SFS 1976:871

Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 1976:871

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1976: 871 om �ndring i regeringsformen; utkom fr�n ti^cket ^ ^ ^ ' den 14 december 1976 utf�rdad den 18 november 1976 . Enligt riksdagens besluf f�reskrives i fr�ga om regeringsformen dels att nuvarande 1 kap. 2 -8 �� skall betecknas 1 kap. 3-9 ��, dels att 1 kap. 9 �, 2 kap., 8 kap. 1, 3, 7, 10 och 11 ��, 10 kap. 5 � samt 11 kap. 1, 3 och 6 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i regeringsformen skall inf�ras en ny pa ragraf, 1 kap. 2 �, av ne� dan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer regeringsformen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr� der i kraft. 1 kap. Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r �str�tt. Den f�r verkligas genom ett representativt och parlamenta� riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2 � Den offentliga makten skall ut�vas med resp ekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturcHa v�lf�rd skall vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �lig� ga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�. Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf �rs�kra m�n och kvinnor lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. ' Prop. 1975/76:209, KU 56, rskr 414, KU 1976 /77:1, rskr 2. 1875 r r . "� � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976:871 Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla oc h utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. 3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning� en �r rikets grundlagar. 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r� valtning. 5 � Konungen �r rikets statschef. 6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. 7 � I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande� r�tten i kommunerna ut�va s av valda f�rsamlingar. Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltning� en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp� gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. 1876 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter 1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt medde� la upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2. informationsfrihet; frihet att inh�mta och mottaga upplysningar skmt att i �vrigt taga del av andras y ttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys� ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i dem onstration p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna el� ler enskilda syften, 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryck frihetsf�r� ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av all � m�nna handlingar. 2 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s� dant h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tro s- � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avse s i f�rsta me- SFS 1976: 871 ningen. 3 � Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam� tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning. 4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. 5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. 6 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han � r d�r� j�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande. 7 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i rik et. Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt medborgarskap i an nat fall �n d� han �r eller samtidigt blir medborg are i annan stat. 8 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe- r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och att l�mna detta. 9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� sa� ken pr�vad av domstol utan osk�ligt d r�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock icke n�r fr�ga � r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�- vande p�f�ljd som har �d� mts i annan stat. Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket bli� vit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s� dant fall pr�vning av n�mnd, om n�m ndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall v ara eller ha varit ordinarie domare. 10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�tts� verkan av brott. 11 � Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l. F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. 12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -5 samt i 6 och 8 �� och i 1877 11 � andra stycket f� r, i den utstr�ckning som 1 3-16 �� medgiver, begr�n- � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976:871 sas genom lag eller genom anna n f�rfattning efter bemyndigande i lag en� ligt 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 .eller 10 �. Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �siktsbildningen s�som en av folkst yrelsens grundvalar. Begr�ns� ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�dning. 13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�n� syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�ijningen, allm�n ordning och s�kerhet, en� skilds anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �v� rigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske en� dast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu� rella angel�genheter. Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttran des inneh�ll n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. 14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av h�nsyn till rik ets s�kerhet, till ordning och s�ker het vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken eller f�r att motve rka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. 15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till r as, hudf�rg eller etniskt ur� sprung tillh�r minoritet. 16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnpl ikt eller motsvarande tj�nsteplikt. 17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets� givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag eller avtal. 18 � Vaije medborgare skall vara tillf�rs�krad ers�ttning enligt grunder som best�mmes i lag f�r det fall att hans egendom tages i anspr�k genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande. 1878 19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enlig t best�mmelser som meddelas i lag. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr �ga om SFS 1976: 871 1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demon stration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller annan sammanslutning (2 � andra meningen), 2. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�verkan i syfte at t framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��), 3. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 � f�rsta stycket), 4. skydd mot retro aktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av brott (10 �), 5. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (1 1 � f�rsta stycket), 6. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur� sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��), 7. r�tt till fackliga strids�tg�rde r (17 �), 8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande (18 �). Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i ri� ket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr �ga om 1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet, f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �), 2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), 3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��, mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �) , 4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tt till domstolspr�vning av frihe tsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra sty cket), 6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket), 7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycke t tredje meningen), 8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �). 3 kap. Riksdagen 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. 2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r bosatt i riket. Om r�s tr�tt f�r svensk medborgare som ej � r bosatt i riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder se� nast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�str�tt. Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. 3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r. 4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mell an ordinarie val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet. 1879 t ' \ , *!"' � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976:871 Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f �rordna om extra val f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammant r�de. Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att ny regering ska ll tilltr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �. 5 � Nyvald riksdag samlas p� femtond e dagen efter valdagen, dock tidi� gast p� fj�rde dagen efter det a tt valets utg�ng har kungjorts. Vaije val g�ller f�r tiden fr�n de t att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda� gens valperiod. 6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkre tsar. Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utj�mningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i vaije valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i s�nder. 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses vaije samman� slutning eller grupp av v �ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck� ning. Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r ber�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas f�r vaije valkrets proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan p artierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportione ll mot de i f�rdelningen deltagande pa rtiemas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�res de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4. 9 � F�r vaije mandat som ett parti har erh�llit u tses en riksdagsledamot samt ers�ttare f�r honom. 10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers� ttare f�r ledamot. 1880 11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt upp- SFS 1976:871 drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny leda� mot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha va� rit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda� m�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har vun� nit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val ti ll n�mnden har �gt rum. Ordf�ran� den v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas. 12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2-11 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord� ningen eller annan lag. 4 kap. Riksdagsarbetet 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhe t eller frihet. 2 � Riksdagen utser inom sig f�r vaije valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. 3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denn a rege� ringsform. Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordning� en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. 4 � N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n� rmare angives i riksdags� ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen. 5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angi� ves i denna regerin gsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i hu vudbest�mmelse i ri ksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen. 6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpl iktelse som �ligger ho� nom. 7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riks� dagens medgivande. N�r del finns anledning till del, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant 1881 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt up pdrag. Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra sty cket skil� jas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol. 8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen h ar medgivit det genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig. Misst�nkes riksdagsledamot for brott i annat fall, skall best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n� ner brott�t eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r . 9 � Under tid d � riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege � ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda � mots st�lle n�r denne �r ledig. Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven tal mannen och hans uppdrag. F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m� melserna om ledamot. 10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags� ordningen. 5 kap. Statschefen 1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel� genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under stats� chefens ordf�randeskap. 2 � Som s tatschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag s�som talman eller ri ksdagsledamot. Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. 3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra statschefens uppgifter. 4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vi� ce riksf�rest�ndare. Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej '882 har fyllt tjugofem �r. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att full- SFS 1976: 871 g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm� la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt. 6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�� ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege� ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�� rig kan tj�nstg� ra. 7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �talas f�r sina g�rningar som statsc hef. 6 kap. Regeringen 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ��. Statsministern tills�tter �vriga statsr�d. 2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal� m�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen skall senast p� Q�rde dagen h�refter, utan beredning i ut� skott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksda� gens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. 