas-

tighetsbest�mningsbeslutet. �verenskommelse f�r ej tr�ffas, f�rr�n gr�ns-

str�ckningen utstakats i beh�vlig omfattning. I �verenskommelsen beh�ver

icke deltaga andra sak�gare �n de som �r n�rvarande vid sammantr�de d�

fr�gan behandlas eller, om f�rr�ttningen handl�gges utan sammantr�de,

som vid f�rr�ttningen f�rt talan i fr�gan.

�verenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade str�ckningen v�

sentligt avviker fr�n gr�nsens r�tta l�ge eller �verenskommelsen skulle med�

f�ra att fastighets v�rde underg�r minskning av betydelse eller att ol�genhet

uppkommer fr�n allm�n synpunkt.

6 �

Fastighetsbildningsmyndigheten f�r g�ra s�dan j�mkning av gr�ns som

fordras f�r att gr�nsen skall f� en �ndam�lsenlig str�ckning i tekniskt h�n�

seende.

7 �

Str�ckningen av gr�ns skall anges p� f�rr�ttningskartan i enlighet med

fastighetsbest�mningsbeslutet. Om karta icke uppr�ttats, skall str�ckning�

en beslcrivas i f�rr�ttningshandlingarna. Gr�nsen skall �ven utstakas och

1807000ffO. Svensk f�rfattningssamling 1970

�

2472

1970 " Nr 98

utm�rkas i beh�vlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid beslutets

meddelande. Om det �r l�mpligt, f�r utm�rluiingen verkst�llas efter f�rr�tt�

ningens avslutande. Ang�ende s�dan �tg�rd skall sak�garna underr�ttas i

god tid. Underr�ttelsen l�mnas genom slo-iftligt meddelande eller i s�dan

s�rskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 � andra stycket.

8 �

Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut mot vilket talan

skall f�ras s�rskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som ford�

ras f�r klarl�ggande av beslutets inneb�rd h�llas tillg�ngliga hos myndig�

heten under besv�rstiden.

9 �

Om avslutande av f�rr�ttning vid vilken �ven handl�gges fr�ga om fas�

tighetsbildning och om �tg�rder i samband med avslutandet g�ller 4 kap,

29 och 30 ��.

Betr�ffande annan f�rr�ttning �ger 4 kap. 29 � motsvarande till�mpning.

Byggnadsn�mnden skall dock alltid underr�ttas om avslutande av f�rr�tt�

ning som s�kts av n�mnden.

10 �

Kostnaderna f�r fastighetsbest�mning f�rdelas mellan sak�garna efter

vad som �r sk�ligt. �r byggnadsn�mnden s�kande, skall kostnaderna beta�

las av kommunen, i den m�n s�rsldlda sk�l f�ranleder detta. Best�mmelser�

na i 2 kap. 6 � om betalningsskyldighetens f�rdelning n�r �verenskommelse

f�religger mellan sak�garna och om ansvaret f�r kostnaderna n�r ans�kan

avvisas eller f�rr�ttning inst�lles �ger motsvarande till�mpning betr�ffan�

de fastighetsbest�mning.

Sker fastighetsbest�mning i samband med fastighetsbildning enligt 13

kap., skall i st�llet f�r f�rsta stycket till�mpas 5 � i n�mnda kapitel.

SJ�TTE AVDELNINGEN

R�tteg�ngen i fastighetsbiltlningsm�l

15 KAP.

Fullf�ljd till fastighetsdomstol

1 �

M�l som fullf�ljes enligt best�mmelserna i detta kapitel (fastighetsbild�

ningsm�l) pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets marken �r

bel�gen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av

den domstol under vilken huvuddelen ligger.

