SFS 1995:1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Du är här: Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1995:1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
SFS 1995_1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987_10)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag
om ändring i plan- och bygglagen (1987:10);

SFS 1995:1197
Utkom från trycket
den 1 december 1995

utfärdad den 23 november 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen

(1987:10)2

dels att 8 kap. 29 a § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 1, 2 och 4 §§, 3 kap. 14, 17 och 18 §§, 4

kap. 1-5 och 8 §§, 5 kap. 7, 16, 18, 20, 21 och 31 §§, 6 kap. 13 §, 7 kap.
4 §, 8 kap. 4 och 5 §§, 9 kap. 1, 2, 4, 12 och 13 §§, 10 kap. 3 och 6 §§, 11
kap. 5 §, 13 kap. 2-4 och 8 §§ och 14 kap. 8 § samt rubriken till 2 kap. skall
ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 14 §, av följande

lydelse.

l kap.

3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela
kommunen. �versiktsplanen skall ge vägledning för beslut om
användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön
skall utvecklas och bevaras. �versiktsplanen är inte bindande för
myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen

sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del
av kommunen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan

får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med över-

siktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillgodoses.

Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljpla-

ner.

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas.

4 §3 Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning,
fyllning, trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov,

rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.

Vidare skall den nämnd som avses i 7 § underrättas om olika slags arbeten
genom bygganmälan eller rivningsanmälan i den omfattning som följer av
denna lag.

Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvida

byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.

1

Prop. 1994/95:230, bet. 1995/96:BoUl, rskr. 1995/96:30.

2

Lagen omtryckt 1992:1769.

3

Senaste lydelse 1994:852.

2173

background image

SFS 1995:1197

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning
och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för
vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt

föreliggande behov.

Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall la-

gen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas.

2 § Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja
en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikations-
leder och andra anläggningar. �ven en från social synpunkt god livsmiljö,
goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med
mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Hänsyn skall tas
till förhållandena i angränsande kommuner.

Vad som anges i första stycket skall beaktas även i andra ärenden enligt

denna lag.

4 §4 Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelse-
miljön utformas med hänsyn till behovet av

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor

och andra olyckshändelser,

2. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av

stridshandlingar,

3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis-

ka förhållanden,

4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,
5. parker och andra grönområden,
6. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

att använda området,

7. förändringar och kompletteringar.
Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse

skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt
möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

3 kap.

14 §5 I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall

föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas.

I fråga om sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på

bygglov skall föreskrifterna i 1 och 2 §§ om byggnader tillämpas.

17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller

inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för
omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall
begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att
befintlig växtlighet skall bevaras.

Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljö-

mässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de

4

Senaste lydelse 1994:1733.

5

Senaste lydelse 1994:852

2174

background image

omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmel-
ser.

Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 15 § skall hållas

i stånd i skälig utsträckning.

Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att ris-

ken för olycksfall begränsas.

18 § I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än

byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 § andra stycket alltid
tillämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i 17 § första, tredje
och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning.

4 kap.

1 § I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap.

och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen
av mark- och vattenområden. Vid redovisningen av de allmänna intressena

skall riksintressen enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m. anges särskilt.

Av planen skall framgå

1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vat-

tenområden,

2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras,
3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt

lagen om hushållning med naturresurser m.m.

�versiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan

svårighet.

2 § Till översiktsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som avses i
8 § och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 §.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anmärkas

i planen.

3 § När förslag till översiktsplan eller till ändring av planen upprättas,
skall kommunen samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och
kommuner som berörs av förslaget. De myndigheter samt de sammanslut-
ningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget skall
beredas tillfälle till samråd.

4 § Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge

möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet bör motiven till förslaget,
planeringsunderlag av betydelse samt förslagets innebörd och konsekvenser
redovisas.

Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som

har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

5 § Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna
statens intressen och därvid

1. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga

om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riskfakto-

2175

SFS 1995:1197

background image

2176

SFS 1995:1197

rer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområ-
den,

2. verka för att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. tillgodoses och för att sådana frågor om användningen av
mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på
ett lämpligt sätt.

8 § Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1. planbeskrivning som avses i andra stycket,

2. samrådsredogörelsen,
3. gällande översiktsplan,
4. sådant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för

en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, skälen

till planens utformning och de åtgärder som kommunen avser att vidta för att
fullfölja planen. Vidare skall redogöras för planens konsekvenser.

Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av kommunen,

skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen redovisas.

