SFS 1988:1444

881444.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css"> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft10{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft11{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft12{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft13{font-size:18px;line-height:29px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft14{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft15{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft20{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft21{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft22{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft23{font-size:19px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft24{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft25{font-size:19px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft30{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft31{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft32{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft33{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft34{font-size:18px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft35{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft40{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft41{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft42{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft43{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft44{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft45{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft50{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft51{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft52{font-size:7px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft53{font-size:15px;font-family:URFJNH+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft54{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft55{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft56{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft57{font-size:18px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft58{font-size:15px;line-height:19px;font-family:URFJNH+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft59{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft60{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft61{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft62{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft63{font-size:19px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft64{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft65{font-size:19px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft66{font-size:19px;line-height:31px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft70{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft71{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft72{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft73{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft74{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft75{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft80{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft81{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft82{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft83{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft90{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft91{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft92{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft93{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft100{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft101{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft102{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft103{font-size:18px;line-height:29px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft104{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft110{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft111{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft112{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft113{font-size:18px;line-height:29px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft114{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft120{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft121{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft122{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft123{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft124{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft130{font-size:15px;font-family:ZBGUKQ+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft131{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft132{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft133{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft134{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft135{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft136{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft140{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft141{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft142{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft143{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft144{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft145{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft150{font-size:15px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft151{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft152{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft153{font-size:18px;font-family:ZBGUKQ+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft154{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft155{font-size:18px;line-height:20px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft156{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft157{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft160{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft161{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft162{font-size:16px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft163{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft164{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft165{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft170{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft171{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft172{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft173{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft174{font-size:18px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft175{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft176{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft180{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft181{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft182{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft183{font-size:19px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft184{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft185{font-size:19px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft190{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft191{font-size:18px;font-family:ZBGUKQ+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft192{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft193{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft194{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft195{font-size:18px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft196{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft197{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft200{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft201{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft202{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft203{font-size:19px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft204{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft205{font-size:19px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft206{font-size:19px;line-height:23px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft210{font-size:15px;font-family:ZBGUKQ+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft211{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft212{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft213{font-size:18px;font-family:ZBGUKQ+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft214{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft215{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft216{font-size:18px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft217{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft218{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft220{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft221{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft222{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft223{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft224{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft230{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft231{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft232{font-size:9px;font-family:ZBGUKQ+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft233{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft234{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft235{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft236{font-size:18px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft240{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft241{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft242{font-size:16px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft243{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft244{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft245{font-size:19px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft246{font-size:19px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft247{font-size:19px;line-height:23px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft250{font-size:18px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft251{font-size:18px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft252{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft253{font-size:18px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft254{font-size:18px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft260{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft261{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft262{font-size:16px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft263{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft264{font-size:19px;line-height:22px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft265{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft270{font-size:19px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft271{font-size:19px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft272{font-size:16px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft273{font-size:10px;font-family:ZGPOYQ+Arial;color:#000000;} .ft274{font-size:18px;font-family:Helvetica;color:#000000;} .ft275{font-size:19px;line-height:21px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} .ft276{font-size:19px;line-height:21px;font-family:IPTYDE+TimesNewRomanPSMT;color:#000000;} .ft277{font-size:19px;line-height:22px;font-family:RWBPRP+TimesNewRomanPS;color:#000000;} --> </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:60px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft10">Lag </p> <p style="position:absolute;top:60px;left:588px;white-space:nowrap" class="ft10">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:82px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft10">om �ndring i regeringsformen; </p> <p style="position:absolute;top:82px;left:590px;white-space:nowrap" class="ft10">utkom fr�n trycket </p> <p style="position:absolute;top:104px;left:589px;white-space:nowrap" class="ft10">den 21 december 1988 </p> <p style="position:absolute;top:123px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft10">Utf�rdad den 1 december 1988. </p> <p style="position:absolute;top:123px;left:588px;white-space:nowrap" class="ft10">Omtryck </p> <p style="position:absolute;top:167px;left:47px;white-space:nowrap" class="ft10">Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 �� regerings�</p> <p style="position:absolute;top:188px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft10">formen^ skall ha f�ljande lydelse. </p> <p style="position:absolute;top:210px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft10">Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse. </p> <p style="position:absolute;top:267px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft13">1 kap. Statsskickets grunder <br/>1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. </p> <p style="position:absolute;top:318px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft10">Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och </p> <p style="position:absolute;top:340px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft14">lika r� str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamenta�<br/>riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. </p> <p style="position:absolute;top:384px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft10">Den offentliga makten ut�vas under lagarna. </p> <p style="position:absolute;top:428px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft15">2 � Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors <br/>lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. </p> <p style="position:absolute;top:472px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft10">Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara </p> <p style="position:absolute;top:493px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft14">grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt <br/>�ligga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt <br/>att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god le vnadsmilj�. </p> <p style="position:absolute;top:559px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft10">Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom </p> <p style="position:absolute;top:581px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft10">samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor </p> <p style="position:absolute;top:603px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft10">lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. </p> <p style="position:absolute;top:624px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och </i></p> <p style="position:absolute;top:646px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:690px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning�</i></p> <p style="position:absolute;top:712px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>en �r rikets grundlagar. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:756px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft10">4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. </p> <p style="position:absolute;top:778px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur </i></p> <p style="position:absolute;top:800px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r�</i></p> <p style="position:absolute;top:821px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>valtning. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:863px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft14">5 � Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar <br/>Sveriges tron, �r rikets statschef. </p> <p style="position:absolute;top:906px;left:41px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning </i></p> <p style="position:absolute;top:928px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft11"><i>�r statschef, g�lla henne. Lag (1979:932). </i></p> <p style="position:absolute;top:1108px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft10">'Prop, 1986/87: 143, KU 19 87/88:1, rskr. 4, 1988/89: KU2, rskr. 11. </p> <p style="position:absolute;top:1123px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft10">^ Regeringsformen omtryckt 1985:866. </p> <p style="position:absolute;top:1123px;left:704px;white-space:nowrap" class="ft10">3087 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft12">�</p> </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:63px;left:69px;white-space:nowrap" class="ft20">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:63px;left:236px;white-space:nowrap" class="ft20">6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:84px;left:237px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>(1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:130px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft20">1 � I riket finns prim�rkommuner och landstingsko mmuner. Beslutan�</p> <p style="position:absolute;top:151px;left:237px;white-space:nowrap" class="ft20">der�tten i kommun erna ut�vas av valda f�rsamlingar. </p> <p style="position:absolute;top:174px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:195px;left:236px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>(1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:240px;left:237px;white-space:nowrap" class="ft23"><i>8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvalt�<br/>ningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:307px;left:237px;white-space:nowrap" class="ft23"><i>9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r <br/>uppgifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta </i></p> <p style="position:absolute;top:351px;left:237px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>allas likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:373px;left:236px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>(1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:432px;left:235px;white-space:nowrap" class="ft20">2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter </p> <p style="position:absolute;top:462px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft20">1 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad </p> <p style="position:absolute;top:485px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft20">1. yttrandefrihet; frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt </p> <p style="position:absolute;top:507px;left:235px;white-space:nowrap" class="ft20">meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, </p> <p style="position:absolute;top:529px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft20">2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt </p> <p style="position:absolute;top:551px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft20">att i �vrigt taga del av andras yttranden, </p> <p style="position:absolute;top:574px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft20">3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys�</p> <p style="position:absolute;top:596px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft24">ning, meningsyttring eller annat liknande syfte ell er f�r framf�rande av <br/>konstn�rligt verk, </p> <p style="position:absolute;top:640px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft20">4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i de monstration </p> <p style="position:absolute;top:662px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft20">p� allm�n plats, </p> <p style="position:absolute;top:685px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft20">5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna </p> <p style="position:absolute;top:706px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft20">eller enskilda syften, </p> <p style="position:absolute;top:729px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft20">6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin </p> <p style="position:absolute;top:750px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft20">religion. </p> <p style="position:absolute;top:774px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryckfrihetsf�r�</i></p> <p style="position:absolute;top:797px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft25"><i>ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av <br/>allm�nna handlingar. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:863px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft25"><i>2 � Varje medborgare �r gentem ot det allm�n na skyddad mot tv� ng att <br/>giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat <br/>s�dant h�nseende. Han � r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot </i></p> <p style="position:absolute;top:929px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft23"><i>tv�ng att delt aga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i de monstra�<br/>tion eller annan meningsyttring eller att tillh�ra polit isk sam manslutning, <br/>trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta </i></p> <p style="position:absolute;top:995px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft21"><i>meningen. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:1034px;left:230px;white-space:nowrap" class="ft20">3 � Anteckning om medbo rgare i allm�nt regis ter f�r ej uta n hans sam�</p> <p style="position:absolute;top:1056px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft20">tycke grundas enbart p� han s politiska �sk�dning. </p> <p style="position:absolute;top:1078px;left:249px;white-space:nowrap" class="ft20">Varje medborgare skall i den utstr�ckning som n�rmare ang ives i lag </p> <p style="position:absolute;top:1100px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft20">skyddas mot att hans personliga integritet kr�nkes genom att uppgifter om </p> <p style="position:absolute;top:1145px;left:63px;white-space:nowrap" class="ft20">3088 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft22">�</p> </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:54px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>honom registreras med hj�lp av automatisk databehandling. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:54px;left:617px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>SFS 1988:1444 </i></p> <p style="position:absolute;top:74px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>(1988:1439). </i></p> <p style="position:absolute;top:118px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:161px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft33"><i>5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte <br/>skyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga <br/>eller hindra yttranden. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:248px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>6 � Varje medborgare �r gente mot det allm�nna skyddad mot p�tvingat </i></p> <p style="position:absolute;top:269px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft33"><i>kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 �� . Han �r <br/>d�rj�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in�<br/>tr�ng samt m ot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och </i></p> <p style="position:absolute;top:335px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtro�</i></p> <p style="position:absolute;top:357px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>ligt meddelande. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:400px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft31">1 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket. </p> <p style="position:absolute;top:422px;left:54px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�v as sitt </i></p> <p style="position:absolute;top:444px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft33"><i>medborgarskap i annat fall �n d� han sa mtidigt, efter uttryckligt samtycke <br/>eller genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan </i></p> <p style="position:absolute;top:488px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft34"><i>hinder h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt <br/>medborgarskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskri�<br/>vas att, i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan <br/>f�delsen �r medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r <br/>f�rlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. Lag <br/>(1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:641px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>8 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe-</i></p> <p style="position:absolute;top:663px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft34"><i>r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket <br/>och att l�mna detta. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:729px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft31">9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare frihe�</p> <p style="position:absolute;top:751px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft31">ten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� </p> <p style="position:absolute;top:772px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft31">saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock </p> <p style="position:absolute;top:794px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft35">icke n�r fr�ga � r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�-<br/>vande p�f�ljd som har �d�mts i annan stat. </p> <p style="position:absolute;top:838px;left:51px;white-space:nowrap" class="ft31">Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket </p> <p style="position:absolute;top:860px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft35">blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av <br/>domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i </p> <p style="position:absolute;top:904px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft35">s�dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r be�<br/>st�md i lag och or df�randen i n �mnden skall vara eller ha varit ordinarie <br/>domare. </p> <p style="position:absolute;top:969px;left:52px;white-space:nowrap" class="ft30"><i>Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra stycket icke uppdragits �t </i></p> <p style="position:absolute;top:991px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft34"><i>myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p� <br/>allm�n domstol. Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:1055px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft31">10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke </p> <p style="position:absolute;top:1077px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft35">var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare <br/>brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu </p> <p style="position:absolute;top:1120px;left:718px;white-space:nowrap" class="ft31">3089 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft32">�</p> </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:67px;left:66px;white-space:nowrap" class="ft40">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:67px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft40">sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsver�</p> <p style="position:absolute;top:89px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft40">kan av brott. </p> <p style="position:absolute;top:111px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av </i></p> <p style="position:absolute;top:133px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>f�reskrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt-</i></p> <p style="position:absolute;top:155px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla d et, f�r </i></p> <p style="position:absolute;top:177px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft43"><i>dock lag inneb� ra att skatt eller statlig a vgift uttages trots att lagen inte <br/>hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen </i></p> <p style="position:absolute;top:221px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>eller riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med </i></p> <p style="position:absolute;top:243px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>f�rslag j�mst�lles ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen </i></p> <p style="position:absolute;top:265px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>om att s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undan�</i></p> <p style="position:absolute;top:287px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>tag fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av </i></p> <p style="position:absolute;top:309px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>s�rskilda sk�l i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:332px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>(1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:376px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft40">11 � Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g �rning och ej heller </p> <p style="position:absolute;top:398px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft40">f�r viss tvist eller i �vrig t f�r visst m�l. </p> <p style="position:absolute;top:420px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:464px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft40">12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 - </p> <p style="position:absolute;top:464px;left:603px;white-space:nowrap" class="ft40">5 samt i 6 och 8 �� och i </p> <p style="position:absolute;top:486px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft40">11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 13 16 �� medgiver, begr�n�</p> <p style="position:absolute;top:508px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft40">sas genom lag. Efter bemyndigande i lag f�r de begr�nsas genom annan </p> <p style="position:absolute;top:530px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft40">f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 och 10�. I </p> <p style="position:absolute;top:552px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft44">samma ordning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas <br/>�ven i de fall som anges i 14 � f�rsta stycket andra meningen. </p> <p style="position:absolute;top:597px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft40">Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose </p> <p style="position:absolute;top:619px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft45">�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r <br/>aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som <br/>har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot </p> <p style="position:absolute;top:685px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft40">den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�ns�</p> <p style="position:absolute;top:707px;left:233px;white-space:nowrap" class="ft40">ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan </p> <p style="position:absolute;top:730px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft40">s�dan �sk�dning. </p> <p style="position:absolute;top:751px;left:249px;white-space:nowrap" class="ft40">F�rslag till lag som avses i f�rsta stycket eller till lag om �ndring eller </p> <p style="position:absolute;top:773px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft45">upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� <br/>yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i m inst tolv m�nader fr�n det </p> <p style="position:absolute;top:818px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft40">att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kam�</p> <p style="position:absolute;top:840px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft40">mare. Utan hinder h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem </p> <p style="position:absolute;top:862px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft40">sj�ttedelar av de r�stande f�renar sig om beslutet. </p> <p style="position:absolute;top:884px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft40">Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r </p> <p style="position:absolute;top:906px;left:230px;white-space:nowrap" class="ft40">av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r </p> <p style="position:absolute;top:928px;left:248px;white-space:nowrap" class="ft40">1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller </p> <p style="position:absolute;top:950px;left:232px;white-space:nowrap" class="ft40">under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av </p> <p style="position:absolute;top:972px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft40">h�nsyn till intresse som angives i 2 ka p. 2 � tryckfrihetsf�rordningen, </p> <p style="position:absolute;top:994px;left:248px;white-space:nowrap" class="ft44">2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller <br/>3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. </p> <p style="position:absolute;top:1037px;left:249px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida </i></p> <p style="position:absolute;top:1059px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft41"><i>tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. Lag (1988:1443). </i></p> <p style="position:absolute;top:1102px;left:227px;white-space:nowrap" class="ft44">13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�n�<br/>syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, </p> <p style="position:absolute;top:1149px;left:61px;white-space:nowrap" class="ft40">3090 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft42">�</p> </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:69px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft50">enskilds anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av </p> <p style="position:absolute;top:69px;left:615px;white-space:nowrap" class="ft50">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:91px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft50">brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I </p> <p style="position:absolute;top:112px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft55">�vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske <br/>endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det. </p> <p style="position:absolute;top:155px;left:48px;white-space:nowrap" class="ft50">Vid bed�mandet av vilka b egr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta </p> <p style="position:absolute;top:177px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft50">stycket skall s�rsk ilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och </p> <p style="position:absolute;top:199px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft55">informationsfrihet i po litiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu�<br/>rella angel�genheter. </p> <p style="position:absolute;top:241px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses </i></p> <p style="position:absolute;top:263px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft56"><i>icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll <br/>n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. Lag <br/>(1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:350px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft50">14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn </p> <p style="position:absolute;top:372px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft55">till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller <br/>till trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets </p> <p style="position:absolute;top:416px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft50">s�kerhet eller f�r att motverka farsot. </p> <p style="position:absolute;top:416px;left:816px;white-space:nowrap" class="ft50">; </p> <p style="position:absolute;top:438px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft50">F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller s ammanslutningar </p> <p style="position:absolute;top:438px;left:817px;white-space:nowrap" class="ft50">i </p> <p style="position:absolute;top:460px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>vilkas verksamhet �r av milit�r eller likn ande natur eller inneb�r f�rf�ljel�</i></p> <p style="position:absolute;top:481px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>se av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. </i></p> <p style="position:absolute;top:481px;left:816px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>j; </i></p> <p style="position:absolute;top:504px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>Lag (1988:1443). </i></p> <p style="position:absolute;top:530px;left:815px;white-space:nowrap" class="ft52">I </p> <p style="position:absolute;top:547px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare </i></p> <p style="position:absolute;top:547px;left:813px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>i </i></p> <p style="position:absolute;top:569px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ur�</i></p> <p style="position:absolute;top:591px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>sprung tillh�r minoritet. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:634px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft56"><i>16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare <br/>missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�va nden <br/>att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt <br/>eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:716px;left:811px;white-space:nowrap" class="ft58"><i><b>\ <br/></b></i>I. </p> <p style="position:absolute;top:744px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft50">17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets�</p> <p style="position:absolute;top:766px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft50">givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag </p> <p style="position:absolute;top:787px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft50">eller avtal. Lag (1976:871). </p> <p style="position:absolute;top:787px;left:810px;white-space:nowrap" class="ft50">; </p> <p style="position:absolute;top:831px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>18 � Varje medborgare vilkens egendom tages i anspr�k genom expro�</i></p> <p style="position:absolute;top:853px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>priation eller annat s�dant f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning </i></p> <p style="position:absolute;top:875px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft51"><i>f�r f�rlusten enligt grunder som best�mmes i lag. Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:919px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft56"><i>19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ge r r�tt till sina verk enligt <br/>best�mmelser som meddelas i lag. Lag (1976:87 1). </i></p> <p style="position:absolute;top:984px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft50">20 � Utl�nning h�r i riket � r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om </p> <p style="position:absolute;top:1006px;left:50px;white-space:nowrap" class="ft50">1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning </p> <p style="position:absolute;top:1027px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft59">eller i demon stration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossam�<br/>fund eller annan sammanslutning (2 � andra meningen), </p> <p style="position:absolute;top:1070px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft50">2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 � </p> <p style="position:absolute;top:1093px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft50">andra stycket), </p> <p style="position:absolute;top:1131px;left:716px;white-space:nowrap" class="ft50">3091 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft54">�</p> </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:77px;left:70px;white-space:nowrap" class="ft60">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:77px;left:256px;white-space:nowrap" class="ft60">3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk </p> <p style="position:absolute;top:99px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft60">p�verkan i s yfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��), </p> <p style="position:absolute;top:121px;left:256px;white-space:nowrap" class="ft60">4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott </p> <p style="position:absolute;top:142px;left:239px;white-space:nowrap" class="ft60">eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena), </p> <p style="position:absolute;top:165px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft60">5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�tt sverkan </p> <p style="position:absolute;top:186px;left:239px;white-space:nowrap" class="ft60">av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �), </p> <p style="position:absolute;top:208px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft60">6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket), </p> <p style="position:absolute;top:231px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg ell er etniskt ur �</p> <p style="position:absolute;top:252px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft60">sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��), </p> <p style="position:absolute;top:274px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft63">8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �), <br/>9. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande </p> <p style="position:absolute;top:318px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft60">(18�). </p> <p style="position:absolute;top:341px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft60">Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i </p> <p style="position:absolute;top:363px;left:241px;white-space:nowrap" class="ft60">riket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr� ga om </p> <p style="position:absolute;top:387px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet, </p> <p style="position:absolute;top:408px;left:241px;white-space:nowrap" class="ft60">f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �), </p> <p style="position:absolute;top:430px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), </p> <p style="position:absolute;top:453px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">3. skydd mot krop psligt ingrepp � ven i annat fall �n som avse s i 4 o ch </p> <p style="position:absolute;top:475px;left:242px;white-space:nowrap" class="ft64">5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng s amt mot <br/>intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �), </p> <p style="position:absolute;top:519px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft63">4. skydd mot frih etsber�vande (8 � f�rsta meningen), <br/>5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n </p> <p style="position:absolute;top:563px;left:242px;white-space:nowrap" class="ft60">brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena), </p> <p style="position:absolute;top:585px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft63">6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket), <br/>7. skydd mot ingrep p p� grun d av �sk�dning ( 12 � andra stycket tredje </p> <p style="position:absolute;top:629px;left:243px;white-space:nowrap" class="ft60">meningen), </p> <p style="position:absolute;top:651px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �). </p> <p style="position:absolute;top:673px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft61"><i>P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 � </i></p> <p style="position:absolute;top:695px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft65"><i>tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. Lag <br/>(1988:1439). </i></p> <p style="position:absolute;top:776px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft66">3 kap. Riksdagen <br/>1 � Riksdagen uts es genom fria, hemliga och direkta val. </p> <p style="position:absolute;top:829px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam �ter. </p> <p style="position:absolute;top:851px;left:242px;white-space:nowrap" class="ft60">F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. </p> <p style="position:absolute;top:895px;left:241px;white-space:nowrap" class="ft63">2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r <br/>bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i ri ket <br/>finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �ld er </p> <p style="position:absolute;top:961px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft60">senast p� vald agen har ej r�str�tt. </p> <p style="position:absolute;top:982px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft61"><i>Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� </i></p> <p style="position:absolute;top:1005px;left:241px;white-space:nowrap" class="ft61"><i>grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. Lag (1988:1443). </i></p> <p style="position:absolute;top:1047px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft60">3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r. </p> <p style="position:absolute;top:1091px;left:240px;white-space:nowrap" class="ft60">4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie </p> <p style="position:absolute;top:1113px;left:241px;white-space:nowrap" class="ft60">val. Extra va l h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet. </p> <p style="position:absolute;top:1135px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft60">Efter val til l riksda gen f�r reg eringen ick e f�rordna om extra v al f�rr�n </p> <p style="position:absolute;top:1157px;left:75px;white-space:nowrap" class="ft60">3092 </p> <p style="position:absolute;top:1157px;left:241px;white-space:nowrap" class="ft60">tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft62">�</p> </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:68px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft70">Ej heller f�r regeringen fbrordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, </p> <p style="position:absolute;top:68px;left:606px;white-space:nowrap" class="ft70">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:89px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft73">efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbi -<br/>dan p� att ny regering skall tilltr�da. </p> <p style="position:absolute;top:132px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft70">Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �. </p> <p style="position:absolute;top:175px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft70">5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock </p> <p style="position:absolute;top:197px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts. </p> <p style="position:absolute;top:218px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft70">Varje val g�ller for tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats </p> <p style="position:absolute;top:240px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda�</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft70">gens valperiod. </p> <p style="position:absolute;top:305px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valk retsar. </p> <p style="position:absolute;top:327px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft70">Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och </p> <p style="position:absolute;top:349px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">trettionio utj�mningsmandat. </p> <p style="position:absolute;top:371px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft70">De fasta valkretsmandaten fordelas mellan valkretsarna p� grundval av </p> <p style="position:absolute;top:392px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">en ber�kning av forh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets </p> <p style="position:absolute;top:414px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft74">och antalet r�stber�ttigade i hela ri ket. F�rdelningen fastst�lles for tre �r i <br/>s�nder. </p> <p style="position:absolute;top:480px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">7 � Mandaten fordelas mellan partier. Med parti avses vaije samman�</p> <p style="position:absolute;top:501px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft70">slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck�</p> <p style="position:absolute;top:524px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft70">ning. </p> <p style="position:absolute;top:545px;left:47px;white-space:nowrap" class="ft70">Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r </p> <p style="position:absolute;top:567px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft73">ber�ttigat att deltaga i fordelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre <br/>r�ster deltager dock i fordelningen av de fasta valkretsmandaten i valkr ets, </p> <p style="position:absolute;top:611px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft70">d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. </p> <p style="position:absolute;top:654px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft70">8 � De fasta valkretsmandaten fordelas p� vaije valkrets proportionellt </p> <p style="position:absolute;top:676px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft70">mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. </p> <p style="position:absolute;top:698px;left:48px;white-space:nowrap" class="ft70">Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av </p> <p style="position:absolute;top:720px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft70">alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har </p> <p style="position:absolute;top:741px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft73">tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell <br/>mot de i f�rdelni ngen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti </p> <p style="position:absolute;top:785px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft70">vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n </p> <p style="position:absolute;top:807px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft70">som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen for partiet, </p> <p style="position:absolute;top:829px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft70">bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta </p> <p style="position:absolute;top:851px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft74">valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har fordelats <br/>mellan partierna, tillf�res de valkretsar. </p> <p style="position:absolute;top:894px;left:48px;white-space:nowrap" class="ft70">Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden </p> <p style="position:absolute;top:916px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft70">med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4. </p> <p style="position:absolute;top:959px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft74">9 � F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot <br/>samt ers�ttare f�r honom. </p> <p style="position:absolute;top:1024px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft75"><i>10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av <br/>riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. Lag (1988:1443). </i></p> <p style="position:absolute;top:1089px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft70">11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-</p> <p style="position:absolute;top:1111px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft73">pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt upp�<br/>drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny </p> <p style="position:absolute;top:1132px;left:711px;white-space:nowrap" class="ft70">3093 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft72">�</p> </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:78px;left:75px;white-space:nowrap" class="ft80">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:78px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft82">ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om <br/>ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. </p> <p style="position:absolute;top:122px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft80">Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha </p> <p style="position:absolute;top:144px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft80">varit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra </p> <p style="position:absolute;top:166px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har </p> <p style="position:absolute;top:187px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft80">vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. </p> <p style="position:absolute;top:209px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas. </p> <p style="position:absolute;top:253px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2 11 �� samt </p> <p style="position:absolute;top:275px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord�</p> <p style="position:absolute;top:297px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">ningen eller annan lag. </p> <p style="position:absolute;top:355px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">4 kap. Riksdagsarbetet </p> <p style="position:absolute;top:386px;left:243px;white-space:nowrap" class="ft83">1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i <br/>Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�n�</p> <p style="position:absolute;top:429px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">syn till riksdagens s�kerhet eller frihet. </p> <p style="position:absolute;top:474px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en </p> <p style="position:absolute;top:496px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">f�rste, en andre och en tredje vice talman. </p> <p style="position:absolute;top:541px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som </p> <p style="position:absolute;top:562px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft82">n�rmare angives i r iksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan <br/>komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denn a rege�</p> <p style="position:absolute;top:607px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">ringsform. </p> <p style="position:absolute;top:629px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft80">Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett </p> <p style="position:absolute;top:651px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordning�</p> <p style="position:absolute;top:673px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft82">en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re <br/>avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. </p> <p style="position:absolute;top:740px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">4 � N�r �rende skall avg�ras i k ammaren, f�r varje riksdagsledamot och </p> <p style="position:absolute;top:762px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags�</p> <p style="position:absolute;top:784px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksd agsordningen. </p> <p style="position:absolute;top:828px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening </p> <p style="position:absolute;top:850px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt </p> <p style="position:absolute;top:872px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">angives i de nna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfa�</p> <p style="position:absolute;top:894px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft80">randet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfaran�</p> <p style="position:absolute;top:917px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">det vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen. </p> <p style="position:absolute;top:960px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft80">6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot </p> <p style="position:absolute;top:982px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft80">utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger </p> <p style="position:absolute;top:1005px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">honom. </p> <p style="position:absolute;top:1048px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft80">7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan </p> <p style="position:absolute;top:1071px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft80">riksdagens medgivande. </p> <p style="position:absolute;top:1092px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft80">N�r det finns anledning till det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant </p> <p style="position:absolute;top:1114px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft83">pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som <br/>f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. </p> <p style="position:absolute;top:1154px;left:75px;white-space:nowrap" class="ft80">3094 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft81">�</p> </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:55px;left:43px;white-space:nowrap" class="ft90">Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket </p> <p style="position:absolute;top:55px;left:607px;white-space:nowrap" class="ft90">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:77px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft90">skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli�</p> <p style="position:absolute;top:98px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft90">gen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol. </p> <p style="position:absolute;top:143px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft90">8 � Ingen f�r v�cka t alan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag </p> <p style="position:absolute;top:164px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft90">som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att </p> <p style="position:absolute;top:186px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">resa inom ri ket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�van�</p> <p style="position:absolute;top:208px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">det av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om </p> <p style="position:absolute;top:229px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig. </p> <p style="position:absolute;top:251px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft90">Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser i </p> <p style="position:absolute;top:273px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft93">lag om gri pande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han er�<br/>k�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r <br/>vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. </p> <p style="position:absolute;top:360px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege�</p> <p style="position:absolute;top:382px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft93">ringen u t�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen <br/>kan i riksdagsordn ingen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksda gsleda�<br/>mots st�lle n�r denne �r ledig. </p> <p style="position:absolute;top:448px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft90">Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av </p> <p style="position:absolute;top:470px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag. </p> <p style="position:absolute;top:492px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft90">F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m�</p> <p style="position:absolute;top:514px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft90">melserna om ledam ot. </p> <p style="position:absolute;top:557px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft90">10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags�</p> <p style="position:absolute;top:579px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">ordningen. </p> <p style="position:absolute;top:637px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">5 kap. Statschefen </p> <p style="position:absolute;top:667px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft90">1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�</p> <p style="position:absolute;top:688px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft92">genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj u nder stats�<br/>chefens ordf�randeskap. </p> <p style="position:absolute;top:754px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft93">2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare <br/>och har fyllt tjugo fem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va <br/>uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot. </p> <p style="position:absolute;top:820px;left:44px;white-space:nowrap" class="ft90">Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. </p> <p style="position:absolute;top:863px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft90">3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att </p> <p style="position:absolute;top:885px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av ko�</p> <p style="position:absolute;top:907px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">nungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare </p> <p style="position:absolute;top:929px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">fullg�ra statschefens uppgifter. </p> <p style="position:absolute;top:972px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att </p> <p style="position:absolute;top:994px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">fullg�ra st atschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en </p> <p style="position:absolute;top:1016px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">vice riksf�rest�ndare. </p> <p style="position:absolute;top:1037px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft90">Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej </p> <p style="position:absolute;top:1060px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft90">har fyllt tjugofem � r. </p> <p style="position:absolute;top:1117px;left:706px;white-space:nowrap" class="ft90">3095 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft91">�</p> </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:67px;left:76px;white-space:nowrap" class="ft100">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:67px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft100">5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att </p> <p style="position:absolute;top:89px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft100">fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen </p> <p style="position:absolute;top:111px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft100">anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses </p> <p style="position:absolute;top:132px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft100">ha avg�tt. </p> <p style="position:absolute;top:177px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft100">6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg��</p> <p style="position:absolute;top:199px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft102">ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 � <br/>kan tj�nstg�ra. </p> <p style="position:absolute;top:243px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft100">Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter </p> <p style="position:absolute;top:265px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft102">regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan <br/>beh�rig kan tj�nstg�ra. </p> <p style="position:absolute;top:331px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft100">7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej </p> <p style="position:absolute;top:353px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft100">�talas f�r sina g�rningar som statschef. </p> <p style="position:absolute;top:410px;left:243px;white-space:nowrap" class="ft103">6 kap. Regeringen <br/>1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsminis�</p> <p style="position:absolute;top:462px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft104">tern utses i den ordning som angives i 2 4 ��. St atsministern tills�tter <br/>�vriga statsr�d. </p> <p style="position:absolute;top:529px;left:244px;white-space:nowrap" class="ft100">2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje </p> <p style="position:absolute;top:551px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft104">partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice <br/>talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:595px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft100">Riksdagen skall senast p� Q�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott, </p> <p style="position:absolute;top:617px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft100">pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens </p> <p style="position:absolute;top:640px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft100">ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. 