3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinar ie val �nd � skall h�llas inom tre m�na� der, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid. 4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler den� ne s� snart det kan ske de av honom utsedda sta tsr�den f�r riksdagen. D�r� efter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen el� ler, vid f�rf all f�r denne, infor talmannen. Talmannen kallas alltid till kon� seljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g� nar. 5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju� ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege� ringen f� rordna om ext ra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi� gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla� ringen f�rordnar om extra val. 1883 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talman� nen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall entlediga annat statsr�d. 7 � Om statsministern entledigas eller d�r. skall talmannen entlediga �v� riga statsr�d. 8 � Har regeringens samtliga l edam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsmi� nistern entledigats p� egen beg�ran , uppeh�ller han sin befattning till de ss eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. 9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan mins t tio �r. Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inne� ha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�r troendet f�r honom. 10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en� ligt detta kapitel ankommer p� talmannen. 7 kap. Regeringsarbetet 1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. 2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som beh�vs skall tillf�ll e l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. 3 � kegerings�renden avg�res av regeringen vid regeringssamm antr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsv arsmakten av f�r� fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �rend ena h�r. 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid samm antr�det. Minst fem sta tsr�d skall deltaga i reg e� ringssammantr�de. 5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �ren� de som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�rordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�re� dragas av annat statsr�d �n departementschefen. 6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall antprkna<; i n rntokoiiet. 1884 antecknas i protokollet *-r 4 " " ,' f' , "it i t'*. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege- SFS 1976: 871 ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skriva s under av statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expe� dition. 8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i e genskap av st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver� tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr� den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d li� ka l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas en� dast genom lag. 2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person� liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra: 1. f�reskrifterom svenskt medborgarskap, 2. f�reskrifter om r�tt till sl�k tnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om arv och testamen te samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, 3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag, f�reningar, samf�lligheter och stiftelser. 3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i en skildas per� sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av b rott, om skatt till st aten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo� gande. 4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stnin g i hela riket meddelas ge� nom lag. 5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunder� na f�r kommunemas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag.,I lag meddelas ocks� f�reskrif� ter om kommunernas befogenheter i �vri gt och om deras �ligganden. 6 � Under tid d� riksm�te e j p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i lag o m annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om sk attesatsen eller beslu� ta att skatt som avse s i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndi� gande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutande- 1885 c I � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 r�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge� nom lag. Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�r� jan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad h�refter. 7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge� nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna avser n�got av f�ljande �mnen: 1. skydd f�r liv. personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. utl�nnings vistelse i r iket. 3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk� ning. kommunikationer, kreditgivning. n�ringsverksamhet eller utform� ning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�, 4. jakt. fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd. 5. trafik eller ordningen p� allm�n plats. 6. undervisning och utbildning, 7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re� skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven an� nan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. 8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r� pliktelse. 9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas av riksdagen. 10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i � mne som angives i 7 � f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen skall b�rja ellgr upph�ra att till�mpas. 11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�� reskrifter i v isst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �ver� l�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �mnet. I fall som nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvaltnings� myndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser. 12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndigan� de som avses i de nna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�v� ning, om riksdagen best�mmer det. 1886 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s� dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning� ar, om ej annat f�reskrives i lag. 13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7 - 10 �� genom f�rordning SFS 1976: 871 besluta 1. f�reskrifterom verkst�llighet av lag, 2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta styck et besluta f�reskrifter som av� ser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�m� melsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala be� skattningen. Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t under� ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mne t. 14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskr ifter i samma �mn e. / 15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till r iksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen f�r icke s� som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. 16 � Riksdagsordningen stiftas p� samma s�tt som grundlag. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�s� tande och mer �n h�lften a v riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�mmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samm a ordning som lag i allm�nhet. 17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �nd� ring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och 16 �� motsvarande till�mpning. 18 � F�r att avge yttrande till regeringen �ve r lagf�rslag skall finnas e tt lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. �ven riksdagsutskott f�r inh�mta yttrande fr�n lagr�det enligt vad som n�rmare angives i riksdagsordningen. N�rmare best�mmelser om lagr�det medde� las i lag. I ' 9 kap. Finansmakten 1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m� melser i 8 k�p\ 1887 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har be� st�mt. Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att medel tages i anspr�k i annan ordn ing. 3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen best�mmer d�rvid till vilk a belopp statsinkomsterna skall ber�knas och an� visar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbud� get. Riksdagen kan b esluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r annan tid �n b udgetperioden. Vid budgetreglering enligt den na paragraf skall riksdagen beakta beho� vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r rikets f�rsvar. 4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens b�ljan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budget regleringen f�r perioden slutf�res. 5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�r a ny ber�k� ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag. 6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen. 7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten avser. 8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens d isposi� tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avs atts till s�rskild f�rvaltning. 9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�r� valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens till� st�nd. 10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n e l� ler i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlig het med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten. N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag. 11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i f�rhandlings� fr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen be - 1888 st�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �verl�gger l�nedelegationen dock i s t�llet med den som riksdagen best�m- SFS 1976: 871 mer. L�nedelegationen f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga e ller, om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall har b eslutat annat. N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning medde� las i riksdagsordningen. 12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen. Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en suppleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande. Han f�r e j ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens led� ning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens led� ning i �vrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. ; Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n s itt ( uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r | dennes suppleant. ^ 13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om pen� ning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. 10 kap. F�rh�llandet till andra stater 1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa� tion ing�s av regeringen. f : 2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom� melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut� s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �v� rigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. �r i fall som a vses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det riksdagsbeslut som f�rutsattes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n� nandet av �verenskommelsen. Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god� k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. 3 � Regeringen f �r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� int erna� tionell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksda� gens eller utrikesn�mndens medverkan. 4 � Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �tagande av internationell f�rpliktelse f�r riket i annan form �n �verenskommelse samt p� upps�gning av internationell �verenskom melse eller f�rpliktelse. 1889 119SFS 1976 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976:871 5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i beg r�nsad om� fattning �verl�tas till mellanfolk lig organisation f�r fredligt sama rbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r e j �verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stifta nde, �nd� ring eller upph�vande av grundlag eller fr�ga om begr�nsning av n�gon a v de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Om �verl�telse beslutar riksdagen i den ordning som �r f�reskriven f�r stiftande av grundlag eller, om beslut i s�dan ordning ej kan a vvaktas, genom ett beslut, varom minst fem sj�tte� delar av de r�stande och minst tre Q�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings� form tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsfo rmen angi� vet organ kan �verl�tas till annan st at, till mella nfolklig organisation ell er till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet, om riksdagen f�rordnar om det genom et t beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�s� tande forenar sig, eller genom beslut i den ordning som g�ller f�r stifta nde av grundlag. 6 � Regeringen skall fort l�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver� l�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan sk e. 7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mndens sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�m n� den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern. Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har er � farit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnads� plikt. 8 � Chefen f�r det departement till vilket u trikes�rendena h�r skall h�l � las underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myn� dighet. 1890 9 � Regeringen f �r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d �rav i strid f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�t� tas i strid eller s�n das till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det, 2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, 3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom� melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet SFS 1976:871 med internationell r� tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets ter� ritorium i fred eller under krig mellan fr�mmande state r. 11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning 1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R �tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och re� geringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts till ordinarie domare i domstolen. Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i 2 kap. 11 � f�rsta stycket. Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas o rdinarie domare. I fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g� ras undantag h�rifr�n. 2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i s�rskilt fall. 3 R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan myndighet �n domstol. Om do mstols pr�vning av frihetsber�vande f�re� skrives i 2 kap. 9 �. 4 � Om domsto lamas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om r�tteg�ngen f�resk rives i lag. 5 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten endast 1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�ns� te�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inne ha tj�nsten, 2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r skyldig att avg� med pension . Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn� dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut� �vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning. Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst. 6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten e j enligt denna regeringsform el� ler annan lag �r myndighet under riksdagen. ^ �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. 1891 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976:871 F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det ske med st�d av lag. 7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or� gan, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som r�r till�mpning av lag. 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. 9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be� st�mmer. Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar� tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som chef f�r myndighet som l yder omedelbart under riksdagen eller re� geringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i regeringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�n� debud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag. 10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�ll� ning i andra h�nseenden �n som ber�res i clenna regeringsform meddelas i lag. 11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt � ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i annat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i lag. 12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning ell er fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avse ende enskilds person eller egendom. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum. 1892 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 kap. Kontrollmakten gpg 1976:871 1 � Konstitutionsutskottet'skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf� protokollen �ver beslut i reg�rings�renden och de handlingar som h�r till des sa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�rende. 2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskot tet vid sin granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra framst�llning till regeringen. 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansva r f�r brott i ut- ^ �vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido� satt sin tj�nste plikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av h�gsta domstolen. 4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n h�lften av riksdagens ledam �ter f�renar sig d�rom. Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det v�ckes av minst en tiondel av riksd agens ledam�ter. Det upptages icke till pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam� las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning. Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott. 5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordnin gen, fram� st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes tj�nsteut�vning. 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk- jj tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i i de fall som angives i instrukti onen. | Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets / �verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar. 1 Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom- f; mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han i beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds- \\ mans tillsyn. Allm �n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. 7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam� heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna. Revisorerna f�r enligt best�m melser i lag infordra handlingar, uppgifter 1893 -"7 o � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 och yttranden som beh�vs f�r granskningen. N�rmare best�mmelser om revisore rna finns i riksdagsordningen. 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto� len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domsto len av riksdagens ombuds� man eller justitiekanslern. H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f� reskrivet skall skiljas eller avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�c � kes av riksdagens ombudsman eller justitieka nslern. 13 kap. Krig och krigsfara 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall re� geringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen skall s ammantr�da p� annan ort �n Stockholm. P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des� ort. 2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen ut� sedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas f�rord nande att krigsdelegationen skall tr� da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare be� st�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall sam� r�d ske med statsm inistern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�� ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av re� geringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande s om nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens leda� m�ter �r ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig beslu ta att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdags ordningen. 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo� genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avse s i 11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fl�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. 4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om reg e� ringens arbetsformer. 5 � �r riket i krig och kan till f� ljd d�rav varken riksdagen eller krig sde� legationen fullg�ra sina uppgifter, skall rege ringen handha dessa i d en m�n 1894 den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Regeringen f�r ej p� g rund av f� rsta stycket stift a, �ndra eller upph�va SFS 1976: 871 grundlag, riksdagsordningen eller lag om val til l riksdagen. 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�r� h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befun� nit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag an nars skall meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�r� svarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller an� nat s�dant f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande medf�r ej r �tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val ti ll riksdagen. 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom� mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi� gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om beslut att lag i visst �mne skall b�rja till�mpas. Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga f�r� h�llanden f�r med avse ende p� domstol f�r avdelning av f�rsvarsmakten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol skall finnas ordinarie domare. 8 � Regeringen f�r ing� �verens kommelse om vapenstillest�nd utan att inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utr ikesn�mn- den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. 9 � P� ockuperat o mr�de f�r ej fattas beslut som in neb�r stiftande, �nd� ring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riks� dagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbetsbrott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig ryk� tesspridning. P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa� tionsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens regler. Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� oc kuperat omr�de, s�vida icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ra ndet. 10 � �r riket i krig, b�r sta tschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef, 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks� dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen be� sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�r� efter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta st ycke blir g�l- 1895 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 lande endast om minst tre Q�rdedeiar av riksdagens led am�ter f�renar sig om det. �r riket till n�gon del ockuperat , n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�l� las. Minst en tiondel av alla mandaten skall var a utj�mningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid, skall h�llas s� s nart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upp� h�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. Har ordinarie val till f�lj d av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller Q�rde �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordning en. �verg�ngsbest�mmelser^ 1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag til l�m� pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt an tager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 2 . F�r domstol i vilken endas t en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t� tad, d� denna regeringsform tr� der i till�mpning, skall best�mmelsen i II kap. 1 � tredje styck et f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende �nd� ringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber� r domstolen. 3 . 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid til l- l�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnytt� jas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten , tills riksdagen best�mmer annorlunda. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riks� dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. 7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall ef ter utg�ngen av den i 2 f�rst a stycket angivna tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt fram g�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege� ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag . 1896 5 Avser inf�randet av regeringsformen 1974:152. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses SFS 1976:871 | d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regerings- [ form. till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. j 9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till allm�nt kyrkom�te e n- ! ligt vad som � r s�rskilt f�reskrivet. Till pr�sterlig befattning inom svens ka kyrkan f�r ej annan utn�mnas �n " den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning skyldighet att i undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den h�nsyn 1 till de s�kandes tros�sk�dning som d�rav kan p�kallas. B efattningshavare, ; som ej tillh�r sve nska kyrkan, f�r icke deltaga i avg�rande av m�l eller �rende, som ang�r kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, ut- : �vning av pr�st�mbetet, befordring eller �mbetsansvar inom kyrk an. N�r j s�dant �rende avg�res av regeringen, skall dock hinder som nu sagts icke g�lla f� r annan �n f�redraganden. j Till �rke biskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre som har f�reslagits i den ordning som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning av pr�s- > terliga tj�n ster i f�rsamlingarna och den r�tt som d�rvid tillkommer rege- ringen och f�rsamlingarna f�reskrive s i kyrko lag. Utan hinder av vad denna regeringsform f�re skriver om att lag stiftas, �ndras eller upph�ves av riksdagen skall i fr�ga om kyrkolag g�lla, att s� dan lag stiftas, �ndras eller upph�ves av regeringen gemensamt med riks- \ dagen; dock att d�rvid erfordras samtycke j�mv�l av allm�nt kyrkom�te. Har av riksdagen antaget f�rslag ang�ende kyrkolag ej utf�rdats som lag 5 f�re n�rmast f�ljande lagtima riksm�tes b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet. i Vad i denna regeringsform f�reskrives om prim �rkommuner skall, med p undantag av 1 kap. 6 � f�rsta stycket andra punkten, �ga motsvarande till- l�mpning i fr�ga om kyrkliga kommuner. ; Genom denna regeringsform g�res ej �ndri ng i vad som hittills har g�llt ; enligt 2 � i den �ldre regeringsfor men. | Det forna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter skall fortfarande g�lla, om de e j har �gt oskiljaktigt sammanhang med den ; st�ndet f�rut tillkommande representationsr�tten och s�ledes upph�rt med f denna. �ndring eller upph�vande av dessa privilegier, f�rm�ner, r�ttighe- jl ter och fr iheter f�r ej ske p� annat s�tt �n genom regeringens och riksda- gens sammanst�mmande beslut och med bifa ll av allm�nt kyrkom�te. j! I j, Denna lag* tr�der i kraft den 1 januari 1977. f 1. �ndringarna i reg eringsformen� tr�der i kraft den 1 januari 1977. 2. Utan hinder av 2 kap. 16 � be h�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�r� behandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vida re. S�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r f ortsatt s�rbehandling. 3. Best�mmelserna om medlemskap i svenska kyrkan g�ller utan hinder av 2 kap. 2 � i dess nya lyd else. 4. Vid ikrafttr�dandet f�religgande best�mmelse r om att film icke f�r f�� revisas offentligt, om den ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning, g�ller utan hinder av 2 kap. 1 � 3 i den nya lydelsen och 14 � f�rsta stycket. ' 1976:870. � Till 1976:871. 1897 't:.'. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1976: 871 5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid til l- l�mpning av regeringsformen i dess nya lydelse. P� regeringens v�gnar THORBJ�RN F�LLDIN SVEN ROMANUS (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1976: 871

