<div><style type="text/css">
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft10{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft11{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft12{font-size:27px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft13{font-size:19px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft14{font-size:9px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft15{font-size:8px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft16{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft17{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft18{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft19{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft110{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft111{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft112{font-size:13px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft113{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft114{font-size:17px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft115{font-size:19px;line-height:19px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft116{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft117{font-size:12px;line-height:16px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft20{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft21{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft22{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft23{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft24{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft25{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft26{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft27{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft30{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft31{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft32{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft33{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft34{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft35{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft36{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft37{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft40{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft41{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft42{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft43{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft44{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft45{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft46{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft47{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft50{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft51{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft52{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft53{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft54{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft55{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft56{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft57{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft60{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft61{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft62{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft63{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft64{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft65{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft66{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft67{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft70{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft71{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft72{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft73{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft74{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft75{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft76{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft77{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft80{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft81{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft82{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft83{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft84{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft85{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft86{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft87{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft90{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft91{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft92{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft93{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft94{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft95{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft96{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft97{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft100{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft101{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft102{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft103{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft104{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft105{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft110{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft111{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft112{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft113{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft120{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft121{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft122{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft123{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft124{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft130{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft131{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft132{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft133{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft134{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft135{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft140{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft141{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft142{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft143{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft144{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft145{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft150{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft151{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft152{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft153{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft154{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft160{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft161{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft162{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft163{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft164{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft165{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft170{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft171{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft172{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft173{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft174{font-size:8px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft175{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft176{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft177{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft178{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft179{font-size:16px;line-height:17px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft180{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft181{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft182{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft183{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft184{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft185{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft190{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft191{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft192{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft193{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft194{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft195{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft200{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft201{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft202{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft203{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft204{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft210{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft211{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft212{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft213{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft214{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft220{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft221{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft222{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft223{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft230{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft231{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft232{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft233{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft234{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft240{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft241{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft242{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft243{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft244{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft245{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft250{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft251{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft252{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft253{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft254{font-size:9px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft255{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft256{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft257{font-size:10px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft258{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft259{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
-->
<!--
p {margin: 0; padding: 0;} .ft260{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft261{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;}
.ft262{font-size:8px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft263{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;}
.ft264{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft265{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
.ft266{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;}
-->
</style>
<div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:0px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:655px;white-space:nowrap" class="ft11">1</p>
<p style="position:absolute;top:-18px;left:5px;white-space:nowrap" class="ft12"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:80px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft12"><b>Svensk f�rfattningssamling</b></p>
<p style="position:absolute;top:-13px;left:11px;white-space:nowrap" class="ft13"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft115"><b>Lag<br/>om �ndring i regeringsformen;</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:15px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:248px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">utf�rdad den 28 november 2002.</p>
<p style="position:absolute;top:283px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Enligt riksdagens beslut</p>
<p style="position:absolute;top:-5px;left:20px;white-space:nowrap" class="ft14"> </p>
<p style="position:absolute;top:282px;left:239px;white-space:nowrap" class="ft15">1</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:21px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:283px;left:243px;white-space:nowrap" class="ft11"> f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen</p>
<p style="position:absolute;top:-5px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft14"> </p>
<p style="position:absolute;top:282px;left:467px;white-space:nowrap" class="ft15">2</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:283px;left:471px;white-space:nowrap" class="ft11"> </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft16"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:301px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft17"><i>dels</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:301px;left:123px;white-space:nowrap" class="ft11"> att nuvarande 9 kap. 1113 �� skall betecknas 9 kap. 1214 ��,</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:39px;white-space:nowrap" class="ft16"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:319px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft17"><i>dels</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:42px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:319px;left:123px;white-space:nowrap" class="ft11"> att det i regeringsformen skall inf�ras en ny paragraf, 9 kap. 11 �, av</p>
<p style="position:absolute;top:336px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">f�ljande lydelse.</p>
<p style="position:absolute;top:354px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den</p>
<p style="position:absolute;top:372px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">dag d� denna lag tr�der i kraft.</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:47px;white-space:nowrap" class="ft18"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:417px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft18"><b>1 kap. Statsskickets grunder</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:51px;white-space:nowrap" class="ft19"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:442px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft110"><b>1 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:54px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:442px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft11">All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.</p>
<p style="position:absolute;top:460px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och</p>
<p style="position:absolute;top:478px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft116">lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt<br/>statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. </p>
<p style="position:absolute;top:513px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Den offentliga makten ut�vas under lagarna.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:59px;white-space:nowrap" class="ft19"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:548px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft110"><b>2 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:62px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p>
<p style="position:absolute;top:548px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft11">Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors</p>
<p style="position:absolute;top:566px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.</p>
<p style="position:absolute;top:584px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara</p>
<p style="position:absolute;top:601px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft116">grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga<br/>det allm�nna att trygga r�tten till h�lsa, arbete, bostad och utbildning samt<br/>att verka f�r social omsorg och trygghet. </p>
<p style="position:absolute;top:654px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Det allm�nna skall fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god</p>
<p style="position:absolute;top:672px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">milj� f�r nuvarande och kommande generationer.</p>
<p style="position:absolute;top:689px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom</p>
<p style="position:absolute;top:707px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft116">samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.<br/>Det allm�nna skall verka f�r att alla m�nniskor skall kunna uppn� delaktig-<br/>het och j�mlikhet i samh�llet. Det allm�nna skall motverka diskriminering<br/>av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung,<br/>spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sexuell l�ggning, �lder<br/>eller annan omst�ndighet som g�ller den enskilde som person.</p>
<p style="position:absolute;top:813px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och</p>
<p style="position:absolute;top:831px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:66px;white-space:nowrap" class="ft16"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:831px;left:399px;white-space:nowrap" class="ft17"><i>Lag (2002:903).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-4px;left:69px;white-space:nowrap" class="ft111"> </p>
<p style="position:absolute;top:894px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft111">1</p>
<p style="position:absolute;top:-8px;left:71px;white-space:nowrap" class="ft112"> </p>
<p style="position:absolute;top:895px;left:93px;white-space:nowrap" class="ft113">F�rs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, prot. 2000/01:124, bet. 2002/03:KU3, rskr.</p>
<p style="position:absolute;top:908px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113">2002/03:3.</p>
<p style="position:absolute;top:-4px;left:75px;white-space:nowrap" class="ft111"> </p>
<p style="position:absolute;top:919px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft111">2</p>
<p style="position:absolute;top:-8px;left:77px;white-space:nowrap" class="ft112"> </p>
<p style="position:absolute;top:921px;left:93px;white-space:nowrap" class="ft113">Regeringsformen omtryckt 1998:1437.</p>
<p style="position:absolute;top:175px;left:547px;white-space:nowrap" class="ft114"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:200px;left:547px;white-space:nowrap" class="ft117">Utkom fr�n trycket<br/>den 9 december 2002<br/>Omtryck</p>
</div>
