SFS 1970:988

700988.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

1970 * Nr 988�993

Utkom från tiycket den 27 jan. 1971

Nr 988

Fastighetsbildningslag;

given Stockholms slott den 17 december 19 70.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och

Vendes Konung, göra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit

gott förordna som följer.

F�RSTA AVDELNINGEN

Inledande bestämmelser

1 KAP.

1 §

Fastighetsbildning är en i enlighet med denna lag företagen åtgärd ge­

nom vilken fastighetsindelningen ändras eller servitut bildas, ändras eller

upphäves.

Genom fastighetsbestämning enligt denna lag avgöres frågor om beskaf­

fenheten av gällande fastighetsindelning samt frågor rörande beståndet eller

omfånget av vissa servitut.

2 §

över fastigheterna föres fastighetsregister.

Fastighetsbildning och fastighetsbestämning är fullbordade, när uppgift

om åt gärden införts i fastighetsregistret.

3 §

Samfällighet enligt denna lag är mark som hör till flera fastigheter ge­

mensamt.

4 §

Vad som i denna lag sägs om mark eller område gäller i tillämpliga delar

även beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till vattenområdet och ej

utgör servitut.

^ §

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

' Prop. 1969:128, 3LU 1970: 35, rslcr 189.

178�7000M. Svensk författningssamling 1970

¬

background image

\

⬢⬢

2440

1970 . Nr

ANDRA AVDELNINGEN

Fastigiietsbildning i aUmänhet

2 KAP.

Grundläggande bestämmelser

1 §

Fastighetsbildning sker såsom fastighetsreglering, om den avser ombild-

ning av fastigheter, och såsom avstyclming, klyvning eller sammanläggning,

om den avser nybildning av fastighet.

2 §

Fråga om fastighetsbildning prövas vid förrättning. Förrättning hand-

lägges av fastighetsbildningsmyndighet. Fastighetsbildningsfråga upptages

efter ansökan, om ej annat är föreskrivet.

Flera fastighetsbildningsåtgärder får handläggas gemensamt vid en för­

rättning eller, om de börjat handläggas gemensamt, delas upp på skilda för­

rättningar.

Av 14 kap. följer att fastighetsbestämning i vissa fall skall företagas i

samband med fastighetsbildning.

3 §

Fastighetsbildning, som innebär ändring av fastighetsindelningen och be­

rör vattenområde, omfattar även fisket, om detta ingår i äganderätten till

området. Med stöd av 3 kap. 8 § får dock annat bestämmas.

4 §

Vad som efter fastighetsbildning är tillbehör till fastighet framgår av

jordabalken. Byggnad eller annan anläggning som enligt beslut vid fastig­

hetsreglering skall rivas eller flyttas utgör dock ej tillbehör till den fastig­

het på vilken den är belägen.

5 §

�r servitut eller annan särskild rättighet som hör till fastighet av bety­

delse för fastigheten endast om viss mark hör till denna, följer rättigheten

marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som nu sa^s gäller icke,

om annat bestämmes vid fastighetsbildningen.

6 §

Kostnaderna f�r genomförande av fastighetsbildning betalas enligt de be­

stämmelser som gäller för den fastighetsbildningsåtgärd om vilken är fråga.

Kostnader som är gemensamma för skilda åtgärder fördelas på dessa, efter

vad som är skäligt.

Avvisas ansökan eller inställes förrättning, skall sökanden betala upp­

komna kostnader, om icke särsldlda omständigheter föranleder att betal­

ningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem.

Om förrättningen sökts av byggnadsnämnden, svarar kommunen för de kost­

nader som i enlighet härmed kan åvila sökanden. Har förrättningen enligt

5 kap. 3 § fjärde stycket påkallats av överlantmätaren eller annan statlig

myndighet, skall sådana kostnader betalas av staten.

överenskommelse mellan sakägarna om fördelning av förrättningskostr

naderna på annat sätt än som följer av lagen skall gälla, om det icke är

uppenbart att �verenskommelsen tillkommit i otillbörligt syfte.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2441

Till förrättningskostnader hänföras taxeavgift, ersättning till sakkunnig

och syssloman, utgift för hantlangning som ej ingår i taxeavgiften samt er­

sättning för skada enligt 4 kap. 38 § tredje stycket.

3 KAP.

Villkor för fastighetsbildning

Allmänna lämplighets- och planvillkor

1 §

Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller om-

bildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar

varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas att fastig­

heten får lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt

område samt att fastighet, som skall användas för bebyggelse, kan få god­

tagbara anordningar f�r vatten och avlopp.

Kan fastighet, som skall nybildas eller ombildas för nytt ändamål, icke

antagas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid eller

finnes med hänsyn till ändamålets art och övriga omständigheter ändamå­

let böra tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning, får fastig­

hetsbildningen ej äga rum.

2 §

Inom område med fastställd generalplan eller med stadsplan, tomtindel­

ning eller byggnadsplan skall fastighetsbildning ske i överensstämmelse

med planen.

Gäller e ljest särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller använd­

ning, såsom regionplan, utomplansbestämmelser eller naturvårdsföreslirif-

ter, skall fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmelserna icke mot­

verkas.

Om s ärskilda skäl föreligger, får undantag från planen eller bestämmek

serna medges av länsstyrelsen eller efter dess förordnande av byggnads­

nämnden. �ven utan sådant medgivande får mindre avvikelse från planen

eller bestämmelserna ske, om åtgärden är förenlig med planens eller be­

stämmelsernas syfte.

Får på grund av särskilt medgivande nybyggnad eller annan därmed

jämförlig åtgärd företagas i strid mot plan eller bestämmelse som avses i

första eller andra stycket, utgör denna paragraf ej hinder mot fastighets­

bildning som behövs för att medgivandet skall kunna utnyttjas.

Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastställts för visst område och

har tätbebyggelse uppkommit eller är sådan bebyggelse att vänta inom en

nära framtid eller kan eljest väntas att flera fastigheter avsedda för bebyg­

gelse sk all bildas, får fastighetsbildning icke ske, om åtgärden skulle för­

svåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig tätbebyg­

gelse eller motverka lämplig planläggning av området.

Förutsätter fastighetsbildning att ny utfart till allmän väg anordnas eller

befintlig utfart tages i anspråk, får fastighetsbildningen ej utan synnerliga

skäl äga rum, om väsentlig olägenhet därigenom skulle uppkomma för

trafiken på vägen.

¬

background image

2442

1970 ⬢ Nr

Sär>skilda bestämmelser beträffande jordbruk, skogsbruk och fiske

Jordbruksfastighet skall för att anses lämpad för sitt ändamål ha sådan

storlek, sammansättning och utformning att den medger tillfredsställande

lönsamhet hos det företag som skall hedrivas på fastigheten.

Skogshruksfastighet skall för att anses lämpad för sitt ändamål ha så­

dan storlek och utformning att den medger ekonomiskt tillfredsställande

skogsdrift.

Fastighetshildning som herör jordbruksfastighet får äga rum endast om

åtgärden är till övervägande nytta för jordhruksnäringen.

�&syftas med fastighetshildningen att nyhilda eller förbättra fastighet som

är avsedd för annat ändamål än jordbruk, får åtgärden dock ske om den

icke medför olägenhet av någon betydelse för jordhruksnäringen.

Mark som är avsedd för skogsbruk får ej indelas på sådant sätt att möj­

ligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon be­

tydelse.

Fiske får ej uppdelas genom fastighetshildning på sätt som medför olä­

genhet av någon betydelse för fiskevården. Uppdelning får dock ske, om

den är nödvändig för att möjliggöra en eljest angelägen ändring i fastig­

hetsindelningen och icke medför avsevärd olägenhet för fiskevården.

Ingår fiske i äganderätten till vattenområde och föreligger enligt första

stycket hinder mot fastighetshildningsåtgärd beträffande området, får be­

stämmas att fastighetshildningen icke skall omfatta fisket, om fastighets­

bildningen är av synnerlig vikt för en lämphg fastighetsindelning eller i

övrigt av betydande allmänt intresse. �ven om fastighetsbildningen ej är

av den betydelse som nu angivits, får sådan bestämmelse meddelas, om vat­

tenområdet är gemensamt för flera fastigheter.

Undantagsbestämmelser

Fastighetsbildning får äga rum, även om fastighet som nybildas eller

ombildas icke blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, såvida fastighets­

indelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning icke motverkas.

10 §

Om fastighetsbildning är till övervägande nytta från allmän synpunkt,

får åtgärden äga rum även om den strider mot vad som ovan föreskrivits

till skydd för jordbruksnäringen eller skogsbruket.

Fastighetsbildning över kommungräns

11 §

Fastighetsbildning som medför ändring av gräns för kommun får ske

endast om åtgärden är av väsentlig betydelse för en ändamålsenlig fastig­

hetsindelning eller om den kommunala indelningen blir lämpligare.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2443

Till fastighetsbildning som avses i första stycket skall inhämtas

Konungens eller länsstyrelsens medgivande, om fastighetsbildningsmyndig­

heten finner gränsändringen kunna medföra olämplig indelning i förvalt­

ningsområden. Medgivande skall alltid inhämtas, om kommun eller försam­

ling begär det eller åtgärden innebär att hel fastighet överföres till annan

domkrets för allmän underrätt.

�r fastighetsbildning beroende av medgivande enligt andra stycket, skall

fastighetsbildningsmyndigheten anmäla förhållandet till länsstyrelsen.

4 KAP.

FastighetsBildningeförrättmng

Fastighetsbildningsmyndigheten

Vid fastighetsbildningsförrättning består fastighetsbildningsmyndigheten

av en förrättningslantmätare. Dessutom skall två gode män ingå i myndig­

heten när förrättningslantmätaren finner att det behövs eller när sakägare

begär det och oskäligt dröjsmål ej föranledes därav. I utförandet av tekniska

göromål skall gode män aldrig deltaga.

Har förrättningen betydande omfattning, får antalet gode män ökas, om

det kan påskynda handläggningen. Flera än två gode män får dock icke

samtidigt deltaga i handläggningen av samma fråga.

Bestämmes att gode män skall medverka, rubbas icke därigenom vad som

redan beslutats eller verkställts under förrättningen.

Gode män utses genom val av kommunens fullmäktige.

God man skall vara valbar till nämndeman inom kommunen och får ej

ha fyllt sextiofem år. God m an skall ha erfarenhet i fråga om tätortsförhål­

landen eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfrågor.

God man utses för sex år. Upphör god man att vara valbar, är uppdraget

förfallet.

Rättegångsbalkens bestämmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som

nämndeman och att kvarstå i uppdraget samt att efter avgång fortfarande

tjänstgöra äger motsvarande tillämpning i fråga om god man.

Länsstyrelsen bestämmer antalet gode män.

Skall gode män medverka, åligger det förrättningslantmätaren att kalla

dem till förrättningen. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas gode män

med behövlig ortskännedom och sakkunskap.

�r god m an av jäv hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från samman­

träde och kan annan god man ej utan tidsutdräkt infinna sig, får förrätt­

ningslantmätaren till tjänstgöring som god man kalla någon som är valbar

till sådan befattning.

Den som kallats att tjänstgöra som god man är underkastad ämbetsan-

svar i fråga om tjänstgöringen.

Vad som föreslcrivits i 4 kap. 12 § rättegångsbalken om hinder för dem

som är varandra närstående att tjänstgöra samtidigt som domare äger

motsvarande tillämpning beträffande förrättningsmän.

¬

background image

2444

1970 ⬢ Nr 988

Mot förrättningsman gäller samma jäv som mot domare.

Vet förrättningsman att sådan omständighet föreligger som kan antagas

utgöra jäv mot honom, är han skyldig att självmant ge det till känna.

Vill sakägare anföra jäv mot förrättningsman, skall han framställa in­

vändning därom första gången han för talan i ärendet sedan han fick känne­

dom om att förrättningsmannen tjänstgör och att jävsanledning förelig­

ger. Underlåter han det, är hans rätt att anföra jäv förfallen.

Har sakägare i rätt tid anfört jäv, skall fastighetsbildningsmyndigheten

snarast möjligt meddela beslut i jävsfrågan. Sedan fråga om jäv mot för­

rättningsman uppkommit, får han i övrigt vidtaga endast åtgärd som icke

utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och som ej innefattar avgörande

av en för förrättningen betydelsefull fråga. Sådan åtgärd får vidtagas av

förrättningslantmätaren, även om han förldarats jä^ig.

Den omständigheten att förrättningsman finnes vara jävig påverkar ej

giltigheten av beslut eller åtgärd som tillkommit innan frågan om jäv upp­

kom.

Förrättning skall handläggas av fastighetshildningsmyndigheten i den

ort där marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsbildnings­

myndigheter, handlägges förrättningen av endera myndigheten.

