SFS 1985:866

Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 1985:866

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 \ Lag om �ndring i regeringsformen; utf�rdad den 14 november 1985. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 9 kap. 11 � regeringsformen^ skall ha nedan angivna lydelse. Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. SFS 1985:866 Utkom fr�n trycket den 3 december 1985 Omtryck 1 kap. Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r �str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamenta� riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten u t�vas under lagarna. 2 � Den offentliga ma kten skall ut�vas med r espekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�. Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. Lag (1976:871). 3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning� en �r rikets grundlagar. Lag (1976:871). 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel skall anv� ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r� valtning. Lag (1976:871). 5 � Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, �r rikets statschef. Vad i denna regeringsform �r stadgat o m konungen skall, om drottning �r statschef, g�lla henne. Lag (1979:932). 6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag (1976:871). ' Prop. 1984/85:83, KU 34, rskr295, KU 1985/86: I, rs kr 1. ^ Regeringsformen omtryckt 1982:940. 1941 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 7 � I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande� r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. Lag (1976:871). 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltning� en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp� gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verks amhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet o ch opartiskhet. Lag (1976:871). 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter 1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet; frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt att i �vrigt taga del av and ras yttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys� ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller enskilda syften, 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryckfrihetsf�r� ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av allm�nna handlingar. Lag (1976:871). 2 � Varje medborgare �r gente mot det allm�nna skyddad mot tv�ng att giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat sadant h�nseende. Han �r d�ij�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tros� samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. Lag (1976:871). 3 � Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam� tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning. Lag (1976:871). 4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. Lag (1976:871). 5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyddad mot torty r och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871). 1942 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat SFS 1985:866 kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�rj�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in� tr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig avlyssnin g eller upptagning av telefonsam tal eller annat f�rtro� ligt meddelande. Lag (1976:871). 1 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber� vas sitt medborgarskap i annat fall �n d� han samtid igt, efter uttryckligt samtycke eller genom att intr�da i allm�n tj� nst, blir medborgare i annan s tat. Utan hinder h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt medborgarskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare far f�reskri� vas att, i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan f�delsen �r medborgare �ven i d en andra staten och �r varaktigt bosatt d�r f�rlorar sitt sve nska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. Lag (1979:933). 8 � Varje medborgare �r gent emot det allm�nna skyddad mot frihetsbe- r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och att l�mna dett a. Lag (1976:871). 9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� saken provad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock icke n�r fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�- vande p�f�ljd som har �d�mts i annan stat. Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra s tycket icke uppdragits �t myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p� allm�n domstol. Lag (1979:933). 10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsver� kan av bro tt. Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av f�reskrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r dock lag in neb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen eller riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lles ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag 1943 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda sk�l i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (1979:933). 11 � Domstol far icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l. F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871). 12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -5 samt i 6 och 8 �� och i 11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 13-16 �� medgiver, begr�n� sas genom lag eller genom annan f�rfattning efter bemyndigande i lag enligt 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 eller 10 �. Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam� l som har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�ns� ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�dning. F�rslag till lag som avses i f�r sta stycket eller till lag om �ndring eller upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Utan hinder h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttede� lar av de r�stande f�renar sig om beslutet. Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fo rtsatt giltighet i h�gst tv� �r av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang �r 1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen, 2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller 3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. Lag (1979:933). 13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�n� syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�ijningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverks amhet begr�nsas. I �vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om s�r skilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrand efrihet och informationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu� rella angel�genheter. Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. Lag (1976:871). 1944 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av SFS 1985:866 h�nsyn till rikets s�kerhet, till ordning och s�kerhet vid samman komsten eller demonstrationen eller till trafiken ell er f�r att motverka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. Lag (1976:871). 15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ur� sprung tillh�r minoritet. Lag (1976:871). 16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (1976:871). 17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets� givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag eller avtal. Lag (1976:871). 18 � Vaije medborgare vilkens egendom tages i anspr�k genom expro� priation eller annat s�dant f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten enligt grunder som b est�mmes i lag. Lag (1979:933). 19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt best�mmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871). 20 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om 1. skydd mot tv�ng a tt deltaga i sammankom st f�r opinionsbildning eller i demons tration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller annan sammanslutning (2 � andra meningen), 2. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��), 3. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena), 4. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �), 5. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket), 6. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur� sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��), 7. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �), 8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande (18 �). Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket likst�lld med svens k medborgare �ven i fr�ga om 1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet, f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �), 2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dn ing (2 � f�rsta meningen), 3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �), 4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andr a och tredje styckena), 6. offentlighet vid dom stolsf�rhandling (11 � andra stycket), 7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje meningen), 8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �). P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 � tredje stycket, Q�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. Lag (1979:933). 3 kap. Riksdagen 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. 2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r bosatt i rik et. Om r �str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i riket finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�st� r�tt. Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. 3 � Ordinarie val till riksdagen f�r r�ttas vart tredje �r. 4 � Regeringen far f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val h�lles inom tr e m�nader efter f�rordnandet. Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att ny regering skall till tr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �. 5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi� gast p� Q�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts. Vaije val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen sam las. Denna tid �r riksda� gens valperiod. 6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsa r. Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utj�mningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av 1946 en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i vaije valkrets � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ui och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i SFS 1985:866 s�nder. t!:;i 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses vaije samman� slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck� ning. Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r ber�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre 'il r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, "jt d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag a\ de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti 3; vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�res de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4. 9 � F�r vaije mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot samt ers�ttare f�r honom. 10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. 11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val- pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdag sledamot ut�var sitt upp� drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter vaije ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas. 12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2 -11 �� samt om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord� ningen eller annan lag. 4 kap. Riksdagsarbetet 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn 1947 till riksdagens s�kerhet eller frihet. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. 3 � Regeringen och vaije riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna rege� ringsform. Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordning� en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. 4 � N�r �rende skall avg�ras i kammar en, f�r vaije riksdagsledamot och vaije statsr�d yttra sig i enlighet med vad so m n�rmare angives i riksdags� ordningen. Best�mmelser om j�v finns i rik sdagsordningen. 5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives i denna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfa� randet i riksdagen, i huvudbest�m melse i riksdagsordningen. Om f�rfaran� det vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksd agsordningen. 6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom. 7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande. N�r det finns anledning till d et, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli� gen ol�mplig f�r uppdrag et. Beslut h�rom fattas av domstol. 8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig. Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i annat fall, skall best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n� ner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r . 9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege� ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen kan i riks dagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsle da� mots st�lle n�r denne �r ledig. 1948 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av SFS 1985:866 uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag. F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m� melserna om ledamot. 10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags� ordningen. 5 kap. Statschefen 1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel� genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i ko nselj under stats� chefens ordf�randeskap. 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot. Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. 3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig rik sf�rest�ndare fullg�ra statschefens uppgifter. 4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att fullg�ra sta tschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksf�rest�ndare. Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej har fyllt tjugofem �r. 5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att fullg�ra si na uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la det till riksd agen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt. 6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�� ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh� righet enligt 3 eller 4 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege� ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�� rig kan tj�nstg�ra. 7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan e j �talas f�r sina g�rningar som statschef. 