SFS 1979:933

Lag

SFS 1979:933

om ändring i regeringsformen;

utkom från trycket

den 29 november 1979

ulfardad den 15 november 1979.

Eiligt riks dagens beslut' föreskrivs i fråga om regeringsformen''

(/ri.rall nuvara nde 13 kap. 7- 11 §S skall betecknas 13 kap. 8-12 §§,

att 2 kap. 7, 9. 10, 12, 18 och 20 §§, 8 kap. 1,4.7, 15. 16 och 18 §§

10 kap. 5 skall ha nedan angivna lydelse,

(/rit at t i regering sformen skall in föras två nya paragrafer, 11 kap. 14 §

13 kap. 7 av nedan angivna lydelse,

alt i p unkt 9 övergångsbestämmelserna hänvisningen till "1 kap. 6 §

fttsia stycket andra punkten" skall bytas ut mot " I kap. 7 § första styck et

andra punkten".

Till följd hä rav kommer regeringsformen att ha följande lydelse från och

dag då denna lag träder I kraft.

'

KU 39. rskr 359. KU 1979/80; 1, rskr 2.

2419

"^^formen omtryckt 1976: 871.

¬

SFS 1979: 933

2420

1 ka p. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

I

All iMlCIIUIt; niiirwi I

o

i)en svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och påallm '

lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlar' ^'^

riskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

' '

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 S Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människ
lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet

Den e nskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall va

grundläggande mål ftir den offentliga verksamheten. Det skall särskilt ålig
ga det allmänna a tt trygga rätlen till arbete, bostad och utbildning sann au

verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.

Det allmän na skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom

samhällets alla om råden. Det all männa skall tillförsäkra män och kvinnor

lika rättigh eter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheteratt behälla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

3 S Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsförordnine-

en är rikets grundlagar.

4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag. beslutar om skatt till staten och bestämmer hur

statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och för­

valtning.

5 § Konungen e ller drottning, som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron. är rikets statschef.

Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, omdrollninc

är statschef, gälla henne.

fl § Regeringen styr r iket. Den är ansvarig inför riksdagen.

7 § I riket finns p rimärkommuner och landstingskommuner. Beslutande­

rätten i kommuner na utövas av valda församlingar.

Kommunerna får taga ut ska tt för skötseln av sina uppgifter.

8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga rörvaliniat-

en statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullger'TP
gifter mom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet b eaktaalb^
likhet inför lagen sam t iakttaga saklighet och opartiskhet.

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

1 § Varje medborgare är gentemot del allmänna tillförsäkrad

^

1- yttrandefrihet; frihet att i ta l. skrift eller bild eller på an nat .salt

c a upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

¬

1 informationsfrihet; frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt

SFS 1979:933

övrigt ta ga del av andras yttranden,

"'y niötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för uppjys-

eller annat liknande syfte eller för framförande av

konstnärligt ve rk,

j (jemonstrcition.sfrihet. frihet att anordna och deltaga i demonstration

piallmän plats.

_s, förening sfriliel: Irihet att sammansluta sig med andra för allmänna el-

[ircnskilda sylten,

ft religionsfrihet: Irihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin

religion.

Betrahande tryckfriheten gäller vad som är föreskrivet i tr yckfrihetsför-

orJningen. I de nna Imns också bestämmelser om rätt att taga del av ali-

ntanna tm ndiingar.

2 § Varje medbo rgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att
giva t ill känna sin å skådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat så­
dant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot
ivängatt deltaga i sam mankomst för opinionsbildning eller i demonstration
eller annan m eningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, tros­

samfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första me­

ningen.

3 § Anteckning om medborgare I allm änt register får ej utan hans sam­

tycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

•1 § Dödsstraff får icke förekomma.

5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte

ilyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller

hindra yttranden.

^ i t Varje medb orgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat

rioppsligi ingrepp även i an nat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är där-

jamie skyddad mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intrång

moi undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot

hcrnlic av lyssning el ler upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt
^^ddclande,

' ^ Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket,

'nyen m edborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt

"i|=tlborgarskap i ann at fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke

genom att inträda i all män tjänst, blir medborgare i annan stat. Ulan

'"•ier härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråg a om sitt

^^Jborgarskap skal! följa föräldrarna eller en av dem. Vidare lårföreskn-

i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan

år medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där

sill svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare.

medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsbe-

2421

¬

SFS 1979:933

rövande. Hnn är även i övrigt tillförsä krad frihet att förnytia si(.

.

oeh all lämna de tta.

9

Har annan myndighet än d omstol berövat någon medborgare IVih.

med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna'p""

Pon prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts g äller dT

icke när fraga är om att till riket överHytta verkställighet av frih etsher
vande påföljd som h ar ådömts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning än som angives i förs ta stycket br

vit omhiindertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få sake n prövad '

domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol lik ställes i y
dant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd
lag och ordförande n i nämnd en skall vara eller ha varit ordin arie domare

Har prövning som avses i fö rsta eller andra stycket icke uppdntgiisi,

myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där. skall den ankommapi

allmän domstol.

10 S Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke
var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får sv ärare

brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven dä. Vad nu

sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild riittsver-

kan av brott.

Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som f öljer av före­

skrift. som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt-eller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det. far dock

lag inn ebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen in te hade
trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om reg eringen el er
riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med f orslac

jämställes ett meddelande i skr ivelse från regeringen till riksdagen om all
sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undanlag från
första meningen, om r iksdagen finner att det är påkallat av sä rskilda skill i
samband med krig. krigsfara eller svår ekonomisk kris.

11 S Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej hel er
för viss tvist eller i övrigt för visst mål.

Förhandling vid do mstol skall vara offentlig.

12 § De fri- och rättigheter .som a vses i I § 1-5 samt i 6och

11 § andra stycket får. i den utsträckning som 13- 16 §§ medgiver, begrän­

sas genom lag eller geno m annan författning efter bemyndigande i

ligt 8 ka p. 7 S första stycket 7 eller 10 §.

t tillgc'ln^'^

_

„-art I ett dem okratiskt samhälle, tiegrausningenfil

aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det än damål s"

. ..

...„arwihoininl

2422

f

/ Clier lU

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgcln^

andamål som är godtagbart i ett d emokratiskt samhälle. Begränsningen ä t

aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det än damål snU

har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot n io

den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelscns grundvalar.

ning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller an

-sådan åskådning.

Fot-slag till lag som avses i fö rsta stycket eller till lag om

'jj!

upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på E '

¬

IV

ledamöler vila i minst tolv månader från det att det

SFS 1979:933

utslsOit>> tinindet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare.

riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättede-'

^'Tv dc röstande fö renar sig om beslutet.
'^7redic stycket gä ller icke för.slag till lag om fortsatt giltighet i hö gst två

av lag'

fdrslag till lag som enbart angår

' I förbud ad röja s ådant, som någon har erfarit i allm än tjänst eller un-

jcniiörandc av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn

,ill intresse som angives i 2 k ap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

1 husrannsakan eller liknande intrång eller

3^ fri hetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstimlionsul skot tet prövar för riksdagens vidkommande huruvida

ireJjcstycket är tillämpligt i fråg a om visst lagförslag.

j3 § yttrandefriheten och informatiDnsfriheten får begränsas med hän­

syn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, en-
ifiids anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av
brott. Vi dare får friheten att yttra sig i nä ringsverksamhet begränsas, I öv-
ngt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske en­

dast oin sä rskilt vik liga skäl föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar .som får ske med stöd av första

vtyckel skall särski lt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och

informalionsfrihcl i p olitiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kultu­

rella angelägenheter.

Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke me ddelande av föreskrifter som ulan avseende på yttrandes innehåll
närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden.

14 S Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas endast av
känsyn til l r ikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten

dier demonstrationen eller till tr afiken eller för att motverka farsot.

föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar

rilkas verkstimhet ä r av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse

ta f olkgrupp av v iss ras. med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

Ii l.ag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare

itii^sgynnas därför att han med hänsyn till ras. hudfärg eller etniskt ur-
••Ptiing tillhör minoritet.

it Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare

"lasgynnas på gru nd tiv sit t kön. om ej föreskriften utgör led i s trävanden

fil tistadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt

rik'r motsvarande tjänsteplikt.

'' Ii l öreni ng av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbets-
yvare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag

rikr avtal,

^ Vie medborgare vilkens egendom tages i anspråk genom expro-

eller annat stldani förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning for

2423

1

enligt grun der som bestämmes i lag .

¬

SFS 1979:933

2424

II

19 S Föifaltarc. konstnärer och fotografer äger rätt till sina

bcstiininieiser som m eddelas i lag.

enlij

20

om

i) Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i frj

1. skydd mot tväng att deltaga i sammank omst för opinionsbildninc^ ii

i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra tro ssamf,

eller annan sammanslutning (2 § andra meningen).

2. skydd mot dödsstrafT. kroppsstraff och tortyr samt mot m edici

pfiverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 §§),

3. rätt till domstolsp rövning av frihetsberövande med anledning avbrott

;an

eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena).

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rätisverka

av brott samt mot re troaktiv skatt eller statlig avgift (10 §).

5. skydd mot inrä ttande av domstol i vissa fall (11 § förs ta stycket)

6. skydd mot missgynnande på grund av ras. hudfärg eller e tniskt u r­

sprung eller på grund av kön (15 och 16 §§).

7. rätt till fackliga strid såtgärder (17 §).

8. rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådant fö rfogande

(I8§).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag. är utlänning här i ri­

ket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihcl,

föreningsfrihet och religionsfrihet (I §),

2. skydd mot t vång att giva till kän na åskådning (2 § första meningen).

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i ann at fall än som avse s i 4 och

5 §§. mot kroppsvisitation. husrannsakan och liknande intrång samt mol

intrång i förtrolig meddelelse (6 S).

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen).

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än

brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena).

6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket).
7. skydd mot i ngrepp på g rund av åskådning (12 § andra sty cket tredje

meningen).

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §)-

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 §

tredje stycket. Qärdc stycket första meningen samt femte stycket.

3 kap. Riksdagen

I § Riksdagen u tses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter-

För ledamöterna skall finnas ersättare.

Rösträtt vid val till riks dagen tillkommer svensk medborgare som"

bosatt I nk et. Om rösträtt för svensk medborgare .som ej är bosatt i ri e

inns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderlon års

nast på valdagen elle r som är omyndigforklarad av domstol har ej röstf'

rågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgörcs

grundval av en före valet upprättad röstlängd.

¬

3 § Ordinarie val till riksdagen förrättas vart tredje är.

Spg 1979. 953

Regeringen för förordna om extra vaJ till riksdagen mellan ordinarie

I gjjira val hålles inom tre månader efter förordnandet.

^^gfter val ti" riksdagen får regeringen icke förordna om extra val förrän

^ månader har förf lutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde,

rheticr fär regeringen förordna om extra val under tid då dess ledamöter,

ei^ier det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar i avbidan
Vatt ny regering skall tillträda.

Besiänimelser om extra val i vi sst fal! finns i 6 kap. 3 §.

5 § Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidi­
gast pä fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

" Vaije v al gäller fö r tiden från det alt den nyvalda riksdagen har samlats
[ill dess den nä rmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är riksda­

gens valperiod.

6 § Fiir va l till rik sdugon är riket indelat i v alkretsar.

Mandaten i riksd agen iitgöres av trehund ratio fasta valkretsmandat och

ueltionio utjäm ningsmandat.

De fasta val kretsmandaien fördelas mellan valkretsarna på grundval av

enheiäkmiicav l örhållandet mellan antalet röstberättigade i va rje valkrets

udiantalet r östberättigade i hela riket. Hördelningen fastslälles för tre år i

•viinJer.

7 S Mandaten iöidelas mellan partier. Med parti avses varje samman-

dutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteck­
ning.

Fndast parti som har tl'Ut minst ivra procent av rosterna i hela riket är

beråuigat att deltaga i f ördelningen av mandaten. Parti som har lått färre
roslerdeliager dock i förd elningen av de fasta valkretsmandaien i va lkrets,

dar partiet har fatt minst tolv procent av rösterna.

8 § De fasta valkretsmandaien fördelas på varje valkrets proportionellt
"idlan paitierna pä grundval av valresultatet i valkielsen.

Uijåmningsmandalen fördelas mellan partierna så, alt fördelningen av

allii m andat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har

lilSfalli! parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell

de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har parti

vid fordelningen av de fasta valkreismandaten erhållit flera mandat ån som

"ivMsvarar den piuporlionella representationen i riksdagen för partiet,

'^rtses vid f ördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fttsla
^älf^retsmandat del har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har fördelats
"icllan partierna, tillföres de valkretsar.

Vid mandatfördelningen mellan partierna användes uddatal.smetoden

första divisorn jämkad till 1.4.

^ I'dr varje mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot

ersättare för honom.

2425

¬

^ i-iulnst den s.mi uppfyller villkoren för rösträtt och ;

SI'S 1979.

ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

som är "'Vndu,

11

Val lill riksdagen fär inerklagtis hos en av riksdagen utseda .

.

.... 1

1.. .:ii .-II-.,!

I...1

vaj.

.... -

W

^

^

prövningsnämnd. Den som har valts till riksdagsledamot "tövar sin „

drag utan hind erav att valet ha r överklagats. Ändras valet, intager ny ie^

mot sin plats sä snart iindringen har kungjorts. Vad nu sagts o m

äger motsvarande tillämpning pä ersättare.

'

Valprövningsnämnden bestar av ordföriinde. .som skall vara eller ha vj

rit ordinarie domtire och som ej far tillhöra riksdagen, och sex a ndra ledj
miiter. Ledamöterna väljes efter varje ordinarie val. sä snart valet liarvim
nit laga kraft, lo r tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordfiiran^

den viiljes särskilt . Nämndens beslut fär ej överklagas.

12 i) Ytterligare bestämmel.ser i d e ämnen som angives i 2 -1] i § 53^^,

om utsee nde av ersättare för riksd.igsledamöterna meddelas i riksdagsord­

ningen eller ann:m lag.

2426

4 kap. Riksdagsarbelet

1 S Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hÄl es i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn
till riksdagens säkerhet eller frihet.