14 § Kommunfullmäktige skall minst en gång under mandattiden ta
ställning till översiktsplanens aktualitet.

Före ett beslut som avses i första stycket skall länsstyrelsen i en samman-

fattande redogörelse redovisa synpunkter i fråga om sådana statliga intressen
som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunk-
terna enligt länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen.

5 kap.

7 §6 Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen
meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första

stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och tredje
styckena samt 9 § första och andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får

ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen
eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,

3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas

andelen lägenheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar

och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestämmelser för att precisera
kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap.

12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt, rivningsförbud för byggnader som
avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av
byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt
21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,

5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen

inte skall vara huvudman, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för

6

Senaste lydelse 1994:852

background image

2177

SFS 1995:1197

sådana platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss

mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för
parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver

tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-

och väganordningar,

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,

om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt
miljöskyddslagen (1969:387),

12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-

samhetsanläggningar,

13. skydd för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman

och som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig
eller konstnärlig synpunkt.

Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte

utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.

I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamver-

kan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploaterings-
beslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga
kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag.
Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samver-
kan, skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till

syftet med den.

16 §7 För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan

områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen
uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 § första

stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och tredje
styckena samt 9 § tredje stycket,

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyg-

gelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförli-
ga ändamål,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken

på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar

och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestämmelser för att precisera,
kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap.

12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt, rivningsförbud för byggnader som
avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av

7

Senaste lydelse 1994:852

69-SFS 1995

background image

SFS 1995:1197

byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt
21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,

5. användning och utformning av allmänna platser, varvid får meddelas

skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt värdefulla från histo-

risk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana om-

råden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.

18 § Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter

och mål för planen, om det inte är onödigt.

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hus-

hållning med naturresurser m.m. skall upprättas, om detaljplanen medger en
användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som inne-
bär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturre-
surser.

20 § När program utarbetas och när förslag till detaljplan upprättas, skall
kommunen samråda med länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och
kommuner som berörs av programmet eller förslaget. Sakägare och de
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av programmet eller
förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som
har ett väsentligt intresse av programmet eller förslaget skall beredas tillfälle
till samråd.

21 § Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och att ge
möjlighet till insyn och påverkan. Under samråden bör kommunen redovisa
planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste följderna av förslaget.
När det finns program eller miljökonsekvensbeskrivning, skall även dessa
redovisas. Vid samråd om ett förslag till detaljplan skall motiven till
förslaget redovisas.

De synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och

förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam sam-
rådsredogörelse.

31 § När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som
till följd av beslutet kan vara berättigade till ersättning enligt 14 kap. 5 eller

8 § underrättas. I underrättelsen skall också tas in en upplysning om inne-
hållet i 15 kap. 4 §. Kommunen bestämmer om underrättelsen skall ske
genom brev eller genom kungörande på det sätt som anges i 24 §.

Kommunen skall på planhandlingama anteckna datum då beslutet vunnit

laga kraft. Om ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket har medde-
lats, skall även datum för förordnandet antecknas. Snarast möjligt efter det
att beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar av
planen, planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och fastighetsför-
teckningen sändas till länsstyrelsen samt till fastighetsregistermyndigheten
och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor från

det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om
innehållet i handlingarna.

2178

background image

2179

SFS 1995:1197

6 kap.

13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har

upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av
nämnden, av den som antar detaljplanen.

Kommunen skall på planhandlingarna anteckna datum då beslutet vunnit

laga kraft. Om ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket har medde-
lats, skall även datum för förordnandet antecknas. Snarast möjligt efter det
att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar
av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas till länssty-
relsen samt till fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyn-
digheten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om handlingarna inte kan sändas till myndigheterna inom två veckor från

det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underrättas om
innehållet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 § skall anses ha den utformning som framgår

av fastighetsplanen skall kommunen ange avvikelsen på detaljplanen samt
sända ett exemplar av detaljplanen och de handlingar som anges i andra
stycket till länsstyrelsen respektive underrätta länsstyrelsen om innehållet i
dessa enligt tredje stycket.

7 kap.

4 § Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner,
detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har
betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och
vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anlägg-
ningar.

Bestämmelserna i 4 kap. 1 § tredje stycket och 2 § om planhandlingar och

deras utformning samt om planbeskrivning skall tillämpas på regionplanen.
Någon redovisning av åtgärder för att fullfölja planen behöver dock inte
lämnas.