6 kap. Regeringen 1 � Regeringen be st�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ��. Statsministern tills�tter �vriga statsr�d. 1949 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen skall senast p�Q�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. 3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�na� der, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid. 4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rsk ild konselj inf�r statschefen eller, vid f�rfall f� r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g� nar. 5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju� ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege� ringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi� gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla� ringen f�rordnar om extra val. 6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talman� nen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall entlediga annat statsr�d. 7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �vriga statsr�d, 8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsmi� nistern entledigats p� egen b eg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. 9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio �r. Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom. 10 � Vid f�rfall f �r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer p� talmannen. 1950 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 kap. Regeringsarbetet SFS 1985:866 1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. 2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som beh�vs skall tillf�lle l�mnas sam manslutningar och enskilda att yttra sig. 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r� fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement till vilket �rendena h�r. 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid sa mmantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege� ringssammantr�de. 5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �rende som h�r till h ans departement. Statsministern kan dock f�rordna att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen. 6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall antecknas i pro tokollet. 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege� ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedi� tion. 8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver� tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr� den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddela s endast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i s�rskild ordning. Lag (1979:933). 2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person� liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. 1951 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 S�dana f�reskrifter �r bland andra: 1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap, 2. f�reskrifter om r�tt till sl�k tnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, 3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolagj f�reningar, samfalligheter och stiftelser. 3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas per� sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, om skatt till staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo� gande. Lag (1976:871). 4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�r� farandet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag. Lag (1979:933). 5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunder� na f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrif� ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden. 6 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i lag o m annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndi� gande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutande� r�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge� nom lag. Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�ljan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad h�refter. 7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifter� na avser n�got av f�ljande �mnen: 1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. utl�nnings vistel se i riket, 3. in- eller utf�rsel av v aror, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk� ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering el� ler utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�, 4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd, 5. trafik eller ordningen p� allm�n plats, 6. undervisning och utbildning, 7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i al lm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt, 1952 Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�reskrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, SFS 1985:866 som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar med st�d av be myndigandet. Lag (1979:933). 8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rord ning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r� pliktelse. 9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas av riksdagen. 10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 � f�rsta styc ket eller 9 � genom f�rordning best �mma att f�reskrift i lagen skall b�lja eller upph�ra att till �mpas. Lag (1976:871). 11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmel� ser i � mnet. I fall s om nu sagts k an riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvalt� ningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana be st�mmelser. Lag (1976:871). 12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndi� gande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�vning, om riksdagen best�mmer det. 13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom f�rordning besluta 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, 2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen f �r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommu� nala beskattningen. Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t under� ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mnet. 14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne. 15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst tio m�nader f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kammare och valet, s�vida Icke ko nstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem 1953 sj�ttedelar av ledam�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n. 62-SFS 1985 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ ^ ^ ^ >- o.' SFS 1985:866 Riksdagen f�r Icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yr� kande d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant yrkande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utsko tt. Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som avses i f�rsta stycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rsla� get �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�s tningen r�star mot f�rslaget o ch de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I anna t fall upptager riksdagen f�rs laget till slutlig pr�v ning. Lag (1979:933). 16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta stycket f�rsta och andra meningarna samt andra st ycket. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fl�rdedelar av de r�stande och mer �n h �lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig o m beslutet. Till�ggs� best�mmelse i riksdagsordningen b eslutas dock i samma ordning som lag i allm�nhet. Lag (1979:933). 17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och 16 �� motsvarande till�mpning. 18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. Yttrande fr�n lagr� det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i riks� dagsordningen, av riksdagsutskott. Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten, lag om begr�nsning av r�t ten att taga del av allm�nna hand� lingar, lag som avses i 2 kap. 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 ell er 3 � eller lag som avses i II kap., om lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu ha r sagts g�ller dock icke, om lag r�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning. Lagr�dets granskning skall avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antag as tillgodose angivna 1954 syften. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. SFS 1985; 866 N�rmare best�mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (1979:933). 19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning� ar, om ej annat f�reskrives i lag. Lag (1976:870). 9 kap. Finansmakten 1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m� melser i 8 kap. 2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt. Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att medel tages i ansp r�k i annan ordning. 3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stats� budget. Riksdagen kan b esluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r annan tid �n budgetperioden. Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho� vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r rikets f�rsvar. 4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens b�ljan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i den omfattning som b eh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. 5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k� ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag. 6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen. 7 � Riksdagen kan i samb and med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten avser. 8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi� tion. Vad nu sagt s g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. 1955 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�r� valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd. 10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller i �vrigt ikl�da state n ekonomisk f�rpliktelse. Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till st aten. N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag. 11 � Finansutskottet �verl�gger i f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�ll� ningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffan� de arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter �verl�gger utskottet dock i st�llet med den som riksdagen best�mmer. Utskottet f�r p� riksda� gens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall ha r beslutat annat. Lag (1985:866). 12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen. Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en suppleant f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande. Han far ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens ledning i �vrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag. Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r dennes suppleant. 13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. 10 kap. F�rh�llandet till andra stater 1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolkl ig organisa� tion ing�s av regeringen. 1956 2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom� melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut� s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. �r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n� nandet av �verenskommelsen. Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god� k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om SFS 1985:866 rikets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. 3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio� nell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens eller utrikesn�mndens medverkan. 4 � Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �tagande av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verenskommelse samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse. 5 � Beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser, kan i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organi� sation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domsto l. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdags� ordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl� telse genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre Q�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. F�reskrivs i lag at t en internationell �verenskommelse skall g�lla som svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i f� rsta stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �verenskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida �ndring av begr�nsad omfattning. R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p� denna regeringsform kan genom beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f�r ocks� i lag bemyndiga regering� en eller annan myndighet att i s�rskilda fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. Lag (/9S5:S65). 6 � Regeringen skall f ortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver� l�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. 7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mndens sammans�ttning meddelas i riksdagsordnin gen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r 1957 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn� den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern. Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andr a om vad han har erfarit i denna ege nskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnads� plikt. 8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndig� het. 9 � Regeringen far ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka far i �vrigt ins�ttas i strid eller s�ndas till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det, 2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�t tningarna f�r �tg�rden, 3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom� melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v �pnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller und er krig mellan fr�mmande stater. 