<div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:87px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft21">2</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:92px;white-space:nowrap" class="ft22"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft22"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:95px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>3 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:99px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:102px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:447px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1991:1471).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>4 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:110px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta-</p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">tens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt-<br/>ning. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:114px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:117px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>5 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:122px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">Sveriges tron, �r rikets statschef.</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning �r</p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">statschef, g�lla henne. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:125px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:305px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1979:932).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:129px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>6 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:132px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:137px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:593px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>(1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:140px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>7 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:144px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande-</p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.</p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:147px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:593px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>(1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:152px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>8 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:155px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:159px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:465px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:162px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>9 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:167px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp-</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas<br/>likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:170px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:509px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:174px;white-space:nowrap" class="ft22"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:554px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft22"><b>2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:179px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>1 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:182px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad</p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, </p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt att</p>
<p style="position:absolute;top:651px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">i �vrigt taga del av andras yttranden, </p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys-</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av<br/>konstn�rligt verk, </p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration p�</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">allm�n plats, </p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller</p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">enskilda syften, </p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">religion.</p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Betr�ffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,</p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">television och vissa liknande �verf�ringar samt filmer, videogram, ljudupp-<br/>tagningar och andra tekniska upptagningar g�ller vad som �r f�reskrivet i<br/>tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del</p>
<p style="position:absolute;top:916px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">av allm�nna handlingar. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:186px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:916px;left:316px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1998:1437).</i></p>
</div>
<div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:189px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft31">3</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:194px;white-space:nowrap" class="ft32"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft32"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:197px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>2 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:201px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft31">Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant<br/>h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att<br/>deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller an-<br/>nan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, trossamfund<br/>eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>(1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>3 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:212px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft31">Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam-</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft31">tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft31">Varje medborgare skall i den utstr�ckning som n�rmare angives i lag</p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">skyddas mot att hans personliga integritet kr�nkes genom att uppgifter om<br/>honom registreras med hj�lp av automatisk databehandling. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:216px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>(1988:1439).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:219px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>4 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:224px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> D�dsstraff f�r icke f�rekomma. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:227px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:304px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>5 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyd-</p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">dad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hin-<br/>dra yttranden. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:239px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:169px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:242px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>6 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�r-<br/>j�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng<br/>samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot<br/>hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt<br/>meddelande. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:249px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:162px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>7 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft31">Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt med-</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">borgarskap i annat fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller<br/>genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder<br/>h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt medbor-<br/>garskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskrivas att, i<br/>enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan f�delsen �r<br/>medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r f�rlorar sitt<br/>svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:423px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1979:933).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:264px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>8 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:269px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft31"> Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�-</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och<br/>att l�mna detta. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:272px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:178px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:276px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>9 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:279px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� saken<br/>pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock icke n�r<br/>fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�vande p�f�ljd<br/>som har �d�mts i annan stat.</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft31">Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket blivit</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av dom-<br/>stol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�dant fall</p>
</div>
<div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:284px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft41">4</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:288px;white-space:nowrap" class="ft42"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft42"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:291px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och<br/>ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.</p>
<p style="position:absolute;top:86px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra stycket icke uppdragits �t</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�<br/>allm�n domstol. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:296px;white-space:nowrap" class="ft43"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:270px;white-space:nowrap" class="ft44"><i>Lag (1979:933).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:299px;white-space:nowrap" class="ft45"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft46"><b>10 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:303px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft41"> Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brotts-<br/>p�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts<br/>om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av<br/>brott.</p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-</p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">skrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller<br/>avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r dock lag<br/>inneb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade tr�tt i<br/>kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen eller riksdags-<br/>utskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lles<br/>ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att s�dant f�r-<br/>slag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta me-<br/>ningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda sk�l i samband<br/>med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:306px;white-space:nowrap" class="ft43"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:440px;white-space:nowrap" class="ft44"><i>Lag (1979:933).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:311px;white-space:nowrap" class="ft45"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft46"><b>11 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:314px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft41"> Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft41">viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:318px;white-space:nowrap" class="ft43"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:451px;white-space:nowrap" class="ft44"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:321px;white-space:nowrap" class="ft45"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft46"><b>12 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:326px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft41"> De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 15 samt i 6 och 8 �� och i</p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 1316 �� medgiver, begr�nsas<br/>genom lag. Efter bemyndigande i lag f�r de begr�nsas genom annan f�rfatt-<br/>ning i de fall som anges i 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 och 10 �. I samma ord-<br/>ning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall<br/>som anges i 14 � f�rsta stycket andra meningen.</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r<br/>aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har<br/>f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den<br/>fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsning f�r<br/>ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan<br/>�sk�dning.</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">F�rslag till lag som avses i f�rsta stycket eller till lag om �ndring eller</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� yrkande<br/>av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta<br/>utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Utan hinder<br/>h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttedelar av de r�s-<br/>tande f�renar sig om beslutet.</p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r</p>
<p style="position:absolute;top:863px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft41">av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till<br/>intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen, </p>
</div>
<div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:329px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft51">5</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:333px;white-space:nowrap" class="ft52"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft52"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:336px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft57">2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller <br/>3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. <br/>Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft51">tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:341px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1988:1443).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:344px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>13 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:348px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskilds<br/>anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi-<br/>dare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be-<br/>gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om s�r-<br/>skilt viktiga sk�l f�ranleder det.</p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta</p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och in-<br/>formationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella<br/>angel�genheter.</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke</p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare<br/>reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:351px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:386px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:356px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>14 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:359px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till</p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till<br/>trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�-<br/>kerhet eller f�r att motverka farsot.</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vil-</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">kas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av<br/>folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:363px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>(1988:1443).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:366px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>15 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:371px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">gynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ursprung till-<br/>h�r minoritet. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:374px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:168px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:378px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>16 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:381px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">gynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att<br/>�stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller<br/>motsvarande tj�nsteplikt. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:386px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:389px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>17 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:393px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbetsgi-</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">vare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag el-<br/>ler avtal. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:396px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:139px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:401px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>18 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Varje medborgares egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas</p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropria-<br/>tion eller annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker an-<br/>v�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an-<br/>gel�gna allm�nna intressen.</p>
<p style="position:absolute;top:863px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">Den som genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande tvingas avst�</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">sin egendom skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten. S�dan ers�tt-<br/>ning skall ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker an-<br/>v�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende markanv�nd-</p>
</div>
