SFS 1982:940

820940.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1982:940

Lag

Utkom från trycket

om ändring i regeringsformen;

defl 23 november 1982

utfärdad den 11 november 1982.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om regeringsformen^

dels att 13 kap. 10 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 1 3 kap. 3 § hänvisningen till "11 § första stycket första punkten

eller andra eller fjärde stycket" skall bytas ut mot "12 § första stycket
första punkten eller andra eller fjärde stycket".

Till följd härav kommer regeringsformen att ha följande lydelse från och

med den dag då de nna lag träder i kraft.

' Prop. 1981/82; 52. KU 16. rskr 67, KU 198 2/83; 1, rskr 1.

2220

- Regerings formen omtryckt 197 9; 933.

¬

background image

1, kap. Statsskickets grunder

SFS 1982; 940

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och

lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamenta­

riskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors

lika värde och fö r den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara

grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt
åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt
att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom

samhällets alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor

lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

3 § Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsförordning­
en är rikets grundlagar.

4 § Riksdagen ä ⬢ folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till s taten och bestämmer hur

statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och för­

valtning.

5 § Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar

Sveriges tron, är rikets statschef.

Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning

är statschef, gälla henne.

6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.

7 § I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Beslutande­

rätten i kommunerna utövas av valda församlingar.

Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltning­

en statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör upp­
gifter inom den offentliga för valtningen skall i sin verksamhet beakta allas

likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt

meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2221

¬

background image

SFS 1982:940

2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt"

att i övrigt taga del av andras yttranden,

3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplys­

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av

konstnärligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration

på allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna

eller enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin

religion.

Beträffande tryckfriheten gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsför­

ordningen. I denna finns också bestämmelser om rätt att taga del av

allmänna handlingar.

2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att

giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat
sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot

tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration

eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, tros­
samfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första

meningen.

3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans sam­

tycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

4 § Dödsstraff får icke förekomma.

5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte
skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller

hindra yttranden.

6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat

kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är

därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in­

trång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och
mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtro­
ligt meddelande.

7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i rike t.

Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt

medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke

eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan

hinder härav far dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt
medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskri­

vas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan

födelsen är medborgare även i den andra s taten och är varaktigt bosatt där
förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare,

2222

¬

background image

8 § Vaije medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsbe-

SFS 1982:940

rövande. Han är även i övrigt tillförsä krad frihet att förflytta sig inom riket

och att lämna detta.

9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten

med anle dning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna fa

saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sa gts gäller dock

icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberö-
vande påföljd som har ådömts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket

blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av
domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i
sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i
lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har prövning som avses i fö rsta eller andra stycket icke uppdragits åt

myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på

allmän domstol.

10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke

var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare
brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu

sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsver­

kan av brott.

Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av

föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt-
eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får
dock lag inn ebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte

hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen

eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med
förslag jämställes ett meddelande i skri velse från regeringen till riksdagen

om att sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag

från första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda

skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.

11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller
för viss tvist ell er i övrigt för visst mål.

Förhandling vid domstol skall vara offentlig.

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1 -5 samt i 6 och 8 §§ och i

11 § andra stycket får, i den utstr äckning som 13-16 §§ medgiver, begrän­

sas genom lag eller genom annan författning efter bemyndigande i lag enligt
8 kap. 7 § första stycket 7 eller 10 §.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose

ändamål som är godtagbart i ett dem okratiskt samhälle. Begränsningen får
aldrig gå utöv er vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som

har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot

den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begräns­

ning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan

sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i för sta stycket eller till lag om ändring eller

2223

¬

background image

SFS 1982:940

upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på
yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att

det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare.

Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem s jättede­

lar av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fo rtsatt giltighet i högst två

år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller

under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av
hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2. husrannsakan eller liknande intrång eller

3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida

tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

13 § Yttrandefriheten och informationsfriheten far begränsas med hän­
syn till rikets säkerhet, folkförsöijningen, allmän ordning och säkerhet,
enskilds anseende, privatlivets helgd e ller förebyggandet och beivrandet

av brott. Vidare får friheten ntt yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I
övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske
endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första

stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet i p olitiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kultu­

rella angelägenheter.

Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandes innehåll

närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden.

14 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas endast av

hänsyn till rikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten

eller demonstrationen eller till trafiken eller för att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar

vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse

av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare

missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ur­

sprung tillhör minoritet.

16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare

missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden

att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt
eller motsvarande tjänsteplikt.

17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbets­
givare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej föyer av lag
eller avtal.

2224

¬

background image

18 § Vaije medborgare vilkens egendom tages i ans pråk genom expro-

SFS 1982:940

priation eller annat sådant förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för

förlusten enligt grunder som bestämmes i lag.

19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt

bestämmelser som meddelas i lag.

