SFS 1995:1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Start / Fastighetsrätt / Plan- och bygglag (2010:900) / SFS 1995:1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

SFS 1995_1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987_10)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">              </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1995:1197 Utkom fr�n trycket den 1 december 1995 utf�rdad den 23 november 1995. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om plan- och bygglagen (1987:10)2 dels att 8 kap. 29 a � skall upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 3 och 4 ��, 2 kap. 1, 2 och 4 ��, 3 kap. 14, 17 och 18 ��, 4 kap. 1-5 och 8 ��, 5 kap. 7, 16, 18, 20, 21 och 31 ��, 6 kap. 13 �, 7 kap. 4 �, 8 kap. 4 och 5 ��, 9 kap. 1, 2, 4, 12 och 13 ��, 10 kap. 3 och 6 ��, 11 kap. 5 �, 13 kap. 2-4 och 8 �� och 14 kap. 8 � samt rubriken till 2 kap. skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall f�ras in en ny paragraf, 4 kap. 14 �, av f�ljande lydelse. l kap. 3 � Varje kommun skall ha en aktuell �versiktsplan, som omfattar hela kommunen. �versiktsplanen skall ge v�gledning f�r beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt om hur den byggda milj�n skall utvecklas och bevaras. �versiktsplanen �r inte bindande f�r myndigheter och enskilda. Regleringen av markens anv�ndning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan f�r omfatta endast en begr�nsad del av kommunen. F�r begr�nsade omr�den av kommunen som inte omfattas av detaljplan f�r omr�desbest�mmelser antas, om det beh�vs f�r att syftet med �ver- siktsplanen skall uppn�s eller f�r att s�kerst�lla att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. tillgodoses. Fastighetsplaner f�r antas f�r att underl�tta genomf�randet av detaljpla- ner. F�r samordning av flera kommuners planl�ggning f�r regionplaner antas. 4 �3 Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, tr�df�llning och skogsplantering fordras tillst�nd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som f�ljer av denna lag. Vidare skall den n�mnd som avses i 7 � underr�ttas om olika slags arbeten genom bygganm�lan eller rivningsanm�lan i den omfattning som f�ljer av denna lag. Betr�ffande �tg�rder som kr�ver bygglov f�r ges f�rhandsbesked huruvida byggande kan till�tas p� den avsedda platsen. 1 Prop. 1994/95:230, bet. 1995/96:BoUl, rskr. 1995/96:30. 2 Lagen omtryckt 1992:1769. 3 Senaste lydelse 1994:852. 2173 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1197 2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. 1 � Mark- och vattenomr�den skall anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt f�religgande behov. Vid planl�ggning och i �renden om bygglov och f�rhandsbesked skall la- gen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. till�mpas. 2 � Planl�ggning skall, med beaktande av natur- och kulturv�rden, fr�mja en �ndam�lsenlig struktur av bebyggelse, gr�nomr�den, kommunikations- leder och andra anl�ggningar. �ven en fr�n social synpunkt god livsmilj�, goda milj�f�rh�llanden i �vrigt samt en l�ngsiktigt god hush�llning med mark och vatten och med energi och r�varor skall fr�mjas. H�nsyn skall tas till f�rh�llandena i angr�nsande kommuner. Vad som anges i f�rsta stycket skall beaktas �ven i andra �renden enligt denna lag. 4 �4 Inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall bebyggelse- milj�n utformas med h�nsyn till behovet av 1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olycksh�ndelser, 2. �tg�rder f�r att skydda befolkningen mot och begr�nsa verkningarna av stridshandlingar, 3. hush�llning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis- ka f�rh�llanden, 4. trafikf�rs�rjning och god trafikmilj�, 5. parker och andra gr�nomr�den, 6. m�jligheter f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga att anv�nda omr�det, 7. f�r�ndringar och kompletteringar. Inom eller i n�ra anslutning till omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall det finnas l�mpliga platser f�r lek, motion och annan utevistelse samt m�jligheter att anordna en rimlig samh�llsservice och kommersiell service. 3 kap. 14 �5 I fr�ga om anl�ggningar som anges i 8 kap. 2 � f�rsta stycket skall f�reskrifterna i 1-3 och 10-13 �� om byggnader till�mpas. I fr�ga om s�dana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav p� bygglov skall f�reskrifterna i 1 och 2 �� om byggnader till�mpas. 17 � Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspr�k f�r bebyggelse eller inte, h�llas i v�rdat skick. De skall sk�tas s� att betydande ol�genheter f�r omgivningen och f�r trafiken inte uppkommer och s� att risken f�r olycksfall begr�nsas. Byggnadsn�mnden kan besluta att plantering skall utf�ras och att befintlig v�xtlighet skall bevaras. Tomter, som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�- m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, f�r inte f�rvanskas i de avseenden de 4 Senaste lydelse 1994:1733. 5 Senaste lydelse 1994:852 2174 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:644px;height:903px;"> <img width="644" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> omfattas av skyddsbest�mmelser i en detaljplan eller i omr�desbest�mmel- ser. Anordningar som har tillkommit f�r att uppfylla kraven i 15 � skall h�llas i st�nd i sk�lig utstr�ckning. Lekplatser och fasta anordningar p� lekplatser skall underh�llas s� att ris- ken f�r olycksfall begr�nsas. 18 � I fr�ga om allm�nna platser och omr�den f�r andra anl�ggningar �n byggnader skall vad som f�reskrivs om tomter i 17 � andra stycket alltid till�mpas samt vad som f�reskrivs i 15 och 16 �� och i 17 � f�rsta, tredje och fj�rde styckena till�mpas i sk�lig utstr�ckning. " 4 kap. 1 � I �versiktsplanen skall redovisas de allm�nna intressen enligt 2 kap. och de milj�- och riskfaktorer som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den. Vid redovisningen av de allm�nna intressena skall riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. anges s�rskilt. Av planen skall framg� 1. grunddragen i fr�ga om den avsedda anv�ndningen av mark- och vat- tenomr�den, 2. kommunens syn p� hur den byggda milj�n skall utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt lagen om hush�llning med naturresurser m.m. �versiktsplanens inneb�rd och konsekvenser skall kunna utl�sas utan sv�righet. 2 � Till �versiktsplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som avses i 8 � och l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 �. Om l�nsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anm�rkas i planen. 3 � N�r f�rslag till �versiktsplan eller till �ndring av planen uppr�ttas, skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�rs av f�rslaget. De myndigheter samt de sammanslut- ningar och enskilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. 4 � Syftet med samr�det �r att f�rb�ttra beslutsunderlaget och att ge m�jlighet till insyn och p�verkan. Under samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse samt f�rslagets inneb�rd och konsekvenser redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i en samr�dsredog�relse. 5 � Under samr�det skall l�nsstyrelsen s�rskilt ta till vara och samordna statens intressen och d�rvid 1. tillhandah�lla underlag f�r kommunens bed�mningar och ge r�d i fr�ga om s�dana allm�nna intressen enligt 2 kap. och s�dana milj�- och riskfakto- 2175 SFS 1995:1197 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2176 SFS 1995:1197 rer som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�- den, 2. verka f�r att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. tillgodoses och f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt. 8 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av 1. planbeskrivning som avses i andra stycket, 2. samr�dsredog�relsen, 3. g�llande �versiktsplan, 4. s�dant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r en bed�mning av f�rslaget. I planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, sk�len till planens utformning och de �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r att fullf�lja planen. Vidare skall redog�ras f�r planens konsekvenser. Avser f�rslaget �ndring av �versiktsplanen f�r en viss del av kommunen, skall �ndringens verkningar f�r andra delar av kommunen redovisas. 14 � Kommunfullm�ktige skall minst en g�ng under mandattiden ta st�llning till �versiktsplanens aktualitet. F�re ett beslut som avses i f�rsta stycket skall l�nsstyrelsen i en samman- fattande redog�relse redovisa synpunkter i fr�ga om s�dana statliga intressen som kan vara av betydelse f�r kommunens beslut samt ange hur synpunk- terna enligt l�nsstyrelsens mening f�rh�ller sig till �versiktsplanen. 5 kap. 7 �6 Ut�ver vad som enligt 3 � skall redovisas i detaljplanen f�r i planen meddelas best�mmelser om 1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 � f�rsta stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 � f�rsta och tredje styckena samt 9 � f�rsta och andra styckena, 2. den st�rsta omfattning i vilken byggande �ver och under markytan f�r ske och, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till bostadsf�rs�rjningen eller milj�n, �ven den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske, 3. byggnaders anv�ndning, varvid f�r bostadsbyggnader kan best�mmas andelen l�genheter av olika slag och storlek, 4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggningar och tomter, varvid f�r meddelas varsamhetsbest�mmelser f�r att precisera kraven i 3 kap. 10 �, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och f�r tomter som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, rivningsf�rbud f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � samt s�dana best�mmelser i fr�ga om andra �ndringar av byggnader �n tillbyggnader som f�r utf�rdas med st�d av f�reskrifter enligt 21 � lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p� byggnadsverk, m.m., 5. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge, 6. anv�ndning och utformning av allm�nna platser f�r vilka kommunen inte skall vara huvudman, varvid f�r meddelas skyddsbest�mmelser f�r 6 Senaste lydelse 1994:852 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2177 SFS 1995:1197 s�dana platser som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, 7. st�ngsel samt utfart eller annan utg�ng mot allm�nna platser, 8. placering och utformning av parkeringsplatser, f�rbud att anv�nda viss mark eller byggnader f�r parkering samt skyldighet att anordna utrymme f�r parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 � f�rsta stycket 6, 9. tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader, som inte genast beh�ver tas i anspr�k f�r det �ndam�l som anges i planen, 10. markreservat f�r allm�nna ledningar, energianl�ggningar samt trafik- och v�ganordningar, 11. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen och, om det finns s�rskilda sk�l, h�gsta till�tna v�rden f�r st�rningar genom luftf�rorening, buller, skakning, ljus eller annat s�dant som pr�vas enligt milj�skyddslagen (1969:387), 12. principerna f�r fastighetsindelningen och f�r inr�ttande av gemen- samhetsanl�ggningar, 13. skydd f�r s�dana allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman och som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt. Best�mmelser om byggnaders anv�ndning enligt f�rsta stycket 3 f�r inte utformas s� att en effektiv konkurrens motverkas. I detaljplanen f�r �ven meddelas best�mmelser om exploateringssamver- kan enligt 6 kap. 2 �. Om en detaljplan antas efter det att ett exploaterings- beslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomf�ras enligt n�mnda lag. Skall mark tas i anspr�k fr�n n�gon fastighet vars �gare inte deltar i samver- kan, skall planen inneh�lla uppgift d�rom. Planen f�r inte g�ras mer detaljerad �n som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till syftet med den. 16 �7 F�r begr�nsade omr�den som inte omfattas av detaljplan kan omr�desbest�mmelser antas f�r att s�kerst�lla att syftet med �versiktsplanen uppn�s eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. tillgodoses. Med omr�desbest�mmelser f�r regleras 1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � andra stycket, 6 � f�rsta stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 �, 8 � andra och tredje styckena samt 9 � tredje stycket, 2. grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r bebyg- gelse eller f�r fritidsanl�ggningar, kommunikationsleder och andra j�mf�rli- ga �ndam�l, 3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean f�r fritidshus och storleken p� tomter till s�dana hus, 4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggningar och tomter, varvid f�r meddelas varsamhetsbest�mmelser f�r att precisera, kraven i 3 kap. 10 �, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och f�r tomter som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, rivningsf�rbud f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � samt s�dana best�mmelser i fr�ga om andra �ndringar av 7 Senaste lydelse 1994:852 69-SFS 1995 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1197 byggnader �n tillbyggnader som f�r utf�rdas med st�d av f�reskrifter enligt 21 � lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p� byggnadsverk, m.m., 5. anv�ndning och utformning av allm�nna platser, varvid f�r meddelas skyddsbest�mmelser f�r s�dana platser som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n histo- risk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, 6. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana om- r�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket, 7. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen, 8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 �. 18 � Detaljplanen skall grundas p� ett program som anger utg�ngspunkter och m�l f�r planen, om det inte �r on�digt. En milj�konsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hus- h�llning med naturresurser m.m. skall uppr�ttas, om detaljplanen medger en anv�ndning av mark eller av byggnader eller andra anl�ggningar som inne- b�r betydande p�verkan p� milj�n, h�lsan eller hush�llningen med naturre- surser. 20 � N�r program utarbetas och n�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas, skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som ber�rs av programmet eller f�rslaget. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs av programmet eller f�rslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av programmet eller f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. 21 � Syftet med samr�d �r att f�rb�ttra beslutsunderlaget och att ge m�jlighet till insyn och p�verkan. Under samr�den b�r kommunen redovisa planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget. N�r det finns program eller milj�konsekvensbeskrivning, skall �ven dessa redovisas. Vid samr�d om ett f�rslag till detaljplan skall motiven till f�rslaget redovisas. De synpunkter som har framf�rts vid samr�den samt kommentarer och f�rslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam sam- r�dsredog�relse. 31 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som till f�ljd av beslutet kan vara ber�ttigade till ers�ttning enligt 14 kap. 5 eller 8 � underr�ttas. I underr�ttelsen skall ocks� tas in en upplysning om inne- h�llet i 15 kap. 4 �. Kommunen best�mmer om underr�ttelsen skall ske genom brev eller genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 �. Kommunen skall p� planhandlingama anteckna datum d� beslutet vunnit laga kraft. Om ett f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket har medde- lats, skall �ven datum f�r f�rordnandet antecknas. Snarast m�jligt efter det att beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen, genomf�randebeskrivningen och fastighetsf�r- teckningen s�ndas till l�nsstyrelsen samt till fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor fr�n det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underr�ttas om inneh�llet i handlingarna. 2178 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2179 SFS 1995:1197 6 kap. 13 � Fastighetsplanen antas av byggnadsn�mnden eller, om planen har uppr�ttats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av n�mnden, av den som antar detaljplanen. Kommunen skall p� planhandlingarna anteckna datum d� beslutet vunnit laga kraft. Om ett f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket har medde- lats, skall �ven datum f�r f�rordnandet antecknas. Snarast m�jligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsf�rteckningen s�ndas till l�nssty- relsen samt till fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyn- digheten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor fr�n det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underr�ttas om inneh�llet i handlingarna. I de fall detaljplanen enligt 5 � skall anses ha den utformning som framg�r av fastighetsplanen skall kommunen ange avvikelsen p� detaljplanen samt s�nda ett exemplar av detaljplanen och de handlingar som anges i andra stycket till l�nsstyrelsen respektive underr�tta l�nsstyrelsen om inneh�llet i dessa enligt tredje stycket. 7 kap. 4 � Regionplanen skall tj�na till ledning f�r beslut om �versiktsplaner, detaljplaner och omr�desbest�mmelser. Planen kan, i den m�n det har betydelse f�r regionen, ange grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt riktlinjer f�r lokalisering av bebyggelse och anl�gg- ningar. Best�mmelserna i 4 kap. 1 � tredje stycket och 2 � om planhandlingar och deras utformning samt om planbeskrivning skall till�mpas p� regionplanen. N�gon redovisning av �tg�rder f�r att fullf�lja planen beh�ver dock inte l�mnas. 8 kap. 4 �8 Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller inte i fr�ga om nedan angivna �tg�rder betr�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader): 1. f�rga om byggnader inom omr�den med detaljplan, om byggnadens karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentligt, 2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bo- stadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte str�cker sig mer �n 3,0 meter ut fr�n huset och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 3. anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplatser som anges i 2 eller �ver alta- ner, balkonger eller entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0 kvadratme- ter och inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 4. uppf�ra h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�rhet av bo- stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte �r st�rre �n 8 Senaste lydelse 1994:852 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1197 10,0 kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggnader- na inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter. Utanf�r detaljplan �r en- och tv�bostadshus och tillh�rande komplement- byggnader, murar och plank som ej ing�r i samlad bebyggelse undantagna fr�n best�mmelserna i 1 och 2 �� ven i fr�ga om f�ljande �tg�rder 1. g�ra mindre tillbyggnader, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�n- sen �n 4,5 meter, 2. uppf�ra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar n�rhet av bostadshuset, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter. Om de grannar som ber�rs medger att �tg�rder som avses i f�rsta stycket 2-4 och i andra stycket utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, kr�vs inte bygglov. Enligt 6 � f�r kommunen best�mma att de �tg�rder som avses i f�rsta stycket 1 och andra stycket kr�ver bygglov. 5 �9 Kommunen f�r i en detaljplan besluta att bygglov inte kr�vs f�r att p� det s�tt och under den tid som n�rmare anges i planen utf�ra �tg�rder som avses i 1-3 ��. Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att bygglov inte kr�vs f�r att p� det s�tt som n�rmare anges i best�mmelserna 1. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra komplementbyggnader, 2. g�ra mindre tillbyggnader, 4. utf�ra eller �ndra anl�ggningar som avses i 2 �, 5. bygga till eller p� annat s�tt �ndra industribyggnader, 6. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra enklare fritidshus, kolo- nistugor och liknande byggnader. Beslut enligt f�rsta och andra stycket f�r inte fattas, om bygglov kr�vs f�r att tillvarata grannars intressen eller allm�nna intressen. Inom samlad bebyggelse kr�vs medgivande fr�n ber�rda grannar, om �t- g�rder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utf�ras utan bygglov. 9 kap. 1 �10 Den som f�r egen r�kning utf�r eller l�ter utf�ra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utf�rs enligt best�mmelserna i denna lag och enligt f�reskrifter eller beslut som har meddelats med st�d av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och provning utf�rs i tillr�cklig omfattning. Arbetena skall planeras och utf�ras med aktsamhet s� att personer och egendom inte skadas och s� att minsta m�jliga obehag uppst�r. I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 �, skall rivningen ske p� ett s�dant s�tt att olika material kan tas om hand var f�r sig enligt planen. 2 �11 Minst tre veckor innan arbetena p�b�rjas skall byggherren g�ra en anm�lan till byggnadsn�mnden (bygganm�lan), om arbetena avser 1. uppf�rande eller tillbyggnad av en byggnad, 2. �tg�rder som anges i 8 kap. 2 � f�rsta stycket, 9 Senaste lydelse 1994:852. �ndringen inneb�r bl.a. �tt andra stycket 7 upph�vs. 10 Senaste lydelse 1994:852. 11 Senaste lydelse 1994:852. 2180 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1197 3. s�dana �ndringar av en byggnad som ber�r konstruktionen av de b�- rande delarna eller som avsev�rt p�verkar dess planl�sning, 4. installation eller v�sentlig �ndring av hissar, eldst�der, r�kkanaler eller anordningar f�r ventilation i byggnader, 5. installation eller v�sentlig �ndring av anordningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter, 6. underh�ll av s�dan bebyggelse med s�rskilt bevarandev�rde som om- fattas av skyddsbest�mmelser som utf�rdats med st�d av 5 kap. 7 � f�rsta stycket 4 eller 16 � 4. Byggnadsarbetena f�r p�b�rjas tidigare �n som anges i f�rsta stycket om byggnadsn�mnden s�rskilt medger det. Bygganm�lan upph�r att g�lla om arbetena inte p�b�rjats inom tv� �r fr�n dagen f�r anm�lan. Rivning av andra byggnader �n komplementbyggnader, s�dana ekonomi- byggnader som avses i 8 kap. 1 � andra stycket och s�dana byggnader som avses i 8 kap. 10 � skall anm�las till byggnadsn�mnden (rivningsanm�lan). Best�mmelserna i f�rsta-tredje styckena om n�r anm�lan skall g�ras, n�r arbetena f�r p�b�rjas och n�r anm�lan upph�r att g�lla skall till�mpas ocks� i fr�ga om rivning. 