1 annat fall �r det godk�nt. </p> <p style="position:absolute;top:683px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft100">3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. </p> <p style="position:absolute;top:706px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft104">Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet <br/>f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till <br/>riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre <br/>m�nader, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid. </p> <p style="position:absolute;top:816px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft102">4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler <br/>denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:860px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft100">D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen </p> <p style="position:absolute;top:882px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft100">eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till </p> <p style="position:absolute;top:904px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft100">konseljen. </p> <p style="position:absolute;top:926px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft100">Talmannen utfardar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g�</p> <p style="position:absolute;top:948px;left:248px;white-space:nowrap" class="ft100">nar. </p> <p style="position:absolute;top:993px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft100">5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju�</p> <p style="position:absolute;top:1015px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft100">ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege�</p> <p style="position:absolute;top:1037px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft100">ringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi�</p> <p style="position:absolute;top:1058px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft100">gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla�</p> <p style="position:absolute;top:1081px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft100">ringen f�rordnar om extra val. </p> <p style="position:absolute;top:1150px;left:81px;white-space:nowrap" class="ft100">3096 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft101">�</p> </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:67px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft110">6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av tal- </p> <p style="position:absolute;top:67px;left:607px;white-space:nowrap" class="ft110">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:88px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft110">mannen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i </p> <p style="position:absolute;top:110px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft110">annat fall entlediga annat statsr�d. </p> <p style="position:absolute;top:153px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft110">7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga </p> <p style="position:absolute;top:174px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft110">�vriga statsr�d. </p> <p style="position:absolute;top:218px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft110">8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina </p> <p style="position:absolute;top:240px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft112">befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n stats�<br/>ministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till </p> <p style="position:absolute;top:283px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft110">dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. </p> <p style="position:absolute;top:326px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft110">9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst </p> <p style="position:absolute;top:349px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft110">tio �r. </p> <p style="position:absolute;top:370px;left:44px;white-space:nowrap" class="ft110">Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller </p> <p style="position:absolute;top:392px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft110">inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r </p> <p style="position:absolute;top:414px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft110">honom. </p> <p style="position:absolute;top:457px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft112">10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice ta lman de uppgifter som <br/>enligt detta kapitel ankommer p� talmannen. </p> <p style="position:absolute;top:537px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft113">7 kap. Regeringsarbetet <br/>1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I </p> <p style="position:absolute;top:589px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft112">detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�r�<br/>delar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�<br/>den chefer f�r departementen. </p> <p style="position:absolute;top:676px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft112">2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar <br/>och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som <br/>beh�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. </p> <p style="position:absolute;top:763px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft110">3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. </p> <p style="position:absolute;top:785px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft110">Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r�</p> <p style="position:absolute;top:807px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft114">fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i d en omfattning som <br/>angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det <br/>departement till vilket �r endena h�r. </p> <p style="position:absolute;top:894px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft110">4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och </p> <p style="position:absolute;top:915px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft110">�r ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege�</p> <p style="position:absolute;top:938px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft110">ringssammantr�de. </p> <p style="position:absolute;top:980px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft112">5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i <br/>�rende som h�r till hans departement. Statsministern kan d ock f�rordna <br/>att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall </p> <p style="position:absolute;top:1046px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft110">f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen. </p> <p style="position:absolute;top:1089px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft114">6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall <br/>antecknas i p rotokollet. </p> <p style="position:absolute;top:1133px;left:702px;white-space:nowrap" class="ft110">3097 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft111">�</p> </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:80px;left:86px;white-space:nowrap" class="ft120">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:80px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege�</p> <p style="position:absolute;top:102px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft120">ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern </p> <p style="position:absolute;top:124px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom </p> <p style="position:absolute;top:146px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft120">f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expe�</p> <p style="position:absolute;top:166px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">dition. </p> <p style="position:absolute;top:212px;left:253px;white-space:nowrap" class="ft120">8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av </p> <p style="position:absolute;top:234px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft124">st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har <br/>statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver�<br/>tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�<br/>den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d </p> <p style="position:absolute;top:322px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. </p> <p style="position:absolute;top:380px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft120">8 kap. Lagar och andra f�reskrifter </p> <p style="position:absolute;top:411px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter </i></p> <p style="position:absolute;top:433px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r m eddelas eller f�r meddela s </i></p> <p style="position:absolute;top:455px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>endast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i </i></p> <p style="position:absolute;top:477px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>s�rskild ord ning. Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:521px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft123">2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person�<br/>liga och ek onomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. </p> <p style="position:absolute;top:566px;left:270px;white-space:nowrap" class="ft120">S�dana f�reskrifter �r bland andra: </p> <p style="position:absolute;top:588px;left:271px;white-space:nowrap" class="ft123">1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap, <br/>2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, </p> <p style="position:absolute;top:632px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, </p> <p style="position:absolute;top:654px;left:271px;white-space:nowrap" class="ft120">3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag, </p> <p style="position:absolute;top:676px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft120">f�reningar, samf�lligheter och stiftelser. </p> <p style="position:absolute;top:721px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft124">3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som <br/>g�ller �ligganden f�r enskilda eller i � vrigt avser ingrepp i enskildas per�</p> <p style="position:absolute;top:765px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. </p> <p style="position:absolute;top:787px;left:272px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>S�dana f�reskrifter �r bland andr a f�reskrifter om brott och r�ttsverkan </i></p> <p style="position:absolute;top:809px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>av brott, om skatt till staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo�</i></p> <p style="position:absolute;top:831px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>gande. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:875px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�rfa�</i></p> <p style="position:absolute;top:897px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>randet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:919px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft121"><i>(1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:964px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft124">5 � Grunderna f�r �ndringar i r ikets indelning i k ommuner samt grun�<br/>derna f�r kommunemas organisation och verksamhetsformer och f�r den </p> <p style="position:absolute;top:1007px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft123">kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrif�<br/>ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden. </p> <p style="position:absolute;top:1073px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft120">6 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter </p> <p style="position:absolute;top:1095px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft120">bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv </p> <p style="position:absolute;top:1117px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft124">eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta <br/>att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndigande </p> <p style="position:absolute;top:1161px;left:90px;white-space:nowrap" class="ft120">3098 </p> <p style="position:absolute;top:1161px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft120">kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft122">�</p> </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:0px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft130"><b>\ </b></p> <p style="position:absolute;top:59px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft131">olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutander�tt </p> <p style="position:absolute;top:59px;left:607px;white-space:nowrap" class="ft131">SFS 1988; 1444 </p> <p style="position:absolute;top:81px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft131">vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar genom </p> <p style="position:absolute;top:102px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft131">lag. </p> <p style="position:absolute;top:124px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft131">Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta </p> <p style="position:absolute;top:146px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft131">stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n </p> <p style="position:absolute;top:167px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft134">b�rjan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en <br/>m�nad h�refter. </p> <p style="position:absolute;top:232px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft135">7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag <br/>genom forordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifter�</p> <p style="position:absolute;top:276px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft131">na avser n�got av f�ljande �mnen: </p> <p style="position:absolute;top:298px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft135">1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, <br/>2. utl�nnings vistelse i rike t, <br/>3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk�</p> <p style="position:absolute;top:363px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft131">ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering </p> <p style="position:absolute;top:385px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft131">eller utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�, </p> <p style="position:absolute;top:407px;left:44px;white-space:nowrap" class="ft134">4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd, <br/>5. trafik eller ordningen p� allm�n plats, <br/>6. undervisning och utbildning, </p> <p style="position:absolute;top:472px;left:44px;white-space:nowrap" class="ft131">7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under </p> <p style="position:absolute;top:494px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft131">ut�vande av tj�nsteplikt. </p> <p style="position:absolute;top:516px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela </i></p> <p style="position:absolute;top:538px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>f�reskrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, </i></p> <p style="position:absolute;top:560px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven </i></p> <p style="position:absolute;top:581px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft136"><i>annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen <br/>meddelar med st�d av bemyndigandet. Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:648px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft131">8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag </p> <p style="position:absolute;top:670px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft131">genom f� rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r�</p> <p style="position:absolute;top:691px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft131">pliktelse. </p> <p style="position:absolute;top:735px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft134">9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom <br/>f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. </p> <p style="position:absolute;top:779px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft131">Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela </p> <p style="position:absolute;top:801px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft134">s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas <br/>av riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:866px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �m ne som angives i 7 � </i></p> <p style="position:absolute;top:888px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning b est�mma att f�reskrift i lagen </i></p> <p style="position:absolute;top:910px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>skall b�rja eller upph�ra att t ill�mpas. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:953px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela </i></p> <p style="position:absolute;top:975px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen </i></p> <p style="position:absolute;top:996px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>�verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller ko mmun att m eddela best�mmel�</i></p> <p style="position:absolute;top:1018px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>ser i �m net. I fall som nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvalt�</i></p> <p style="position:absolute;top:1040px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>ningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:1062px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft132"><i>(1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:1118px;left:701px;white-space:nowrap" class="ft131">3099 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft133">�</p> </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:66px;left:82px;white-space:nowrap" class="ft140">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:66px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft140">12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndi^ </p> <p style="position:absolute;top:88px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft140">gande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r </p> <p style="position:absolute;top:110px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft140">pr�vning, om riksdagen best�mmer det. </p> <p style="position:absolute;top:154px;left:245px;white-space:nowrap" class="ft140">13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 710 �� genom forordning </p> <p style="position:absolute;top:175px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft140">besluta </p> <p style="position:absolute;top:198px;left:264px;white-space:nowrap" class="ft140">1. foreskrifter om verkst�llighet av lag, </p> <p style="position:absolute;top:220px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft143">2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. <br/>Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta foreskrifter som </p> <p style="position:absolute;top:264px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft144">avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av <br/>best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommu�<br/>nala beskattningen. </p> <p style="position:absolute;top:330px;left:264px;white-space:nowrap" class="ft140">Regeringen f�r i f orordning som avses i f� rsta stycket �verl�ta �t under�</p> <p style="position:absolute;top:352px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft140">ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mnet. </p> <p style="position:absolute;top:396px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft140">14 � Beh�righet for regeringen att besluta foreskrifter i visst �m ne utg�r </p> <p style="position:absolute;top:418px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft140">ej hinder for riksdagen att genom lag meddela foreskrifter i samma �mne. </p> <p style="position:absolute;top:462px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft140">15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet </p> <p style="position:absolute;top:484px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft140">f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i </p> <p style="position:absolute;top:506px;left:248px;white-space:nowrap" class="ft143">hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio <br/>m�nader f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i </p> <p style="position:absolute;top:551px;left:249px;white-space:nowrap" class="ft143">riksdagens kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom <br/>beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem </p> <p style="position:absolute;top:595px;left:248px;white-space:nowrap" class="ft140">sj�ttedelar av ledam�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n. </p> <p style="position:absolute;top:617px;left:266px;white-space:nowrap" class="ft140">Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av </p> <p style="position:absolute;top:639px;left:248px;white-space:nowrap" class="ft143">grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att <br/>samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. </p> <p style="position:absolute;top:684px;left:270px;white-space:nowrap" class="ft140">Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkan�</p> <p style="position:absolute;top:706px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft140">de d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och </p> <p style="position:absolute;top:728px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft140">minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant </p> <p style="position:absolute;top:750px;left:253px;white-space:nowrap" class="ft143">yrkande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog <br/>grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utsk ott. </p> <p style="position:absolute;top:794px;left:272px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>Folkomr�stningen skall h�llas sa mtidigt med det val till riksdagen som </i></p> <p style="position:absolute;top:816px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>avses i f�rsta s tycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet </i></p> <p style="position:absolute;top:838px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rsla�</i></p> <p style="position:absolute;top:860px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>get �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star </i></p> <p style="position:absolute;top:882px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft145"><i>mot f�rslaget och de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit <br/>godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget </i></p> <p style="position:absolute;top:926px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>till slutlig pr�vning. Lag (1988:1442). </i></p> <p style="position:absolute;top:970px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta </i></p> <p style="position:absolute;top:992px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>stycket f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks� </i></p> <p style="position:absolute;top:1014px;left:255px;white-space:nowrap" class="ft145"><i>stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och <br/>mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggs�<br/>best�mmelse i r iksdagsordningen beslutas dock i samm a ordning som lag i </i></p> <p style="position:absolute;top:1081px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft141"><i>allm�nhet. Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:1145px;left:90px;white-space:nowrap" class="ft140">3100 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft142">�</p> </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:4px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft150">\ </p> <p style="position:absolute;top:53px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft151">17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om </p> <p style="position:absolute;top:53px;left:603px;white-space:nowrap" class="ft151">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:74px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft155">�ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 <br/>och 16 �� motsvarande till�mpning. </p> <p style="position:absolute;top:140px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft151">18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari </p> <p style="position:absolute;top:162px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft156">ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. Yttrande fr�n lagr�<br/>det inh �mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i riks�<br/>dagsordningen, av riksdagsutskott. </p> <p style="position:absolute;top:227px;left:41px;white-space:nowrap" class="ft151">Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag </p> <p style="position:absolute;top:249px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft151">om tryckfri heten, lag om begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna </p> <p style="position:absolute;top:270px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft156">handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, <br/>17 -19 �� eller 20 � andra stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan <br/>lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som <br/>avses i 11 kap., om lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. <br/>Vad nu har sagts g�ller dock icke, om lagr�dets h�rande skulle sakna <br/>betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstift�</p> <p style="position:absolute;top:401px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft156">ningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r <br/>regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta <br/>meningen och har lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall <br/>regeringen samtidigt f�r riksdagen redovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke <br/>har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning. </p> <p style="position:absolute;top:510px;left:41px;white-space:nowrap" class="ft157">Lagr�dets granskning skall avse <br/>1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, <br/>2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, <br/>3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, <br/>4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna </p> <p style="position:absolute;top:619px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft151">syften, </p> <p style="position:absolute;top:641px;left:42px;white-space:nowrap" class="ft151">5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. </p> <p style="position:absolute;top:663px;left:43px;white-space:nowrap" class="ft152"><i>N�rmare best�mmelser om lagr�dets sam mans�ttning och tj�nstg�ring </i></p> <p style="position:absolute;top:685px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft152"><i>meddelas i lag. Lag (1988:143 9). </i></p> <p style="position:absolute;top:728px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft156">19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med <br/>s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall inta�</p> <p style="position:absolute;top:772px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft151">gas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:794px;left:43px;white-space:nowrap" class="ft152"><i>Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning�</i></p> <p style="position:absolute;top:816px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft152"><i>ar, om ej annat f�reskrives i lag. Lag (1976:8 70). </i></p> <p style="position:absolute;top:873px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft153"><b>9 kap. Finansmakten </b></p> <p style="position:absolute;top:903px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft151">1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m�</p> <p style="position:absolute;top:924px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft151">melser i 8 kap. </p> <p style="position:absolute;top:968px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft155">2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har <br/>best�mt. </p> <p style="position:absolute;top:1011px;left:41px;white-space:nowrap" class="ft151">Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen </p> <p style="position:absolute;top:1033px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft151">genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att </p> <p style="position:absolute;top:1055px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft151">medel tages i anspr�k i annan ordning. </p> <p style="position:absolute;top:1099px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft151">3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r </p> <p style="position:absolute;top:1120px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft151">eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen </p> <p style="position:absolute;top:1120px;left:702px;white-space:nowrap" class="ft151">3101 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft154">�</p> </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:62px;left:91px;white-space:nowrap" class="ft160">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:62px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och </p> <p style="position:absolute;top:84px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statS3 </p> <p style="position:absolute;top:106px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">budget. </p> <p style="position:absolute;top:128px;left:275px;white-space:nowrap" class="ft160">Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r </p> <p style="position:absolute;top:150px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft160">annan tid �n budgetperioden. </p> <p style="position:absolute;top:150px;left:794px;white-space:nowrap" class="ft160">v,, </p> <p style="position:absolute;top:172px;left:275px;white-space:nowrap" class="ft160">Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho�</p> <p style="position:absolute;top:194px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel </p> <p style="position:absolute;top:217px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">f�r rikets f�rsvar. </p> <p style="position:absolute;top:261px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft165">4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens <br/>b�tjan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i <br/>den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen </p> <p style="position:absolute;top:327px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">f�r perioden slutf�res. </p> <p style="position:absolute;top:371px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k�</p> <p style="position:absolute;top:394px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag. </p> <p style="position:absolute;top:438px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:483px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta </p> <p style="position:absolute;top:505px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft160">riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten </p> <p style="position:absolute;top:526px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">avser. </p> <p style="position:absolute;top:571px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi�</p> <p style="position:absolute;top:593px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft165">tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen <br/>eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. </p> <p style="position:absolute;top:659px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft160">9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�r�</p> <p style="position:absolute;top:681px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft160">valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan </p> <p style="position:absolute;top:703px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft165">d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens <br/>tillst�nd. </p> <p style="position:absolute;top:771px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft161"><i>10 �' Regeringen f�r ic ke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n </i></p> <p style="position:absolute;top:793px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft161"><i>eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Lag (1988:1444). </i></p> <p style="position:absolute;top:836px;left:256px;white-space:nowrap" class="ft160">11 � Finansutskottet �verl�gger i f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�ll�</p> <p style="position:absolute;top:858px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft164">ningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r <br/>riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Utskottet <br/>f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har </p> <p style="position:absolute;top:925px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft160">undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den. </p> <p style="position:absolute;top:946px;left:274px;white-space:nowrap" class="ft160">Betr�ffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter g�ller i </p> <p style="position:absolute;top:969px;left:256px;white-space:nowrap" class="ft160">st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket vad som f�reskrivs i lag. </p> <p style="position:absolute;top:990px;left:274px;white-space:nowrap" class="ft161"><i>Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ej o m riksdagen f�r visst fall h ar </i></p> <p style="position:absolute;top:1014px;left:256px;white-space:nowrap" class="ft161"><i>beslutat