20 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i sammankom st för opinionsbildning eller

i dem onstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund
eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 §§),

3. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan

av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),

5. skydd mot inrättande av domstol i viss a fall (11 § första s tycket),
6. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ur­

sprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),

7. rätt till fackliga stri dsåtgärder (17 §),
8. rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande

(18§).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket

likställd med sven sk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet,

föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §).

2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och

5 §§, mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än

brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid do mstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § an dra stycket tredje

meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 §

tredje stycket, flärde stycket första meningen samt femte stycket.

3 kap. Riksdagen

1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. För

ledamöterna skall finnas ersättare.

2 § Rösträtt vid val till r iksdagen tillkommer svensk medborgare som är

bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt i riket

finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års ålder

2225

I40-SFS 1982

¬

background image

SFS 1982:940

senast på valdagen eller som är omyndigförklarad av domstol har ej röst­
rätt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på

grundval av en före valet upprättad röstlängd.

3 § Ordinarie val till riksdagen förr ättas vart tredje år.

4 § Regeringen far förordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie

val. Extra val hålles inom tre månader efter förordnandet.

Efter val till riksdagen far regeringen icke förordna om extra val förrän

tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde.

Ej heller far regeringen förordna om extra val under tid då dess ledamöter,

efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar i avbidan
på att ny regering skall til lträda.

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap . 3 §.

5 § Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidi­

gast på gärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Vaije val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats

till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är riksda­

gens valperiod.

6 § För val till riksdagen är riket indelat i valkre tsar.

Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat och

trettionio utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av

en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i vaije valkrets

och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställes för tre år i
sänder.

7 § Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses vaije samman­
slutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteck­

ning.

Endast parti som har fatt minst fyra procent av rösterna i hela riket är

berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre
röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,

där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på vaije valkrets proportionellt

mellan partierna på grundval av valresultatet i valkret sen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av

alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har

tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell
mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela rik et. Har parti

vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som
motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet,

bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta
valkretsmandat det har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har fördelats
mellan parti erna, tillföres de valkretsar.

2226

Vid mandatfördelningen mellan partierna användes uddatalsmetoden

med första divisorn jämkad till 1,4.

¬

background image

9 § För vaije mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot

SFS 1982:940

samt ersättare för honom.

10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt och som är myndig

kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

11 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd val-

prövningsnämnd. Den som har valts till r iksdagsledamot utövar sitt upp­
drag utan hinder av att valet har överklagats. �ndras valet, intager ny
ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om

ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare.

Valprövningsnämnden består av ordförande, som skall vara eller ha

varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen, och sex andra
ledamöter. Ledamöterna väljes efter vaije ordinarie val, så snart valet har
vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum.

Ordföranden väljes särskilt. Nämndens beslut får ej överklagas.

12 § Ytterligare bestämmelser i de ämnen som angives i 2 -11 §§ samt
om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsord­

ningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hålles i
Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn

till riksdagens säkerhet eller frihet.

2 § Riksdagen utser inom sig för vaije valperiod en talman samt en

förste, en andre och en tredje vice talman.

3 § Regeringen och vaije riksdagsledamot får i enlighet med vad som

närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan
komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i den na rege­
ringsform.

Riksdagen väljer inom sig uts kott, däribland ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott och ett skatteutskott, enligt bestämmelser i riksdagsord­

ningen. �rende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes

före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

4 § När ärende skall avgöras i kam maren, får vaije riksdagsledamot och

vaije statsråd yttra sig i enlighet med vad som närmare angives i riksdags­

ordningen. Bestämmelser om jäv finns i riksdagsordningen.

5 § Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den mening

varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej annat särskilt

angives i den na regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfa­

randet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Om förfaran­
det vid lika röstet al finns bestämmelser i riksdagsordningen.

2227

¬

background image

SFS 1982:940

6 § Riksdagsledamot och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot

utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse som åligger
honom.

7 § Riksdagsledamot eller ersättare får icke lämna sitt uppdrag utan

⬢ riksdagens medgivande.

När det finns anledning till de t, skall valprövningsnämnden självmant

pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 k ap. 10 §. Den som

förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

Ledamot eller ersättare får i annat fall än som avses i andra stycket

skiljas från uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli­

gen olämplig för uppdraget. Beslut härom fattas av domstol.

8 § Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag
som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att
resa inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet

av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket

minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig.

Misstänkes riksdagsledamot för brott i an nat fall, skall bestämmelser i

lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkän­
ner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej

är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i tv å år.

9 § Under tid då riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör rege­

ringen utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av ersättare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen föreskriva att ersättare skall träda i riksdagsleda­
mots ställe när denne är ledig.

Bestämmelserna i 6 § och 8 § första stycket om skydd för utövandet av

uppdrag som riksdagsledamot gäller även talmannen och hans uppdrag.

För ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestäm­

melserna om ledamot.

10 § Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riks­

dagsordningen.

5 kap. Statschefen

1 § Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelä­

genheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under stats­
chefens ordförandeskap.