2 § Riksdiigen utser inom sig för varje valperiod en talman sa mt e n
förste, en tmdre och en tredje vice talman.

3 S Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med v ad s nm

närmare angives i ri ksdagsordningen väcka förslag i fråg a om allt som kan
komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i de nna rege­

ringsform.

Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott.ell

finansutskott och ett skatteutskott, enligt bestämmelser i ri ksdagsordning­
en. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredesföre
avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regcringsfomi.

4 § När ärende skall avgöras i ka mmaren, får varje riksdagsledamot och

varje statsråd yttra sig i enligh et med vad som närmare angives i r iksd'i£^

ordningen. Bcsiämmciser om jäv finns i riksd agsordningen.

5 ii Vid omröstning i riksdttgen gäller som riksdagens beslut den mcnw?

varom mer än hälften av de röstande förenar sig. om ej annat särskilt
ves 1 denntt regering sform eller, beträffande frågor som hör till '" "•"''ff''"
i riksdagen, i hu vudbestämmelse i rik sdagsordningen. Om fö rfaranilo'

ika löstetal finns bestämmelser i riks dagsordningen.

f' il Riksdagslediimot och ersättare fär fullgöra uppdrag s "'"

"tan hinder av tjänstenppgift eller annan sådan förplikicl-se som äligg^

nom.

¬

^

eller ersättare får icke iamtia sitt uppdrag utan riks-

SFS 1979:933

medgivande.

js j r det llnns imicdning lili det, skall valprövningsnämnden självmant

om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. 10 §. Den sc a

Slann> obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

I cdamot etlei ersättare får i ann at fall än som avses i andra stycket skil-

• s liån uppdra gol ondast om han genom brott har visat sig uppenbarligen

oiinipiig för uppdraget. Beslut härom fattas av domstol.

8 j Ingen ftr väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag
,;om riksdagsledamot e ller beröva honom friheten eller hindra honom att

inom riket på gi und av hans yttranden eller gärningar under utövandet

ar uppdra get, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket

minst ri .>m själiedclar av dc röstande har förenat sig.

MKstånkes r iksdagsledamot för brott i a nnat fall. .skall bestämmelser i

|;igom gripaiide. anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkän­

ner brolie! ellci har tagits på bargärningcller fråga ärom brott for vilket ej

är Räcskrivet lind rigare straff än fängelse i två är.

9 § Under tid då riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör rege­

ringen utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av ersättare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen föreskriva att ersättare skall träda i riksdagsleda­
mots ställe när denne är ledig.

Beslämmelserna i 6 § och H tj första stycket om skydd för utövandet av

uppdrag som r iksdagsledamot gäller även talmannen och hans uppdrag.

För ersätt are som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bcstam-

meKerna om ledamot.

10 § Yltciiigare bestiimmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags­

ordningen.

Skap. Stat.schefen

1 § Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelä­
genheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under stats­
chefens ordförandeskap.

- S Som st atschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare

och har f yllt tjugo fem år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva

uppdrag såsom tal man eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.

^

Ar konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad

fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av

Jonungahuset. som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare

^"göra statschefens uppgifter.

^ ^ Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att

statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vi-

^^"kt^förcståndarc.

2427

¬

SFS 1979:933

Delsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren iinnu •

har fylli tjugofem år.

5 g Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att r
göra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem. skall regeringen an!

la det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skal l anses h-

avgått.

6 § Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande tjänsicö.

ra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enlig t Beller'^j

kan tjän stgöra.

Talmannen eller, vid förfall fö r honom, vice talman tjänstgör efter rege­

ringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behö­

rig kan tj änstgöra.

7 § Konungen kan e j åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej
åtalas för sina gärningar som statschef.

2428

6 kap. Regeringen

1 S Regeringen bes tår av statsministern och övriga statsråd.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ijfj. Statsministern

tillsätter övriga statsråd.

2 S När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för varje

partigrupp inom riks dagen till samråd. Talmannen överlägger med vice tal-
männen och av giver sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i u t­

skott. pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av riksda­
gens ledamöter mot fö rslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

3 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nyt t en ligt 11

Har riksdagen fyra gånger förkastat t.ilmannens förslag, skall fö rfarandet

lör utseende av statsminister avbrytas och återupptagas först .sedan val till

riksdagen har hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre måna­

der. skall extra val förrättas inom samma tid.

4 S När riksdttgen har godkänt förslag om ny sttitsminister. anmälf

ne så snart det kan ske de av honom utsedda statsråden för riksdagen. Här­

efter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför .statschefen el­

ler. vid föriall för de nne, inför talmannen. Talmannen kallas alllid i'"

seljen.

falmannen uträrdar förordnande för statsministern på riks dagens Og

nar.

5 S Förklarar riksdagen att statsministern eller annat .statsråd icke Ain.iu

ler riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga statsrådet. Kan rcF

nngcn forordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut

gan c ej meddelas om regeringen inom en vecka från misstroende o

ringen förordnar om extra val.

¬

6!:
nen

^ ^citsrrid s kall entledigas om han begär del. statStirinrstem av talman-

SFS 1979:933

^ ,ch an nat stjitsräd av statsministern. Statsministern får även i an nat

'"^.fiiledica annat Statsråd.

7 5 Om siaisminisiern entledigas eller dör. skall talmannen entlediga öv-

riciisMtsräcJ.

ji § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina

bskiliningartill dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än .statsmi-
nMern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning (ill dess

HierlniJare har till trätt, om statsministern begär det.

g 5 Fnilast den får vara statsråd som är svensk medborgare sedan minst

til) år.

_

_

^

Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej heller inne­

ha u ppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom.

10 § Vid förfall för talmannen övertager vice talman de uppgifter som en­
ligt d etta kapitel an kommer på talmannen.

7kap. Regering-sarbetet

1 S l-or beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli. I
delta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar
ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden
chefer för departementen.

2 § Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar
och yttrand en inhämtas från berörda myndigheter. 1 den omfattning som

behövs skall lillfälle lämnas .sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde.

Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av för-

faitningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, t d en omfattning som

sngivcs i lag. under stutsmini-Sterns överinseende avgöras av chefen för det
''fpariemenl till vi lket ärendena hör.

^ § Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och

^ordförande vid s ammanträdet. Minst fem statsråd skall deltaga i rege-
fi"&ssammanlräde.

^ Departementschef är vid regering.ssammanträde föredragande i aren-

hör till hans departement. Statsministern kan dock forordna att

»fcnde eller grupp av ärenden, som hor till visst departement, skall fore-

^3giis av annat s tatsråd an departementschefen.

^ Vid regeringssammanträde föres protokoll. Skiljaktig mening skall

i pro tokollet.

2429

¬

SFS 1979: 933

2430

7

I orfailningar. förslag till ri ksdagen och andra cxpediiioner yy

7 ^ rui

—

c

-

av re

ringens beslul skall för att bliva giillande skrivas under av statsmin"

eller annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan doc k
förordning föreskriva att tjänsteman i säis kilda fall får skriva u nder •

expe­

dition.