4 �12 Bygganm�lningar och rivningsanm�lningar skall vara skriftliga. F�r enkla �tg�rder r�cker det med muntlig anm�lan. Till en anm�lan skall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Till en rivningsanm�lan skall ocks� fogas en plan �ver hur rivningsmaterialet kommer att hanteras (rivningsplan). Byggnadsn�mnden f�r i enskilda fall besluta att rivningsplan- inte beh�ver ges in. 12 �13 Om en s�dan f�rs�kring f�r byggnadsarbeten beh�vs som avses i lagen (1993:320) om byggfelsf�rs�kring, f�r byggnadsarbetena inte p�b�rjas f�rr�n bevis om f�rs�kringen f�retetts f�r byggnadsn�mnden. Detsamma g�ller om ett besked om skyddsrum kr�vs enligt 6 kap. 8 � lagen (1994:1720) om civilt f�rsvar. I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 �, f�r rivningsarbetena inte p�b�rjas f�rr�n byggnadsn�mnden godk�nt rivningsplanen. 13 �14 F�r s�dana byggnads�tg�rder som anges i 2 � f�rsta stycket och som kr�ver bygganm�lan samt f�r s�dana rivningar som skall f�lja en rivningsplan skall en kvalitetsansvarig utses av byggherren. F�r skilda delar av ett projekt kan olika kvalitetsansvariga utses. En av dem skall samordna deras uppgifter. Byggherren skall underr�tta byggnadsn�mnden om vem som �r kvalitetsansvarig. En kvalitetsansvarig skall se till att kontrollplaner som avses i 9 � och rivningsplaner som avses i 4 � f�ljs samt att kontroller som avses i 8 � f�rsta stycket 2 utf�rs. Han skall vara n�rvarande vid byggsamr�d enligt 7 � samt vid besiktningar och andra kontroller. 12 Senaste lydelse 1994:852. 13 Senaste lydelse 1994:1733. 14 Senaste lydelse 1994:852. 2181 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1197 10 kap. 3 �15 Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en viss �tg�rd forts�tts, om det �r uppenbart att arbetet eller �tg�rden strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st�d av lagen. Byggnadsn�mnden f�r ocks�, om n�mnden finner att byggherren inte f�ljer n�gon v�sentlig del av en kontrollplan, f�rbjuda att ett byggnadsarbete forts�tts innan de uppkomna bristerna avhj�lpts. �r det uppenbart att ett arbete eller en �tg�rd som avses i f�rsta stycket �ventyrar en byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda att arbetet eller �tg�rden forts�tts, �ven om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket inte f�religger. Om byggnadsn�mnden finner att byggherren i n�got v�sentligt avseende avviker fr�n en rivningsplan, f�r n�mnden f�rbjuda att rivningen forts�tts till dess att byggherren visar att det finns f�ruts�ttningar f�r att planen kommer att f�ljas. F�rbud enligt denna paragraf f�r f�renas med vite. Beslut enligt denna paragraf g�ller omedelbart. 6 �16 S�rskild avgift skall tas ut om, i andra fall �n som avses i 4 � f�rsta stycket, en �vertr�delse sker genom att 1. arbete utf�rs utan att det finns n�gon kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 13 �, 2. n�gon underl�ter att g�ra bygganm�lan eller rivningsanm�lan n�r s�- dan anm�lan skall g�ras eller 3. arbete utf�rs i strid mot n�got beslut som byggnadsn�mnden har med- delat enligt denna lag. Den s�rskilda avgiften skall best�mmas till minst 200 och h�gst 1 000 kronor. �r �vertr�delsen ringa, beh�ver n�gon avgift inte tas ut. 11 kap. 5 �17 Byggnadsn�mnden f�r ta ut avgift i �renden ang�ende lov och f�rhandsbesked och i �renden som f�ranleds av en bygganm�lan eller riv- ningsanm�lan enligt 9 kap. 2 � samt i andra �renden som f�ranleder upp- r�ttande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framst�llning av arkivbest�ndiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskr�vande �tg�rder. Byggnadsn�mnden f�r dessutom, efter det att bygganm�lan som avser �t- g�rder som anges i 9 kap. 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 inkommit avseende uppf�rande, tillbyggnad eller annan �ndring av en byggnad eller annan anl�ggning, ta ut en planavgift f�r att t�cka kostnaderna f�r s�dana �tg�rder som erfordras f�r att enligt denna lag uppr�tta eller �ndra detaljplaner, om- r�desbest�mmelser och fastighetsplaner. Planavgift f�r tas ut endast om fastighets�garen har nytta av planen eller best�mmelserna. Avgifterna f�r tas ut med h�gst det belopp som motsvarar kommunens 15 Senaste lydelse 1994:852. 16 Senaste lydelse 1994:852. 17 Senaste lydelse 1994:852. 2182 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> genomsnittliga kostnad f�r �tg�rderna. Grunderna f�r ber�kning av avgifter- na skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullm�ktige. Avgifterna tas ut av s�kanden och f�r tas ut i f�rskott. 13 kap. 2 �18 Andra beslut enligt denna lag av kommunfullm�ktige och kommunala n�mnder �n de som anges i 1 � f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen. S�dana beslut f�r dock inte �verklagas till den del de avser 1. fr�gor som redan �r avgjorda genom detaljplan, omr�desbest�mmelser eller f�rhandsbesked, 2. behovet av byggsamr�d. 3 � Best�mmelser om �verklagande av beslut som avses i 2 � finns i 2 3 - 25 �� f�rvaltningslagen (1986:223). Tiden f�r �verklagande av ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en de- taljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastighetsplan r�knas dock fr�n den* dag d� justeringen av protokollet med beslutet har tillk�nnagetts p� kommu- nens anslagstavla. N�r ett s�dant beslut har fattats av kommunfullm�ktige, skall vad som f�reskrivs i 23-25 �� f�rvaltningslagen om den myndighet som har meddelat beslutet i st�llet avse kommunstyrelsen. 4 �19 L�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 � huruvida pr�vning skall ske eller ej och l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 12 kap. 4 � f�rsta stycket samt l�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 � andra stycket att lov eller f�rhands- besked inte skall g�lla f�r inte �verklagas. Andra beslut av l�nsstyrelsen enligt denna lag �n de som anges i f�rsta stycket f�r �verklagas hos kammarr�tten om beslutet avser 1. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de med detaljplan, 2. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de som inte omfattas av de- taljplan och �verklagandet avser fr�gan om �tg�rderna utg�r komplette- rings�tg�rder enligt 8 kap. 13 �, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot omr�desbest�mmelser, 3. rivningslov eller marklov och �verklagandet avser fr�gan om �tg�rder- na strider mot en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, 4. f�rordnanden enligt 6 kap. 19 � att avst� eller uppl�ta mark eller enligt 6 kap. 22 � om skyldighet att bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp, 5. fr�ga enligt 9 kap., 6. p�f�ljder och ingripanden enligt 10 kap., 7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 �, hos regeringen i �vriga fall. 8 � Den myndighet som har att pr�va �verklagande av ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastighets- plan skall antingen fastst�lla eller upph�va beslutet i dess helhet. Om kommunen har medgett det, f�r dock beslutet upph�vas i en viss del eller 18 Senaste lydelse 1994:852. 19 Senaste lydelse 1994:852. 2183 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:1197 �ndras p� annat s�tt. Utan kommunens medgivande f�r �ndringar av ringa betydelse g�ras. P� kommunens beg�ran kan myndigheten f�rordna att det �verklagade beslutet, utan hinder av att �verklagandet inte har slutligen avgjorts, f�r genomf�ras i s�dana delar som uppenbarligen inte ber�rs av �verklagandet. S�dana f�rordnanden f�r inte �verklagas. 14 kap. 8 �20 �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheter har r�tt till ers�ttning av kommunen, om skada uppkommer till f�ljd av att 1. bygglov v�gras till att ers�tta en riven eller genom olycksh�ndelse f�r- st�rd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ans�kan om bygglov har gjorts inom fem �r fr�n det att byggnaden revs eller f�rst�rdes, 2. rivningsf�rbud meddelas i detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller rivningslov v�gras med st�d av 8 kap. 16 � 2 eller 3, 3. skyddsbest�mmelser meddelas i en detaljplan enligt 5 kap. 7 � f�rsta stycket 4 eller 6 eller i omr�desbest�mmelser enligt 5 kap. 16 � 4 eller 5, 4. best�mmelser om vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana omr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket meddelas i om- r�desbest�mmelser, 5. marklov v�gras med st�d av 8 kap. 18 � f�rsta stycket 2 eller 3. R�tt till ers�ttning f�religger i fall som avses i f�rsta stycket 1, om bygg- naden f�rst�rts genom olycksh�ndelse. I �vriga fall som avses i f�rsta stycket 1 och i fall som avses i f�rsta stycket 2 f�religger r�tt till ers�ttning, om skadan �r betydande i f�rh�llande till v�rdet av ber�rd del av fastigheten. I fall som avses i f�rsta stycket 3-5 f�religger r�tt till ers�ttning, om skadan medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av fastigheten. Medf�r beslut som avses i f�rsta stycket att synnerligt men uppkommer vid anv�ndningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa fastigheten, om �garen beg�r det. Vid till�mpningen av andra och tredje styckena skall �ven beaktas andra beslut som avses i f�rsta stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 � lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 �� naturv�rdslagen (1964:822), f�rbud enligt 20 � andra stycket och 21 � andra stycket samma lag och beslut enligt 18 � skogsv�rdslagen (1979:429) och 19 kap. 2 � vat- tenlagen (1983:291), under f�ruts�ttning att besluten meddelats inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inverkan av h�n- synstaganden enligt 30 � skogsv�rdslagen som i s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid. Har talan eller r�tt till ers�ttning eller inl�sen med anled- ning av nyss angivna beslut f�rlorats p� grund av best�mmelserna i 15 kap. 4 � eller motsvarande best�mmelser i lagen om kulturminnen m.m., natur- v�rdslagen eller vattenlagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hinder mot att beslutet beaktas. Har kommunen efter f�rel�ggande enligt 12 kap. 6 � beslutat om rivnings- f�rbud eller skyddsbest�mmelser som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 f�r att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med natur- resurser m.m., �r staten skyldig att ers�tta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller inl�sen. I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 5 �r �garen till 20 Senaste lydelse 1993:559. 2184 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2185 SFS 1995:1197 den anl�ggning f�r vilken skydds- eller s�kerhetsomr�det har beslutats skyldig att ers�tta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller inl�sen. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1996. 2. Betr�ffande �renden som avgjorts av kommunen f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas utom s�vitt avser 3 kap. 14 �. P� regeringens v�gnar ANNA LINDH Fredrik Damgren (Milj�departementet) </div> </div>