<div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:408px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft61">6</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:413px;white-space:nowrap" class="ft62"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft62"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:416px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">ning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller skada uppkom-<br/>mer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastigheten.<br/>Ers�ttningen skall best�mmas enligt grunder som anges i lag.</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">Alla skall ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">som f�reskrivits ovan. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:420px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:306px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1994:1468).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:423px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>19 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:428px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be-</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">st�mmelser som meddelas i lag. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:431px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:361px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:435px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>20 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:438px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras en-</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">dast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att<br/>ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.</p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:443px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:480px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1994:1468).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:446px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>21 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:450px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att kost-</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">nadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna skall<br/>svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:453px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:418px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1994:1468).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:458px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>22 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:461px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i</p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller<br/>annan sammanslutning (2 � andra meningen),</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 � andra</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">stycket),</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�-</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 ��),</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott</p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),</p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),<br/>7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur-</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),<br/>9. skydd mot expropriation eller annat s�dant f�rfogande samt mot in-</p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">skr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnader (18 �),</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">10. r�tt till utbildning (21 �).<br/>Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),</p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),<br/>3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot in-<br/>tr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),</p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),<br/>5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),</p>
</div>
<div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:465px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft71">7</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:470px;white-space:nowrap" class="ft72"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft72"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:473px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">meningen),</p>
<p style="position:absolute;top:86px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft77">8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �),<br/>9. r�tt att driva n�ring eller ut�va yrke (20 �).<br/>P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �</p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:477px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>(1994:1468).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:480px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>23 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:485px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft71"> Lag eller annan f�reskrift f�r ej meddelas i strid med Sveriges �tag-</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">anden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de<br/>m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:488px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:420px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1468).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:492px;white-space:nowrap" class="ft72"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:272px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft72"><b>3 kap. Riksdagen</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:497px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>1 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:500px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att avge s�rskild person-<br/>r�st.</p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r</p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">ledam�terna skall finnas ers�ttare. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:504px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:287px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1469).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:507px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>2 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:512px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r</p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket. Den som icke har uppn�tt aderton<br/>�rs �lder senast p� valdagen har ej r�str�tt.</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grund-</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">val av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:515px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:319px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1483).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:519px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>3 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:522px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart fj�rde �r. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:527px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:412px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1469).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:530px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>4 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:534px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre</p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej<br/>heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter<br/>det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att<br/>ny regering skall tilltr�da.</p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:537px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>5 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:542px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi-</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">gast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksdagens<br/>valperiod.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:545px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>6 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:549px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar.</p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och</p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">trettionio utj�mningsmandat.</p>
<p style="position:absolute;top:863px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och<br/>antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r fyra �r i s�n-<br/>der.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:552px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:916px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft74"><i> Lag (1994:1469).</i></p>
</div>
<div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:557px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft81">8</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:561px;white-space:nowrap" class="ft82"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft82"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:564px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>7 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:569px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslut-</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">ning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteckning.</p>
<p style="position:absolute;top:86px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r be-</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">r�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta val-</p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">kretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:572px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>8 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:576px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt</p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-<br/>fallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de<br/>i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdel-<br/>ningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar<br/>den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�r-<br/>delningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat<br/>det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna,<br/>tillf�res de valkretsar.</p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:579px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>9 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:584px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">samt ers�ttare f�r honom.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:587px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>10 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:591px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft81"> Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:594px;white-space:nowrap" class="ft85"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:389px;white-space:nowrap" class="ft86"><i>Lag (1988:1443).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:599px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>11 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:602px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft81"> Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-</p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag<br/>utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin<br/>plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger mot-<br/>svarande till�mpning p� ers�ttare.</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�ter.<br/>Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga<br/>kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljes<br/>s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:606px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>12 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:609px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft81"> Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 211 �� samt om</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen<br/>eller annan lag.</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:614px;white-space:nowrap" class="ft82"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:802px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft82"><b>4 kap. Riksdagsarbetet</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:618px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>1 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:621px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i</p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn<br/>till riksdagens s�kerhet eller frihet.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:626px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>2 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:629px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,</p>
<p style="position:absolute;top:916px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">en andre och en tredje vice talman.</p>
</div>
<div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:633px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft91">9</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:638px;white-space:nowrap" class="ft92"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft92"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:641px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>3 � </b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:645px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft91"> Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�r-</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">mare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan<br/>komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna reger-<br/>ingsform.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och</p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. �rende som<br/>v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av ut-<br/>skott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. </p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:648px;white-space:nowrap" class="ft95"><i> </i></p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:390px;white-space:nowrap" class="ft96"><i>Lag (1994:1470).</i></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:653px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>4 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:656px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags-<br/>ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:660px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>5 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:663px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening</p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives<br/>i denna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riks-<br/>dagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika<br/>r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:668px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>6 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:671px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan</p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:675px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>7 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:678px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksda-</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">gens medgivande.</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">N�r det finns anledning till det, skall Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�r-<br/>klaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.</p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket skiljas</p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen<br/>ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:683px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>8 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:686px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa<br/>inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av<br/>uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst<br/>fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i annat fall, skall best�mmelser i lag</p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�nner<br/>brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r<br/>f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.</p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:690px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>9 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:693px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege-</p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen<br/>kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda-<br/>mots st�lle n�r denne �r ledig.</p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av</p>
<p style="position:absolute;top:863px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmel-</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">serna om ledamot.</p>
</div>
<div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:-9px;left:698px;white-space:nowrap" class="ft100"> </p>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft101">10</p>
<p style="position:absolute;top:-11px;left:702px;white-space:nowrap" class="ft102"><b> </b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft102"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>10 � </b> Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-<br/>ningen.</p>
<p style="position:absolute;top:113px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft102"><b>5 kap. Statschefen</b></p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>1 �</b> Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�gen-<br/>heter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under statschefens<br/>ordf�randeskap.</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>2 �</b> Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och<br/>har fyllt aderton �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag<br/>s�som talman eller riksdagsledamot.</p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. <i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft104"><i>(1994:1469).</i></p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>3 �</b> �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att<br/>fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av<br/>konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare<br/>fullg�ra statschefens uppgifter.</p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>4 �</b> Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att full-<br/>g�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice<br/>riksf�rest�ndare.</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft101">har fyllt aderton �r. <i>Lag (1994:1469).</i></p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>5 �</b> Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att full-<br/>g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la<br/>det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt.</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>6 �</b> Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra<br/>som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �<br/>kan tj�nstg�ra.</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege-</p>
<p style="position:absolute;top:651px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105">ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig<br/>kan tj�nstg�ra.</p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>7 �</b> Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �ta-<br/>las f�r sina g�rningar som statschef.</p>
