SFS 1991:1471
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
SFS 1991:1471
om �ndring i regeringsformen;
utkom fr�n trycket
utf�rdad den 14 november 1991.
Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 1 kap. 3 �, 2 kap. 1 � och 8 kap.
18 � regeringsformen^ skall ha f�ljande lydelse.
1 kap.
3 � Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar.
2 kap.
den 3 december 1991
1 � Vaije medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt
meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,
2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt
att i �vrigt taga del av andras yttranden,
3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys�
ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration
p� allm�n plats,
5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna
eller enskilda syften,
86-SFS 1991
' Prop. 1990/91; 64, KU21. rskr. 254. 1991 /92: KU 1, rskr. 2.
' Regeringsformen omtryckt 1988:1444.
2721
�
SFS 1991:1471
6. religionsfrihet; frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin
religion.
Betr�ffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudra�
dio, television och vissa liknande �verf�ringar, filmer, videogram och
andra upptagningar av r�rliga bilder samt ljudupptagningar g�ller vad som
�r f�reskrivet i tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del
av allm�nna handlingar.
8 kap.
18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari
ing�r domare i h�gsta domstolen och regeringsr�tten. Yttra nde fr�n lagr�
det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i riks�
dagsordningen, av riksdagsutskott.
Yttrande av lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag
om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,
television och vissa likna nde �verf�ringar, filmer, videogram och andra
upptagningar av r�rliga bilder samt ljudupptagningar, lag om begr�nsning
av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 �
andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra stycket eller lag
som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal beskattning, lag
som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen �r viktig f� r
enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller dock icke, om
lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet
eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men
skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de
�mnen som avses i f�rsta meningen och har lagr�dets yttrande dessf�rin�
nan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redovisa sk� �
len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder
mot lagens till�mpning.
Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna
syften,
5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.
N�rmare best�mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring
meddelas i lag.
Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1992.
P� regeringens v�gnar
CARL BILDT
REIDUNN LAUR�N
(Justitiedepartementet)
2722
�
