SFS 1979:933

Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 1979:933

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1979:933 om �ndring i regeringsformen; utkom fr�n trycket den 29 november 1979 ulfardad den 15 november 1979. Eiligt riks dagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen'' (/ri.rall nuvara nde 13 kap. 7- 11 �S skall betecknas 13 kap. 8-12 ��, att 2 kap. 7, 9. 10, 12, 18 och 20 ��, 8 kap. 1,4.7, 15. 16 och 18 �� 10 kap. 5 skall ha nedan angivna lydelse, (/rit at t i regering sformen skall in f�ras tv� nya paragrafer, 11 kap. 14 � 13 kap. 7 av nedan angivna lydelse, alt i p unkt 9 �verg�ngsbest�mmelserna h�nvisningen till "1 kap. 6 � fttsia stycket andra punkten" skall bytas ut mot " I kap. 7 � f�rsta styck et andra punkten". Till f�ljd h� rav kommer regeringsformen att ha f�ljande lydelse fr�n och dag d� denna lag tr�der I kraft. ' KU 39. rskr 359. KU 1979/80; 1, rskr 2. 2419 "^^formen omtryckt 1976: 871. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979: 933 2420 1 ka p. Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. I All iMlCIIUIt; niiirwi I o i)en svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p�allm ' lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlar' ^'^ riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. ' ' Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2 S Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nnisk lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet Den e nskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall va grundl�ggande m�l ftir den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �lig ga det allm�nna a tt trygga r�tlen till arbete, bostad och utbildning sann au verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�. Det allm�n na skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla om r�den. Det all m�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor lika r�ttigh eter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheteratt beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. 3 S Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordnine- en �r rikets grundlagar. 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag. beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r� valtning. 5 � Konungen e ller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron. �r rikets statschef. Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, omdrollninc �r statschef, g�lla henne. fl � Regeringen styr r iket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. 7 � I riket finns p rim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande� r�tten i kommuner na ut�vas av valda f�rsamlingar. Kommunerna f�r taga ut ska tt f�r sk�tseln av sina uppgifter. 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga r�rvaliniat- en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullger'TP gifter mom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet b eaktaalb^ likhet inf�r lagen sam t iakttaga saklighet och opartiskhet. 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter 1 � Varje medborgare �r gentemot del allm�nna tillf�rs�krad ^ 1- yttrandefrihet; frihet att i ta l. skrift eller bild eller p� an nat .salt c a upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 informationsfrihet; frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt SFS 1979:933 �vrigt ta ga del av andras yttranden, "'y ni�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r uppjys- eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt ve rk, j (jemonstrcition.sfrihet. frihet att anordna och deltaga i demonstration piallm�n plats. _s, f�rening sfriliel: Irihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna el- [ircnskilda sylten, ft religionsfrihet: Irihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. Betrahande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tr yckfrihetsf�r- orJningen. I de nna Imns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av ali- ntanna tm ndiingar. 2 � Varje medbo rgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att giva t ill k�nna sin � sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s� dant h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot iv�ngatt deltaga i sam mankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan m eningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tros� samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta me� ningen. 3 � Anteckning om medborgare I allm �nt register f�r ej utan hans sam� tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning. "1 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma. 5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte ilyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. ^ i t Varje medb orgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat rioppsligi ingrepp �ven i an nat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�r- jamie skyddad mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intr�ng moi unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hcrnlic av lyssning el ler upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt ^^ddclande, ' ^ Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket, 'nyen m edborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt "i|=tlborgarskap i ann at fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke genom att intr�da i all m�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Ulan '""ier h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�g a om sitt ^^Jborgarskap skal! f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare l�rf�reskn- i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan �r medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r sill svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe- 2421 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:933 r�vande. Hnn �r �ven i �vrigt tillf�rs� krad frihet att f�rnytia si(. . oeh all l�mna de tta. 9 Har annan myndighet �n d omstol ber�vat n�gon medborgare IVih. med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna'p"" Pon pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g �ller dT icke n�r fraga �r om att till riket �verHytta verkst�llighet av frih etsher vande p�f�ljd som h ar �d�mts i annan stat. Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rs ta stycket br vit omhiindertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� sake n pr�vad ' domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol lik st�lles i y dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md lag och ordf�rande n i n�mnd en skall vara eller ha varit ordin arie domare Har pr�vning som avses i f� rsta eller andra stycket icke uppdntgiisi, myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r. skall den ankommapi allm�n domstol. 10 S Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv �rare brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild riittsver- kan av brott. Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f �ljer av f�re� skrift. som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt-eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det. far dock lag inn eb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen in te hade tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om reg eringen el er riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f orslac j�mst�lles ett meddelande i skr ivelse fr�n regeringen till riksdagen om all s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undanlag fr�n f�rsta meningen, om r iksdagen finner att det �r p�kallat av s� rskilda skill i samband med krig. krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. 11 S Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej hel er f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l. F�rhandling vid do mstol skall vara offentlig. 12 � De fri- och r�ttigheter .som a vses i I � 1-5 samt i 6och 11 � andra stycket f�r. i den utstr�ckning som 13- 16 �� medgiver, begr�n� sas genom lag eller geno m annan f�rfattning efter bemyndigande i ligt 8 ka p. 7 S f�rsta stycket 7 eller 10 �. t tillgc'ln^'^ _ -art I ett dem okratiskt samh�lle, tiegrausningenfil aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �n dam�l s" . .. ...arwihoininl 2422 f / Clier lU Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgcln^ andam�l som �r godtagbart i ett d emokratiskt samh�lle. Begr�nsningen � t aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �n dam�l snU har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot n io den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelscns grundvalar. ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller an -s�dan �sk�dning. Fot-slag till lag som avses i f� rsta stycket eller till lag om 'jj! upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� E ' � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> IV ledam�ler vila i minst tolv m�nader fr�n det att det SFS 1979:933 utslsOit>> tinindet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttede-' ^'Tv dc r�stande f� renar sig om beslutet. '^7redic stycket g� ller icke f�r.slag till lag om fortsatt giltighet i h� gst tv� av lag' fdrslag till lag som enbart ang�r ' I f�rbud ad r�ja s �dant, som n�gon har erfarit i allm �n tj�nst eller un- jcnii�randc av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn ,ill intresse som angives i 2 k ap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen, 1 husrannsakan eller liknande intr�ng eller 3^ fri hetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstimlionsul skot tet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida ireJjcstycket �r till�mpligt i fr�g a om visst lagf�rslag. j3 � yttrandefriheten och informatiDnsfriheten f�r begr�nsas med h�n� syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, en- ifiids anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi dare f�r friheten att yttra sig i n� ringsverksamhet begr�nsas, I �v- ngt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske en� dast oin s� rskilt vik liga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar .som f�r ske med st�d av f�rsta vtyckel skall s�rski lt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och informalionsfrihcl i p olitiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu� rella angel�genheter. Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke me ddelande av f�reskrifter som ulan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. 14 S M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av k�nsyn til l r ikets s�kerhet, till ordning och s�kerhet vid sammankomsten dier demonstrationen eller till tr afiken eller f�r att motverka farsot. f�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar rilkas verkstimhet � r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse ta f olkgrupp av v iss ras. med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. Ii l.ag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare itii^sgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras. hudf�rg eller etniskt ur- ""Ptiing tillh�r minoritet. it Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare "lasgynnas p� gru nd tiv sit t k�n. om ej f�reskriften utg�r led i s tr�vanden fil tistadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt rik'r motsvarande tj�nsteplikt. '' Ii l �reni ng av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets- yvare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag rikr avtal, ^ Vie medborgare vilkens egendom tages i anspr�k genom expro- eller annat stldani f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning for 2423 1 enligt grun der som best�mmes i lag . � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:933 2424 II 19 S F�ifaltarc. konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina bcstiininieiser som m eddelas i lag. enlij 20 om i) Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i frj 1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammank omst f�r opinionsbildninc^ ii i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra tro ssamf, eller annan sammanslutning (2 � andra meningen). 2. skydd mot d�dsstrafT. kroppsstraff och tortyr samt mot m edici pfiverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��), 3. r�tt till domstolsp r�vning av frihetsber�vande med anledning avbrott ;an eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena). 4. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�tisverka av brott samt mot re troaktiv skatt eller statlig avgift (10 �). 5. skydd mot inr� ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rs ta stycket) 6. skydd mot missgynnande p� grund av ras. hudf�rg eller e tniskt u r� sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��). 7. r�tt till fackliga strid s�tg�rder (17 �). 8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f� rfogande (I8�). Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag. �r utl�nning h�r i ri� ket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om 1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihcl, f�reningsfrihet och religionsfrihet (I �), 2. skydd mot t v�ng att giva till k�n na �sk�dning (2 � f�rsta meningen). 3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i ann at fall �n som avse s i 4 och 5 ��. mot kroppsvisitation. husrannsakan och liknande intr�ng samt mol intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 S). 4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen). 5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena). 6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket). 7. skydd mot i ngrepp p� g rund av �sk�dning (12 � andra sty cket tredje meningen). 8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �)- P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 � tredje stycket. Q�rdc stycket f�rsta meningen samt femte stycket. 3 kap. Riksdagen I � Riksdagen u tses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter- F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare. R�str�tt vid val till riks dagen tillkommer svensk medborgare som" bosatt I nk et. Om r�str�tt f�r svensk medborgare .som ej �r bosatt i ri e inns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderlon �rs nast p� valdagen elle r som �r omyndigforklarad av domstol har ej r�stf' r�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�rcs grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r. Spg 1979. 953 Regeringen f�r f�rordna om extra vaJ till riksdagen mellan ordinarie I gjjira val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet. ^^gfter val ti" riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n ^ m�nader har f�rf lutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de, rheticr f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, ei^ier det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan Vatt ny regering skall tilltr�da. Besi�nimelser om extra val i vi sst fal! finns i 6 kap. 3 �. 5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi� gast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts. " Vaije v al g�ller f� r tiden fr�n det alt den nyvalda riksdagen har samlats [ill dess den n� rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda� gens valperiod. 6 � Fiir va l till rik sdugon �r riket indelat i v alkretsar. Mandaten i riksd agen iitg�res av trehund ratio fasta valkretsmandat och ueltionio utj�m ningsmandat. De fasta val kretsmandaien f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av enhei�kmiicav l �rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i va rje valkrets udiantalet r �stber�ttigade i hela riket. H�rdelningen fastsl�lles f�r tre �r i "viinJer. 7 S Mandaten i�idelas mellan partier. Med parti avses varje samman- dutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck� ning. Fndast parti som har tl'Ut minst ivra procent av rosterna i hela riket �r ber�uigat att deltaga i f �rdelningen av mandaten. Parti som har l�tt f�rre roslerdeliager dock i f�rd elningen av de fasta valkretsmandaien i va lkrets, dar partiet har fatt minst tolv procent av r�sterna. 8 � De fasta valkretsmandaien f�rdelas p� varje valkrets proportionellt "idlan paitierna p� grundval av valresultatet i valkielsen. Uij�mningsmandalen f�rdelas mellan partierna s�, alt f�rdelningen av allii m andat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har lilSfalli! parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid fordelningen av de fasta valkreismandaten erh�llit flera mandat �n som "ivMsvarar den piuporlionella representationen i riksdagen f�r partiet, '^rtses vid f �rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fttsla ^�lf^retsmandat del har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats "icllan partierna, tillf�res de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatal.smetoden f�rsta divisorn j�mkad till 1.4. ^ I'dr varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot ers�ttare f�r honom. 2425 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^ i-iulnst den s.mi uppfyller villkoren f�r r�str�tt och ; SI'S 1979. ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. som �r "'Vndu, 11 Val lill riksdagen f�r inerklagtis hos en av riksdagen utseda . . .... 1 1.. .:ii .-II-.,! I...1 vaj. .... - W ^ ^ pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot "t�var sin drag utan hind erav att valet ha r �verklagats. �ndras valet, intager ny ie^ mot sin plats s� snart iindringen har kungjorts. Vad nu sagts o m �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. ' Valpr�vningsn�mnden bestar av ordf�riinde. .som skall vara eller ha vj rit ordinarie domtire och som ej far tillh�ra riksdagen, och sex a ndra ledj miiter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val. s� snart valet liarvim nit laga kraft, lo r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordfiiran^ den viiljes s�rskilt . N�mndens beslut f�r ej �verklagas. 12 i) Ytterligare best�mmel.ser i d e �mnen som angives i 2 -1] i � 53^^, om utsee nde av ers�ttare f�r riksd.igsledam�terna meddelas i riksdagsord� ningen eller ann:m lag. 2426 4 kap. Riksdagsarbelet 1 S Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�l es i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. 2 � Riksdiigen utser inom sig f�r varje valperiod en talman sa mt e n f�rste, en tmdre och en tredje vice talman. 3 S Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med v ad s nm n�rmare angives i ri ksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�g a om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i de nna rege� ringsform. Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott.ell finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i ri ksdagsordning� en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredesf�re avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regcringsfomi. 4 � N�r �rende skall avg�ras i ka mmaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enligh et med vad som n�rmare angives i r iksd'i�^ ordningen. Bcsi�mmciser om j�v finns i riksd agsordningen. 5 ii Vid omr�stning i riksdttgen g�ller som riksdagens beslut den mcnw? varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig. om ej annat s�rskilt ves 1 denntt regering sform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till '" """''ff''" i riksdagen, i hu vudbest�mmelse i rik sdagsordningen. Om f� rfaranilo' ika l�stetal finns best�mmelser i riks dagsordningen. f' il Riksdagslediimot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag s "'" "tan hinder av tj�nstenppgift eller annan s�dan f�rplikicl-se som �ligg^ nom. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^ eller ers�ttare f�r icke iamtia sitt uppdrag utan riks- SFS 1979:933 medgivande. js j r det llnns imicdning lili det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den sc a Slann> obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. I cdamot etlei ers�ttare f�r i ann at fall �n som avses i andra stycket skil- " s li�n uppdra gol ondast om han genom brott har visat sig uppenbarligen oiinipiig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol. 8 j Ingen ftr v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag ,;om riksdagsledamot e ller ber�va honom friheten eller hindra honom att inom riket p� gi und av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet ar uppdra get, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst ri .>m sj�liedclar av dc r�stande har f�renat sig. MKst�nkes r iksdagsledamot f�r brott i a nnat fall. .skall best�mmelser i |;igom gripaiide. anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n� ner brolie! ellci har tagits p� barg�rningcller fr�ga �rom brott for vilket ej �r R�cskrivet lind rigare straff �n f�ngelse i tv� �r. 9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege� ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda� mots st�lle n�r denne �r ledig. Besl�mmelserna i 6 � och H tj f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av uppdrag som r iksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag. F�r ers�tt are som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller bcstam- meKerna om ledamot. 10 � Yltciiigare bestiimmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags� ordningen. Skap. Stat.schefen 1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel� genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under stats� chefens ordf�randeskap. - S Som st atschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har f yllt tjugo fem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag s�som tal man eller riksdagsledamot. Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. ^ Ar konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av Jonungahuset. som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare ^"g�ra statschefens uppgifter. ^ ^ Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vi- ^^"kt^f�rcst�ndarc. 