om �ndring i regeringsformen;

utkom fr�n ti^cket

den 14 december 1976

utf�rdad den 18 november 1976 .

Enligt riksdagens besluf f�reskrives i fr�ga om regeringsformen

dels att nuvarande 1 kap. 2 -8 �� skall betecknas 1 kap. 3-9 ��,
dels att 1 kap. 9 �, 2 kap., 8 kap. 1, 3, 7, 10 och 11 ��, 10 kap. 5 � samt 11

kap. 1, 3 och 6 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i regeringsformen skall inf�ras en ny pa ragraf, 1 kap. 2 �, av ne�

dan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer regeringsformen att ha f�ljande lydelse fr�n och

med den dag d� denna lag tr� der i kraft.

1 kap. Statsskickets grunder

1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r �str�tt. Den f�r verkligas genom ett representativt och parlamenta�
riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 � Den offentliga makten skall ut�vas med resp ekt f�r alla m�nniskors
lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturcHa v�lf�rd skall vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �lig�
ga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt att

verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�.

Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf �rs�kra m�n och kvinnor
lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

' Prop. 1975/76:209, KU 56, rskr 414, KU 1976 /77:1, rskr 2.

1875

r r .

"�

�

SFS 1976:871

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla oc h

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas.

3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning�

en �r rikets grundlagar.

4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r�

valtning.

5 � Konungen �r rikets statschef.

6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

7 � I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande�
r�tten i kommunerna ut�va s av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter.

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltning�

en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp�

gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas
likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

1876

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt medde�

la upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet; frihet att inh�mta och mottaga upplysningar skmt

att i �vrigt taga del av andras y ttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys�

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i dem onstration

p� allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna el�

ler enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryck frihetsf�r�

ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av all �

m�nna handlingar.