annat. Lag (1988:1437). </i></p> <p style="position:absolute;top:1055px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft160">12 � Riksbanken �r rikets centralbank med ansvar f�r valuta- och kredit-</p> <p style="position:absolute;top:1077px;left:256px;white-space:nowrap" class="ft160">politik. Den skall ocks� fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende. </p> <p style="position:absolute;top:1099px;left:272px;white-space:nowrap" class="ft160">Riksbanken �r myndighet under riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:1142px;left:88px;white-space:nowrap" class="ft160">3102 </p> <p style="position:absolute;top:1145px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft162">�ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft163">�</p> </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:65px;left:44px;white-space:nowrap" class="ft170">Riksbanken f�rvaltas av �tta fullm�ktige. Sju fullm�ktige v�ljes av riks- </p> <p style="position:absolute;top:65px;left:606px;white-space:nowrap" class="ft170">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:87px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft170">dagen. Dessa v�ljer f�r en tid av fem �r en fullm�ktig, som samtidigt skall </p> <p style="position:absolute;top:108px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft173">vara chef f�r riksbanken. De fullm�ktige som valts av riksdagen v�ljer <br/>inom sig ordf�rande. Denne f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst <br/>inom riks bankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�kti�</p> <p style="position:absolute;top:173px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft170">ge, om riksbankens ledning i �vrigt s amt om dess verksamhet meddelas i </p> <p style="position:absolute;top:195px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">riksdagsordningen och an nan lag. </p> <p style="position:absolute;top:216px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft171"><i>Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt </i></p> <p style="position:absolute;top:238px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft175"><i>uppdrag. De fullm�ktige som valts av riksdagen f�r skilja ordf�randen fr�n <br/>uppdraget som ordf�rande och den som �r fullm�ktig och chef f�r riksban�<br/>ken fr�n hans uppdrag. Lag (1988:1444). </i></p> <p style="position:absolute;top:325px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft174"><i>13 � Endast riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt och att best�m�<br/>ma utformningen av dessa. Best�mmelser om penning- och betalningsv�<br/>sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag (1988:1444). </i></p> <p style="position:absolute;top:428px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft170">10 kap. F�rh�llandet till andra stater </p> <p style="position:absolute;top:457px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft170">1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa�</p> <p style="position:absolute;top:480px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft170">tion ing�s av regeringen. </p> <p style="position:absolute;top:523px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft170">2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom�</p> <p style="position:absolute;top:544px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut�</p> <p style="position:absolute;top:566px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft176">s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i <br/>�vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. </p> <p style="position:absolute;top:610px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft170">�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det </p> <p style="position:absolute;top:632px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n�</p> <p style="position:absolute;top:654px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">nandet av �verenskommelsen. </p> <p style="position:absolute;top:676px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft170">Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r </p> <p style="position:absolute;top:697px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har </p> <p style="position:absolute;top:719px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft170">godk�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan </p> <p style="position:absolute;top:741px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft176">dock underl� ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommel�<br/>sen, om rikets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet <br/>�verl�gga med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. </p> <p style="position:absolute;top:828px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� interna�</p> <p style="position:absolute;top:850px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft173">tionell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksda�<br/>gens eller utrikesn�mndens medverkan. </p> <p style="position:absolute;top:915px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft173">4 � Best�mmelserna i 1 - 3 �� �ger motsvarande till�mpning p� �tagande <br/>av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verenskommelse </p> <p style="position:absolute;top:959px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft170">samt p� upp s�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse. </p> <p style="position:absolute;top:1003px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft173">5 � Beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regeringsform och <br/>som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar </p> <p style="position:absolute;top:1046px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft170">eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller </p> <p style="position:absolute;top:1068px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft173">f�rpliktelser, kan i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig orga�<br/>nisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet, </p> <p style="position:absolute;top:1111px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft170">eller till mellanfolklig domsto l. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt som </p> <p style="position:absolute;top:1133px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft170">avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdags- </p> <p style="position:absolute;top:1133px;left:709px;white-space:nowrap" class="ft170">3103 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft172">�</p> </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:72px;left:83px;white-space:nowrap" class="ft180">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:72px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft183">ordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av <br/>n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 k ap. Ang�ende beslut i f r�ga </p> <p style="position:absolute;top:115px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft180">om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan : </p> <p style="position:absolute;top:137px;left:253px;white-space:nowrap" class="ft180">beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�tek : </p> <p style="position:absolute;top:159px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft180">se genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst </p> <p style="position:absolute;top:181px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft180">tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. </p> <p style="position:absolute;top:203px;left:269px;white-space:nowrap" class="ft180">F�reskrivs i lag att en internationell �verens kommelse skall g�lla som </p> <p style="position:absolute;top:225px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft183">svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i f�rsta <br/>stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i <br/>�verenskommelsen skall g�ll a h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avs e </p> <p style="position:absolute;top:290px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">framtida �ndring av begr�nsad omfattning. </p> <p style="position:absolute;top:315px;left:270px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p� </i></p> <p style="position:absolute;top:337px;left:253px;white-space:nowrap" class="ft185"><i>denna regeringsform kan genom beslu t av riksda gen �verl�tas till annan <br/>stat, till mellanfolklig organi sation elle r till utl�ndsk eller internationell </i></p> <p style="position:absolute;top:381px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f� r ocks� i lag bemyndiga regering�</i></p> <p style="position:absolute;top:403px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>en eller annan myndighet att i s�rs kilda fall b esluta om s�dan �verl�telse. </i></p> <p style="position:absolute;top:425px;left:253px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall riksdagens f�rordnande </i></p> <p style="position:absolute;top:447px;left:253px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>ske genom ett beslut, varom minst tre Q�rdedelar av de r�st ande f�renar </i></p> <p style="position:absolute;top:469px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�da n �verl�telse kan ocks� fattas i d en </i></p> <p style="position:absolute;top:491px;left:252px;white-space:nowrap" class="ft181"><i>ordning som g �ller f�r stiftande av grundlag. Lag (1985:865). </i></p> <p style="position:absolute;top:534px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft180">6 � Regeringen skall fortl�pande h�lla utrikesn�mn den underr�ttad om </p> <p style="position:absolute;top:556px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft184">de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver�<br/>l�gga med n�mnden om dessa s� oft a det erfordras. I alla utri kes�renden <br/>av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �ve rl�gga med n�mnden, <br/>om det ka n ske. </p> <p style="position:absolute;top:667px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft184">7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, <br/>som riksda gen v�ljer inom sig. N�rmare best�m melser om utrikesn�mn-</p> <p style="position:absolute;top:711px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">dens sammans�ttning meddelas i ri ksdagsordningen. </p> <p style="position:absolute;top:732px;left:269px;white-space:nowrap" class="ft180">Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen�r </p> <p style="position:absolute;top:755px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft180">skyldig att sammankalla n�mnden om minst fy ra av n�mndens ledam�ter </p> <p style="position:absolute;top:777px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">beg�r �verl�ggning i vi ss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn�</p> <p style="position:absolute;top:799px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">den �r statschefen eller, om han har f �rfall, statsministern. </p> <p style="position:absolute;top:821px;left:268px;white-space:nowrap" class="ft180">Ledamot av utrikesn� mnden och den som i �vr igt �r knuten ti ll n�mn�</p> <p style="position:absolute;top:843px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">den skall visa varsamhet i fr�ga om meddeland en till andra om vad h an </p> <p style="position:absolute;top:865px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft184">har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig <br/>tystnadsplikt. </p> <p style="position:absolute;top:931px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft180">8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall </p> <p style="position:absolute;top:953px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till </p> <p style="position:absolute;top:975px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft183">annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos anna n <br/>statlig myndighet. </p> <p style="position:absolute;top:1041px;left:250px;white-space:nowrap" class="ft180">9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i st rid f�r </p> <p style="position:absolute;top:1063px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Sven sk v�pnad styrka f�r i �vrigt </p> <p style="position:absolute;top:1085px;left:251px;white-space:nowrap" class="ft180">ins�ttas i strid eller s�ndas till annat land endast om </p> <p style="position:absolute;top:1107px;left:268px;white-space:nowrap" class="ft184">1. riksdagen medgiver det, <br/>2. det �r medgivet i la g som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, </p> <p style="position:absolute;top:1154px;left:83px;white-space:nowrap" class="ft180">3104 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft182">�</p> </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-1px;left:102px;white-space:nowrap" class="ft190">\ </p> <p style="position:absolute;top:11px;left:112px;white-space:nowrap" class="ft190">\ </p> <p style="position:absolute;top:63px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft190">3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom- </p> <p style="position:absolute;top:63px;left:593px;white-space:nowrap" class="ft190">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:85px;left:19px;white-space:nowrap" class="ft190">melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:106px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft190">F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke </p> <p style="position:absolute;top:128px;left:18px;white-space:nowrap" class="ft190">givas utan ri ksdagens medgivande. </p> <p style="position:absolute;top:150px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft190">Regeringen f�r bemyndiga forsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet </p> <p style="position:absolute;top:172px;left:20px;white-space:nowrap" class="ft194">med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets <br/>territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater. </p> <p style="position:absolute;top:252px;left:21px;white-space:nowrap" class="ft191"><b>11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning </b></p> <p style="position:absolute;top:282px;left:20px;white-space:nowrap" class="ft190">1 � H�gsta d omstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten </p> <p style="position:absolute;top:303px;left:22px;white-space:nowrap" class="ft190">h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen </p> <p style="position:absolute;top:325px;left:21px;white-space:nowrap" class="ft190">eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och </p> <p style="position:absolute;top:347px;left:22px;white-space:nowrap" class="ft194">regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts <br/>till ordinarie domare i domstolen. </p> <p style="position:absolute;top:390px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft190">Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med </p> <p style="position:absolute;top:412px;left:21px;white-space:nowrap" class="ft190">st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i </p> <p style="position:absolute;top:434px;left:22px;white-space:nowrap" class="ft190">2 kap. 11 � f�rsta stycket. </p> <p style="position:absolute;top:456px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft192"><i>Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I </i></p> <p style="position:absolute;top:477px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft192"><i>fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�g gning av en viss best�md </i></p> <p style="position:absolute;top:499px;left:23px;white-space:nowrap" class="ft192"><i>grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�r as undantag </i></p> <p style="position:absolute;top:521px;left:22px;white-space:nowrap" class="ft192"><i>h�rifr�n. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:565px;left:23px;white-space:nowrap" class="ft190">2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol </p> <p style="position:absolute;top:587px;left:22px;white-space:nowrap" class="ft190">skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa </p> <p style="position:absolute;top:608px;left:23px;white-space:nowrap" class="ft190">r�ttsregel i s�rskilt fall. </p> <p style="position:absolute;top:652px;left:23px;white-space:nowrap" class="ft196"><i>3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan <br/>myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f��<br/>reskrives i 2 kap. 9 �. Lag (197 6:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:739px;left:23px;white-space:nowrap" class="ft194">4 � Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras <br/>organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag. </p> <p style="position:absolute;top:804px;left:23px;white-space:nowrap" class="ft190">5 � Den som h ar utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten </p> <p style="position:absolute;top:826px;left:24px;white-space:nowrap" class="ft190">endast </p> <p style="position:absolute;top:848px;left:39px;white-space:nowrap" class="ft190">1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av </p> <p style="position:absolute;top:870px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft190">tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten, </p> <p style="position:absolute;top:892px;left:40px;white-space:nowrap" class="ft190">2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r </p> <p style="position:absolute;top:913px;left:24px;white-space:nowrap" class="ft190">skyldig att avg� med pension. </p> <p style="position:absolute;top:935px;left:40px;white-space:nowrap" class="ft190">Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn�</p> <p style="position:absolute;top:957px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft190">dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. </p> <p style="position:absolute;top:979px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft197">Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n <br/>ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning. </p> <p style="position:absolute;top:1022px;left:40px;white-space:nowrap" class="ft190">Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till </p> <p style="position:absolute;top:1044px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft190">ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst. </p> <p style="position:absolute;top:1087px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft194">6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala <br/>�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet </p> <p style="position:absolute;top:1160px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft190">98-SFS 1988 </p> <p style="position:absolute;top:1130px;left:702px;white-space:nowrap" class="ft190">3105 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft193">�</p> </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:66px;left:88px;white-space:nowrap" class="ft200">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:66px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft200">lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform </p> <p style="position:absolute;top:88px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft200">eller annan lag �r myndighet under riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:88px;left:797px;white-space:nowrap" class="ft200">,, , </p> <p style="position:absolute;top:110px;left:277px;white-space:nowrap" class="ft200">F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. </p> <p style="position:absolute;top:131px;left:278px;white-space:nowrap" class="ft201"><i>F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samfallighet, </i></p> <p style="position:absolute;top:153px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft203"><i>stiftelse elle r enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, <br/>skall det ske me d st�d av la g. Lag (1976:871). </i></p> <p style="position:absolute;top:220px;left:258px;white-space:nowrap" class="ft204">I � Ingen myndigh et, ej heller riks dagen eller komm uns beslutande or�<br/>gan, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i <br/>�rende som r�r myndighetsut�vning mot ens kild eller mot kom mun eller <br/>som r�r till�mpning av lag. </p> <p style="position:absolute;top:330px;left:259px;white-space:nowrap" class="ft200">8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i </p> <p style="position:absolute;top:352px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft200">vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. </p> <p style="position:absolute;top:397px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft200">9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under </p> <p style="position:absolute;top:419px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft200">regeringen tills�tte s av regeringen elle r av myndighet som regeringen be�</p> <p style="position:absolute;top:441px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft200">st�mmer. </p> <p style="position:absolute;top:463px;left:278px;white-space:nowrap" class="ft200">Vid tills�ttnin g av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid s akliga </p> <p style="position:absolute;top:485px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft200">grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. </p> <p style="position:absolute;top:507px;left:278px;white-space:nowrap" class="ft200">Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va dom ar�</p> <p style="position:absolute;top:529px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft200">tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag </p> <p style="position:absolute;top:551px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft200">s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen ell er </p> <p style="position:absolute;top:573px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft204">regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, <br/>tj�nst i r egeringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt </p> <p style="position:absolute;top:617px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft200">s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare </p> <p style="position:absolute;top:639px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft205">inneha tj�nst eller uppd rag, om tj�nsten eller uppdra get tills�tt es genom <br/>val av riksd agen. I �vri gt f�r krav p� sv enskt medborgarskap f�r beh�rig�<br/>het att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun <br/>uppst�llas endast i la g eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag. </p> <p style="position:absolute;top:750px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft200">10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�ll�</p> <p style="position:absolute;top:772px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft200">ning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i </p> <p style="position:absolute;top:795px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft200">lag. </p> <p style="position:absolute;top:836px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft200">II � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas </p> <p style="position:absolute;top:858px;left:260px;white-space:nowrap" class="ft200">av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket reger ingen, f�rvalt�</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft205">ningsdomstol eller f�r valtningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fa ll <br/>beviljas resni ng och �terst�llande av f�rsutten tid av h�gsta dom stolen, </p> <p style="position:absolute;top:925px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft200">eller, i den m�n det f�reskrives i lag, av annan domstol som icke � r </p> <p style="position:absolute;top:948px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft200">f�rvaltningsdomstol. </p> <p style="position:absolute;top:968px;left:279px;white-space:nowrap" class="ft201"><i>N�rmare best�mmelser om resning och �terst �llande av f�rsutten t id </i></p> <p style="position:absolute;top:992px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft201"><i>kan meddelas i la g. Lag (1988:1440). </i></p> <p style="position:absolute;top:1033px;left:262px;white-space:nowrap" class="ft200">12 � Regeringen f�r med giva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller </p> <p style="position:absolute;top:1055px;left:263px;white-space:nowrap" class="ft206">fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om <br/>ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. </p> <p style="position:absolute;top:1148px;left:98px;white-space:nowrap" class="ft200">3106 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft202">�</p> </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:3px;left:108px;white-space:nowrap" class="ft210"><b>\ </b></p> <p style="position:absolute;top:62px;left:24px;white-space:nowrap" class="ft211">13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller </p> <p style="position:absolute;top:62px;left:601px;white-space:nowrap" class="ft211">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:84px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft211">annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknan�</p> <p style="position:absolute;top:106px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft211">de av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. </p> <p style="position:absolute;top:127px;left:40px;white-space:nowrap" class="ft211">N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen forordna att vidare �tg�rd </p> <p style="position:absolute;top:149px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft211">for att utreda eller lagfora bro ttslig g�rning ej skall �ga rum. </p> <p style="position:absolute;top:191px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft212"><i>14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i </i></p> <p style="position:absolute;top:213px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft212"><i>strid med be st�mmelse i grundla g eller annan �verordnad f�rfattning eller </i></p> <p style="position:absolute;top:235px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft216"><i>att stadg ad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess <br/>tillkomst, f�r foreskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen <br/>beslutat f�reskriften, skall till�m pning dock underl�tas endast om felet �r </i></p> <p style="position:absolute;top:302px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft212"><i>uppenbart. Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:359px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft213"><b>12 kap. Kontrollmakten </b></p> <p style="position:absolute;top:388px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft211">1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och </p> <p style="position:absolute;top:410px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft217">regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att for detta �ndam�l <br/>utf� protokollen �ver beslut i regering s�renden och de handlingar som h�r </p> <p style="position:absolute;top:454px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft217">till dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos <br/>konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning </p> <p style="position:absolute;top:497px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">eller handl�ggningen av regeri ngs�rende. </p> <p style="position:absolute;top:541px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l foreligger till det, dock </p> <p style="position:absolute;top:563px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft218">minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning <br/>har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav </p> <p style="position:absolute;top:606px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">g�ra framst�llning till regeringen. </p> <p style="position:absolute;top:650px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i </p> <p style="position:absolute;top:672px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft211">ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido�</p> <p style="position:absolute;top:694px;left:25px;white-space:nowrap" class="ft211">satt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och p r�vas av </p> <p style="position:absolute;top:715px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">h�gsta domstolen. </p> <p style="position:absolute;top:759px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft217">4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksda�<br/>gens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att </p> <p style="position:absolute;top:803px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom. </p> <p style="position:absolute;top:825px;left:41px;white-space:nowrap" class="ft211">Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det </p> <p style="position:absolute;top:846px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft218">v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till <br/>pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om </p> <p style="position:absolute;top:890px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft217">extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam�<br/>las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin </p> <p style="position:absolute;top:933px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft211">befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning. </p> <p style="position:absolute;top:955px;left:41px;white-space:nowrap" class="ft211">Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott. </p> <p style="position:absolute;top:998px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft218">5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, <br/>framst�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r <br/>dennes tj�nsteut�vning. </p> <p style="position:absolute;top:1085px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft217">6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med in�<br/>struktion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offent-</p> <p style="position:absolute;top:1128px;left:707px;white-space:nowrap" class="ft211">3107 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft214">�</p> </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:66px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft220">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:66px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft223">lig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan <br/>i de fall som angives i instruktionen. </p> <p style="position:absolute;top:110px;left:222px;white-space:nowrap" class="ft220">Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets </p> <p style="position:absolute;top:132px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft224">�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handling�<br/>ar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller </p> <p style="position:absolute;top:175px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">kommun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttran�</p> <p style="position:absolute;top:197px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft224">den han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under <br/>ombudsmans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombuds�</p> <p style="position:absolute;top:242px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">man. </p> <p style="position:absolute;top:264px;left:223px;white-space:nowrap" class="ft220">N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. </p> <p style="position:absolute;top:308px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft220">7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam�</p> <p style="position:absolute;top:330px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta </p> <p style="position:absolute;top:352px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft220">ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna. </p> <p style="position:absolute;top:374px;left:222px;white-space:nowrap" class="ft220">Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter </p> <p style="position:absolute;top:396px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft220">och yttranden som beh�vs f�r granskningen. </p> <p style="position:absolute;top:418px;left:222px;white-space:nowrap" class="ft220">N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. </p> <p style="position:absolute;top:462px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft220">8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto�</p> <p style="position:absolute;top:484px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft220">len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riksdagens ombuds�</p> <p style="position:absolute;top:507px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">man eller justitiekanslern. </p> <p style="position:absolute;top:529px;left:223px;white-space:nowrap" class="ft220">H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller </p> <p style="position:absolute;top:551px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas </p> <p style="position:absolute;top:573px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft220">fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan </p> <p style="position:absolute;top:595px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft220">v�ckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. </p> <p style="position:absolute;top:653px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft220">13 kap. Krig och krigsfara </p> <p style="position:absolute;top:683px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft220">1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall </p> <p style="position:absolute;top:705px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft224">regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen <br/>kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. <br/>P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des�</p> <p style="position:absolute;top:772px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">ort. </p> <p style="position:absolute;top:815px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">2 � �r riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsde�</p> <p style="position:absolute;top:837px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">legation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. </p> <p style="position:absolute;top:859px;left:223px;white-space:nowrap" class="ft220">Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall </p> <p style="position:absolute;top:881px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft223">tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare <br/>best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall </p> <p style="position:absolute;top:925px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens </p> <p style="position:absolute;top:947px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft224">ledam�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnan�<br/>det av regeringen. Om riket �r i krigs fara, meddelas f�rordnande som nu </p> <p style="position:absolute;top:991px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft220">sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r </p> <p style="position:absolute;top:1013px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft224">f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens leda�<br/>m�ter �r ense. </p> <p style="position:absolute;top:1056px;left:224px;white-space:nowrap" class="ft220">Krigsdelegationen och regeringen kan i sam r�d eller var f�r sig besluta </p> <p style="position:absolute;top:1079px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft220">att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter. </p> <p style="position:absolute;top:1100px;left:226px;white-space:nowrap" class="ft221"><i>Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. </i></p> <p style="position:absolute;top:1123px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft221"><i>Lag (1988:]438). </i></p> <p style="position:absolute;top:1145px;left:44px;white-space:nowrap" class="ft220">3108 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft222">�</p> </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:60px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft230">3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo- </p> <p style="position:absolute;top:60px;left:608px;white-space:nowrap" class="ft230">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:82px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft234">genheter som annars tillkommer riksdagen. Den f�r dock ej fatta beslut <br/>som avses i 12 � f�rsta stycket' f�rsta punkten eller andra eller fj�rde <br/>stycket. </p> <p style="position:absolute;top:144px;left:47px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>Krigsdelegationen beslutar sj�lv o m formerna f�r sin verksamhet. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:166px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>(1988:1438). </i></p> <p style="position:absolute;top:211px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft234">4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina <br/>uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege�<br/>ringens arbetsformer. </p> <p style="position:absolute;top:299px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft230">5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsde�</p> <p style="position:absolute;top:320px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft234">legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n <br/>den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. </p> <p style="position:absolute;top:364px;left:45px;white-space:nowrap" class="ft230">Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va </p> <p style="position:absolute;top:386px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft230">grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:430px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft230">6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�r�</p> <p style="position:absolute;top:452px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft230">h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har </p> <p style="position:absolute;top:474px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom </p> <p style="position:absolute;top:496px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft230">f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst � mne som enligt grundlag </p> <p style="position:absolute;top:517px;left:28px;white-space:nowrap" class="ft230">annars skall meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med </p> <p style="position:absolute;top:539px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigan�</p> <p style="position:absolute;top:561px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">de i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om </p> <p style="position:absolute;top:583px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft235">rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�ija eller upph�ra att <br/>till�mpas. </p> <p style="position:absolute;top:627px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft230">I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga an givas </p> <p style="position:absolute;top:649px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft234">under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande <br/>medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen </p> <p style="position:absolute;top:692px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">eller lag om val till riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:736px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredj e </i></p> <p style="position:absolute;top:758px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>stycket icke till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall </i></p> <p style="position:absolute;top:780px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>har tr�tt i riksdagens st�lle. Lag (1988:1438). </i></p> <p style="position:absolute;top:824px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av </i></p> <p style="position:absolute;top:846px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom�</i></p> <p style="position:absolute;top:867px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft236"><i>mer p� regeringen, ska ll fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi�<br/>gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast </i></p> <p style="position:absolute;top:911px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>om beslut att lag i visst �mne skall b�i ja till�mpas. Lag (1988:1438). </i></p> <p style="position:absolute;top:956px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">9 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att </p> <p style="position:absolute;top:978px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft234">inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utrikesn�mn-<br/>den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. </p> <p style="position:absolute;top:1021px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft231"><i>Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:1065px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">10 � Riksdagen eller regeringen f�r icke fatta beslut p� ockuperat omr�</p> <p style="position:absolute;top:1086px;left:29px;white-space:nowrap" class="ft230">de. P� s�dant omr�de f�r ej heller ut�vas befogenhet som tillkommer </p> <p style="position:absolute;top:1108px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft230">n�gon i egenskap a v riksdagsledamot eller statsr�d. </p> <p style="position:absolute;top:1130px;left:711px;white-space:nowrap" class="ft230">3109 </p> <p style="position:absolute;top:663px;left:807px;white-space:nowrap" class="ft232"><b>li j </b></p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft233">�</p> </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:68px;left:40px;white-space:nowrap" class="ft240">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:68px;left:225px;white-space:nowrap" class="ft240">Det �ligger varje offentligt organ att p� ockuperat omr�de handla p� det </p> <p style="position:absolute;top:90px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft240">s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamhe�</p> <p style="position:absolute;top:112px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft240">ten samt civilbefolkningens skydd och svens ka intressen i �vrigt. Icke i </p> <p style="position:absolute;top:134px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft240">n�got fall f�r ett offentligt organ meddela beslu t eller vidta �tg�rd som i </p> <p style="position:absolute;top:156px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft244">strid mot folkr�ttens regler �l�gg er n�gon rikets medborgare att l�mna <br/>ockupationsmakten bist�nd. </p> <p style="position:absolute;top:199px;left:223px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>Val till riksd agen eller beslutande kommunala forsamlingar f�r ej h �llas </i></p> <p style="position:absolute;top:221px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>p� ockuperat omr�de. Lag (1988:1438). </i></p> <p style="position:absolute;top:265px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p � </i></p> <p style="position:absolute;top:288px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>ockuperat omr�de eller p� annan ort �n rege ringen, skall han ans es hind�</i></p> <p style="position:absolute;top:309px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>rad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (1988:1438). </i></p> <p style="position:absolute;top:354px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft240">12 � �r riket i krig, f�r val till riksdag en h�llas endast efter besl ut av </p> <p style="position:absolute;top:376px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft245">riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen <br/>besluta att uppskjuta valet. S �dant beslu t skall om pr�vas inom ett �r och <br/>d�refter med h�g st ett �rs mellanrum . Beslut som avses i detta s tycke blir <br/>g�llande endast om minst tre fj�rd edelar av rik sdagens ledam�ter forenar <br/>sig om det. </p> <p style="position:absolute;top:487px;left:225px;white-space:nowrap" class="ft240">�r riket till n� gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen </p> <p style="position:absolute;top:509px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft240">de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej </p> <p style="position:absolute;top:531px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft240">g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��. Vad </p> <p style="position:absolute;top:553px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft245">som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket <br/>om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst <br/>en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat. </p> <p style="position:absolute;top:619px;left:226px;white-space:nowrap" class="ft240">Ordinarie val, so m till f�l jd av f�rsta sty cket icke h�l les p� f �reskriven </p> <p style="position:absolute;top:642px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft240">tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har </p> <p style="position:absolute;top:664px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft240">upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig </p> <p style="position:absolute;top:686px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft240">se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. </p> <p style="position:absolute;top:709px;left:227px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>Har ordinarie val till f�ljd a v denna paragraf h�lli ts p� annan tid �n n�r </i></p> <p style="position:absolute;top:731px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>det ann ars skulle ha �gt ru m, skall riksd agen best�mma tiden f�r d�rn�st </i></p> <p style="position:absolute;top:753px;left:213px;white-space:nowrap" class="ft246"><i>f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller fj�rde �ret efter det <br/>f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val sk all h�llas enligt riksdagsordningen. </i></p> <p style="position:absolute;top:798px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>Lag (1979:933). </i></p> <p style="position:absolute;top:841px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>13 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga </i></p> <p style="position:absolute;top:864px;left:213px;white-space:nowrap" class="ft241"><i>f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig elle r av krigsfara vari riket har </i></p> <p style="position:absolute;top:885px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft247"><i>befunnit sig, ut�vas beslu tander�tten i kommunerna p� s�t t som anges i <br/>lag. Lag (1985:863). </i></p> <p style="position:absolute;top:966px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft240">�verg�ngsbest�mmelser' </p> <p style="position:absolute;top:995px;left:228px;white-space:nowrap" class="ft240">1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. </p> <p style="position:absolute;top:1017px;left:211px;white-space:nowrap" class="ft240">Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m�</p> <p style="position:absolute;top:1038px;left:212px;white-space:nowrap" class="ft245">pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket <br/>riksdagen slutli gt antager denna samt, i de fall som angi ves nedan, �ven </p> <p style="position:absolute;top:1083px;left:211px;white-space:nowrap" class="ft240">d�refter, </p> <p style="position:absolute;top:1105px;left:228px;white-space:nowrap" class="ft240">2 . </p> <p style="position:absolute;top:1151px;left:46px;white-space:nowrap" class="ft242">3)10 </p> <p style="position:absolute;top:1151px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft242">' Avser inforandct av regeringsfo rmen 1974: I 52. </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft243">�</p> </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:61px;left:53px;white-space:nowrap" class="ft250">F�r domstol i vilken e ndast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t- </p> <p style="position:absolute;top:61px;left:616px;white-space:nowrap" class="ft250">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:82px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft253">tad, d� denna regeringsform tr�der i t ill�mpning, skall best�mmelsen i 11 <br/>kap. 1 � tredje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende </p> <p style="position:absolute;top:125px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft250">�ndringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domsto�</p> <p style="position:absolute;top:147px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft250">len. </p> <p style="position:absolute;top:169px;left:52px;white-space:nowrap" class="ft253">3. <br/>6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av </p> <p style="position:absolute;top:211px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft250">att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid </p> <p style="position:absolute;top:233px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft253">till�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av <br/>Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnytt�<br/>jas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer </p> <p style="position:absolute;top:298px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft250">annorlunda. </p> <p style="position:absolute;top:320px;left:53px;white-space:nowrap" class="ft250">Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om </p> <p style="position:absolute;top:341px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft250">�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och </p> <p style="position:absolute;top:363px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft250">riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. </p> <p style="position:absolute;top:385px;left:52px;white-space:nowrap" class="ft250">7. Best�mmelser i �ld re lag eller annan f�rfattning om Konungen eller </p> <p style="position:absolute;top:407px;left:36px;white-space:nowrap" class="ft253">Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rsta stycket angivna tiden <br/>g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r <br/>av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege�<br/>ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. </p> <p style="position:absolute;top:495px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft250">F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av </p> <p style="position:absolute;top:516px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft250">Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag. </p> <p style="position:absolute;top:539px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft250">8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses </p> <p style="position:absolute;top:561px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft253">d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regerings�<br/>form, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. </p> <p style="position:absolute;top:604px;left:50px;white-space:nowrap" class="ft250">9. Grundl�ggande f�reskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och </p> <p style="position:absolute;top:626px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft250">om kyrkom�tet som en f�rsamling av valda ombud f�r svenska kyrkan </p> <p style="position:absolute;top:648px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft253">meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas p� samma s�tt som <br/>huvudbest�mmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt�<br/>rande av kyrkom�tet inh�mtas. </p> <p style="position:absolute;top:714px;left:50px;white-space:nowrap" class="ft250">F�reskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som </p> <p style="position:absolute;top:736px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft250">stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkom�tet. </p> <p style="position:absolute;top:758px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft250">Grundl�ggande f�reskrifter om pr�sttj�nster i svenska kyrkan och om </p> <p style="position:absolute;top:780px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft250">biskopar och domkapitel samt andra f�reskrifter om kyrkom�tet �n som </p> <p style="position:absolute;top:802px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft253">avses i f�rsta stycket m eddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag <br/>som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkom�tet. Detsamma g�ller <br/>grundl�ggande f�reskrifter om organisationen av myndigheter under kyr�</p> <p style="position:absolute;top:867px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft250">kom�tet och om den kyrkliga egendom som �r avsedd f�r svenska kyrkans </p> <p style="position:absolute;top:889px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft250">verksamhet. F�reskrifter som inneb�r �ndring av det �ndam�l f�r vilket </p> <p style="position:absolute;top:911px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft250">den kyrkliga egendomen �r avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas </p> <p style="position:absolute;top:932px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft250">p� samma s�tt som lagen om svenska kyrkan. </p> <p style="position:absolute;top:956px;left:52px;white-space:nowrap" class="ft251"><i>I fr�ga om �ndring eller up ph�vande av lag som avses i f�rsta-tredje </i></p> <p style="position:absolute;top:977px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft251"><i>styckena g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av s�dan lag. Lag </i></p> <p style="position:absolute;top:998px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft251"><i>(1988:1441). </i></p> <p style="position:absolute;top:1021px;left:51px;white-space:nowrap" class="ft250">10. Kyrkom�tet f�r med st�d av f�reskrifter i lagen om svenska kyrkan </p> <p style="position:absolute;top:1042px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft250">genom kyrklig kung�relse meddela f�reskrifter i f�ljande �m nen: </p> <p style="position:absolute;top:1064px;left:51px;white-space:nowrap" class="ft253">svenska kyrkans l�ra, <br/>det kyrkliga �mbetet, <br/>svenska kyrkans b�cker, </p> <p style="position:absolute;top:1135px;left:720px;white-space:nowrap" class="ft250">3111 </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft252">�</p> </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:69px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft260">SFS 1988:1444 </p> <p style="position:absolute;top:69px;left:218px;white-space:nowrap" class="ft260">svenska kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar, </p> <p style="position:absolute;top:90px;left:219px;white-space:nowrap" class="ft260">kollekter, </p> <p style="position:absolute;top:113px;left:219px;white-space:nowrap" class="ft260">central verksamhet f�r evangelisation, mission och �vrigt utlandsarbete </p> <p style="position:absolute;top:134px;left:203px;white-space:nowrap" class="ft260">samt diakoni, </p> <p style="position:absolute;top:157px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft260">kyrkom�tets arbetss�tt samt verksamh eten hos my ndigheter under kyr�</p> <p style="position:absolute;top:178px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft260">kom�tet. </p> <p style="position:absolute;top:201px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft260">Bemyndigar riksdagen kyrkom�tet att meddela f�reskrifter i ett visst </p> <p style="position:absolute;top:223px;left:203px;white-space:nowrap" class="ft260">�mne, kan riksda gen d�rvid med ge att kyrkom�tet genom kyrklig kung��</p> <p style="position:absolute;top:245px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft260">relse �verl�ter �t myndigheter under kyrkom�tet att i s�dan kung�relse </p> <p style="position:absolute;top:267px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft264">meddela best�mmelser i �mnet. I fr�ga om svenska kyrkans b�cker, svens�<br/>ka kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar samt kollekter kan </p> <p style="position:absolute;top:311px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft260">riksdagen ocks� medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung�relse �verl�ter </p> <p style="position:absolute;top:334px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft260">�t domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala f�rvaltnings�</p> <p style="position:absolute;top:356px;left:205px;white-space:nowrap" class="ft260">myndigheter att meddela best�mmelser. </p> <p style="position:absolute;top:379px;left:224px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela f�reskrifter i de </i></p> <p style="position:absolute;top:401px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>�mnen som anges i f�rsta stycket. Detta g�l ler �ven om kyrkom�tet har </i></p> <p style="position:absolute;top:423px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>bemyndigats att besluta f�res krifter i �mn et. Regeringen f�r inte bes luta </i></p> <p style="position:absolute;top:445px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>f�reskrifter i dessa �mnen. Lag (1988:1441). </i></p> <p style="position:absolute;top:468px;left:225px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>11. Best�mmelserna i 11 kap. 6 � f�rsta stycket g�l ler inte myndigheter </i></p> <p style="position:absolute;top:489px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>som enligt lag �r myndigheter under kyrkom�tet. Lag (1985:864). </i></p> <p style="position:absolute;top:512px;left:225px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>12. N�r regeringen skall avg�ra �renden som ang�r svenska kyrkans </i></p> <p style="position:absolute;top:534px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>religionsv�rd eller religio nsundervisning, ut�vande av pr�st�mbetet eller </i></p> <p style="position:absolute;top:556px;left:210px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>pr�sttj�nster, befordran, �mbetsansvar eller tj�nste ansvar inom kyrkan, </i></p> <p style="position:absolute;top:578px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>skall f�redraganden tillh�ra svenska kyrkan. Lag (1988:1441). </i></p> <p style="position:absolute;top:600px;left:226px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>13. Vad i denna regeringsform f�reskrivs om prim�rkommuner ska ll, </i></p> <p style="position:absolute;top:622px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>med undantag av 1 kap. 7 � f�rsta stycket andra meningen, till�mpas �ven </i></p> <p style="position:absolute;top:644px;left:208px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>i fr�ga om kyrkliga kommuner. Lag (1985:864). </i></p> <p style="position:absolute;top:667px;left:226px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>14. Genom denna regeringsform g �rs ej �ndr ing i vad som hittills har </i></p> <p style="position:absolute;top:689px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864). </i></p> <p style="position:absolute;top:732px;left:224px;white-space:nowrap" class="ft260">1. �ndringarna i reg eringsformen' tr�der i kraft de n 1 januari 1 977. </p> <p style="position:absolute;top:756px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft260">2. Utan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r </p> <p style="position:absolute;top:777px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft260">s�rbehandling p� gru nd av k�n, sin giltighet tills vidare. S �dan f�reskrift </p> <p style="position:absolute;top:799px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft260">f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. </p> <p style="position:absolute;top:821px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft260">3. Best�mmelserna om medlemskap i svenska kyrkan g�ller utan hinder </p> <p style="position:absolute;top:843px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft260">av 2 kap. 2 � i dess nya lydelse. </p> <p style="position:absolute;top:866px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas </i></p> <p style="position:absolute;top:887px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>att filmer och videog ram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dess f�rin�</i></p> <p style="position:absolute;top:909px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft261"><i>nan har godk�nts f�r s�dan visning. Lag (1985:862). </i></p> <p style="position:absolute;top:932px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft260">5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder a v </p> <p style="position:absolute;top:954px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft265">att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid <br/>till�mpning av regeringsformen i dess nya lydelse. </p> <p style="position:absolute;top:1020px;left:221px;white-space:nowrap" class="ft260">1. �ndringarna i reg eringsformen' tr�der i kra ft den 1 jan uari 1980. </p> <p style="position:absolute;top:1042px;left:223px;white-space:nowrap" class="ft260">2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgi ft skall till�mpas utan hinder av </p> <p style="position:absolute;top:1065px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft260">2 kap. 10 � andra stycket. </p> <p style="position:absolute;top:1139px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft262">'Till 1976:871. </p> <p style="position:absolute;top:1159px;left:40px;white-space:nowrap" class="ft262">3112 </p> <p style="position:absolute;top:1159px;left:207px;white-space:nowrap" class="ft262">'Till 1979:933. </p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft263">�</p> </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:65px;left:47px;white-space:nowrap" class="ft270">1. Denna lag' tr�der i k raft den 1 jan uari 1983. </p> <p style="position:absolute;top:65px;left:609px;white-space:nowrap" class="ft270">SFS 1988; 1444 </p> <p style="position:absolute;top:87px;left:48px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>2. �ldre f�rfattningar och f�reskrifter, som har tillkommit genom beslut </i></p> <p style="position:absolute;top:109px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>av Konungen elle r rege ringen gemensamt med riksdagen och med sam�</i></p> <p style="position:absolute;top:130px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>tycke av allm�nt kyrkom�te, skall forts�tta att g�lla utan hinder av att de </i></p> <p style="position:absolute;top:151px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft275"><i>inte har tillkommit i den o rdning som skulle ha iakttagits vid till�m pning <br/>av de nya best�mmelserna. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � f�rsta meningen i <br/>denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om s�d ana f�rfattningar och f�re�</i></p> <p style="position:absolute;top:217px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>skrifter. Punkt 9 fj�rde stycket �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsfor�</i></p> <p style="position:absolute;top:238px;left:31px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>men i deras nya lydelse till�mpas ocks� i fr�ga om �ldre lag. Tredje </i></p> <p style="position:absolute;top:260px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>meningen g�ller dock ej i fr�ga om lag som har tr�tt i kraft f�re den </i></p> <p style="position:absolute;top:282px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>1 januari 198 3 och som reglerar �mnen som anges i punkt 10 �verg�ngsbe�</i></p> <p style="position:absolute;top:304px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft271"><i>st�mmelserna till regeringsformen. Lag (1985:864). </i></p> <p style="position:absolute;top:326px;left:48px;white-space:nowrap" class="ft270">3. Utan hinder av punkterna 9 och 10 �verg �ngsbest�mmelserna till </p> <p style="position:absolute;top:348px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft277">regeringsformen i deras nya lyde lse f�r regeringen upph�va f�reskrifter <br/>som Konungen eller regeringen har meddelat f�re den 1 januari 1983. <br/><i>S�dana f�reskrifter skall inte till�mpas i den m�n de g�ller fr�ga som <br/>regleras i kyrklig kung�relse. Lag (1985:864). </i></p> <p style="position:absolute;top:457px;left:49px;white-space:nowrap" class="ft270">1. Denna lag' tr�der i kraft, i fr�ga om 9 kap. 10 � den 1 juli 1989, och i </p> <p style="position:absolute;top:479px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft270">�vrigt den 1 januari 1989. </p> <p style="position:absolute;top:502px;left:50px;white-space:nowrap" class="ft270">2. De �ldre f�reskrifterna i 9 k ap. 12 � g�ller till dess val av fullm�ktige </p> <p style="position:absolute;top:523px;left:33px;white-space:nowrap" class="ft270">skett enligt de nya best�mmelserna. </p> <p style="position:absolute;top:567px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft270">P� regeringens v�gnar </p> <p style="position:absolute;top:611px;left:34px;white-space:nowrap" class="ft270">INGVAR CARLSSON </p> <p style="position:absolute;top:657px;left:319px;white-space:nowrap" class="ft270">LAILA FREIVALDS </p> <p style="position:absolute;top:678px;left:319px;white-space:nowrap" class="ft270">(Justitiedepartementet) </p> <p style="position:absolute;top:732px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft272">'1982:937. </p> <p style="position:absolute;top:748px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft272">'1988:1444. </p> <p style="position:absolute;top:730px;left:810px;white-space:nowrap" class="ft273"><i><b>i i </b></i></p> <p style="position:absolute;top:635px;left:30px;white-space:nowrap" class="ft274">�</p> </div> </div>
background image