Lag
om �ndring i plan- och bygglagen (1987:10);

SFS 1995:1197
Utkom fr�n trycket
den 1 december 1995

utf�rdad den 23 november 1995.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om plan- och bygglagen

(1987:10)2

dels att 8 kap. 29 a � skall upph�ra att g�lla,
dels att 1 kap. 3 och 4 ��, 2 kap. 1, 2 och 4 ��, 3 kap. 14, 17 och 18 ��, 4

kap. 1-5 och 8 ��, 5 kap. 7, 16, 18, 20, 21 och 31 ��, 6 kap. 13 �, 7 kap.
4 �, 8 kap. 4 och 5 ��, 9 kap. 1, 2, 4, 12 och 13 ��, 10 kap. 3 och 6 ��, 11
kap. 5 �, 13 kap. 2-4 och 8 �� och 14 kap. 8 � samt rubriken till 2 kap. skall
ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall f�ras in en ny paragraf, 4 kap. 14 �, av f�ljande

lydelse.

l kap.

3 � Varje kommun skall ha en aktuell �versiktsplan, som omfattar hela
kommunen. �versiktsplanen skall ge v�gledning f�r beslut om
anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt om hur den byggda milj�n
skall utvecklas och bevaras. �versiktsplanen �r inte bindande f�r
myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens anv�ndning och av bebyggelsen inom kommunen

sker genom detaljplaner. En detaljplan f�r omfatta endast en begr�nsad del
av kommunen.