8 kap.

4 §8 Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna
åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående
uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens

karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bo-

stadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker
sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5
meter,

3. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 2 eller över alta-

ner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratme-
ter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

4. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bo-

stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än

8

Senaste lydelse 1994:852

background image

SFS 1995:1197

10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnader-

na inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komplement-

byggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna
från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare grän-

sen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar

närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än
4,5 meter.

Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första stycket

2-4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte
bygglov.

Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första

stycket 1 och andra stycket kräver bygglov.

5 §9 Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att på
det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som
avses i 1-3 §§.

Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs för

att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna

1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,
4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,
5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, kolo-

nistugor och liknande byggnader.

Beslut enligt första och andra stycket får inte fattas, om bygglov krävs för

att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åt-

gärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

9 kap.

1 §10 Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-

eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt
bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och
provning utförs i tillräcklig omfattning.

Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och

egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, skall rivningen ske på ett

sådant sätt att olika material kan tas om hand var för sig enligt planen.

2 §11 Minst tre veckor innan arbetena påbörjas skall byggherren göra en

anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser

1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,

2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 § första stycket,

9

Senaste lydelse 1994:852. �ndringen innebär bl.a. ätt andra stycket 7 upphävs.

10

Senaste lydelse 1994:852.

11

Senaste lydelse 1994:852.

2180

background image

SFS 1995:1197

3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de bä-

rande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,

4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler eller

anordningar för ventilation i byggnader,

5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörjning

eller avlopp i byggnader eller inom tomter,

6. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som om-

fattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 § första
stycket 4 eller 16 § 4.

Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket om

byggnadsnämnden särskilt medger det.

Bygganmälan upphör att gälla om arbetena inte påbörjats inom två år från

dagen för anmälan.

Rivning av andra byggnader än komplementbyggnader, sådana ekonomi-

byggnader som avses i 8 kap. 1 § andra stycket och sådana byggnader som
avses i 8 kap. 10 § skall anmälas till byggnadsnämnden (rivningsanmälan).
Bestämmelserna i första-tredje styckena om när anmälan skall göras, när
arbetena får påbörjas och när anmälan upphör att gälla skall tillämpas också
i fråga om rivning.

4 §12 Bygganmälningar och rivningsanmälningar skall vara skriftliga. För
enkla åtgärder räcker det med muntlig anmälan. Till en anmälan skall fogas
en beskrivning av projektets art och omfattning. Till en rivningsanmälan
skall också fogas en plan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras
(rivningsplan). Byggnadsnämnden får i enskilda fall besluta att rivningsplan-
inte behöver ges in.

12 §13 Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i
lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring, får byggnadsarbetena inte påbörjas
förrän bevis om försäkringen företetts för byggnadsnämnden. Detsamma
gäller om ett besked om skyddsrum krävs enligt 6 kap. 8 § lagen
(1994:1720) om civilt försvar.

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, får rivningsarbetena inte

påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen.

13 §14 För sådana byggnadsåtgärder som anges i 2 § första stycket och
som kräver bygganmälan samt för sådana rivningar som skall följa en

rivningsplan skall en kvalitetsansvarig utses av byggherren. För skilda delar
av ett projekt kan olika kvalitetsansvariga utses. En av dem skall samordna
deras uppgifter. Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem

som är kvalitetsansvarig.

En kvalitetsansvarig skall se till att kontrollplaner som avses i 9 § och

rivningsplaner som avses i 4 § följs samt att kontroller som avses i 8 § första

stycket 2 utförs. Han skall vara närvarande vid byggsamråd enligt 7 § samt
vid besiktningar och andra kontroller.

12

Senaste lydelse 1994:852.

13

Senaste lydelse 1994:1733.

14

Senaste lydelse 1994:852.

2181

background image

SFS 1995:1197

10 kap.

3 §15 Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings-
eller markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet
eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något
beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får också,
om nämnden finner att byggherren inte följer någon väsentlig del av en
kontrollplan, förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de uppkomna
bristerna avhjälpts.

�r det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket

äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller
hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts, även om de
förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.

Om byggnadsnämnden finner att byggherren i något väsentligt avseende

avviker från en rivningsplan, får nämnden förbjuda att rivningen fortsätts till
dess att byggherren visar att det finns förutsättningar för att planen kommer
att följas.

Förbud enligt denna paragraf får förenas med vite.
Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

6 §16 Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 § första
stycket, en överträdelse sker genom att

1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.