2 �

Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut f�res s�rskilt, om myn�

digheten

1. avvisat ans�kan om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning eller

avvisat ombud,

2. ogillat j�v mot f�rr�ttningsman,

3. beslutat i fr�ga om f�rskott p� inl�seners�ttning,

4. beslutat i fr�ga om ers�ttning till sakkunnig eller syssloman eller till

�

1970 " Nr 988

2473

s�dan skadelidande som avses i 4 kap. 88 �,

5. beslutat i fr�ga om r�ttelse enligt 4 kap. 42 �,

6. beslutat att gemensamt arbete skall utf�ras enligt denna lag eller att

fr�ga om s�dant arbete skall pr�vas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 � om f�rdelning av kostnaderna f�r gemensamt

arbete eller enligt 9 kap. 4 � om utdebitering av s�dana kostnader,

8. beslutat att syssloman som f�tt i uppdrag att ombes�rja gemensamt

arbete skall skiljas fr�n uppdraget.

Talan enligt denna paragraf f�res genom besv�r som skall inges till fastig�

hetsdomstolen inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. Besv�r

f�r anf�ras av sak�gare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 f�r talan f�ras

�ven av annan som beslutet r�r.

3 �

Talan mot tillst�ndsbeslut f�res s�rskilt genom besv�r som skall inges

till fastighetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� beslutet medde�

lades. Detsamma g�ller fastighetsbildnings- och fastighetsbest�mningsbe-

slut, om fastighetsbildningsmyndigheten f�rordnar att talan mot beslutet

skall f�ras s�rsldlt.

F�rordnande att talan skall f�ras s�rsldlt f�r meddelas endast om det

fr�mjar en �ndam�lsenlig handl�ggning. Om fastighetsbildningsbeslut ej

innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare

att tillst�ndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraft�gande s�dant be�

slut f�religger.

Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare.

4 �

Menar sak�gare att f�rr�ttningen on�digt uppeh�lles genom fastighets�

bildningsmyndighetens beslut eller �r han missn�jd med beslut varigenom

f�rordnande enligt 5 kap. 21 � meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 �

v�grats, f�r han f�ra talan mot beslutet genom besv�r hos fastighetsdom�

stolen. S�dan talan �r ej inslo-�nkt till viss tid.

5 �

Talan f�r ej f�ras mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gilla

inv�ndning om j�v.

6 �

I annat fall �n som avses i 25 �� f�res talan mot beslut eller �tg�rd av

fastighetsbildningsmyndigheten genom besv�r som skall inges till fastig�

hetsdomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� f�rr�ttningen f�rklarades

avslutad eller inst�lld.

I fr�ga om �tg�rd varigenom gr�ns utm�rkts f�r besv�r anf�ras inom ett

�r fr�n den dag d� uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbest�m�

ningen inf�rdes i fastighetsregistret eller, om utm�rkningen gjorts f�rst efter

n�mnda dag, fr�n det �tg�rden slutf�rdes.

Besv�r enligt denna paragraf f�r anf�ras av sak�gare. Den som �lagts

att betala ers�ttning eller kostnad f�r f�ra talan mot beslutet, �ven om han

ej �r sak�gare.

7 �

Talan mot tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut som r�r mark inom

omr�de med fastst�lld generalplan eller med stadsplan, byggnadsplan eller

utomplansbest�mmelser f�r f�ras av byggnadsn�mnden p� s�tt och inom

tid som g�ller f�r sak�gare.

�

2474

1970 . Nr 9

8 �

Finner �verlantm�taren att tillst�nds- eller fastighetsbildningsbeslut stri�

der mot s�dan best�mmelse i denna lag som meddelats till f�rm�n f�r all�

m�nt intresse, f�r han f�ra talan mot beslutet p� s�tt ocb inom tid som g�ller

f�r sak�gare. Motsvarande fullf�ljdsr�tt tillkommer l�nsstyrelsen ocb lant�

bruksn�mnden.

F�rsta stycket g�ller icke fastigbetsbildning inom omr�de med stadsplan

eller inom omr�de med byggnadsplan om �tg�rden r�r endast mark som

enligt planen �r avsedd f�r annat �n jordbruks�ndam�l.

9 �

Mot beslut om inst�llande av f�rr�ttning som beg�rts av l�nsstyrelsen,

�verlantm�taren, lantbruksn�mnden eller byggnadsn�mnden f�r s�kanden

f�ra talan i likhet med vad som g�ller f�r sak�gare.

Motsvarande r�tt tillkommer den som s�kt fastighetsreglering enligt 5 kap.

