SFS 1982:940

Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 1982:940

820940.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 Lag Utkom fr�n trycket om �ndring i regeringsformen; defl 23 november 1982 utf�rdad den 11 november 1982. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen^ dels att 13 kap. 10 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 1 3 kap. 3 � h�nvisningen till "11 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket" skall bytas ut mot "12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket". Till f�ljd h�rav kommer regeringsformen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� de nna lag tr�der i kraft. ' Prop. 1981/82; 52. KU 16. rskr 67, KU 198 2/83; 1, rskr 1. 2220 - Regerings formen omtryckt 197 9; 933. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1, kap. Statsskickets grunder SFS 1982; 940 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamenta� riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2 � Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f� r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�. Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. 3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning� en �r rikets grundlagar. 4 � Riksdagen � " folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till s taten och best�mmer hur statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r� valtning. 5 � Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, �r rikets statschef. Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning �r statschef, g�lla henne. 6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. 7 � I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande� r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltning� en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp� gifter inom den offentliga f�r valtningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter 1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2221 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt" att i �vrigt taga del av andras yttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys� ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller enskilda syften, 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryckfrihetsf�r� ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av allm�nna handlingar. 2 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tros� samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. 3 � Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam� tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning. 4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. 5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. 6 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�rj�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in� tr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtro� ligt meddelande. 7 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i rike t. Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt medborgarskap i annat fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder h�rav far dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt medborgarskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskri� vas att, i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan f�delsen �r medborgare �ven i den andra s taten och �r varaktigt bosatt d�r f�rlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare, 2222 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe- SFS 1982:940 r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs� krad frihet att f�rflytta sig inom riket och att l�mna detta. 9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten med anle dning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna fa saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sa gts g�ller dock icke n�r fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�- vande p�f�ljd som har �d�mts i annan stat. Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Har pr�vning som avses i f� rsta eller andra stycket icke uppdragits �t myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p� allm�n domstol. 10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsver� kan av brott. Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av f�reskrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r dock lag inn eb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen eller riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lles ett meddelande i skri velse fr�n regeringen till riksdagen om att s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda sk�l i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. 11 � Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r viss tvist ell er i �vrigt f�r visst m�l. F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. 12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -5 samt i 6 och 8 �� och i 11 � andra stycket f�r, i den utstr �ckning som 13-16 �� medgiver, begr�n� sas genom lag eller genom annan f�rfattning efter bemyndigande i lag enligt 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 eller 10 �. Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbart i ett dem okratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�v er vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�ns� ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�dning. F�rslag till lag som avses i f�r sta stycket eller till lag om �ndring eller 2223 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Utan hinder h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem s j�ttede� lar av de r�stande f�renar sig om beslutet. Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fo rtsatt giltighet i h�gst tv� �r av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r 1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen, 2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller 3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. 13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten far begr�nsas med h�n� syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�ijningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd e ller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f�r friheten ntt yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och informationsfrihet i p olitiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu� rella angel�genheter. Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. 14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�kerhet, till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken eller f�r att motverka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. 15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ur� sprung tillh�r minoritet. 16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller motsvarande tj�nsteplikt. 17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets� givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�yer av lag eller avtal. 2224 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 � Vaije medborgare vilkens egendom tages i ans pr�k genom expro- SFS 1982:940 priation eller annat s�dant f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten enligt grunder som best�mmes i lag. 19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt best�mmelser som meddelas i lag. 20 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om 1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankom st f�r opinionsbildning eller i dem onstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller annan sammanslutning (2 � andra meningen), 2. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��), 3. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena), 4. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �), 5. skydd mot inr�ttande av domstol i viss a fall (11 � f�rsta s tycket), 6. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur� sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��), 7. r�tt till fackliga stri ds�tg�rder (17 �), 8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande (18�). Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket likst�lld med sven sk medborgare �ven i fr�ga om 1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet, f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �). 2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), 3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��, mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �), 4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena), 6. offentlighet vid do mstolsf�rhandling (11 � andra stycket), 7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � an dra stycket tredje meningen), 8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �). P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 � tredje stycket, fl�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. 3 kap. Riksdagen 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. 2 � R�str�tt vid val till r iksdagen tillkommer svensk medborgare som �r bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder 2225 I40-SFS 1982 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�st� r�tt. Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. 3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr �ttas vart tredje �r. 4 � Regeringen far f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet. Efter val till riksdagen far regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej heller far regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att ny regering skall til ltr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap . 3 �. 5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi� gast p� g�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts. Vaije val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda� gens valperiod. 6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkre tsar. Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utj�mningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i vaije valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i s�nder. 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses vaije samman� slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck� ning. Endast parti som har fatt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r ber�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� vaije valkrets proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkret sen. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela rik et. Har parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan parti erna, tillf�res de valkretsar. 2226 Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � F�r vaije mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot SFS 1982:940 samt ers�ttare f�r honom. 10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. 11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val- pr�vningsn�mnd. Den som har valts till r iksdagsledamot ut�var sitt upp� drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter vaije ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas. 12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2 -11 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord� ningen eller annan lag. 4 kap. Riksdagsarbetet 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. 2 � Riksdagen utser inom sig f�r vaije valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. 3 � Regeringen och vaije riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i den na rege� ringsform. Riksdagen v�ljer inom sig uts kott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsord� ningen. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. 4 � N�r �rende skall avg�ras i kam maren, f�r vaije riksdagsledamot och vaije statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags� ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen. 5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives i den na regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfa� randet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfaran� det vid lika r�stet al finns best�mmelser i riksdagsordningen. 2227 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom. 7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan " riksdagens medgivande. N�r det finns anledning till de t, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 k ap. 10 �. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli� gen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol. 8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig. Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n� ner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv � �r. 9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege� ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda� mots st�lle n�r denne �r ledig. Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag. F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m� melserna om ledamot. 10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riks� dagsordningen. 5 kap. Statschefen 1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel� genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under stats� chefens ordf�randeskap. 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot. Statschefen skall samr�da med stats ministern, innan han r eser utrikes. 3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av ko� nungahuset. som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare 2228 fullg�ra statschefens uppgifter. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ii 4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdag en en riksf�rest�ndare att SFS 1982:940 fullg�ra s tatschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksf�rest�ndare. Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej har fyllt tjugofem �r. l-i j 5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att ^5 fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses i5)5 ha avg�tt. f� 6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�� ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege� ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen a nnan beh�� rig kan tj�nstg�ra. 7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �talas f�r sina g�rningar som statschef. 