SFS 1994:1468 Lag om ändring i regeringsformen
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
om �ndring i regeringsformen;
SFS 1994:1468
Utkom fr�n trycket
den 16 december 1994
utf�rdad den 24 november 1994.
Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen2
dels att nuvarande 2 kap. 20 � skall betecknas 2 kap. 22 �,
dels att 2 kap. 18 och 22 �� samt 8 kap. 18 � skall ha f�ljande lydel-
se,
dels att det i regeringsformen skall inf�ras tre nya paragrafer, 2 kap.
20, 21 och 23 ��, av f�ljande lydelse.
2 kap.
18 � Varje medborgares egendom �r tryggad genom att ingen kan
tvingas avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild
genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande eller t�la att det
allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det
kr�vs f�r att tillgodose angel�gna allm�nna intressen.
Den som genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande tvingas
avst� sin egendom skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten.
S�dan ers�ttning skall ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det all-
m�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt
att p�g�ende markanv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt
f�rsv�ras eller skada uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till
v�rdet p� denna del av fastigheten. Ers�ttningen skall best�mmas
enligt grunder som anges i lag.
Alla skall ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av
vad som f�reskrivits ovan.
20 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras
endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte
enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.
Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel' regleras i lag.
21 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att
kostnadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det all-
m�nna skall svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns.
22 � Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om
1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning
eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra tros-
samfund eller annan sammanslutning (2 � andra meningen),
1
Prop. 1993/94:117, bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246, bet.
1994/95:KU5, rskr. 1994/95:11.
2
Regeringsformen omtryckt 1991:1503.
3025
SFS 1994:1468
2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 �
andra stycket),
3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk
p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 ��),
4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan
av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),
6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),
7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur-
sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),
8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),
9. skydd mot expropriation eller annat s�dant f�rfogande samt mot
inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnader (18 �),
10. r�tt till utbildning (21 �).
Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r
i riket likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,
f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),
2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta mening-
en),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4
och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt
mot intr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),
4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning
�n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),
7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje
meningen),
8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �),
9. r�tt att driva n�ring eller ut�va yrke (20 �).
P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas
12 � tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket.
23 � Lag eller annan f�reskrift f�r ej meddelas i strid med Sveriges
�taganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd
f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna.
8 kap.
18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall finnas ett lagr�d, vari
ing�r domare i H�gsta domstolen och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n
Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare angives i
riksdagsordningen, av riksdagsutskott.
Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grund-
lag om tryckfriheten, eller om motsvarande frihet att yttra sig i
3026
ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, filmer, videogram
och andra upptagningar av r�rliga bilder samt ljudupptagningar, lag om
begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som
avses i 2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 17-19 �� eller 22
� andra stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om
kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses
i 11 kap., om lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n
synpunkt.Vad nu har sagts g�ller dock icke, om Lagr�dets h�rande
skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle
f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men skulle
uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de
�mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande dess-
f�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo-
visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag
utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning.
Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i
�vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antas tillgodose angivna
syften,
5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.
N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring
meddelas i lag.
SFS 1994:1468
Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1995.
P� regeringens v�gnar
MONA SAHLIN
LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)
3027