3 � andra stycket.

10 �

Finner fastigbetsregistermyndigbeten att uppgift om fastigbetsbildning

eller fastigbetsbest�mning icke kan inf�ras i registret p� grund av fel eller

oklarhet i f�rr�ttningen ocb kan r�ttelse ej vinnas i den ordning som anges

i 4 kap. 42 �, f�r myndigbeten s�ka r�ttelse hos fastighetsdomstolen. Det�

samma g�ller, om myndigbeten finner f�rr�ttning vara beh�ftad med fel

som skulle �ventyra fastigbetsredovisningens tillf�rlitlighet eller p� annat

s�tt f�ranleda r�ttsos�kerhet.

I fr�ga om talan enligt denna paragraf �ger best�mmelserna om besv�r

i 16 kap. motsvarande till�mpning. Talan �r ej inskr�nkt till viss tid.

11 �

Har samtliga sak�gare ocb andra, som bar r�tt att anf�ra besv�r, genom

p�skrift p� f�rr�ttningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kom�

mit fastighetsbildnings- eller fastigbetsregistermyndigbeten till banda god�

k�nt f�rr�ttning, f�rr�ttningsbeslut eller gr�nsutm�rkning, f�r besv�r icke

anf�ras mot vad som godk�nts.

16 KAP.

F�rfarandet vid fastigbetsdomstol

1 �

�r talan i fastigbetsbildningsm�l icke fullf�ljd p� f�resltrivet s�tt eller

inom r�tt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen.

2 �

Vid besv�rsinlaga skall fogas tv� avskrifter av inlagan ocb d�rtill b��

rande handlingar. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed j�mf�rlig

�tg�rd ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhandah�lla dem.

�r avskrifter icke tillg�ngbga n�r de beh�vs, f�r domstolen ombes�rja dem

p� klagandens bekostnad.

F�rsta stycket g�ller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig

beskaffenhet, om avskrift av bandlingen kan undvaras utan v�sentlig ol�

genhet.

3 �

Om fastighetsdomstolen finner att sak�gare b�r b�ras �ver besv�ren, skall

besv�rsinlagan med d�rvid fogade handlingar delges salt�garen ocb f�re�

l�ggande meddelas honom att inkomma med slcriftlig f�rklaring.

�

1970 " Nr 988

2475

Fordras f�r m�lets beredande eller avg�rande att yttrande inh�mtas fr�n

�verlantm�taren, byggnadsn�mnden eller annan myndighet eller fr�n sak�

kunnig eller att skrifthgt bevis f�retes, s�rskilt sammantr�de h�lles eller

annan liknande �tg�rd vidtages, skall domstolen utan dr�jsm�l f�rordna

d�rom.

4 �

N�r m�let beretts till huvudf�rhandling, skall fastighetsdomstolen be�

st�mma tid och plats f�r denna. F�r behandling av r�tteg�ngsfr�ga eller

del av saken som kan avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�ttas, fast�n

m�lets beredande i �vrigt ej avslutats.

5 �

Till huvudf�rhandlingen skall sak�garna kallas. Salr�gare vars n�rvaro

uppenbarligen �r utan betydelse f�r hans r�tt eller eljest f�r m�lets avg��

rande beh�ver dock ej kallas.

Har talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse, skall denne kallas

till f�rhandlingen. N�r sak�gares besv�r r�r allm�nt intresse, kallas �ver-

lantm�taren eller, om m�let avser s�dan fastighetsbildning som anges i

15 kap. 8 � andra stycket, byggnadsn�mnden.

F�retr�dare f�r eller tj�nsteman vid myndighet vars verksamhet ber�res

av m�let kan kallas f�r att l�mna upplysningar. F�r detta �ndam�l kan

�ven f�rr�ttningslantm�taren kallas.

Kallelse skall delges.

6 �

Fastighetsdomstolen f�r handl�gga och avg�ra m�let utan hinder av att

sak�gare eller annan som kallats till huvudf�rhandling uteblir.

7 �

F�reslcrifterna i 5 och 6 �� g�ller i till�mpliga delar �ven annan f�rhand�

ling �n huvudf�rhandling.