6 kap. Regeringen 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses i den or dning som angives i 2-4 ��. Statsministern tills�tter �vriga statsr�d. 2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r vaije partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. 3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�na� der, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid. 4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rs kild konselj inf�r statschefen eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g� nar. 5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju� ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege- 2229 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 ringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi� gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla� ringen f�rordnar om extra val. 6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talman� nen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall entlediga annat statsr�d. 7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �vriga statsr�d. 8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsmi� nistern entledigats p� egen be g�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. 9 � Endast den far vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio �r. Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han far ej heller inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom. 10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer p� talmannen. 7 kap. Regeringsarbetet 1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. 2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som beh�vs skall tillf�lle l�mnas sam manslutningar och enskilda att yttra sig. 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r� fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �rend ena h�r. 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till r egeringssammantr�de och �r ordf�rande vid sa mmantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege� ringssammantr�de. 5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �rende som h�r till h ans departement. Statsministern kan d ock f�rordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall 2230 f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall SFS 1982:940 antecknas i protokollet. 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege� ringens besl ut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedi� tion. 8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver� tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr� den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas endast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i s�rskild ordning. 2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person� liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra: 1. f�reskrifterom svenskt medborgarskap, 2. f�reskrifter om r�tt till sl� ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, 3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag, f�reningar, samfalligheter och stiftelser. 3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i ensk ildas per� sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, om skatt till sta ten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo� gande. 4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�r� farandet vid fo lkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag. 5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommun er samt grunder� na f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrif� ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden. 6 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv 2231 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall b�ija eller upph�ra att utg�. Bemyndi� gande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutande� r�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge� nom lag. Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�ljan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad h�refter. 7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifter� na avser n�got av f�ljande �mnen; 1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. utl�nnings vistelse i riket, 3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk� ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering el� ler utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�, 4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd, 5. trafik eller ordningen p� allm�n plats, 6. undervisning och utbildning, 7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�reskrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. 8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f �rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r� pliktelse. 9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. Regeringen eller kommun kan e fter riksdagens bemyndigande meddela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas av riksdagen. 10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �m ne som angives i 7 � f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. 11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmel� ser i �mn et. I fall som nu sag ts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvalt� ningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser. 2232 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndi- SFS 1982:940 gande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�vning, om riksdagen best�mmer det. 13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom f�rordning besluta 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, 2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommu� nala beskattningen. Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta st ycket �verl�ta �t under� ordnad myndighet a tt meddela best�mmelser i �m net. 14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i vi sst �mne utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne. 15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet far ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst tio m�nader f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kam mare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�ttedelar av ledam�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n. Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yr� kande d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant yrkande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott. Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som avses i f�r sta stycket. Vid omr�st ningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rsla� get �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�s tningen r�star mot f�rslaget o ch de till anta let �r fler �n h�lften av dem som har avgivit godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget till slutlig pr�vning. 16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta stycket f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre V�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggs� best�mmelse i riksdag sordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm�nhet. 17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 2233 och 16 �� motsvarande till�mpning. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta d omstolen och regeringsr�tten. Yttrande fr�n lagr� det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives ,i riksdagsordningen, av riksdagsutskott. Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten, lag om begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna hand� lingar, lag som avses i 2 kap. 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 el ler 3 � el ler lag som a vses i 11 ka p., om lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller dock icke, om lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning. Lagr�dets granskning skall avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grund lagarna och r�ttsordningen i �v� rigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varan dra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften, 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. N�rmare best�mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. 19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning� ar, om ej annat f�reskrives i lag. 9 kap. Finansmakten 1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m� melser i 8 kap. 2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt. Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att medel tages i ansp r�k i annan ordning. 3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod, Riksdagen best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och 2234 anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stats� budget. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r SFS 1982:940 atinan tid �n b udgetperioden. Vid budgetregler ing enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho� vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r rikets f�rsvar. 4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens b�ljan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. 5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k� ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag. 6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen. 7 � Riksdagen kan i s amband med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten avser. 8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi� tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. 9 � Riksdagen fastst�ller i de n omfattning som beh�vs grunder f�r f�r� valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid f�r eskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd. 10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift a tt i enlighet med riksdagens b emyndigande taga upp och f�rvalta l�n till s taten. N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag. 11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i f�rhandlings� fr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen dock i st�llet med den som riksdagen best�m� mer. L�nedelegationen f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller , om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall h ar beslutat annat. N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning medde� las i riksdagsordningen. 12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen. Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en suppleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande. 2235 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 Han f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankenS: ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbanke ledning i �vrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen- och annan lag. Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r dennes suppleant. 13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. 10 kap. F�rh�llandet til! andra stater 1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa� tion ing�s av reger ingen. 2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom� melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut� s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdag en skall besluta. �r i fall som avses i f�rs ta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n� nandet av �verenskommelsen. Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som a vses i f�rsta stycket ing� f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god� k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det. I s�d ant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. 3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio� nell �verenskommelse i fr�ga d�r �v erenskommelsen ej kr�ver riksdagens eller utrikesn�mndens medverkan. 4 � Best�mmelserna i 1 3 � � �ger motsvarande till�mpning p� �tagande av internationell f�rpliktelse f�r riket i ann an form �n �verenskommelse samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse. 5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riksda� gen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begr �nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid far ej �verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stiftande, �nd� ring eller upph�vande av grundlag eller fr�ga om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl� telse genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och 2236 minst tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings- SFS 1982:940 form tillkommer rik sdagen, regeringen eller annat i regerin gsformen angi� vet organ kan �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet, om riksdagen f�rordnar om det genom ett beslut, varom minst tre Q�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Beslut i fr�ga om s�dan �verl�telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. 6 � Regeringen ska ll fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver� l�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. 7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mndens sammans�ttning meddelas i riksda gsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid s ammantr�de med n�mn� den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern. Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden skall visa varsamhet i fr� ga om meddelanden till andra om vad han har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnads� plikt. 8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat eller till mellanfolklig organisat ion uppkommer hos annan statlig myndig� het. 9 � Regeringen far ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i strid elle r s�ndas till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det, 2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, 3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom� melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater. 11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning 1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och 2237 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982; 940 regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts till ordinarie domare i domstolen. Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i 2 kap. 11 � f�rsta stycket. Vid domstol som avses i and ra stycket skall finnas ordinarie domare. I fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�rifr�n. 2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i s�rskilt fall. 3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�re� skrives i 2 kap. 9 � . 4 � Om domstolamas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag. 5 � Den som har utn�mnts till o rdinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten endast 1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten, 2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r skyldig att avg� med pension. Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn� dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�vning av sin tj �nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning. Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst. 6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag �r myndighet under riksdagen. F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det ske med st�d av lag. 7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or� gan, far best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som r�r till�mpning av lag. 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i 2238 vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under SFS 1982:940 regeringen till s�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be� st�mmer. Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende fastas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar� tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i regeringskans liet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud. �ven i annat fall far endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag. 10 � Grundl�ggande best�mmelserom statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag. 11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt� ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i annat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i lag. 12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rord ning eller fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet besl utat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum. 14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess tillkomst, far f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om felet �r uppenbart. 12 kap. Kontrollmakten 1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf� protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till dessa �renden. Vaije annat utskott och vaije riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning 2239 eller handl�ggningen av r egerings�rende. . ' � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, ock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra framst�llning till re geringen. 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido� satt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av h�gsta domstolen. 4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras alt mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom. Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vn ing endast om det v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam� las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall u pptagas till pr�vning. Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott. 5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram� st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes tj�nsteut�vning. 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk� tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall som angives i instruktionen. Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom� mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds� mans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. 7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam� heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna. Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter och yttranden som beh�vs f�r granskningen. N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto� len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riksdagens ombuds� man eller justitiekanslern. H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas 2240 fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes av ri ksdagens ombudsman eller justitiekanslern. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 kap. Krig och krigsfara SFS 1982:940 'akdmnjijj j g Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skal! regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm, itsvarfoit; P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des- mgroMfcii ort. iM ochpi , 2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation tr�da i rik sdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. 'I Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare . I best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall sam- "'^^1 r�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens leda- I m�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens leda- m�ter �r ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen skall � tertaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksda gsordningen. IL 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo� genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej fatta beslut p� ock uperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i 12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller Ij�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. ��ib 4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege- nifti ES ringens arbetsformer. ]�D!(rG . Ijrfe 5 � Ar riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsde� legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va " grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksd agen. K- fef? 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l� landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit rif/ijr� regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordnin g best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�ija eller upph�ra att till�mpas. 1 lag med bemyndigande spm avses i f�rst a stycket skall noga ang ivas under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande 2241 141-SFS 1982 MS CG'' rats� inf � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje stycket icke till�mpas. 8 � �r riket i krig eller ome delbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom� mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi� gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om beslut att lag i visst �mne skall b�ija till�mpas. Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvarsmak� ten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 k ap. 1 � att vid domstol skall finnas ordinarie domare. 9 � Regeringen far ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utrikesn�mn- den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. 10 � P� ockuperat omr�de far ej fattas beslut som inneb�r stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val ti ll riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbets� brott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig ryktesspridning. P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa� tionsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens regler. Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�randet. I antalet delta� gande ledam�ter inr�knas d�rvid icke ers�ttare som ut�var uppdrag som ledamot. 11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. 2242 12 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksdagen. �r riket i krigsfara , n�r ordinarie val skall h�l las, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig om det. �r riket till n�gon del oc kuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket. 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 Vad som s�gs i 3 ka p. 6 � f�rsta stycket, 7 � and ra stycket och 8 � andra stycket om riket skall i s t�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven SFS 1982:940 tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller Q�rde �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. �verg�ngsbest�mmelser^ 1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m� pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt a ntager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 2 . F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t� tad, d� denna regeringsform tr�der i till�m pning, skall best�mmelsen i 11 kap. I � tredje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende �ndringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen. 3 . ^ 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, far utnytt� jas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. 7. Best�mmelser i �ld re lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f� rsta stycket angivna tiden g�lla regeringen, s� vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt fram g�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege� ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�ll et beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform, till�mpas i st�llet de n nya best�mmelsen. 9. Grundl�ggande f�reskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkom�tet som en f�rsamling av valda ombud f�r svenska kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas p� samma s�tt som huvudbest�mmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt� rande av kyrkom�tet inh�mtas. F�reskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som "tiftas av riksdagen med samtycke av kyrkom�tet. ' Avser inf�randet av regeringsformen 197 4; 152. 2243 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:940 Grundl�ggande f�reskrifter om pr�sterliga tj�nster i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter samt andra f�reskrifter om kyrkom�tet �n som avses i f�rsta stycket meddelas i lagen om svensk a kyrkan eller i annan lag, som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkom�tet. Detsamma g�ller grund� l�ggande f�reskrifter om den kyrkliga egendom som �r avsedd f�r svenska kyrkans verksamhet. F�reskrifter som inneb�r �ndring av det �ndam�l f�r vilket den kyrkliga egendomen �r avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas p� samma s�tt som lagen om sve nska kyrkan. Kyrkom�tet f�r med st�d av f�reskrifter i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kung�relse meddela f�reskrifter i f�ljande �mnen; svenska kyrkans l�ra, svenska kyrkans b�cker, svenska kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar, kollekter, central verksamhet f�r evangelisation, mission och �vrigt utlandsarbete samt diakoni, kyrkom�tets arbetss�tt samt verksamheten hos organ som tills�tts av kyrkom�tet. Bemyndigar riksdagen kyrkom�tet att meddela f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen d�rvid medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung�� relse �verl�ter �t organ, som tills�tts av kyrkom�tet, att i s�dan kung�relse meddela best�mmelser i �mnet. Riksdagen kan i lagen om svens ka kyrkan meddela f�reskrifter i d e �mnen som anges i fj�rde stycket. Detta g�ller �ven om kyrkom�tet har bemyndigats att besluta f�reskrifter i �mnet. Regeringen f�r inte besluta f�reskrifter i dessa �mnen. 1 fr�ga om �ndring eller upph�vande av lag som avses i f� rsta-tredje styckena g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av s�dan lag. N�r regeringen skall avg�ra �renden som ang�r svenska kyrkans reli� gionsv�rd eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, beford� ring eller �mbetsansvar inom kyrkan, skall f�redraganden tillh�ra svenska kyrkan. Vad i de nna regeringsform f�reskrivs om prim�rkommuner skall, med undantag av 1 ka p. 7 � f�rsta stycket andra meningen, till�mpas �ven i fr�ga om kyrkliga kommuner. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. 1. �ndrin garna i regeringsfo rmen'' tr�der i kraft den 1 januari 1977. 2. Ulan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. 3. Best�mmelserna om medlemskap i svens ka kyrkan g�ller utan hinder av 2 kap. 2 S i dess nya lydelse. 4. Vid ikrafttr�dandet f�religgande best�mmelser om att film icke f�r f�revisas offentligt, om den ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning, g�ller utan hinder av 2 kap. 1 1 � 3 i den nya lydelsen och 14 � f�rsta stycket. 5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av 2244 Til) 19 76:871. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid SFS 1982:940 till�mpning av regeri ngsformen i dess nya lydelse. 1. �ndringarna i regeringsformen^ tr� der i kraft den 1 januari 1980. 2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap. 10 � andra stycket. 1. Denna lag ^ tr�der i kraft den 1 januari 1983. 2. �ldre f�rfattningar och f�reskrifter, som har tillkommit genom beslut av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med sam� tycke av allm�nt kyrkom�te, skall forts�tta att g�lla utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som skul le ha iakttagits vid till�mpning av de nya best�mmelserna. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � f�rsta meningen i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om s�dana f�rfattningar och f�re� skrifter. Punkt 9 sj�tte stycket �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsfor� men i deras nya lydelse till�mpas ocks� i fr�ga om �ldre lag. 3. Utan hin der av punkt 9 f�rsta-sj�tte styckena �verg�ngsbest�mmel� serna till regeringsformen i deras nya lydelse f�r regeringen upph�va f�reskrifter som Konungen eller regeringen har meddelat f�re den 1 januari 1983. S�dana f�reskrifter skall inte till�mpas i den m�n de g�ller fr�ga som regleras i kyrklig kung� relse. Denna lag' tr�der i kraft de n I januari 1983. P� regeringens v�gnar OLOF PALME OVE RAINER (Justitiedepartementet) -Till! 979; 933. '-1982:937 '1982:940 � </div> </div>