<p style="position:absolute;top:766px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft102"><b>6 kap. Regeringen</b></p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft103"><b>1 �</b> Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Statsministern utses i den ordning som angives i 24 ��. Statsministern</p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft101">tills�tter �vriga statsr�d.</p>
<p style="position:absolute;top:863px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>2 �</b> N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje<br/>partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-<br/>m�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.</p>
</div>
<div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft110">11</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft111"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft110">Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113">pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens le-<br/>dam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>3 �</b> F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har<br/>riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r ut-<br/>seende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksda-<br/>gen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�nader, skall<br/>extra val f�rr�ttas inom samma tid.</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>4 �</b> N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne<br/>s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter<br/>�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, vid<br/>f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen.</p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft110">Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.</p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>5 �</b> F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnjuter<br/>riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan regeringen<br/>f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej<br/>meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen f�r-<br/>ordnar om extra val.</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>6 �</b> Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talmannen<br/>och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall ent-<br/>lediga annat statsr�d.</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>7 �</b> Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �v-<br/>riga statsr�d.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>8 �</b> Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina be-<br/>fattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n stats-<br/>ministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess<br/>eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.</p>
<p style="position:absolute;top:651px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>9 �</b> Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio<br/>�r.</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft110">Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha</p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft110">uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom.</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>10 �</b> Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en-<br/>ligt detta kapitel ankommer p� talmannen.</p>
<p style="position:absolute;top:802px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft111"><b>7 kap. Regeringsarbetet</b></p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>1 �</b> F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I<br/>detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar<br/>�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer<br/>f�r departementen.</p>
</div>
<div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft120">12</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft121"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>2 �</b> Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar<br/>och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som be-<br/>h�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>3 �</b> Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.<br/>Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfatt-<br/>ningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angi-<br/>ves i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det de-<br/>partement till vilket �rendena h�r.</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>4 �</b> Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r<br/>ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i regerings-<br/>sammantr�de.</p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>5 �</b> Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �rende<br/>som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�rordna att �rende<br/>eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�redragas av<br/>annat statsr�d �n departementschefen.</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>6 �</b> Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall an-<br/>tecknas i protokollet.</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>7 �</b> F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege-<br/>ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern el-<br/>ler annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�r-<br/>ordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedition.</p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>8 �</b> Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av<br/>st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har<br/>statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �verta-<br/>ges statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�den<br/>som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika<br/>l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.</p>
<p style="position:absolute;top:660px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft121"><b>8 kap. Lagar och andra f�reskrifter</b></p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>1 �</b> Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�l-<br/>jer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas endast<br/>genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i s�rskild ord-<br/>ning. <i>Lag (1979:933).</i></p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>2 �</b> F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person-<br/>liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�-<br/>reskrifter �r bland andra:</p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft124">1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,<br/>2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om</p>
<p style="position:absolute;top:863px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft120">arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft120">3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft120">f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.</p>
</div>
<div id="page13-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft130">13</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft131"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>3 �</b> F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som<br/>g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas person-<br/>liga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrif-<br/>ter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, om skatt till<br/>staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfogande. <i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>4 �</b> F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�rfa-<br/>randet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag.</p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft130">I lag meddelas ocks� f�reskrifter om val till parlamentarisk f�rsamling</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">inom Europeiska unionen. <i>Lag (1994:1375).</i></p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>5 �</b> Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna<br/>f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommu-<br/>nala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrifter om<br/>kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.</p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>6 �</b> F�reskrifter om trossamfund meddelas i lag. I lag skall ocks� meddelas<br/>f�reskrifter om grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund.</p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft130">Vid stiftande, �ndring eller upph�vande av s�dan lag g�ller vad som s�gs i</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">16 � om stiftande av riksdagsordningen. <i>Lag (1998:1700).</i></p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>7 �</b> Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge-<br/>nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna<br/>avser n�got av f�ljande �mnen:</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft134">1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,<br/>2. utl�nnings vistelse i riket,<br/>3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk-</p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134">ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering,<br/>�teranv�ndning och �tervinning av material, utformning av byggnader, an-<br/>l�ggningar och bebyggelsemilj� eller tillst�ndsplikt i fr�ga om �tg�rder med<br/>byggnader och anl�ggningar,</p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft134">4. kulturmilj�, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,<br/>5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,<br/>6. undervisning och utbildning,<br/>7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under</p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">ut�vande av tj�nsteplikt,</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft134">8. skydd f�r personlig integritet vid behandling av personuppgifter.<br/>Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re-</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter.</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft130">Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft135">stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�re-<br/>skrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. <i>Lag<br/>(2002:903).</i></p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>8 �</b> Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag<br/>genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�rplik-<br/>telse.</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>9 �</b> Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom<br/>f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.</p>
</div>
<div id="page14-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft140">14</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft141"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas<br/>av riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>10 �</b> Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 �<br/>f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen<br/>skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. <i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>11 � </b> Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�-<br/>reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�-<br/>ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �m-<br/>net. <i>Lag (1991:1501).</i></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>12 �</b> F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndigande<br/>som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�vning,<br/>om riksdagen best�mmer det.</p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>13 �</b> Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 710 �� genom f�rordning<br/>besluta</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft144">1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,<br/>2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.<br/>Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmel-<br/>sen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-<br/>ningen.</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t myndig-</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">het under regeringen att meddela best�mmelser i �mnet. Utan hinder av<br/>andra stycket f�r regeringen ocks� i f�rordning �verl�ta �t riksdagens myn-<br/>digheter att meddela best�mmelser som anges i f�rsta stycket och som ej av-<br/>ser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. <i>Lag (1991:1501).</i></p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>14 �</b> Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej<br/>hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne.</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�reskrifter</p>
<p style="position:absolute;top:651px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och betr�ffande dess uppgift att<br/>fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela f�reskrif-</p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft145">ter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. <i>Lag<br/>(2002:902).</i></p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>15 �</b> Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet f�r<br/>ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela<br/>riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio m�nader<br/>f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens<br/>kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som<br/>fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�ttedelar av leda-<br/>m�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att<br/>samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.</p>
</div>
<div id="page15-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft150">15</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft151"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkande</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154">d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en<br/>tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant yrkande skall<br/>framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rsla-<br/>get som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.</p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154">avses i f�rsta stycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�r-<br/>klara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rslaget �r<br/>f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star mot f�r-<br/>slaget och de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit godk�nda<br/>r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget till slutlig<br/>pr�vning. <i>Lag (1988:1442).</i></p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154"><b>16 �</b> Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta stycket<br/>f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks� stiftas ge-<br/>nom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n<br/>h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�m-<br/>melse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm�n-<br/>het. <i>Lag (1979:933).</i></p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154"><b>17 �</b> Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �nd-<br/>ring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och<br/>16 �� motsvarande till�mpning.</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154"><b>18 �</b> F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall det finnas ett lagr�d, d�r<br/>det ing�r domare eller, vid behov, f�rutvarande domare i H�gsta domstolen<br/>och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller,<br/>enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.</p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154">tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television<br/>och vissa liknande �verf�ringar samt tekniska upptagningar, lag om be-<br/>gr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i<br/>2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 1719 �� eller 22 � andra<br/>stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal be-<br/>skattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen<br/>�r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller<br/>dock icke, om Lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans<br/>beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att av-<br/>sev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i<br/>n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande<br/>dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo-<br/>visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig<br/>hinder mot lagens till�mpning.</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft154">Lagr�dets granskning skall avse<br/>1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,<br/>2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,<br/>3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,<br/>4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft150">syften,</p>
<p style="position:absolute;top:916px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.</p>
</div>
<div id="page16-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft160">16</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft161"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft160">meddelas i lag.<i> Lag (2002:903).</i></p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>19 �</b> Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�-<br/>dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i<br/>grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordningar,</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft160">om ej annat f�reskrives i lag. <i>Lag (1976:870).</i></p>