Lag

SFS 1988:1444

om �ndring i regeringsformen;

utkom fr�n trycket

den 21 december 1988

Utf�rdad den 1 december 1988.

Omtryck

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 �� regerings�

formen^ skall ha f�ljande lydelse.

Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse.

1 kap. Statsskickets grunder
1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r� str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamenta�
riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 � Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors
lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt
�ligga det allm�nna att trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt
att verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god le vnadsmilj�.

Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den. Det allm�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor

lika r�ttigheter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. Lag (1976:871).

3 � Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordning�

en �r rikets grundlagar. Lag (1976:871).

4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r�

valtning. Lag (1976:871).

5 � Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron, �r rikets statschef.

Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning

�r statschef, g�lla henne. Lag (1979:932).

'Prop, 1986/87: 143, KU 19 87/88:1, rskr. 4, 1988/89: KU2, rskr. 11.

^ Regeringsformen omtryckt 1985:866.

3087

background image

SFS 1988:1444

6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

(1976:871).

1 � I riket finns prim�rkommuner och landstingsko mmuner. Beslutan�

der�tten i kommun erna ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. Lag

(1976:871).

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvalt�
ningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r
uppgifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta

allas likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag

(1976:871).

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet; frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt

meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt

att i �vrigt taga del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys�

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte ell er f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i de monstration

p� allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna

eller enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

Betr�ffande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tryckfrihetsf�r�

ordningen. I denna finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av
allm�nna handlingar. Lag (1976:871).

2 � Varje medborgare �r gentem ot det allm�n na skyddad mot tv� ng att
giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat
s�dant h�nseende. Han � r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot

tv�ng att delt aga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i de monstra�
tion eller annan meningsyttring eller att tillh�ra polit isk sam manslutning,
trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta

meningen. Lag (1976:871).

3 � Anteckning om medbo rgare i allm�nt regis ter f�r ej uta n hans sam�

tycke grundas enbart p� han s politiska �sk�dning.

Varje medborgare skall i den utstr�ckning som n�rmare ang ives i lag

skyddas mot att hans personliga integritet kr�nkes genom att uppgifter om

3088

background image

honom registreras med hj�lp av automatisk databehandling. Lag

SFS 1988:1444

(1988:1439).

4 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. Lag (1976:871).

5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte
skyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga
eller hindra yttranden. Lag (1976:871).

6 � Varje medborgare �r gente mot det allm�nna skyddad mot p�tvingat

kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 �� . Han �r
d�rj�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande in�
tr�ng samt m ot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och

mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtro�

ligt meddelande. Lag (1976:871).