SFS 1982:940

Lag

Utkom fr�n trycket

om �ndring i regeringsformen;

defl 23 november 1982

utf�rdad den 11 november 1982.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen^

dels att 13 kap. 10 � skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 1 3 kap. 3 � h�nvisningen till "11 � f�rsta stycket f�rsta punkten

eller andra eller fj�rde stycket" skall bytas ut mot "12 � f�rsta stycket
f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket".

Till f�ljd h�rav kommer regeringsformen att ha f�ljande lydelse fr�n och

med den dag d� de nna lag tr�der i kraft.

' Prop. 1981/82; 52. KU 16. rskr 67, KU 198 2/83; 1, rskr 1.

2220

- Regerings formen omtryckt 197 9; 933.

�

1, kap. Statsskickets grunder

SFS 1982; 940

1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamenta�

riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 � Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors

lika v�rde och f� r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt
�ligga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt
att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�.

Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor

lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas.

3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning�
en �r rikets grundlagar.

4 � Riksdagen � " folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till s taten och best�mmer hur

statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r�

valtning.

5 � Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar

Sveriges tron, �r rikets statschef.

Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning

�r statschef, g�lla henne.

6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

7 � I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande�

r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter.

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltning�

en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp�
gifter inom den offentliga f�r valtningen skall i sin verksamhet beakta allas

likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt

meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2221

�

SFS 1982:940

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt"

att i �vrigt taga del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys�

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av

konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration

p� allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna

eller enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryckfrihetsf�r�

ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av

allm�nna handlingar.

2 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att

giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat
s�dant h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot

tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration

eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tros�
samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta

meningen.

3 � Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam�

tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.

4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma.

5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte
skyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller

hindra yttranden.

6 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat

kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r

d�rj�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in�

tr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och
mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtro�
ligt meddelande.

7 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i rike t.

Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt

medborgarskap i annat fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke

eller genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan

hinder h�rav far dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt
medborgarskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskri�

vas att, i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan

f�delsen �r medborgare �ven i den andra s taten och �r varaktigt bosatt d�r
f�rlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare,

2222

�

8 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe-

SFS 1982:940

r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs� krad frihet att f�rflytta sig inom riket

och att l�mna detta.

9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten

med anle dning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna fa

saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sa gts g�ller dock

icke n�r fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�-
vande p�f�ljd som har �d�mts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket

blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av
domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i
s�dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i
lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vning som avses i f� rsta eller andra stycket icke uppdragits �t

myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�

allm�n domstol.

10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke

var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare
brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu

sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsver�

kan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av

f�reskrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt-
eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r
dock lag inn eb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte

hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen

eller riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med
f�rslag j�mst�lles ett meddelande i skri velse fr�n regeringen till riksdagen

om att s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag

fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda

sk�l i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris.