F�r begr�nsade omr�den av kommunen som inte omfattas av detaljplan

f�r omr�desbest�mmelser antas, om det beh�vs f�r att syftet med �ver-

siktsplanen skall uppn�s eller f�r att s�kerst�lla att riksintressen enligt lagen
(1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. tillgodoses.

Fastighetsplaner f�r antas f�r att underl�tta genomf�randet av detaljpla-

ner.

F�r samordning av flera kommuners planl�ggning f�r regionplaner antas.

4 �3 Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning,
fyllning, tr�df�llning och skogsplantering fordras tillst�nd i form av bygglov,

rivningslov respektive marklov i den omfattning som f�ljer av denna lag.

Vidare skall den n�mnd som avses i 7 � underr�ttas om olika slags arbeten
genom bygganm�lan eller rivningsanm�lan i den omfattning som f�ljer av
denna lag.

Betr�ffande �tg�rder som kr�ver bygglov f�r ges f�rhandsbesked huruvida

byggande kan till�tas p� den avsedda platsen.

Prop. 1994/95:230, bet. 1995/96:BoUl, rskr. 1995/96:30.

Lagen omtryckt 1992:1769.

Senaste lydelse 1994:852.

2173

SFS 1995:1197

2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning
och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 � Mark- och vattenomr�den skall anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r
vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt

f�religgande behov.

Vid planl�ggning och i �renden om bygglov och f�rhandsbesked skall la-

gen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. till�mpas.

2 � Planl�ggning skall, med beaktande av natur- och kulturv�rden, fr�mja
en �ndam�lsenlig struktur av bebyggelse, gr�nomr�den, kommunikations-
leder och andra anl�ggningar. �ven en fr�n social synpunkt god livsmilj�,
goda milj�f�rh�llanden i �vrigt samt en l�ngsiktigt god hush�llning med
mark och vatten och med energi och r�varor skall fr�mjas. H�nsyn skall tas
till f�rh�llandena i angr�nsande kommuner.

Vad som anges i f�rsta stycket skall beaktas �ven i andra �renden enligt

denna lag.

4 �4 Inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall bebyggelse-
milj�n utformas med h�nsyn till behovet av

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor

och andra olycksh�ndelser,

2. �tg�rder f�r att skydda befolkningen mot och begr�nsa verkningarna av

stridshandlingar,

3. hush�llning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis-

ka f�rh�llanden,

4. trafikf�rs�rjning och god trafikmilj�,
5. parker och andra gr�nomr�den,
6. m�jligheter f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga

att anv�nda omr�det,

7. f�r�ndringar och kompletteringar.
Inom eller i n�ra anslutning till omr�den med sammanh�llen bebyggelse

skall det finnas l�mpliga platser f�r lek, motion och annan utevistelse samt
m�jligheter att anordna en rimlig samh�llsservice och kommersiell service.

3 kap.

14 �5 I fr�ga om anl�ggningar som anges i 8 kap. 2 � f�rsta stycket skall

f�reskrifterna i 1-3 och 10-13 �� om byggnader till�mpas.

I fr�ga om s�dana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav p�

bygglov skall f�reskrifterna i 1 och 2 �� om byggnader till�mpas.

17 � Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspr�k f�r bebyggelse eller

inte, h�llas i v�rdat skick. De skall sk�tas s� att betydande ol�genheter f�r
omgivningen och f�r trafiken inte uppkommer och s� att risken f�r olycksfall
begr�nsas. Byggnadsn�mnden kan besluta att plantering skall utf�ras och att
befintlig v�xtlighet skall bevaras.

Tomter, som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�-

m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, f�r inte f�rvanskas i de avseenden de

Senaste lydelse 1994:1733.

Senaste lydelse 1994:852

2174

omfattas av skyddsbest�mmelser i en detaljplan eller i omr�desbest�mmel-
ser.

Anordningar som har tillkommit f�r att uppfylla kraven i 15 � skall h�llas

i st�nd i sk�lig utstr�ckning.

Lekplatser och fasta anordningar p� lekplatser skall underh�llas s� att ris-

ken f�r olycksfall begr�nsas.

18 � I fr�ga om allm�nna platser och omr�den f�r andra anl�ggningar �n

byggnader skall vad som f�reskrivs om tomter i 17 � andra stycket alltid
till�mpas samt vad som f�reskrivs i 15 och 16 �� och i 17 � f�rsta, tredje
och fj�rde styckena till�mpas i sk�lig utstr�ckning.

4 kap.

1 � I �versiktsplanen skall redovisas de allm�nna intressen enligt 2 kap.

och de milj�- och riskfaktorer som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen
av mark- och vattenomr�den. Vid redovisningen av de allm�nna intressena

skall riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser
m.m. anges s�rskilt.

Av planen skall framg�

1. grunddragen i fr�ga om den avsedda anv�ndningen av mark- och vat-

tenomr�den,

2. kommunens syn p� hur den byggda milj�n skall utvecklas och bevaras,
3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt

lagen om hush�llning med naturresurser m.m.

�versiktsplanens inneb�rd och konsekvenser skall kunna utl�sas utan

sv�righet.

2 � Till �versiktsplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som avses i
8 � och l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 �.

Om l�nsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anm�rkas

i planen.

3 � N�r f�rslag till �versiktsplan eller till �ndring av planen uppr�ttas,
skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och
kommuner som ber�rs av f�rslaget. De myndigheter samt de sammanslut-
ningar och enskilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall
beredas tillf�lle till samr�d.

4 � Syftet med samr�det �r att f�rb�ttra beslutsunderlaget och att ge

m�jlighet till insyn och p�verkan. Under samr�det b�r motiven till f�rslaget,
planeringsunderlag av betydelse samt f�rslagets inneb�rd och konsekvenser
redovisas.

Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som

har framf�rts skall redovisas i en samr�dsredog�relse.

5 � Under samr�det skall l�nsstyrelsen s�rskilt ta till vara och samordna
statens intressen och d�rvid

1. tillhandah�lla underlag f�r kommunens bed�mningar och ge r�d i fr�ga

om s�dana allm�nna intressen enligt 2 kap. och s�dana milj�- och riskfakto-

2175

SFS 1995:1197

2176

SFS 1995:1197

rer som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�-
den,

2. verka f�r att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med

naturresurser m.m. tillgodoses och f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av
mark- och vattenomr�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p�
ett l�mpligt s�tt.

8 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av

1. planbeskrivning som avses i andra stycket,

2. samr�dsredog�relsen,
3. g�llande �versiktsplan,
4. s�dant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r

en bed�mning av f�rslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, sk�len

till planens utformning och de �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r att
fullf�lja planen. Vidare skall redog�ras f�r planens konsekvenser.

Avser f�rslaget �ndring av �versiktsplanen f�r en viss del av kommunen,

skall �ndringens verkningar f�r andra delar av kommunen redovisas.

14 � Kommunfullm�ktige skall minst en g�ng under mandattiden ta
st�llning till �versiktsplanens aktualitet.

F�re ett beslut som avses i f�rsta stycket skall l�nsstyrelsen i en samman-

fattande redog�relse redovisa synpunkter i fr�ga om s�dana statliga intressen
som kan vara av betydelse f�r kommunens beslut samt ange hur synpunk-
terna enligt l�nsstyrelsens mening f�rh�ller sig till �versiktsplanen.

5 kap.

7 �6 Ut�ver vad som enligt 3 � skall redovisas i detaljplanen f�r i planen
meddelas best�mmelser om

1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 � f�rsta

stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 � f�rsta och tredje
styckena samt 9 � f�rsta och andra styckena,

2. den st�rsta omfattning i vilken byggande �ver och under markytan f�r

ske och, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till bostadsf�rs�rjningen
eller milj�n, �ven den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,

3. byggnaders anv�ndning, varvid f�r bostadsbyggnader kan best�mmas

andelen l�genheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggningar

och tomter, varvid f�r meddelas varsamhetsbest�mmelser f�r att precisera
kraven i 3 kap. 10 �, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap.