Förrättningens inledande och grunderna för handläggningen

Ansökan om fastighetsbildning göres skriftligen hos fastighetshildnings­

myndigheten. Muntlig ansökan som göres vid förrättningssammanträde

skall dock godtagas, om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid sam­

ma förrättning.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge

den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses

skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgäng­

liga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som saken angår

ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de inne­

havare av servitut, nyttjanderätt eller samfällighetsrätt som kan beröras

av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden

eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt av­

skrift foga de skx-iftliga handlingar som han innehar och som är av betydel­

se i saken.

9 §

Uppfyller ansökan ej föreskrifterna i 8 § eller är den i övrigt ofullstän­

dig, kan fastighetsbildningsmyndigheten förelägga sökanden att avhjälpa

bristen,

10 § _

Efterkommes ej föreläggande att avhjälpa brist i ansökan och är bristen

så väsentlig att ansökningen icke kan ligga till grund för förrättning, får

ansökningen avvisas.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2445

Föreligger hinder mot att upptaga den väckta frågan till prövning, skall

ansökningen avvisas.

Fråga om avvisande av ansökan skall skyndsamt utredas och avgöras.

§

I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens

art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utreda

Allka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sak­

ägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej visas

att fastigheten tillhör annan.

12 §

Om god man enligt 18 kap. 4 § föräldrabalken behöver förordnas, skall

fastighetsbildningsmyndigheten anmäla detta hos rätten.

13 §

Sakägare får föra sin talan genom omhud.

Förrättningslantmätare och god man får ej vara ombud vid den fastig­

hetsbildningsmyndighet som han tillhör. Ej heller får den vara ombud som

tagit befattning med saken i sin tjänst eller såsom ombud för sakägare med

motstående intresse. Detsamma gäller beträffande den som står i sådant

förhållande till förrättningsman som avses i 4 kap. 12 § rättegångsbalken.

I övrigt gäller 12 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.

14 §

Vid förrättning skall fastighetsbildningsmyndigheten hålla sammanträde

med sakägarna.

Sammanträde behövs ej, om stridiga intressen mellan sakägare ej före­

kommer i ärendet och hinder mot den sökta fastighetsbildningen ej före­

ligger. O m ansökan skall avvisas eller det är uppenbart att fastighetsbild­

ningen icke kan tillåtas, är sammanträde ej heller behövligt.

Vid sammanträde skall fastighetshildningsmyndigheten redogöra för an­

sökningen samt klargöra innebörden av vidtagna och planerade åtgärder.

Sakägare och annan, som enligt särskild föreskrift skall underrättas om

sammanträdet, skall få tillfälle att yttra sig och förebringa utredning i frå­

gor som behandlas vid sammanträdet.

Sammanträde hålles där den mark är belägen som fastighetsbildningen

avser, om det ej utan olägenhet kan hållas på annat ställe.

15 §

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sam­

manträde, skall ansökningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt an­

sökningen, och tillfälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt

tid. Avser förrättningen mark inom område med fastställd generalplan eller

med s tadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser, skall därjämte

byggnadsnämnden underrättas om förrättningen innan denna avslutas.

16 §

Protokoll föres för varje förrättning särsldlt.

Protokollet samt övriga handlingar som ingivits eller upprättats vid för­

rättningen sammanföres till en akt.

17 §

Såsom fastighetsbildningsmyndighetens beslut gäller, om förrättnings­

männen har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrättningsman

sin mening, gäller förrättningslantmätarens mening. I fråga om pengar el-

¬

background image

2446

1970 . Nr 988

ler annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla som avser den

näst största mängden.

I beslut skall anges de skäl på vilka avgörandet grundas, såvida motive­

ring av beslutet icke kan anses överflödig. Beslut, som meddelas i samband

med förrättningens avslutande eller inställande, och beslut, mot vilket ta­

lan får föras särskilt, skall dessutom innehålla besvärshänvisning.

Meddelas beslut vid sammanträde, skall det uppläsas för de närvarande.

Om i annan ordning meddelas beslut om förrättningens inställande eller,

utan samband med förrättningens avslutande, beslut mot vilket talan får

föras särskilt, skall sakägare och annan som får besvära sig underrättas

om beslutet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom slcriftligt med­

delande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra

stycket.

Kallelse och delgivning

18 §

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sak­

ägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sakägaren

ändå infinner sig. �r det ovisst vilken av flera som är sakägare, kallas samt­

liga. Om det föreligger anledning antaga att okända sakägare finns, utfärdas

kallelse även på dessa.

Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges sakägarna.

19 §

Bestämmelserna i 18 § gäller även då nytt sammanträde utsättes. Kal­

lelse på okända sakägare behövs dock ej, om de kallats tidigare under för­

rättningen.

Om ^^[d s ammanträde tillkännagivits tid och plats för nästa sammanträ­

de, behöver ej kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det

sammanträde då tillkännagivandet skett.

20 §

Delgivning skall ske enligt allmänna bestämmelser angående delgivning,

om ej annat föreskrivits i denna lag.

Vid sammanträde får fastighetsbildningsmyndigheten efter sakägarnas

hörande bestämma särskild ordning för delgivning. När sakägare första

gången kallas till sammanträde, skall delgivning av kallelsen dock alltid

ske enligt första stycket.

21 §

Vistas ägare av fastighet eller ställföreträdare för denne stadigvarande

utom riket och kan delgivning ej ske här i riket med känt ombud, får hand­

lingen lämnas till den som förvaltar eller brukar fastigheten.

Den till vilken handlingen lämnats är skyldig att snarast sända hand­

lingen vidare till den sökte, om det kan ske. Han skall erinras därom, när

handlingen lämnas till honom. �r den söktes uppehållsort känd, skall fas­

tighetsbildningsmyndigheten därjämte med posten sända honom medde­

lande om delgivningen.

Delgivningen anses ha skett, när handlingen lämnats enligt första stycket.

22 §

Vad som föreskrivits om delgivning med delägare i samfällighet äger mot­

svarande tillämpning vid delgivning med delägare i fastighet, som innehas

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2447

under samäganderätt av flera än tio, och med innehavare av servitut eller

samfällighetsrätt som gäller till förmån för flera än tio fastigheter med skil­

da ägare.

23 §

Har sakägare ej i föreslo-iven ordning kallats till sammanträde, skall nytt

sammanträde utsättas, såvida icke sakägaren ändå infunnit sig eller med­

ger att förrättningen likväl slutföres. Utan hinder av vad sålunda föreskri­

vits får sådan förrättningsåtgärd vidtagas som ej i nämnvärd mån inverkar

på sakägarens rätt.

24 §

Avser förrättning mark inom område med fastställd generalplan eller med

stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser, skall fastighetsbild­

ningsmyndigheten underrätta byggnadsnämnden om tid och plats för sam­

manträde. Har byggnadsnämnden sökt förrättningen, skall den alltid un­

derrättas om sammanträde.

Förrättningens fortsättande och slutförande

25 §

Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för fas­

tighetsbildningen. Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten utar­

beta den fastighetsplan samt ombesörja de göromål av teknisk art och de

värderingar som behövs för åtgärdens genomförande. Därvid bör rådpläg­

ning med salcägarna ske. Vid behov skall sami-åd ske med de myndigheter

som beröres av åtgärden.

Sedan de sålunda föreskrivna åtgärderna utförts, skall myndigheten med­

dela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut). Detta he­

slut skall ange hur fastighetsindelningen ändras och vilka servitutsåtgär-

der som vidtages. I �vrigt skall beslutet innehålla uttalanden i frågor som

har ett omedelbart samband med fastighetsbildningen. Särskilda bestäm­

melser om vad beslutet i vissa fall skall innehålla meddelas i 5, 8 och 12 kap.

Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hin­

der av att tekniska göromål och värderingar ej utförts. Under samma för­

utsättning får olika frågor som hör till beslutet upptagas för sig och avgöras

genom särskilda heslut. Vad som föreskrives om fastighetsbildningsbeslut

gäller även sådant avgörande.

26 §

Om det med hänsyn till förrättningens omfattning eller annan särskild

omständighet är lämpligt att frågan om fastighetsbildningens tillåtlighet

avgöres på förhand och hinder icke möter mot fastighetsbildningen, får till­

stånd till denna lämnas genom särskilt beslut (tillståndsbeslut).

Fordras särskilt medgivande till fastighetsbildningen enligt 3 kap. 11 §,

får tillståndsbeslut meddelas utan hinder av att åtgärdens inverkan på in­

delningen i förvaltningsområden ännu ej prövats. Lämnas icke medgivan­

de, förfaller tillståndsbeslutet.

27 §

Gräns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas och ut­

märkas i behövlig omfattning. Sträckningen av utstakad gräns skall över­

ensstämma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre

mån avviker från beslutet får dock läggas till grund för utmärkningen, om

rättelse av utstakningen skulle medföra kostnad som icke står i skäligt för-

/

¬

background image

2448

1970 * Nr 988

hållande till den betydelse det kan ha för sakägare att fastighetsbildningen

genomföres i full överensstämmelse med beslutet.

Om det är lämpligt, får utmärlming av gräns verkställas efter förrätt­

ningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall sakägarna underrättas

i god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan

särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

28 §

Karta skall upprättas vid förrättningen. Kan fastighetsbildningen genom­

föras och förrättningsresultatet åskådliggöras utan karta, behöver sådan

dock ej upprättas. Kartan skall göras så noggrann som ändamålet kräver.

Beskrivning över de ändringar i fastighetsindelningen och andra förhål­

landen som åstadkommes genom fastighetsbildningen skall upprättas, om

ej resultatet av förrättningen ändå framgår med tillräcklig noggrannhet av

förrättningshandlingarna. I beskrivningen skall den nya indelningen anges

i enlighet med gränsutstakningen eller, i den mån utstakning icke skall ske,

i överensstämmelse med fastighetsbildningsbeslutet.

29 §

Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till förrättning­

en hörande göromål utförts, skall fastighetsbildningsmyndigheten förklara

förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsheslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats

som myndigheten tillkännagivit för sakägarna och annan som får besvära

sig över beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämnas vid sammanträde

eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som

beslutats enligt 20 § andra stycket.

30 §

Sedan förrättningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndigheten un­

der besvärstiden hålla tillgängliga de handlingar eller andra uppgifter som

fordras för att sakägarna skall kunna inhämta fullständig kännedom om

förrättningsresultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med

hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övriga förhållanden,

skall myndigheten före besvärstidens utgång i behövlig utsträckning tillhan­

dahålla handhngar för granskning på förrättningsstället eller lämplig plats

i närheten. Vad som nu föreskrivits gäller också när beslut meddelas under

förrättningen och talan mot detta skall föras särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten på sakägares

begäran snarast visa de nya gränssträckningarna på marken, om det ej är

uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren.

31 §

Om hinder mot fastighetsbildningen föreligger, skall fastighetsbildnings­

myndigheten så snart som möjligt avbryta förrättningen och meddela beslut

om dess inställande. Kan hindret undanröjas genom att sökanden jämkar

sin talan, skall han få tillfälle att göra det.

32 §

Vill sökanden hos fastighetsbildningsmyndigheten återkalla sin ansökan,

skall han göra det skriftligen eller också muntligen vid sammanträde. Har

annan sakägare ej fört talan vid förrättningen när återkallelsen sker, skall

förrättningen genast inställas, I annat fall skall sakägare som fört talan vid

förrättningen och som själv kunnat ansöka om åtgärden underrättas om

återkallelsen. Om ej sådan sakägare begär att förrättningen fortsättas, skall

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2449

den inställas. Underrättas sakägarna om återkallelsen vid sammanträde,

skall begäran framställas vid sammanträdet. I annat fall skall begäran

framställas inom tid som myndigheten föreskriver.

�&terkallelse bos fastigbetsbildningsmyndigheten får ej i något fall ske

sedan förrättningen avslutats.

Utebbr sökanden från det första förrättningssammanträde till vilket han

kallats, skall ansökningen anses återkallad, om icke sökanden anmält laga

förfall eller det är uppenbart att han vidhåller ansökningen.

Beträffande avstyckning och klyvning gäller denna paragraf endast i den

mån ej annat följer av 10 kap. 8 § eller 11 kap. 2 §.

33 §

Hur förrättningskostnaderna skall fördelas beslutas senast när förrätt­

ningen avslutas eller inställes.

Särskilda bestämmelser

34 §

För utredning av fråga, vars bedömande kräver särskild fackkunskap,

får fastigbetsbildningsmyndigheten anlita biträde av sakkunnig. Den som

står i sådant förhållande till salcen eller till någon sakägare att hans tillför­

litlighet kan anses förringad får ej anlitas som salckunnig.

Ersättning till saklrunnig bestämmes av myndigheten. Anlitas befattnings­

havare i allmän tjänst som sakkunnig, utgår ersättning endast när särskild

föreskrift är meddelad.

35 §

Behärskar sakägare ej svenska språket eller är han allvarligt hörsel- eller

talskadad, får tolk anlitas att biträda fastighetsbildningsmyndigheten.

Som tolk får ej den anhtas beträffande vilken sådan omständighet före­

ligger att hans tillförlitlighet kan anses förringad.

Tolk har rätt att av allmänna medel få skäligt arvode samt ersättning för

kostnad och tidsspillan. Vad som nu sagts gäller dock ej den som anlitas i

tjänsten,

36 §

Angelägenhet som är gemensam för sakägarna och har samband med för­

rättningen skall ombesörjas av en eller flera sysslomän, om flertalet av de

vid sammanträde närvarande sakägarna beslutar det eller om fastighets­

bildningsmyndigheten finner att syssloman behövs.

Syssloman utses genom val av sakägarna. Har flera sysslomän utsetts,

skall de gemensamt ha band om uppdraget, om ej annat bestämts. Kan

sysslomännen ej enas, gäller den mening som förrättningslantmätaren bi­

träder.

Syssloman kan skiljas från sitt uppdrag, om flertalet av de vid samman­

träde närvarande sakägarna kommer överens om det och fastighetsbild­

ningsmyndigheten icke finner åtgärden obefogad. Har syssloman fått i upp­

drag att ombesörja arbete som avses i 9 kap. och utför han icke uppdraget

tillfredsställande, får fastighetsbildningsmyndigheten skilja sysslomannen

från uppdraget och förordna annan i hans ställe. Innan det sker, bör sak­

ägarna få tillfälle att yttra sig.

önskar syssloman ersättning, skall han begära sådan innan förrättningen

avslutas eller inställes. Kan överenskommelse ej uppnås, bestämmes ersätt­

ningen av myndigheten.

¬

background image

v

2450

1970 . Nr 988

37 §

Sakägarna skall tillhandahålla för förrättningen behövlig och lämplig

hantlangning, om sådan ej enligt särskilda bestämmelser skall utföras ge­

nom det allmännas försorg. Hantlangningen fördelas mellan sakägarna

efter vad som är skäligt.

Försummar sakägare att utföra den hantlangning som ålagts honom, kan

förrättningen förklaras vilande i avvaktan på att han fullgör sin skyldighet.

Fastighetsbildningsmyndigheten får dock ombesörja hantlangningen, om

det är lämpligt.

Utses syssloman för att ombesörja hantlangningen, äger 9 kap. 3�6 §§

motsvarande tillämpning.

38 §

Förrättningsmännen och deras biträden är berättigade att, när det behövs

med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnad, övergå ägor, verk­

ställa mätningar och markundersökningar samt företaga därmed samman­

hängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård eller liknande plantering får

träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. �ven i övrigt skall skada

undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor tillkommer också var och en som för talan

\dd förrättningen.

Har skada uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra stycket

och vill den skadelidande få ersättning för skadan, skall han framställa yr­

kande därom innan förrättningen avslutas eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den handräckning som behövs för utövande

av befogenhet enligt första stycket.

39 §

Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga som är före­

mål för prövning i annan ordning först avgöres, får fastighetsbildningsmyn­

digheten förklara förrättningen vilande i avvaktan på att frågan avgöres.

Vill sakägare väcka talan för prövning av fråga som icke kan avgöras vid

förrättningen och vars behandling i särskild ordning kan föranleda att för­

rättningen förklaras vilande, skall skäligt rådrum lämnas honom.

Har fastighetshildningsmyndigheten meddelat beslut i fråga beträffande

vilken talan får fullföljas särskilt, skall förrättningen vila i de delar som

är beroende av frågans slutliga lösning, såvida icke myndigheten finner att

förrättningen kan fortsätta utan betydande olägenhet eller fastighetsdom­

stolen förordnar att den skall fortgå.

40 §

Har fastighet övergått till ny ägare under förrättningen, får denne icke

rubba vad den förre ägaren medgivit eller godkänt.

41 §

Föranleder fastighetsbildningen ändring av gräns för kommun eller för­

samling, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta kommunen eller

församlingen om fastighetsbildningen och dess inverkan på indelningen i

förvaltningsområden. Kommunen eller församlingen skall beredas tillfälle

att begära inhämtande av medgivande som avses i 3 kap. 11 §, om ej sådant

medgivande ändå skall inhämtas.

42 §

Finner fastighetsbildningsmyndigheten att förrättningsbeslut till följd av

skrivfel, felräkning eller liknande misstag innehåller uppenbar oriktighet,

skall myndigheten besluta om rättelse. Detsamma gäller iDcträffande karta,

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2451

som upprättats vid förrättning, samt annan handling till vilken hänvisning

skett i förrättningsbeslutet. Innan rättelse sker, skall den som beröres av

åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Rättelse skall med angivande av dagen för åtgärden antecknas på huvud­

skriften och såvitt möjligt på övriga exemplar av den handling som rättelsen

avser. Den som beslutet rör skall omedelbart underrättas om åtgärden och

vad som är att iakttaga för fullföljd av talan.

TREDJE AVDELNINGEN

Fastighetsreglering

5 KAP.

Allmänna bestämmelser

Grunderna för fastighetsreglering

1 §

Genom fastighetsreglering får mark överföras från en fastighet eller sam-

fällighet till annan sådan enhet samt andel i samfällighet överföras från en

fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan också samfällighet

bildas samt servitut bildas, ändras eller upphävas.

Som ett led 1 fastighetsreglering kan vissa för sakägarna gemensamma

arbeten verkställas.

2 §

För mark som genom överföring frångår fastighet skall vederlag utgå i

mark eller andel i samfällighet, om ej ersättning i pengar är mer ändamåls­

enlig. Vad som sålunda föresltrivits äger motsvarande tillämpning vid över­

föring av andel i samfällighet samt när mark överföres från samfällighet

och när samfällighet bildas.

3 §

Rätt att påkalla fastighetsreglering tillkommer ägare av fastighet som

beröres av regleringen.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära

sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas,

minskas eller förebyggas.

Byggnadsnämnd får begära fastighetsreglering som avser område där tät­

bebyggelse föreligger eller är att vänta inom en nära framtid.

Länsstyrelse, överlantmätare eller lantbruksnämnd kan påkalla fastig­

hetsreglering som myndigheten finner vara av större betydelse från allmän

synpunkt.

4 §

Fastighetsreglering får ske, under förutsättning att lämpligare fastighets­

indelning eller eljest mer ändamålsenlig markanvändning vinnes samt att

fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen

medför.

�&tgärden är dock ej tillåten, om den skulle väsentligt försvåra eller för­

dyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas inom en

nära framtid.

¬

background image

2452

1970 ⬢ Nr 988

5 §

Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genomföras endast om

den är nödvändig för att sökanden tillhörig fastighet skall förbättras.

Har regleringen påkallats av annan än salcägare eller irmebär ansökan av

saJcägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket,

skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall

förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt

intresse i salcen mera allmänt motsätter sig regleringen och har bealctans-

⬢värda skäl för det. Vid prö\mingen av sådan fråga skall främst deras mening

beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerli­

gen angeläget.

6 §

Fastighetsreglering skall ske 1 den omfattning som avses med ansökning­

en. Sker regleringen i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastig­

hetsbeståndet inom ett område, skäll beaktas att regleringsområdet avpassas

efter upprättade planer, fastighetsindelningens beskaffenhet, naturförhål­

landena samt befintliga och avsedda anläggningar så att största möjliga för­

del uppkommer utan att förrättningsarbetet onödigt försvåras.

Kan syftet med fastighetsregleringen vinnas genom olika utföranden, skall

regleringen verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet utan att

lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras.

7 §

Fastighetsreglering får icke verkställas så, att mark tillsammans med

byggnad som finns på marken överföres till annan fastighet eller samfällig-

het. Mark på vilken finns byggnad som tillhör innehavare av servitut, nytt­

janderätt eller samfällighetsrätt får dock överföras, om byggnadens ägare

tillförsäkras motsvarande rätt att efter regleringen behålla byggnaden på
samma mark.

Under förutsättning att väsentlig olägenhet för sakägare ej uppkommer,

får mark överföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket, om

byggnaden har endast obetydligt värde eller om överföringen i betydande

mån underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastighetsindelning.

Vid sådan överföring övergår byggnaden i tillträdarens ägo, även om den ej

hörde till den fastighet från vilken överföringen sker.

Mark där det finns elektrisk starkströmsledning får överföras endast om

ledningens ägare tillförsäkras rätt att efter regleringen behålla ledningen på
samma mark.

8 §

Vid fastighetsregleringen iakttages att varje däri ingående fastighet får

sådan sammansättning och utformning att den ej i mindre mån än före reg­

leringen lämpar sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas. Fas­

tigheten får icke ändras så, att dess graderingsvärde minskas väsentligt eller

ökas i sådan omfattning att avsevärd olägenhet uppkommer f�r ägaren. Vad

som sålunda föreskrivits utgör icke hinder mot förordnande enligt 8 kap.

att fastighet eller del därav skall avstås genom inlösen.

Värdering och ersättning mellan sakägare

9 §

I den utsträckning det är nödvändigt för genomförande av fastighetsregle­

ring skall särskilda graderingsvärden fastställas för områden som ingår i
regleringen.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2453

Graderingsvärdet för ett område bestämmes med hänsyn särskilt till or­

tens pris och områdets avkastning.

Värderingen grundas på områdets beskaffenhet i obebyggt skick och dess

tjänlighet för det ändamål vartill det lämpligen bör användas. Berör regle­

ringen till någon del mark som bör användas till jordbruk, får dock all mark

som ingår i regleringen värderas efter markens tjänlighet för jordbruks­

ändamål, om särskilda skäl föranleder det. Vid värderingen beaktas även

tillfälliga förhållanden, om ej särskilda skäl föranleder att värdena grundas

enbart på förhållanden av bestående natur. Område som är avsett för skogs­

bruk värderas som om det vore bevuxet med skog vilken med hänsyn till

markens godhetsgrad är av normal beskaffenhet enligt förhållandena i orten.

Fastighets graderingsvärde utgör summan av graderingsvärdena för fas­

tigheten ensldlt tillhöriga områden och på fastigheten belöpande andelar i

motsvarande värden för samfälld mark.

10 §

Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastig­

hetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad som genom

regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersättning i

pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranledes av servi-

tutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regleringen

övergår till annan ägare. Vad som frångår fastighet genom inlösen ersattes

enligt 8 kap.

Ersättning enligt första stycket bestämmes på grundval av värdering (lik­

vidvärdering) . Vid likvidvärderingen skall hänsyn tagas till egendomens an­

vändning för det ändamål som föranleder det högsta värdet samt till för­

hållandena vid tillträdet, om ej annat följer av att avträdaren har rätt att

tillgodogöra sig skog eller gröda. I övrigt skall värderingen ske enligt de i

9 § an dra stycket angivna grunderna.

11 §

Genomföres regleringen på sådant sätt att ägare av fastighet lider förlust

genom att fastighetens värde minskas utan att han kan få gottgörelse enligt

andra bestämmelser eller genom att han ålägges betala belopp som översti­

ger fastighetens värdehöjning, skall resultatet av den ekonomiska uppgörel­

sen enligt 10 § jämkas så, att förlusten täckes, överstiger den enligt 10 § be-

rälmade ersättningen för vad som genom överföring frångår fastighet i vä­

sentlig m ån den värdeminskning som överföringen innebär för fastigheten,

skall jämkning ske, om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Om kostnaden för att anskaffa egendom, som vid regleringen användes

för förstärkning av fastighet, icke överensstämmer med likvidvärdet, skall

jämkning enligt första stycket också ske, såvida det ej medför avsevärd

olägenhet för sakägare,

12 §

överföres mark på vilken finns byggnad och lider den som frånträder

byggnaden skada som icke beaktas enligt 10 eller 11 §, har han rätt till sär­

skild ersättning för skadan. Detsamma skall gälla, om servitutsåtgärd för­

anleder att byggnad rives eller ändras eller att byggnadens ägare på annat

sätt tillfogas skada. Medför överföringen eller servitutsåtgärden att särskild

rätt att nyttja byggnaden upphör helt eller delvis, är rättighetshavaren be­

rättigad till ersättning för den skada detta innebär. Vad som sålunda före­

skrivits om byggnad gäller också annan anläggning.

Om för fastighet som besväras av arrende något område för arrendets ut-

¬

background image

2454

1970 ⬢ Nr

övande ej kunnat utläggas eller om fastigheten så ändrats till omfång eller

läge att arrenderätten helt upphör eller dess värde förlängas, har arrenda-

torn rätt till ersättning för skadan.

�r innehavare av rättighet, som minskar fastighetens värde, berättigad

till ersättning enligt första eller andra stycket, skall det likvidvärde som till­

godoräknas fastighetens ägare minskas med belopp motsvarande den vär-

deminslaiing för fastigheten som rättigheten inneburit. Om likvidvärdet ej

kan minskas utan att skada uppkommer för innehavare av fordran med

bättre rätt, minskas i stället ersättningen till rättighetshavaren med motsva­

rande belopp.

Skyldigheten att betala ersättning, som ej motsvaras av minskning i lik­

vidvärde enligt tredje stycket, fördelas mellan sakägarna efter vad som är

skäligt med hänsyn till deras nytta av att regleringen genomföres på sådant

sätt att ersättningen skall utgå.