<p style="position:absolute;top:219px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft161"><b>9 kap. Finansmakten</b></p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>1 �</b> Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m-<br/>melser i 8 kap.</p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft163"><b>2 �</b> Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt.</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen</p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164">genom budgetreglering enligt 35 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att<br/>medel tages i anspr�k i annan ordning.</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>3 �</b> Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r el-<br/>ler, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen be-<br/>st�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar<br/>anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbudget.</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft160">annan tid �n budgetperioden.</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164">under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r<br/>rikets f�rsvar.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft165"><b>4 �</b> Om budgetreglering enligt 3 � icke hinner avslutas f�re budgetperio-<br/>dens b�rjan, best�mmer riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag<br/>f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. Riksdagen kan<br/>uppdraga �t finansutskottet att fatta s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. <i>Lag<br/>(1994:1470).</i></p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>5 �</b> F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k-<br/>ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft163"><b>6 �</b> Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>7 �</b> Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta<br/>riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten<br/>avser.</p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>8 �</b> Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi-<br/>tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen<br/>eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.</p>
</div>
<div id="page17-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft170">17</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft171"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>9 �</b> Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�rvalt-<br/>ningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid<br/>f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd.</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>10 �</b> Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller<br/>i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. <i>Lag (1988:1444).</i></p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>11 �</b> Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-<br/>heter och skyldigheter i fr�ga om regleringen av statsbudgeten finns i riks-<br/>dagsordningen och s�rskild lag. Lag <i>(2002:904).</i></p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft172"><b>12 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:243px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft174">3 Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �v-</p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft170">riga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. <i>Lag (2002:904).</i></p>
<p style="position:absolute;top:298px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft172"><b>13 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:296px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft174">4 Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177">Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r be-<br/>st�mma hur Riksbanken skall besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.</p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft177">Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen.<br/>Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige.<br/>Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen skall be-</p>
<p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177">viljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han<br/>d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktio-<br/>nen fr�n hans anst�llning endast om han inte l�ngre uppfyller de krav som<br/>st�lls f�r att han skall kunna utf�ra sina uppgifter eller om han gjort sig skyl-<br/>dig till allvarlig f�rsummelse.</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft170">Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft170">verksamhet meddelas i lag. <i>Lag (2002:904).</i></p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft172"><b>14 �</b></p>
<p style="position:absolute;top:543px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft174">5 Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft178">om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. <i>Lag<br/>(2002:904).</i></p>
<p style="position:absolute;top:625px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft179"><b>10 kap. F�rh�llandet till andra stater och mellanfolkliga <br/>organisationer</b></p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>1 �</b> �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa-<br/>tion ing�s av regeringen.</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>2 �</b> Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom-<br/>melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�ruts�t-<br/>ter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt<br/>g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.</p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft170">�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177">riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n-<br/>nandet av �verenskommelsen.</p>
<p style="position:absolute;top:891px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft175">3 Senaste lydelse av tidigare 11 � 1998:1402. </p>
<p style="position:absolute;top:904px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft175">4 Senaste lydelse av tidigare 12 � 1998:1402.</p>
<p style="position:absolute;top:917px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft175">5 Senaste lydelse av tidigare 13 � 1991:1501.</p>
</div>
<div id="page18-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft180">18</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft181"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god-<br/>k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock<br/>underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om ri-<br/>kets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med<br/>Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">Riksdagen kan godk�nna s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta och</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft185">tredje styckena och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unio-<br/>nen, �ven om �verenskommelsen inte f�religger i slutligt skick. <i>Lag<br/>(2002:903).</i></p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184"><b>3 �</b> Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio-<br/>nell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens<br/>eller Utrikesn�mndens medverkan.</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184"><b>4 �</b> Best�mmelserna i 13 �� �ger motsvarande till�mpning p� �tagande<br/>av internationell f�rpliktelse f�r riket i annan form �n �verenskommelse<br/>samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184"><b>5 �</b> Inom ramen f�r samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-<br/>l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�-<br/>telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till<br/>vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i<br/>den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna<br/>och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen beslutar om s�dan �verl�telse<br/>genom beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riks-<br/>dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av<br/>grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av<br/>�verenskommelse enligt 2 �.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">I annat fall kan beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regerings-</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">form och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens<br/>tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskom-<br/>melser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig<br/>organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslu-<br/>tet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt<br/>som avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riks-<br/>dagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av<br/>n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga<br/>om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan<br/>beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�telse<br/>genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre<br/>fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.</p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse skall g�lla som</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra<br/>stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �ver-<br/>enskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida<br/>�ndring av begr�nsad omfattning.</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">denna regeringsform kan, i annat fall �n som avses i f�rsta stycket, genom<br/>beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation</p>
</div>
<div id="page19-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft190">19</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft191"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft195">eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen<br/>f�r ocks� i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i s�rskilda<br/>fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,<br/>skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdede-<br/>lar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�-<br/>telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. <i>Lag<br/>(2002:903).</i></p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>6 �</b> Regeringen skall fortl�pande informera riksdagen och samr�da med<br/>organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i<br/>Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-<br/>skyldigheten meddelas i riksdagsordningen.</p>
<p style="position:absolute;top:262px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Regeringen skall fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de ut-</p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">rikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga<br/>med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre<br/>vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan<br/>ske. <i>Lag (2002:903).</i></p>
<p style="position:absolute;top:368px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>7 �</b> Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som<br/>riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens<br/>sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.</p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be-<br/>g�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r<br/>statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har erfa-<br/>rit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>8 �</b> Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas<br/>underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat el-<br/>ler till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet.</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>9 �</b> Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r att<br/>m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i<br/>strid eller s�ndas till annat land endast om</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft194">1. riksdagen medgiver det,<br/>2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,<br/>3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom-</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft190">melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke</p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft190">givas utan riksdagens medgivande.</p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet</p>
<p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets territo-<br/>rium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater.</p>
<p style="position:absolute;top:872px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft191"><b>11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning</b></p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>1 �</b> H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och Regeringsr�tten<br/>h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av H�gsta domstolen</p>
</div>
<div id="page20-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft200">20</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft201"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">eller Regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I H�gsta domstolen och Re-<br/>geringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som �r eller har varit<br/>ordinarie domare i domstolen.</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Annan domstol �n H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten inr�ttas med</p>
<p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i<br/>2 kap. 11 � f�rsta stycket.</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md<br/>grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�r-<br/>ifr�n. <i>Lag (1991:1502).</i></p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>2 �</b> Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall<br/>d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i<br/>s�rskilt fall.</p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>3 �</b> R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan<br/>myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�reskri-<br/>ves i 2 kap. 9 �. <i>Lag (1976:871).</i></p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>4 �</b> Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras or-<br/>ganisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>5 �</b> Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten en-<br/>dast</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste-</p>
<p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft200">�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,</p>
<p style="position:absolute;top:510px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r</p>
<p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft200">skyldig att avg� med pension.</p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myndig-</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">het �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Det-<br/>samma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�v-<br/>ning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till or-</p>
<p style="position:absolute;top:633px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft200">dinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.</p>
<p style="position:absolute;top:668px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>6 �</b> Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riks�klagaren, de centrala<br/>�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet ly-<br/>der under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller<br/>annan lag �r myndighet under riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft204">F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.<br/>F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,</p>
<p style="position:absolute;top:774px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">stiftelse, registrerat trossamfund eller n�gon av dess organisatoriska delar el-<br/>ler till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det<br/>ske med st�d av lag. <i>Lag (1998:1700).</i></p>
<p style="position:absolute;top:845px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>7 �</b> Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ,<br/>f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende<br/>som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som r�r<br/>till�mpning av lag.</p>
</div>
<div id="page21-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft210">21</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft211"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>8 � </b> R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i<br/>vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>9 �</b> Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under<br/>regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be-<br/>st�mmer.</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft210">grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.</p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domartj�nst,</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214">�mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som<br/>chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen<br/>eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i rege-<br/>ringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud.<br/>�ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller<br/>uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �v-<br/>rigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va<br/>tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller en-<br/>ligt f�ruts�ttningar som angives i lag.</p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>10 �</b> Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning i<br/>andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag.</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>11 �</b> Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas<br/>av Regeringsr�tten eller, i den m�n det f�reskrives i lag, av en l�gre f�rvalt-<br/>ningsdomstol, n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltnings-<br/>domstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas<br/>resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, i den<br/>m�n det f�reskrives i lag, av annan domstol som icke �r f�rvaltningsdom-<br/>stol.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid kan</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft210">meddelas i lag. <i>Lag (1994:1480).</i></p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>12 �</b> Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller<br/>fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om<br/>ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.</p>
<p style="position:absolute;top:686px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>13 �</b> Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller<br/>annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande<br/>av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.</p>
<p style="position:absolute;top:739px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd</p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft210">f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.</p>
<p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>14 �</b> Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid<br/>med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller att<br/>stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess till-<br/>komst, f�r f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen beslu-<br/>tat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om felet �r uppen-<br/>bart. <i>Lag (1979:933).</i></p>
</div>
<div id="page22-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft220">22</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft221"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft221"><b>12 kap. Kontrollmakten</b></p>