2427 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:933 Delsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren iinnu " har fylli tjugofem �r. 5 g Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att r g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem. skall regeringen an! la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skal l anses h- avg�tt. 6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nsic�. ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enlig t Beller'^j kan tj�n stg�ra. Talmannen eller, vid f�rfall f� r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege� ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�� rig kan tj �nstg�ra. 7 � Konungen kan e j �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �talas f�r sina g�rningar som statschef. 2428 6 kap. Regeringen 1 S Regeringen bes t�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ijfj. Statsministern tills�tter �vriga statsr�d. 2 S N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riks dagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal- m�nnen och av giver sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i u t� skott. pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksda� gens ledam�ter mot f� rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. 3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nyt t en ligt 11 Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat t.ilmannens f�rslag, skall f� rfarandet l�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst .sedan val till riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�na� der. skall extra val f�rr�ttas inom samma tid. 4 S N�r riksdttgen har godk�nt f�rslag om ny sttitsminister. anm�lf ne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. H�r� efter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r .statschefen el� ler. vid f�riall f�r de nne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alllid i'" seljen. falmannen utr�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riks dagens Og nar. 5 S F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat .statsr�d icke Ain.iu ler riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rcF nngcn forordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut gan c ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroende o ringen f�rordnar om extra val. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6!: nen ^ ^citsrrid s kall entledigas om han beg�r del. statStirinrstem av talman- SFS 1979:933 ^ ,ch an nat stjitsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i an nat '"^.fiiledica annat Statsr�d. 7 5 Om siaisminisiern entledigas eller d�r. skall talmannen entlediga �v- riciisMtsr�cJ. ji � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina bskiliningartill dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n .statsmi- nMern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning (ill dess HierlniJare har till tr�tt, om statsministern beg�r det. g 5 Fnilast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst til) �r. _ _ ^ Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inne� ha u ppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom. 10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en� ligt d etta kapitel an kommer p� talmannen. 7kap. Regering-sarbetet 1 S l-or beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I delta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. 2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar och yttrand en inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. 1 den omfattning som beh�vs skall lillf�lle l�mnas .sammanslutningar och enskilda att yttra sig. 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r- faitningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, t d en omfattning som sngivcs i lag. under stutsmini-Sterns �verinseende avg�ras av chefen f�r det ''fpariemenl till vi lket �rendena h�r. ^ � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och ^ordf�rande vid s ammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege- fi"&ssammanlr�de. ^ Departementschef �r vid regering.ssammantr�de f�redragande i aren- h�r till hans departement. Statsministern kan dock forordna att �fcnde eller grupp av �renden, som hor till visst departement, skall fore- ^3giis av annat s tatsr�d an departementschefen. ^ Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall i pro tokollet. 2429 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979: 933 2430 7 I orfailningar. f�rslag till ri ksdagen och andra cxpediiioner yy 7 ^ rui c - av re ringens beslul skall f�r att bliva giillande skrivas under av statsmin" eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan doc k f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�is kilda fall f�r skriva u nder " expe� dition. 8 S Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i c gensk- si�lll�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans iippgifie/H^^ .t-.i^minkiorn ei ut sett St�llf�retr�dare eller har ocks� fl(�nn� f;;,r... ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall - . " isterns uppgifter i st�ll et av det av de tj�nstg�rande siaTsIl" den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d ii ka l�nue. h ar den �ldste av dem f�retr�de. statsministern ej l�ges statsministerns 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � .Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r� ttigheter f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas en� dast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behand las i s�rskild ordning. 2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person� liga och eko nomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�reskrifter �r bland andra: 1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap. 2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f� r�ldniskap, om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt, 3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag, f�reningar, samf�lligheter och stiftelser. 3 vj F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm �nna, som g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �v rigt avser ingrepp i ens kildas per� sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana l�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r� ttsverkan av brott, om s katt till sta ten samt om rekvisition och annat s�d ant f�rlo- gande. 4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela rike t och om f�rfa- landel vid folkomr�st ning i grundlag sfr�ga meddelas genom lag. 5 .!? Grunderna f�r �ndringar i ri kets indelning i kommuner s amt grunder� na for kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r d en kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� fdresknl* ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden. <5 � Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten, bemyndigande i lag om anna n skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�gen t eller gdva, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller t'� 'II* _ C" " * " ^-^^1 Kill 111 ICl Wll� lyflJ'* ta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�. gande kan in nefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av ver sa " , """ciaua ratt att gora skillnad mellan oiisa su.t �*" och ohka delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin bes � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> p[l vid cemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge- gjrg 1979; 933 "Tie �>m f inans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta eket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�r- jan av niimiasl f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad h�refter. 1 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge� nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna ;ivser n�got av f� ljande �mnen: 1, sk ydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2, utl� nnings vistelse i rike t. 3, in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk� ning, kommunikationer, kreciitgivnlng, n�ringsverksamhet, ransonering el� ler utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�, I jakt. fiske, djurskj'dd eller natttr- och milj�v�rd, y trafik eller ordningen p� allm�n p lats. 6. undervisning och utbildning, 7. f� rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. Bemyndigande som avse.s i f�rsta .stycket medf�r ej r�tt alt meddela f�re- sknfter om annan r� ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag. som inneh�ller bemy ndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven an� nan r� ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av foreskrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. S � Ulan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med at t fullg�ra f�r� pliktelse, 9 � Utan hind er av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara. Regeringen eller kommun kan e fter riksdagens bemyndigande m eddela s�dana foreskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars .skall meddelas . av riksdagen. f� 5 Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 � forsla s tycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�ieskrift i lagen ^f.al! b�rja eller upph�ra att till�mpas. f � Bemyndigar riksdagen enligt delta kapitel regeringen att meddela f�- 'eskrjfier i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �ver- "^'or�t f�rv altningsniyndighet e ller kommun att meddela best�mmelser i I fall som nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvaltnlngs- '^lidighet Un der riksdagen att meddela s�dana best�mmelsci. ^ f�reskrifter soni regeringen har meddelat med st�d av bemyndigan- avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�v- riksdagen best�mmer det. 2431 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> mmm SFS 1979: 933 2432 13 Regeringen fnr ut �ver vnd som f�ljer av 7- K) S S j-c nun, nirordnin besluta ^ 1. f�reskrifter om verkstiilligiiel av lag. 2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen Regeringen f�rej pit grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som- ser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller pft grund av besir melsen i f�rsta stycket 2 besluta f� reskrifter som avser den konitnunalalt skattningen. Regeringen fft r i f�rordning som avses i f� rsta stycket �verlata at under ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mne t. ' 14 S Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i vis st �mne utm ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i s amma �mne. 15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det and ra beslutet far ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�ilits val till riksdageni hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare sk all minst tio mantider f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes! riksdagens kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�t� tedelar av ledam�terna f�renar sig. medgiver undantag h�rifr�n. Riksdtigen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om sti ftande av grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan all samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget. Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkan� de d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet . S�dant yr� kande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen a ntog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i uts kott. Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till ri ksdagen som avses i f�rsta stycket. Vid om r�stningen far de som har r�str�tt v id vald f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F �r� slaget �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star mot f�rslaget och de till anta let �r fler �n h�lften av dem som h ar avgivit godk�nda r�ster vid riks dagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslagd till slutlig p r�vning. 16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i I.*� S f�rsta .styc� ket f�rsta och andra meningarna .siimt an dra stycket. Den kan ock.s� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och nicr �n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet, fill�ltg^'^ stammelse i rik.sdagsordningen beslutas dock i samma ordning som l ag' allm�nhet. 17 � Lag t�r ej �ndras eller upph�vas anntil �n genom kig-1 Rftp" nng cllci upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger I - c �- 16 niotsvarande till�mpning. '8 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall nnnas ett lagr�d, van t" g�r domare i h�gsta dom stolen och regeringsr�tten. Yttrande M inhamtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i n kso- ordningen.avrik.sdagsuiskott. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Yiirande ;> v lagr�det b�r (nh�mias Innan riksdagen beslutar grundlag om gpg 1979: 933 . ;,, r ]i,g som avses i 2 kap. 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra !r"vk�t el ler lag som �nd rar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal L'skai(ninp� ^ ^ ^ i 11 kap., om la- iir viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�l- eririheien- lag om begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna hand� ling Myc hesl l^rj�ck icke, om lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av beskaffenhet eller skulle f�rdriva lagstiftningsfr�gans behandling sj alt avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att siitia lag i n .tgot av de �mnen som a vses I f�rsta meningen och har lagr�- jcis yttrande dessf� rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r nksdagcn re dovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett lag- ! rersiag ntg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning. | ijgr�Jels granskning skall avse ! I, hur f�r slaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �v- ^ rict. t \ hur f�rslagets f�reskrifter f�uh�ller sig till va randra, 3. hu r f�rslaget f�rh�ller sig til! r�ttss �kerhetens krav, 4. nm f�rslaget �r s� utformat alt lagen kan antagas tillgodose angivna | sjflen. |- 5. vilka p roblem som kan uppsl� vid till�mpningen. N�rmare best �mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring || niciiddas i lag. il 19 5 Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�- i i ;ma Rireskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i ' pundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. hagar skall kung�ra s s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning- ai.om ej annat f�reskrives i lag. j! Hap. Finansmakten 1 � Om r�tten att besluta om sk atter och avgifter till staten finns best�m- "iclseri 8 kap. 2 � Statens med el f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har be- M�ml. I Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen | ?ctiL>m budgeireglcring enligt 3.^ ��. Riksdagen f�r dock best�mma att i medel t ages i anspr�k i annan o rdning. I j ^ ^ Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r , om s�rskilda sk�l f�ranleder det, Rir annan budgetperiod. Riksdagen | ^ cst�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkoms terna skall ber�knas och an- " anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbu d- " ; m. J ; Riksdagen ka n besluta att s�rskilt anslag p� statsbudget en skall utg� f�r ^ lid an budgetperioden. 'd h udgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen bea ta e o , . krig. krigsfura eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel : forsvar. | i '^^~SFS 1979 I ' � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:933 2434 g_-V' .^"_> i l- s%�''k: f^F�* 4 � Kan budgctrcglcring enligt 3 � icke avslutas f�re budgetpe " h�rjan. best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansuisr'''"' den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess bud getregicri ' f�r perioden slutf �res. 5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbud get g�ra ny be ^ nine av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslac ning av siaismKuinMti oaim anvisa nya anslag. 6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen . 7 � Riksdagen kan i s amband med budgetreglering eller annars beslui- riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten avser. 8 tf Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till rege ringens disposi tion. Vad nu sagt s g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdaeen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f �tvalinine 9 � Riksdagen fastst�ller i de n omfattning som beh�vs grunder f�r f�r� valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdacenstill� st�nd. 10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemytrdigande taga upp l�n d- ler i �vrigt ikl�da s taten ekonomisk f�rpliktelse. Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i en lighet med riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten. N�rmare best�mmelser h�rom meddelas i lag. 11 � En inom riksdage n utsedd l�nedelegation �virrl�ggeri f�rhandlings� fr�gor r �rande anst�llningsvillkor, som skall g�llti f�r statens a rbetstagare eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med st atsr�d som r egeringen be� st�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riksdtigen eller dess myndigheter �verl�gger l�nedelegationen dock i st�lle t med den som riksdagen hest�ia- mer. L�nedelegationen f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s �dan fr�ga el ler, om fr�gan har lindantagits fr�n avtal, f�rslag til l reg leringar den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall har besl utat annat. N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning m edde� las i riksdag sordningen. 12 � Riksbanken �r mynd ighet under riksd agen. R;I-.-II 1-- . ... ^ l\l^sodn^en ar myndighet under nksdagen. Riksbanken f �rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en s uppkan^ for honom f�ro rdnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �viiga se.x v�liesa^ riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen hat f�iurdiiat �r orilf�rai' Han f�r ei ui�vn nnri'it ^ ! _i... ril-sbankcns k" ...uniijA .1UIII ICgCIMIgeil lUll , an f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens ning. Best�m melser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens e ^ ning I �vrig t samt om dess verksamhet meddelas i riks dagsordningen oe n � annan lag. sin Fniim�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�nncd ski ld fni" ^ nppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r oidf�randen cU dennes suppleant. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 utgiva sedlar, Best�rtimelser om pen- 3p5 1979*933 j^jnc-och heialnirig sv�sendet meddelas i �vrigt geiions lag. JO kap- F� rh�llandet till andra stater j � Qverenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa- ,p,ng�s av regeringen. ") ^ Kegcringen ftir ej ing� f�r riket bindande internationell �veren.skom- utan att rik sdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut- siitterat: lag �ndras eller upph�ves eller att ny lagstiftas eller om den i �v - ri !! g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. \ f all som avses i f �rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r del nksdagsbesliJl som l�ruts�ttes. skall samma ordning iakttagas vid godk�n- nunJetav �verenskommelsen. Regeringen f�r ej hcllci i ann at fall �n som avses i f�r sta stycket ing� f�r nket bin dande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god� k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock underl�ta att in h�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om rikets intresse kr�ver det, I s �dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga rneduirikesn�mndcn in nan �verenskommelsen ing�s. } � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� interna- liofiell �verenskorrmieise i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksda� gens cileriitrikcsn�mndcns medverkan. 4 5 ' Best�mmelserna i I - 3 �ger motsvarande till�mpning p� �tagande av i ntcrnaiioneli f�rpliktelse f�r riket i a nnan form �n �verenskommelse vami p � upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse. 5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, reeeritigen eller annat i reg eringsformen angivet organ kan i beg r�nsad om� fattning �verl�tas till niellanfoiklig organisation f�r fredligt samarbete, till Vilken rik et �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol, ffiirvid t� r ej � verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stiftande, �nd� ring eller upph�vande av grundlag eller fimga om begr�nsning av n�gon av 'Ijtfri- och r�t tigheter som avses i 2 k ap. Ang�ende beslut i fr�g a om �ver- '^'"^Ise g�ller vad so m �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i slidan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen t fr�ga om �verl�telse genom ^"bcsliii, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rde- '^rlur av ledam�terna f�renar sig. ^ f f�tiskjpnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings- tillkommer r iksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angi- �verl�tas till annan stal. till mellanfolklig organisation eller ^llundsk eller internationell inr�ttning eller samfaHighet, om riksdagen ^jvrdnar om det ge nom ett beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�s- orj Beslut i fr�ga om s�dan �verl�telse kan ocks� fattas i den vom g�ller f�r stiftande av grundlag. ^ ^ f^^neringen s kall fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om 2435 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:933 2436 I II dc utrikespolitiska r�rhfilianden, som kan f� b etydelse f�r riket., l�gga med n�mnden om tiessa s� ofta det erfordras. I alla utr ike . "!.