13 §

Kostnaderna för fastighetsreglering betalas av sakägarna efter vad som

är skäligt med hänsyn främst till den nytta varje sakägare har av regle­

ringen.

Om det är lämpligt, får kostnad för särskild åtgärd fördelas för sig. Hade

åtgärden kunnat utföras utan samband med regleringen och skulle annan

grund för fördelningen av kostnaden då ha gällt, får den grunden tillämpas.

14 §

Om fastighetsreglering sker i samband med expropriation eller lilcnande

tvångsförvärv, skall förvärvaren efter vad som är skäligt åläggas att betala

kostnader enligt 13 § och utge ersättning enligt 12 §, såvida regleringen med­

för att olägenhet av förvärvet undanröjes, minskas eller förebygges. Skyldig­

het kan också åläggas honom att betala den merkostnad som föranledes av

att jämkning sker enligt 11 § för att hindra att fastighetsägare lider förlust.

Innan någon enligt första stycket ålägges att betala ersättning eller kost­

nad, skall han få tillfälle att vid förrättningen yttra sig i frågan.

15 §

Mellan ägarna av de fastigheter som ingår i regleringen skall fastighets­

bildningsmyndigheten upprätta avräkning utvisande vad som skall mottagas

och utges i ersättningar för varje fastighet. Berör ersättningsbeslut annan

än fastighetsägare, skall avräkningen avse även honom. Avräkningen skall

omfatta även kostnad som avses i 13 §, om och i den mån det lämpligen kan

ske och beloppet fastställts av fastighetsbildningsmyndigheten eller blivit

slutligt bestämt genom godkännande eller på annat sätt.

För belopp som skall betalas enligt första stycket fastställes förfallodag.

Om betalningsskyldigheten behöver fördelas på längre tid, avpassas förfallo­

dagarna så, att minst en femtedel av beloppet erlägges årligen.

�r det påkallat med hänsyn till omständigheterna, skall den betalnings-

skyldige åläggas att utge skälig ränta på belopp som ej är betalt. Räntan

skall utgå från dag som bestämmes med hänsyn till tiden för tillträdet och

övriga förhållanden.

16 §

Om fastighet, som undergår värdeminskning genom regleringen eller som

helt eller delvis inlöses, svarar för fordran, skall fastighetsbildningsmyndig­

heten förordna att sådan ersättning jämte ränta som, efter avräkning om

sådan behövs, tillkommer fastighetsägaren och som ej utgör ersättning för

personlig skada eller ersättning enligt 27 eller 30 § skall inbetalas till myn-

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2455

digliet som Konungen bestämt. Detta gäller dock icke, om innehavarna av

samtliga fordringar, för vilka fastigheten svarar, medgivit att ersättning ut­

betalas direkt till fastighetsägaren. Besväras fastigheten av gemensam in­

teckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och ford-

ringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Med­

givande av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsenthgen utan bety­

delse för honom.

Inbetalda medel fördelas av länsstyrelsen. Därvid äger bestämmelserna

om fördelning av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom motsva­

rande tillämpning. Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan

ske. Kallelse till sammanträdet sändes till rättsägama minst två veckor i

förväg.

�ven i annat fall än som avses i första stycket får fastighetsbildnings­

myndigheten förordna att in- och utbetalningar av belopp, som skall utgå

med anledning av regleringen, skall ske genom myndighets förmedling. När­

mare föreskrifter härom meddelas av Konungen.

Skall medel inbetalas till myndighet på grund av bestämmelserna i denna

paragraf, ankommer det på myndigheten att vidtaga behövliga åtgärder för

att uttaga medlen hos den betalningsskyldige.

17 §

Tillkommer ersättning delägarna i samfälld mark och finns för samfällig-

heten känd styrelse eller förvaltare med befogenhet att för delägarna upp­

bära från samfälligheten härflytande medel, kan fastighetsbildningsmyndig­

heten föreskriva att ersättningen skall tillställas styrelsen eller förvaltaren,

i den mån den icke skall inbetalas till myndighet enligt 16 § första stycket.

Har föreskrivits att belopp sålunda skall tillställas styrelse eller förvaltare

för samfällighet, får styrelsen eller förvaltaren vidtaga behövliga åtgärder

för att uttaga beloppet hos den betalningsskyldige.

överenskommelse mellan sakägare m. m.

18 §

Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt

intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter

som beröre s av regleringen medger det,

2. 6 § andra stycket, 7 o ch 10�12 §§, om de sakägare vilkas rätt är bero­

ende av åtgärden samtycker till det,

3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomt­

rätt, även tomträttshavaren medger det,

4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han

annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmel­

serna icke sker i otillbörligt syfte.

Avser r egleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10�

14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens inne­

havare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteclcning, fordras

dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22

kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare

fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

�gares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minsk­

ning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande

rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlå­

telse av fast egendom.

179�7000i0. Svensk författningssamling 1970

¬

background image

2456

1970 ⬢ Nr 988

19 §

Avser fastighetsreglering fastighet som upplåtits med tomträtt, ager 16 §

motsvarande tillämpning i fråga om ersättning som tillkommer tomträtts-

havaren samt 18 § andra stycket beträffande fordran i tomträtten.

20 §

Om fastighets graderingsvärde ökas med tillämpning av 18 § första styc­

ket 3, skall i lag eller annan författning föreskrivna inslu-änkningar i rätten

att förvärva fast egendom äga motsvarande tillämpning. Skulle tillstånd el­

ler annan prövning av myndighet fordras vid förvärv genom köp, skall frå­

gan om tillstånd till ökningen underställas myndigheten. Underställning med

hänsyn till jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr 290) behövs dock endast

om den fastighet som ökas är avsedd för jordbruk eller skogsbruk och det

finns anledning antaga att egendomen kan med större fördel läggas till an­

nan fastighet eller att tillstånd kan vägras enligt 4 § jordförvärvslagen.

Inskränkningar i rätten att nyttja egendom

21 §

Fastighetsbildningsmyndigheten kan förordna att skogsavverkning eller

jord-, grus- eller sandtäkt icke får hedrivas eller att för sådan åtgärd skall

gälla särsldlda villkor som myndigheten bestämmer.

Förordnande enligt första stycket får meddelas endast om det kan befaras

att regleringen eljest väsentligt försvåras eller att oriktiga ersättningsbelopp

fastställes.

22 §

Om det behövs för att underlätta förrättningen och säkerställa dess resul­

tat, kan fastighetsbildningsmyndigheten förbjuda att nybyggnad företages

eller byggnad sättes i stånd utan myndighetens medgivande. Sådant med­

givande får vägras endast om åtgärden väsentligt försvårar regleringen.

28 §

Har förordnande enligt 21 eller 22 § tillkännagivits vid sammanträde, gäl­

ler det omedelbart. Meddelas förordnandet i annan ordning, gäller det mot

var och en som fått kännedom om det.

Förordnandet skall upphävas när ändamålet förfallit. Om förordnandet

ej upphävts, gäller det till dess ersättningsfrågor angående den mark som

beröres av förordnandet slutligt avgjorts. I den mån förordnandet omfattar

mark som skall överföras, upphör förbudet i stället vid tillträdet.

Rivning och flyttning av byggnad

24 §

Beslut om rivning av byggnad får meddelas, om möjligheterna att vinna

ändamålsenlig fastighetsindelning därigenom väsentligt underlättas och

byggnaden är obehövlig för den fastighet till vilken den hör. �r byggnadens

värde obetydligt, får sådant beslut meddelas, om ändamålsenlig fastighets­

indelning främjas genom att byggnaden rives. Rivning får ej beslutas, om

väsentlig olägenhet uppkommer för salcägare.

Rives byggnad, är ägaren berättigad till ersättning motsvarande byggna­

dens värde för honom. I övrigt äger 12 § motsvarande tillämpning i fall som

här avses. Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som före­

skrivits beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna.

Med samtycke av de sakägare vilkas rätt beröres får bestämmelserna i

första och andra styckena åsidosättas med den begränsning som följer av

18 § andra stycket och 19 §.

¬

background image

,, .. - �' ⬢ /

1970 ⬢ Nr 988

2457

25 §

Beslut om flyttning av byggnad eller annan anläggning får meddelas, om

flyttningen väsentligt underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig

fastighetsindelning samt fördelarna överväger de kostnader och olägenheter

som är förenade med flyttningen. Flyttning får dock ej beslutas, om väsent­

lig olägenhet uppkommer för sakägare.

Har byggnad uppförts i strid mot förordnande enligt 22 §, får beslut om

flyttning av byggnaden meddelas utan hänsyn till de kostnader och olägen­

heter som uppkommer för sakägare. Detsamma gäller byggnad som istånd-

satts i strid mot dylikt förordnande, såvida ägaren med stöd av första styc­

ket kunnat åläggas flytta byggnaden, om iståndsättandet ej ägt rum.

På begäran av ägaren får även eljest flyttning av byggnad eller annan an­

läggning beslutas, om flyttningen är av betydelse för honom.

26 §

I beslut om flyttning skall anges när flyttningen skall vara slutförd.

Flyttning får utföras som gemensamt arbete enligt 9 kap., om ägaren be­

gär det innan förrättningen avslutats eller det eljest är lämpligt.

27 §

�gare av byggnad eller annan anläggning som flyttas är berättigad till

ersättning för de kostnader som flyttningen beräknas komma att orsaka

honom.

�r byggnaden i sådant skick att ombyggnad eller förbättring behövs, skall

flyttnings ersättningen jämkas. Jämkning skall också ske, om det föreligger

anbud om förvärv av byggnad till visst pris samt det är fördelaktigare att

sälja byggnaden enligt anbudet och uppföra ny byggnad än att flytta den

gamla byggnaden eller om det framgår av omständigheterna att ägaren icke

kommer att återuppföra den.

Ersättningsskyldigheten fördelas enligt samma grunder som föreskrivits

beträffande de i 13 § avsedda kostnaderna. Fastighetsbildningsmyndigheten

kan förordna att ersättningen icke skall ingå i avrälming enligt 15 §. I så­

dant förordnande anges när ersättningen skall betalas. Fastighetsbildnings­

myndigheten får föreslcriva att skälig del av ersättningen skall betalas först

sedan fl3dtningen utförts. Försummar byggnadens ägare att verkställa flytt­

ningen inom den bestämda tiden, förfaller hans rätt till ersättningsbelopp

beträffande vilket sådan föresltrift meddelats.

28 §

Om fl yttning av byggnad beslutats med stöd av 25 § andra stycket, har

ägaren ej rätt till ersättning för flyttningskostnaderna. I fråga om byggnad

som utan medgivande satts i stånd under pågående reglering utgår dock er­

sättning, som bestämmes med hänsyn till byggnadens beskaffenhet före

iståndsättandet.

Vid f ördelning av skyldigheten att betala ersättning för flyttning enligt

25 § t redje stycket får ingen annan än ägaren belastas med högre ersätt­

ningsbelopp än som svarar mot nyttan för honom.

Träffar de sakägare vilkas rätt beröres överenskommelse om flyttnings­

ersättningens storlek eller om ersättningsskyldighetens fördelning, gäller

överenskommelsen, såvitt angår fastighet vars ägare skall utge ersättning,

med den begränsning som följer av 18 § andra stycket och 19 §.

29 §

Beslut om rivning eller flyttning upptages i fastighetsbildningsbeslutet.

Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 27 §.

¬

background image

2458

1970 ⬢ Nr 988

Tillträde

30 §

Tillträde sker vid den tidpunkt som fastiglietsbildningsmyndiglieten be­

stämmer. Innan tillträde sker, skall fastigbetsbildningsbeslutet ba vunnit

laga kraft. Om ej särskilda skäl föranleder annat, får tillträde ej bestäm­

mas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift om regleringen införts i

fastigbetsregistret. Vid bestämmande av tidpunkten för tillträde skall be­

aktas vad som föreskrmts i 12 kap. 29 § jordabalken om hyresgästs skyldig-

bet att avträda lägenhet.

Har bestämmelse om tillträde icke meddelats, sker tillträde när uppgift

om regleringen införts i fastigbetsregistret.

Sker tillträde icke samtidigt beträffande all egendom som ingår i regle­

ringen och uppkommer därigenom väsentlig olägenhet för sakägare, bar

denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen skall betalas av den som bar

nytta av att tillträde ej sker samtidigt. Fråga om ersättning upptages endast

om yrkande framställes.

31 §

Den som avträder mark får under ett år ba kvar byggnad eller annan

anläggning som skall flyttas samt upplag. Finns växande gröda på åker som

tillträdes, får avträdaren bärga grödan.

Första stycket gäller endast om fastigbetsbildningsmyndigbeten ej be­

stämmer annat.