11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning 1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och regeringsr�tten far endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts till ordinarie domare i dom stolen. Annan domsto l �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i 2 kap. 11 � f�rsta sty cket. Vid domstol som avses i andra st ycket skall finnas ordinarie domare. I fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�gg ning av en viss best�md grupp eller vis sa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras unda ntag h�rifr�n. Lag (1976:871). 2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall d�ma i d et enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i s�rskil t fall. 3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag av g�ras av annan myndighet �n d omstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�re� skrives i 2 kap . 9 �. Lag (1976:871). 1958 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Om d omstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras SFS 1985:866 organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag. 5 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten endast 1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten, 2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag � r skyldig att avg� med pension. Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn� dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning. Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst. 6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag �r myndighet under riksdagen. F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det ske med st�d av lag. Lag (1976:871). 7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or� gan, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rsk ilt fall be sluta i �rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun e ller som r�r till�mpning av lag. 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. 9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be� st�mmer. Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar� tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i regeringskanslie t n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�t tningar som angives i lag. 1959 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1985:866 10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag. 11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt� ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i annat fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i lag. 12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslut at ingrepp avseende enskilds person eller egendom. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum. 14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess tillkomst, far f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat f�reskriften, skall till�mpning d ock underl�tas endast o m felet �r uppenbart. Lag (1979:933). 12 kap. Kontrollmakten 1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Uts kottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf� protokollen �ver beslut i regerings�rend en och de handlingar som h�r till dessa �renden. Vaije annat utskott och vaije riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�rende. 2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra framst�llning till regeringen. 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r fallas till ansvar f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido� satt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av h�gsta domstolen. 4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n h�lften av riksd agens ledam�ter f�renar sig d�rom. Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det 1960 v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om SFS 1985:866 extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam� las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptag as till pr�vning. Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott. 5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram� st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes tj�nsteut�vning. 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk� tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall som angives i instruktionen. Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom� mun skall tillhandag� ombudsman meci de upplysningar och yttranden han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds� mans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. 7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam� heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna. Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordr a handlingar, uppgifter och yttranden som beh�vs f�r granskningen. N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto� len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domsto len av riksdagens ombuds� man eller justitiekanslern. H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. 13 kap. Krig och krigsfara 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall regeringen eller talmannen kalla till rik sm�te. Den som utf�rdar kallelsen kan beslu ta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des� ort. 2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare 1961 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ ' ^ SFS 1985:866 best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall sam� r�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. H indras n�mndens leda� m�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�rvid alt statsministern och sex av n�mndens leda� m�ter �r ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i sa mr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo� genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i 12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller Q�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag (1982:940). 4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d �rav regeringen icke fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege� ringens arbetsformer. 5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsde� legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val til l riksdagen. 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l� landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�ija eller upph�ra att till�mpas. I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas under vilka f �ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val til l riksdagen. 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje stycket icke till�mpas. Lag (1979:933). 8 � �r riket i krig eller omed elbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom� mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi� gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga � r endast om beslut att lag i visst �mne skall b� ija till�mpas. 1962 Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvarsmak- SFS 1985:866 ten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol skall finnas ordinarie domare. Lag (1979:933). 9 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med u trikesn�mn- den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag (1979:933). 10 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbets� brott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig ryktesspridning. P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa� tionsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens regler. Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ra ndet. I antalet delta� gande ledam� ter inr�knas d�rvid icke ers�ttare som ut�var uppdrag som ledamot. Lag (1982:940). 11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (1979:933). 12 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksdagen. �r riket i krigs fara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre V�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig om det. �r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 ka p. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 k ap. 1 � f�r sta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f �rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller Q�rde �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. Lag (1979:933). 13 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga 1963 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� s�tt som anges i lag. Lag {1985:863). �verg�ngsbest�mmelser^ 1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m� pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 2 . F�r domstol i vilken e ndast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t� tad, d� denna regeringsform tr�der i till�mpning, skall best�mmelsen i 11 kap. 1 � tre dje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende �ndringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen. 3 . 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, far utnytt� jas �ven efter den under 1 angivna tidp unkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. 7. Best�mmelser i �ldr e lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rst a stycket angivna tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege� ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen geme nsamt skall i st�llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 9. Grundl�ggande f�reskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkom�tet som en f�rsamling av valda ombud f�r svenska kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas p� samma s�tt som huvudbest�mmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt� rande av kyrkom�tet inh�mtas. F�reskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkom�tet. Grundl�ggande f�reskrifter om pr�sterliga tj�nster i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter samt andra f�reskrifter om kyrkom�tet �n som avses i f�rsta stycket meddelas i lagen om sv enska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkom�tet. Detsamma g�ller grund� l�ggande f�reskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkom�tet 1964 3 inf�randet av regeringsformen 1974: 152. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> och om den kyrkliga egendom som �r avsedd f�r svenska kyrkans verk- SFS 1985:866 samhet. F�reskrifter som inneb�r �ndring av det �ndam�l f�r vilket den kyrkliga egendomen �r avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas p� samma s�tt som lagen om svenska kyrkan. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av lag som avses i f�rstatredje styckena g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av s�dan lag. Lag (1985:864). 10. Kyrkom�tet f�r med st�d av f�reskrifter i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kung�relse med dela f�reskrifter i f�ljande �mnen; svenska kyrkans l�ra, svenska kyrkans b�cker, svenska kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar, kollekter, central verksamhet f�r evangelisation, mission och �vrigt utlandsarbete samt diakoni, kyrkom�tets arbetss�tt samt verksamheten hos myndigheter under kyr� kom�tet. Bemyndigar riksdagen kyrkom�tet att meddela f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen d�rvid medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung�� relse �verl�ter �t myndigheter under kyrkom�tet att i s�dan kung�relse meddela best�mmelser i �mnet. I fr�ga om svenska kyrkans b�cker, svens� ka kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar samt kollekter kan riksdagen ocks� medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung�relse �verl�ter �t stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala f�rvalt� ningsmyndigheter att meddela best�mmelser. Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela f�reskrifter i de �mnen som anges i f�rsta stycket. Detta g�ller �ve n om kyrkom�tet har bemyndigats att besluta f�reskrifter i � mnet. Regeringen f�r inte besluta f�reskrifter i dessa �mnen. Lag (1985:864). 11. Best�mmelserna i 11 ka p. 6 � f�rsta stycket g�ller inte my ndigheter som enligt lag � r myndigheter under kyrkom�tet. Lag (1985:864). 12. N�r regeringen skall avg�ra �renden som ang�r svenska kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, be� fordring eller �mbetsansvar inom kyrkan, skall f�redraganden tillh�ra svenska kyrkan. Lag (1985:864). 13. Vad i denna regeringsform f�reskrivs om prim�rkommuner skall, med undantag av 1 kap. 7 � f�rsta styc ket andra meningen, till�mpas �ven i fr�ga om kyrkliga kommuner. Lag (1985:864). 14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864). 1. �ndringarna i rege ringsformen'^ tr�der i kraft d en 1 januari 1977. 2. Utan hinder av 2 ka p. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. 3. Best�mmelserna om medlemskap i svenska kyrkan g�ller utan hinder av 2 kap. 2 � i dess nya lydelse. 4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas ''TillI976:871. 1965 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:866 att filmer och videogram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. Log (1985:862). 5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av regeringsformen i dess nya lydelse. 1. �ndringarna i regeringsfo rmen^ tr�der i kraft den 1 januari 198 0. 2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap. 10 � andra s tycket. 1. Denna lag^ tr�der i kraft den 1 januari 1983. 2. �ldre f�rfattningar och f�reskrifter, som har tillkommit genom beslut av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med sam� tycke av allm�nt kyrkom�te, skall forts�tta att g�lla utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning so m skulle ha iakttagits vid till�mpning av de nya best�mmelserna. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � f�rsta meningen i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om s�dana f�rfattningar och f�re� skrifter. Punkt 9 fj�rde stycket �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsfor� men i deras nya lydelse till�mpas ocks� i fr�ga om �ldre lag. Tredje meningen g�ller dock ej i fr�ga o m lag som har tr�tt i kraft f�re den 1 ja nuari 198 3 och som reglerar �mnen som anges i punkt 10 �verg�ngsbe� st�mmelserna till regeringsformen. Lag (1985:864). 3. Utan hinder av punkterna 9 och 10 �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsformen i deras nya lydelse f�r regeringen upph�va f�reskrifter som Konungen eller regeringen har meddelat f�re den 1 ja nuari 1983. S�dana f�reskrifter skall inte till�mpas i den m�n de g�ller fr�ga som regleras i kyrklig kun g�relse. Lag (1985:864). Denna lag' tr�der i kraft den 1 januari 1986. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON ANNA-GRETA LEIJON (Justitiedepartementet) 'Till 1979:933. ' 1982:937. 1966 M985:866. � </div> </div>