1 � Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�v as sitt

medborgarskap i annat fall �n d� han sa mtidigt, efter uttryckligt samtycke
eller genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan

hinder h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt
medborgarskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskri�
vas att, i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan
f�delsen �r medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r
f�rlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. Lag
(1979:933).

8 � Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe-

r�vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket
och att l�mna detta. Lag (1976:871).

9 � Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare frihe�

ten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f�

saken pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock

icke n�r fr�ga � r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�-
vande p�f�ljd som har �d�mts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket

blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av
domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i

s�dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r be�
st�md i lag och or df�randen i n �mnden skall vara eller ha varit ordinarie
domare.

Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra stycket icke uppdragits �t

myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�
allm�n domstol. Lag (1979:933).

10 � Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke

var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare
brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu

3089

background image

SFS 1988:1444

sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsver�

kan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av

f�reskrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt-

eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla d et, f�r

dock lag inneb� ra att skatt eller statlig a vgift uttages trots att lagen inte
hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen

eller riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med

f�rslag j�mst�lles ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen

om att s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undan�

tag fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av

s�rskilda sk�l i samband med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag

(1979:933).

11 � Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g �rning och ej heller

f�r viss tvist eller i �vrig t f�r visst m�l.

F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871).

12 � De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 1 -

5 samt i 6 och 8 �� och i

11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 13 16 �� medgiver, begr�n�

sas genom lag. Efter bemyndigande i lag f�r de begr�nsas genom annan

f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 och 10�. I

samma ordning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas
�ven i de fall som anges i 14 � f�rsta stycket andra meningen.

Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose

�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r
aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som
har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot

den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�ns�

ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan

s�dan �sk�dning.

F�rslag till lag som avses i f�rsta stycket eller till lag om �ndring eller

upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p�
yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i m inst tolv m�nader fr�n det

att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kam�

mare. Utan hinder h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem

sj�ttedelar av de r�stande f�renar sig om beslutet.

Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r

av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r

1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller

under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av

h�nsyn till intresse som angives i 2 ka p. 2 � tryckfrihetsf�rordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.

Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida

tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. Lag (1988:1443).

13 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�n�
syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet,

3090

background image

enskilds anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av

SFS 1988:1444

brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I

�vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske
endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka b egr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta

stycket skall s�rsk ilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och

informationsfrihet i po litiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu�
rella angel�genheter.

Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll
n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. Lag
(1976:871).

14 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn

till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller
till trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets

s�kerhet eller f�r att motverka farsot.

;

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller s ammanslutningar

i

vilkas verksamhet �r av milit�r eller likn ande natur eller inneb�r f�rf�ljel�

se av folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.

j;

Lag (1988:1443).

I

15 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

i

missgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ur�

sprung tillh�r minoritet. Lag (1976:871).

16 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare
missgynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�va nden
att �stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt
eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (1976:871).

\
I.

17 � F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets�

givare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag

eller avtal. Lag (1976:871).

;

18 � Varje medborgare vilkens egendom tages i anspr�k genom expro�

priation eller annat s�dant f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning

f�r f�rlusten enligt grunder som best�mmes i lag. Lag (1979:933).

19 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ge r r�tt till sina verk enligt
best�mmelser som meddelas i lag. Lag (1976:87 1).

20 � Utl�nning h�r i riket � r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om

1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning

eller i demon stration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossam�
fund eller annan sammanslutning (2 � andra meningen),

2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 �

andra stycket),

3091

background image

SFS 1988:1444

3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

p�verkan i s yfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��),

4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),

5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�tt sverkan

av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),

6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),

7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg ell er etniskt ur �

sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),

8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),
9. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f�rfogande

(18�).

Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i

riket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr� ga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,

f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),

2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),

3. skydd mot krop psligt ingrepp � ven i annat fall �n som avse s i 4 o ch

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng s amt mot
intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),

4. skydd mot frih etsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),
7. skydd mot ingrep p p� grun d av �sk�dning ( 12 � andra stycket tredje

meningen),

8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �).

P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �

tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. Lag
(1988:1439).

3 kap. Riksdagen
1 � Riksdagen uts es genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam �ter.

F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare.

2 � R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r
bosatt i riket. Om r�str�tt f�r svensk medborgare som ej �r bosatt i ri ket
finns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderton �rs �ld er

senast p� vald agen har ej r�str�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p�

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. Lag (1988:1443).

3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r.

4 � Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie

val. Extra va l h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

Efter val til l riksda gen f�r reg eringen ick e f�rordna om extra v al f�rr�n

3092

tre m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de.

background image

Ej heller f�r regeringen fbrordna om extra val under tid d� dess ledam�ter,

SFS 1988:1444

efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbi -
dan p� att ny regering skall tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.

5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock

tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

Varje val g�ller for tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats

till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda�

gens valperiod.

6 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valk retsar.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och

trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fordelas mellan valkretsarna p� grundval av

en ber�kning av forh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets

och antalet r�stber�ttigade i hela ri ket. F�rdelningen fastst�lles for tre �r i
s�nder.

7 � Mandaten fordelas mellan partier. Med parti avses vaije samman�

slutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck�

ning.

Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r

ber�ttigat att deltaga i fordelningen av mandaten. Parti som har f�tt f�rre
r�ster deltager dock i fordelningen av de fasta valkretsmandaten i valkr ets,

d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaten fordelas p� vaije valkrets proportionellt

mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av

alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har

tillfallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell
mot de i f�rdelni ngen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti

vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n

som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen for partiet,

bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta

valkretsmandat det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har fordelats
mellan partierna, tillf�res de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden

med f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 � F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot
samt ers�ttare f�r honom.

10 � Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av
riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. Lag (1988:1443).

11 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-

pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt upp�
drag utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny

3093

background image

SFS 1988:1444

ledamot sin plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om
ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha

varit ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra

ledam�ter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har

vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum.

Ordf�randen v�ljes s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 � Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 2 11 �� samt

om utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsord�

ningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i
Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�n�

syn till riksdagens s�kerhet eller frihet.

2 � Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en

f�rste, en andre och en tredje vice talman.

3 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som

n�rmare angives i r iksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan
komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denn a rege�

ringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott, ett

finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordning�

en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re
avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform.

4 � N�r �rende skall avg�ras i k ammaren, f�r varje riksdagsledamot och

varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags�

ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksd agsordningen.

5 � Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening

varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt

angives i de nna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfa�

randet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfaran�

det vid lika r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen.

6 � Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot

utan hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger

honom.

7 � Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan

riksdagens medgivande.

N�r det finns anledning till det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som
f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

3094

background image

Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket

SFS 1988:1444

skiljas fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarli�

gen ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 � Ingen f�r v�cka t alan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag

som riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att

resa inom ri ket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�van�

det av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om

vilket minst fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.

Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i an nat fall, skall best�mmelser i

lag om gri pande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han er�
k�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r
vilket ej �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege�

ringen u t�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riksdagsordn ingen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksda gsleda�
mots st�lle n�r denne �r ledig.

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av

uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�m�

melserna om ledam ot.

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags�

ordningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�

genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj u nder stats�
chefens ordf�randeskap.

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare
och har fyllt tjugo fem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va
uppdrag s�som talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes.

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att

fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av ko�

nungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare

fullg�ra statschefens uppgifter.

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att

fullg�ra st atschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en

vice riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej

har fyllt tjugofem � r.

3095

background image

SFS 1988:1444

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att

fullg�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen

anm�la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses

ha avg�tt.

6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg��

ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter

regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan
beh�rig kan tj�nstg�ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej

�talas f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap. Regeringen
1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsminis�

tern utses i den ordning som angives i 2 4 ��. St atsministern tills�tter
�vriga statsr�d.

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje

partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice
talm�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast p� Q�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,

pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens

ledam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. 1 annat fall �r det godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �.

Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet
f�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till
riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre
m�nader, skall extra val f�rr�ttas inom samma tid.

4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler
denne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen.

D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen

eller, vid f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till

konseljen.

Talmannen utfardar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�g�

nar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnju�

ter riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rege�

ringen f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledi�

gande ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rkla�

ringen f�rordnar om extra val.

3096

background image

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av tal-

SFS 1988:1444

mannen och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i

annat fall entlediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga

�vriga statsr�d.

8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina

befattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n stats�
ministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till

dess eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.

9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst

tio �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller

inneha uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r

honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice ta lman de uppgifter som
enligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet
1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I

detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�r�
delar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�
den chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar
och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som
beh�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r�

fattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i d en omfattning som
angives i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement till vilket �r endena h�r.

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och

�r ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege�

ringssammantr�de.

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i
�rende som h�r till hans departement. Statsministern kan d ock f�rordna
att �rende eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall

f�redragas av annat statsr�d �n departementschefen.

6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall
antecknas i p rotokollet.

3097

background image

SFS 1988:1444

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege�

ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern

eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom

f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expe�

dition.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av

st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �ver�
tages statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�
den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d

lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter

f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r m eddelas eller f�r meddela s

endast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i

s�rskild ord ning. Lag (1979:933).

2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person�
liga och ek onomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra:

1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,
2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap,

om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,

f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.

3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som
g�ller �ligganden f�r enskilda eller i � vrigt avser ingrepp i enskildas per�

sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andr a f�reskrifter om brott och r�ttsverkan

av brott, om skatt till staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfo�

gande. Lag (1976:871).

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�rfa�

randet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag. Lag

(1979:933).

5 � Grunderna f�r �ndringar i r ikets indelning i k ommuner samt grun�
derna f�r kommunemas organisation och verksamhetsformer och f�r den

kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrif�
ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.

6 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, efter

bemyndigande i lag om annan skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�genhet, arv

eller g�va, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller besluta
att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. Bemyndigande

3098

kan innefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av verksamhet och

background image

\

olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin beslutander�tt

SFS 1988; 1444

vid gemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar genom

lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

stycket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n

b�rjan av n�rmast f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en
m�nad h�refter.

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom forordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifter�

na avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. utl�nnings vistelse i rike t,
3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk�

ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering

eller utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,
5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,
6. undervisning och utbildning,

7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt.

Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela

f�reskrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag,

som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven

annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen
meddelar med st�d av bemyndigandet. Lag (1979:933).

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag

genom f� rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�r�

pliktelse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela

s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas
av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �m ne som angives i 7 �

f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning b est�mma att f�reskrift i lagen

skall b�rja eller upph�ra att t ill�mpas. Lag (1976:871).

11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela

f�reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen

�verl�ter �t f�rvaltningsmyndighet eller ko mmun att m eddela best�mmel�

ser i �m net. I fall som nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvalt�

ningsmyndighet under riksdagen att meddela s�dana best�mmelser. Lag

(1976:871).

3099

background image

SFS 1988:1444

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndi^

gande som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r

pr�vning, om riksdagen best�mmer det.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 710 �� genom forordning

besluta

1. foreskrifter om verkst�llighet av lag,

2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta foreskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av
best�mmelsen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommu�
nala beskattningen.

Regeringen f�r i f orordning som avses i f� rsta stycket �verl�ta �t under�

ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mnet.

14 � Beh�righet for regeringen att besluta foreskrifter i visst �m ne utg�r

ej hinder for riksdagen att genom lag meddela foreskrifter i samma �mne.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet

f�r ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i

hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio
m�nader f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i

riksdagens kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom
beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem

sj�ttedelar av ledam�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.

Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av

grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkan�

de d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och

minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant

yrkande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog
grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utsk ott.

Folkomr�stningen skall h�llas sa mtidigt med det val till riksdagen som

avses i f�rsta s tycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet

f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rsla�

get �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star

mot f�rslaget och de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit
godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget

till slutlig pr�vning. Lag (1988:1442).

16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta

stycket f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks�

stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och
mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggs�
best�mmelse i r iksdagsordningen beslutas dock i samm a ordning som lag i

allm�nhet. Lag (1979:933).

3100

background image

\

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om

SFS 1988:1444

�ndring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15
och 16 �� motsvarande till�mpning.

18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari

ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. Yttrande fr�n lagr�
det inh �mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i riks�
dagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag

om tryckfri heten, lag om begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna

handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket,
17 -19 �� eller 20 � andra stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan
lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som
avses i 11 kap., om lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt.
Vad nu har sagts g�ller dock icke, om lagr�dets h�rande skulle sakna
betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstift�

ningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r
regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta
meningen och har lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall
regeringen samtidigt f�r riksdagen redovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke
har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning.

Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.

N�rmare best�mmelser om lagr�dets sam mans�ttning och tj�nstg�ring

meddelas i lag. Lag (1988:143 9).

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med
s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall inta�

gas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning�

ar, om ej annat f�reskrives i lag. Lag (1976:8 70).

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m�

melser i 8 kap.

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har
best�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen

genom budgetreglering enligt 3-5 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att

medel tages i anspr�k i annan ordning.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r

eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen

3101

background image

SFS 1988:1444

best�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och

anvisar anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statS3

budget.

Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r

annan tid �n budgetperioden.

v,,

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta beho�

vet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel

f�r rikets f�rsvar.

4 � Kan budgetreglering enligt 3 � icke avslutas f�re budgetperiodens
b�tjan, best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansutskottet i
den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess budgetregleringen

f�r perioden slutf�res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k�

ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.

7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta

riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten

avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi�

tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen
eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�r�

valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan

d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens
tillst�nd.

10 �' Regeringen f�r ic ke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n

eller i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Lag (1988:1444).

11 � Finansutskottet �verl�gger i f�rhandlingsfr�gor r�rande anst�ll�

ningsvillkor, som skall g�lla f�r statens arbetstagare eller i �vrigt tillh�r
riksdagens pr�vning, med statsr�d som regeringen best�mmer. Utskottet
f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s�dan fr�ga eller, om fr�gan har

undantagits fr�n avtal, f�rslag till reglering av den.

Betr�ffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter g�ller i

st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket vad som f�reskrivs i lag.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ej o m riksdagen f�r visst fall h ar

beslutat annat. Lag (1988:1437).

12 � Riksbanken �r rikets centralbank med ansvar f�r valuta- och kredit-

politik. Den skall ocks� fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.

Riksbanken �r myndighet under riksdagen.

3102

�ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

background image

Riksbanken f�rvaltas av �tta fullm�ktige. Sju fullm�ktige v�ljes av riks-

SFS 1988:1444

dagen. Dessa v�ljer f�r en tid av fem �r en fullm�ktig, som samtidigt skall

vara chef f�r riksbanken. De fullm�ktige som valts av riksdagen v�ljer
inom sig ordf�rande. Denne f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst
inom riks bankens ledning. Best�mmelser om riksdagens val av fullm�kti�

ge, om riksbankens ledning i �vrigt s amt om dess verksamhet meddelas i

riksdagsordningen och an nan lag.

Fullm�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�rmed skild fr�n sitt

uppdrag. De fullm�ktige som valts av riksdagen f�r skilja ordf�randen fr�n
uppdraget som ordf�rande och den som �r fullm�ktig och chef f�r riksban�
ken fr�n hans uppdrag. Lag (1988:1444).

13 � Endast riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt och att best�m�
ma utformningen av dessa. Best�mmelser om penning- och betalningsv�
sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag (1988:1444).

10 kap. F�rh�llandet till andra stater

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa�

tion ing�s av regeringen.

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom�

melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut�

s�tter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i
�vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det

riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n�

nandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r

riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har

godk�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan

dock underl� ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommel�
sen, om rikets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet
�verl�gga med utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� interna�

tionell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksda�
gens eller utrikesn�mndens medverkan.

4 � Best�mmelserna i 1 - 3 �� �ger motsvarande till�mpning p� �tagande
av internationell f�rpliktelse f�r riket i an nan form �n �verenskommelse

samt p� upp s�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.

5 � Beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regeringsform och
som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar

eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller

f�rpliktelser, kan i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig orga�
nisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslutet,

eller till mellanfolklig domsto l. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt som

avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdags-

3103

background image

SFS 1988:1444

ordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av
n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 k ap. Ang�ende beslut i f r�ga

om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan :

beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�tek :

se genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst

tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.