Om det främjar genomförandet av regleringen, kan den som avträder

skogbevuxen mark berättigas att under en tid av högst fem år från det upp­

gift om regleringen införts i fastigbetsregistret uttaga utstämplad skog på

marken till särskilt angivet värde. Föreligger på grund av förhållande, som

avträdaren icke råder över, binder för honom att tillgodogöra sig skogen

inom den bestämda tiden, skall markens ägare betala ersättning i pengar

för vad som ej kan uttagas. Väckes ej talan om sådan ersättning inom ett år

från det tiden utgick, är rätten till talan förlorad.

32 §

Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt tid, bar till­

trädaren rätt att få handräckning av Itronofogdemyndigbeten för att kom­

ma i besittning av egendomen.

Nyttjanderätt m. m.

33 §

�r nyttjanderätts utövning genom nyttjanderättsavtalet begränsad till

visst område och blir detta helt eller delvis överfört till annan fastighet eller

till samfälligbet, skall fastigbetsbildningsmyndigbeten, om salcägare begär

det och åtgärden är lämplig, bestämma nytt område för nyttj anderättens

utövning på mark som efter fastighetsregleringen bör till den fastighet i

vilken nyttj anderätten upplåtits.

34 §

Beröres nyttjanderätt eller samfälligbetsrätt av fastighetsreglering, är

rättigbetsbavaren sakägare vid förrättningen, om regleringen bar betydelse

för honom.

Ansvarsbestämmelse

35 §

Den som uppsåtligen överträder förordnande som meddelats med stöd av

21 § dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2459

6 KAP.

Särskilda bestämmelser om sam fälligbet

1 §

För ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter får samfäl-

lighet bildas, om ej ändamålet kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Samfälligbet får ej bildas för andra fastigheter än sådana för vilka det är

av väsentlig betydelse att ha del i samfälligbeten.

Fastighets andel i samfälligbet bestämmes efter vad som med hänsyn till

omständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.

Denna paragraf gäller ej sådan samfälligbetsbildning som avses i 2 eller

4§.

2 §

�r skogsmark uppdelad på sådant sätt att ett tillfredsställande utnytt­

jande av skogen hindras väsentligt, får samfälligbet för skogsbruksända­

mål (gemensambetsskog) bildas av skogsmarken, om behovet av en för­

bättrad fastighetsindelning ej kan tillgodoses på annat sätt. Fastighets en­

skilda mark får dock intagas i gemensambetsskog endast om marken är

väsentligen utan betydelse för fastighetens behov av skogsprodukter och ge-

mensambetsskogen får sådan storlek och utformning att den medger ekono­

miskt tillfredsställande skogsdrift.

Ingår skogsmark i fastighetsreglering med det syfte som anges i 8 kap.

1 §, får marken avsättas till gemensambetsskog, om detta ökar möjlighe­

terna att utnyttja skogen och marken ej bör till jordbruksfastighet eller till

sådan skogsbruksfastigbet som medger ekonomiskt tillfredsställande skogs­

drift.

Fastighets andel i gemensambetsskog bestämmes efter graderingsvärdet

för den mark som fastigheten avstår. Om det är lämpligt, får mindre jämk­

ning av andelstalet ske.

3 §

Efter överenskommelse mellan ägarna av de fastigheter som skall ha del

i samfälligbeten får avvikelse ske från 1 § andra stycket.

Med samtycke av fastighetsägaren får mark avsättas till gemensambets­

skog, även om villkoren i 2 § första och andra styckena icke är uppfyllda.

Avsteg från 2 § tredje stycket får göras, om ägarna av de berörda fastig­

heterna samtycker.

4 §

Om särskilda skäl föreligger, får samfälligbet uppdelas i nya samfällig-

beter. Delaktigbeten i de nya samfälligbeterna bestämmes efter vad som

med hänsyn till omständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.

5 §

Bestämmelserna i 1�3 §§ äger motsvarande tillämpning när fråga upp­

kommer att överföra mark till samfälligbet i utbyte mot andel i samfällig­

beten eller att eljest överföra andel i samfälligbet. överenskommelse om

överföring av andel i samfälligbet som avses i 1 § behöver dock ej biträdas

av delägare för vilken åtgärden icke medför ändrat andelstal.

6 §

överföres mark från samfälligbet, skall ersättning i pengar eller annat

vederlag utgå för marken endast om yrkande framställes under förrätt-

¬

background image

2460

1970 ⬢ Nr 988

ningen eller om det finns anledning antaga att fastighets andel i marken

har ett ej obetydligt värde.

Uppkommer fråga om tillämpning av första stycket och har ej i kallel­

serna till första förrättningssammanträdet angivits vad delägare i den sam­

fällda marken har att iakttaga om han önskar framställa ersättningsan­

språk, skall delägarna i god tid före förrättningens avslutande delges un­

derrättelse därom. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning som beslu­

tats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

7 KAP.

Särskilda bestämmelser om servitut

1 §

Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsentlig be­

tydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande

skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.

Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastig­

heten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta

skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anlägg­

ning som avses med servitutet.

Servitut får ej bildas för viss tid eller göras beroende av villkor. Dock får

bestämmas att servitut skall gälla endast så länge ändamålet ej tillgodosetts

på annat sätt som särskilt anges.

2 §

Servitut avseende skogsfång får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som avser rätt att framdraga elektrisk starkströmsledning eller

som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter prövning vid särskild för­

rättning enligt annan lag, får bildas genom fastighetsreglering endast om

åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av

betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2�^6 k ap. vattenlagen

fordras vidare att ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter sig servi-

tutsbildningen.

Andra stycket gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbe-

ho vsf örbr ukning.

3 §

�ndring av servitut genom fastighetsreglering kan avse begränsning,

flyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas samt med­

delande av nya eller ändrade föreslcrifter i fråga om utövningen som för-

anledes därav. Servitutsbelastningen får dock ej ökas eller minskas i nämn­

värd mån.

Upphävande av servitut genom fastighetsreglering får begränsas till att

avse viss i servitutet ingående befogenhet, om det kan ske utan att servi­

tutet i övrigt äventyras.

4 §

För att servitut skall fä ändras Icrävs att det hindrar ett ändamålsenligt

utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet

med stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan oeh att denna olägenhet

kan undanröjas genom ändringen.

Har ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst, får servitu-

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2461

tet ändras, om det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande eller

den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av be­

tydelse.

5 §

Kan i fall som avses i 4 § första stycket olägenheten ej undanröjas genom

ändring, får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden servi­

tutet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är

ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsamma

gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna

även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

6 §

För ändring eller upphävande av servitut vid sådan fastighetsreglering

som avser ändring i fastighetsindelningen gäller icke de i 4 och 5 §§ före-

slo-ivna särskilda villkoren, om åtgärden är av betydelse för regleringen.

7 §

I samband med att servitut bildas genom fastighetsreglering får servitut,

som redan finns och ej kan utövas jämsides med det nya, ändras eller upp­

hävas även om det icke skulle vara medgivet enligt 4�6 §§.

8 §

Efter överenskommelse mellan ägarna av den härskande och den tjänan­

de fastigheten får servitut ändras eller upphävas genom fastighetsreglering

utan hinder av 4�7 §§.

9 §

Servitut som bildats enligt 2�6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre

lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Om

servitut tillkommit med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande

äldre bestämmelser eller enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vä­

gar eller enligt lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa gemensam-

hetsanläggningar, får åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgär­

den sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av be­

tydelse för denna.

10 §

Servitut får bildas, ändras eller upphävas utan särskild ansökan, om åt­

gärden är av betydelse för annan fastighetsregleringsåtgärd och företages

i samband med denna.

8 KAP.

Särskilda bestämmelser om inlö sen

1 §

Har fastighetsreglering till syfte att inom område, som omfattar mark till

ett flertal fastigheter med skilda ägare, åstadkomma en allmän förbättring

av fastighetsbeståndet och är det ett väsentligt intresse från allmän syn­

punkt att storleksförändringar därvid genomföres, får fastighetsbildnings­

myndigheten förordna att fastighet som ingår i regleringen eller del av så­

dan fastighet skall genom inlösen avstås för att överföras till annan fastig­

het. För inlösen gäller de begränsningar som föreskrivas i 2 och 3 §§.

¬

background image

iV .

2462

1970 ⬢ Nr 988

2 §

Inlösen får ej ske, om syftet med överföringen skäligen kan vinnas på

annat sätt.

Fastighet får icke till någon del inlösas, om den uppfyller de i 3 kap.

uppställda kraven på lämplighet. Ej heller får mark som ingår i eller är av­

sedd att intagas i gemensamhetsskog inlösas.

Om del av fastighet efter regleringens genomförande icke lämpligen

skulle kunna användas tillsammans med fastighetens övriga ägor och ej

heller med fördel skulle kunna utnyttjas för sig, får inlösen av fastighets­

delen ske, även om fastigheten uppfyller lämplighetskraven i 3 kap.

3 §

Inlösen får icke ske, om avsevärd olägenhet därigenom skulle uppkomma

för fastighetens ägare eller brukare. Vid bedömning huruvida sådan olägen­

het skulle uppkomma får hänsyn icke tagas till anordning som vidtagits i

syfte att hindra inlösen.

4 §

Tillhör enligt tomtindelning särskilda delar av tomt olika ägare, får äga­

re av sådan tomtdel på begäran lösa återstoden av tomten utan hinder

av de inskränkningar beträffande inlösen som framgår av 5 kap. 7 § och av

1�3 §§ i detta kapitel. Yrkas inlösen av flera, äger den företräde vars tomt­

del vid uppskattning åsättes största värdet. �sättes tomtdelarna lika värde,

äger den företräde som först yrkat inlösen. Om ändringar i fastighetsindel­

ningen samtidigt genomföres med tillämpning av 5 kap., skall dessa beak­

tas vid uppskattningen.

5 §

�garen av fastighet eller fastighetsdel som inlöses är berättigad till er­

sättning motsvarande egendomens värde med hänsyn särskilt till ortens

pris och egendomens avkastning. Inlöses del av fastighet och lider återsto­

den skada eller intrång genom åtgärden eller genom den inlösta delens an­

vändande, skall ersättning utgå för detta. Om regleringen även medför nytta

för den återstående delen, skall ersättningen jämkas i skälig omfattning.

Uppkommer eljest genom inlösen skada för ägaren, skall också sådan skada

ersättas.

Har sedan fastighetsreglering sökts kostnad nedlagts på fastigheten i

uppenbar avsikt att höja ersättningen, skall den därigenom uppkomna ök­

ningen av fastighetens värde icke beaktas vid ersättningens bestämmande.

6 §

Om annan särskild rätt än fordran upphör till följd av inlösen, äger 5 §

och 5 kap. 12 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

7 §

När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall

underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare, innan frå­

gan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till inskrivnings­

myndigheten för anteckning i fastighetsboken. Delgivning får ej ske i sådan

särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

�garen är skyldig att för fastighetsbildningsmyndigheten uppge inneha­

vare av servitut, nyttjanderätt och samfällighetsrätt. Underlåter han det

utan giltigt skäl och uppstår skada för rättighetshavare till följd av under­

låtenheten, skall han ersätta skadan. �garen skall erinras om detta i sam­

band med att underrättelse enligt första stycket lämnas honom.

Förordnande om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2463

8 §

Har tillträde av inlöst mark skett, skall på yrkande av den som avstått

marken föreskrivas att förskott skall utgå i avräkning på den ersättning

som slutligt fastställes. Vad som nu sagts gäller dock ej, om det är uppen­

bart att förskottet skulle uppgå till endast obetydligt belopp.

I beslut om förskott skall anges av \dlka sakägare förskottet skall erläg­

gas.

9 KAP.

Särskilda bestämmelser om geme nsamma arbeten

1 §

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastigbets-

bildningsmyndigbeten verkställas under förrättningen som ett för sakägar­

na gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregle­

ringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får ej avse sådant företag som skulle väsent­

ligt ändra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat företag

enligt vattenlagen än dikning.

Kan till följd av andra stj^cket företag icke utföras som gemensamt ar­

bete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får fastighets­

bildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen, lagen den

3 september 1939 (nr 608) om enskilda vägar eller lagen om vissa gem en­

samhetsanläggningar.

2 §

Gemensamt arbete onribesörjes av sakägarna enligt vad de överenskom­

mer. Om sakägare begär det eller fastighetsbildningsmyndigheten finner

det behövligt, skall dock arbetet och vad som sammanhänger därmed ombe­

sörjas av en eller flera sysslomän.

3 §

Har syssloman utsetts för att ombesörja gemensamt arbete, beslutar fas­

tighetsbildningsmyndigheten, om det behövs, hur kostnaderna för företa­

get s kall fördelas i avvaktan på slutligt avgörande av kostnadsfördelningen.

Sakägarna är skyldiga att i enlighet med beslutet förskottera de för s3'Sslo-

mannens verksamhet behövliga medlen på grundval av debiteringslängd

som upprättas av sysslomannen.

I debiteringslängden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som be­

löper på varje sakägare och när betalning skall ske. Längden skall fram­

läggas för granskning på förrättningssammanträde.