12 � och f�r tomter som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk,

milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, rivningsf�rbud f�r byggnader som
avses i 3 kap. 12 � samt s�dana best�mmelser i fr�ga om andra �ndringar av
byggnader �n tillbyggnader som f�r utf�rdas med st�d av f�reskrifter enligt
21 � lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p� byggnadsverk, m.m.,

5. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge,
6. anv�ndning och utformning av allm�nna platser f�r vilka kommunen

inte skall vara huvudman, varvid f�r meddelas skyddsbest�mmelser f�r

Senaste lydelse 1994:852

2177

SFS 1995:1197

s�dana platser som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk,
milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt,

7. st�ngsel samt utfart eller annan utg�ng mot allm�nna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, f�rbud att anv�nda viss

mark eller byggnader f�r parkering samt skyldighet att anordna utrymme f�r
parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 � f�rsta stycket 6,

9. tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader, som inte genast beh�ver

tas i anspr�k f�r det �ndam�l som anges i planen,

10. markreservat f�r allm�nna ledningar, energianl�ggningar samt trafik-

och v�ganordningar,

11. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen och,

om det finns s�rskilda sk�l, h�gsta till�tna v�rden f�r st�rningar genom
luftf�rorening, buller, skakning, ljus eller annat s�dant som pr�vas enligt
milj�skyddslagen (1969:387),

12. principerna f�r fastighetsindelningen och f�r inr�ttande av gemen-

samhetsanl�ggningar,

13. skydd f�r s�dana allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman

och som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk, milj�m�ssig
eller konstn�rlig synpunkt.

Best�mmelser om byggnaders anv�ndning enligt f�rsta stycket 3 f�r inte

utformas s� att en effektiv konkurrens motverkas.

I detaljplanen f�r �ven meddelas best�mmelser om exploateringssamver-

kan enligt 6 kap. 2 �. Om en detaljplan antas efter det att ett exploaterings-
beslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga
kraft, skall det anges i planen om den skall genomf�ras enligt n�mnda lag.
Skall mark tas i anspr�k fr�n n�gon fastighet vars �gare inte deltar i samver-
kan, skall planen inneh�lla uppgift d�rom.

Planen f�r inte g�ras mer detaljerad �n som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till

syftet med den.

16 �7 F�r begr�nsade omr�den som inte omfattas av detaljplan kan

omr�desbest�mmelser antas f�r att s�kerst�lla att syftet med �versiktsplanen
uppn�s eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med
naturresurser m.m. tillgodoses. Med omr�desbest�mmelser f�r regleras

1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � andra stycket, 6 � f�rsta

stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 �, 8 � andra och tredje
styckena samt 9 � tredje stycket,

2. grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r bebyg-

gelse eller f�r fritidsanl�ggningar, kommunikationsleder och andra j�mf�rli-
ga �ndam�l,

3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean f�r fritidshus och storleken

p� tomter till s�dana hus,

4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggningar

och tomter, varvid f�r meddelas varsamhetsbest�mmelser f�r att precisera,
kraven i 3 kap. 10 �, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap.

12 � och f�r tomter som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhistorisk,

milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt, rivningsf�rbud f�r byggnader som
avses i 3 kap. 12 � samt s�dana best�mmelser i fr�ga om andra �ndringar av

Senaste lydelse 1994:852

69-SFS 1995

SFS 1995:1197

byggnader �n tillbyggnader som f�r utf�rdas med st�d av f�reskrifter enligt
21 � lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p� byggnadsverk, m.m.,

5. anv�ndning och utformning av allm�nna platser, varvid f�r meddelas

skyddsbest�mmelser f�r s�dana platser som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n histo-

risk, kulturhistorisk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt,

6. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana om-

r�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket,

7. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 �.

18 � Detaljplanen skall grundas p� ett program som anger utg�ngspunkter

och m�l f�r planen, om det inte �r on�digt.

En milj�konsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hus-

h�llning med naturresurser m.m. skall uppr�ttas, om detaljplanen medger en
anv�ndning av mark eller av byggnader eller andra anl�ggningar som inne-
b�r betydande p�verkan p� milj�n, h�lsan eller hush�llningen med naturre-
surser.

20 � N�r program utarbetas och n�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas, skall
kommunen samr�da med l�nsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och
kommuner som ber�rs av programmet eller f�rslaget. Sak�gare och de
bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs av programmet eller
f�rslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i �vrigt som
har ett v�sentligt intresse av programmet eller f�rslaget skall beredas tillf�lle
till samr�d.

21 � Syftet med samr�d �r att f�rb�ttra beslutsunderlaget och att ge
m�jlighet till insyn och p�verkan. Under samr�den b�r kommunen redovisa
planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget.
N�r det finns program eller milj�konsekvensbeskrivning, skall �ven dessa
redovisas. Vid samr�d om ett f�rslag till detaljplan skall motiven till
f�rslaget redovisas.

De synpunkter som har framf�rts vid samr�den samt kommentarer och

f�rslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam sam-
r�dsredog�relse.

31 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft, skall de som
till f�ljd av beslutet kan vara ber�ttigade till ers�ttning enligt 14 kap. 5 eller

8 � underr�ttas. I underr�ttelsen skall ocks� tas in en upplysning om inne-
h�llet i 15 kap. 4 �. Kommunen best�mmer om underr�ttelsen skall ske
genom brev eller genom kung�rande p� det s�tt som anges i 24 �.

Kommunen skall p� planhandlingama anteckna datum d� beslutet vunnit

laga kraft. Om ett f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket har medde-
lats, skall �ven datum f�r f�rordnandet antecknas. Snarast m�jligt efter det
att beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar av
planen, planbeskrivningen, genomf�randebeskrivningen och fastighetsf�r-
teckningen s�ndas till l�nsstyrelsen samt till fastighetsregistermyndigheten
och fastighetsbildningsmyndigheten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor fr�n

det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underr�ttas om
inneh�llet i handlingarna.

2178

2179

SFS 1995:1197

6 kap.

13 � Fastighetsplanen antas av byggnadsn�mnden eller, om planen har

uppr�ttats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av
n�mnden, av den som antar detaljplanen.

Kommunen skall p� planhandlingarna anteckna datum d� beslutet vunnit

laga kraft. Om ett f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket har medde-
lats, skall �ven datum f�r f�rordnandet antecknas. Snarast m�jligt efter det
att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar
av planen, planbeskrivningen och fastighetsf�rteckningen s�ndas till l�nssty-
relsen samt till fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyn-
digheten, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

Om handlingarna inte kan s�ndas till myndigheterna inom tv� veckor fr�n

det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheterna genast underr�ttas om
inneh�llet i handlingarna.

I de fall detaljplanen enligt 5 � skall anses ha den utformning som framg�r

av fastighetsplanen skall kommunen ange avvikelsen p� detaljplanen samt
s�nda ett exemplar av detaljplanen och de handlingar som anges i andra
stycket till l�nsstyrelsen respektive underr�tta l�nsstyrelsen om inneh�llet i
dessa enligt tredje stycket.

7 kap.

4 � Regionplanen skall tj�na till ledning f�r beslut om �versiktsplaner,
detaljplaner och omr�desbest�mmelser. Planen kan, i den m�n det har
betydelse f�r regionen, ange grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och
vattenomr�den samt riktlinjer f�r lokalisering av bebyggelse och anl�gg-
ningar.

Best�mmelserna i 4 kap. 1 � tredje stycket och 2 � om planhandlingar och

deras utformning samt om planbeskrivning skall till�mpas p� regionplanen.
N�gon redovisning av �tg�rder f�r att fullf�lja planen beh�ver dock inte
l�mnas.

8 kap.

