SFS 2002:903 Lag om ändring i regeringsformen

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 2002:903 Lag om ändring i regeringsformen

020903.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i regeringsformen; utf�rdad den 28 november 2002. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen 2 dels att 1 kap. 2 �, 8 kap. 7 och 18 �� samt 10 kap. 2, 5 och 6 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till 10 kap. skall lyda F�rh�llandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer. 1 kap. 2 � Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga det allm�nna att trygga r�tten till h�lsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka f�r social omsorg och trygghet. Det allm�nna skall fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj� f�r nuvarande och kommande generationer. Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allm�nna skall verka f�r att alla m�nniskor skall kunna uppn� delaktig- het och j�mlikhet i samh�llet. Det allm�nna skall motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sexuell l�ggning, �lder eller annan omst�ndighet som g�ller den enskilde som person. Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. 8 kap. 7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge- nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna avser n�got av f�ljande �mnen: 1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. utl�nnings vistelse i riket, 1 Prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, prot. 2001/02:124, bet. 2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15. 2 Regeringsformen omtryckt 1998:1437. SFS 2002:903 Utkom fr�n trycket den 9 december 2002 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2002:903 3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk- ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering, �teranv�ndning och �tervinning av material, utformning av byggnader, an- l�ggningar och bebyggelsemilj� eller tillst�ndsplikt i fr�ga om �tg�rder med byggnader och anl�ggningar, 4. kulturmilj�, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd, 5. trafik eller ordningen p� allm�n plats, 6. undervisning och utbildning, 7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt, 8. skydd f�r personlig integritet vid behandling av personuppgifter. Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re- skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. 18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall det finnas ett lagr�d, d�r det ing�r domare eller, vid behov, f�rutvarande domare i H�gsta domstolen och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott. Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar samt tekniska upptagningar, lag om be- gr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 1719 �� eller 22 � andra stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal be- skattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen �r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller dock icke, om Lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att av- sev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo- visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot lagens till�mpning. Lagr�dets granskning skall avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften, 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. 10 kap. 2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom- melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�ruts�t- </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2002:903 ter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta. �r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n- nandet av �verenskommelsen. Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god- k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om ri- kets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Riksdagen kan godk�nna s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta och tredje styckena och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unio- nen, �ven om �verenskommelsen inte f�religger i slutligt skick. 5 � Inom ramen f�r samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen �ver- l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�- telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen beslutar om s�dan �verl�telse genom beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riks- dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av �verenskommelse enligt 2 �. I annat fall kan beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regerings- form och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskom- melser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslu- tet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutandr�tt som avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av n�- gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan be- slut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�telse genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig. F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse skall g�lla som svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �ver- enskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida �ndring av begr�nsad omfattning. R�ttsskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p� denna regeringsform kan, i annat fall �n som avses i f�rsta stycket, genom beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen f�r ocks� i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i s�rskilda fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdede- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2002:903 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2002 lar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�- telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. 6 � Regeringen skall fortl�pande informera riksdagen och samr�da med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds- skyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Regeringen skall fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de ut- rikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2003. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON P�R NUDER (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i regeringsformen;

utf�rdad den 28 november 2002.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen

dels

att 1 kap. 2 �, 8 kap. 7 och 18 �� samt 10 kap. 2, 5 och 6 �� skall ha

f�ljande lydelse,

dels

att rubriken till 10 kap. skall lyda F�rh�llandet till andra stater och

mellanfolkliga organisationer.

1 kap.

2 �

Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors

lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga
det allm�nna att trygga r�tten till h�lsa, arbete, bostad och utbildning samt
att verka f�r social omsorg och trygghet.

Det allm�nna skall fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god

milj� f�r nuvarande och kommande generationer.

Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allm�nna skall verka f�r att alla m�nniskor skall kunna uppn� delaktig-
het och j�mlikhet i samh�llet. Det allm�nna skall motverka diskriminering
av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung,
spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sexuell l�ggning, �lder
eller annan omst�ndighet som g�ller den enskilde som person.

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas.

8 kap.

7 �

Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge-

nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna
avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. utl�nnings vistelse i riket,

Prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, prot. 2001/02:124, bet. 2002/03:KU6, rskr.

2002/03:15.

Regeringsformen omtryckt 1998:1437.

SFS 2002:903

Utkom fr�n trycket
den 9 december 2002

SFS 2002:903

3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk-

ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering,
�teranv�ndning och �tervinning av material, utformning av byggnader, an-
l�ggningar och bebyggelsemilj� eller tillst�ndsplikt i fr�ga om �tg�rder med
byggnader och anl�ggningar,

4. kulturmilj�, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,
5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,
6. undervisning och utbildning,
7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt,

8. skydd f�r personlig integritet vid behandling av personuppgifter.
Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re-

skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter. Riksdagen kan i lag, som
inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan
r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�reskrift som regeringen meddelar
med st�d av bemyndigandet.

18 �

F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall det finnas ett lagr�d, d�r

det ing�r domare eller, vid behov, f�rutvarande domare i H�gsta domstolen
och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller,
enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om

tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television
och vissa liknande �verf�ringar samt tekniska upptagningar, lag om be-
gr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i
2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 1719 �� eller 22 � andra
stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal be-
skattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen
�r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller
dock icke, om Lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans
beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att av-
sev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i
n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande
dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo-
visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig
hinder mot lagens till�mpning.

Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.
N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring

meddelas i lag.

10 kap.

2 �

Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom-

melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�ruts�t-

SFS 2002:903

ter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt
g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det

riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n-
nandet av �verenskommelsen.

Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r

riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god-
k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock
underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om ri-
kets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med
Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

Riksdagen kan godk�nna s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta och

tredje styckena och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unio-
nen, �ven om �verenskommelsen inte f�religger i slutligt skick.

5 �

Inom ramen f�r samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-

l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�-
telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till
vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i
den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna
och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen beslutar om s�dan �verl�telse
genom beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riks-
dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av
grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av
�verenskommelse enligt 2 �.

I annat fall kan beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regerings-

form och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens
tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskom-
melser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig
organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslu-
tet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutandr�tt som
avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdags-
ordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av n�-
gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga om
�verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan be-
slut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�telse
genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre
fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.

F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse skall g�lla som

svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra
stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �ver-
enskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida
�ndring av begr�nsad omfattning.

R�ttsskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�

denna regeringsform kan, i annat fall �n som avses i f�rsta stycket, genom
beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation
eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen
f�r ocks� i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i s�rskilda
fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,
skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdede-

SFS 2002:903

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

lar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�-
telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag.

6 �

Regeringen skall fortl�pande informera riksdagen och samr�da med

organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i
Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-
skyldigheten meddelas i riksdagsordningen.

Regeringen skall fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de ut-

rikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre
vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan
ske.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2003.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

P�R NUDER
(Justitiedepartementet)

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2002:903 Lag om ändring i regeringsformen

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se