4 §

�r sakägare missnöjd med utdebiteringen, kan han begära rättelse hos

fastighetsbildningsmyndigheten. Begäran om rättelse skall framställas vid

det sammanträde då längden framlägges för granskning.

Om myndigheten ej förordnar annat när den prövar begäran om rättelse,

får debiterat och till betalning förfallet belopp uttagas enligt utsöknings-

lagens bestämmelser om fordran, för vilken betalningsskyldighet ålagts ge­

nom dom som äger laga kraft.

Kan förskott som påförts sakägare ej uttagas hos honom, skall sysslo­

mannen fördela bristen mellan övriga sakägare i förhållande till deras in­

bördes bidragsskyldighet.

¬

background image

2464

1970 ⬢ Nr 988

5 §

När syssloman frånträder sitt uppdrag, skall han avge redovisning för

sin förvaltning. Redovisningen skall framläggas på förrättnings samman­

träde.

Fastighetsbildningsmyndigheten kan förelägga syssloman att lämna upp­

lysningar om förvaltningen. Myndigheten kan också förordna någon att

granska förvaltningen och avge berättelse över granskningen.

Sakägare som vill klandra sysslomannens redovisning eller eljest föra ta­

lan mot denne med anledning av förvaltningen skall väcka talan inom tre

månader från den dag då redovisningen framlades på sammanträde. Väckes

ej talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad, om talan ej grundas

på att sysslomannen begått brottslig handling.

6 §

Syssloman skall inhämta sakägarnas mening i fråga som är av större vikt

för arbetets genomförande. På framställning av syssloman skall fastighets­

bildningsmyndigheten hålla sammanträde med sakägarna för behandling

av fråga som omfattas av sysslomannens uppdrag.

7 §

Har gemensamt arbete utförts enligt denna lag, skall fastighetsbildnings­

myndigheten, om det behövs, förordna att fråga rörande det framtida un­

derhållet och driften av den utförda anläggningen skall prövas enligt de

särskilda föreslo-ifter som kan gälla därom.

FJ�RDE AVDELNINGEN

�vriga fastighetsbildningsåtgärder

10 KAP.

Avstyckning

1. §

Genom avstyckning kan viss ägovidd av fastighets enskilda mark eller

fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra fastighet för sig eller

ingå i sammanläggning.

Avstyckad ägovidd eller andel kallas styckningslott och återstoden av

fastigheten stamfastighet. Med styckningsdel avses såväl stamfastighet som

styckningslott.

2 §1

�ven samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet kan avstyckas. Så­

som stamfastighet anses varje fastighet som äger del i samfälligheten.

3 §

Avstyckning från fastighet som besväras av tomträtt får ske endast om

fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning av om­

rådet för tomträtten till att avse en av styckningsdelarna och ansökan om

insltrivning av avtalet förldarats vilande enbart i avvaktan på fastighets­
bildning.

^ Paragrafen ändrad 1970; 1023.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2465

4 §

Vid avstyckning från fastighet till vilken hör andel i samfällighet eller

också servitut eller annan särskild rättighet kan bestämmas att andelen

eller rättigheten skall i sin helhet eller till viss del tilläggas styckningslot­

ten. Rättighet som icke lämpligen kan uppdelas får tilläggas styclcningsde-

larna gemensamt.

I den mån ej annat bestämts vid avstyckningen eller följer av 2 kap. 5 §

eller särskilda föreslmfter, hör andel och rättighet som avses i första styc­

ket till stamfastigheten.

5 §

Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom fastig­

hetsreglering äger motsvarande tillämpning vid avstyckning såvitt avser

förhållandet mellan styckningsdelarna.

Vid avstyckning av ägovidd från fastighet som har del i samfälld väg kan

styckningslotten såsom servitut i stamfastigheten tilläggas rätt att nyttja

vägen. Sådant servitut får dock ej bildas, om styckningslottens behov av väg

kan tillgodoses bättre på annat sätt.

6 §

Avstyclcning sker på ansökan av fastighetens ägare.

Har vad som skall avsluljas kommit i särskild ägares hand genom köp

eller annat förvärv, får såväl förvärvaren som fångesmannen begära av-

styclming.

7 §

När styckningsdelarna har samme ägare, skall avstyckningen ske i över­

ensstämmelse med vad denne yrkat eller godkänt.

8 §

Har styckningsdelarna skilda ägare, skall till grund för avstyckningen

läggas köpehandling eller annan handling varigenom äganderätten uppde­

lats (grundhandling). Träffar salcägarna skriftlig överenskommelse i fråga

som har betydelse för avstyclmingen, skall även överenskommelsen beaktas

i den mån den icke strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av

grundhandlingen.

�&terkallar sökanden sin begäran om avstyckning, får förrättningen ej in­

ställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes och

han underlåtit att framställa sådant yrkande.

9 §

Kostnaderna för avstyclming enligt 7 § betalas av sökanden. Vid annan

avstyckning fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

11 KAP.

Klyvning

Fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av delägare

genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter för sig eller

ingå i sammanläggning.

Vid klyvning utlägges särsldld lott för varje delägare som yrkar det. Ge­

mensam lott utlägges för de delägare som begär detta. För sådana delägare

som ej framställt särskilt yrkande utlägges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt delägarnas yrkanden, utlägges gemen­

sam lott i den omfattning som Icrävs med häns3m till 3 kap.

¬

background image

2466

1970 . Nr 988

.....

2 §

KJyA'^ning får även ske, när någon förvärvat andel i fastighet och i fånges­

handlingen hestämts att andelen skall utbrytas. Såväl förvärvaren som

fångesmannen får begära klyvning.

�&terkallar sökanden sin begäran om klyvning, får förrättningen ej in­

ställas utan att annan sakägare fått tillfälle att yrka att den fortsättes och

han underlåtit att framställa sådant yrkande.

3 §

Klyvning får ske endast om någon lott kan utläggas enligt framställt yr­

kande.

Fastighet som besväras av tomträtt får ej klyvas, om icke fastighetens

ägare och tomträttshavaren slutit avtal om inskränkning av området för

tomträtten till att avse en av Idyvningslotterna och ansökan om inskriv­

ning av avtalet förklarats vilande enbart i avvalctan på fastighetsbildning.

Fastighet med byggnad eller annan anläggning får klyvas endast om del­

ningen kan utföras på sådant sätt att det ej innebär avsevärd olägenhet för

delägare att byggnaden eller anläggningen tillföres hans lott.

Skall fastighet enligt domstols förordnande utbjudas till försäljning för

delägarnas gemensamma rälming, får fastigheten Idyvas endast om det vi­

sas att försäljning ej kommit till stånd.

4 §

Fastighetens ensldlda mark och dess andelar i samfälld mark fördelas

mellan de olika klyvningslotterna, om ej annat följer av bestämmelserna i

6 § om bildande av samfällighet. Graderingsvärdet för varje lott får ej vä­

sentligt understiga delägarens andel i fastighetens graderingsvärde eller

i sådan omfattning överstiga samma andel att avsevärd olägenhet uppkom­

mer för delägare. I fråga om fastställande av graderingsvärde gäller 5 kap.

9 §.

Vid berälining av delägares andel i fastighetens graderingsvärde skall

hänsyn tagas till avstycluiing eller därmed jämförlig åtgärd varigenom visst
område avskilts från andel i fastigheten.

5 §

Vid klyvning av fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rät­

tighet skall rättigheten i sin helhet tilläggas en av lotterna eller fördelas

mellan lotterna eller vissa av dem. Rättighet som ej lämpligen kan uppdelas

får tilläggas flera lotter gemensamt.

I den mån ej annat bestämts ^dd klyvningen eller följer av 2 kap. 5 §

eller särskilda föreslmfter, hör rättighet som avses i första stycket till Idyv­
ningslotterna gemensamt.

^ § .. .

Bestämmelserna om bildande av samfällighet och sei-vitut genom fastig­

hetsreglering äger motsvarande tillämpning vid klyvning såvitt avser för­

hållandet mellan klyvningslotter.

Mark som på grund av beskaffenheten eller läget ej kan värderas med

tillräcklig säkerhet eller som har så lågt värde att kostnaderna för delning

av marken ej står i rimligt förhållande till värdet får avsättas som samfälld

för klyvningslotterna, även om det ej är tillåtet enligt 6 kap. 1 §.

7 §

Klyvning skall genomföras på det sätt som medför minsta olägenhet utan

att oskälig kostnad uppkommer.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2467

8 §

Bestämmelserna i 5 kap. om ersättning mellan sakägare vid fastighets­

reglering och om tillträde äger motsvarande tillämpning vid klyvning.

9 §

Med s amtycke av berörda delägare får avsteg göras från bestämmelserna

i 4 § om tilldelning vid klyvning och i 8 § om ersättning mellan delägare

samt från 7 §.

Genomföres klyvningen med stöd av samtycke enligt första stycket, gäller

5 kap. 18 § andra och tredje styckena samt 19 och 20 §§ i tillämpliga delar.

10 §

Kostnaderna för klyvning fördelas mellan delägarna efter vad som är

skäligt.

12 KAP.

Sammanläggning

Villkor för sammanläggning

1 §

Fastigheter som har samme ägare och innehas med lika rätt får samman­

läggas till en fastighet.

Bestämmelserna i detta kapitel om fastighet som sammanlägges med an­

nan gäller även del av fastighet som genom avstyckning eller klyvning ut-

brytes för sammanläggning.

2 §

Utan hinder av villkoren i 1 § får fastigheter som tillhör äkta malcar var

för sig eller innehas med olika rätt i äktenskapet sammanläggas, om ma­

karna träffar avtal om sin rätt i den fastighet som bildas genom samman­

läggningen. Sådant avtal skall upprättas i samma form som äktenskapsför­

ord. Tillhör fastigheterna ena maken som enskild egendom och som gifto-

rättsgods, skall genom avtalet bestämmas att den nybildade fastigheten i sin

helhet skall vara den makens enskilda egendom eller giftorättsgods. Tillhör

fastigheterna makarna var för sig, skall bestämmas att makarna skall äga

var sin andel i den nybildade fastigheten som enskild egendom eller gifto­

rättsgods. Vardera makens andel skall utgöra hälften, om ej annat avtalats.

Innefattar avtalet gåva, äger 8 kap. 5 § giftermålsbalken motsvarande till-

lämpning.

Fastighet som malce fått i gåva av annan än andra malcen med villkor att

den skall vara hans enskilda egendom eller som make erhållit genom testa­

mente med sådant villkor eller som tillfallit make i arv och om vilken arv-

låtaren genom testamente meddelat sådan föreslcrift får ingå i samman­

läggning med stöd av avtal som avses i första stycket endast om den nybil­

dade fastigheten enligt avtalet skall vara den malcens enskilda egendom.

3 §

Om någon genom avtal eller annan rättshandling tillförsäkrats rätt att

återtaga eller lösa fastighet, får fastigheten icke ingå i sammanläggning

utan medgivande av rättighetshavaren.

Fastighet som besväras av tomträtt får ej sammanläggas med annan fas­

tighet som besväras av beviljad eller sökt inslcrivning. Sammanläggning får

¬

background image

2468

1970 . Nr 988

ej heller ske, om icke fastighetsägaren och tomträttshavaren slutit avtal om

utvidgning av området för tomträtten till att avse hela den nybildade fastig­

heten och ansökan om insltrivning av avtalet förldarats vilande enbart i av­

vaktan på fastighetsbildning,

4 §

För att fastighet skall få ingå i sammanläggning krävs att ägaren har

lagfart på fastigheten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande och

hinder mot bifall till ansökningen icke föreligger om fastighetsbildningen

genomföres.

�r talan väckt om bättre rätt eller om lösningsrätt till fastigheten eller är

rätten till fastigheten i annat fall tvistig, får fastigheten ej ingå i samman­

läggning. Detsamma gäller, om fastigheten är utmätt eller eljest skall säljas

i den ordning som föreslaives för utmätt fast egendom.

5 §

Besväras mer än en av fastigheterna av beviljad eller sökt inskrivning,

får sammanläggning ske endast om

1. ingen av fastigheterna besväras av andra inslcrivningar än sådana som

gäller i samma inbördes ordning i den eller de andra eller, om i någon av

fastigheterna dessutom finns särskild inskrivning, denna gäller med sämre

rätt, eller

2. fastigheternas ägare samt innehavare av panträtt eller annan rättig­

het, som inslcrivningen avser, medgivit sammanläggningen på grundval av

förslag till företrädesordning för inskrivningarna i den nybildade fastig­

heten.

6 §1

Vid tillämpning av 5 § beaktas ej insltrivning för servitut, nyttjanderätt

eller samfällighetsrätt, om rättigheten icke rör mark som skall ingå i sam­

manläggningen. Hänsyn tages ej heller till inslcrivning beträffande vilken

sökts dödning eller relaxation i fastighet som ingår i sammanläggningen,

såvida hinder mot åtgärden icke föreligger om fastighetsbildningen genom­

föres.