F�reskrivs i lag att en internationell �verens kommelse skall g�lla som

svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i f�rsta
stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i
�verenskommelsen skall g�ll a h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avs e

framtida �ndring av begr�nsad omfattning.

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�

denna regeringsform kan genom beslu t av riksda gen �verl�tas till annan
stat, till mellanfolklig organi sation elle r till utl�ndsk eller internationell

inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f� r ocks� i lag bemyndiga regering�

en eller annan myndighet att i s�rs kilda fall b esluta om s�dan �verl�telse.

Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall riksdagens f�rordnande

ske genom ett beslut, varom minst tre Q�rdedelar av de r�st ande f�renar

sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�da n �verl�telse kan ocks� fattas i d en

ordning som g �ller f�r stiftande av grundlag. Lag (1985:865).

6 � Regeringen skall fortl�pande h�lla utrikesn�mn den underr�ttad om

de utrikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �ver�
l�gga med n�mnden om dessa s� oft a det erfordras. I alla utri kes�renden
av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �ve rl�gga med n�mnden,
om det ka n ske.

7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter,
som riksda gen v�ljer inom sig. N�rmare best�m melser om utrikesn�mn-

dens sammans�ttning meddelas i ri ksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen�r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fy ra av n�mndens ledam�ter

beg�r �verl�ggning i vi ss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn�

den �r statschefen eller, om han har f �rfall, statsministern.

Ledamot av utrikesn� mnden och den som i �vr igt �r knuten ti ll n�mn�

den skall visa varsamhet i fr�ga om meddeland en till andra om vad h an

har erfarit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig
tystnadsplikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall

h�llas underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till

annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos anna n
statlig myndighet.

9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i st rid f�r

att m�ta v�pnat angrepp mot riket. Sven sk v�pnad styrka f�r i �vrigt

ins�ttas i strid eller s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,
2. det �r medgivet i la g som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,

3104

background image

\

\

3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom-

SFS 1988:1444

melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke

givas utan ri ksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga forsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet

med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets
territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater.

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

1 � H�gsta d omstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten

h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av h�gsta domstolen

eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta domstolen och

regeringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som har utn�mnts
till ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas med

st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i

2 kap. 11 � f�rsta stycket.

Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I

fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�g gning av en viss best�md

grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�r as undantag

h�rifr�n. Lag (1976:871).

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol

skall d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa

r�ttsregel i s�rskilt fall.

3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan
myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f��
reskrives i 2 kap. 9 �. Lag (197 6:871).

4 � Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras
organisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.

5 � Den som h ar utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten

endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

tj�nste�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r

skyldig att avg� med pension.

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn�

dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet.

Detsamma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n
ut�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.

Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6 � Under regeringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala
�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet

98-SFS 1988

3105

background image

SFS 1988:1444

lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform

eller annan lag �r myndighet under riksdagen.

,, ,

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.

F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samfallighet,

stiftelse elle r enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,
skall det ske me d st�d av la g. Lag (1976:871).

I � Ingen myndigh et, ej heller riks dagen eller komm uns beslutande or�
gan, f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i
�rende som r�r myndighetsut�vning mot ens kild eller mot kom mun eller
som r�r till�mpning av lag.

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i

vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under

regeringen tills�tte s av regeringen elle r av myndighet som regeringen be�

st�mmer.

Vid tills�ttnin g av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid s akliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va dom ar�

tj�nst, �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag

s�som chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen ell er

regeringen eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse,
tj�nst i r egeringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt

s�ndebud. �ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare

inneha tj�nst eller uppd rag, om tj�nsten eller uppdra get tills�tt es genom
val av riksd agen. I �vri gt f�r krav p� sv enskt medborgarskap f�r beh�rig�
het att inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun
uppst�llas endast i la g eller enligt f�ruts�ttningar som angives i lag.

10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�ll�

ning i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i

lag.

II � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas

av regeringsr�tten n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket reger ingen, f�rvalt�

ningsdomstol eller f�r valtningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fa ll
beviljas resni ng och �terst�llande av f�rsutten tid av h�gsta dom stolen,

eller, i den m�n det f�reskrives i lag, av annan domstol som icke � r

f�rvaltningsdomstol.

N�rmare best�mmelser om resning och �terst �llande av f�rsutten t id

kan meddelas i la g. Lag (1988:1440).

12 � Regeringen f�r med giva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller

fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

3106

background image

\

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller

SFS 1988:1444

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknan�

de av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen forordna att vidare �tg�rd

for att utreda eller lagfora bro ttslig g�rning ej skall �ga rum.

14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i

strid med be st�mmelse i grundla g eller annan �verordnad f�rfattning eller

att stadg ad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess
tillkomst, f�r foreskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen
beslutat f�reskriften, skall till�m pning dock underl�tas endast om felet �r

uppenbart. Lag (1979:933).

12 kap. Kontrollmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och

regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att for detta �ndam�l
utf� protokollen �ver beslut i regering s�renden och de handlingar som h�r

till dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos
konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning

eller handl�ggningen av regeri ngs�rende.

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l foreligger till det, dock

minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav

g�ra framst�llning till regeringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i

ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sido�

satt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och p r�vas av

h�gsta domstolen.

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksda�
gens f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att

mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det

v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till
pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om

extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam�
las. Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin

befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen,
framst�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r
dennes tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med in�
struktion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offent-

3107

background image

SFS 1988:1444

lig verksamhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan
i de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handling�
ar. Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller

kommun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttran�

den han beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under
ombudsmans tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombuds�

man.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 � Riksdagen v�ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam�

heten. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta

ocks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.

Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter

och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av h�gsta domsto�

len eller regeringsr�tten v�ckes i h�gsta domstolen av riksdagens ombuds�

man eller justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av h�gsta domstolen eller

regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas

fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan

v�ckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke riksm�te, skall

regeringen eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen
kan besluta att riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm.
P�g�r riksm�te, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammantr�des�

ort.

2 � �r riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsde�

legation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall

tr�da i riksdagens st�lle av utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare
best�mmelser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall

samr�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens

ledam�ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnan�
det av regeringen. Om riket �r i krigs fara, meddelas f�rordnande som nu

sagts av utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r

f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�mndens leda�
m�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i sam r�d eller var f�r sig besluta

att riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen.

Lag (1988:]438).

3108

background image

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befo-

SFS 1988:1444

genheter som annars tillkommer riksdagen. Den f�r dock ej fatta beslut
som avses i 12 � f�rsta stycket' f�rsta punkten eller andra eller fj�rde
stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv o m formerna f�r sin verksamhet. Lag

(1988:1438).

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina
uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege�
ringens arbetsformer.

5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsde�

legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n
den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�r�

h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har

befunnit sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom

f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst � mne som enligt grundlag

annars skall meddelas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med

h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigan�

de i lag genom f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om

rekvisition eller annat s�dant f�rfogande skall b�ija eller upph�ra att
till�mpas.

I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga an givas

under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande
medf�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen

eller lag om val till riksdagen.

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredj e

stycket icke till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall

har tr�tt i riksdagens st�lle. Lag (1988:1438).

8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av

riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom�

mer p� regeringen, ska ll fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi�
gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast

om beslut att lag i visst �mne skall b�i ja till�mpas. Lag (1988:1438).

9 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att

inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med utrikesn�mn-
den, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket.

Lag (1979:933).

10 � Riksdagen eller regeringen f�r icke fatta beslut p� ockuperat omr�

de. P� s�dant omr�de f�r ej heller ut�vas befogenhet som tillkommer

n�gon i egenskap a v riksdagsledamot eller statsr�d.

3109

li j

background image

SFS 1988:1444

Det �ligger varje offentligt organ att p� ockuperat omr�de handla p� det

s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamhe�

ten samt civilbefolkningens skydd och svens ka intressen i �vrigt. Icke i

n�got fall f�r ett offentligt organ meddela beslu t eller vidta �tg�rd som i

strid mot folkr�ttens regler �l�gg er n�gon rikets medborgare att l�mna
ockupationsmakten bist�nd.

Val till riksd agen eller beslutande kommunala forsamlingar f�r ej h �llas

p� ockuperat omr�de. Lag (1988:1438).

11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p �

ockuperat omr�de eller p� annan ort �n rege ringen, skall han ans es hind�

rad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (1988:1438).

12 � �r riket i krig, f�r val till riksdag en h�llas endast efter besl ut av

riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen
besluta att uppskjuta valet. S �dant beslu t skall om pr�vas inom ett �r och
d�refter med h�g st ett �rs mellanrum . Beslut som avses i detta s tycke blir
g�llande endast om minst tre fj�rd edelar av rik sdagens ledam�ter forenar
sig om det.

�r riket till n� gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej

g�ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 7-11 ��. Vad

som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket
om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst
en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.

Ordinarie val, so m till f�l jd av f�rsta sty cket icke h�l les p� f �reskriven

tid, skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har

upph�rt. Det �ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig

se till att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd a v denna paragraf h�lli ts p� annan tid �n n�r

det ann ars skulle ha �gt ru m, skall riksd agen best�mma tiden f�r d�rn�st

f�ljande ordinarie val till den m�nad under tredje eller fj�rde �ret efter det
f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val sk all h�llas enligt riksdagsordningen.

Lag (1979:933).

13 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga

f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig elle r av krigsfara vari riket har

befunnit sig, ut�vas beslu tander�tten i kommunerna p� s�t t som anges i
lag. Lag (1985:863).

�verg�ngsbest�mmelser'

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen.

Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m�

pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket
riksdagen slutli gt antager denna samt, i de fall som angi ves nedan, �ven

d�refter,

2 .

3)10

' Avser inforandct av regeringsfo rmen 1974: I 52.

background image

F�r domstol i vilken e ndast en ordinarie tj�nst som domare finns inr�t-

SFS 1988:1444

tad, d� denna regeringsform tr�der i t ill�mpning, skall best�mmelsen i 11
kap. 1 � tredje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�ende

�ndringar i domkretsindelningen har genomf�rts i vad de ber�r domsto�

len.

3.
6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid

till�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av
Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnytt�
jas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer

annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och

riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ld re lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rsta stycket angivna tiden
g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r
av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta domstolen, rege�
ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses

d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regerings�
form, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

9. Grundl�ggande f�reskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och

om kyrkom�tet som en f�rsamling av valda ombud f�r svenska kyrkan

meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas p� samma s�tt som
huvudbest�mmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt�
rande av kyrkom�tet inh�mtas.

F�reskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som

stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkom�tet.

Grundl�ggande f�reskrifter om pr�sttj�nster i svenska kyrkan och om

biskopar och domkapitel samt andra f�reskrifter om kyrkom�tet �n som

avses i f�rsta stycket m eddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag
som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkom�tet. Detsamma g�ller
grundl�ggande f�reskrifter om organisationen av myndigheter under kyr�

kom�tet och om den kyrkliga egendom som �r avsedd f�r svenska kyrkans

verksamhet. F�reskrifter som inneb�r �ndring av det �ndam�l f�r vilket

den kyrkliga egendomen �r avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas

p� samma s�tt som lagen om svenska kyrkan.

I fr�ga om �ndring eller up ph�vande av lag som avses i f�rsta-tredje

styckena g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av s�dan lag. Lag

(1988:1441).

10. Kyrkom�tet f�r med st�d av f�reskrifter i lagen om svenska kyrkan

genom kyrklig kung�relse meddela f�reskrifter i f�ljande �m nen:

svenska kyrkans l�ra,
det kyrkliga �mbetet,
svenska kyrkans b�cker,

3111

background image

SFS 1988:1444

svenska kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet f�r evangelisation, mission och �vrigt utlandsarbete

samt diakoni,

kyrkom�tets arbetss�tt samt verksamh eten hos my ndigheter under kyr�

kom�tet.

Bemyndigar riksdagen kyrkom�tet att meddela f�reskrifter i ett visst

�mne, kan riksda gen d�rvid med ge att kyrkom�tet genom kyrklig kung��

relse �verl�ter �t myndigheter under kyrkom�tet att i s�dan kung�relse

meddela best�mmelser i �mnet. I fr�ga om svenska kyrkans b�cker, svens�
ka kyrkans sakrament, gudstj�nst och �vriga handlingar samt kollekter kan

riksdagen ocks� medge att kyrkom�tet genom kyrklig kung�relse �verl�ter

�t domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala f�rvaltnings�

myndigheter att meddela best�mmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela f�reskrifter i de

�mnen som anges i f�rsta stycket. Detta g�l ler �ven om kyrkom�tet har

bemyndigats att besluta f�res krifter i �mn et. Regeringen f�r inte bes luta

f�reskrifter i dessa �mnen. Lag (1988:1441).

11. Best�mmelserna i 11 kap. 6 � f�rsta stycket g�l ler inte myndigheter

som enligt lag �r myndigheter under kyrkom�tet. Lag (1985:864).

12. N�r regeringen skall avg�ra �renden som ang�r svenska kyrkans

religionsv�rd eller religio nsundervisning, ut�vande av pr�st�mbetet eller

pr�sttj�nster, befordran, �mbetsansvar eller tj�nste ansvar inom kyrkan,

skall f�redraganden tillh�ra svenska kyrkan. Lag (1988:1441).

13. Vad i denna regeringsform f�reskrivs om prim�rkommuner ska ll,

med undantag av 1 kap. 7 � f�rsta stycket andra meningen, till�mpas �ven

i fr�ga om kyrkliga kommuner. Lag (1985:864).

14. Genom denna regeringsform g �rs ej �ndr ing i vad som hittills har

g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).

1. �ndringarna i reg eringsformen' tr�der i kraft de n 1 januari 1 977.

2. Utan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r

s�rbehandling p� gru nd av k�n, sin giltighet tills vidare. S �dan f�reskrift

f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

3. Best�mmelserna om medlemskap i svenska kyrkan g�ller utan hinder

av 2 kap. 2 � i dess nya lydelse.

4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas

att filmer och videog ram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dess f�rin�

nan har godk�nts f�r s�dan visning. Lag (1985:862).

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder a v

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid
till�mpning av regeringsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i reg eringsformen' tr�der i kra ft den 1 jan uari 1980.

2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgi ft skall till�mpas utan hinder av

2 kap. 10 � andra stycket.

'Till 1976:871.

3112

'Till 1979:933.

background image

1. Denna lag' tr�der i k raft den 1 jan uari 1983.

SFS 1988; 1444

2. �ldre f�rfattningar och f�reskrifter, som har tillkommit genom beslut

av Konungen elle r rege ringen gemensamt med riksdagen och med sam�

tycke av allm�nt kyrkom�te, skall forts�tta att g�lla utan hinder av att de

inte har tillkommit i den o rdning som skulle ha iakttagits vid till�m pning
av de nya best�mmelserna. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � f�rsta meningen i
denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om s�d ana f�rfattningar och f�re�

skrifter. Punkt 9 fj�rde stycket �verg�ngsbest�mmelserna till regeringsfor�

men i deras nya lydelse till�mpas ocks� i fr�ga om �ldre lag. Tredje

meningen g�ller dock ej i fr�ga om lag som har tr�tt i kraft f�re den

1 januari 198 3 och som reglerar �mnen som anges i punkt 10 �verg�ngsbe�

st�mmelserna till regeringsformen. Lag (1985:864).

3. Utan hinder av punkterna 9 och 10 �verg �ngsbest�mmelserna till

regeringsformen i deras nya lyde lse f�r regeringen upph�va f�reskrifter
som Konungen eller regeringen har meddelat f�re den 1 januari 1983.
S�dana f�reskrifter skall inte till�mpas i den m�n de g�ller fr�ga som
regleras i kyrklig kung�relse. Lag (1985:864).

1. Denna lag' tr�der i kraft, i fr�ga om 9 kap. 10 � den 1 juli 1989, och i

�vrigt den 1 januari 1989.

2. De �ldre f�reskrifterna i 9 k ap. 12 � g�ller till dess val av fullm�ktige

skett enligt de nya best�mmelserna.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

LAILA FREIVALDS

(Justitiedepartementet)

'1982:937.

'1988:1444.

i i

;
Viktiga lagar inom förvaltningsrätten
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.