<p style="position:absolute;top:76px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>1 �</b> Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och re-<br/>gerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf�<br/>protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till<br/>dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konsti-<br/>tutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller<br/>handl�ggningen av regerings�rende.</p>
<p style="position:absolute;top:200px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>2 � </b> Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock<br/>minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning<br/>har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav<br/>g�ra framst�llning till regeringen.</p>
<p style="position:absolute;top:288px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>3 �</b> Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i ut�v-<br/>ningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sidosatt sin<br/>tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta<br/>domstolen.</p>
<p style="position:absolute;top:376px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>4 �</b> Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens<br/>f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n<br/>h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.</p>
<p style="position:absolute;top:429px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det</p>
<p style="position:absolute;top:447px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223">v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till<br/>pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om ex-<br/>tra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas.<br/>Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befatt-<br/>ning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.</p>
<p style="position:absolute;top:535px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.</p>
<p style="position:absolute;top:571px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>5 �</b> Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram-<br/>st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes<br/>tj�nsteut�vning.</p>
<p style="position:absolute;top:641px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>6 �</b> Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk-<br/>tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verk-<br/>samhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall<br/>som angives i instruktionen.</p>
<p style="position:absolute;top:712px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �ver-</p>
<p style="position:absolute;top:729px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223">l�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.<br/>Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom-<br/>mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han<br/>beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombudsmans<br/>tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.</p>
<p style="position:absolute;top:818px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.</p>
<p style="position:absolute;top:853px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>7 �</b> Riksdagen v�ljer revisorer att granska den statliga verksamheten. Riks-<br/>dagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan<br/>verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.</p>
</div>
<div id="page23-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft230">23</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft231"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft230">och yttranden som beh�vs f�r granskningen.</p>
<p style="position:absolute;top:86px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. <i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft232"><i>(1994:1470).</i></p>
<p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>8 �</b> �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av H�gsta domstolen<br/>eller Regeringsr�tten v�ckes i H�gsta domstolen av riksdagens ombudsman<br/>eller Justitiekanslern.</p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av H�gsta domstolen eller</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234">Regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas<br/>fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes<br/>av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.</p>
<p style="position:absolute;top:290px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft231"><b>13 kap. Krig och krigsfara</b></p>
<p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>1 �</b> Kommer riket i krig eller krigsfara skall regeringen eller talmannen<br/>kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att<br/>riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. <i>Lag (1994:1470).</i></p>
<p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>2 �</b> �r riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdele-<br/>gation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.</p>
<p style="position:absolute;top:421px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da</p>
<p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234">i riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�m-<br/>melser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske<br/>med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av<br/>krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen.<br/>Om riket �r i krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av Utrikesn�mn-<br/>dens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�r-<br/>vid att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense.</p>
<p style="position:absolute;top:563px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att</p>
<p style="position:absolute;top:580px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft230">riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.</p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. <i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft232"><i>(1988:1438).</i></p>
<p style="position:absolute;top:651px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>3 �</b> Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befogen-<br/>heter som annars tillkommer riksdagen. Den f�r dock ej fatta beslut som av-<br/>ses i 12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket.</p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. <i>Lag</i></p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft232"><i>(1988:1438).</i></p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>4 �</b> �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina<br/>uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege-<br/>ringens arbetsformer.</p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>5 �</b> �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsdele-<br/>gationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n<br/>den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.</p>
<p style="position:absolute;top:880px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va</p>
<p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft230">grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.</p>
</div>
<div id="page24-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft240">24</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft241"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>6 �</b> �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-<br/>landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit<br/>sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning med-<br/>dela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall med-<br/>delas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�rsvarsbe-<br/>redskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rord-<br/>ning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant<br/>f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.</p>
<p style="position:absolute;top:192px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft240">I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas un-</p>
<p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244">der vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande med-<br/>f�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag<br/>om val till riksdagen.</p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>7 �</b> �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje stycket<br/>icke till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i<br/>riksdagens st�lle. <i>Lag (1988:1438)</i>.</p>
<p style="position:absolute;top:351px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>8 �</b> �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av<br/>riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom-<br/>mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi-<br/>gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om<br/>beslut att lag i visst �mne skall b�rja till�mpas. <i>Lag (1988:1438)</i>.</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft245"><b>9 �</b> Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att in-<br/>h�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,<br/>om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. <i>Lag<br/>(1979:933).</i></p>
<p style="position:absolute;top:545px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>10 �</b> Riksdagen eller regeringen f�r icke fatta beslut p� ockuperat omr�de.<br/>P� s�dant omr�de f�r ej heller ut�vas befogenhet som tillkommer n�gon i<br/>egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d.</p>
<p style="position:absolute;top:598px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft240">Det �ligger varje offentligt organ att p� ockuperat omr�de handla p� det</p>
<p style="position:absolute;top:615px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244">s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten<br/>samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Icke i n�got<br/>fall f�r ett offentligt organ meddela beslut eller vidta �tg�rd som i strid mot<br/>folkr�ttens regler �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupations-<br/>makten bist�nd.</p>
<p style="position:absolute;top:704px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft240">Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r ej h�llas</p>
<p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft240">p� ockuperat omr�de. <i>Lag (1988:1438).</i></p>
<p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>11 �</b> �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�<br/>ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad<br/>att fullg�ra sina uppgifter som statschef. <i>Lag (1988:1438).</i></p>
<p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>12 �</b> �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks-<br/>dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen be-<br/>sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�ref-<br/>ter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�l-<br/>lande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig<br/>om det.</p>
</div>
<div id="page25-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft250">25</p>
<p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft251"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de</p>
<p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�-<br/>ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 711 ��. Vad<br/>som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket<br/>om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst<br/>en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.</p>
<p style="position:absolute;top:156px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid,</p>
<p style="position:absolute;top:174px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det<br/>�ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �t-<br/>g�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.</p>
<p style="position:absolute;top:227px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det</p>
<p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft259">annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l-<br/>jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst<br/>n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. <i>Lag<br/>(1994:1469).</i></p>
<p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft259"><b>13 �</b> �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-<br/>landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit<br/>sig, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� s�tt som anges i lag. <i>Lag<br/>(1985:863).</i></p>
<p style="position:absolute;top:431px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft251"><b>�verg�ngsbest�mmelser</b></p>
<p style="position:absolute;top:429px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft254">6</p>
<p style="position:absolute;top:457px;left:92px;white-space:nowrap" class="ft250">1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den</p>
<p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">�ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i<br/>st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riks-<br/>dagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter.</p>
<p style="position:absolute;top:544px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att</p>
<p style="position:absolute;top:561px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-<br/>ning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Kon-<br/>ungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven<br/>efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda.</p>
<p style="position:absolute;top:632px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om</p>
<p style="position:absolute;top:650px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksda-<br/>gen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.</p>
<p style="position:absolute;top:685px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller</p>
<p style="position:absolute;top:703px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning<br/>eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta<br/>domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.</p>
<p style="position:absolute;top:756px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av</p>
<p style="position:absolute;top:773px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft250">Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.</p>
<p style="position:absolute;top:791px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r</p>
<p style="position:absolute;top:809px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,<br/>till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.</p>
<p style="position:absolute;top:860px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt</p>
<p style="position:absolute;top:878px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft250">enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. <i>Lag (1985:864)</i>.</p>
<p style="position:absolute;top:917px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft255">6 Avser inf�randet av regeringsformen 1974:152.</p>
<p style="position:absolute;top:953px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft257"><i>2 SFS 2002:902922</i></p>
</div>
<div id="page26-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;">
<img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/>
<p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft260">26</p>
<p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft261"><b>SFS 2002:904</b></p>
<p style="position:absolute;top:942px;left:498px;white-space:nowrap" class="ft262">Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00</p>
<p style="position:absolute;top:951px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft262">Elanders Gotab, Stockholm 2002</p>
<p style="position:absolute;top:69px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">1. �ndringarna i regeringsformen</p>
<p style="position:absolute;top:67px;left:382px;white-space:nowrap" class="ft262">7 tr�der i kraft den 1 januari 1977.</p>
<p style="position:absolute;top:87px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">2. Utan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�rbe-</p>
<p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft266">handling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �nd-<br/>ras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.</p>
<p style="position:absolute;top:140px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft266">3. <i>har upph�vts genom lag (1998:1700)</i>.<br/>4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas</p>
<p style="position:absolute;top:175px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft266">att filmer och videogram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dessf�rinnan<br/>har godk�nts f�r s�dan visning. <i>Lag (1985:862)</i>.</p>
<p style="position:absolute;top:210px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att</p>
<p style="position:absolute;top:228px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft266">den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-<br/>ning av regeringsformen i dess nya lydelse.</p>
<p style="position:absolute;top:282px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">1. �ndringarna i regeringsformen</p>
<p style="position:absolute;top:280px;left:382px;white-space:nowrap" class="ft262">8 tr�der i kraft den 1 januari 1980.</p>
<p style="position:absolute;top:300px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av</p>
<p style="position:absolute;top:317px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft260">2 kap. 10 � andra stycket.</p>
<p style="position:absolute;top:353px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">Denna lag</p>
<p style="position:absolute;top:352px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft262">9 tr�der i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p style="position:absolute;top:389px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft260">P� regeringens v�gnar</p>
<p style="position:absolute;top:424px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft260">G�RAN PERSSON</p>
<p style="position:absolute;top:442px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260"> </p>
<p style="position:absolute;top:442px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft260">P�R NUDER</p>
<p style="position:absolute;top:459px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260"> </p>
<p style="position:absolute;top:459px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft260">(Justitiedepartementet)</p>
<p style="position:absolute;top:891px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft264">7 Till 1976:871.</p>
<p style="position:absolute;top:904px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft264">8 Till 1979:933.</p>
<p style="position:absolute;top:917px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft264">9 2002:904.</p>
</div>
</div>
1
Svensk f�rfattningssamling
Lag
om �ndring i regeringsformen;
utf�rdad den 28 november 2002.