2 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att

giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�
dant h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot

tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration

eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tro s-

�

samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avse s i f�rsta me-

SFS 1976: 871

ningen.

3 � Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam�

tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.

4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma.

5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte
skyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller

hindra yttranden.

6 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat

kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han � r d�r�

j�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng
samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot

hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt

meddelande.

7 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i rik et.

Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt

medborgarskap i an nat fall �n d� han �r eller samtidigt blir medborg are i

annan stat.

8 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe-

r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket

och att l�mna detta.

9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten

med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� sa�
ken pr�vad av domstol utan osk�ligt d r�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock

icke n�r fr�ga � r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�-

vande p�f�ljd som har �d� mts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket bli�

vit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av

domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�
dant fall pr�vning av n�mnd, om n�m ndens sammans�ttning �r best�md i
lag och ordf�randen i n�mnden skall v ara eller ha varit ordinarie domare.

10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke

var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare
brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu

sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�tts�

verkan av brott.

11 � Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller
f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.

F�rhandling vid domstol skall vara offentlig.

12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -5 samt i 6 och 8 �� och i

1877

11 � andra stycket f� r, i den utstr�ckning som 1 3-16 �� medgiver, begr�n-

�

SFS 1976:871

sas genom lag eller genom anna n f�rfattning efter bemyndigande i lag en�

ligt 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 .eller 10 �.

Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose

�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r

aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som
har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot
den fria �siktsbildningen s�som en av folkst yrelsens grundvalar. Begr�ns�
ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan

s�dan �sk�dning.

13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�n�

syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�ijningen, allm�n ordning och s�kerhet, en�
skilds anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av

brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �v�
rigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske en�

dast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta

stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och
informationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu�

rella angel�genheter.

Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttran des inneh�ll
n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden.

14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av

h�nsyn till rik ets s�kerhet, till ordning och s�ker het vid sammankomsten

eller demonstrationen eller till trafiken eller f�r att motve rka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar

vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse

av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.

15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till r as, hudf�rg eller etniskt ur�
sprung tillh�r minoritet.

16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden

att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnpl ikt
eller motsvarande tj�nsteplikt.

17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets�
givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag
eller avtal.

18 � Vaije medborgare skall vara tillf�rs�krad ers�ttning enligt grunder

som best�mmes i lag f�r det fall att hans egendom tages i anspr�k genom
expropriation eller annat s�dant f�rfogande.

1878

19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enlig t

best�mmelser som meddelas i lag.

�

20 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr �ga om

SFS 1976: 871

1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller

i demon stration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund
eller annan sammanslutning (2 � andra meningen),

2. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

p�verkan i syfte at t framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��),

3. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 � f�rsta stycket),

4. skydd mot retro aktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan

av brott (10 �),

5. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (1 1 � f�rsta stycket),
6. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur�

sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),

7. r�tt till fackliga strids�tg�rde r (17 �),
8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande

(18 �).

Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i ri�

ket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr �ga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,

f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),

2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot

intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �) ,

4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),

5. r�tt till domstolspr�vning av frihe tsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra sty cket),

6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),
7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycke t tredje

meningen),

8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �).

3 kap. Riksdagen

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter.

F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare.

2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r
bosatt i riket. Om r�s tr�tt f�r svensk medborgare som ej � r bosatt i riket
finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder se�

nast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�str�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p�

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r.

4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mell an ordinarie

val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

1879

' \ , *!"'

�

SFS 1976:871

Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f �rordna om extra val f�rr�n

tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammant r�de.

Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter,

efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan

p� att ny regering ska ll tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.

5 � Nyvald riksdag samlas p� femtond e dagen efter valdagen, dock tidi�

gast p� fj�rde dagen efter det a tt valets utg�ng har kungjorts.

Vaije val g�ller f�r tiden fr�n de t att den nyvalda riksdagen har samlats

till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda�

gens valperiod.

6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkre tsar.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och

trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av

en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i vaije valkrets
och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i
s�nder.

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses vaije samman�
slutning eller grupp av v �ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck�

ning.

Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r

ber�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre
r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,

d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas f�r vaije valkrets proportionellt

mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan p artierna s�, att f�rdelningen av

alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har
tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportione ll
mot de i f�rdelningen deltagande pa rtiemas r�stetal i hela riket. Har parti

vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som
motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet,
bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta
valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats
mellan partierna, tillf�res de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden

med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 � F�r vaije mandat som ett parti har erh�llit u tses en riksdagsledamot
samt ers�ttare f�r honom.

10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig

kan vara ledamot av riksdagen eller ers� ttare f�r ledamot.

1880

11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-

�

pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt upp-

SFS 1976:871

drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny leda�

mot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot

�ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha va�

rit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda�
m�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har vun�
nit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val ti ll n�mnden har �gt rum. Ordf�ran�

den v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2-11 �� samt

om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord�

ningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn

till riksdagens s�kerhe t eller frihet.

2 � Riksdagen utser inom sig f�r vaije valperiod en talman samt en
f�rste, en andre och en tredje vice talman.

3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som

n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan
komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denn a rege�
ringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordning�
en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re
avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform.

4 � N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och
varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n� rmare angives i riksdags�
ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.

5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening

varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angi�

ves i denna regerin gsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet

i riksdagen, i hu vudbest�mmelse i ri ksdagsordningen. Om f�rfarandet vid

lika r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen.

6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot
utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpl iktelse som �ligger ho�

nom.

7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riks�

dagens medgivande.

N�r del finns anledning till del, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

1881

�

SFS 1976: 871

pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som

f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt up pdrag.

Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra sty cket skil�

jas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen
ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag

som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att
resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet
av uppdraget, utan att riksdagen h ar medgivit det genom beslut om vilket

minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.

Misst�nkes riksdagsledamot for brott i annat fall, skall best�mmelser i

lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n�

ner brott�t eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej

�r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r .

9 � Under tid d � riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege �

ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda �

mots st�lle n�r denne �r ledig.