1 \

Lag

om �ndring i regeringsformen;

utf�rdad den 14 november 1985.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 9 kap. 11 � regeringsformen^

skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� denna lag tr�der i kraft.

SFS 1985:866

Utkom fr�n trycket

den 3 december 1985
Omtryck

1 kap. Statsskickets grunder

1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r �str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamenta�
riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten u t�vas under lagarna.

2 � Den offentliga ma kten skall ut�vas med r espekt f�r alla m�nniskors
lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt
�ligga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt
att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�.

Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor
lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. Lag (1976:871).

3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning�

en �r rikets grundlagar. Lag (1976:871).

4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel skall anv� ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r�

valtning. Lag (1976:871).

5 � Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron, �r rikets statschef.

Vad i denna regeringsform �r stadgat o m konungen skall, om drottning

�r statschef, g�lla henne. Lag (1979:932).

6 � Regeringen styr riket.

Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag

(1976:871).

' Prop. 1984/85:83, KU 34, rskr295, KU 1985/86: I, rs kr 1.

^ Regeringsformen omtryckt 1982:940.

1941

�

SFS 1985:866

7 � I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande�

r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. Lag

(1976:871).

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltning�
en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp�

gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verks amhet beakta allas

likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet o ch opartiskhet. Lag (1976:871).

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet; frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt

meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt

att i �vrigt taga del av and ras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys�

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration

p� allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna

eller enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryckfrihetsf�r�

ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av
allm�nna handlingar. Lag (1976:871).

2 � Varje medborgare �r gente mot det allm�nna skyddad mot tv�ng att
giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat
sadant h�nseende. Han �r d�ij�mte gentemot det allm�nna skyddad mot

tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration
eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tros�

samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta

meningen. Lag (1976:871).

3 � Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam�
tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning. Lag (1976:871).

4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. Lag (1976:871).

5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte

skyddad mot torty r och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller

hindra yttranden. Lag (1976:871).

1942

�

6 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat

SFS 1985:866

kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r

d�rj�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in�

tr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och

mot hemlig avlyssnin g eller upptagning av telefonsam tal eller annat f�rtro�

ligt meddelande. Lag (1976:871).

1 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber� vas sitt

medborgarskap i annat fall �n d� han samtid igt, efter uttryckligt samtycke

eller genom att intr�da i allm�n tj� nst, blir medborgare i annan s tat. Utan

hinder h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt
medborgarskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare far f�reskri�
vas att, i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan

f�delsen �r medborgare �ven i d en andra staten och �r varaktigt bosatt d�r

f�rlorar sitt sve nska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. Lag

(1979:933).

8 � Varje medborgare �r gent emot det allm�nna skyddad mot frihetsbe-

r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket

och att l�mna dett a. Lag (1976:871).

9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten

med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f�

saken provad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock
icke n�r fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�-
vande p�f�ljd som har �d�mts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket

blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av

domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i
s�dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i
lag och ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra s tycket icke uppdragits �t

myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�
allm�n domstol. Lag (1979:933).

10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke

var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare
brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu
sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsver�
kan av bro tt.

Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av

f�reskrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt-
eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r
dock lag in neb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte

hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen

eller riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med
f�rslag j�mst�lles ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen
om att s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag

1943

�

SFS 1985:866

fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda

sk�l i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag

(1979:933).

11 � Domstol far icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller
f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.

F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871).

12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -5 samt i 6 och 8 �� och i

11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 13-16 �� medgiver, begr�n�

sas genom lag eller genom annan f�rfattning efter bemyndigande i lag enligt
8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 eller 10 �.

Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose

�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r
aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam� l som

har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot
den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�ns�

ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan
s�dan �sk�dning.

F�rslag till lag som avses i f�r sta stycket eller till lag om �ndring eller

upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p�
yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att

det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.

Utan hinder h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttede�

lar av de r�stande f�renar sig om beslutet.

Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fo rtsatt giltighet i h�gst tv�

�r av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang �r

1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller

3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.

Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida

tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. Lag (1979:933).

13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�n�

syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�ijningen, allm�n ordning och s�kerhet,

enskilds anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet
av brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverks amhet begr�nsas. I
�vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske

endast om s�r skilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta

stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrand efrihet och
informationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu�

rella angel�genheter.

Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll

n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. Lag

(1976:871).

1944

�

14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av

SFS 1985:866

h�nsyn till rikets s�kerhet, till ordning och s�kerhet vid samman komsten

eller demonstrationen eller till trafiken ell er f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar

vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse

av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.

Lag (1976:871).

15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ur�

sprung tillh�r minoritet. Lag (1976:871).

16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare
missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden

att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt
eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (1976:871).

17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets�
givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag
eller avtal. Lag (1976:871).

18 � Vaije medborgare vilkens egendom tages i anspr�k genom expro�

priation eller annat s�dant f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r

f�rlusten enligt grunder som b est�mmes i lag. Lag (1979:933).

19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt

best�mmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871).

20 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om

1. skydd mot tv�ng a tt deltaga i sammankom st f�r opinionsbildning eller

i demons tration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund

eller annan sammanslutning (2 � andra meningen),

2. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��),

3. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan

av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),

5. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),
6. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur�

sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),

7. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),

8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande

(18 �).

Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket

likst�lld med svens k medborgare �ven i fr�ga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,

f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),

2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dn ing (2 � f�rsta meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

�

SFS 1985:866

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot
intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),

4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),

5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andr a och tredje styckena),

6. offentlighet vid dom stolsf�rhandling (11 � andra stycket),
7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje

meningen),

8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �).

P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �

tredje stycket, Q�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. Lag

(1979:933).

3 kap. Riksdagen

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r

ledam�terna skall finnas ers�ttare.

2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r
bosatt i rik et. Om r �str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i riket
finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �lder

senast p� valdagen eller som �r omyndigf�rklarad av domstol har ej r�st�
r�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p�

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

3 � Ordinarie val till riksdagen f�r r�ttas vart tredje �r.

4 � Regeringen far f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie

val. Extra val h�lles inom tr e m�nader efter f�rordnandet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n

tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de.
Ej heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter,

efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan

p� att ny regering skall till tr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.

5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi�

gast p� Q�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

Vaije val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats

till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen sam las. Denna tid �r riksda�

gens valperiod.

6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsa r.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och

trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av

1946

en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i vaije valkrets

�

och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r tre �r i

SFS 1985:866

s�nder.

t!:;i

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses vaije samman�

slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck�

ning.

Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r

ber�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre

'il

r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,

"jt

d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt

mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av

alla mandat i riksdagen, med undantag a\ de fasta valkretsmandat som har

tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell
mot de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti

vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som
motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet,
bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta
valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats
mellan partierna, tillf�res de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden

med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 � F�r vaije mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot
samt ers�ttare f�r honom.

10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt och som �r myndig

kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-

pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdag sledamot ut�var sitt upp�

drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny
ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om
ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha

varit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra

ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter vaije ordinarie val, s� snart valet har

vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum.

Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2 -11 �� samt

om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord�

ningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn

1947

till riksdagens s�kerhet eller frihet.

�

SFS 1985:866

2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en

f�rste, en andre och en tredje vice talman.

3 � Regeringen och vaije riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som

n�rmare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan

komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna rege�
ringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordning�
en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re
avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform.

4 � N�r �rende skall avg�ras i kammar en, f�r vaije riksdagsledamot och
vaije statsr�d yttra sig i enlighet med vad so m n�rmare angives i riksdags�
ordningen. Best�mmelser om j�v finns i rik sdagsordningen.

5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening

varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt

angives i denna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfa�

randet i riksdagen, i huvudbest�m melse i riksdagsordningen. Om f�rfaran�

det vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksd agsordningen.

6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger
honom.

7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan

riksdagens medgivande.

N�r det finns anledning till d et, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som

f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket

skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli�
gen ol�mplig f�r uppdrag et. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 � Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag

som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att
resa inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet
av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket
minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.

Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i annat fall, skall best�mmelser i

lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n�

ner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej

�r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r .

9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege�

ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riks dagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsle da�
mots st�lle n�r denne �r ledig.

1948

�

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av

SFS 1985:866

uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m�

melserna om ledamot.

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags�

ordningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�

genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i ko nselj under stats�
chefens ordf�randeskap.

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare
och har fyllt tjugofem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va
uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes.

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att

fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av

konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig rik sf�rest�ndare

fullg�ra statschefens uppgifter.

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att
fullg�ra sta tschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en

vice riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej

har fyllt tjugofem �r.

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att
fullg�ra si na uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen
anm�la det till riksd agen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses

ha avg�tt.

6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg��

ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh� righet enligt 3 eller 4 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege�

ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh��
rig kan tj�nstg�ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan e j
�talas f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap. Regeringen

1 � Regeringen be st�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ��. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d.

1949

�

SFS 1985:866

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje

partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice

talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast p�Q�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,

pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens

ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �.

Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet

f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till

riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�na�

der, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid.

4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler
denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen.
D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rsk ild konselj inf�r statschefen
eller, vid f�rfall f� r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till

konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g�

nar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju�

ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege�

ringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi�

gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla�

ringen f�rordnar om extra val.

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talman�

nen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat

fall entlediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga

�vriga statsr�d,

8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina

befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n statsmi�
nistern entledigats p� egen b eg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess

eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.