# . I-..!! f�rf� :�Vi�nrii " "ch �vfr. l�gga meu -- ........... . alla ut rikes[ircn,u av s t�rre vikt skall regeringen tore avg�randet �verl�gga m ecl n �mn om det kan ske. 7 i; Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mnd""' sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. " "' imndcn sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regerin sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�'^ �ceninc i viss fr�ca. Ordf�rande vid samm: inir:i,i� j skyldig att s: .j... c. ..cLnuens ledam�ie; beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de m ed n �mn den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern. Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden <all visa varsamh et i fr�ga om meddelanden till andra om vad h ani,...� jamoi av uiriKesiiauiiiueu uei. ue.i suui i ovng i ar Knuten till n�mnde skall visa va rsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad h an har er farit i d enna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillk orlig tystnad, plikt. 8 S Chefen f �r det departement till vil ket utrikes�rendena h�r skall h�l� las underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat eller till mellanfolklig organi.sation uppkommer hos annan statlig myn� dighet. 9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid (or att m�ta v�pnat a ngrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r I �vrigt ins�t� tas i strid e ller s�ndas till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det. 2. del �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden. 3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom� melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. I-�rklaring att riket �r i krig f�r. utom vid v �pnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i e nlighet med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets ter� ritorium i Ired e ller under krig mellan fr�mmande stater. 11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning 1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr� vat av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta do mstolen och re- genngsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som h. ir utn�mnts till ordinarie domare i dom stolen. , smed i ciui iijjiuicn. Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas i ,1 . " . .. � . r-.li ciici I cjiti , . Sto av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall foresknvcs l'Ur\ I I '<ap- 11 s f�rsta stycket. ^Vid domsto ! som avses i andr a stycket skall rinnas ordinarie domare^ raga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en vis s hes a grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g� ras "' h�rifr�n. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 J Ingen niyniiiphct. ej heller riksdagen, flr best�mma, hur domstol SFS 1979:933 domstol I � vrigt skall till�mpa Ji[srepci i s�rskilt fall. 3 5 R�ttstvisl mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan mpdighet �n d omstol. Om domstols pr�vning av frihelsber�vande f�re- ,iavcs i 2 kap . 9 �. 4 Om doms tolarnas r�ttskipningsuppgifier. om huvuddragen av deras organisation och om r�ttcgfmgen f�reskrives i la g. 5 j Den som har utn�mnts till o rdinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten enilast 1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�ns� te�liggande har v isat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten. 2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r skyldig att avga meti pension. Har ordinarie do mare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn� dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Detsainma g�ller beslu t varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut� �vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning. Om det p�kallas av organisatoriska sk�l. f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rllyttas till a nnan j�mst�lld domartj�nsl. 6 Ii Under re geringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala �mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform el� ler annan lag �r my ndighet under riksdagen. F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun. F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, .samf�llighet, , "iiifielse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, sbll del ske med s t�d av lag. ' !i ingen m yndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or- pun. f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s� rskilt fall besluta I iirende so m r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller Mmi r �r till�mpning av lag. � ^ l^Uskipnings- eller fijrvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. � � Tj�nst vid do mstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under '^pringen ti lls�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be- ^t�mmer. ^ tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga Bnindcr, s�som f�rtj�nst och skicklighet, tndast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar- �mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eUer re- eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst 2437 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I I I SI'S 1979:933 regeringskansliet n�rmast under statsrad eller tj�nst s�soni s vcnsl ebud. �ven i annat fall f� r endast den som �r svensk medborgare j" debud. Aven i a ni.ci ..... .... -....s "'^'""*"gare jnn i tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget lills�ites ge nom v . t�ksdagen. I �vrigt f�r krav ph sve nskt medborgarskap f�r be h�righet ' inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun unnsi:n" endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i la g. 10 ning lau. t? Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens g i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform nieddelaVi 11 S Resning i avgjort �r ende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviij,, av regeringsr�tten n�r fr.'iga �r om �rende f�r vilket regeringen, fdrraii ningsilomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i a nmi fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan m eddcLis lag. 12 S Regeringen f�r medgiva undantag fr<�n f�reskrift i f� rordning dier iV�n best�mmelse som har meddelats med st� d av beslut av regeringen.om ej annat f�ljer av lag elle r beslut om utgiftsanslag. 13 S Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd dier annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd l�r alt utreda eller lagfora brottslig g�rning ej skall �ga rum. 14 S hinner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift si ir i strid med be st�mmelse i grundla g eller annan �verordnad t�rfattning el er att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid desstill- komst. far f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen be� slutat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om f elet � r uppenbart. 2438 12 kap. Kontrollmakten 1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och icgcrings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l ulf� protokollen �ver beslut i reg erings�renden och de handlingar som hor IHI dessa �renden. Varje a nnat utskott och varje riksd.igsledamot f�rhos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr.�ga om sta tsr�ds tj�nsteut�vning eller handk�ggningen av regerings�rende. � f�et �liggcr konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till del. itKi p.-. g,ing om �ret. meddela riksdagen vad utskottet vid singianska"'-' I" f�rt j�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anl edning o""'' 2 minst en har funnit l�rtj�na uppm�rk... gora framst�llning till regeringen. 3 S Den som � r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvtir f�r hro�' mngen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt h.n " � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �tnl f�r brotl i ut�viiingen uv tj�nst som le damot av h�gsta domsto- '-"n eller rcgeiingsr�tlcti v�ckes i h�gsta domstole n av riksdagens ombuds- m;indlcrjiisiiiiekanstern. domstolen pr�var ricks� om ledamot av h�gsta domstolen eller l^vgennysr�tlon enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas Mti tj�nst eller va ra skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�c- riksdagens ombudsman eller jus titiekanslern. Krig och krigsfara ' I riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke rik sm�te, skall re- eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen '""'^Itita m i riksdagen skall sam mantr�da p� annan ort �n Stockholm. SFS 1979:933 I -sill ijiinsteplikt. �tal beslutas av konstitmionsutskottel och pr�vas av h�gsta donisioien. j { KiksdiiP^-n k an avgi va f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens Rntroci Jt-^- F�r s�dan f�rk laring, misstroendef�rklaring, fordras alt mer av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom. ' Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det minst cn tiond el av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till pr�vning imder tiden fr�n det att ord inarie val har �gt rum eller beslut om jMra v al h ar med delats till dess den genom valet u tsedda riksdagen sarn� ie, Yrkande avseende statsr�d som efter alt ha entledigats uppeh�ller sin befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning. Yrkande ont misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott. 5 ^ Riksdagsledtiniol f�r. enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram- sial a inierpeliaiion eller fi�ga lill statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes liiinsteiJi�vning ^ I 6 5 Riksdagen \ �ljoi en eller flera ombu dsm�n att i enlighet med Instruk- ! 1I0I1 som riks dagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig i verksamhet av laga r och an dra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan t ' de fall som angives i instruktio nen. Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �verl�ggningar och har tillg�ng t ill myndighe tens protokoll och handlingar. i Domstol och f�r valt ni ngsmyiidighct samt tj�nsteman hos staten eller kom� mun skall lillhandag� ombudsman med de upplysni ngar och yttranden han beg�r, Srtdan s kyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds- I muns tillsyn. .Mlm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman. | N�rmare best�mmelser om ombud sman finns i riksdagsordningen. 1 Riksdagen v �ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam- | bilen. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ; ncks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ll er instruktion f�r revisorerna. i R�visorcrna f�r enlig t hest�irimelser i lag infordra handlingar, uppgifter yttranden som beh�vs f�r gran skningen. i N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. | 2439 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:933 2440 . riksmotc. kan riksd agen eller lalmannen besluta om sammantr�j s �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksd, sedd krigsdelegalion tr�da i riksilagens st�lle, om f�rh�lhmdpni.T." det. andena k rj :aver Om riket iir i krig. meddelas f�rordnande att krigsdclegalionen skall da i riksdagens st�lle av ulrikcsn�mndens ledam�ter enligt n�rmap t? sl�mmelser i riksdagsoidningen. Innan f�rordnande meddelas sk-d^ '' r�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens led''^"' ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet geringen. Om riket � r i omed elbar krigsfara, meddelas f�rordnande som n sagts av iitrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern B f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�m ndens leda' m�ter �r ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr �d eller var f�r sig beslum att riksdagen skall � tertaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i rik sdagsordningen 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den d e b efo� genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej fatta beslut p� ockupe rat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i 11 S f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. 4 �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fu llg�ra sina uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege� ringens arbetsformer. 5 S �r riket i krig och kan till f�ljd d �rav varken riksdagen eller krig.sde- legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den misn den finner del beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r ej p� grun d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. � k �r riket i krig eller krigsfara eller rader s�dana utomordentliga f�r� hallanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befun� nit sig. kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grund lag annars skall meddelas genom lag. Frfordras det �ven i ann at fall med h�nsyn till svarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i laggutr'"^ f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekv isition clleran- nat sadant f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. tig med bemyndigande som avses i f� rsta stycket skall noga angiva^ un cr viii^., bemyndigandet f�r utnyttjas. BemyndiganJ- mec oi ej l�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordnings ullcr lag omval till rik.sdagen. I S �r riket i krig eller om edelbar krigsfara, .skall 2 kap . 12 S tredje st) het icke till�mpas. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> g � �r riket i k rig el Jer omedelbar krigsfara, kan regeringen me d st�d av SFS 1979: 933 Hagens bemyndigande besluta att uppgift, som en ligt grundlag ankom- regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. Sftdant hemyndi- wnde fir icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 S, om ej fr�ga �r endast pnr beslut att lag i v isst �mne skall b�rja till�mpas. Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda uttimordc ntliga f�r- ]i;\||anden f �r med avseende pa domstol f�r avdeltting av f�rsvarsmakten undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. I � att vid domstol skal! finnas ordinarie domare. " 9 5 Regeringen f�r ing� �ve renskommelse um ^"ape^^tilles^�l1d utan att inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med iitijkesn�mn- den. om uppskov med �verenskomm elsen skulle inneb�ra fara f�r riket. 10 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande, �nd� ring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val til l riks� dagen eller lag om h� gm�lsbrott, brott mot rikets .s�kerhet. �mbe,tsbrott. brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�ilsfarlig ryk� tesspridning. P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller vidtaga �tg �rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa- (ionstnakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens regler. Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�randet. 11 � �r riket i kr ig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p� annan ort �n regeringen, skall han an ses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. 12 � �r riket i krig. f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks� dagen, �r riket i krigsfara, n�r ordina rie val skall h�llas, kan riksdagen be� sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut sk�ll ompr�vas inom ett �r och d�r� efter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�l� lande endast om minst tre Q�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig om det. �r riket till n�gon det ockuperat, n�r val sk�ll h�llas, beslutar riksdagen j�mkningar av reglerna i 3 kap. so m �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�ras fr�n 3 kap. ] � f �rsta stycket, 2 f?, 6 � f�rsta stycket och 7- 11 ��. Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra ^^ycket om riket skall I st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�l- '=^5. Minst en tiondel av alla ma ndaten skall v�r utj�mmngsmandat. Ordinarie va l, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven skall h �llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upp- �rt. D et �ligger regeringen och talmannen alt i samr�d eller var f�r sig se '' I att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna. "ar ordinarie val till f�lj d av denna paragraf b�Hits p� annan tid �n n�r "annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma liden f�r d�rn�st j^'jande ordinarie val till den m�nad under tredje eller ��rde �ret efter det n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. .2441 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I I I SFS 1979:933 2442 s > �verg�ngsbcstiinimelser^ 1, Genom tlonmi rcgcringslbrm upph�ves den �ldre regeringsform Den �ldre regeringsfor men skal! dock med ne dan angivna undanlag lin^^" pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r u ndervii;|^' riksdagen slutligt antager denna samt. i de fall som angives nedan. ^ d�refter. I'n F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns inra,. tad. d� den na regeringsform tr�der i til l�mpning, skall best�mmelsen i ij kap. I tredje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�endeiind ringar i domkretsind elningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen 6. �ldre f�rfattni ng eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet uta n hinder att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakt tagits vid li ]. l�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, .som har be sluiats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�ruinyti. jas �ven efter den under I angiv na tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda. Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och rike dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. 7. Best�mmelser i �ld re lag eller annan f�rfattning om Konungen el er Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rsta stycket an givna tiden g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�ifattning eller i �v rigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta dom stolen, rege� ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag e ller annan f�rfattning skall b eslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag e ller annan f�rfattning h�nvisning till e ller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den na regerings� form. till�mpas i st�lle t den nya best�mmelsen. 9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till allm�nt ky rkom�te en� ligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet. Till pr�sterlig befattning inom svenska kyrkan f�r ej annan utnamnas.in den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning skyldighet att undervisii i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den lianvvn till de s�ka ndes tros�sk�dning som d�rav kan p�kallas. Befattningshavare, som ej tillh�r svenska kyrkan, f�r icke deltaga i avg�rande av m �l elkr �iendc. som ang�r kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, n'rb ning av p r�st�mbetet, befordring eller �mbetsansvar inom kyrkan. Nar^' dant �rende avg�res av regeringen, skall dock hinder som nu sagts'v- g�lla f�r anna n �n f�redraganden. ^ Till �rk ebiskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre soni foreslagits i den ordnin g som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning av terliga tj �nster i f�rsa mlingarna och den r�tt som d�rvid till kommer " . ringen och l� rsamlingarna f�reskrives i kyrk olag. n-,,,, tan hinder av vad denna regeringsform f�reskriver om a tt la g s -Avser inl�randei av regeringsformen 1974: 1.S2. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f Ir.is ell'-''' riksdagen skall i fr�ga om kyrkolag g�lla, att s�- gpS 1979:933 i lag stilla^' �ndras eller upph�ves av regeringen gemensamt med riks- f^en erfordras samtycke j�mv�l av allm�nt kyrkom�te, fr'nv riksdagen antaget f�rslag ang�ende kyrkolag ej utf�rdats som i g n�rinnst f�ljande lagtima riksm�tes b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet, ^Vad I dennft reger ingsform f �reskrives om prim�rkommuner skall, med i ndanwg av I kap. 7 � f�rsta stycket andra punkten, �ga motsvarande till- j l^mpaing i fr�ga om kyrkliga kommu ner. j ' Gi;nom denna regenngstorm gores ej andnng i vad som hittills har g�llt enlie: 2 � " den �ldre regeringsforme n. | ^ Del f orna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter ; ^kali fortfarande g�lla, om de e j har �gt oskiljaktigt sammanhang med den ; si�adi;! f�rut tillkommande representationsr�tten och s�ledes upph�rt med Jcnna. �ndring eller upph�vande av dessa privilegier, f�rm�ner, r�tttghe- :er och f riheter f�r cj ske p� annat s�tt �n genom regeringens och riksda- i cem sammanst�mmande beslut och med bifall av allm�nt kyrk om�te. Denna lug^ tr�der I kr aft den 1 januari 1977. 1. �n dringarna i reger ingsformen� tr�der i kraft d en 1 januari 1977. 2. Utan hi nder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�r� behandling p � grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsalt s�rbehandling. 3. Best�mmelserna om medlem skap i svensk a kyrkan g�llerutan hinder av 2 kap. 2 i dess nya lydelse. 4. V id ikrafttr�dandet f�religgande be.st�mmelser om att film icke f�r f�� revisas offentligt, om den ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning, taller utan hinder av 2 kap, 1 S 3 i den nya lydelsen och 14 � f�rsta stycket. 5. �l dre f�rfaiining eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den i cke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till- l�mpning av regeringsformen i des s nya lydelse. Denna l ag� tr�der i kraft den 1 januari 1980. !" .V ridringarna i regering sformen' tr�der i kraft den I januari 1980 . 2. �l dre f�reskrift om ska tt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap. 10 t; j indra stycket. P� rogeringens v�gnar THOR BJ�RN F�LLDIN H�KAN WINBERG (J ustitiedepartementet) ;''^26: 870. T'11 1976: 871. 2443 ^'"1^79:933, " ' � </div> </div>