8 S Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i c gensk-
siälllöreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans iippgifie/H^^

.t-.i^minkiorn ei ut sett Ställföreträdare eller har också fl(«nn« f;;,r...

ej utsett ställföreträdare eller har också denne förfall - . "

isterns uppgifter i ställ et av det av de tjänstgörande siaTsIl"

den som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd ii

ka länue. h ar den äldste av dem företräde.

statsministern ej

läges statsministerns

8 kap. Lagar och andra föreskrifter

1 § .Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rä ttigheter
följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas en­

dast genom lag samt att förslag till lag i vissa fall skall behand las i särskild
ordning.

2 § Föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras person­
liga och eko nomiska förhållanden inbördes meddelas genom lag.

Sådana föreskrifter är bland andra:

1. föreskrifter om svenskt medborgarskap.

2. föreskrifter om rätt till släktnamn, om äktenskap och fö räldniskap,

om arv och testamente samt om familjeförhållanden i övrigt,

3. föreskrifter om rätt till fast och lös egendom, om avtal samt om bolag,

föreningar, samfålligheter och stiftelser.

3 vj Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allm änna, som

gäller åligganden för enskilda eller i öv rigt avser ingrepp i ens kildas per­

sonliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag.

Sådana löreskrifter är bland andra föreskrifter om brott och rä ttsverkan

av brott, om s katt till sta ten samt om rekvisition och annat såd ant förlo-

gande.

4 § Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela rike t och om förfa-

landel vid folkomröst ning i grundlag sfråga meddelas genom lag.

5 .!? Grunderna för ändringar i ri kets indelning i kommuner s amt grunder­

na for kommunernas organisation och verksamhetsformer och för d en
kommunala beskattningen bestämmes i lag. I lag meddelas också fdresknl*

ter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.

<5 §

Under tid då riksmöte ej pågår kan finans- och skatteutskotten,

bemyndigande i lag om anna n skatt än skatt på inkomst, förmögen t

eller gdva, på förslag av regeringen bestämma om skattesatsen eller

t'» 'II*

_

C" " * • ^-^^1

Kill 111 ICl Wll»

lyflJ'*

ta att skatt som avses i lagen skall börja eller upphöra att utgå.

gande kan in nefatta rätt att göra skillnad mellan olika slag av ver sa

" ,

•""ciaua ratt att gora skillnad mellan oiisa su.t «*•

och ohka delar av riket. Finans- och skatteutskotten utövar sin bes

¬

p[l vid cemensamt sammanträde. Beslut fattas på riksdagens vägnar ge-

gjrg 1979; 933

"Tie «>m f inans- och skatteutskotten har beslutat med stöd av första

eket skall av regeringen underställas riksdagen inom en månad från bör-

jan av niimiasl följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad

härefter.

1 § Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag ge­

nom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna

;ivser något av fö ljande ämnen:

1, sk ydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2, utlä nnings vistelse i rike t.

3, in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverk­

ning, kommunikationer, kreciitgivnlng, näringsverksamhet, ransonering el­
ler utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö,

I jakt. fiske, djurskj'dd eller natttr- och miljövård,

y trafik eller ordningen på allmän p lats.

6. undervisning och utbildning,
7. fö rbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under

utövande av tjänsteplikt.

Bemyndigande som avse.s i första .stycket medför ej rätt alt meddela före-

sknfter om annan rä ttsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag. som
innehåller bemy ndigande med stöd av första stycket, föreskriva även an­

nan rä ttsverkan än böter för Överträdelse av foreskrift som regeringen
meddelar med stöd av bemyndigandet.

S § Ulan hinder av 2, 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning meddela föreskrifter om anstånd med at t fullgöra för­

pliktelse,

9 § Utan hind er av 3 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
förordning meddela föreskrifter om tull på införsel av vara.

Regeringen eller kommun kan e fter riksdagens bemyndigande m eddela

sådana foreskrifter om avgifter, som på grund av 3 § annars .skall meddelas .

av riksdagen.

fö 5 Regeringen kan efter bemyndigande i lag i ämne som angives i 7 §

forsla s tycket eller 9 § genom förordning bestämma att föieskrift i lagen
^f.al! börja eller upphöra att tillämpas.

f § Bemyndigar riksdagen enligt delta kapitel regeringen att meddela fö-
'eskrjfier i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen över-

•^'orät förv altningsniyndighet e ller kommun att meddela bestämmelser i

I fall som nu sagts kan riksdagen också uppdraga åt förvaltnlngs-

'^lidighet Un der riksdagen att meddela sädana bestämmelsci.

^ föreskrifter soni regeringen har meddelat med stöd av bemyndigan-

avses i denna regeringsform skall underställas riksdagen för pröv-

riksdagen bestämmer det.

2431

¬

mmm

SFS 1979: 933

2432

13

Regeringen fnr ut över vnd som följer av 7- K) S S j-c nun, nirordnin

besluta

^

1. föreskrifter om verkstiilligiiel av lag.

2. föreskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen

Regeringen färej pit grund av första stycket besluta föreskrifter som-

ser riksdagen eller dess myndigheter. Den får ej heller pft grund av besir

melsen i första stycket 2 besluta fö reskrifter som avser den konitnunalalt

skattningen.

Regeringen fft r i förordning som avses i fö rsta stycket överlata at under

ordnad myndighet att meddela bestämmelser i ämne t.

'

14 S Behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i vis st ämne utm

ej hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i s amma ämne.

15 § Grundlag stiftas genom tvä likalydande beslut. Det and ra beslutet

far ej fattas, förrän det efter det första beslutet har häilits val till riksdageni
hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare sk all minst tio

mantider förflyta mellan den tidpunkt dä ärendet första gången anmäldes!

riksdagens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom
beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minst fem sjät­

tedelar av ledamöterna förenar sig. medgiver undantag härifrån.

Riksdtigen får icke såsom vilande antaga ett förslag om sti ftande av

grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan all

samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkan­

de därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och

minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet . Sådant yr­

kande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen a ntog

grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i uts kott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till ri ksdagen som

avses i första stycket. Vid om röstningen far de som har rösträtt v id vald

förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. F ör­

slaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar

mot förslaget och de till anta let är fler än hälften av dem som h ar avgivit

godkända röster vid riks dagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslagd

till slutlig p rövning.

16 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som angives i I.*» S första .styc­

ket första och andra meningarna .siimt an dra stycket. Den kan ock.så stiftas

genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och nicr
än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet, fillältg^'^
stammelse i rik.sdagsordningen beslutas dock i samma ordning som l ag'

allmänhet.

17 § Lag tår ej ändras eller upphävas anntil än genom kig-1 Rftp"

nng cllci upphävande av grundlag eller av riksdagsordningen äger I - c »-
16

niotsvarande tillämpning.

'8 § För att avge yttrande över lagförslag skall nnnas ett lagråd, van t"

gär domare i högsta dom stolen och regeringsrätten. Yttrande

M

inhamtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i n kso-

ordningen.avrik.sdagsuiskott.