8 �

Fastighetsdomstolen f�r avg�ra m�l utan huvudf�rhandling, om huvud�

f�rhandling kan antagas salma betydelse f�r pr�vningen samt sak�gare el�

ler f�retr�dare f�r allm�nt intresse icke beg�rt s�dan f�rhandling. Om talan

fullf�ljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 � eller om domstolen finner uppenbart

att talan �r ogrundad, f�r m�let alltid avg�ras utan huvudf�rhandling.

F�r pr�vning som ej avser sj�lva saken fordras icke hmnidf�rhandling.

Har domstolen beslutat att m�l skall avg�ras utan huvudf�rhandling och

�r det ej uppenbart att sak�gare eller f�retr�dare f�r allm�nt intresse redan

slutf�rt sin talan, skall tillf�lle d�rtill l�mnas honom.

9 �

Har talan fullf�ljts mot beslut vid f�rr�ttning som ej avslutats, kan

fastighetsdomstolen f�resltriva att f�rr�ttningshandl�ggningen skall avbry�

tas helt eller till viss del eller att handl�ggning som avbrutits skall fort�

g� oberoende av den vid domstolen f�rda talan. S�dan f�reslcrift tr�der i

Icraft genast och g�ller till dess annat f�rordnas.

10 �

Fastighetsdomstolens avg�rande av salten sker genom utslag. Detta skall

grundas p� vad som f�rekommit vid syn eller annan f�rhandling och vad

handlingarna inneh�ller i �vrigt.

Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om avfattning av dom i tvistem�l och

om meddelande av s�dan dom �ger motsvarande till�mpning p� utslag i fas�

tighetsbildningsm�l.

�

2476

1970 . Nr 9

Skall i ett m�l flera fr�gor avg�ras och kan de s�rskiljas, f�r utslag ges

betr�ffande n�gon av fr�gorna, fast�n handl�ggningen av de �vriga ej av�

slutats.

11 �

N�r talan fullf�ljts av salt�gare, f�r fastighetsbildningsmyndighetens be�

slut eller �tg�rd �ndras endast om �vriga sak�gare och, n�r besv�ren r�r

allm�nt intresse, �verlantm�taren eller byggnadsn�mnden f�tt tllllf�lle att

yttra sig. �ndring till f�rdel f�r salc�gare f�r dock ske, �ven om han icke

haft tillf�lle att yttra sig. Vad som nu f�reslcrivits �ger motsvarande till-

l�mpning, n�r talan fullf�ljts av f�retr�dare f�r allm�nt intresse eller av

fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att besv�ren b�r f�ranleda �ndring i avslutad f�r�

r�ttning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut mot

vilket talan fullf�ljts s�rskilt, f�r domstolen g�ra �ndring �ven i del som

icke �verklagats, om det beh�vs f�r att uppenbar motstridighet eller oen�

hetlighet icke skall uppkomma i f�rr�ttningen eller beslutet.

Finner domstolen att f�rr�ttning �r beh�ftad med fel som anges i 15 kap.

10 �, f�r domstolen besluta om beh�vlig �tg�rd, �ven om besv�ren icke

avsett den del av f�rr�ttningen som felet r�r.

12 �

Kan fastighetsdomstolen ej utan ol�genhet r�tta fel i f�rr�ttning, skall

domstolen undanr�ja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och �tg�rder

i den omfattning de p�verkas av felet samt visa f�rr�ttningen �ter till myn�

digheten. Domstolen kan d�rvid meddela f�reskrifter f�r vinnande av r�t�

telse.

Har efter f�rr�ttningens avslutande talan f�rts mot beslut om fastighets�

bildning eller fastighetsbest�mning och �terkallar den som s�kt �tg�rden sin

ans�kan, skall f�rr�ttningen undanr�jas i den del som �terkallelsen avser,

om �vriga som f�rt talan vid f�rr�ttningen eller domstolen och som sj�lva

haft r�tt att p�kalla �tg�rden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 � andra

stycket och 11 kap. 2 � andra stycket fordras alltid samtycke av �vriga sak�

�gare.