9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst

tio �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller

inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r
honom.

10 � Vid f�rfall f �r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som

enligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

1950

�

7 kap. Regeringsarbetet

SFS 1985:866

1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I

detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den
chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar
och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som

beh�vs skall tillf�lle l�mnas sam manslutningar och enskilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r�

fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som

angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement till vilket �rendena h�r.

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och
�r ordf�rande vid sa mmantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege�

ringssammantr�de.

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i

�rende som h�r till h ans departement. Statsministern kan dock f�rordna

att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall
f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen.

6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall
antecknas i pro tokollet.

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege�

ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern

eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom

f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedi�

tion.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av
st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver�

tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�
den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d
lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter

f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddela s

endast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i

s�rskild ordning. Lag (1979:933).

2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person�

liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

1951

�

SFS 1985:866

S�dana f�reskrifter �r bland andra:
1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,

2. f�reskrifter om r�tt till sl�k tnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap,

om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolagj

f�reningar, samfalligheter och stiftelser.

3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som
g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas per�
sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan

av brott, om skatt till staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo�

gande. Lag (1976:871).

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�r�

farandet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag. Lag

(1979:933).

5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunder�

na f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den
kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrif�

ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.

6 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter

bemyndigande i lag o m annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv

eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta
att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndi�
gande kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet
och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutande�

r�tt vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge�
nom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n

b�ljan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en
m�nad h�refter.

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifter�

na avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. utl�nnings vistel se i riket,

3. in- eller utf�rsel av v aror, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk�

ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering el�

ler utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,

5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,
6. undervisning och utbildning,
7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i al lm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt,

1952

Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela

�

f�reskrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag,

SFS 1985:866

som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven

annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen

meddelar med st�d av be myndigandet. Lag (1979:933).

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag

genom f�rord ning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r�

pliktelse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom

f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela

s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas
av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 �

f�rsta styc ket eller 9 � genom f�rordning best �mma att f�reskrift i lagen

skall b�lja eller upph�ra att till �mpas. Lag (1976:871).

11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela

f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen

�verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmel�

ser i � mnet. I fall s om nu sagts k an riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvalt�

ningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana be st�mmelser. Lag

(1976:871).

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndi�
gande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r

pr�vning, om riksdagen best�mmer det.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 7-10 �� genom f�rordning

besluta

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,
2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Regeringen f �r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av

best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommu�
nala beskattningen.

Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t under�

ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mnet.

14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r
ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet
f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i

hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst tio
m�nader f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i

riksdagens kammare och valet, s�vida Icke ko nstitutionsutskottet genom

beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem

1953

sj�ttedelar av ledam�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.

62-SFS 1985

�

o.'

SFS 1985:866

Riksdagen f�r Icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av

grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yr�

kande d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och
minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant

yrkande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog

grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utsko tt.

Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i f�rsta stycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet

f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rsla�

get �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�s tningen r�star

mot f�rslaget o ch de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit

godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I anna t fall upptager riksdagen f�rs laget

till slutlig pr�v ning. Lag (1979:933).

16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta
stycket f�rsta och andra meningarna samt andra st ycket. Den kan ocks�

stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fl�rdedelar av de r�stande och

mer �n h �lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig o m beslutet. Till�ggs�
best�mmelse i riksdagsordningen b eslutas dock i samma ordning som lag i
allm�nhet. Lag (1979:933).

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om

�ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15

och 16 �� motsvarande till�mpning.

18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari
ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. Yttrande fr�n lagr�
det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i riks�
dagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om

tryckfriheten, lag om begr�nsning av r�t ten att taga del av allm�nna hand�
lingar, lag som avses i 2 kap. 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra
stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal
beskattning, lag som avses i 2 ell er 3 � eller lag som avses i II kap., om
lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu ha r sagts

g�ller dock icke, om lag r�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av
fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling

s� att avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att

stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har
lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt

f�r riksdagen redovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett

lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning.

Lagr�dets granskning skall avse

1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antag as tillgodose angivna

1954

syften.

�

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.

SFS 1985; 866

N�rmare best�mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring

meddelas i lag. Lag (1979:933).

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med
s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall

intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning�

ar, om ej annat f�reskrives i lag. Lag (1976:870).

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m�

melser i 8 kap.

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har

best�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen

genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att

medel tages i ansp r�k i annan ordning.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r

eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen
best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och
anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en stats�
budget.

Riksdagen kan b esluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r

annan tid �n budgetperioden.

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho�

vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel

f�r rikets f�rsvar.

4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens
b�ljan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i
den omfattning som b eh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen

f�r perioden slutf�res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k�

ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.

7 � Riksdagen kan i samb and med budgetreglering eller annars besluta

riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten

avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi�

tion. Vad nu sagt s g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen

eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

1955

�

SFS 1985:866

9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�r�
valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan

d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens

tillst�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n
eller i �vrigt ikl�da state n ekonomisk f�rpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med

riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till st aten. N�rmare
best�mmelser h�rom meddelas i lag.

11 � Finansutskottet �verl�gger i f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�ll�

ningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r

riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Betr�ffan�
de arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter �verl�gger utskottet
dock i st�llet med den som riksdagen best�mmer. Utskottet f�r p� riksda�

gens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har undantagits

fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen

f�r visst fall ha r beslutat annat. Lag (1985:866).

12 � Riksbanken �r myndighet under riksdagen.

Riksbanken f�rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en suppleant

f�r honom f�rordnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �vriga sex v�ljes av

riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen har f�rordnat �r ordf�rande.
Han far ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens

ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens

ledning i �vrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen

och annan lag.

Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt

uppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r ordf�randen eller f�r

dennes suppleant.

13 � Endast riksbanken har r�tt att utgiva sedlar. Best�mmelser om

penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag.

10 kap. F�rh�llandet till andra stater

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolkl ig organisa�

tion ing�s av regeringen.

1956

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom�

melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut�

s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i
�vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det

riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n�
nandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r

riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god�
k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock

�

underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om

SFS 1985:866

rikets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga
med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio�

nell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens

eller utrikesn�mndens medverkan.

4 � Best�mmelserna i 1-3 �� ger motsvarande till�mpning p� �tagande

av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verenskommelse
samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.