Lag

SFS 1979:933

om �ndring i regeringsformen;

utkom fr�n trycket

den 29 november 1979

ulfardad den 15 november 1979.

Eiligt riks dagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen''

(/ri.rall nuvara nde 13 kap. 7- 11 �S skall betecknas 13 kap. 8-12 ��,

att 2 kap. 7, 9. 10, 12, 18 och 20 ��, 8 kap. 1,4.7, 15. 16 och 18 ��

10 kap. 5 skall ha nedan angivna lydelse,

(/rit at t i regering sformen skall in f�ras tv� nya paragrafer, 11 kap. 14 �

13 kap. 7 av nedan angivna lydelse,

alt i p unkt 9 �verg�ngsbest�mmelserna h�nvisningen till "1 kap. 6 �

fttsia stycket andra punkten" skall bytas ut mot " I kap. 7 � f�rsta styck et

andra punkten".

Till f�ljd h� rav kommer regeringsformen att ha f�ljande lydelse fr�n och

dag d� denna lag tr�der I kraft.

KU 39. rskr 359. KU 1979/80; 1, rskr 2.

2419

"^^formen omtryckt 1976: 871.

�

SFS 1979: 933

2420

1 ka p. Statsskickets grunder

1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

All iMlCIIUIt; niiirwi I

i)en svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p�allm '

lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlar' ^'^

riskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

' '

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 S Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nnisk
lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet

Den e nskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall va

grundl�ggande m�l ftir den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �lig
ga det allm�nna a tt trygga r�tlen till arbete, bostad och utbildning sann au

verka f�r social omsorg och trygghet och f�r en god levnadsmilj�.

Det allm�n na skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla om r�den. Det all m�nna skall tillf�rs�kra m�n och kvinnor

lika r�ttigh eter samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheteratt beh�lla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas.

3 S Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsf�rordnine-

en �r rikets grundlagar.

4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag. beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�r�

valtning.

5 � Konungen e ller drottning, som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron. �r rikets statschef.

Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, omdrollninc

�r statschef, g�lla henne.

fl � Regeringen styr r iket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

7 � I riket finns p rim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande�

r�tten i kommuner na ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut ska tt f�r sk�tseln av sina uppgifter.

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga r�rvaliniat-

en statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullger'TP
gifter mom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet b eaktaalb^
likhet inf�r lagen sam t iakttaga saklighet och opartiskhet.

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 � Varje medborgare �r gentemot del allm�nna tillf�rs�krad

1- yttrandefrihet; frihet att i ta l. skrift eller bild eller p� an nat .salt

c a upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor.

�

1 informationsfrihet; frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt

SFS 1979:933

�vrigt ta ga del av andras yttranden,

"'y ni�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r uppjys-

eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av

konstn�rligt ve rk,

j (jemonstrcition.sfrihet. frihet att anordna och deltaga i demonstration

piallm�n plats.

_s, f�rening sfriliel: Irihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna el-

[ircnskilda sylten,

ft religionsfrihet: Irihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

Betrahande tryckfriheten g�ller vad som �r f�reskrivet i tr yckfrihetsf�r-

orJningen. I de nna Imns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del av ali-

ntanna tm ndiingar.