13 �

Den som med st�d av 5 � tredje stycket eller 7 � kallats f�r att l�mna

upplysningar har r�tt till ers�ttning f�r sin inst�llelse enligt s�rskilda be�

st�mmelser. Salc�gare f�r ej �l�ggas att betala kostnad som f�ranledes

h�rav.

14 �

Fastighetsdomstolen kan, efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till om�

st�ndigheterna, f�rordna att sak�gare som f�rlorar m�let skall ers�tta an�

nan sak�gare dennes r�tteg�ngskostnad. I m�l om inl�seners�ttning skall

dock sak�gare som avst�r mark eller s�rskild r�ttighet f� gottg�relse f�r

sin kostnad oberoende av utg�ngen i m�let.

F�rsta stycket g�ller ej, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngs�

balken.

Vinner sak�gare m�l mot f�retr�dare f�r allm�nt intresse, kan domsto�

len tillerk�nna honom ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad, om synnerliga sk�l

f�religger. S�dan ers�ttning skall utges av statsverket eller, om endast bygg�

nadsn�mnden f�retr�der det allm�nna intresset, av kommunen.

Skall i annat fall �n som avses i 13 � kostnad f�r bevisning eller s�rsldld

�tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel, kan domstolen n�r

det �r sk�ligt f�rordna att kostnaden skall stanna p� statsverket.

�

1970 " Nr 988

2477

15 �

Har besv�r anf�rts �ver avslutad f�rr�ttning, skall fastighetsdomstolen

of�rdr�j ligen och senast inom fyra dagar tillst�lla fastighetsregistermyndig�

heten avskrift av hesv�rsinlagan.

Sedan domstolens utslag eller slutliga heslut i fastighetshildningsm�l

vunnit laga kraft, skall f�rr�ttningsakten och avskrift av utslaget eller he�

slutet s�ndas till fastighetsregistermyndigheten. Om f�rr�ttningen skall

forts�ttas, s�ndes handlingarna i st�llet till fastighetshildningsmyndigheten.

Fullf�ljes talan mot avg�randet i viss del och kan med anledning av dom�

stolens avg�rande i �vrigt fr�ga uppkomma om registrering, skall hand�

lingarna s�ndas till fastighetsre^stermjmdigheten. Efter registreringsfr�

gans handl�ggning skall myndigheten omedelbart �terst�lla f�rr�ttnings�

akten.

16 �

F�reslo-ifterna i detta kapitel betr�ffande sak�gare skall till�mpas �ven

p� annan enskild part.

17 KAP.

R�tteg�ngen i hovr�tt

1 �

Mot fastighetsdomstols utslag eller heslut f�r, om ej armat �r f�reskrivet,

talan fullf�ljas i hovr�tten genom besv�r som inges till fastighetsdomstolen.

I st�llet f�r den i 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden av tv�

veckor g�ller en tid av fyra veckor.

Besv�r f�r anf�ras av salc�gare och annan enskild part samt av s�dan f�re�

tr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan vid fastighets�

domstolen.

2 �

Talan f�r ej f�ras mot fastighetsdomstolens heslut i dit fullf�ljd fr�ga

som avses i 15 kap. 2 � 24 och 68 eller 4 �.

3 �

I fr�ga om r�tteg�ngen i hovr�tten �ger 16 kap. 3, 7 och 914 ��, 15 �

andra stycket samt 16 � motsvarande till�mpning. Betr�ffande skyldighe�

ten att svara f�r kostnad i m�l om inl�seners�ttning g�ller dock, med till-

l�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tteg�ngsbalken, att den som har att utge in�

l�seners�ttning, om ej annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � samma balk, alltid

sj�lv skall b�ra sina kostnader samt kostnad som han orsalcar motparten

genom att sj�lv fullf�lja talan. Vidare skall 16 kap. 15 � andra stycket ej

till�mpas n�r hovr�tten �terf�rvisar m�l till fastighetsdomstolen.

Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i hovr�tten endast om synnerliga

sk�l f�religger.