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av

uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven tal mannen och hans uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m�

melserna om ledamot.

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags�

ordningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�

genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under stats�
chefens ordf�randeskap.

2 � Som s tatschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare
och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va
uppdrag s�som talman eller ri ksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes.

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att
fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av

konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare

fullg�ra statschefens uppgifter.

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att
fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vi�
ce riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej

'882

har fyllt tjugofem �r.

�

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att full-

SFS 1976: 871

g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�
la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha

avg�tt.

6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg��

ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege�

ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh��

rig kan tj�nstg� ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej
�talas f�r sina g�rningar som statsc hef.

6 kap. Regeringen

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ��. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d.

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje

partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal�
m�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast p� Q�rde dagen h�refter, utan beredning i ut�

skott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksda�
gens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �.

Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet

f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till

riksdagen har h�llits. Om ej ordinar ie val �nd � skall h�llas inom tre m�na�

der, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid.

4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler den�
ne s� snart det kan ske de av honom utsedda sta tsr�den f�r riksdagen. D�r�

efter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen el�

ler, vid f�rf all f�r denne, infor talmannen. Talmannen kallas alltid till kon�

seljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g�

nar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju�

ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege�
ringen f� rordna om ext ra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi�

gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla�

ringen f�rordnar om extra val.

1883

�

SFS 1976: 871

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talman�

nen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat

fall entlediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r. skall talmannen entlediga �v�

riga statsr�d.

8 � Har regeringens samtliga l edam�ter entledigats, uppeh�ller de sina

befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsmi�
nistern entledigats p� egen beg�ran , uppeh�ller han sin befattning till de ss

eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.

9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan mins t

tio �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inne�

ha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�r troendet f�r honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en�

ligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I

detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den
chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar
och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som
beh�vs skall tillf�ll e l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

3 � kegerings�renden avg�res av regeringen vid regeringssamm antr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsv arsmakten av f�r�

fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som

angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement till vilket �rend ena h�r.

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och
�r ordf�rande vid samm antr�det. Minst fem sta tsr�d skall deltaga i reg e�

ringssammantr�de.

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �ren�
de som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�rordna att
�rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�re�
dragas av annat statsr�d �n departementschefen.

6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall
antprkna<; i n rntokoiiet.

1884

antecknas i protokollet

*-r 4 "

" ,'

, "it i t'*.

�

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege-

SFS 1976: 871

ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skriva s under av statsministern

eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom
f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expe�
dition.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i e genskap av
st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver�

tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�

den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d li�

ka l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter

f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas en�
dast genom lag.

2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person�
liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra:
1. f�reskrifterom svenskt medborgarskap,

2. f�reskrifter om r�tt till sl�k tnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap,

om arv och testamen te samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,

f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.

3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som
g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i en skildas per�

sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan

av b rott, om skatt till st aten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo�
gande.

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stnin g i hela riket meddelas ge�

nom lag.

5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunder�

na f�r kommunemas organisation och verksamhetsformer och f�r den

kommunala beskattningen best�mmes i lag.,I lag meddelas ocks� f�reskrif�

ter om kommunernas befogenheter i �vri gt och om deras �ligganden.

6 � Under tid d� riksm�te e j p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter

bemyndigande i lag o m annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv

eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om sk attesatsen eller beslu�

ta att skatt som avse s i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndi�

gande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet

och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutande-

1885

c I

�

SFS 1976: 871

r�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge�
nom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�r�
jan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad

h�refter.

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge�

nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna

avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv. personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. utl�nnings vistelse i r iket.

3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk�

ning. kommunikationer, kreditgivning. n�ringsverksamhet eller utform�
ning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�,

4. jakt. fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd.

5. trafik eller ordningen p� allm�n plats.
6. undervisning och utbildning,
7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt.

Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re�

skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som
inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven an�

nan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen
meddelar med st�d av bemyndigandet.

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r�

pliktelse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela

s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas
av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i � mne som angives i 7 �
f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen

skall b�rja ellgr upph�ra att till�mpas.

11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f��

reskrifter i v isst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �ver�

l�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i
�mnet. I fall som nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvaltnings�

myndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser.

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndigan�

de som avses i de nna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�v�

ning, om riksdagen best�mmer det.

1886

�

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�
dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i

grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning�

ar, om ej annat f�reskrives i lag.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7 - 10 �� genom f�rordning

SFS 1976: 871

besluta

1. f�reskrifterom verkst�llighet av lag,

2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta styck et besluta f�reskrifter som av�

ser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�m�

melsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala be�

skattningen.

Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t under�

ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mne t.

14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r

ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskr ifter i samma �mn e.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet
f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till r iksdagen i

hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen f�r icke s�

som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som �r of�renligt

med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt f�rkasta det f�rst

antagna f�rslaget.

16 � Riksdagsordningen stiftas p� samma s�tt som grundlag. Den kan

ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�s�
tande och mer �n h�lften a v riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet.
Till�ggsbest�mmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samm a ordning
som lag i allm�nhet.

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �nd�

ring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och
16 �� motsvarande till�mpning.

18 � F�r att avge yttrande till regeringen �ve r lagf�rslag skall finnas e tt

lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. �ven
riksdagsutskott f�r inh�mta yttrande fr�n lagr�det enligt vad som n�rmare
angives i riksdagsordningen. N�rmare best�mmelser om lagr�det medde�
las i lag.

I '

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m�

melser i 8 k�p\

1887

�

SFS 1976: 871

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har be�
st�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen

genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att

medel tages i anspr�k i annan ordn ing.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r
eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen

best�mmer d�rvid till vilk a belopp statsinkomsterna skall ber�knas och an�

visar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbud�

get.

Riksdagen kan b esluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r

annan tid �n b udgetperioden.

Vid budgetreglering enligt den na paragraf skall riksdagen beakta beho�

vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel

f�r rikets f�rsvar.

4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens

b�ljan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i
den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budget regleringen

f�r perioden slutf�res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�r a ny ber�k�

ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.

7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta

riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten

avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens d isposi�

tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen

eller dess myndigheter eller som i lag har avs atts till s�rskild f�rvaltning.