2 � Varje medbo rgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att
giva t ill k�nna sin � sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�
dant h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot
iv�ngatt deltaga i sam mankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration
eller annan m eningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, tros�

samfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta me�

ningen.

3 � Anteckning om medborgare I allm �nt register f�r ej utan hans sam�

tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.

"1 � D�dsstraff f�r icke f�rekomma.

5 � Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte

ilyddad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller

hindra yttranden.

^ i t Varje medb orgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat

rioppsligi ingrepp �ven i an nat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�r-

jamie skyddad mot kropps visitation, husrannsakan och liknande intr�ng

moi unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot

hcrnlic av lyssning el ler upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt
^^ddclande,

' ^ Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket,

'nyen m edborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt

"i|=tlborgarskap i ann at fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke

genom att intr�da i all m�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Ulan

'""ier h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�g a om sitt

^^Jborgarskap skal! f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare l�rf�reskn-

i enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan

�r medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r

sill svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare.

medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsbe-

2421

�

SFS 1979:933

r�vande. Hnn �r �ven i �vrigt tillf�rs� krad frihet att f�rnytia si(.

oeh all l�mna de tta.

Har annan myndighet �n d omstol ber�vat n�gon medborgare IVih.

med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna'p""

Pon pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g �ller dT

icke n�r fraga �r om att till riket �verHytta verkst�llighet av frih etsher
vande p�f�ljd som h ar �d�mts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rs ta stycket br

vit omhiindertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� sake n pr�vad '

domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol lik st�lles i y
dant fall pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md
lag och ordf�rande n i n�mnd en skall vara eller ha varit ordin arie domare

Har pr�vning som avses i f� rsta eller andra stycket icke uppdntgiisi,

myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r. skall den ankommapi

allm�n domstol.

10 S Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke
var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv �rare

brottsp�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu

sagts om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild riittsver-

kan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f �ljer av f�re�

skrift. som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt-eller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det. far dock

lag inn eb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen in te hade
tr�tt i kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om reg eringen el er
riksdagsutskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f orslac

j�mst�lles ett meddelande i skr ivelse fr�n regeringen till riksdagen om all
s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undanlag fr�n
f�rsta meningen, om r iksdagen finner att det �r p�kallat av s� rskilda skill i
samband med krig. krigsfara eller sv�r ekonomisk kris.

11 S Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej hel er
f�r viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.

F�rhandling vid do mstol skall vara offentlig.

12 � De fri- och r�ttigheter .som a vses i I � 1-5 samt i 6och

11 � andra stycket f�r. i den utstr�ckning som 13- 16 �� medgiver, begr�n�

sas genom lag eller geno m annan f�rfattning efter bemyndigande i

ligt 8 ka p. 7 S f�rsta stycket 7 eller 10 �.

t tillgc'ln^'^

-art I ett dem okratiskt samh�lle, tiegrausningenfil

aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �n dam�l s"

. ..

...arwihoininl

2422

/ Clier lU

Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgcln^

andam�l som �r godtagbart i ett d emokratiskt samh�lle. Begr�nsningen � t

aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �n dam�l snU

har f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot n io

den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelscns grundvalar.

ning f�r ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller an

-s�dan �sk�dning.

Fot-slag till lag som avses i f� rsta stycket eller till lag om

'jj!

upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� E '

�

ledam�ler vila i minst tolv m�nader fr�n det att det

SFS 1979:933

utslsOit>> tinindet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.

riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttede-'

^'Tv dc r�stande f� renar sig om beslutet.
'^7redic stycket g� ller icke f�r.slag till lag om fortsatt giltighet i h� gst tv�

av lag'

fdrslag till lag som enbart ang�r

' I f�rbud ad r�ja s �dant, som n�gon har erfarit i allm �n tj�nst eller un-

jcnii�randc av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn

,ill intresse som angives i 2 k ap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen,

1 husrannsakan eller liknande intr�ng eller

3^ fri hetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstimlionsul skot tet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida

ireJjcstycket �r till�mpligt i fr�g a om visst lagf�rslag.

j3 � yttrandefriheten och informatiDnsfriheten f�r begr�nsas med h�n�

syn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, en-
ifiids anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av
brott. Vi dare f�r friheten att yttra sig i n� ringsverksamhet begr�nsas, I �v-
ngt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske en�

dast oin s� rskilt vik liga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar .som f�r ske med st�d av f�rsta

vtyckel skall s�rski lt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och

informalionsfrihcl i p olitiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kultu�

rella angel�genheter.

Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses

icke me ddelande av f�reskrifter som ulan avseende p� yttrandes inneh�ll
n�rmare reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden.

14 S M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas endast av
k�nsyn til l r ikets s�kerhet, till ordning och s�kerhet vid sammankomsten

dier demonstrationen eller till tr afiken eller f�r att motverka farsot.

f�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar

rilkas verkstimhet � r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse

ta f olkgrupp av v iss ras. med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.

Ii l.ag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

itii^sgynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras. hudf�rg eller etniskt ur-
""Ptiing tillh�r minoritet.

it Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare

"lasgynnas p� gru nd tiv sit t k�n. om ej f�reskriften utg�r led i s tr�vanden

fil tistadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt

rik'r motsvarande tj�nsteplikt.

'' Ii l �reni ng av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbets-
yvare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag

rikr avtal,

^ Vie medborgare vilkens egendom tages i anspr�k genom expro-

eller annat stldani f�rfogande skall vara tillf�rs�krad ers�ttning for

2423

enligt grun der som best�mmes i lag .

�

SFS 1979:933

2424

19 S F�ifaltarc. konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina

bcstiininieiser som m eddelas i lag.

enlij

i) Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i frj

1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammank omst f�r opinionsbildninc^ ii

i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra tro ssamf,

eller annan sammanslutning (2 � andra meningen).

2. skydd mot d�dsstrafT. kroppsstraff och tortyr samt mot m edici

pfiverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��),

3. r�tt till domstolsp r�vning av frihetsber�vande med anledning avbrott

;an

eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena).

4. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�tisverka

av brott samt mot re troaktiv skatt eller statlig avgift (10 �).

5. skydd mot inr� ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rs ta stycket)

6. skydd mot missgynnande p� grund av ras. hudf�rg eller e tniskt u r�

sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��).

7. r�tt till fackliga strid s�tg�rder (17 �).

8. r�tt till ers�ttning vid expropriation eller annat s�dant f� rfogande

(I8�).

Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag. �r utl�nning h�r i ri�

ket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihcl,

f�reningsfrihet och religionsfrihet (I �),

2. skydd mot t v�ng att giva till k�n na �sk�dning (2 � f�rsta meningen).

3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i ann at fall �n som avse s i 4 och

5 ��. mot kroppsvisitation. husrannsakan och liknande intr�ng samt mol

intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 S).

4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen).

5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena).

6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket).
7. skydd mot i ngrepp p� g rund av �sk�dning (12 � andra sty cket tredje

meningen).

8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �)-

P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �

tredje stycket. Q�rdc stycket f�rsta meningen samt femte stycket.

3 kap. Riksdagen

I � Riksdagen u tses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter-

F�r ledam�terna skall finnas ers�ttare.

R�str�tt vid val till riks dagen tillkommer svensk medborgare som"

bosatt I nk et. Om r�str�tt f�r svensk medborgare .som ej �r bosatt i ri e

inns best�mmelser i lag. Den som icke har uppn�tt aderlon �rs

nast p� valdagen elle r som �r omyndigforklarad av domstol har ej r�stf'

r�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�rcs

grundval av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

�

3 � Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart tredje �r.

Spg 1979. 953

Regeringen f�r f�rordna om extra vaJ till riksdagen mellan ordinarie

I gjjira val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

^^gfter val ti" riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n

^ m�nader har f�rf lutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de,

rheticr f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter,

ei^ier det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan
Vatt ny regering skall tilltr�da.

Besi�nimelser om extra val i vi sst fal! finns i 6 kap. 3 �.

5 � Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi�
gast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

" Vaije v al g�ller f� r tiden fr�n det alt den nyvalda riksdagen har samlats
[ill dess den n� rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksda�

gens valperiod.

6 � Fiir va l till rik sdugon �r riket indelat i v alkretsar.

Mandaten i riksd agen iitg�res av trehund ratio fasta valkretsmandat och

ueltionio utj�m ningsmandat.

De fasta val kretsmandaien f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av

enhei�kmiicav l �rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i va rje valkrets

udiantalet r �stber�ttigade i hela riket. H�rdelningen fastsl�lles f�r tre �r i

"viinJer.

7 S Mandaten i�idelas mellan partier. Med parti avses varje samman-

dutning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteck�
ning.

Fndast parti som har tl'Ut minst ivra procent av rosterna i hela riket �r

ber�uigat att deltaga i f �rdelningen av mandaten. Parti som har l�tt f�rre
roslerdeliager dock i f�rd elningen av de fasta valkretsmandaien i va lkrets,

dar partiet har fatt minst tolv procent av r�sterna.

8 � De fasta valkretsmandaien f�rdelas p� varje valkrets proportionellt
"idlan paitierna p� grundval av valresultatet i valkielsen.

Uij�mningsmandalen f�rdelas mellan partierna s�, alt f�rdelningen av

allii m andat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har

lilSfalli! parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell

de i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti

vid fordelningen av de fasta valkreismandaten erh�llit flera mandat �n som

"ivMsvarar den piuporlionella representationen i riksdagen f�r partiet,

'^rtses vid f �rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fttsla
^�lf^retsmandat del har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats
"icllan partierna, tillf�res de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatal.smetoden

f�rsta divisorn j�mkad till 1.4.

^ I'dr varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot

ers�ttare f�r honom.

2425

�

^ i-iulnst den s.mi uppfyller villkoren f�r r�str�tt och ;

SI'S 1979.

ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

som �r "'Vndu,

Val lill riksdagen f�r inerklagtis hos en av riksdagen utseda .

.... 1

1.. .:ii .-II-.,!

I...1

vaj.

.... -

pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot "t�var sin

drag utan hind erav att valet ha r �verklagats. �ndras valet, intager ny ie^

mot sin plats s� snart iindringen har kungjorts. Vad nu sagts o m

�ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden bestar av ordf�riinde. .som skall vara eller ha vj

rit ordinarie domtire och som ej far tillh�ra riksdagen, och sex a ndra ledj
miiter. Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val. s� snart valet liarvim
nit laga kraft, lo r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordfiiran^

den viiljes s�rskilt . N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 i) Ytterligare best�mmel.ser i d e �mnen som angives i 2 -1] i � 53^^,

om utsee nde av ers�ttare f�r riksd.igsledam�terna meddelas i riksdagsord�

ningen eller ann:m lag.

2426

4 kap. Riksdagsarbelet

1 S Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�l es i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn
till riksdagens s�kerhet eller frihet.

2 � Riksdiigen utser inom sig f�r varje valperiod en talman sa mt e n
f�rste, en tmdre och en tredje vice talman.

3 S Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med v ad s nm

n�rmare angives i ri ksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�g a om allt som kan
komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i de nna rege�

ringsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott.ell

finansutskott och ett skatteutskott, enligt best�mmelser i ri ksdagsordning�
en. �rende som v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredesf�re
avg�randet av utskott, om ej annat �r best�mt i denna regcringsfomi.

4 � N�r �rende skall avg�ras i ka mmaren, f�r varje riksdagsledamot och

varje statsr�d yttra sig i enligh et med vad som n�rmare angives i r iksd'i�^

ordningen. Bcsi�mmciser om j�v finns i riksd agsordningen.

5 ii Vid omr�stning i riksdttgen g�ller som riksdagens beslut den mcnw?

varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig. om ej annat s�rskilt
ves 1 denntt regering sform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till '" """''ff''"
i riksdagen, i hu vudbest�mmelse i rik sdagsordningen. Om f� rfaranilo'

ika l�stetal finns best�mmelser i riks dagsordningen.

f' il Riksdagslediimot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag s "'"

"tan hinder av tj�nstenppgift eller annan s�dan f�rplikicl-se som �ligg^

nom.

�

eller ers�ttare f�r icke iamtia sitt uppdrag utan riks-

SFS 1979:933

medgivande.

js j r det llnns imicdning lili det, skall valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den sc a

Slann> obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

I cdamot etlei ers�ttare f�r i ann at fall �n som avses i andra stycket skil-

" s li�n uppdra gol ondast om han genom brott har visat sig uppenbarligen

oiinipiig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 j Ingen ftr v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag
,;om riksdagsledamot e ller ber�va honom friheten eller hindra honom att

inom riket p� gi und av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet

ar uppdra get, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket

minst ri .>m sj�liedclar av dc r�stande har f�renat sig.