Medgivande enligt 5 § 2 fordras ej från fastighetsägare eller rättighets-

havare, om det är väsentligen utan betydelse för hans säkerhet att förslaget

till företrädesordning tillämpas.

Verkan au sammanläggning

7 §

Om sammanläggnings inverkan på omfattningen av intecluiing finns be­

stämmelser i 6 kap. 15 § jordabalken. Dessa äger motsvarande tillämpning

när fastighet, som ingår i sammanläggning, svarar för fordran med bättre

förmånsrätt än panträtt på grund av inteckning.

Sådan inslirivning som avses i 6 § första stycket besvärar efter samman­

läggning icke den nybildade fastigheten.

Ansökan om inslcrivning i fastighet, som sammanlagts med annan, skall

anses avse den nybildade fastigheten.

Innebär avtal enligt 2 § att den nybildade fastigheten skall utgöra egen­

dom vari makarna äger var sin andel, skall efter sammanläggning den för

vardera maken beviljade eller sökta lagfarten avse den andel i fastigheten

som tillkommer honom.

Paragrafen ändrad 1970:1023.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2469

Förfarandet vid sammanläggning

8 §

Sammanläggning sker på ansökan av fastigheternas ägare,

FastighetsMldningsmyndigheten får utan ansökan upptaga fråga om sam­

manläggning, om fastigheterna beröres av fastighetsreglering som sker i

syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet inom

ett område eller om aiman fastighetsbildning är beroende av sammanlägg­

ningen. Innan sammanläggning sker, skall ägaren av fastigheterna ges till­

fälle att yttra sig. Sammanläggning får ej ske, om ägaren bestrider åtgärden

och den kan antagas orsaka honom olägenhet av någon betydelse.

9 §

Fastighetsbildningsmyndigheten skall först pröva huruvida hinder mot

sammanläggningen möter i annat hänseende än som avses i 5 och 6 §§. Om

förrättningen därvid icke inställes, skall yttrande inhämtas från inskriv­

ningsmyndigheten.

10 §

Inskrivningsmyndighetens yttrande skall avges snarast möjligt. Det skall

grundas på fastighetsboken och vad som eljest är känt f�r myndigheten.

I yttrandet skall anges huruvida hin4er mot sammanläggning möter enligt

1�6 §§. Om i ärendet åberopas avtal enligt 2 §, skall vidare anges huruvida

avtalet är lagligen beskaffat.

Finner inskrivningsmyndigheten att mot sammanläggningen möter hin­

der som bör kunna avlägsnas utan större dröjsmål, skall sökanden eller

annan, som kan antagas vara villig att medverka, uppmanas att vidtaga

behövliga åtgärder.

11 §

Förslag till företrädesordning upprättas av inslirivningsmyndigheten.

Härvid skall iakttagas att rättighetshavares säkerhet rubbas så litet som

möjligt. Sammanträde får hållas med fastigheternas ägare och rättighets-

havarna för förhandling om företrädesordningen.

12 §

Berör sammanläggning fastigheter som lyder under mer än en inskriv­

ningsmyndighet, skall yttrande inhämtas från någon av myndigheterna. Den

myndighet hos vilken yttrande begärts skall inhämta behövliga upplys­

ningar från den eller de andra.

13 §

När inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit, skall fastighetsbild­

ningsmyndigheten snarast möjligt fortsätta prövningen av ärendet.

Om sammanläggning genomföres på grundval av företrädesordning, fast­

ställes denna i fastighetsbildningsbeslutet.

Kostnader för sammanläggning

14 §

Kostnaderna för sammanläggning betalas av sökanden. Sker samman­

läggning utan ansökan, fördelas kostnaderna efter vad som är skäligt.

¬

background image

2470

1970 ⬢ Nr 9

13 KAP.

Fastiglxetsbildning för samordning med kommunal indelning

4 §

Har fastighet enskild mark på ömse sidor om kommungräns, skall fastig­

hetsindelningen ändras så, att den överensstämmer med den kommunala

indelningen. �ndringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyck-

ning. Om det är nödvändigt, får fastighetsbildningen genomföras utan att

de i 3 kap. föreskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering får av­

steg göras även från 5 kap. 4 §, om sakägare ej motsätter sig detta.

Består samfällighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindel­

ningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kom­

munala indelningen, om det kan ske utan att denna lag åsidosättes.

2 §

Fastighetsbildning enligt 1 § sker på ansökan av överlantmätaren.

Har beslut meddelats om ändring i den kommunala indelningen, får fas­

tighetsbildning som föranledes av ändringen genomföras utan hinder av att

ändringen ännu ej trätt i kraft.

3 §

Fastighetsbildning enligt 1 § skall om möjligt genomföras så, att fastig­

het ej kommer att ha andel i samfällighet inom annan kommun. Vid för­

rättning som föranledes av ändring i den kommunala indelningen får, om

hinder eljest icke möter, fastighetsreglering eller avstyckning företagas

utan särskild ansökan för att fastighet, som genom indelningsändringen fått

andel i samfällighet inom annan kommun, skall skiljas från andelen.

Vid avstyckning från fastighets enskilda mark skall som styckningslott

avskiljas den del vars ägovidd är minst, om ej särskilda förhållanden för­

anleder annat.

4 §

Fastighetsbildningsmyndigheten skall underrätta kommunerna om för­

rättning enligt detta kapitel.

5 §

Kostnaderna för åtgärd som sker med anledning av bestämmelserna i det­

ta kapitel får ej påföras sakägare. �gare av fastighet som delas eller ändras

skall kostnadsfritt få utdrag av förrättningskarta, om sådan upprättas.

Ersättning till syssloman bestämmes i fall som här avses alltid av fastig­

hetsbildningsmyndigheten.

FEMTE AVDELNINGEN

Fastighetsbestämning

14 KAP.

1 §

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens be­

skaffenhet eller om beståndet eller omfånget av servitut som bildats på an-

¬

background image

1970

Nr 988

2471

nat sätt än enligt 2�6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstift­

ning, skall frågan prövas vid fastighetsbestämning, om det behövs för fas­

tighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske

för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om be­

ståndet eller omfånget av servitut som tillkommit vid awittring eller enligt

lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt lagen

om vissa gemensamhetsanläggningar, såvida icke frågans avgörande uppen­

barligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighets­

bestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stads­

plan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om

upprättande av sådan plan.

2 §

Fastighetsbestämning handlägges av fastighetsbildningsmyndigheten vid

förrättning. Beträffande sådan förrättning äger 4 kap. 1�24 §§, 28 § första

stycket, 31�40 §§ och 42 § motsvarande tillämpning.

Har fastighetsbestämningen samband med fastighetsbildning, handlägges

åtgärderna gemensamt vid en förrättning, om icke särskilda skäl föranle­

der annat.

3 §

Fastighetsbildningsmyndigheten skall vid förrättningen klargöra fastig­

hetsbestämningens omfattning för sakägarna och därvid noga ange vilka

frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda de omständig­

heter som är av betydelse för fastighetsbestämningen. Resultatet av utred­

ningen skall framläggas för sakägarna.

4 §

Fråga som upptagits vid fastighetsbestämning avgöres genom beslut av

fastighetsbildningsmyndigheten (fastighetsbestämningsbeslut).

Fastighetsbestämningsbeslut som rör omfattningen av allmänt vattenom­

råde är utan verkan, i den mån det senare visas att det awilcer från vad som

föreskrives i lag.

5 §

Avser fastighetsbestämning fråga om sträckningen av annan gräns än så­

dan som rör allmänt vattenområde och träffas skriftlig överenskommelse

om gränsens sträckning, skall överenskommelsen läggas till grund för fas-

tighetsbestämningsbeslutet. överenskommelse får ej träffas, förrän gräns-

sträckningen utstakats i behövlig omfattning. I överenskommelsen behöver

icke deltaga andra sakägare än de som är närvarande vid sammanträde då

frågan behandlas eller, om förrättningen handlägges utan sammanträde,

som vid förrättningen fört talan i frågan.

överenskommelse skall icke beaktas, om den avtalade sträckningen vä­

sentligt avviker från gränsens rätta läge eller överenskommelsen skulle med­

föra att fastighets värde undergår minskning av betydelse eller att olägenhet

uppkommer från allmän synpunkt.

6 §

Fastighetsbildningsmyndigheten får göra sådan jämkning av gräns som

fordras för att gränsen skall få en ändamålsenlig sträckning i tekniskt hän­

seende.

7 §

Sträckningen av gräns skall anges på förrättningskartan i enlighet med

fastighetsbestämningsbeslutet. Om karta icke upprättats, skall sträckning­

en beslcrivas i förrättningshandlingarna. Gränsen skall även utstakas och

180�7000ffO. Svensk författningssamling 1970

¬

background image

2472

1970 ⬢ Nr 98

utmärkas i behövlig omfattning. Utstakningen skall ske senast vid beslutets

meddelande. Om det är lämpligt, får utmärluiingen verkställas efter förrätt­

ningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall sakägarna underrättas i

god tid. Underrättelsen lämnas genom slo-iftligt meddelande eller i sådan

särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

8 §

Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut mot vilket talan

skall föras särskilt, skall beslutet samt karta och annan handling som ford­

ras för klarläggande av beslutets innebörd hållas tillgängliga hos myndig­

heten under besvärstiden.

9 §

Om avslutande av förrättning vid vilken även handlägges fråga om fas­

tighetsbildning och om åtgärder i samband med avslutandet gäller 4 kap,

29 och 30 §§.

Beträffande annan förrättning äger 4 kap. 29 § motsvarande tillämpning.

Byggnadsnämnden skall dock alltid underrättas om avslutande av förrätt­

ning som sökts av nämnden.

10 §

Kostnaderna för fastighetsbestämning fördelas mellan sakägarna efter

vad som är skäligt. �r byggnadsnämnden sökande, skall kostnaderna beta­

las av kommunen, i den mån särsldlda skäl föranleder detta. Bestämmelser­

na i 2 kap. 6 § om betalningsskyldighetens fördelning när överenskommelse

föreligger mellan sakägarna och om ansvaret för kostnaderna när ansökan

avvisas eller förrättning inställes äger motsvarande tillämpning beträffan­

de fastighetsbestämning.

Sker fastighetsbestämning i samband med fastighetsbildning enligt 13

kap., skall i stället för första stycket tillämpas 5 § i nämnda kapitel.

SJ�TTE AVDELNINGEN

Rättegången i fastighetsbiltlningsmål

15 KAP.

Fullföljd till fastighetsdomstol

1 §

Mål som fullföljes enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighetsbild­

ningsmål) prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets marken är

belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av

den domstol under vilken huvuddelen ligger.

2 §

Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut föres särskilt, om myn­

digheten

1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller

avvisat ombud,

2. ogillat jäv mot förrättningsman,

3. beslutat i fråga om förskott på inlösenersättning,

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2473

sådan skadelidande som avses i 4 kap. 88 §,

5. beslutat i fråga om rättelse enligt 4 kap. 42 §,

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att

fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnaderna för gemensamt

arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt

arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skall inges till fastig­

hetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Besvär

får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 får talan föras

även av annan som beslutet rör.

3 §

Talan mot tillståndsbeslut föres särskilt genom besvär som skall inges

till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet medde­

lades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastighetsbestämningsbe-

slut, om fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att talan mot beslutet

skall föras särsldlt.

Förordnande att talan skall föras särsldlt får meddelas endast om det

främjar en ändamålsenlig handläggning. Om fastighetsbildningsbeslut ej

innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare

att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraftägande sådant be­

slut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

4 §

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehälles genom fastighets­

bildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom

förordnande enligt 5 kap. 21 § meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 §

vägrats, får han föra talan mot beslutet genom besvär hos fastighetsdom­

stolen. Sådan talan är ej inslo-änkt till viss tid.

5 §

Talan får ej föras mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut att gilla

invändning om jäv.

6 §

I annat fall än som avses i 2�5 §§ föres talan mot beslut eller åtgärd av

fastighetsbildningsmyndigheten genom besvär som skall inges till fastig­

hetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades

avslutad eller inställd.

I fråga om åtgärd varigenom gräns utmärkts får besvär anföras inom ett

år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestäm­

ningen infördes i fastighetsregistret eller, om utmärkningen gjorts först efter

nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare. Den som ålagts

att betala ersättning eller kostnad får föra talan mot beslutet, även om han

ej är sakägare.

7 §

Talan mot tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut som rör mark inom

område med fastställd generalplan eller med stadsplan, byggnadsplan eller

utomplansbestämmelser får föras av byggnadsnämnden på sätt och inom

tid som gäller för sakägare.

¬

background image

2474

1970 . Nr 9

8 §

Finner överlantmätaren att tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut stri­

der mot sådan bestämmelse i denna lag som meddelats till förmån för all­

mänt intresse, får han föra talan mot beslutet på sätt ocb inom tid som gäller

för sakägare. Motsvarande fullföljdsrätt tillkommer länsstyrelsen ocb lant­

bruksnämnden.