Enligt riksdagens beslut
1
f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen
2
dels
att nuvarande 9 kap. 1113 �� skall betecknas 9 kap. 1214 ��,
dels
att det i regeringsformen skall inf�ras en ny paragraf, 9 kap. 11 �, av
f�ljande lydelse.
Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den
dag d� denna lag tr�der i kraft.
1 kap. Statsskickets grunder
1 �
All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och
lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.
Den offentliga makten ut�vas under lagarna.
2 �
Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors
lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara
grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga
det allm�nna att trygga r�tten till h�lsa, arbete, bostad och utbildning samt
att verka f�r social omsorg och trygghet.
Det allm�nna skall fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god
milj� f�r nuvarande och kommande generationer.
Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom
samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allm�nna skall verka f�r att alla m�nniskor skall kunna uppn� delaktig-
het och j�mlikhet i samh�llet. Det allm�nna skall motverka diskriminering
av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung,
spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sexuell l�ggning, �lder
eller annan omst�ndighet som g�ller den enskilde som person.
Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och
utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas.
Lag (2002:903).
1
F�rs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, prot. 2000/01:124, bet. 2002/03:KU3, rskr.
2002/03:3.
2
Regeringsformen omtryckt 1998:1437.
SFS 2002:904
Utkom fr�n trycket
den 9 december 2002
Omtryck
2
SFS 2002:904
3 �
Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar.
Lag (1991:1471).
4 �
Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta-
tens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt-
ning.
Lag (1976:871).
5 �
Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron, �r rikets statschef.
Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning �r
statschef, g�lla henne.
Lag (1979:932).
6 �
Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.
Lag
(1976:871).
7 �
I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande-
r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.
Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter.
Lag
(1976:871).
8 �
F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen
statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.
Lag (1976:871).
9 �
Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp-
gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas
likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.
Lag (1976:871).
2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter
1 �
Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,
2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt att
i �vrigt taga del av andras yttranden,
3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys-
ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration p�
allm�n plats,
5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller
enskilda syften,
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin
religion.
Betr�ffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,
television och vissa liknande �verf�ringar samt filmer, videogram, ljudupp-
tagningar och andra tekniska upptagningar g�ller vad som �r f�reskrivet i
tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del
av allm�nna handlingar.
Lag (1998:1437).
3
SFS 2002:904
2 �
Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att
giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant
h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att
deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller an-
nan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, trossamfund
eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen.
Lag
(1976:871).
3 �
Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam-
tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.
Varje medborgare skall i den utstr�ckning som n�rmare angives i lag
skyddas mot att hans personliga integritet kr�nkes genom att uppgifter om
honom registreras med hj�lp av automatisk databehandling.
Lag
(1988:1439).
4 �
D�dsstraff f�r icke f�rekomma.
Lag (1976:871).
5 �
Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyd-
dad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hin-
dra yttranden.
Lag (1976:871).
6 �
Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat
kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�r-
j�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng
samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot
hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt
meddelande.
Lag (1976:871).
7 �
Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket.
Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt med-
borgarskap i annat fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller
genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder
h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt medbor-
garskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskrivas att, i
enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan f�delsen �r
medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r f�rlorar sitt
svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare.
Lag (1979:933).
8 �
Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�-
vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och
att l�mna detta.
Lag (1976:871).
9 �
Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten
med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� saken
pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock icke n�r
fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�vande p�f�ljd
som har �d�mts i annan stat.
Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket blivit
omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av dom-
stol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�dant fall
4
SFS 2002:904
pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och
ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra stycket icke uppdragits �t
myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�
allm�n domstol.
Lag (1979:933).
10 �
Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke
var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brotts-
p�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts
om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av
brott.
Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-
skrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r dock lag
inneb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade tr�tt i
kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen eller riksdags-
utskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lles
ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att s�dant f�r-
slag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta me-
ningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda sk�l i samband
med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris.
Lag (1979:933).
11 �
Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r
viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.
F�rhandling vid domstol skall vara offentlig.
Lag (1976:871).
12 �
De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 15 samt i 6 och 8 �� och i
11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 1316 �� medgiver, begr�nsas
genom lag. Efter bemyndigande i lag f�r de begr�nsas genom annan f�rfatt-
ning i de fall som anges i 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 och 10 �. I samma ord-
ning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall
som anges i 14 � f�rsta stycket andra meningen.
Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose
�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r
aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har
f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den
fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsning f�r
ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan
�sk�dning.
F�rslag till lag som avses i f�rsta stycket eller till lag om �ndring eller
upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� yrkande
av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta
utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Utan hinder
h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttedelar av de r�s-
tande f�renar sig om beslutet.
Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r
av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r
1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under
ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen,
5
SFS 2002:904
2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida
tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag.
Lag (1988:1443).
13 �
Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn
till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskilds
anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi-
dare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be-
gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om s�r-
skilt viktiga sk�l f�ranleder det.
Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta
stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och in-
formationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angel�genheter.
Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke
meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare
reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden.
Lag (1976:871).
14 �
M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till
ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till
trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�-
kerhet eller f�r att motverka farsot.
F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vil-
kas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av
folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.
Lag
(1988:1443).
15 �
Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-
gynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ursprung till-
h�r minoritet.
Lag (1976:871).
16 �
Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-
gynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att
�stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller
motsvarande tj�nsteplikt.
Lag (1976:871).
17 �
F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbetsgi-
vare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag el-
ler avtal.
Lag (1976:871).
18 �
Varje medborgares egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas
avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropria-
tion eller annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker an-
v�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an-
gel�gna allm�nna intressen.