2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare
och har fyllt tjugofem år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva

uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med stats ministern, innan han r eser utrikes.

3 § �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att

fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av ko­

nungahuset. som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare

2228

fullgöra statschefens uppgifter.

¬

background image

äii

4 § Utslocknar konungahuset, utser riksdag en en riksföreståndare att

SFS 1982:940

fullgöra s tatschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en

vice riksföreståndare.

Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej

har fyllt tjugofem år.

l-i j

5 § Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att

^5

fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem, skall regeringen
anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses

i5)5

ha avgått.

6 § Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande tjänstgö­

ra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 3 eller 4 §
kan tjänstgöra.

Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter rege­

ringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen a nnan behö­
rig kan tjänstgöra.

7 § Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej

åtalas för sina gärningar som statschef.

6 kap. Regeringen

1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.

Statsministern utses i den or dning som angives i 2-4 §§. Statsministern

tillsätter övriga statsråd.

2 § När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för vaije

partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice
talmännen och avgiver sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i utskott,

pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av riksdagens

ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

3 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nytt enligt 2 §.

Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, skall förfarandet

för utseende av statsminister avbrytas och återupptagas först sedan val till
riksdagen har hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre måna­
der, skall extra val förrättas inom samma tid.

4 § När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister, anmäler

denne så snart det kan ske de av honom utsedda statsråden för riksdagen.

Därefter äger regeringsskifte rum vid en särs kild konselj inför statschefen

eller, vid förfall för denne, inför talmannen. Talmannen kallas alltid till

konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens väg­

nar.

5 § Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd icke åtnju­

ter riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga statsrådet. Kan rege-

2229

¬

background image

SFS 1982:940 ringen

förordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi­

gande ej meddelas om regeringen inom en vecka från misstroendeförkla­

ringen förordnar om extra val.

6 § Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern av talman­

nen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i annat

fall entlediga annat statsråd.

7 § Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen entlediga
övriga statsråd.

8 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina

befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsmi­

nistern entledigats på egen be gäran, uppehåller han sin befattning till dess

efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.

9 § Endast den far vara statsråd som är svensk medborgare sedan minst
tio år.

Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han far ej heller

inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för
honom.

10 § Vid förfall för talmannen övertager vice talman de uppgifter som
enligt detta kapitel ankommer på talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 § För beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli. I
detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar

ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden
chefer för departementen.

2 § Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar

och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som

behövs skall tillfälle lämnas sam manslutningar och enskilda att yttra sig.

3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde.

Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av för­
fattningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som

angives i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det
departement till vilket ärend ena hör.

4 § Statsministern kallar övriga statsråd till r egeringssammanträde och

är ordförande vid sa mmanträdet. Minst fem statsråd skall deltaga i rege­

ringssammanträde.

5 § Departementschef är vid regeringssammanträde föredragande i
ärende som hör till h ans departement. Statsministern kan d ock förordna

att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, skall

2230

föredragas av annat statsråd än departementschefen.

¬

background image

6 § Vid regeringssammanträde föres protokoll. Skiljaktig mening skall

SFS 1982:940

antecknas i protokollet.

7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra expeditioner av rege­

ringens besl ut skall för att bliva gällande skrivas under av statsministern

eller annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom
förordning föreskriva att tjänsteman i särskilda fall får skriva under expedi­

tion.

8 § Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av
ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett ställföreträdare eller har också denne förfall, över­

tages statsministerns uppgifter i stället av det av de tjänstgörande statsrå­

den som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd
lika länge, har den äldste av dem företräde.

8 kap. Lagar och andra föreskrifter

1 § Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter
följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas

endast genom lag samt att förslag till lag i vissa fall skall behandlas i

särskild ordning.

2 § Föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras person­
liga och ekonomiska förhållanden inbördes meddelas genom lag.

Sådana föreskrifter är bland andra:

1. föreskrifterom svenskt medborgarskap,
2. föreskrifter om rätt till slä ktnamn, om äktenskap och föräldraskap,

om arv och testamente samt om familjeförhållanden i övrigt,

3. föreskrifter om rätt till fast och lös egendom, om avtal samt om bolag,

föreningar, samfalligheter och stiftelser.

3 § Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som
gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i ensk ildas per­
sonliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag.

Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om brott och rättsverkan

av brott, om skatt till sta ten samt om rekvisition och annat sådant förfo­
gande.

4 § Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om för­

farandet vid fo lkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom lag.

5 § Grunderna för ändringar i rikets indelning i kommun er samt grunder­

na för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den
kommunala beskattningen bestämmes i lag. I lag meddelas också föreskrif­

ter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.

6 § Under tid då riksmöte ej pågår kan finans- och skatteutskotten, efter

bemyndigande i lag om annan skatt än skatt på inkomst, förmögenhet, arv

2231

¬

background image

SFS 1982:940

eller gåva, på förslag av regeringen bestämma om skattesatsen eller besluta
att skatt som avses i lagen skall böija eller upphöra att utgå. Bemyndi­

gande kan innefatta rätt att göra skillnad mellan olika slag av verksamhet
och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten utövar sin beslutande­

rätt vid gemensamt sammanträde. Beslut fattas på riksdagens vägnar ge­
nom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med stöd av första

stycket skall av regeringen underställas riksdagen inom en månad från

böljan av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en
månad härefter.