¬

Yiirande ;> v lagrådet bör (nhämias Innan riksdagen beslutar grundlag om

gpg 1979: 933

. ;,, r ]i,g som avses i 2 kap. 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra

!r"vkét el ler lag som änd rar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal

L'skai(ninp«

^

^ ^

i 11 kap., om la-

iir viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäl-

eririheien- lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna hand­

ling

Myc
hesl

l^rjöck icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av

beskaffenhet eller skulle fördriva lagstiftningsfrågans behandling

sj alt avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att
siitia lag i n .tgot av de ämnen som a vses I första meningen och har lagrå-

jcis yttrande dessfö rinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för

nksdagcn re dovisa skälen härtill. Att lagrådet icke har hörts över ett lag-

!

rersiag ntgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.

|

ijgräJels granskning skall avse

!

I, hur för slaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i öv-

^

rict.

t

\ hur förslagets föreskrifter féuhåller sig till va randra,

3. hu r förslaget förhåller sig til! rättss äkerhetens krav,
4. nm förslaget är så utformat alt lagen kan antagas tillgodose angivna

|

sjflen.

|-

5. vilka p roblem som kan uppslå vid tillämpningen.

Närmare best ämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring

||

niciiddas i lag.

il

19 5 Beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål. Lag med så-

i

i ;ma Rireskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i

'

pundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.

hagar skall kungöra s sä snart det kan ske. Detsamma gäller förordning-

ai.om ej annat föreskrives i lag.

j!

Hap. Finansmakten

1 § Om rätten att besluta om sk atter och avgifter till staten finns bestäm-
"iclseri 8 kap.

2 § Statens med el får icke användas på annat sätt än riksdagen har be-

Mäml.

I

Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen

|

?ctiL>m budgeireglcring enligt 3—.^ §§. Riksdagen får dock bestämma att

i

medel t ages i anspråk i annan o rdning.

I

j

^ ^ Riksdagen företager budgetreglering för närmast följande budgetår

,

om särskilda skäl föranleder det, Rir annan budgetperiod. Riksdagen

| ^

cstämmer därvid till vilka belopp statsinkoms terna skall beräknas och an-

•

anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptages i en statsbu d-

•

;

m.

J ;

Riksdagen ka n besluta att särskilt anslag på statsbudget en skall utgå för

^

lid an budgetperioden.

'd h udgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen bea ta e o

, .

krig. krigsfura eller andra utomordentliga förhållanden av medel

:

forsvar.

| i

'^^~SFS 1979

I

'

¬

SFS 1979:933

2434

g_-V'

.^•_> i l- s%Å''k:

f^F®*

4 § Kan budgctrcglcring enligt 3 § icke avslutas före budgetpe •

hörjan. bestämmer riksdagen eller, om riksmöte ej pågår, finansuisr'''"'

den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess bud getregicri '
för perioden slutf öres.

5 § För löpande budgetår kan riksdagen på tilläggsbud get göra ny be ^

nine av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslac

ning av siaismKuinMti oaim

anvisa nya anslag.

6 § Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen .

7 § Riksdagen kan i s amband med budgetreglering eller annars beslui-

riktlinjer för viss statsverksamhet för längre tid än anslag till verksamheten

avser.

8 tf Statens medel och dess övriga tillgångar står till rege ringens disposi

tion. Vad nu sagt s gäller dock icke tillgångar som är avsedda för riksdaeen

eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild f ötvalinine

9 § Riksdagen fastställer i de n omfattning som behövs grunder för för­

valtningen av statens egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan

därvid föreskriva att åtgärd av visst slag ej får vidtagas utan riksdacenstill­
stånd.

10 § Regeringen får icke utan riksdagens bemytrdigande taga upp lån d-

ler i övrigt ikläda s taten ekonomisk förpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i en lighet med

riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån till staten. Närmare
bestämmelser härom meddelas i lag.

11 § En inom riksdage n utsedd lönedelegation övirrläggeri förhandlings­
frågor r örande anställningsvillkor, som skall gällti för statens a rbetstagare
eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med st atsråd som r egeringen be­
stämmer. Beträffande arbetstagare hos riksdtigen eller dess myndigheter
överlägger lönedelegationen dock i ställe t med den som riksdagen hestäia-

mer. Lönedelegationen får på riksdagens vägnar godkänna avtal i s ädan

fråga el ler, om frågan har lindantagits från avtal, förslag til l reg leringar
den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall har besl utat annat.

Närmare bestämmelser om lönedelegationens sammansättning m edde­

las i riksdag sordningen.

12 § Riksbanken är mynd ighet under riksd agen.

R;I-.-I—I

1--

.

...

^ l\l^sodn^en ar myndighet under nksdagen.

Riksbanken f örvaltas av sju fullmäktige. En av dessa och en s uppkan^

for honom föro rdnas av regeringen för tre år i sänder. Öviiga se.x väliesa^
riksdagen. Den fullmäktig som regeringen hat föiurdiiat är orilförai'

Han får ei uiövn nnri'it

^

!

_i...

ril-sbankcns k"

...uniijA .1UIII ICgCIMIgeil lUll

,

an får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens

ning. Bestäm melser om riksdagens val av fullmäktige, om riksbankens e ^

ning I övrig t samt om dess verksamhet meddelas i riks dagsordningen oe

n «

annan lag.

sin

Fniimäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är dänncd ski ld fni" ^

nppdrag. Regeringen kan återkalla förordnandet för oidföranden cU

dennes suppleant.

¬

5

utgiva sedlar, Bestärtimelser om pen-

3p5 1979*933

j^jnc-och heialnirig sväsendet meddelas i övrigt geiions lag.

JO kap- Fö rhållandet till andra stater

j § Qverenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa-

,„p,ngås av regeringen.

•) ^ Kegcringen ftir ej ingå för riket bindande internationell överen.skom-

utan att rik sdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förut-

siitterat: lag ändras eller upphäves eller att ny lagstiftas eller om den i öv -

ri !! gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta.

\ f all som avses i f örsta stycket särskild ordning föreskriven för del

nksdagsbesliJl som lörutsättes. skall samma ordning iakttagas vid godkän-

nunJetav överenskommelsen.

Regeringen får ej hcllci i ann at fall än som avses i för sta stycket ingå för

nket bin dande internationell överenskommelse utan att riksdagen har god­
känt denna, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock

underlåta att in hämta riksdagens godkännande av överenskommelsen, om
rikets intresse kräver det, I s ådant fall skall regeringen i stället överlägga
rneduirikesnämndcn in nan överenskommelsen ingås.

} § Regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyndighet att ingå interna-

liofiell överenskorrmieise i fråga där överenskommelsen ej kräver riksda­
gens cileriitrikcsnämndcns medverkan.

4 5 ' Bestämmelserna i I - 3

äger motsvarande tillämpning på åtagande

av i ntcrnaiioneli förpliktelse för riket i a nnan form än överenskommelse

vami p å uppsägning av internationell överenskommelse eller förpliktelse.

5 § Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen,

reeeritigen eller annat i reg eringsformen angivet organ kan i beg ränsad om­

fattning överlåtas till niellanfoiklig organisation för fredligt samarbete, till

Vilken rik et är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol,

ffiirvid tå r ej ö verlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, änd­

ring eller upphävande av grundlag eller fimga om begränsning av någon av

'Ijtfri- och rät tigheter som avses i 2 k ap. Angående beslut i fråg a om över-
'^'•^Ise gäller vad so m är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i
slidan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen t fråga om överlåtelse genom
^"bcsliii, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärde-

'^rlur av ledamöterna förenar sig.

^ f fåtiskjpnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings-

tillkommer r iksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angi-

överlåtas till annan stal. till mellanfolklig organisation eller

^llundsk eller internationell inrättning eller samfaHighet, om riksdagen

^jvrdnar om det ge nom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de rös-
orj

Beslut i fråga om sådan överlåtelse kan också fattas i den

vom gäller för stiftande av grundlag.

^ ^ f^^neringen s kall fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad om

2435

¬

SFS 1979:933

2436

I

II

dc utrikespolitiska rörhfilianden, som kan fö b etydelse för riket.,

lägga med nämnden om tiessa sä ofta det erfordras. I alla utr ike

. •!.# . I-..!!

förf» :»Vi»nrii

• "ch övfr.

lägga meu

-- ........... . alla ut rikes[ircn,u

av s törre vikt skall regeringen tore avgörandet överlägga m ecl n ämn
om det kan ske.

7 i; Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter

riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om utrikesnämnd""'

sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

"

•'

imndcn sammanträder på kallelse av regeringen. Regerin

sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamö'^
äceninc i viss fråca. Ordförande vid samm: inir:i,i«

j

skyldig att s:

.j... c. ..cLnuens ledamöie;

begär överläggning i viss fråga. Ordförande vid sammanträde m ed n ämn

den är statschefen eller, om han har förfall, statsministern.

Ledamot av utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden

<all visa varsamh et i fråga om meddelanden till andra om vad h ani,...»

jamoi av uiriKesiiauiiiueu uei. ue.i suui i ovng i ar Knuten till nämnde

skall visa va rsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad h an har er
farit i d enna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillk orlig tystnad,
plikt.

8 S Chefen f ör det departement till vil ket utrikesärendena hör skall häl­

las underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan

stat eller till mellanfolklig organi.sation uppkommer hos annan statlig myn­
dighet.

9 § Regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid (or

att möta väpnat a ngrepp mot riket. Svensk väpnad styrka för I övrigt insät­

tas i strid e ller sändas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det.

2. del är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden.
3. skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskom­

melse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

I-örklaring att riket är i krig för. utom vid v äpnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen för bemyndiga försvarsmakten att använda våld i e nlighet

med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets ter­

ritorium i Ired e ller under krig mellan främmande stater.

11 kap. Rättskipning och förvaltning

1 § Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och regeringsrätten

högsta förvaltningsdomstol. Rätten att fä mål prö vat av högsta domstolen

eller regeringsrätten kan begränsas genom lag. I högsta do mstolen och re-

genngsrätten för endast den tjänstgöra såsom ledamot som h. ir utnämnts

till ordinarie domare i dom stolen.

,

smed

i ciui iijjiuicn.

Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas i

,1

. •

.

.. «

. r-.li

ciici I cjiti

,

.

Sto av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa fall foresknvcs

l'Ur\ I I

'<ap- 11 s första stycket.

^Vid domsto ! som avses i andr a stycket skall rinnas ordinarie domare^

raga om domstol som har inrättats för handläggning av en vis s hes a

grupp eller vissa bestämda grupper av mål för dock i lag gö ras

•'

härifrån.

¬

2 J Ingen niyniiiphct. ej heller riksdagen, flr bestämma, hur domstol

SFS 1979:933

domstol I ö vrigt skall tillämpa

Ji„[srepci i särskilt fall.

3 5 Rättstvisl mellan enskilda får icke utan stöd av lag avgöras av annan

mpdighet än d omstol. Om domstols prövning av frihelsberövande före-

,iavcs i 2 kap . 9 §.

4

Om doms tolarnas rättskipningsuppgifier. om huvuddragen av deras

organisation och om rättcgfmgen föreskrives i la g.

5 j Den som har utnämnts till o rdinarie domare får skiljas frän tjänsten
enilast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjäns­

teåliggande har v isat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten.

2. om han har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är

skyldig att avga meti pension.

Har ordinarie do mare skilts från tjänsten genom beslut av annan myn­

dighet än domstol, skall han kunna påkalla domstols prövning av beslutet.
Detsainma gäller beslu t varigenom ordinarie domare har avstängts från ut­

övning av sin tjänst eller ålagts att undergå läkarundersökning.

Om det påkallas av organisatoriska skäl. får den som har utnämnts till

ordinarie domare förllyttas till a nnan jämställd domartjänsl.

6 Ii Under re geringen lyder justitiekanslern, riksåklagaren, de centrala
ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet

lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform el­

ler annan lag är my ndighet under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.
Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, .samfällighet, ,

•iiifielse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning,
sbll del ske med s töd av lag.

' !i ingen m yndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or-

pun. får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i sä rskilt fall besluta I
iirende so m rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller
Mmi r ör tillämpning av lag.

® ^ l^Uskipnings- eller fijrvaltningsuppgift får ej fullgöras av riksdagen i

vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

® § Tjänst vid do mstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under

'^pringen ti llsättes av regeringen eller av myndighet som regeringen be-

^tämmer.

^ tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga

Bnindcr, såsom förtjänst och skicklighet,

tndast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva domar-

ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst eller uppdrag

chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eUer re-

eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse, tjänst

2437

¬

I I I

SI'S 1979:933

regeringskansliet närmast under statsrad eller tjänst säsoni s vcnsl

ebud. Även i annat fall fä r endast den som är svensk medborgare j"

debud. Aven i a ni.ci ..... ....

—

-....s "'^'""*"gare jnn i

tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget lillsäites ge nom v .
täksdagen. I övrigt får krav ph sve nskt medborgarskap för be hörighet '

inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun unnsi:n"

endast i lag eller enligt förutsättningar som angives i la g.

10

ning

lau.

t? Grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens

g i andra hänseenden än som beröres i denna regeringsform nieddelaVi

11 S

Resning i avgjort är ende samt återställande av försutten tid beviij,,

av regeringsrätten när fr.'iga är om ärende för vilket regeringen, fdrraii

ningsilomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans samt i a nmi

fall av högsta domstolen. Närmare bestämmelser härom kan m eddcLis
lag.

12 S Regeringen för medgiva undantag fr<än föreskrift i fö rordning dier
iVän bestämmelse som har meddelats med stö d av beslut av regeringen.om

ej annat följer av lag elle r beslut om utgiftsanslag.

13 S Regeringen får genom nåd eftergiva eller mildra brottspåföljd dier

annan sådan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

När synnerliga skäl föreligger, får regeringen förordna att vidare åtgärd

lör alt utreda eller lagfora brottslig gärning ej skall äga rum.

14 S hinner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift si ir i

strid med be stämmelse i grundla g eller annan överordnad törfattning el er

att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid desstill-

komst. far föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen be­

slutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om f elet ä r

uppenbart.

2438

12 kap. Kontrollmakten

1 § Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänsteutövning och

icgcringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål
ulfö protokollen över beslut i reg eringsärenden och de handlingar som hor

IHI dessa ärenden. Varje a nnat utskott och varje riksd.igsledamot förhos
konstitutionsutskottet skriftligen väcka fr.åga om sta tsråds tjänsteutövning

eller handkäggningen av regeringsärende.