11 � Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller
f�r viss tvist ell er i �vrigt f�r visst m�l.

F�rhandling vid domstol skall vara offentlig.

12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -5 samt i 6 och 8 �� och i

11 � andra stycket f�r, i den utstr �ckning som 13-16 �� medgiver, begr�n�

sas genom lag eller genom annan f�rfattning efter bemyndigande i lag enligt
8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 eller 10 �.

Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose

�ndam�l som �r godtagbart i ett dem okratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r
aldrig g� ut�v er vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som

har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot

den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�ns�

ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan

s�dan �sk�dning.

F�rslag till lag som avses i f�r sta stycket eller till lag om �ndring eller

2223

�

SFS 1982:940

upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p�
yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att

det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.

Utan hinder h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem s j�ttede�

lar av de r�stande f�renar sig om beslutet.

Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fo rtsatt giltighet i h�gst tv�

�r av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r

1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller

under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av
h�nsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller

3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida

tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag.

13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten far begr�nsas med h�n�
syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�ijningen, allm�n ordning och s�kerhet,
enskilds anseende, privatlivets helgd e ller f�rebyggandet och beivrandet

av brott. Vidare f�r friheten ntt yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I
�vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske
endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta

stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och
informationsfrihet i p olitiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu�

rella angel�genheter.

Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll

n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden.

14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av

h�nsyn till rikets s�kerhet, till ordning och s�kerhet vid sammankomsten

eller demonstrationen eller till trafiken eller f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar

vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse

av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.

15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ur�

sprung tillh�r minoritet.

16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden

att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt
eller motsvarande tj�nsteplikt.

17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets�
givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�yer av lag
eller avtal.

2224

�

18 � Vaije medborgare vilkens egendom tages i ans pr�k genom expro-

SFS 1982:940

priation eller annat s�dant f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r

f�rlusten enligt grunder som best�mmes i lag.

19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt

best�mmelser som meddelas i lag.

20 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om

1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankom st f�r opinionsbildning eller

i dem onstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund
eller annan sammanslutning (2 � andra meningen),

2. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��),

3. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan

av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),

5. skydd mot inr�ttande av domstol i viss a fall (11 � f�rsta s tycket),
6. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur�

sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),

7. r�tt till fackliga stri ds�tg�rder (17 �),
8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande

(18�).

Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket

likst�lld med sven sk medborgare �ven i fr�ga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,

f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �).

2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot
intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),

4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),

5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid do mstolsf�rhandling (11 � andra stycket),
7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � an dra stycket tredje

meningen),

8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �).

P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �

tredje stycket, fl�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket.

3 kap. Riksdagen

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r

ledam�terna skall finnas ers�ttare.

2 � R�str�tt vid val till r iksdagen tillkommer svensk medborgare som �r

bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i riket

finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder

2225

I40-SFS 1982

�

SFS 1982:940

senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�st�
r�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p�

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr �ttas vart tredje �r.

4 � Regeringen far f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie

val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

Efter val till riksdagen far regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n

tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de.

Ej heller far regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter,

efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan
p� att ny regering skall til ltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap . 3 �.

5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi�

gast p� g�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

Vaije val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats

till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda�

gens valperiod.

6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkre tsar.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och

trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av

en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i vaije valkrets

och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i
s�nder.

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses vaije samman�
slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck�

ning.

Endast parti som har fatt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r

ber�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre
r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,

d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� vaije valkrets proportionellt

mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkret sen.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av

alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har

tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell
mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela rik et. Har parti

vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som
motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet,

bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta
valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats
mellan parti erna, tillf�res de valkretsar.

2226

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden

med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.

�

9 � F�r vaije mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot

SFS 1982:940

samt ers�ttare f�r honom.

10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig

kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-

pr�vningsn�mnd. Den som har valts till r iksdagsledamot ut�var sitt upp�
drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny
ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om

ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha

varit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra
ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter vaije ordinarie val, s� snart valet har
vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum.

Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2 -11 �� samt
om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord�

ningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i
Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn

till riksdagens s�kerhet eller frihet.

2 � Riksdagen utser inom sig f�r vaije valperiod en talman samt en

f�rste, en andre och en tredje vice talman.

3 � Regeringen och vaije riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som

n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan
komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i den na rege�
ringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig uts kott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsord�

ningen. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes

f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform.

4 � N�r �rende skall avg�ras i kam maren, f�r vaije riksdagsledamot och

vaije statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags�

ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.

5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening

varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt

angives i den na regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfa�

randet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfaran�
det vid lika r�stet al finns best�mmelser i riksdagsordningen.

2227

�

SFS 1982:940

6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger
honom.

7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan

" riksdagens medgivande.

N�r det finns anledning till de t, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 k ap. 10 �. Den som

f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket

skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli�

gen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag
som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att
resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet

av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket

minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.

Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser i

lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n�
ner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej

�r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv � �r.

9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege�

ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda�
mots st�lle n�r denne �r ledig.

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av

uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m�

melserna om ledamot.

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riks�

dagsordningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�

genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under stats�
chefens ordf�randeskap.

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare
och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va

uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med stats ministern, innan han r eser utrikes.

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att

fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av ko�

nungahuset. som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare

2228

fullg�ra statschefens uppgifter.

�

�ii

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdag en en riksf�rest�ndare att

SFS 1982:940

fullg�ra s tatschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en

vice riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej

har fyllt tjugofem �r.

l-i j

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att

fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen
anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses

i5)5

ha avg�tt.

f�

6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg��

ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege�

ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen a nnan beh��
rig kan tj�nstg�ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej

�talas f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap. Regeringen

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den or dning som angives i 2-4 ��. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d.

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r vaije

partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice
talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,

pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens

ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �.

Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet

f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till
riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�na�
der, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid.

4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler

denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen.