13 §,

2. någon underlåter att göra bygganmälan eller rivningsanmälan när så-

dan anmälan skall göras eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har med-

delat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000

kronor. �r överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

11 kap.

5 §17 Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och
förhandsbesked och i ärenden som föranleds av en bygganmälan eller riv-
ningsanmälan enligt 9 kap. 2 § samt i andra ärenden som föranleder upp-
rättande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framställning
av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande
åtgärder.

Byggnadsnämnden får dessutom, efter det att bygganmälan som avser åt-

gärder som anges i 9 kap. 2 § första stycket 1 eller 2 inkommit avseende
uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad eller annan
anläggning, ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för sådana åtgärder
som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner, om-
rådesbestämmelser och fastighetsplaner. Planavgift får tas ut endast om
fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmelserna.

Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens

15

Senaste lydelse 1994:852.

16

Senaste lydelse 1994:852.

17

Senaste lydelse 1994:852.

2182

background image

genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av avgifter-
na skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

13 kap.

2 §18 Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och
kommunala nämnder än de som anges i 1 § får överklagas hos

länsstyrelsen.

Sådana beslut får dock inte överklagas till den del de avser

1. frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestämmelser

eller förhandsbesked,

2. behovet av byggsamråd.

3 § Bestämmelser om överklagande av beslut som avses i 2 § finns i 2 3 -
25 §§ förvaltningslagen (1986:223).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en de-

taljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan räknas dock från den*
dag då justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommu-

nens anslagstavla. När ett sådant beslut har fattats av kommunfullmäktige,
skall vad som föreskrivs i 23-25 §§ förvaltningslagen om den myndighet
som har meddelat beslutet i stället avse kommunstyrelsen.

4 §19 Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske
eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket samt
länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller förhands-
besked inte skall gälla får inte överklagas.

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första

stycket får överklagas hos kammarrätten om beslutet avser

1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,

2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av de-

taljplan och överklagandet avser frågan om åtgärderna utgör komplette-
ringsåtgärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
områdesbestämmelser,

3. rivningslov eller marklov och överklagandet avser frågan om åtgärder-

na strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,

4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller enligt

6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp,

5. fråga enligt 9 kap.,
6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,

7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 §,
hos regeringen i övriga fall.

8 § Den myndighet som har att pröva överklagande av ett beslut att anta,
ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighets-
plan skall antingen fastställa eller upphäva beslutet i dess helhet. Om
kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller

18

Senaste lydelse 1994:852.

19

Senaste lydelse 1994:852.

2183

background image

SFS 1995:1197

ändras på annat sätt. Utan kommunens medgivande får ändringar av ringa
betydelse göras.

På kommunens begäran kan myndigheten förordna att det överklagade

beslutet, utan hinder av att överklagandet inte har slutligen avgjorts, får
genomföras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet.
Sådana förordnanden får inte överklagas.

14 kap.

8 §20 �gare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till
ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att

1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse för-

störd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov
har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller

rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan enligt 5 kap. 7 § första

stycket 4 eller 6 eller i områdesbestämmelser enligt 5 kap. 16 § 4 eller 5,

4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge

inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i om-
rådesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.
Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om bygg-

naden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i första
stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning,
om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten.
I fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till ersättning, om skadan
medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av
fastigheten.

Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer

vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,
om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra

beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdslagen
(1964:822), förbud enligt 20 § andra stycket och 21 § andra stycket samma
lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429) och 19 kap. 2 § vat-
tenlagen (1983:291), under förutsättning att besluten meddelats inom tio år
före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hän-
synstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i särskilda fall har inträtt
inom samma tid. Har talan eller rätt till ersättning eller inlösen med anled-

ning av nyss angivna beslut förlorats på grund av bestämmelserna i 15 kap.
4 § eller motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m.m., natur-
vårdslagen eller vattenlagen, utgör detta förhållande inte något hinder mot
att beslutet beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivnings-

förbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att
tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med natur-
resurser m.m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för
ersättning eller inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till

20

Senaste lydelse 1993:559.

2184

background image

2185

SFS 1995:1197

den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats
skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet

skall äldre bestämmelser tillämpas utom såvitt avser 3 kap. 14 §.

På regeringens vägnar

ANNA LINDH

Fredrik Damgren
(Miljödepartementet)

Viktiga lagar inom fastighetsrätt

Viktiga lagar inom fastighetsrätt

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.