5 � Beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regeringsform och

som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar
eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller
f�rpliktelser, kan i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organi�

sation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet,
eller till mellanfolklig domsto l. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt som
avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdags�
ordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av
n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga
om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan

beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�
telse genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och

minst tre Q�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.

F�reskrivs i lag at t en internationell �verenskommelse skall g�lla som

svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i f� rsta
stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i
�verenskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse
framtida �ndring av begr�nsad omfattning.

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�

denna regeringsform kan genom beslut av riksdagen �verl�tas till annan
stat, till mellanfolklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell
inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f�r ocks� i lag bemyndiga regering�

en eller annan myndighet att i s�rskilda fall besluta om s�dan �verl�telse.

Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall riksdagens f�rordnande

ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar
sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�telse kan ocks� fattas i den
ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. Lag (/9S5:S65).

6 � Regeringen skall f ortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om
de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver�
l�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av
st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om
det kan ske.

7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som

riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mndens

sammans�ttning meddelas i riksdagsordnin gen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

1957

�

SFS 1985:866

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter

beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn�

den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.

Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andr a om vad han har
erfarit i denna ege nskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnads�
plikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas

underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat

eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndig�

het.

9 � Regeringen far ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r
att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka far i �vrigt

ins�ttas i strid eller s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,

2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�t tningarna f�r �tg�rden,
3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom�

melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v �pnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet

med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets

territorium i fred eller und er krig mellan fr�mmande stater.

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten

h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen

eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och

regeringsr�tten far endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts

till ordinarie domare i dom stolen.

Annan domsto l �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med

st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i
2 kap. 11 � f�rsta sty cket.

Vid domstol som avses i andra st ycket skall finnas ordinarie domare. I

fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�gg ning av en viss best�md

grupp eller vis sa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras unda ntag
h�rifr�n. Lag (1976:871).

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol
skall d�ma i d et enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa
r�ttsregel i s�rskil t fall.

3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag av g�ras av annan

myndighet �n d omstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�re�

skrives i 2 kap . 9 �. Lag (1976:871).

1958

�

4 � Om d omstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras

SFS 1985:866

organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.

5 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten
endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag � r

skyldig att avg� med pension.

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn�

dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet.

Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n

ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.

Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala
�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform

eller annan lag �r myndighet under riksdagen.

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.

F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,

stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,

skall det ske med st�d av lag. Lag (1976:871).

7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or�
gan, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rsk ilt fall be sluta i
�rende som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun e ller
som r�r till�mpning av lag.

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i

vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under

regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be�

st�mmer.

Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar�

tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag
s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller

regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse,

tj�nst i regeringskanslie t n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt

s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare
inneha tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val

av riksdagen. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att

inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas
endast i lag eller enligt f�ruts�t tningar som angives i lag.

1959

�

SFS 1985:866

10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning

i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag.

11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas
av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt�

ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i annat

fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan meddelas i
lag.

12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller
fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande

av myndighet beslut at ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd

f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.

14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i

strid med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller

att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess
tillkomst, far f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen
beslutat f�reskriften, skall till�mpning d ock underl�tas endast o m felet �r
uppenbart. Lag (1979:933).

12 kap. Kontrollmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och

regerings�rendenas handl�ggning. Uts kottet har r�tt att f�r detta �ndam�l

utf� protokollen �ver beslut i regerings�rend en och de handlingar som h�r

till dessa �renden. Vaije annat utskott och vaije riksdagsledamot f�r hos
konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning

eller handl�ggningen av regerings�rende.

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock
minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav

g�ra framst�llning till regeringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r fallas till ansvar f�r brott i

ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido�

satt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av
h�gsta domstolen.

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens

f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n

h�lften av riksd agens ledam�ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det

1960

v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till

�

pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om

SFS 1985:866

extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam�

las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin
befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptag as till pr�vning.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram�

st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes
tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk�

tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig
verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i

de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.
Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom�

mun skall tillhandag� ombudsman meci de upplysningar och yttranden han
beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds�
mans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam�

heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta
ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.

Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordr a handlingar, uppgifter

och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto�

len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domsto len av riksdagens ombuds�

man eller justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller

regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas

fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan

v�ckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall

regeringen eller talmannen kalla till rik sm�te. Den som utf�rdar kallelsen
kan beslu ta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm.
P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des�

ort.

2 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen

utsedd krigsdelegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver

det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall

tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare

1961

�

' ^

SFS 1985:866

best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall sam�
r�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. H indras n�mndens leda�
m�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av
regeringen. Om riket �r i omedelbar krigsfara, meddelas f�rordnande som
nu sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r

f�rordnande fordras d�rvid alt statsministern och sex av n�mndens leda�

m�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i sa mr�d eller var f�r sig besluta

att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen.

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo�
genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej
fatta beslut p� ockuperat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i

12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller Q�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag

(1982:940).

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d �rav regeringen icke fullg�ra sina

uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege�
ringens arbetsformer.

5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsde�

legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n
den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val til l riksdagen.

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l�
landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning
meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall

meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till

f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag
genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition
eller annat s�dant f�rfogande skall b�ija eller upph�ra att till�mpas.

I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas

under vilka f �ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande
medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen

eller lag om val til l riksdagen.

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje

stycket icke till�mpas. Lag (1979:933).

8 � �r riket i krig eller omed elbar krigsfara, kan regeringen med st�d av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom�
mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi�

gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga � r endast
om beslut att lag i visst �mne skall b� ija till�mpas.

1962

Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda utomordentliga

�

f�rh�llanden f�r med avseende p� domstol f�r avdelning av f�rsvarsmak-

SFS 1985:866

ten g�ras undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. 1 � att vid domstol skall

finnas ordinarie domare. Lag (1979:933).

9 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att
inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med u trikesn�mn-
den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket.

Lag (1979:933).

10 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande,
�ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till

riksdagen eller lag om h�gm�lsbrott, brott mot rikets s�kerhet, �mbets�
brott, brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�llsfarlig
ryktesspridning.

P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller

vidtaga �tg�rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa�
tionsmakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens
regler.

Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke

minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�ra ndet. I antalet delta�
gande ledam� ter inr�knas d�rvid icke ers�ttare som ut�var uppdrag som

ledamot. Lag (1982:940).

11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�

annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter

som statschef. Lag (1979:933).