7 § Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifter­

na avser något av följande ämnen;

1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverk­

ning, kommunikationer, kreditgivning, näringsverksamhet, ransonering el­

ler utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän plats,
6. undervisning och utbildning,

7. förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under

utövande av tjänsteplikt.

Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela

föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag,

som innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även
annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen

meddelar med stöd av bemyndigandet.

8 § Utan hinder av 2, 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag

genom f örordning meddela föreskrifter om anstånd med att fullgöra för­

pliktelse.

9 § Utan hinder av 3 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
förordning meddela föreskrifter om tull på införsel av vara.

Regeringen eller kommun kan e fter riksdagens bemyndigande meddela

sådana föreskrifter om avgifter, som på grund av 3 § annars skall meddelas

av riksdagen.

10 § Regeringen kan efter bemyndigande i lag i äm ne som angives i 7 §
första stycket eller 9 § genom förordning bestämma att föreskrift i lagen
skall börja eller upphöra att tillämpas.

11 § Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela
föreskrifter i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen

överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmel­
ser i ämn et. I fall som nu sag ts kan riksdagen också uppdraga åt förvalt­

ningsmyndighet under riksdagen att meddela sådana bestämmelser.

2232

¬

background image

12 § Föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av bemyndi-

SFS 1982:940

gande som avses i denna regeringsform skall underställas riksdagen för
prövning, om riksdagen bestämmer det.

13 § Regeringen får utöver vad som följer av 7-10 §§ genom förordning

besluta

1. föreskrifter om verkställighet av lag,

2. föreskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.

Regeringen får ej på grund av första stycket besluta föreskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den får ej heller på grund av

bestämmelsen i första stycket 2 besluta föreskrifter som avser den kommu­
nala beskattningen.

Regeringen får i förordning som avses i första st ycket överlåta åt under­

ordnad myndighet a tt meddela bestämmelser i äm net.

14 § Behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i vi sst ämne utgör
ej hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i samma ämne.

15 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Det andra beslutet

far ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i

hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst tio

månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i
riksdagens kam mare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom
beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minst fem

sjättedelar av ledamöterna förenar sig, medgiver undantag härifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av

grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att

samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yr­

kande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och
minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant
yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog

grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i för sta stycket. Vid omröst ningen får de som har rösträtt vid valet

förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Försla­
get är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omrös tningen röstar

mot förslaget o ch de till anta let är fler än hälften av dem som har avgivit

godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget
till slutlig prövning.

16 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som angives i 15 § första

stycket första och andra meningarna samt andra stycket. Den kan också
stiftas genom endast ett beslut, om minst tre Värdedelar av de röstande och
mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggs­
bestämmelse i riksdag sordningen beslutas dock i samma ordning som lag i

allmänhet.

17 § Lag får ej ändras eller upphävas annat än genom lag. I fråga om
ändring eller upphävande av grundlag eller av riksdagsordningen äger 15

2233

och 16 §§ motsvarande tillämpning.

¬

background image

SFS 1982:940

18 § För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari

ingår domare i högsta d omstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrå­

det inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives ,i
riksdagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om

tryckfriheten, lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna hand­

lingar, lag som avses i 2 kap. 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra

stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal

beskattning, lag som avses i 2 el ler 3 § el ler lag som a vses i 11 ka p., om

lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts

gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av
frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling

så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att
stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har
lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt

för riksdagen redovisa skälen härtill. Att lagrådet icke har hörts över ett
lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse
1. hur förslaget förhåller sig till grund lagarna och rättsordningen i öv­

rigt,

2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varan dra,

3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring

meddelas i lag.

19 § Beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål. Lag med

sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall
intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.

Lagar skall kungöras så snart det kan ske. Detsamma gäller förordning­

ar, om ej annat föreskrives i lag.

9 kap. Finansmakten

1 § Om rätten att besluta om skatter och avgifter till staten finns bestäm­

melser i 8 kap.

2 § Statens medel får icke användas på annat sätt än riksdagen har
bestämt.

Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen

genom budgetreglering enligt 3-5 §§. Riksdagen får dock bestämma att

medel tages i ansp råk i annan ordning.

3 § Riksdagen företager budgetreglering för närmast följande budgetår

eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod, Riksdagen

bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och

2234

anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptages i en stats­

budget.

¬

background image

Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för

SFS 1982:940

atinan tid än b udgetperioden.

Vid budgetregler ing enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho­

vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel

för rikets försvar.

4 § Kan budgetreglering enligt 3 § icke avslutas före budgetperiodens

böljan, bestämmer riksdagen eller, om riksmöte ej pågår, finansutskottet i

den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess budgetregleringen
för perioden slutföres.