MKst�nkes r iksdagsledamot f�r brott i a nnat fall. .skall best�mmelser i

|;igom gripaiide. anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�n�

ner brolie! ellci har tagits p� barg�rningcller fr�ga �rom brott for vilket ej

�r R�cskrivet lind rigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

9 � Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege�

ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda�
mots st�lle n�r denne �r ledig.

Besl�mmelserna i 6 � och H tj f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av

uppdrag som r iksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.

F�r ers�tt are som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller bcstam-

meKerna om ledamot.

10 � Yltciiigare bestiimmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdags�

ordningen.

Skap. Stat.schefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�
genheter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under stats�
chefens ordf�randeskap.

- S Som st atschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare

och har f yllt tjugo fem �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va

uppdrag s�som tal man eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes.

Ar konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad

fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av

Jonungahuset. som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare

^"g�ra statschefens uppgifter.

^ ^ Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att

statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vi-

^^"kt^f�rcst�ndarc.

2427

�

SFS 1979:933

Delsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren iinnu "

har fylli tjugofem �r.

5 g Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att r
g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem. skall regeringen an!

la det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skal l anses h-

avg�tt.

6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nsic�.

ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enlig t Beller'^j

kan tj�n stg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f� r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege�

ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh��

rig kan tj �nstg�ra.

7 � Konungen kan e j �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej
�talas f�r sina g�rningar som statschef.

2428

6 kap. Regeringen

1 S Regeringen bes t�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2 -4 ijfj. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d.

2 S N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje

partigrupp inom riks dagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-
m�nnen och av giver sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i u t�

skott. pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksda�
gens ledam�ter mot f� rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nyt t en ligt 11

Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat t.ilmannens f�rslag, skall f� rfarandet

l�r utseende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst .sedan val till

riksdagen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�na�

der. skall extra val f�rr�ttas inom samma tid.

4 S N�r riksdttgen har godk�nt f�rslag om ny sttitsminister. anm�lf

ne s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. H�r�

efter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r .statschefen el�

ler. vid f�riall f�r de nne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alllid i'"

seljen.

falmannen utr�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riks dagens Og

nar.

5 S F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat .statsr�d icke Ain.iu

ler riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan rcF

nngcn forordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut

gan c ej meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroende o

ringen f�rordnar om extra val.

�

6!:
nen

^ ^citsrrid s kall entledigas om han beg�r del. statStirinrstem av talman-

SFS 1979:933

^ ,ch an nat stjitsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i an nat

'"^.fiiledica annat Statsr�d.

7 5 Om siaisminisiern entledigas eller d�r. skall talmannen entlediga �v-

riciisMtsr�cJ.

ji � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina

bskiliningartill dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n .statsmi-
nMern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning (ill dess

HierlniJare har till tr�tt, om statsministern beg�r det.

g 5 Fnilast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst

til) �r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inne�

ha u ppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en�
ligt d etta kapitel an kommer p� talmannen.

7kap. Regering-sarbetet

1 S l-or beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I
delta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den
chefer f�r departementen.

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar
och yttrand en inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. 1 den omfattning som

beh�vs skall lillf�lle l�mnas .sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�r-

faitningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, t d en omfattning som

sngivcs i lag. under stutsmini-Sterns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
''fpariemenl till vi lket �rendena h�r.

^ � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och

^ordf�rande vid s ammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i rege-
fi"&ssammanlr�de.

^ Departementschef �r vid regering.ssammantr�de f�redragande i aren-

h�r till hans departement. Statsministern kan dock forordna att

�fcnde eller grupp av �renden, som hor till visst departement, skall fore-

^3giis av annat s tatsr�d an departementschefen.

^ Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall

i pro tokollet.

2429

�

SFS 1979: 933

2430

I orfailningar. f�rslag till ri ksdagen och andra cxpediiioner yy

7 ^ rui

av re

ringens beslul skall f�r att bliva giillande skrivas under av statsmin"

eller annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan doc k
f�rordning f�reskriva att tj�nsteman i s�is kilda fall f�r skriva u nder "

expe�

dition.

8 S Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i c gensk-
si�lll�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans iippgifie/H^^

.t-.i^minkiorn ei ut sett St�llf�retr�dare eller har ocks� fl(�nn� f;;,r...

ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall - . "

isterns uppgifter i st�ll et av det av de tj�nstg�rande siaTsIl"

den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d ii

ka l�nue. h ar den �ldste av dem f�retr�de.

statsministern ej

l�ges statsministerns

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � .Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r� ttigheter
f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas en�

dast genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behand las i s�rskild
ordning.

2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person�
liga och eko nomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag.

S�dana f�reskrifter �r bland andra:

1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap.

2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f� r�ldniskap,

om arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,

f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.

3 vj F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm �nna, som

g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �v rigt avser ingrepp i ens kildas per�

sonliga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag.

S�dana l�reskrifter �r bland andra f�reskrifter om brott och r� ttsverkan

av brott, om s katt till sta ten samt om rekvisition och annat s�d ant f�rlo-

gande.

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela rike t och om f�rfa-

landel vid folkomr�st ning i grundlag sfr�ga meddelas genom lag.

5 .!? Grunderna f�r �ndringar i ri kets indelning i kommuner s amt grunder�

na for kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r d en
kommunala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� fdresknl*

ter om kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.

<5 �

Under tid d� riksm�te ej p�g�r kan finans- och skatteutskotten,

bemyndigande i lag om anna n skatt �n skatt p� inkomst, f�rm�gen t

eller gdva, p� f�rslag av regeringen best�mma om skattesatsen eller

t'� 'II*

C" " * " ^-^^1

Kill 111 ICl Wll�

lyflJ'*

ta att skatt som avses i lagen skall b�rja eller upph�ra att utg�.

gande kan in nefatta r�tt att g�ra skillnad mellan olika slag av ver sa

" ,

"""ciaua ratt att gora skillnad mellan oiisa su.t �*"

och ohka delar av riket. Finans- och skatteutskotten ut�var sin bes

�

p[l vid cemensamt sammantr�de. Beslut fattas p� riksdagens v�gnar ge-

gjrg 1979; 933

"Tie �>m f inans- och skatteutskotten har beslutat med st�d av f�rsta

eket skall av regeringen underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n b�r-

jan av niimiasl f�ljande riksm�te. Riksdagen pr�var lagen inom en m�nad

h�refter.

1 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge�

nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna

;ivser n�got av f� ljande �mnen:

1, sk ydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,

2, utl� nnings vistelse i rike t.

3, in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk�

ning, kommunikationer, kreciitgivnlng, n�ringsverksamhet, ransonering el�
ler utformning av byggnader, anl�ggningar och bebyggelsemilj�,

I jakt. fiske, djurskj'dd eller natttr- och milj�v�rd,

y trafik eller ordningen p� allm�n p lats.

6. undervisning och utbildning,
7. f� rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt.

Bemyndigande som avse.s i f�rsta .stycket medf�r ej r�tt alt meddela f�re-

sknfter om annan r� ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag. som
inneh�ller bemy ndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven an�

nan r� ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av foreskrift som regeringen
meddelar med st�d av bemyndigandet.

S � Ulan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med at t fullg�ra f�r�

pliktelse,

9 � Utan hind er av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

Regeringen eller kommun kan e fter riksdagens bemyndigande m eddela

s�dana foreskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars .skall meddelas .

av riksdagen.

f� 5 Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 �

forsla s tycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�ieskrift i lagen
^f.al! b�rja eller upph�ra att till�mpas.

f � Bemyndigar riksdagen enligt delta kapitel regeringen att meddela f�-
'eskrjfier i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �ver-

"^'or�t f�rv altningsniyndighet e ller kommun att meddela best�mmelser i

I fall som nu sagts kan riksdagen ocks� uppdraga �t f�rvaltnlngs-

'^lidighet Un der riksdagen att meddela s�dana best�mmelsci.

^ f�reskrifter soni regeringen har meddelat med st�d av bemyndigan-

avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�v-

riksdagen best�mmer det.

2431

�

mmm

SFS 1979: 933

2432

Regeringen fnr ut �ver vnd som f�ljer av 7- K) S S j-c nun, nirordnin

besluta

1. f�reskrifter om verkstiilligiiel av lag.

2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen

Regeringen f�rej pit grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som-

ser riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller pft grund av besir

melsen i f�rsta stycket 2 besluta f� reskrifter som avser den konitnunalalt

skattningen.

Regeringen fft r i f�rordning som avses i f� rsta stycket �verlata at under

ordnad myndighet att meddela best�mmelser i �mne t.

14 S Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i vis st �mne utm

ej hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i s amma �mne.

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det and ra beslutet

far ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�ilits val till riksdageni
hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare sk all minst tio

mantider f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes!

riksdagens kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom
beslut, som fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�t�

tedelar av ledam�terna f�renar sig. medgiver undantag h�rifr�n.

Riksdtigen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om sti ftande av

grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan all

samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkan�

de d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och

minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet . S�dant yr�

kande skall framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen a ntog

grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i uts kott.

Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till ri ksdagen som

avses i f�rsta stycket. Vid om r�stningen far de som har r�str�tt v id vald

f�rklara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F �r�

slaget �r f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star

mot f�rslaget och de till anta let �r fler �n h�lften av dem som h ar avgivit

godk�nda r�ster vid riks dagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslagd

till slutlig p r�vning.

16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i I.*� S f�rsta .styc�

ket f�rsta och andra meningarna .siimt an dra stycket. Den kan ock.s� stiftas

genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och nicr
�n h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet, fill�ltg^'^
stammelse i rik.sdagsordningen beslutas dock i samma ordning som l ag'

allm�nhet.

17 � Lag t�r ej �ndras eller upph�vas anntil �n genom kig-1 Rftp"

nng cllci upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger I - c �-
16

niotsvarande till�mpning.

'8 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall nnnas ett lagr�d, van t"

g�r domare i h�gsta dom stolen och regeringsr�tten. Yttrande

inhamtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i n kso-

ordningen.avrik.sdagsuiskott.

�

Yiirande ;> v lagr�det b�r (nh�mias Innan riksdagen beslutar grundlag om

gpg 1979: 933

. ;,, r ]i,g som avses i 2 kap. 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 20 � andra

!r"vk�t el ler lag som �nd rar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal

L'skai(ninp�

^ ^

i 11 kap., om la-

iir viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�l-

eririheien- lag om begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna hand�

ling

Myc
hesl

l^rj�ck icke, om lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av

beskaffenhet eller skulle f�rdriva lagstiftningsfr�gans behandling

sj alt avsev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att
siitia lag i n .tgot av de �mnen som a vses I f�rsta meningen och har lagr�-

jcis yttrande dessf� rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r

nksdagcn re dovisa sk�len h�rtill. Att lagr�det icke har h�rts �ver ett lag-

rersiag ntg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning.

ijgr�Jels granskning skall avse

I, hur f�r slaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �v-

rict.

\ hur f�rslagets f�reskrifter f�uh�ller sig till va randra,

3. hu r f�rslaget f�rh�ller sig til! r�ttss �kerhetens krav,
4. nm f�rslaget �r s� utformat alt lagen kan antagas tillgodose angivna

sjflen.

5. vilka p roblem som kan uppsl� vid till�mpningen.

N�rmare best �mmelser om lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring

niciiddas i lag.

19 5 Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�-

i ;ma Rireskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i

pundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

hagar skall kung�ra s s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordning-

ai.om ej annat f�reskrives i lag.

Hap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om sk atter och avgifter till staten finns best�m-
"iclseri 8 kap.

2 � Statens med el f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har be-

M�ml.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen

?ctiL>m budgeireglcring enligt 3.^ ��. Riksdagen f�r dock best�mma att

medel t ages i anspr�k i annan o rdning.

^ ^ Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r

om s�rskilda sk�l f�ranleder det, Rir annan budgetperiod. Riksdagen

| ^

cst�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkoms terna skall ber�knas och an-

anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbu d-

;

J ;

Riksdagen ka n besluta att s�rskilt anslag p� statsbudget en skall utg� f�r

lid an budgetperioden.