12 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av

riksdagen. �r riket i krigs fara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen
besluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och

d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
g�llande endast om minst tre V�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar
sig om det.

�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 ka p. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej

g�ras fr�n 3 k ap. 1 � f�r sta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��.

Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra

stycket om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall

h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f �rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven

tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har
upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig
se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st
f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller Q�rde �ret efter det

f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen.

Lag (1979:933).

13 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga

1963

�

SFS 1985:866

f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har
befunnit sig, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� s�tt som anges i
lag. Lag {1985:863).

�verg�ngsbest�mmelser^

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen.

Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m�
pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket
riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven

d�refter.

2 .
F�r domstol i vilken e ndast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t�

tad, d� denna regeringsform tr�der i till�mpning, skall best�mmelsen i
11 kap. 1 � tre dje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende
�ndringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen.

3 .

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

till�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av

Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, far utnytt�

jas �ven efter den under 1 angivna tidp unkten, tills riksdagen best�mmer
annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och

riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ldr e lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rst a stycket angivna tiden

g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r
av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege�

ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen geme nsamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r

eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

9. Grundl�ggande f�reskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och

om kyrkom�tet som en f�rsamling av valda ombud f�r svenska kyrkan

meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas p� samma s�tt som

huvudbest�mmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt�
rande av kyrkom�tet inh�mtas.

F�reskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som

stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkom�tet.

Grundl�ggande f�reskrifter om pr�sterliga tj�nster i svenska kyrkan och

om stiftsmyndigheter samt andra f�reskrifter om kyrkom�tet �n som avses
i f�rsta stycket meddelas i lagen om sv enska kyrkan eller i annan lag som

stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkom�tet. Detsamma g�ller grund�
l�ggande f�reskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkom�tet

1964

inf�randet av regeringsformen 1974: 152.

�

och om den kyrkliga egendom som �r avsedd f�r svenska kyrkans verk-

SFS 1985:866

samhet. F�reskrifter som inneb�r �ndring av det �ndam�l f�r vilket den

kyrkliga egendomen �r avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas p�

samma s�tt som lagen om svenska kyrkan.

I fr�ga om �ndring eller upph�vande av lag som avses i f�rstatredje

styckena g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av s�dan lag. Lag

(1985:864).

10. Kyrkom�tet f�r med st�d av f�reskrifter i lagen om svenska kyrkan

genom kyrklig kung�relse med dela f�reskrifter i f�ljande �mnen;

svenska kyrkans l�ra,
svenska kyrkans b�cker,
svenska kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet f�r evangelisation, mission och �vrigt utlandsarbete

samt diakoni,

kyrkom�tets arbetss�tt samt verksamheten hos myndigheter under kyr�

kom�tet.

Bemyndigar riksdagen kyrkom�tet att meddela f�reskrifter i ett visst

�mne, kan riksdagen d�rvid medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung��

relse �verl�ter �t myndigheter under kyrkom�tet att i s�dan kung�relse
meddela best�mmelser i �mnet. I fr�ga om svenska kyrkans b�cker, svens�
ka kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar samt kollekter kan
riksdagen ocks� medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung�relse �verl�ter

�t stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala f�rvalt�

ningsmyndigheter att meddela best�mmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela f�reskrifter i de

�mnen som anges i f�rsta stycket. Detta g�ller �ve n om kyrkom�tet har
bemyndigats att besluta f�reskrifter i � mnet. Regeringen f�r inte besluta

f�reskrifter i dessa �mnen. Lag (1985:864).

11. Best�mmelserna i 11 ka p. 6 � f�rsta stycket g�ller inte my ndigheter

som enligt lag � r myndigheter under kyrkom�tet. Lag (1985:864).

12. N�r regeringen skall avg�ra �renden som ang�r svenska kyrkans

religionsv�rd eller religionsundervisning, ut�vning av pr�st�mbetet, be�

fordring eller �mbetsansvar inom kyrkan, skall f�redraganden tillh�ra

svenska kyrkan. Lag (1985:864).

13. Vad i denna regeringsform f�reskrivs om prim�rkommuner skall,

med undantag av 1 kap. 7 � f�rsta styc ket andra meningen, till�mpas �ven

i fr�ga om kyrkliga kommuner. Lag (1985:864).

14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har

g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).

1. �ndringarna i rege ringsformen'^ tr�der i kraft d en 1 januari 1977.
2. Utan hinder av 2 ka p. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r

s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift
f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

3. Best�mmelserna om medlemskap i svenska kyrkan g�ller utan hinder

av 2 kap. 2 � i dess nya lydelse.

4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas

''TillI976:871.

1965

�

SFS 1985:866

att filmer och videogram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dessf�rinnan
har godk�nts f�r s�dan visning. Log (1985:862).

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

till�mpning av regeringsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsfo rmen^ tr�der i kraft den 1 januari 198 0.
2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av

2 kap. 10 � andra s tycket.

1. Denna lag^ tr�der i kraft den 1 januari 1983.
2. �ldre f�rfattningar och f�reskrifter, som har tillkommit genom beslut

av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med sam�

tycke av allm�nt kyrkom�te, skall forts�tta att g�lla utan hinder av att de
inte har tillkommit i den ordning so m skulle ha iakttagits vid till�mpning av

de nya best�mmelserna. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � f�rsta meningen i
denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om s�dana f�rfattningar och f�re�

skrifter. Punkt 9 fj�rde stycket �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsfor�
men i deras nya lydelse till�mpas ocks� i fr�ga om �ldre lag. Tredje
meningen g�ller dock ej i fr�ga o m lag som har tr�tt i kraft f�re den

1 ja nuari 198 3 och som reglerar �mnen som anges i punkt 10 �verg�ngsbe�

st�mmelserna till regeringsformen. Lag (1985:864).

3. Utan hinder av punkterna 9 och 10 �verg�ngsbest�mmelserna till

regeringsformen i deras nya lydelse f�r regeringen upph�va f�reskrifter

som Konungen eller regeringen har meddelat f�re den 1 ja nuari 1983.
S�dana f�reskrifter skall inte till�mpas i den m�n de g�ller fr�ga som

regleras i kyrklig kun g�relse. Lag (1985:864).

Denna lag' tr�der i kraft den 1 januari 1986.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

ANNA-GRETA LEIJON

(Justitiedepartementet)

'Till 1979:933.

1982:937.

1966

M985:866.

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1985:866

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se