5 § För löpande budgetår kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny beräk­

ning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag.

6 § Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen.

7 § Riksdagen kan i s amband med budgetreglering eller annars besluta
riktlinjer för viss statsverksamhet för längre tid än anslag till verksamheten
avser.

8 § Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens disposi­

tion. Vad nu sagts gäller dock icke tillgångar som är avsedda för riksdagen

eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning.

9 § Riksdagen fastställer i de n omfattning som behövs grunder för för­

valtningen av statens egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan

därvid för eskriva att åtgärd av visst slag ej får vidtagas utan riksdagens

tillstånd.

10 § Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån

eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift a tt i enlighet med

riksdagens b emyndigande taga upp och förvalta lån till s taten. Närmare
bestämmelser härom meddelas i lag.

11 § En inom riksdagen utsedd lönedelegation överlägger i förhandlings­
frågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare
eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen

bestämmer. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter

överlägger lönedelegationen dock i stället med den som riksdagen bestäm­

mer. Lönedelegationen får på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan

fråga eller , om frågan har undantagits från avtal, förslag till reglering av

den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall h ar beslutat annat.

Närmare bestämmelser om lönedelegationens sammansättning medde­

las i riksdagsordningen.

12 § Riksbanken är myndighet under riksdagen.

Riksbanken förvaltas av sju fullmäktige. En av dessa och en suppleant

för honom förordnas av regeringen för tre år i sänder. �vriga sex väljes av

riksdagen. Den fullmäktig som regeringen har förordnat är ordförande.

2235

¬

background image

SFS 1982:940

Han får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankenS:

ledning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäktige, om riksbanke
ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen-

och annan lag.

Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt

uppdrag. Regeringen kan återkalla förordnandet för ordföranden eller för

dennes suppleant.

13 § Endast riksbanken har rätt att utgiva sedlar. Bestämmelser om

penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

10 kap. Förhållandet til! andra stater

1 § �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa­

tion ingås av reger ingen.

2 § Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskom­
melse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förut­

sätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i
övrigt gäller ämne i vilket riksdag en skall besluta.

�r i fall som avses i förs ta stycket särskild ordning föreskriven för det

riksdagsbeslut som förutsättes, skall samma ordning iakttagas vid godkän­
nandet av överenskommelsen.

Regeringen får ej heller i annat fall än som a vses i första stycket ingå för

riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har god­

känt denna, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock
underlåta att inhämta riksdagens godkännande av överenskommelsen, om
rikets intresse kräver det. I såd ant fall skall regeringen i stället överlägga

med utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

3 § Regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyndighet att ingå internatio­

nell överenskommelse i fråga där öv erenskommelsen ej kräver riksdagens

eller utrikesnämndens medverkan.

4 § Bestämmelserna i 1 �3 § § äger motsvarande tillämpning på åtagande

av internationell förpliktelse för riket i ann an form än överenskommelse

samt på uppsägning av internationell överenskommelse eller förpliktelse.

5 § Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksda­
gen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begr änsad
omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete,

till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol.

Därvid far ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, änd­

ring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av

de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om
överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan

beslut i sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fråga om överlå­
telse genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och

2236

minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

¬

background image

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings-

SFS 1982:940

form tillkommer rik sdagen, regeringen eller annat i regerin gsformen angi­

vet organ kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller
till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet, om riksdagen

förordnar om det genom ett beslut, varom minst tre Qärdedelar av de

röstande förenar sig. Beslut i fråga om sådan överlåtelse kan också fattas i

den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

6 § Regeringen ska ll fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad om

de utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket, och över­
lägga med nämnden om dessa så ofta det erfordras. I alla utrikesärenden av
större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om
det kan ske.

7 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som

riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om utrikesnämndens

sammansättning meddelas i riksda gsordningen.

Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är

skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter
begär överläggning i viss fråga. Ordförande vid s ammanträde med nämn­
den är statschefen eller, om han har förfall, statsministern.

Ledamot av utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden

skall visa varsamhet i frå ga om meddelanden till andra om vad han har
erfarit i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnads­

plikt.

8 § Chefen för det departement till vilket utrikesärendena hör skall hållas

underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat

eller till mellanfolklig organisat ion uppkommer hos annan statlig myndig­

het.

9 § Regeringen far insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för
att möta väpnat angrepp mot riket. Svensk väpnad styrka får i övrigt

insättas i strid elle r sändas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,
2. det är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden,

3. skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskom­

melse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

Förklaring att riket är i krig får, utom vid väpnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen får bemyndiga försvarsmakten att använda våld i enlighet

med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets
territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

11 kap. Rättskipning och förvaltning

1 § Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och regeringsrätten

högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av högsta domstolen
eller regeringsrätten kan begränsas genom lag. I högsta domstolen och

2237

¬

background image

SFS 1982; 940

regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som har utnämnts
till ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas med

stöd av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa fall föreskrives i 2

kap. 11 § första stycket.