9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�r�

valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan
d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens till�
st�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n e l�

ler i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlig het med

riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten. N�rmare

best�mmelser h�rom meddelas i lag.

11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i f�rhandlings�
fr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare
eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen be -

1888

st�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter

�

�verl�gger l�nedelegationen dock i s t�llet med den som riksdagen best�m-

SFS 1976: 871

mer. L�nedelegationen f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan

fr�ga e ller, om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av
den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall har b eslutat annat.

N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning medde�

las i riksdagsordningen.

12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen.

Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en suppleant

f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av

riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande.
Han f�r e j ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens led�
ning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens led�
ning i �vrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och

annan lag.

;

Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n s itt

(

uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r

dennes suppleant.

13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om pen�

ning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag.

10 kap. F�rh�llandet till andra stater

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa�

tion ing�s av regeringen.

f :

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom�

melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut�

s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �v�

rigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som a vses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det

riksdagsbeslut som f�rutsattes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n�
nandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r

riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god�
k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock

underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om

rikets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga

med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

3 � Regeringen f �r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� int erna�

tionell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksda�

gens eller utrikesn�mndens medverkan.

4 � Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �tagande
av internationell f�rpliktelse f�r riket i annan form �n �verenskommelse

samt p� upps�gning av internationell �verenskom melse eller f�rpliktelse.

1889

119SFS 1976

�

SFS 1976:871

5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen,

regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i beg r�nsad om�

fattning �verl�tas till mellanfolk lig organisation f�r fredligt sama rbete, till

vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol.
D�rvid f�r e j �verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stifta nde, �nd�

ring eller upph�vande av grundlag eller fr�ga om begr�nsning av n�gon a v

de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Om �verl�telse beslutar riksdagen
i den ordning som �r f�reskriven f�r stiftande av grundlag eller, om beslut i
s�dan ordning ej kan a vvaktas, genom ett beslut, varom minst fem sj�tte�

delar av de r�stande och minst tre Q�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings�

form tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsfo rmen angi�

vet organ kan �verl�tas till annan st at, till mella nfolklig organisation ell er
till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet, om riksdagen

f�rordnar om det genom et t beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�s�

tande forenar sig, eller genom beslut i den ordning som g�ller f�r stifta nde
av grundlag.

6 � Regeringen skall fort l�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om
de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver�
l�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden
av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden,
om det kan sk e.

7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som

riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mndens

sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter

beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�m n�

den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.

Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har er �
farit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnads�

plikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket u trikes�rendena h�r skall h�l �

las underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan

stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myn�
dighet.

1890

9 � Regeringen f �r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d �rav i strid f�r
att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�t�

tas i strid eller s�n das till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,
2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,

3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom�

melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

�

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet

SFS 1976:871

med internationell r� tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets ter�
ritorium i fred eller under krig mellan fr�mmande state r.

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten

h�gsta f�rvaltningsdomstol. R �tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen

eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och re�

geringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts

till ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med

st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i 2

kap. 11 � f�rsta stycket.

Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas o rdinarie domare. I

fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md
grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g� ras undantag

h�rifr�n.

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol
skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa

r�ttsregel i s�rskilt fall.

R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan

myndighet �n domstol. Om do mstols pr�vning av frihetsber�vande f�re�
skrives i 2 kap. 9 �.

4 � Om domsto lamas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras
organisation och om r�tteg�ngen f�resk rives i lag.

5 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten

endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�ns�

te�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inne ha tj�nsten,

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r

skyldig att avg� med pension .

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn�

dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet.

Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�

�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.

Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala

�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten e j enligt denna regeringsform el�
ler annan lag �r myndighet under riksdagen.

^ �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

1891

�

SFS 1976:871

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.
F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,

stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,
skall det ske med st�d av lag.

7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or�
gan, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i
�rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller
som r�r till�mpning av lag.

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i

vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under

regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be�

st�mmer.

Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar�

tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag

s�som chef f�r myndighet som l yder omedelbart under riksdagen eller re�
geringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst

i regeringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�n�
debud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha

tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av

riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att

inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas
endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag.

10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�ll�

ning i andra h�nseenden �n som ber�res i clenna regeringsform meddelas i

lag.

11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas

av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt �

ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i annat

fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i

lag.

12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning ell er
fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet beslutat ingrepp avse ende enskilds person eller egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd

f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.

1892

�

12 kap. Kontrollmakten

gpg 1976:871

1 � Konstitutionsutskottet'skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och

regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l
utf� protokollen �ver beslut i reg�rings�renden och de handlingar som h�r
till des sa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos

konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning

eller handl�ggningen av regerings�rende.

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock
minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskot tet vid sin granskning
har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav

g�ra framst�llning till regeringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansva r f�r brott i ut-

�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido�
satt sin tj�nste plikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av

h�gsta domstolen.

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens

f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer

�n h�lften av riksdagens ledam �ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det

v�ckes av minst en tiondel av riksd agens ledam�ter. Det upptages icke till
pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om

extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam�

las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin

befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordnin gen, fram�

st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes
tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk-

tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig
verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i

de fall som angives i instrukti onen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.

Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom-

mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han

beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds-

mans tillsyn. Allm �n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam�

heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta

ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.

Revisorerna f�r enligt best�m melser i lag infordra handlingar, uppgifter

1893

-"7

�

SFS 1976: 871

och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisore rna finns i riksdagsordningen.

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto�

len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domsto len av riksdagens ombuds�

man eller justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller

regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f� reskrivet skall skiljas eller avst�ngas

fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�c �

kes av riksdagens ombudsman eller justitieka nslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall re�

geringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen
kan besluta att riksdagen skall s ammantr�da p� annan ort �n Stockholm.

P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des�

ort.

2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen ut�
sedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver
det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rord nande att krigsdelegationen skall tr�

da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare be�
st�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall sam�

r�d ske med statsm inistern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam��

ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av re�

geringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande s om nu
sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r

f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens leda�

m�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig beslu ta

att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdags ordningen.

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo�
genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej

fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avse s i

11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fl�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet.