§ föet äliggcr konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till del.

itKi p.-. g,ing om året. meddela riksdagen vad utskottet vid singianska"'-'

I" fört jäna uppmärksamhet. Riksdagen kan med anl edning o""''

2
minst en
har funnit lörtjäna uppmärk...

gora framställning till regeringen.

3 S Den som ä r eller har varit statsråd för fällas till ansvtir för hro»'

mngen av statsrådstjänsten endast om han därigenom grovt h.n •

¬

Ätnl för brotl i utöviiingen uv tjänst som le damot av högsta domsto-

'-•n eller rcgeiingsrätlcti väckes i högsta domstole n av riksdagens ombuds-
m;indlcrjiisiiiiekanstern.

domstolen prövar ricksä om ledamot av högsta domstolen eller

l^vgennysrätlon enligt vad därom är föreskrivet skall skiljas eller avstängas

Mti tjänst eller va ra skyldig att undergå läkarundersökning. Talan väc-

riksdagens ombudsman eller jus titiekanslern.

Krig och krigsfara

' I

riket i krig eller krigsfara och pågår icke rik smöte, skall re-

eller talmannen kalla till riksmöte. Den som utfärdar kallelsen

'••'^Itita m i riksdagen skall sam manträda på annan ort än Stockholm.

SFS 1979:933

I -sill ijiinsteplikt. Åtal beslutas av konstitmionsutskottel och prövas av

högsta donisioien.

j { KiksdiiP^-n k an avgi va förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens

Rntroci Jt-^- För sådan förk laring, misstroendeförklaring, fordras alt mer

av riksdagens ledamöter förenar sig därom.

' Yrkande om misstroendeförklaring upptages till prövning endast om det

minst cn tiond el av riksdagens ledamöter. Det upptages icke till

prävning imder tiden frän det att ord inarie val har ägt rum eller beslut om
jMra v al h ar med delats till dess den genom valet u tsedda riksdagen sarn­

ie, Yrkande avseende statsråd som efter alt ha entledigats uppehåller sin
befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall upptagas till prövning.

Yrkande ont misstroendeförklaring skall icke beredas i utskott.

5 ^ Riksdagsledtiniol får. enligt bestämmelser i riksdagsordningen, fram-
sial a inierpeliaiion eller fiäga lill statsråd i angelägenhet som angår dennes
liiinsteiJiövning

^

I

6 5 Riksdagen \ äljoi en eller flera ombu dsmän att i enlighet med Instruk-

!

1I0I1 som riks dagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig

i

verksamhet av laga r och an dra författningar. Ombudsman får föra talan t

'

de fall som angives i instruktio nen.

Ombudsman fär närvara vid domstols eller förvaltningsmyndighets

överläggningar och har tillgång t ill myndighe tens protokoll och handlingar.

i

Domstol och för valt ni ngsmyiidighct samt tjänsteman hos staten eller kom­
mun skall lillhandagå ombudsman med de upplysni ngar och yttranden han

begär, Srtdan s kyldighet åligger även annan, om han står under ombuds-

I

muns tillsyn. .Mlmän åklagare skall på begäran biträda ombudsman.

|

Närmare bestämmelser om ombud sman finns i riksdagsordningen.

1 Riksdagen v äljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam-

|

bilen. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta

;

ncksä annan verksamhet. Riksdagen fastställ er instruktion för revisorerna.

i

Révisorcrna får enlig t hestäirimelser i lag infordra handlingar, uppgifter

yttranden som behövs för gran skningen.

i

Närmare bestämmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

|

2439

¬

SFS 1979:933

2440

. riksmotc. kan riksd agen eller lalmannen besluta om sammanträj

s Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksd,

sedd krigsdelegalion träda i riksilagens ställe, om förhälhmdpni.T."

det.

andena k rj

:aver

Om riket iir i krig. meddelas förordnande att krigsdclegalionen skall

da i riksdagens ställe av ulrikcsnämndens ledamöter enligt närmap t?

slämmelser i riksdagsoidningen. Innan förordnande meddelas sk-d^ ''
råd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens led''^"'
ter av krigsförhällandena att sammanträda, meddelas förordnandet

geringen. Om riket ä r i omed elbar krigsfara, meddelas förordnande som n
sagts av iitrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern B

förordnande fordras därvid att statsministern och sex av näm ndens leda'
möter är ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr åd eller var för sig beslum

att riksdagen skall å tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i rik sdagsordningen

3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den d e b efo­
genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen får dock ej

fatta beslut på ockupe rat område. Den får ej heller fatta beslut som avses i

11 S första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

4

Är riket i krig och kan till följd därav regeringen icke fu llgöra sina

uppgifter, kan riksdagen bestämma om bildande av regering och om rege­

ringens arbetsformer.

5 S Är riket i krig och kan till följd d ärav varken riksdagen eller krig.sde-

legationen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den misn

den finner del behövligt för att skydda riket och slutföra kriget.

Regeringen får ej på grun d av första stycket stifta, ändra eller upphäva

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

å k Är riket i krig eller krigsfara eller rader sådana utomordentliga för­

hallanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befun­
nit sig. kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning

meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grund lag annars skall
meddelas genom lag. Frfordras det även i ann at fall med hänsyn till

svarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i laggutr'"^
förordning bestämma att i lag meddelad föreskrift om rekv isition clleran-
nat sadant förfogande skall börja eller upphöra att tillämpas.

tig med bemyndigande som avses i fö rsta stycket skall noga angiva^

un cr viii^.,

bemyndigandet får utnyttjas. BemyndiganJ-

mec oi ej lätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordnings

ullcr lag omval till rik.sdagen.

I S Är riket i krig eller om edelbar krigsfara, .skall 2 kap . 12 S tredje st)

het icke tillämpas.

¬

g § Är riket i k rig el Jer omedelbar krigsfara, kan regeringen me d stöd av

SFS 1979: 933

Hagens bemyndigande besluta att uppgift, som en ligt grundlag ankom-

regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sftdant hemyndi-

wnde fir icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 S, om ej fråga år endast

pnr beslut att lag i v isst ämne skall börja tillämpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig föranledda uttimordc ntliga för-

]i;\||anden f är med avseende pa domstol för avdeltting av försvarsmakten

undantag från föreskriften i 11 kap. I § att vid domstol skal! finnas

ordinarie domare.

•

9 5 Regeringen får ingå öve renskommelse um ^•ape^^tilles^ål1d utan att

inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med iitijkesnämn-
den. om uppskov med överenskomm elsen skulle innebära fara för riket.

10 § På ockuperat område får ej fattas beslut som innebär stiftande, änd­

ring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val til l riks­

dagen eller lag om hö gmålsbrott, brott mot rikets .säkerhet. ämbe,tsbrott.

brott av krigsmän, sabotage, upplopp, uppvigling eller samhäilsfarlig ryk­
tesspridning.

På ockuperat område får icke något offentligt organ meddela beslut eller

vidtaga åtg ärd som ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupa-

(ionstnakten sådant bistånd som denna icke får kräva enligt folkrättens

regler.

