SFS 1988:1439

SFS 1988:1439 Lag

Utkom från trycket

OHi ändring ! regeringsformen;

den 21 december 1988

utfardad den 1 de cember 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 2 kap. 3 och 20 §§ samt 8 ka p.

18 § regeringsformen^ skall ha fö ljande lydelse.

?•

2 Jtap.

t

3 § Anteckning om medborgare i allmä nt register får ej utan hans s am­

tycke grundas enbart på hans pol itiska åskådning.

I

Varje medborgare skal l i den utsträckning som närmare angive s i lag

•il

' Prop. 1987/88:57, KU 19, rskr. 117, 1988/89: K U2, rskr. 11.

3080

Regeringsformen omtryckt 1985:866.

¬

skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om

SFS 1988:1439

honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.

20 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst for opinionsbildning

eller i dem onstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossam­
fund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2. skydd for personlig integritet vid automatisk databehandling (3 §

andra stycket),

3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

påverkan i syfte a tt framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 §§),

4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),

5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan

av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),

6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),

7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ur­

sprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),

8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),

9. rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande

(18§).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, ä r utlänning här i

riket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet,

föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),

2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i an nat fall än som avses i 4 och

5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig med delelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än

brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6. oflFentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje

meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

i

På sådana särskilda föreskrifter som avses i an dra stycket tillämpas 12 §

tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.

8 kap.
18 § För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari

ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrå­

det inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riks­
dagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag

om tryckfriheten, lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna

handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första stycket,
17 — 19 §§ eller 20 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan
lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som

3081

i:

¬

SFS 1988:1439

avses i 11 k ap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt.

Vad nu har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna
betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstift­
ningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår
regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som avses i första
meningen och har lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall
regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att lagrådet icke
har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse
1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring

meddelas i lag.

Denna lag träder i kraft den 1 jan uari 1989.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

LAILA FREIVALDS

(Justitiedepartementet)

iri

ES

ar

ai

¬