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina

uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om reg e�
ringens arbetsformer.

5 � �r riket i krig och kan till f� ljd d�rav varken riksdagen eller krig sde�
legationen fullg�ra sina uppgifter, skall rege ringen handha dessa i d en m�n

1894

den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

�

Regeringen f�r ej p� g rund av f� rsta stycket stift a, �ndra eller upph�va

SFS 1976: 871

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val til l riksdagen.

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�r�

h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befun�

nit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning

meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag an nars skall
meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�r�

svarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom
f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller an�

nat s�dant f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.

I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas

under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande

medf�r ej r �tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen

eller lag om val ti ll riksdagen.

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom�
mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi�
gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast

om beslut att lag i visst �mne skall b�rja till�mpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga f�r�

h�llanden f�r med avse ende p� domstol f�r avdelning av f�rsvarsmakten

g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol skall finnas
ordinarie domare.

8 � Regeringen f�r ing� �verens kommelse om vapenstillest�nd utan att

inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utr ikesn�mn-

den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket.

9 � P� ockuperat o mr�de f�r ej fattas beslut som in neb�r stiftande, �nd�

ring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riks�
dagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbetsbrott,
brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig ryk�

tesspridning.

P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller

vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa�
tionsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens
regler.

Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� oc kuperat omr�de, s�vida icke

minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ra ndet.

10 � �r riket i krig, b�r sta tschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�
annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter
som statschef,

11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks�
dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen be�
sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�r�
efter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta st ycke blir g�l-

1895

�

SFS 1976: 871

lande endast om minst tre Q�rdedeiar av riksdagens led am�ter f�renar sig
om det.

�r riket till n�gon del ockuperat , n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej
g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��.

Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra

stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�l�
las. Minst en tiondel av alla mandaten skall var a utj�mningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven

tid, skall h�llas s� s nart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upp�

h�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se

till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�lj d av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st

f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller Q�rde �ret efter det

f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordning en.

�verg�ngsbest�mmelser^

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen.

Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag til l�m�
pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket

riksdagen slutligt an tager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven

d�refter.

2 .
F�r domstol i vilken endas t en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t�

tad, d� denna regeringsform tr� der i till�mpning, skall best�mmelsen i II

kap. 1 � tredje styck et f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende �nd�

ringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber� r domstolen.

3 .

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid til l-

l�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av

Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnytt�

jas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten , tills riksdagen best�mmer
annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riks�
dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall ef ter utg�ngen av den i 2 f�rst a stycket angivna tiden

g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt fram g�r

av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege�

ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag .

1896

5 Avser inf�randet av regeringsformen 1974:152.

�

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses

SFS 1976:871

d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regerings-

[

form. till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till allm�nt kyrkom�te e n-

ligt vad som � r s�rskilt f�reskrivet.

Till pr�sterlig befattning inom svens ka kyrkan f�r ej annan utn�mnas �n

den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning skyldighet att

undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den h�nsyn

till de s�kandes tros�sk�dning som d�rav kan p�kallas. B efattningshavare,

;

som ej tillh�r sve nska kyrkan, f�r icke deltaga i avg�rande av m�l eller
�rende, som ang�r kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, ut-

�vning av pr�st�mbetet, befordring eller �mbetsansvar inom kyrk an. N�r

s�dant �rende avg�res av regeringen, skall dock hinder som nu sagts icke

g�lla f� r annan �n f�redraganden.

Till �rke biskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre som har

f�reslagits i den ordning som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning av pr�s-

terliga tj�n ster i f�rsamlingarna och den r�tt som d�rvid tillkommer rege-
ringen och f�rsamlingarna f�reskrive s i kyrko lag.

Utan hinder av vad denna regeringsform f�re skriver om att lag stiftas,

�ndras eller upph�ves av riksdagen skall i fr�ga om kyrkolag g�lla, att s�
dan lag stiftas, �ndras eller upph�ves av regeringen gemensamt med riks-

dagen; dock att d�rvid erfordras samtycke j�mv�l av allm�nt kyrkom�te.
Har av riksdagen antaget f�rslag ang�ende kyrkolag ej utf�rdats som lag

f�re n�rmast f�ljande lagtima riksm�tes b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet.

Vad i denna regeringsform f�reskrives om prim �rkommuner skall, med

undantag av 1 kap. 6 � f�rsta stycket andra punkten, �ga motsvarande till-
l�mpning i fr�ga om kyrkliga kommuner.

;

Genom denna regeringsform g�res ej �ndri ng i vad som hittills har g�llt

;

enligt 2 � i den �ldre regeringsfor men.

Det forna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter

skall fortfarande g�lla, om de e j har �gt oskiljaktigt sammanhang med den

;

st�ndet f�rut tillkommande representationsr�tten och s�ledes upph�rt med

denna. �ndring eller upph�vande av dessa privilegier, f�rm�ner, r�ttighe-

ter och fr iheter f�r ej ske p� annat s�tt �n genom regeringens och riksda-

gens sammanst�mmande beslut och med bifa ll av allm�nt kyrkom�te.

I j,

Denna lag* tr�der i kraft den 1 januari 1977.

1. �ndringarna i reg eringsformen� tr�der i kraft den 1 januari 1977.
2. Utan hinder av 2 kap. 16 � be h�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�r�

behandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vida re. S�dan f�reskrift f�r

�ndras, �ven om �ndringen inneb�r f ortsatt s�rbehandling.

3. Best�mmelserna om medlemskap i svenska kyrkan g�ller utan hinder

av 2 kap. 2 � i dess nya lyd else.

4. Vid ikrafttr�dandet f�religgande best�mmelse r om att film icke f�r f��

revisas offentligt, om den ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning,

g�ller utan hinder av 2 kap. 1 � 3 i den nya lydelsen och 14 � f�rsta stycket.

' 1976:870.

� Till 1976:871.

1897

't:.'.

�

SFS 1976: 871

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid til l-

l�mpning av regeringsformen i dess nya lydelse.

P� regeringens v�gnar

THORBJ�RN F�LLDIN

SVEN ROMANUS

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1976:871

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se