Vid domstol som avses i and ra stycket skall finnas ordinarie domare. I

fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd
grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag

härifrån.

2 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol

skall döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa

rättsregel i särskilt fall.

3 § Rättstvist mellan enskilda får icke utan stöd av lag avgöras av annan

myndighet än domstol. Om domstols prövning av frihetsberövande före­

skrives i 2 kap. 9 § .

4 § Om domstolamas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras

organisation och om rättegången föreskrives i lag.

5 § Den som har utnämnts till o rdinarie domare får skiljas från tjänsten

endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av

tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten,

2. om han har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är

skyldig att avgå med pension.

Har ordinarie domare skilts från tjänsten genom beslut av annan myn­

dighet än domstol, skall han kunna påkalla domstols prövning av beslutet.
Detsamma gäller beslut varigenom ordinarie domare har avstängts från
utövning av sin tj änst eller ålagts att undergå läkarundersökning.

Om det påkallas av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till

ordinarie domare förflyttas till annan jämställd domartjänst.

6 § Under regeringen lyder justitiekanslern, riksåklagaren, de centrala
ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform

eller annan lag är myndighet under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.
Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet,

stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning,

skall det ske med stöd av lag.

7 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or­

gan, far bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i
ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller
som rör tillämpning av lag.

8 § Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift får ej fullgöras av riksdagen i

2238

vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

¬

background image

9 § Tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under

SFS 1982:940

regeringen till sättes av regeringen eller av myndighet som regeringen be­

stämmer.

Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fastas endast vid sakliga

grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva domar­

tjänst, ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst eller uppdrag
såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller

regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse,

tjänst i regeringskans liet närmast under statsråd eller tjänst såsom svenskt

sändebud. �ven i annat fall far endast den som är svensk medborgare

inneha tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget tillsättes genom val

av riksdagen. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att
inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun uppställas
endast i lag eller enligt förutsättningar som angives i lag.

10 § Grundläggande bestämmelserom statstjänstemännens rättsställning

i andra hänseenden än som beröres i denna regeringsform meddelas i lag.

11 § Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas

av regeringsrätten när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvalt­

ningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans samt i annat

fall av högsta domstolen. Närmare bestämmelser härom kan meddelas i

lag.

12 § Regeringen får medgiva undantag från föreskrift i förord ning eller
från bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om

ej annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 § Regeringen får genom nåd eftergiva eller mildra brottspåföljd eller

annan sådan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet besl utat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

När synnerliga skäl föreligger, får regeringen förordna att vidare åtgärd

för att utreda eller lagföra brottslig gärning ej skall äga rum.

14 § Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i
strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller
att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess

tillkomst, far föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen
beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är
uppenbart.

12 kap. Kontrollmakten

1 § Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänsteutövning och

regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål
utfå protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som hör
till dessa ärenden. Vaije annat utskott och vaije riksdagsledamot får hos
konstitutionsutskottet skriftligen väcka fråga om statsråds tjänsteutövning

2239

eller handläggningen av r egeringsärende.

.

'

�~

¬

background image

SFS 1982:940

2 § Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till det, ock
minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen kan med anledning därav

göra framställning till re geringen.

3 § Den som är eller har varit statsråd får fållas till ansvar för brott i
utövningen av statsrådstjänsten endast om han därigenom grovt har åsido­

satt sin tjänsteplikt. �&tal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av

högsta domstolen.

4 § Riksdagen kan avgiva förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens

förtroende. För sådan förklaring, misstroendeförklaring, fordras alt mer än
hälften av riksdagens ledamöter förenar sig därom.

Yrkande om misstroendeförklaring upptages till prövn ing endast om det

väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter. Det upptages icke till

prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om

extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam­
las. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin
befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall u pptagas till prövning.

Yrkande om misstroendeförklaring skall icke beredas i utskott.

5 § Riksdagsledamot får, enligt bestämmelser i riksdagsordningen, fram­

ställa interpellation eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår dennes
tjänsteutövning.

6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med instruk­

tion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig
verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsman får föra talan i

de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltningsmyndighets

överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar.

Domstol och förvaltningsmyndighet samt tjänsteman hos staten eller kom­
mun skall tillhandagå ombudsman med de upplysningar och yttranden han

begär. Sådan skyldighet åligger även annan, om han står under ombuds­
mans tillsyn. Allmän åklagare skall på begäran biträda ombudsman.

Närmare bestämmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 § Riksdagen väljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam­

heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta

också annan verksamhet. Riksdagen fastställer instruktion för revisorerna.

Revisorerna får enligt bestämmelser i lag infordra handlingar, uppgifter

och yttranden som behövs för granskningen.

Närmare bestämmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

8 § �&tal för brott i utövningen av tjänst som ledamot av högsta domsto­

len eller regeringsrätten väckes i högsta domstolen av riksdagens ombuds­
man eller justitiekanslern.