'd h udgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen bea ta e o

, .

krig. krigsfura eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel

forsvar.

| i

'^^~SFS 1979

�

SFS 1979:933

2434

g_-V'

.^"_> i l- s%�''k:

f^F�*

4 � Kan budgctrcglcring enligt 3 � icke avslutas f�re budgetpe "

h�rjan. best�mmer riksdagen eller, om riksm�te ej p�g�r, finansuisr'''"'

den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess bud getregicri '
f�r perioden slutf �res.

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbud get g�ra ny be ^

nine av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslac

ning av siaismKuinMti oaim

anvisa nya anslag.

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen .

7 � Riksdagen kan i s amband med budgetreglering eller annars beslui-

riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten

avser.

8 tf Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till rege ringens disposi

tion. Vad nu sagt s g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdaeen

eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f �tvalinine

9 � Riksdagen fastst�ller i de n omfattning som beh�vs grunder f�r f�r�

valtningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan

d�rvid f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdacenstill�
st�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemytrdigande taga upp l�n d-

ler i �vrigt ikl�da s taten ekonomisk f�rpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i en lighet med

riksdagens bemyndigande taga upp och f�rvalta l�n till staten. N�rmare
best�mmelser h�rom meddelas i lag.

11 � En inom riksdage n utsedd l�nedelegation �virrl�ggeri f�rhandlings�
fr�gor r �rande anst�llningsvillkor, som skall g�llti f�r statens a rbetstagare
eller i �vrigt tillh�r riksdagens pr�vning, med st atsr�d som r egeringen be�
st�mmer. Betr�ffande arbetstagare hos riksdtigen eller dess myndigheter
�verl�gger l�nedelegationen dock i st�lle t med den som riksdagen hest�ia-

mer. L�nedelegationen f�r p� riksdagens v�gnar godk�nna avtal i s �dan

fr�ga el ler, om fr�gan har lindantagits fr�n avtal, f�rslag til l reg leringar
den. Vad nu sagts g�ller ej om riksdagen f�r visst fall har besl utat annat.

N�rmare best�mmelser om l�nedelegationens sammans�ttning m edde�

las i riksdag sordningen.

12 � Riksbanken �r mynd ighet under riksd agen.

R;I-.-II

1--

...

^ l\l^sodn^en ar myndighet under nksdagen.

Riksbanken f �rvaltas av sju fullm�ktige. En av dessa och en s uppkan^

for honom f�ro rdnas av regeringen f�r tre �r i s�nder. �viiga se.x v�liesa^
riksdagen. Den fullm�ktig som regeringen hat f�iurdiiat �r orilf�rai'

Han f�r ei ui�vn nnri'it

_i...

ril-sbankcns k"

...uniijA .1UIII ICgCIMIgeil lUll

an f�r ej ut�va annat uppdrag eller inneha tj�nst inom riksbankens

ning. Best�m melser om riksdagens val av fullm�ktige, om riksbankens e ^

ning I �vrig t samt om dess verksamhet meddelas i riks dagsordningen oe

n �

annan lag.

sin

Fniim�ktig som riksdagen v�grar ansvarsfrihet �r d�nncd ski ld fni" ^

nppdrag. Regeringen kan �terkalla f�rordnandet f�r oidf�randen cU

dennes suppleant.

�

utgiva sedlar, Best�rtimelser om pen-

3p5 1979*933

j^jnc-och heialnirig sv�sendet meddelas i �vrigt geiions lag.

JO kap- F� rh�llandet till andra stater

j � Qverenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa-

,p,ng�s av regeringen.

") ^ Kegcringen ftir ej ing� f�r riket bindande internationell �veren.skom-

utan att rik sdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�rut-

siitterat: lag �ndras eller upph�ves eller att ny lagstiftas eller om den i �v -

ri !! g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

\ f all som avses i f �rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r del

nksdagsbesliJl som l�ruts�ttes. skall samma ordning iakttagas vid godk�n-

nunJetav �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej hcllci i ann at fall �n som avses i f�r sta stycket ing� f�r

nket bin dande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god�
k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock

underl�ta att in h�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om
rikets intresse kr�ver det, I s �dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga
rneduirikesn�mndcn in nan �verenskommelsen ing�s.

} � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� interna-

liofiell �verenskorrmieise i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksda�
gens cileriitrikcsn�mndcns medverkan.

4 5 ' Best�mmelserna i I - 3

�ger motsvarande till�mpning p� �tagande

av i ntcrnaiioneli f�rpliktelse f�r riket i a nnan form �n �verenskommelse

vami p � upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.

5 � Beslutander�tt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen,

reeeritigen eller annat i reg eringsformen angivet organ kan i beg r�nsad om�

fattning �verl�tas till niellanfoiklig organisation f�r fredligt samarbete, till

Vilken rik et �r eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol,

ffiirvid t� r ej � verl�tas beslutander�tt som avser fr�ga om stiftande, �nd�

ring eller upph�vande av grundlag eller fimga om begr�nsning av n�gon av

'Ijtfri- och r�t tigheter som avses i 2 k ap. Ang�ende beslut i fr�g a om �ver-
'^'"^Ise g�ller vad so m �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i
slidan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen t fr�ga om �verl�telse genom
^"bcsliii, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rde-

'^rlur av ledam�terna f�renar sig.

^ f f�tiskjpnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings-

tillkommer r iksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angi-

�verl�tas till annan stal. till mellanfolklig organisation eller

^llundsk eller internationell inr�ttning eller samfaHighet, om riksdagen

^jvrdnar om det ge nom ett beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�s-
orj

Beslut i fr�ga om s�dan �verl�telse kan ocks� fattas i den

vom g�ller f�r stiftande av grundlag.

^ ^ f^^neringen s kall fortl�pande h�lla utrikesn�mnden underr�ttad om

2435

�

SFS 1979:933

2436

dc utrikespolitiska r�rhfilianden, som kan f� b etydelse f�r riket.,

l�gga med n�mnden om tiessa s� ofta det erfordras. I alla utr ike

. "!.# . I-..!!

f�rf� :�Vi�nrii

" "ch �vfr.

l�gga meu

-- ........... . alla ut rikes[ircn,u

av s t�rre vikt skall regeringen tore avg�randet �verl�gga m ecl n �mn
om det kan ske.

7 i; Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter

riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om utrikesn�mnd""'

sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

imndcn sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regerin

sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�'^
�ceninc i viss fr�ca. Ordf�rande vid samm: inir:i,i�

skyldig att s:

.j... c. ..cLnuens ledam�ie;

beg�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de m ed n �mn

den �r statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.

Ledamot av utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

<all visa varsamh et i fr�ga om meddelanden till andra om vad h ani,...�

jamoi av uiriKesiiauiiiueu uei. ue.i suui i ovng i ar Knuten till n�mnde

skall visa va rsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad h an har er
farit i d enna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillk orlig tystnad,
plikt.

8 S Chefen f �r det departement till vil ket utrikes�rendena h�r skall h�l�

las underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan

stat eller till mellanfolklig organi.sation uppkommer hos annan statlig myn�
dighet.

9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid (or

att m�ta v�pnat a ngrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r I �vrigt ins�t�

tas i strid e ller s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det.

2. del �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden.
3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom�

melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

I-�rklaring att riket �r i krig f�r. utom vid v �pnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i e nlighet

med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets ter�

ritorium i Ired e ller under krig mellan fr�mmande stater.

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och regeringsr�tten

h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr� vat av h�gsta domstolen

eller regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I h�gsta do mstolen och re-

genngsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som h. ir utn�mnts

till ordinarie domare i dom stolen.

smed

i ciui iijjiuicn.

Annan domstol �n h�gsta domstolen eller regeringsr�tten inr�ttas i

. "

.. �

. r-.li

ciici I cjiti

Sto av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall foresknvcs

l'Ur\ I I

'<ap- 11 s f�rsta stycket.

^Vid domsto ! som avses i andr a stycket skall rinnas ordinarie domare^

raga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en vis s hes a

grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g� ras

h�rifr�n.

�

2 J Ingen niyniiiphct. ej heller riksdagen, flr best�mma, hur domstol

SFS 1979:933

domstol I � vrigt skall till�mpa

Ji[srepci i s�rskilt fall.

3 5 R�ttstvisl mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan

mpdighet �n d omstol. Om domstols pr�vning av frihelsber�vande f�re-

,iavcs i 2 kap . 9 �.

Om doms tolarnas r�ttskipningsuppgifier. om huvuddragen av deras

organisation och om r�ttcgfmgen f�reskrives i la g.

5 j Den som har utn�mnts till o rdinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten
enilast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�ns�

te�liggande har v isat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten.

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r

skyldig att avga meti pension.

Har ordinarie do mare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myn�

dighet �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet.
Detsainma g�ller beslu t varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�

�vning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.

Om det p�kallas av organisatoriska sk�l. f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rllyttas till a nnan j�mst�lld domartj�nsl.

6 Ii Under re geringen lyder justitiekanslern, riks�klagaren, de centrala
�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet

lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform el�

ler annan lag �r my ndighet under riksdagen.

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.
F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, .samf�llighet, ,

"iiifielse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,
sbll del ske med s t�d av lag.

' !i ingen m yndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande or-

pun. f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s� rskilt fall besluta I
iirende so m r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller
Mmi r �r till�mpning av lag.

� ^ l^Uskipnings- eller fijrvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i

vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

� � Tj�nst vid do mstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under

'^pringen ti lls�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be-

^t�mmer.

^ tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga

Bnindcr, s�som f�rtj�nst och skicklighet,

tndast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domar-

�mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag

chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eUer re-

eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst

2437

�

I I I

SI'S 1979:933

regeringskansliet n�rmast under statsrad eller tj�nst s�soni s vcnsl

ebud. �ven i annat fall f� r endast den som �r svensk medborgare j"

debud. Aven i a ni.ci ..... ....

-....s "'^'""*"gare jnn i

tj�nst eller uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget lills�ites ge nom v .
t�ksdagen. I �vrigt f�r krav ph sve nskt medborgarskap f�r be h�righet '

inneha eller ut�va tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun unnsi:n"

endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som angives i la g.

ning

lau.

t? Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens

g i andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform nieddelaVi

11 S

Resning i avgjort �r ende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviij,,

av regeringsr�tten n�r fr.'iga �r om �rende f�r vilket regeringen, fdrraii

ningsilomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans samt i a nmi

fall av h�gsta domstolen. N�rmare best�mmelser h�rom kan m eddcLis
lag.

12 S Regeringen f�r medgiva undantag fr<�n f�reskrift i f� rordning dier
iV�n best�mmelse som har meddelats med st� d av beslut av regeringen.om

ej annat f�ljer av lag elle r beslut om utgiftsanslag.

13 S Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd dier

annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd

l�r alt utreda eller lagfora brottslig g�rning ej skall �ga rum.

14 S hinner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift si ir i

strid med be st�mmelse i grundla g eller annan �verordnad t�rfattning el er

att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid desstill-

komst. far f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen be�

slutat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om f elet � r

uppenbart.

2438

12 kap. Kontrollmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och

icgcrings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l
ulf� protokollen �ver beslut i reg erings�renden och de handlingar som hor

IHI dessa �renden. Varje a nnat utskott och varje riksd.igsledamot f�rhos
konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr.�ga om sta tsr�ds tj�nsteut�vning

eller handk�ggningen av regerings�rende.

� f�et �liggcr konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till del.

itKi p.-. g,ing om �ret. meddela riksdagen vad utskottet vid singianska"'-'

I" f�rt j�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anl edning o""''

2
minst en
har funnit l�rtj�na uppm�rk...

gora framst�llning till regeringen.

3 S Den som � r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvtir f�r hro�'

mngen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt h.n "

�

�tnl f�r brotl i ut�viiingen uv tj�nst som le damot av h�gsta domsto-

'-"n eller rcgeiingsr�tlcti v�ckes i h�gsta domstole n av riksdagens ombuds-
m;indlcrjiisiiiiekanstern.

domstolen pr�var ricks� om ledamot av h�gsta domstolen eller

l^vgennysr�tlon enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas

Mti tj�nst eller va ra skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�c-

riksdagens ombudsman eller jus titiekanslern.

Krig och krigsfara

' I

riket i krig eller krigsfara och p�g�r icke rik sm�te, skall re-

eller talmannen kalla till riksm�te. Den som utf�rdar kallelsen

'""'^Itita m i riksdagen skall sam mantr�da p� annan ort �n Stockholm.