D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rs kild konselj inf�r statschefen

eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till

konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g�

nar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju�

ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege-

2229

�

SFS 1982:940 ringen

f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi�

gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla�

ringen f�rordnar om extra val.

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talman�

nen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat

fall entlediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga
�vriga statsr�d.

8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina

befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsmi�

nistern entledigats p� egen be g�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess

eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.

9 � Endast den far vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst
tio �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han far ej heller

inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r
honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som
enligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I
detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar

�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den
chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar

och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som

beh�vs skall tillf�lle l�mnas sam manslutningar och enskilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r�
fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som

angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement till vilket �rend ena h�r.

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till r egeringssammantr�de och

�r ordf�rande vid sa mmantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege�

ringssammantr�de.

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i
�rende som h�r till h ans departement. Statsministern kan d ock f�rordna

att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall

2230

f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen.

�

6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall

SFS 1982:940

antecknas i protokollet.

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege�

ringens besl ut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern

eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom
f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedi�

tion.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av
st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver�

tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�

den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d
lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter
f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas

endast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i

s�rskild ordning.

2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person�
liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra:

1. f�reskrifterom svenskt medborgarskap,
2. f�reskrifter om r�tt till sl� ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap,

om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,

f�reningar, samfalligheter och stiftelser.

3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som
g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i ensk ildas per�
sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan

av brott, om skatt till sta ten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo�
gande.

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�r�

farandet vid fo lkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag.

5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommun er samt grunder�

na f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den
kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrif�

ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.

6 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter

bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv

2231

�

SFS 1982:940

eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta
att skatt som avses i lagen skall b�ija eller upph�ra att utg�. Bemyndi�

gande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet
och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutande�

r�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge�
nom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n

b�ljan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en
m�nad h�refter.

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifter�

na avser n�got av f�ljande �mnen;

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,

2. utl�nnings vistelse i riket,

3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk�

ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering el�

ler utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,

5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,
6. undervisning och utbildning,

7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt.

Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela

f�reskrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag,

som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven
annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen

meddelar med st�d av bemyndigandet.

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag

genom f �rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r�

pliktelse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan e fter riksdagens bemyndigande meddela

s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas

av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �m ne som angives i 7 �
f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen
skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.

11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela
f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen

�verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmel�
ser i �mn et. I fall som nu sag ts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvalt�

ningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser.

2232

�

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndi-

SFS 1982:940

gande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r
pr�vning, om riksdagen best�mmer det.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom f�rordning

besluta

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,

2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av

best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommu�
nala beskattningen.

Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta st ycket �verl�ta �t under�

ordnad myndighet a tt meddela best�mmelser i �m net.

14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i vi sst �mne utg�r
ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet

far ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i

hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst tio

m�nader f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i
riksdagens kam mare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom
beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem

sj�ttedelar av ledam�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.

Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av

grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att

samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yr�

kande d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och
minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant
yrkande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog

grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i f�r sta stycket. Vid omr�st ningen f�r de som har r�str�tt vid valet

f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rsla�
get �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�s tningen r�star

mot f�rslaget o ch de till anta let �r fler �n h�lften av dem som har avgivit

godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget
till slutlig pr�vning.

16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta

stycket f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks�
stiftas genom endast ett beslut, om minst tre V�rdedelar av de r�stande och
mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggs�
best�mmelse i riksdag sordningen beslutas dock i samma ordning som lag i

allm�nhet.

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om
�ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15

2233

och 16 �� motsvarande till�mpning.

�

SFS 1982:940

18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari

ing�r domare i h�gsta d omstolen och regeringsr�tten. Yttrande fr�n lagr�

det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives ,i
riksdagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om

tryckfriheten, lag om begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna hand�

lingar, lag som avses i 2 kap. 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra

stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal

beskattning, lag som avses i 2 el ler 3 � el ler lag som a vses i 11 ka p., om

lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts

g�ller dock icke, om lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av
fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling

s� att avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att
stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har
lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt

f�r riksdagen redovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett
lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning.

Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grund lagarna och r�ttsordningen i �v�

rigt,

2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varan dra,

3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.

N�rmare best�mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring

meddelas i lag.

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med

s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall
intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning�

ar, om ej annat f�reskrives i lag.

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m�

melser i 8 kap.

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har
best�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen

genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att

medel tages i ansp r�k i annan ordning.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r

eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod, Riksdagen

best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och

2234

anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stats�

budget.

�

Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r

SFS 1982:940

atinan tid �n b udgetperioden.

Vid budgetregler ing enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho�

vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel

f�r rikets f�rsvar.

4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens

b�ljan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i

den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen
f�r perioden slutf�res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k�

ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.

7 � Riksdagen kan i s amband med budgetreglering eller annars besluta
riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten
avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi�

tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen

eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

9 � Riksdagen fastst�ller i de n omfattning som beh�vs grunder f�r f�r�

valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan

d�rvid f�r eskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens

tillst�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n

eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift a tt i enlighet med

riksdagens b emyndigande taga upp och f�rvalta l�n till s taten. N�rmare
best�mmelser h�rom meddelas i lag.

11 � En inom riksdagen utsedd l�nedelegation �verl�gger i f�rhandlings�
fr�gor r�rande anst�llningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare
eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen

best�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter

�verl�gger l�nedelegationen dock i st�llet med den som riksdagen best�m�

mer. L�nedelegationen f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan

fr�ga eller , om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av

den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall h ar beslutat annat.

N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning medde�

las i riksdagsordningen.

12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen.

Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en suppleant

f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av

riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande.

2235

�

SFS 1982:940

Han f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankenS:

ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbanke
ledning i �vrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen-

och annan lag.

Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt

uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r

dennes suppleant.

13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om

penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag.

10 kap. F�rh�llandet til! andra stater

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa�

tion ing�s av reger ingen.

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom�
melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut�

s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i
�vrigt g�ller �mne i vilket riksdag en skall besluta.