4 �8 Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller inte i fr�ga om nedan angivna
�tg�rder betr�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende
uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. f�rga om byggnader inom omr�den med detaljplan, om byggnadens

karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentligt,

2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bo-

stadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte str�cker
sig mer �n 3,0 meter ut fr�n huset och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5
meter,

3. anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplatser som anges i 2 eller �ver alta-

ner, balkonger eller entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0 kvadratme-
ter och inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

4. uppf�ra h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�rhet av bo-

stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte �r st�rre �n

Senaste lydelse 1994:852

SFS 1995:1197

10,0 kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggnader-

na inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.

Utanf�r detaljplan �r en- och tv�bostadshus och tillh�rande komplement-

byggnader, murar och plank som ej ing�r i samlad bebyggelse undantagna
fr�n best�mmelserna i 1 och 2 �� ven i fr�ga om f�ljande �tg�rder

1. g�ra mindre tillbyggnader, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�n-

sen �n 4,5 meter,

2. uppf�ra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar

n�rhet av bostadshuset, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n
4,5 meter.

Om de grannar som ber�rs medger att �tg�rder som avses i f�rsta stycket

2-4 och i andra stycket utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, kr�vs inte
bygglov.

Enligt 6 � f�r kommunen best�mma att de �tg�rder som avses i f�rsta

stycket 1 och andra stycket kr�ver bygglov.

5 �9 Kommunen f�r i en detaljplan besluta att bygglov inte kr�vs f�r att p�
det s�tt och under den tid som n�rmare anges i planen utf�ra �tg�rder som
avses i 1-3 ��.

Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att bygglov inte kr�vs f�r

att p� det s�tt som n�rmare anges i best�mmelserna

1. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra komplementbyggnader,

2. g�ra mindre tillbyggnader,
4. utf�ra eller �ndra anl�ggningar som avses i 2 �,
5. bygga till eller p� annat s�tt �ndra industribyggnader,
6. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra enklare fritidshus, kolo-

nistugor och liknande byggnader.

Beslut enligt f�rsta och andra stycket f�r inte fattas, om bygglov kr�vs f�r

att tillvarata grannars intressen eller allm�nna intressen.

Inom samlad bebyggelse kr�vs medgivande fr�n ber�rda grannar, om �t-

g�rder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utf�ras utan bygglov.

9 kap.

1 �10 Den som f�r egen r�kning utf�r eller l�ter utf�ra byggnads-, rivnings-

eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utf�rs enligt
best�mmelserna i denna lag och enligt f�reskrifter eller beslut som har
meddelats med st�d av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och
provning utf�rs i tillr�cklig omfattning.

Arbetena skall planeras och utf�ras med aktsamhet s� att personer och

egendom inte skadas och s� att minsta m�jliga obehag uppst�r.

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 �, skall rivningen ske p� ett

s�dant s�tt att olika material kan tas om hand var f�r sig enligt planen.

2 �11 Minst tre veckor innan arbetena p�b�rjas skall byggherren g�ra en

anm�lan till byggnadsn�mnden (bygganm�lan), om arbetena avser

1. uppf�rande eller tillbyggnad av en byggnad,

2. �tg�rder som anges i 8 kap. 2 � f�rsta stycket,

Senaste lydelse 1994:852. �ndringen inneb�r bl.a. �tt andra stycket 7 upph�vs.

Senaste lydelse 1994:852.

2180

SFS 1995:1197

3. s�dana �ndringar av en byggnad som ber�r konstruktionen av de b�-

rande delarna eller som avsev�rt p�verkar dess planl�sning,

4. installation eller v�sentlig �ndring av hissar, eldst�der, r�kkanaler eller

anordningar f�r ventilation i byggnader,

5. installation eller v�sentlig �ndring av anordningar f�r vattenf�rs�rjning

eller avlopp i byggnader eller inom tomter,

6. underh�ll av s�dan bebyggelse med s�rskilt bevarandev�rde som om-

fattas av skyddsbest�mmelser som utf�rdats med st�d av 5 kap. 7 � f�rsta
stycket 4 eller 16 � 4.

Byggnadsarbetena f�r p�b�rjas tidigare �n som anges i f�rsta stycket om

byggnadsn�mnden s�rskilt medger det.

Bygganm�lan upph�r att g�lla om arbetena inte p�b�rjats inom tv� �r fr�n

dagen f�r anm�lan.

Rivning av andra byggnader �n komplementbyggnader, s�dana ekonomi-

byggnader som avses i 8 kap. 1 � andra stycket och s�dana byggnader som
avses i 8 kap. 10 � skall anm�las till byggnadsn�mnden (rivningsanm�lan).
Best�mmelserna i f�rsta-tredje styckena om n�r anm�lan skall g�ras, n�r
arbetena f�r p�b�rjas och n�r anm�lan upph�r att g�lla skall till�mpas ocks�
i fr�ga om rivning.

4 �12 Bygganm�lningar och rivningsanm�lningar skall vara skriftliga. F�r
enkla �tg�rder r�cker det med muntlig anm�lan. Till en anm�lan skall fogas
en beskrivning av projektets art och omfattning. Till en rivningsanm�lan
skall ocks� fogas en plan �ver hur rivningsmaterialet kommer att hanteras
(rivningsplan). Byggnadsn�mnden f�r i enskilda fall besluta att rivningsplan-
inte beh�ver ges in.

12 �13 Om en s�dan f�rs�kring f�r byggnadsarbeten beh�vs som avses i
lagen (1993:320) om byggfelsf�rs�kring, f�r byggnadsarbetena inte p�b�rjas
f�rr�n bevis om f�rs�kringen f�retetts f�r byggnadsn�mnden. Detsamma
g�ller om ett besked om skyddsrum kr�vs enligt 6 kap. 8 � lagen
(1994:1720) om civilt f�rsvar.

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 �, f�r rivningsarbetena inte

p�b�rjas f�rr�n byggnadsn�mnden godk�nt rivningsplanen.

13 �14 F�r s�dana byggnads�tg�rder som anges i 2 � f�rsta stycket och
som kr�ver bygganm�lan samt f�r s�dana rivningar som skall f�lja en

rivningsplan skall en kvalitetsansvarig utses av byggherren. F�r skilda delar
av ett projekt kan olika kvalitetsansvariga utses. En av dem skall samordna
deras uppgifter. Byggherren skall underr�tta byggnadsn�mnden om vem

som �r kvalitetsansvarig.

En kvalitetsansvarig skall se till att kontrollplaner som avses i 9 � och

rivningsplaner som avses i 4 � f�ljs samt att kontroller som avses i 8 � f�rsta

stycket 2 utf�rs. Han skall vara n�rvarande vid byggsamr�d enligt 7 � samt
vid besiktningar och andra kontroller.

Senaste lydelse 1994:852.

Senaste lydelse 1994:1733.

Senaste lydelse 1994:852.

2181

SFS 1995:1197

10 kap.

3 �15 Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda att ett visst byggnads-, rivnings-
eller markarbete eller en viss �tg�rd forts�tts, om det �r uppenbart att arbetet
eller �tg�rden strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�got
beslut som har meddelats med st�d av lagen. Byggnadsn�mnden f�r ocks�,
om n�mnden finner att byggherren inte f�ljer n�gon v�sentlig del av en
kontrollplan, f�rbjuda att ett byggnadsarbete forts�tts innan de uppkomna
bristerna avhj�lpts.

�r det uppenbart att ett arbete eller en �tg�rd som avses i f�rsta stycket

�ventyrar en byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller
h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda att arbetet eller �tg�rden forts�tts, �ven om de
f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket inte f�religger.

Om byggnadsn�mnden finner att byggherren i n�got v�sentligt avseende

avviker fr�n en rivningsplan, f�r n�mnden f�rbjuda att rivningen forts�tts till
dess att byggherren visar att det finns f�ruts�ttningar f�r att planen kommer
att f�ljas.

F�rbud enligt denna paragraf f�r f�renas med vite.
Beslut enligt denna paragraf g�ller omedelbart.

6 �16 S�rskild avgift skall tas ut om, i andra fall �n som avses i 4 � f�rsta
stycket, en �vertr�delse sker genom att

1. arbete utf�rs utan att det finns n�gon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.