18 KAP.

R�tteg�ngen i h�gsta dom stolen

1 �

Mot hovr�tts utslag eller heslut f�r, om ej annat �r f�reskrivet, talan full�

f�ljas i h�gsta domstolen genom besv�r som inges till hovr�tten inom den i

56 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�reskrivna tiden.

�

' '

2478

1970 " Nr 988

Besv�r f�r anf�ras av sak�gare och nnnnn enskild part samt av s�dan f�re�

tr�dare f�r allm�nt intresse som kunnat f�ra talan i fr�gan i hovr�tten.

2 �

Byggnadsn�mnden �r icke skyldig att neds�tta fullf�ljdsavgift eller be�

lopp till s�kerhet f�r kostnadsers�ttning.

3 �

I fr�ga om r�tteg�ngen i h�gsta domstolen �ger 16 kap. 3, 7, 9 och 10 ��,

11 � andra och tredje styckena, 1214 ��, 15 � andra stycket samt 16 �

motsvarande till�mpning. Betr�ffande skyldigheten att svara f�r kostnad

i m�l om inl�seners�ttning g�ller dock best�mmelsen d�rom i 17 kap. 3 �

f�rsta stycket. Vidare skall 16 kap. 15 � andra stycket ej till�mpas n�r

h�gsta domstolen �terf�rvisar m�l till l�gre r�tt.

Bevis genom syn p� st�llet f�r upptagas i h�gsta domstolen endast om

synnerliga sk�l f�religger.

SJUNDE AVDELNINGEN

Fastighetsregister

19 KAP.

1 �

I fastighetsregistret redovisas s�som fastighet

1. enhet som �r redovisad s�som fastighet i fastighetsregister n�r denna

lag tr�der i kraft,

2. fastighet som nybildas enligt denna lag,

3. enhet som skall registreras s�som fastighet enligt best�mmelse i an�

nan f�rfattning.

Varje fastighet skall ha s�rskild beteckning.

2 �

Om fastighetsbildning och fastighetsbest�mning inf�res uppgift i fastig�

hetsregistret. D�rvid registreras nybildad fastighet och g�res de �vriga �nd�

ringar i fastighetsregistret som �tg�rden ger anledning till.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning n�r fastighetsindelningen

�ndras eller dess beskaffenhet fastst�lles i ann�n ordning �n som anges i

denna lag.

3 �

Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbest�mning inf�res snarast

m�jligt sedan f�rr�ttningen avslutats och denna eller, om besv�r anf�rts,

domstolens avg�rande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att f�rr�ttningen ej avslutats skall uppgift om fastighets�

bildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut, mot vilket talan skolat f�ras

s�rskilt, inf�ras s� snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildnings�

myndigheten beg�r det.

F�res talan mot beslut eller �tg�rd vid avslutad f�rr�ttning eller f�res

talan s�rskilt mot fastighetsbildnings- eller fastighetsbest�mningsbeslut,

f�r utan hinder d�rav uppgift med anledning av f�rr�ttningen eller beslutet

inf�ras i fastighetsregistret i fr�ga om s�dan del som uppenbarligen ej be-

r�res av fullf�ljden. Motsvarande g�ller n�r talan f�res mot domstols avg��

rande i fastighetsbildningsm�l.

�

1970 . Nr 988 och 989

2479

4 �

Finnes uppgift i fastighetsregister vara uppenbart oriktig, skall felet r�t�

tas, om det kan ske utan f�rf�ng f�r fastighets�gare eller r�ttighetshavare.

�r det uppenbart att f�rf�ng icke kan uppkomma, skall r�ttelse ske ome�

delbart. I annat fall skall fastighets�gare eller r�ttighetshavare f� tillf�lle

att yttra sig om han �r k�nd.

Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastighet �r

obefintlig, f�r fastigheten uteslutas ur registret med till�mpning av f�rsta

stycket, �ven om redovisningen ej �r oriktig enligt g�llande f�reskrifter om

fastighetsregister.

5 �

Fastighetsregistreringen ankommer p� fastighetsregistermyndighet. Om

s�dan myndighet finns s�rskilda best�mmelser.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 17 december 1970.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

LENNART GE IJER

�

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1970:988

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se