Högsta domstolen prövar också om ledamot av högsta domstolen eller

regeringsrätten enligt vad därom är föreskrivet skall skiljas eller avstängas

2240

från sin tjänst eller vara skyldig att undergå läkarundersökning. Talan

väckes av ri ksdagens ombudsman eller justitiekanslern.

¬

background image

13 kap. Krig och krigsfara

SFS 1982:940

'akdmnjijj j g Kommer riket i krig eller krigsfara och pågår icke riksmöte, skal!

regeringen eller talmannen kalla till riksmöte. Den som utfärdar kallelsen
kan besluta att riksdagen skall sammanträda på annan ort än Stockholm,

itsvarfoit; Pågår riksmöte, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammanträdes-

mgroMfcii ort.
iM ochpi ,

2 § �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen
utsedd krigsdelegation träda i rik sdagens ställe, om förhållandena kräver
det.

'I

Om riket är i krig, meddelas förordnande att krigsdelegationen skall

träda i riksdagens ställe av utrikesnämndens ledamöter enligt närmare

. I

bestämmelser i riksdagsordningen. Innan förordnande meddelas skall sam-

"'^^1 råd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens leda-

I

möter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas förordnandet av
regeringen. Om riket är i omedelbar krigsfara, meddelas förordnande som
nu sagts av utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För

förordnande fordras därvid att statsministern och sex av nämndens leda-

möter är ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta

att riksdagen skall å tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksda gsordningen.

IL

3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befo­
genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen får dock ej
fatta beslut på ock uperat område. Den får ej heller fatta beslut som avses i

12 § första stycket första punkten eller andra eller Ijärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

öä�ib

4 § �r riket i krig och kan till följd därav regeringen icke fullgöra sina
uppgifter, kan riksdagen bestämma om bildande av regering och om rege-

nifti ES

ringens arbetsformer.

]�0D!(rG

.

Ijrfe

5 § Ar riket i krig och kan till följd därav varken riksdagen eller krigsde­
legationen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den mån
den finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget.

Regeringen får ej på grund av första stycket stifta, ändra eller upphäva

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksd agen.

K-

fef?

6 § �r riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhål­

landen som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit

rif/ijr»

regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning

meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars skall
meddelas genom lag. Erfordras det även i annat fall med hänsyn till

försvarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag
genom förordnin g bestämma att i lag meddelad föreskrift om rekvisition

eller annat sådant förfogande skall böija eller upphöra att tillämpas.

1 lag med bemyndigande spm avses i först a stycket skall noga ang ivas

under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigande

2241

141-SFS 1982

MS CG''

rats�
inf

¬

background image

SFS 1982:940

medför ej rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen

eller lag om val till riksdagen.

7 § �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje
stycket icke tillämpas.

8 § �r riket i krig eller ome delbar krigsfara, kan regeringen med stöd av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom­
mer på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndi­

gande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast
om beslut att lag i visst ämne skall böija tillämpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig föranledda utomordentliga

förhållanden får med avseende på domstol för avdelning av försvarsmak­

ten göras undantag från föreskriften i 11 k ap. 1 § att vid domstol skall
finnas ordinarie domare.

9 § Regeringen far ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att
inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med utrikesnämn-

den, om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket.

10 § På ockuperat område far ej fattas beslut som innebär stiftande,
ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val ti ll

riksdagen eller lag om högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, ämbets­
brott, brott av krigsmän, sabotage, upplopp, uppvigling eller samhällsfarlig

ryktesspridning.

På ockuperat område får icke något offentligt organ meddela beslut eller

vidtaga åtgärd som ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupa­
tionsmakten sådant bistånd som denna icke får kräva enligt folkrättens

regler.

Intet ärende får avgöras av riksdagen på ockuperat område, såvida icke

minst tre fjärdedelar av ledamöterna deltager i avgörandet. I antalet delta­

gande ledamöter inräknas därvid icke ersättare som utövar uppdrag som

ledamot.

11 § �r riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig på

annan ort än regeringen, skall han anses hindrad att fullgöra sina uppgifter

som statschef.

2242

12 § �r riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av

riksdagen. �r riket i krigsfara , när ordinarie val skall hål las, kan riksdagen
besluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skall omprövas inom ett år och

därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar

sig om det.

�r riket till någon del oc kuperat, när val skall hållas, beslutar riksdagen

de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är påkallade. Undantag får dock ej
göras från 3 kap. 1 § första stycket. 2 §, 6 § första stycket och 7-11

Vad som sägs i 3 ka p. 6 § första stycket, 7 § and ra stycket och 8 § andra

stycket om riket skall i s tället gälla den del av riket för vilken val skall

hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utjämningsmandat.

¬

background image

Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven

SFS 1982:940

tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har
upphört. Det åligger regeringen och talmannen att i samråd eller var för sig

se till att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna.

Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på annan tid än när

det annars skulle ha ägt rum, skall riksdagen bestämma tiden för därnäst
följande ordinarie val till den månad under tredje eller Qärde året efter det

först nämnda valet, då ordinarie val skall hållas enligt riksdagsordningen.

�vergångsbestämmelser^

1. Genom denna regeringsform upphäves den äldre regeringsformen.

Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag tilläm­
pas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år under vilket
riksdagen slutligt a ntager denna samt, i de fall som angives nedan, även

därefter.

2 .

För domstol i vilken endast en ordinarie tjänst som domare finns inrät­

tad, då denna regeringsform träder i tilläm pning, skall bestämmelsen i 11
kap. I § tredje stycket första punkten tillämpas först sedan pågående
ändringar i domkretsindelningen har genomförts i vad de berör domstolen.

3 .

^

6. �ldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

tillämpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av
Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, far utnytt­

jas även efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer
annorlunda.

Bestämmelserna i 8 kap. 17 § i denna regeringsform skall gälla i fråga om

äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och

riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Bestämmelser i äld re lag eller annan författning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall efter utgången av den i 2 fö rsta stycket angivna tiden

gälla regeringen, så vida det icke följer av författning eller i övrigt fram går

av omständigheterna att konungen personligen, högsta domstolen, rege­

ringsrätten eller kammarrätt åsyftas.

Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i ställ et beslutas genom lag.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses där

eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform,

tillämpas i stället de n nya bestämmelsen.

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och

om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan

meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som
huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt­
rande av kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som

"tiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.

' Avser införandet av regeringsformen 197 4; 152.

2243

¬

background image

SFS 1982:940

Grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan och

om stiftsmyndigheter samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses
i första stycket meddelas i lagen om svensk a kyrkan eller i annan lag, som
stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grund­
läggande föreskrifter om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska

kyrkans verksamhet. Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för
vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom lag, som

stiftas på samma sätt som lagen om sve nska kyrkan.

Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan

genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen;

svenska kyrkans lära,
svenska kyrkans böcker,

svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete

samt diakoni,

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som tillsätts av

kyrkomötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst

ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungö­

relse överlåter åt organ, som tillsätts av kyrkomötet, att i sådan kungörelse
meddela bestämmelser i ämnet. Riksdagen kan i lagen om svens ka kyrkan
meddela föreskrifter i d e ämnen som anges i fjärde stycket. Detta gäller

även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet.

Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

1 fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i fö rsta-tredje

styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyrkans reli­

gionsvård eller religionsundervisning, utövning av prästämbetet, beford­

ring eller ämbetsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska
kyrkan.

Vad i de nna regeringsform föreskrivs om primärkommuner skall, med

undantag av 1 ka p. 7 § första stycket andra meningen, tillämpas även i

fråga om kyrkliga kommuner.

Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills har gällt

enligt 2 § i den äldre regeringsformen.

1. �ndrin garna i regeringsfo rmen'' träder i kraft den 1 januari 1977.

2. Ulan hinder av 2 kap. 16 § behåller äldre föreskrift, som innebär

särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. Sådan föreskrift
får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.

3. Bestämmelserna om medlemskap i svens ka kyrkan gäller utan hinder

av 2 kap. 2 S i dess nya lydelse.

4. Vid ikraftträdandet föreliggande bestämmelser om att film icke får

förevisas offentligt, om den ej dessförinnan har godkänts för sådan visning,

gäller utan hinder av 2 kap. 1 1 » 3 i den nya lydelsen och 14 § första stycket.

5. �ldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av

2244

Til) 19 76:871.

¬

background image

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

SFS 1982:940

tillämpning av regeri ngsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsformen^ trä der i kraft den 1 januari 1980.

2. �ldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2

kap. 10 § andra stycket.

1. Denna lag ^ träder i kraft den 1 januari 1983.

2. �ldre författningar och föreskrifter, som har tillkommit genom beslut

av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med sam­

tycke av allmänt kyrkomöte, skall fortsätta att gälla utan hinder av att de

inte har tillkommit i den ordning som skul le ha iakttagits vid tillämpning av

de nya bestämmelserna. Bestämmelserna i 8 kap. 17 § första meningen i
denna regeringsform skall gälla i fråga om sådana författningar och före­
skrifter. Punkt 9 sjätte stycket övergångsbestämmelserna till regeringsfor­

men i deras nya lydelse tillämpas också i fråga om äldre lag.

3. Utan hin der av punkt 9 första-sjätte styckena övergångsbestämmel­

serna till regeringsformen i deras nya lydelse får regeringen upphäva

föreskrifter som Konungen eller regeringen har meddelat före den 1 januari

1983. Sådana föreskrifter skall inte tillämpas i den mån de gäller fråga som
regleras i kyrklig kungö relse.

Denna lag' träder i kraft de n I januari 1983.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

OVE RAINER

(Justitiedepartementet)

-Till! 979; 933.

'-1982:937

'1982:940

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.