13 �,

2. n�gon underl�ter att g�ra bygganm�lan eller rivningsanm�lan n�r s�-

dan anm�lan skall g�ras eller

3. arbete utf�rs i strid mot n�got beslut som byggnadsn�mnden har med-

delat enligt denna lag.

Den s�rskilda avgiften skall best�mmas till minst 200 och h�gst 1 000

kronor. �r �vertr�delsen ringa, beh�ver n�gon avgift inte tas ut.

11 kap.

5 �17 Byggnadsn�mnden f�r ta ut avgift i �renden ang�ende lov och
f�rhandsbesked och i �renden som f�ranleds av en bygganm�lan eller riv-
ningsanm�lan enligt 9 kap. 2 � samt i andra �renden som f�ranleder upp-
r�ttande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framst�llning
av arkivbest�ndiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskr�vande
�tg�rder.

Byggnadsn�mnden f�r dessutom, efter det att bygganm�lan som avser �t-

g�rder som anges i 9 kap. 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 inkommit avseende
uppf�rande, tillbyggnad eller annan �ndring av en byggnad eller annan
anl�ggning, ta ut en planavgift f�r att t�cka kostnaderna f�r s�dana �tg�rder
som erfordras f�r att enligt denna lag uppr�tta eller �ndra detaljplaner, om-
r�desbest�mmelser och fastighetsplaner. Planavgift f�r tas ut endast om
fastighets�garen har nytta av planen eller best�mmelserna.

Avgifterna f�r tas ut med h�gst det belopp som motsvarar kommunens

Senaste lydelse 1994:852.

2182

genomsnittliga kostnad f�r �tg�rderna. Grunderna f�r ber�kning av avgifter-
na skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullm�ktige.

Avgifterna tas ut av s�kanden och f�r tas ut i f�rskott.

13 kap.

2 �18 Andra beslut enligt denna lag av kommunfullm�ktige och
kommunala n�mnder �n de som anges i 1 � f�r �verklagas hos

l�nsstyrelsen.

S�dana beslut f�r dock inte �verklagas till den del de avser

1. fr�gor som redan �r avgjorda genom detaljplan, omr�desbest�mmelser

eller f�rhandsbesked,

2. behovet av byggsamr�d.

3 � Best�mmelser om �verklagande av beslut som avses i 2 � finns i 2 3 -
25 �� f�rvaltningslagen (1986:223).

Tiden f�r �verklagande av ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en de-

taljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastighetsplan r�knas dock fr�n den*
dag d� justeringen av protokollet med beslutet har tillk�nnagetts p� kommu-

nens anslagstavla. N�r ett s�dant beslut har fattats av kommunfullm�ktige,
skall vad som f�reskrivs i 23-25 �� f�rvaltningslagen om den myndighet
som har meddelat beslutet i st�llet avse kommunstyrelsen.

4 �19 L�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 � huruvida pr�vning skall ske
eller ej och l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 12 kap. 4 � f�rsta stycket samt
l�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 � andra stycket att lov eller f�rhands-
besked inte skall g�lla f�r inte �verklagas.

Andra beslut av l�nsstyrelsen enligt denna lag �n de som anges i f�rsta

stycket f�r �verklagas hos kammarr�tten om beslutet avser

1. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de med detaljplan,

2. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de som inte omfattas av de-

taljplan och �verklagandet avser fr�gan om �tg�rderna utg�r komplette-
rings�tg�rder enligt 8 kap. 13 �, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
omr�desbest�mmelser,

3. rivningslov eller marklov och �verklagandet avser fr�gan om �tg�rder-

na strider mot en detaljplan eller omr�desbest�mmelser,

4. f�rordnanden enligt 6 kap. 19 � att avst� eller uppl�ta mark eller enligt

6 kap. 22 � om skyldighet att bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt
anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp,

5. fr�ga enligt 9 kap.,
6. p�f�ljder och ingripanden enligt 10 kap.,

7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 �,
hos regeringen i �vriga fall.

8 � Den myndighet som har att pr�va �verklagande av ett beslut att anta,
�ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastighets-
plan skall antingen fastst�lla eller upph�va beslutet i dess helhet. Om
kommunen har medgett det, f�r dock beslutet upph�vas i en viss del eller

Senaste lydelse 1994:852.

2183

SFS 1995:1197

�ndras p� annat s�tt. Utan kommunens medgivande f�r �ndringar av ringa
betydelse g�ras.

P� kommunens beg�ran kan myndigheten f�rordna att det �verklagade

beslutet, utan hinder av att �verklagandet inte har slutligen avgjorts, f�r
genomf�ras i s�dana delar som uppenbarligen inte ber�rs av �verklagandet.
S�dana f�rordnanden f�r inte �verklagas.

14 kap.

8 �20 �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheter har r�tt till
ers�ttning av kommunen, om skada uppkommer till f�ljd av att

1. bygglov v�gras till att ers�tta en riven eller genom olycksh�ndelse f�r-

st�rd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ans�kan om bygglov
har gjorts inom fem �r fr�n det att byggnaden revs eller f�rst�rdes,

2. rivningsf�rbud meddelas i detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller

rivningslov v�gras med st�d av 8 kap. 16 � 2 eller 3,

3. skyddsbest�mmelser meddelas i en detaljplan enligt 5 kap. 7 � f�rsta

stycket 4 eller 6 eller i omr�desbest�mmelser enligt 5 kap. 16 � 4 eller 5,

4. best�mmelser om vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge

inom s�dana omr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket meddelas i om-
r�desbest�mmelser,

5. marklov v�gras med st�d av 8 kap. 18 � f�rsta stycket 2 eller 3.
R�tt till ers�ttning f�religger i fall som avses i f�rsta stycket 1, om bygg-

naden f�rst�rts genom olycksh�ndelse. I �vriga fall som avses i f�rsta
stycket 1 och i fall som avses i f�rsta stycket 2 f�religger r�tt till ers�ttning,
om skadan �r betydande i f�rh�llande till v�rdet av ber�rd del av fastigheten.
I fall som avses i f�rsta stycket 3-5 f�religger r�tt till ers�ttning, om skadan
medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av
fastigheten.

Medf�r beslut som avses i f�rsta stycket att synnerligt men uppkommer

vid anv�ndningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa fastigheten,
om �garen beg�r det.

Vid till�mpningen av andra och tredje styckena skall �ven beaktas andra

beslut som avses i f�rsta stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 � lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 �� naturv�rdslagen
(1964:822), f�rbud enligt 20 � andra stycket och 21 � andra stycket samma
lag och beslut enligt 18 � skogsv�rdslagen (1979:429) och 19 kap. 2 � vat-
tenlagen (1983:291), under f�ruts�ttning att besluten meddelats inom tio �r
f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inverkan av h�n-
synstaganden enligt 30 � skogsv�rdslagen som i s�rskilda fall har intr�tt
inom samma tid. Har talan eller r�tt till ers�ttning eller inl�sen med anled-

ning av nyss angivna beslut f�rlorats p� grund av best�mmelserna i 15 kap.
4 � eller motsvarande best�mmelser i lagen om kulturminnen m.m., natur-
v�rdslagen eller vattenlagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hinder mot
att beslutet beaktas.

Har kommunen efter f�rel�ggande enligt 12 kap. 6 � beslutat om rivnings-

f�rbud eller skyddsbest�mmelser som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 f�r att
tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med natur-
resurser m.m., �r staten skyldig att ers�tta kommunen dess kostnader f�r
ers�ttning eller inl�sen. I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 5 �r �garen till

Senaste lydelse 1993:559.

2184

2185

SFS 1995:1197

den anl�ggning f�r vilken skydds- eller s�kerhetsomr�det har beslutats
skyldig att ers�tta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller inl�sen.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1996.

2. Betr�ffande �renden som avgjorts av kommunen f�re ikrafttr�dandet

skall �ldre best�mmelser till�mpas utom s�vitt avser 3 kap. 14 �.

P� regeringens v�gnar

ANNA LINDH

Fredrik Damgren
(Milj�departementet)

;

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1995:1197 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se