Intet ärende får avgöras av riksdagen på ockuperat område, såvida icke

minst tre fjärdedelar av ledamöterna deltager i avgörandet.

11 § Är riket i kr ig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig på
annan ort än regeringen, skall han an ses hindrad att fullgöra sina uppgifter
som statschef.

12 § Är riket i krig. får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riks­
dagen, Är riket i krigsfara, när ordina rie val skall hållas, kan riksdagen be­

sluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skäll omprövas inom ett år och där­
efter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gäl­
lande endast om minst tre Qärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig
om det.

Är riket till någon det ockuperat, när val skäll hållas, beslutar riksdagen

jämkningar av reglerna i 3 kap. so m är påkallade. Undantag får dock ej

göras från 3 kap. ] § f örsta stycket, 2 f?, 6 § första stycket och 7- 11 §§.

Vad som sägs i 3 kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra
^^ycket om riket skall I stället gälla den del av riket för vilken val skall hål-
'=^5. Minst en tiondel av alla ma ndaten skall vår utjämmngsmandat.

Ordinarie va l, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven

skall h ållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upp-

Ört. D et åligger regeringen och talmannen alt i samråd eller var för sig se

'' I att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna.

"ar ordinarie val till följ d av denna paragraf båHits på annan tid än när

"annars skulle ha ägt rum, skall riksdagen bestämma liden för därnäst

j^'jande ordinarie val till den månad under tredje eller öärde året efter det

nämnda valet, då ordinarie val skall hållas enligt riksdagsordningen.

.2441

¬

I I I

SFS 1979:933

2442

s

>

Övergängsbcstiinimelser^

1, Genom tlonmi rcgcringslbrm upphäves den äldre regeringsform

Den äldre regeringsfor men skal! dock med ne dan angivna undanlag lin^^"

pas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år u ndervii;|^'
riksdagen slutligt antager denna samt. i de fall som angives nedan. ^

därefter.

I'n

För domstol i vilken endast en ordinarie tjänst som domare finns inra,.

tad. då den na regeringsform träder i til lämpning, skall bestämmelsen i ij

kap. I

tredje stycket första punkten tillämpas först sedan pågåendeiind

ringar i domkretsind elningen har genomförts i vad de berör domstolen

6. Äldre författni ng eller föreskrift äger fortsatt giltighet uta n hinder

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakt tagits vid li ].

lämpning av denna regeringsform. Bemyndigande, .som har be sluiats av

Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, fåruinyti.
jas även efter den under I angiv na tidpunkten, tills riksdagen bestämmer

annorlunda.

Bestämmelserna i 8 kap. 17 § i denna regeringsform skall gälla i fråga om

äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och rike
dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Bestämmelser i äld re lag eller annan författning om Konungen el er

Kungl. Maj:t skall efter utgången av den i 2 första stycket an givna tiden

gälla regeringen, såvida det icke följer av föifattning eller i öv rigt framgår
av omständigheterna att konungen personligen, högsta dom stolen, rege­

ringsrätten eller kammarrätt åsyftas.

Föreskrift som enligt äldre lag e ller annan författning skall b eslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag.

8. Förekommer i lag e ller annan författning hänvisning till e ller avses

där eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den na regerings­

form. tillämpas i ställe t den nya bestämmelsen.

9. Ombud för svenska kyrkan sammanträder till allmänt ky rkomöte en­

ligt vad som är särskilt föreskrivet.

Till prästerlig befattning inom svenska kyrkan får ej annan utnamnas.in

den som bekänner kyrkans lära. Medför annan befattning skyldighet att

undervisii i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den lianvvn
till de söka ndes trosåskådning som därav kan påkallas. Befattningshavare,

som ej tillhör svenska kyrkan, får icke deltaga i avgörande av m ål elkr
äiendc. som angår kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, n'rb

ning av p rästämbetet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan. Nar^'

dant ärende avgöres av regeringen, skall dock hinder som nu sagts'v-
gälla för anna n än föredraganden.

^

Till ärk ebiskop eller biskop utnämner regeringen en av de tre soni

foreslagits i den ordnin g som kyrkolag föreskriver. Om tillsättning av
terliga tj änster i försa mlingarna och den rätt som därvid till kommer • .
ringen och lö rsamlingarna föreskrives i kyrk olag.

n-,,,,

tan hinder av vad denna regeringsform föreskriver om a tt la g s

-Avser inlörandei av regeringsformen 1974: 1.S2.

¬

f Ir.is ell'-'''

riksdagen skall i fråga om kyrkolag gälla, att så-

gpS 1979:933

i

lag stilla^' ändras eller upphäves av regeringen gemensamt med riks-

f^en

erfordras samtycke jämväl av allmänt kyrkomöte,

fr'nv riksdagen antaget förslag angående kyrkolag ej utfärdats som i g

närinnst följande lagtima riksmötes början, är förslaget förfallet,

^Vad I dennft reger ingsform f öreskrives om primärkommuner skall, med

i

ndanwg av I kap. 7 § första stycket andra punkten, äga motsvarande till-

j

l^mpaing i fråga om kyrkliga kommu ner.

j

' Gi;nom denna regenngstorm gores ej andnng i vad som hittills har gällt

enlie: 2 § " den äldre regeringsforme n.

|

^ Del f orna prästeståndets privilegier, förmåner, rättigheter och friheter

;

^kali fortfarande gälla, om de e j har ägt oskiljaktigt sammanhang med den

;

siåadi;! förut tillkommande representationsrätten och således upphört med
Jcnna. Ändring eller upphävande av dessa privilegier, förmåner, rätttghe-

:er och f riheter får cj ske pä annat sätt än genom regeringens och riksda-

i

cem sammanstämmande beslut och med bifall av allmänt kyrk omöte.

Denna lug^ träder I kr aft den 1 januari 1977.

1. Än dringarna i reger ingsformen® träder i kraft d en 1 januari 1977.

2. Utan hi nder av 2 kap. 16 § behåller äldre föreskrift, som innebär sär­

behandling p å grund av kön, sin giltighet tills vidare. Sådan föreskrift får

ändras, även om ändringen innebär fortsalt särbehandling.

3. Bestämmelserna om medlem skap i svensk a kyrkan gällerutan hinder

av 2 kap. 2 i dess nya lydelse.

4. V id ikraftträdandet föreliggande be.stämmelser om att film icke får fö­

revisas offentligt, om den ej dessförinnan har godkänts för sådan visning,
taller utan hinder av 2 kap, 1 S 3 i den nya lydelsen och 14 § första stycket.

5. Äl dre förfaiining eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av

att den i cke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till-

lämpning av regeringsformen i des s nya lydelse.

Denna l ag® träder i kraft den 1 januari 1980.

!• .V ridringarna i regering sformen' träder i kraft den I januari 1980 .

2. Äl dre föreskrift om ska tt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2

kap. 10 t; j indra stycket.

Pä rogeringens vägnar

THOR BJÖRN FÄLLDIN

HÅKAN WINBERG

(J ustitiedepartementet)

;''^26: 870.

T'11 1976: 871.

2443

^'"1^79:933,

• '

¬