�r i fall som avses i f�rs ta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det

riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n�
nandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som a vses i f�rsta stycket ing� f�r

riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god�

k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock
underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om
rikets intresse kr�ver det. I s�d ant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga

med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio�

nell �verenskommelse i fr�ga d�r �v erenskommelsen ej kr�ver riksdagens

eller utrikesn�mndens medverkan.

4 � Best�mmelserna i 1 3 � � �ger motsvarande till�mpning p� �tagande

av internationell f�rpliktelse f�r riket i ann an form �n �verenskommelse

samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.

5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riksda�
gen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begr �nsad
omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete,

till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol.

D�rvid far ej �verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stiftande, �nd�

ring eller upph�vande av grundlag eller fr�ga om begr�nsning av n�gon av

de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga om
�verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan

beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�
telse genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och

2236

minst tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.

�

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings-

SFS 1982:940

form tillkommer rik sdagen, regeringen eller annat i regerin gsformen angi�

vet organ kan �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller
till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet, om riksdagen

f�rordnar om det genom ett beslut, varom minst tre Q�rdedelar av de

r�stande f�renar sig. Beslut i fr�ga om s�dan �verl�telse kan ocks� fattas i

den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag.

6 � Regeringen ska ll fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om

de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver�
l�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av
st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om
det kan ske.

7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som

riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mndens

sammans�ttning meddelas i riksda gsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter
beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid s ammantr�de med n�mn�
den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.

Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

skall visa varsamhet i fr� ga om meddelanden till andra om vad han har
erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnads�

plikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas

underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat

eller till mellanfolklig organisat ion uppkommer hos annan statlig myndig�

het.

9 � Regeringen far ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r
att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt

ins�ttas i strid elle r s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,
2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,

3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom�

melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet

med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets
territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater.

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten

h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen
eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och

2237

�

SFS 1982; 940

regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts
till ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med

st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i 2

kap. 11 � f�rsta stycket.

Vid domstol som avses i and ra stycket skall finnas ordinarie domare. I

fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md
grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag

h�rifr�n.

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol

skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa

r�ttsregel i s�rskilt fall.

3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan

myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�re�

skrives i 2 kap. 9 � .

4 � Om domstolamas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras

organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.

5 � Den som har utn�mnts till o rdinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten

endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r

skyldig att avg� med pension.

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn�

dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet.
Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n
ut�vning av sin tj �nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.

Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala
�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform

eller annan lag �r myndighet under riksdagen.

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.
F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,

stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,

skall det ske med st�d av lag.

7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or�

gan, far best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i
�rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller
som r�r till�mpning av lag.

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i

2238

vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

�

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under

SFS 1982:940

regeringen till s�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be�

st�mmer.

Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende fastas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar�

tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag
s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller

regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse,

tj�nst i regeringskans liet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt

s�ndebud. �ven i annat fall far endast den som �r svensk medborgare

inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val

av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att
inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas
endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag.

10 � Grundl�ggande best�mmelserom statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning

i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag.

11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas

av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt�

ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i annat

fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i

lag.

12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rord ning eller
fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om

ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet besl utat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd

f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.

14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i
strid med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller
att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess

tillkomst, far f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen
beslutat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om felet �r
uppenbart.

12 kap. Kontrollmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och

regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l
utf� protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r
till dessa �renden. Vaije annat utskott och vaije riksdagsledamot f�r hos
konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning

2239

eller handl�ggningen av r egerings�rende.

�

SFS 1982:940

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, ock
minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav

g�ra framst�llning till re geringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i
ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido�

satt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av

h�gsta domstolen.

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens

f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras alt mer �n
h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vn ing endast om det

v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till

pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om

extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam�
las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin
befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall u pptagas till pr�vning.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram�

st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes
tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk�

tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig
verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i

de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.

Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom�
mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han

beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds�
mans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam�

heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta

ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.

Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter

och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto�

len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riksdagens ombuds�
man eller justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller

regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas

2240

fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan

v�ckes av ri ksdagens ombudsman eller justitiekanslern.

�

13 kap. Krig och krigsfara

SFS 1982:940

'akdmnjijj j g Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skal!

regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen
kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm,

itsvarfoit; P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des-

mgroMfcii ort.
iM ochpi ,

2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen
utsedd krigsdelegation tr�da i rik sdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver
det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall

tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare

. I

best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall sam-

"'^^1 r�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens leda-

m�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av
regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande som
nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r

f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens leda-

m�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta

att riksdagen skall � tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksda gsordningen.

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo�
genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej
fatta beslut p� ock uperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i

12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller Ij�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet.

��ib

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina
uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege-

nifti ES

ringens arbetsformer.

]�D!(rG

Ijrfe

5 � Ar riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsde�
legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n
den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksd agen.

K-

fef?

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l�

landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit

rif/ijr�

regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning

meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall
meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till

f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag
genom f�rordnin g best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition

eller annat s�dant f�rfogande skall b�ija eller upph�ra att till�mpas.

1 lag med bemyndigande spm avses i f�rst a stycket skall noga ang ivas

under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande

2241

141-SFS 1982

MS CG''

rats�
inf

�

SFS 1982:940

medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen

eller lag om val till riksdagen.

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje
stycket icke till�mpas.

8 � �r riket i krig eller ome delbar krigsfara, kan regeringen med st�d av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom�
mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi�

gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast
om beslut att lag i visst �mne skall b�ija till�mpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga

f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvarsmak�

ten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 k ap. 1 � att vid domstol skall
finnas ordinarie domare.

9 � Regeringen far ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att
inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utrikesn�mn-

den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket.

10 � P� ockuperat omr�de far ej fattas beslut som inneb�r stiftande,
�ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val ti ll

riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbets�
brott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig

ryktesspridning.

P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller

vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa�
tionsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens

regler.

Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke

minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�randet. I antalet delta�

gande ledam�ter inr�knas d�rvid icke ers�ttare som ut�var uppdrag som

ledamot.

11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�

annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter

som statschef.

2242

12 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av

riksdagen. �r riket i krigsfara , n�r ordinarie val skall h�l las, kan riksdagen
besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och

d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar

sig om det.

�r riket till n�gon del oc kuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej
g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket. 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11

Vad som s�gs i 3 ka p. 6 � f�rsta stycket, 7 � and ra stycket och 8 � andra

stycket om riket skall i s t�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall

h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.

�

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven

SFS 1982:940

tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har
upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig

se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st
f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller Q�rde �ret efter det

f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen.

�verg�ngsbest�mmelser^

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen.

Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m�
pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket
riksdagen slutligt a ntager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven

d�refter.

2 .

F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t�

tad, d� denna regeringsform tr�der i till�m pning, skall best�mmelsen i 11
kap. I � tredje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende
�ndringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen.

3 .

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

till�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av
Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, far utnytt�

jas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer
annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och

riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ld re lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f� rsta stycket angivna tiden

g�lla regeringen, s� vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt fram g�r

av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege�

ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�ll et beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r

eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,

till�mpas i st�llet de n nya best�mmelsen.

9. Grundl�ggande f�reskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och

om kyrkom�tet som en f�rsamling av valda ombud f�r svenska kyrkan

meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas p� samma s�tt som
huvudbest�mmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt�
rande av kyrkom�tet inh�mtas.

F�reskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som

"tiftas av riksdagen med samtycke av kyrkom�tet.

' Avser inf�randet av regeringsformen 197 4; 152.

2243

�

SFS 1982:940

Grundl�ggande f�reskrifter om pr�sterliga tj�nster i svenska kyrkan och

om stiftsmyndigheter samt andra f�reskrifter om kyrkom�tet �n som avses
i f�rsta stycket meddelas i lagen om svensk a kyrkan eller i annan lag, som
stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkom�tet. Detsamma g�ller grund�
l�ggande f�reskrifter om den kyrkliga egendom som �r avsedd f�r svenska

kyrkans verksamhet. F�reskrifter som inneb�r �ndring av det �ndam�l f�r
vilket den kyrkliga egendomen �r avsedd meddelas dock genom lag, som

stiftas p� samma s�tt som lagen om sve nska kyrkan.

Kyrkom�tet f�r med st�d av f�reskrifter i lagen om svenska kyrkan

genom kyrklig kung�relse meddela f�reskrifter i f�ljande �mnen;

svenska kyrkans l�ra,
svenska kyrkans b�cker,

svenska kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet f�r evangelisation, mission och �vrigt utlandsarbete

samt diakoni,

kyrkom�tets arbetss�tt samt verksamheten hos organ som tills�tts av

kyrkom�tet.

Bemyndigar riksdagen kyrkom�tet att meddela f�reskrifter i ett visst

�mne, kan riksdagen d�rvid medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung��

relse �verl�ter �t organ, som tills�tts av kyrkom�tet, att i s�dan kung�relse
meddela best�mmelser i �mnet. Riksdagen kan i lagen om svens ka kyrkan
meddela f�reskrifter i d e �mnen som anges i fj�rde stycket. Detta g�ller

�ven om kyrkom�tet har bemyndigats att besluta f�reskrifter i �mnet.

Regeringen f�r inte besluta f�reskrifter i dessa �mnen.

1 fr�ga om �ndring eller upph�vande av lag som avses i f� rsta-tredje

styckena g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av s�dan lag.

N�r regeringen skall avg�ra �renden som ang�r svenska kyrkans reli�

gionsv�rd eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, beford�

ring eller �mbetsansvar inom kyrkan, skall f�redraganden tillh�ra svenska
kyrkan.

Vad i de nna regeringsform f�reskrivs om prim�rkommuner skall, med

undantag av 1 ka p. 7 � f�rsta stycket andra meningen, till�mpas �ven i

fr�ga om kyrkliga kommuner.

Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt

enligt 2 � i den �ldre regeringsformen.

1. �ndrin garna i regeringsfo rmen'' tr�der i kraft den 1 januari 1977.

2. Ulan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r

s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift
f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

3. Best�mmelserna om medlemskap i svens ka kyrkan g�ller utan hinder

av 2 kap. 2 S i dess nya lydelse.

4. Vid ikrafttr�dandet f�religgande best�mmelser om att film icke f�r

f�revisas offentligt, om den ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning,

g�ller utan hinder av 2 kap. 1 1 � 3 i den nya lydelsen och 14 � f�rsta stycket.

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

2244

Til) 19 76:871.

�

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

SFS 1982:940

till�mpning av regeri ngsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsformen^ tr� der i kraft den 1 januari 1980.

2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2

kap. 10 � andra stycket.

1. Denna lag ^ tr�der i kraft den 1 januari 1983.

2. �ldre f�rfattningar och f�reskrifter, som har tillkommit genom beslut

av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med sam�

tycke av allm�nt kyrkom�te, skall forts�tta att g�lla utan hinder av att de

inte har tillkommit i den ordning som skul le ha iakttagits vid till�mpning av

de nya best�mmelserna. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � f�rsta meningen i
denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om s�dana f�rfattningar och f�re�
skrifter. Punkt 9 sj�tte stycket �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsfor�

men i deras nya lydelse till�mpas ocks� i fr�ga om �ldre lag.

3. Utan hin der av punkt 9 f�rsta-sj�tte styckena �verg�ngsbest�mmel�

serna till regeringsformen i deras nya lydelse f�r regeringen upph�va

f�reskrifter som Konungen eller regeringen har meddelat f�re den 1 januari

1983. S�dana f�reskrifter skall inte till�mpas i den m�n de g�ller fr�ga som
regleras i kyrklig kung� relse.

Denna lag' tr�der i kraft de n I januari 1983.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

OVE RAINER

(Justitiedepartementet)

-Till! 979; 933.

'-1982:937

'1982:940

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1982:940

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se