SFS 1979:933

I -sill ijiinsteplikt. �tal beslutas av konstitmionsutskottel och pr�vas av

h�gsta donisioien.

j { KiksdiiP^-n k an avgi va f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens

Rntroci Jt-^- F�r s�dan f�rk laring, misstroendef�rklaring, fordras alt mer

av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.

' Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det

minst cn tiond el av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till

pr�vning imder tiden fr�n det att ord inarie val har �gt rum eller beslut om
jMra v al h ar med delats till dess den genom valet u tsedda riksdagen sarn�

ie, Yrkande avseende statsr�d som efter alt ha entledigats uppeh�ller sin
befattning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.

Yrkande ont misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.

5 ^ Riksdagsledtiniol f�r. enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram-
sial a inierpeliaiion eller fi�ga lill statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes
liiinsteiJi�vning

6 5 Riksdagen \ �ljoi en eller flera ombu dsm�n att i enlighet med Instruk-

1I0I1 som riks dagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig

verksamhet av laga r och an dra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan t

de fall som angives i instruktio nen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets

�verl�ggningar och har tillg�ng t ill myndighe tens protokoll och handlingar.

Domstol och f�r valt ni ngsmyiidighct samt tj�nsteman hos staten eller kom�
mun skall lillhandag� ombudsman med de upplysni ngar och yttranden han

beg�r, Srtdan s kyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombuds-

muns tillsyn. .Mlm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombud sman finns i riksdagsordningen.

1 Riksdagen v �ljer inom sig revisorer att granska den statliga verksam-

bilen. Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta

;

ncks� annan verksamhet. Riksdagen fastst�ll er instruktion f�r revisorerna.

R�visorcrna f�r enlig t hest�irimelser i lag infordra handlingar, uppgifter

yttranden som beh�vs f�r gran skningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

2439

�

SFS 1979:933

2440

. riksmotc. kan riksd agen eller lalmannen besluta om sammantr�j

s �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksd,

sedd krigsdelegalion tr�da i riksilagens st�lle, om f�rh�lhmdpni.T."

det.

andena k rj

:aver

Om riket iir i krig. meddelas f�rordnande att krigsdclegalionen skall

da i riksdagens st�lle av ulrikcsn�mndens ledam�ter enligt n�rmap t?

sl�mmelser i riksdagsoidningen. Innan f�rordnande meddelas sk-d^ ''
r�d ske med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens led''^"'
ter av krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet

geringen. Om riket � r i omed elbar krigsfara, meddelas f�rordnande som n
sagts av iitrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern B

f�rordnande fordras d�rvid att statsministern och sex av n�m ndens leda'
m�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr �d eller var f�r sig beslum

att riksdagen skall � tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i rik sdagsordningen

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den d e b efo�
genheter som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen f�r dock ej

fatta beslut p� ockupe rat omr�de. Den f�r ej heller fatta beslut som avses i

11 S f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet.

�r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fu llg�ra sina

uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege�

ringens arbetsformer.

5 S �r riket i krig och kan till f�ljd d �rav varken riksdagen eller krig.sde-

legationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den misn

den finner del beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grun d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

� k �r riket i krig eller krigsfara eller rader s�dana utomordentliga f�r�

hallanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befun�
nit sig. kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning

meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grund lag annars skall
meddelas genom lag. Frfordras det �ven i ann at fall med h�nsyn till

svarsberedskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i laggutr'"^
f�rordning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekv isition clleran-
nat sadant f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.

tig med bemyndigande som avses i f� rsta stycket skall noga angiva^

un cr viii^.,

bemyndigandet f�r utnyttjas. BemyndiganJ-

mec oi ej l�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordnings

ullcr lag omval till rik.sdagen.

I S �r riket i krig eller om edelbar krigsfara, .skall 2 kap . 12 S tredje st)

het icke till�mpas.

�

g � �r riket i k rig el Jer omedelbar krigsfara, kan regeringen me d st�d av

SFS 1979: 933

Hagens bemyndigande besluta att uppgift, som en ligt grundlag ankom-

regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. Sftdant hemyndi-

wnde fir icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 S, om ej fr�ga �r endast

pnr beslut att lag i v isst �mne skall b�rja till�mpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig f�ranledda uttimordc ntliga f�r-

]i;\||anden f �r med avseende pa domstol f�r avdeltting av f�rsvarsmakten

undantag fr�n f�reskriften i 11 kap. I � att vid domstol skal! finnas

ordinarie domare.

9 5 Regeringen f�r ing� �ve renskommelse um ^"ape^^tilles^�l1d utan att

inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med iitijkesn�mn-
den. om uppskov med �verenskomm elsen skulle inneb�ra fara f�r riket.

10 � P� ockuperat omr�de f�r ej fattas beslut som inneb�r stiftande, �nd�

ring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val til l riks�

dagen eller lag om h� gm�lsbrott, brott mot rikets .s�kerhet. �mbe,tsbrott.

brott av krigsm�n, sabotage, upplopp, uppvigling eller samh�ilsfarlig ryk�
tesspridning.

P� ockuperat omr�de f�r icke n�got offentligt organ meddela beslut eller

vidtaga �tg �rd som �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupa-

(ionstnakten s�dant bist�nd som denna icke f�r kr�va enligt folkr�ttens

regler.

Intet �rende f�r avg�ras av riksdagen p� ockuperat omr�de, s�vida icke

minst tre fj�rdedelar av ledam�terna deltager i avg�randet.

11 � �r riket i kr ig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�
annan ort �n regeringen, skall han an ses hindrad att fullg�ra sina uppgifter
som statschef.

12 � �r riket i krig. f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks�
dagen, �r riket i krigsfara, n�r ordina rie val skall h�llas, kan riksdagen be�

sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut sk�ll ompr�vas inom ett �r och d�r�
efter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�l�
lande endast om minst tre Q�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig
om det.

�r riket till n�gon det ockuperat, n�r val sk�ll h�llas, beslutar riksdagen

j�mkningar av reglerna i 3 kap. so m �r p�kallade. Undantag f�r dock ej

g�ras fr�n 3 kap. ] � f �rsta stycket, 2 f?, 6 � f�rsta stycket och 7- 11 ��.

Vad som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra
^^ycket om riket skall I st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�l-
'=^5. Minst en tiondel av alla ma ndaten skall v�r utj�mmngsmandat.

Ordinarie va l, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven

skall h �llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upp-

�rt. D et �ligger regeringen och talmannen alt i samr�d eller var f�r sig se

'' I att de �tg�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.

"ar ordinarie val till f�lj d av denna paragraf b�Hits p� annan tid �n n�r

"annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma liden f�r d�rn�st

j^'jande ordinarie val till den m�nad under tredje eller ��rde �ret efter det

n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen.

.2441

�

I I I

SFS 1979:933

2442

�verg�ngsbcstiinimelser^

1, Genom tlonmi rcgcringslbrm upph�ves den �ldre regeringsform

Den �ldre regeringsfor men skal! dock med ne dan angivna undanlag lin^^"

pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r u ndervii;|^'
riksdagen slutligt antager denna samt. i de fall som angives nedan. ^

d�refter.

I'n

F�r domstol i vilken endast en ordinarie tj�nst som domare finns inra,.

tad. d� den na regeringsform tr�der i til l�mpning, skall best�mmelsen i ij

kap. I

tredje stycket f�rsta punkten till�mpas f�rst sedan p�g�endeiind

ringar i domkretsind elningen har genomf�rts i vad de ber�r domstolen

6. �ldre f�rfattni ng eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet uta n hinder

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakt tagits vid li ].

l�mpning av denna regeringsform. Bemyndigande, .som har be sluiats av

Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�ruinyti.
jas �ven efter den under I angiv na tidpunkten, tills riksdagen best�mmer

annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och rike
dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ld re lag eller annan f�rfattning om Konungen el er

Kungl. Maj:t skall efter utg�ngen av den i 2 f�rsta stycket an givna tiden

g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�ifattning eller i �v rigt framg�r
av omst�ndigheterna att konungen personligen, h�gsta dom stolen, rege�

ringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag e ller annan f�rfattning skall b eslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag e ller annan f�rfattning h�nvisning till e ller avses

d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i den na regerings�

form. till�mpas i st�lle t den nya best�mmelsen.

9. Ombud f�r svenska kyrkan sammantr�der till allm�nt ky rkom�te en�

ligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet.

Till pr�sterlig befattning inom svenska kyrkan f�r ej annan utnamnas.in

den som bek�nner kyrkans l�ra. Medf�r annan befattning skyldighet att

undervisii i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den lianvvn
till de s�ka ndes tros�sk�dning som d�rav kan p�kallas. Befattningshavare,

som ej tillh�r svenska kyrkan, f�r icke deltaga i avg�rande av m �l elkr
�iendc. som ang�r kyrkans religionsv�rd eller religionsundervisning, n'rb

ning av p r�st�mbetet, befordring eller �mbetsansvar inom kyrkan. Nar^'

dant �rende avg�res av regeringen, skall dock hinder som nu sagts'v-
g�lla f�r anna n �n f�redraganden.

Till �rk ebiskop eller biskop utn�mner regeringen en av de tre soni

foreslagits i den ordnin g som kyrkolag f�reskriver. Om tills�ttning av
terliga tj �nster i f�rsa mlingarna och den r�tt som d�rvid till kommer " .
ringen och l� rsamlingarna f�reskrives i kyrk olag.

n-,,,,

tan hinder av vad denna regeringsform f�reskriver om a tt la g s

-Avser inl�randei av regeringsformen 1974: 1.S2.

�

f Ir.is ell'-'''

riksdagen skall i fr�ga om kyrkolag g�lla, att s�-

gpS 1979:933

lag stilla^' �ndras eller upph�ves av regeringen gemensamt med riks-

f^en

erfordras samtycke j�mv�l av allm�nt kyrkom�te,

fr'nv riksdagen antaget f�rslag ang�ende kyrkolag ej utf�rdats som i g

n�rinnst f�ljande lagtima riksm�tes b�rjan, �r f�rslaget f�rfallet,

^Vad I dennft reger ingsform f �reskrives om prim�rkommuner skall, med

ndanwg av I kap. 7 � f�rsta stycket andra punkten, �ga motsvarande till-

l^mpaing i fr�ga om kyrkliga kommu ner.

' Gi;nom denna regenngstorm gores ej andnng i vad som hittills har g�llt

enlie: 2 � " den �ldre regeringsforme n.

^ Del f orna pr�stest�ndets privilegier, f�rm�ner, r�ttigheter och friheter

;

^kali fortfarande g�lla, om de e j har �gt oskiljaktigt sammanhang med den

;

si�adi;! f�rut tillkommande representationsr�tten och s�ledes upph�rt med
Jcnna. �ndring eller upph�vande av dessa privilegier, f�rm�ner, r�tttghe-

:er och f riheter f�r cj ske p� annat s�tt �n genom regeringens och riksda-

cem sammanst�mmande beslut och med bifall av allm�nt kyrk om�te.

Denna lug^ tr�der I kr aft den 1 januari 1977.

1. �n dringarna i reger ingsformen� tr�der i kraft d en 1 januari 1977.

2. Utan hi nder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�r�

behandling p � grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r

�ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsalt s�rbehandling.

3. Best�mmelserna om medlem skap i svensk a kyrkan g�llerutan hinder

av 2 kap. 2 i dess nya lydelse.

4. V id ikrafttr�dandet f�religgande be.st�mmelser om att film icke f�r f��

revisas offentligt, om den ej dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning,
taller utan hinder av 2 kap, 1 S 3 i den nya lydelsen och 14 � f�rsta stycket.

5. �l dre f�rfaiining eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den i cke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till-

l�mpning av regeringsformen i des s nya lydelse.

Denna l ag� tr�der i kraft den 1 januari 1980.

!" .V ridringarna i regering sformen' tr�der i kraft den I januari 1980 .

2. �l dre f�reskrift om ska tt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2

kap. 10 t; j indra stycket.

P� rogeringens v�gnar

THOR BJ�RN F�LLDIN

H�KAN WINBERG

(J ustitiedepartementet)

;''^26: 870.

T'11 1976: 871.

2443

^'"1^79:933,

" '

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:933

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se