Första stycket gäller icke fastigbetsbildning inom område med stadsplan

eller inom område med byggnadsplan om åtgärden rör endast mark som

enligt planen är avsedd för annat än jordbruksändamål.

9 §

Mot beslut om inställande av förrättning som begärts av länsstyrelsen,

överlantmätaren, lantbruksnämnden eller byggnadsnämnden får sökanden

föra talan i likhet med vad som gäller för sakägare.

Motsvarande rätt tillkommer den som sökt fastighetsreglering enligt 5 kap.

3 § andra stycket.

10 §

Finner fastigbetsregistermyndigbeten att uppgift om fastigbetsbildning

eller fastigbetsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller

oklarhet i förrättningen ocb kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges

i 4 kap. 42 §, får myndigbeten söka rättelse hos fastighetsdomstolen. Det­

samma gäller, om myndigbeten finner förrättning vara behäftad med fel

som skulle äventyra fastigbetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat

sätt föranleda rättsosäkerhet.

I fråga om talan enligt denna paragraf äger bestämmelserna om besvär

i 16 kap. motsvarande tillämpning. Talan är ej inskränkt till viss tid.

11 §

Har samtliga sakägare ocb andra, som bar rätt att anföra besvär, genom

påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kom­

mit fastighetsbildnings- eller fastigbetsregistermyndigbeten till banda god­

känt förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning, får besvär icke

anföras mot vad som godkänts.

16 KAP.

Förfarandet vid fastigbetsdomstol

1 §

�r talan i fastigbetsbildningsmål icke fullföljd på föresltrivet sätt eller

inom rätt tid, skall den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen.

2 §

Vid besvärsinlaga skall fogas två avskrifter av inlagan ocb därtill bö­

rande handlingar. Behöver domstolen för delgivning eller därmed jämförlig

åtgärd ytterligare avskrifter, är klaganden skyldig att tillhandahålla dem.

�r avskrifter icke tillgängbga när de behövs, får domstolen ombesörja dem

på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig

beskaffenhet, om avskrift av bandlingen kan undvaras utan väsentlig olä­

genhet.

3 §

Om fastighetsdomstolen finner att sakägare bör böras över besvären, skall

besvärsinlagan med därvid fogade handlingar delges saltägaren ocb före­

läggande meddelas honom att inkomma med slcriftlig förklaring.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2475

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas från

överlantmätaren, byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från sak­

kunnig eller att skrifthgt bevis företes, särskilt sammanträde hålles eller

annan liknande åtgärd vidtages, skall domstolen utan dröjsmål förordna

därom.

4 §

När målet beretts till huvudförhandling, skall fastighetsdomstolen be­

stämma tid och plats f�r denna. För behandling av rättegångsfråga eller

del av saken som kan avgöras särskilt får huvudförhandling utsättas, fastän

målets beredande i övrigt ej avslutats.

5 §

Till huvudförhandlingen skall sakägarna kallas. Salrägare vars närvaro

uppenbarligen är utan betydelse för hans rätt eller eljest för målets avgö­

rande behöver dock ej kallas.

Har talan fullföljts av företrädare för allmänt intresse, skall denne kallas

till förhandlingen. När sakägares besvär rör allmänt intresse, kallas över-

lantmätaren eller, om målet avser sådan fastighetsbildning som anges i

15 kap. 8 § andra stycket, byggnadsnämnden.

Företrädare för eller tjänsteman vid myndighet vars verksamhet beröres

av målet kan kallas för att lämna upplysningar. För detta ändamål kan

även förrättningslantmätaren kallas.

Kallelse skall delges.

6 §

Fastighetsdomstolen får handlägga och avgöra målet utan hinder av att

sakägare eller annan som kallats till huvudförhandling uteblir.

7 §

Föreslcrifterna i 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar även annan förhand­

ling än huvudförhandling.

8 §

Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling, om huvud­

förhandling kan antagas salma betydelse för prövningen samt sakägare el­

ler företrädare för allmänt intresse icke begärt sådan förhandling. Om talan

fullföljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 § eller om domstolen finner uppenbart

att talan är ogrundad, får målet alltid avgöras utan huvudförhandling.

För prövning som ej avser själva saken fordras icke hmnidförhandling.

Har domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhandling och

är det ej uppenbart att sakägare eller företrädare för allmänt intresse redan

slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas honom.

9 §

Har talan fullföljts mot beslut vid förrättning som ej avslutats, kan

fastighetsdomstolen föresltriva att förrättningshandläggningen skall avbry­

tas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fort­

gå oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan föreslcrift träder i

Icraft genast och gäller till dess annat förordnas.

10 §

Fastighetsdomstolens avgörande av salten sker genom utslag. Detta skall

grundas på vad som förekommit vid syn eller annan förhandling och vad

handlingarna innehåller i övrigt.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om avfattning av dom i tvistemål och

om meddelande av sådan dom äger motsvarande tillämpning på utslag i fas­

tighetsbildningsmål.

¬

background image

2476

1970 . Nr 9

Skall i ett mål flera frågor avgöras och kan de särskiljas, får utslag ges

beträffande någon av frågorna, fastän handläggningen av de övriga ej av­

slutats.

11 §

När talan fullföljts av saltägare, får fastighetsbildningsmyndighetens be­

slut eller åtgärd ändras endast om övriga sakägare och, när besvären rör

allmänt intresse, överlantmätaren eller byggnadsnämnden fått tllllfälle att

yttra sig. �ndring till fördel för salcägare får dock ske, även om han icke

haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreslcrivits äger motsvarande till-

lämpning, när talan fullföljts av företrädare för allmänt intresse eller av

fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att besvären bör föranleda ändring i avslutad för­

rättning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut mot

vilket talan fullföljts särskilt, får domstolen göra ändring även i del som

icke överklagats, om det behövs för att uppenbar motstridighet eller oen­

hetlighet icke skall uppkomma i förrättningen eller beslutet.

Finner domstolen att förrättning är behäftad med fel som anges i 15 kap.

10 §, får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om besvären icke

avsett den del av förrättningen som felet rör.

12 §

Kan fastighetsdomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning, skall

domstolen undanröja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och åtgärder

i den omfattning de påverkas av felet samt visa förrättningen åter till myn­

digheten. Domstolen kan därvid meddela föreskrifter för vinnande av rät­

telse.

Har efter förrättningens avslutande talan förts mot beslut om fastighets­

bildning eller fastighetsbestämning och återkallar den som sökt åtgärden sin

ansökan, skall förrättningen undanröjas i den del som återkallelsen avser,

om övriga som fört talan vid förrättningen eller domstolen och som själva

haft rätt att påkalla åtgärden samtycker. I fall som anges i 10 kap. 8 § andra

stycket och 11 kap. 2 § andra stycket fordras alltid samtycke av övriga sak­

ägare.

13 §

Den som med stöd av 5 § tredje stycket eller 7 § kallats för att lämna

upplysningar har rätt till ersättning för sin inställelse enligt särskilda be­

stämmelser. Salcägare får ej åläggas att betala kostnad som föranledes

härav.

14 §

Fastighetsdomstolen kan, efter vad som är skäligt med hänsyn till om­

ständigheterna, förordna att sakägare som förlorar målet skall ersätta an­

nan sakägare dennes rättegångskostnad. I mål om inlösenersättning skall

dock sakägare som avstår mark eller särskild rättighet få gottgörelse för

sin kostnad oberoende av utgången i målet.

Första stycket gäller ej, om annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångs­

balken.

Vinner sakägare mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domsto­

len tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga skäl

föreligger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast bygg­

nadsnämnden företräder det allmänna intresset, av kommunen.

Skall i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särsldld

åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när

det är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.

¬

background image

1970 ⬢ Nr 988

2477

15 §

Har besvär anförts över avslutad förrättning, skall fastighetsdomstolen

ofördröj ligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregistermyndig­

heten avskrift av hesvärsinlagan.

Sedan domstolens utslag eller slutliga heslut i fastighetshildningsmål

vunnit laga kraft, skall förrättningsakten och avskrift av utslaget eller he­

slutet sändas till fastighetsregistermyndigheten. Om förrättningen skall

fortsättas, sändes handlingarna i stället till fastighetshildningsmyndigheten.

Fullföljes talan mot avgörandet i viss del och kan med anledning av dom­

stolens avgörande i övrigt fråga uppkomma om registrering, skall hand­

lingarna sändas till fastighetsre^stermjmdigheten. Efter registreringsfrå­

gans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättnings­

akten.

16 §

Föreslo-ifterna i detta kapitel beträffande sakägare skall tillämpas även

på annan enskild part.

17 KAP.

Rättegången i hovrätt

1 §

Mot fastighetsdomstols utslag eller heslut får, om ej armat är föreskrivet,

talan fullföljas i hovrätten genom besvär som inges till fastighetsdomstolen.

I stället för den i 52 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden av två

veckor gäller en tid av fyra veckor.

Besvär får anföras av salcägare och annan enskild part samt av sådan före­

trädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fastighets­

domstolen.

2 §

Talan får ej föras mot fastighetsdomstolens heslut i dit fullföljd fråga

som avses i 15 kap. 2 § 2�4 och 6�8 eller 4 §.

3 §

I fråga om rättegången i hovrätten äger 16 kap. 3, 7 och 9�14 §§, 15 §

andra stycket samt 16 § motsvarande tillämpning. Beträffande skyldighe­

ten att svara för kostnad i mål om inlösenersättning gäller dock, med till-

lämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att den som har att utge in­

lösenersättning, om ej annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § samma balk, alltid

själv skall bära sina kostnader samt kostnad som han orsalcar motparten

genom att själv fullfölja talan. Vidare skall 16 kap. 15 § andra stycket ej

tillämpas när hovrätten återförvisar mål till fastighetsdomstolen.

Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om synnerliga

skäl föreligger.

18 KAP.

Rättegången i högsta dom stolen

1 §

Mot hovrätts utslag eller heslut får, om ej annat är föreskrivet, talan full­

följas i högsta domstolen genom besvär som inges till hovrätten inom den i

56 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

¬

background image

\

' '

-

'

2478

1970 ⬢ Nr 988

Besvär får anföras av sakägare och nnnnn enskild part samt av sådan före­

trädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hovrätten.

2 §

Byggnadsnämnden är icke skyldig att nedsätta fullföljdsavgift eller be­

lopp till säkerhet för kostnadsersättning.

3 §

I fråga om rättegången i högsta domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9 och 10 §§,

11 § andra och tredje styckena, 12�14 §§, 15 § andra stycket samt 16 §

motsvarande tillämpning. Beträffande skyldigheten att svara för kostnad

i mål om inlösenersättning gäller dock bestämmelsen därom i 17 kap. 3 §

första stycket. Vidare skall 16 kap. 15 § andra stycket ej tillämpas när

högsta domstolen återförvisar mål till lägre rätt.

Bevis genom syn på stället får upptagas i högsta domstolen endast om

synnerliga skäl föreligger.

SJUNDE AVDELNINGEN

Fastighetsregister

19 KAP.

1 §

I fastighetsregistret redovisas såsom fastighet

1. enhet som är redovisad såsom fastighet i fastighetsregister när denna

lag träder i kraft,

2. fastighet som nybildas enligt denna lag,

3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i an­

nan författning.

Varje fastighet skall ha särskild beteckning.

2 §

Om fastighetsbildning och fastighetsbestämning införes uppgift i fastig­

hetsregistret. Därvid registreras nybildad fastighet och göres de övriga änd­

ringar i fastighetsregistret som åtgärden ger anledning till.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen

ändras eller dess beskaffenhet fastställes i annän ordning än som anges i

denna lag.

3 §

Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införes snarast

möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om besvär anförts,

domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att förrättningen ej avslutats skall uppgift om fastighets­

bildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut, mot vilket talan skolat föras

särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildnings­

myndigheten begär det.

Föres talan mot beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller föres

talan särskilt mot fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut,

får utan hinder därav uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet

införas i fastighetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen ej be-

röres av fullföljden. Motsvarande gäller när talan föres mot domstols avgö­

rande i fastighetsbildningsmål.

¬

background image

1970 . Nr 988 och 989

2479

4 §

Finnes uppgift i fastighetsregister vara uppenbart oriktig, skall felet rät­

tas, om det kan ske utan förfång för fastighetsägare eller rättighetshavare.

�r det uppenbart att förfång icke kan uppkomma, skall rättelse ske ome­

delbart. I annat fall skall fastighetsägare eller rättighetshavare få tillfälle

att yttra sig om han är känd.

Om det finnes vara uppenbart att en i registret redovisad fastighet är

obefintlig, får fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första

stycket, även om redovisningen ej är oriktig enligt gällande föreskrifter om

fastighetsregister.

5 §

Fastighetsregistreringen ankommer på fastighetsregistermyndighet. Om

sådan myndighet finns särskilda bestämmelser.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill

bekräfta låtit.

Stockholms slott den 17 december 1970.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

LENNART GE IJER

¬

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslagen
Fastighetsbildningslagen
Jordabalken
PBL
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.