Den som genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande tvingas avst�
sin egendom skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten. S�dan ers�tt-
ning skall ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker an-
v�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende markanv�nd-
6
SFS 2002:904
ning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller skada uppkom-
mer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastigheten.
Ers�ttningen skall best�mmas enligt grunder som anges i lag.
Alla skall ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad
som f�reskrivits ovan.
Lag (1994:1468).
19 �
F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be-
st�mmelser som meddelas i lag.
Lag (1976:871).
20 �
Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras en-
dast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att
ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.
Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag.
Lag (1994:1468).
21 �
Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att kost-
nadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna skall
svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns.
Lag (1994:1468).
22 �
Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om
1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i
demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller
annan sammanslutning (2 � andra meningen),
2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 � andra
stycket),
3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�-
verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 ��),
4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott
eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av
brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),
6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),
7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur-
sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),
8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),
9. skydd mot expropriation eller annat s�dant f�rfogande samt mot in-
skr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnader (18 �),
10. r�tt till utbildning (21 �).
Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket
likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,
f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),
2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och
5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot in-
tr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),
4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n
brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),
7
SFS 2002:904
7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje
meningen),
8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �),
9. r�tt att driva n�ring eller ut�va yrke (20 �).
P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �
tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket.
Lag
(1994:1468).
23 �
Lag eller annan f�reskrift f�r ej meddelas i strid med Sveriges �tag-
anden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna.
Lag (1994:1468).
3 kap. Riksdagen
1 �
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val
sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att avge s�rskild person-
r�st.
Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r
ledam�terna skall finnas ers�ttare.
Lag (1994:1469).
2 �
R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r
eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket. Den som icke har uppn�tt aderton
�rs �lder senast p� valdagen har ej r�str�tt.
Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grund-
val av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.
Lag (1994:1483).
3 �
Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart fj�rde �r.
Lag (1994:1469).
4 �
Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie
val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.
Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre
m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej
heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter
det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att
ny regering skall tilltr�da.
Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.
5 �
Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi-
gast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.
Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till
dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksdagens
valperiod.
6 �
F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar.
Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och
trettionio utj�mningsmandat.
De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en
ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och
antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r fyra �r i s�n-
der.
Lag (1994:1469).
8
SFS 2002:904
7 �
Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslut-
ning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteckning.
Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r be-
r�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten.
Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta val-
kretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.
8 �
De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt
mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.
Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla
mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-
fallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de
i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdel-
ningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar
den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�r-
delningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat
det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna,
tillf�res de valkretsar.
Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med
f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.
9 �
F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot
samt ers�ttare f�r honom.
10 �
Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av
riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.
Lag (1988:1443).
11 �
Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-
pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag
utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin
plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger mot-
svarande till�mpning p� ers�ttare.
Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit
ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�ter.
Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga
kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljes
s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.
12 �
Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 211 �� samt om
utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen
eller annan lag.
4 kap. Riksdagsarbetet
1 �
Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i
Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn
till riksdagens s�kerhet eller frihet.
2 �
Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,
en andre och en tredje vice talman.
9
SFS 2002:904
3 �
Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�r-
mare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan
komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna reger-
ingsform.
Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och
ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. �rende som
v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av ut-
skott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform.
Lag (1994:1470).
4 �
N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och
varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags-
ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.
5 �
Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening
varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives
i denna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riks-
dagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika
r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen.
6 �
Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan
hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom.
7 �
Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksda-
gens medgivande.
N�r det finns anledning till det, skall Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant
pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�r-
klaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.
Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket skiljas
fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen
ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.
8 �
Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som
riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa
inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av
uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst
fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.
Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i annat fall, skall best�mmelser i lag
om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�nner
brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r
f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.
9 �
Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege-
ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda-
mots st�lle n�r denne �r ledig.
Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av
uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.
F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmel-
serna om ledamot.
10
SFS 2002:904
10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-
ningen.
5 kap. Statschefen
1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�gen-
heter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under statschefens
ordf�randeskap.
2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och
har fyllt aderton �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag
s�som talman eller riksdagsledamot.
Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. Lag
(1994:1469).
3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att
fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av
konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare
fullg�ra statschefens uppgifter.
4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att full-
g�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice
riksf�rest�ndare.
Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej
har fyllt aderton �r. Lag (1994:1469).
5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att full-
g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la
det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt.
6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra
som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �
kan tj�nstg�ra.
Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege-
ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig
kan tj�nstg�ra.
7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �ta-
las f�r sina g�rningar som statschef.
6 kap. Regeringen
1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.
Statsministern utses i den ordning som angives i 24 ��. Statsministern
tills�tter �vriga statsr�d.
2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje
partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-
m�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.
11
SFS 2002:904
Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,
pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens le-
dam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.
3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har
riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r ut-
seende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksda-
gen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�nader, skall
extra val f�rr�ttas inom samma tid.
4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne
s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter
�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, vid
f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen.
Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.
5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnjuter
riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan regeringen
f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej
meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen f�r-
ordnar om extra val.
6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talmannen
och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall ent-
lediga annat statsr�d.
7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �v-
riga statsr�d.
8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina be-
fattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n stats-
ministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess
eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.
9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio
�r.
Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha
uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom.
10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en-
ligt detta kapitel ankommer p� talmannen.
7 kap. Regeringsarbetet
1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I
detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer
f�r departementen.
12
SFS 2002:904
2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar
och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som be-
h�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.
3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.
Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfatt-
ningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angi-
ves i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det de-
partement till vilket �rendena h�r.
4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r
ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i regerings-
sammantr�de.
5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �rende
som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�rordna att �rende
eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�redragas av
annat statsr�d �n departementschefen.
6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall an-
tecknas i protokollet.
7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege-
ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern el-
ler annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�r-
ordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedition.
8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av
st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �verta-
ges statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�den
som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika
l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.
8 kap. Lagar och andra f�reskrifter
1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�l-
jer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas endast
genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i s�rskild ord-
ning. Lag (1979:933).
2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person-
liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�-
reskrifter �r bland andra:
1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,
2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om
arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,
3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,
f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.
13
SFS 2002:904
3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som
g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas person-
liga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrif-
ter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, om skatt till
staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfogande. Lag (1976:871).
4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�rfa-
randet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag.
I lag meddelas ocks� f�reskrifter om val till parlamentarisk f�rsamling
inom Europeiska unionen. Lag (1994:1375).
5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna
f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommu-
nala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrifter om
kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.
6 � F�reskrifter om trossamfund meddelas i lag. I lag skall ocks� meddelas
f�reskrifter om grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund.
Vid stiftande, �ndring eller upph�vande av s�dan lag g�ller vad som s�gs i
16 � om stiftande av riksdagsordningen. Lag (1998:1700).
7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge-
nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna
avser n�got av f�ljande �mnen:
1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. utl�nnings vistelse i riket,
3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk-
ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering,
�teranv�ndning och �tervinning av material, utformning av byggnader, an-
l�ggningar och bebyggelsemilj� eller tillst�ndsplikt i fr�ga om �tg�rder med
byggnader och anl�ggningar,
4. kulturmilj�, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,
5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,
6. undervisning och utbildning,
7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under
ut�vande av tj�nsteplikt,
8. skydd f�r personlig integritet vid behandling av personuppgifter.
Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re-
skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter.
Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta
stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�re-
skrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. Lag
(2002:903).
8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�rplik-
telse.
9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.
14
SFS 2002:904
Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela
s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas
av riksdagen.
10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 �
f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen
skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. Lag (1976:871).
11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�-
reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�-
ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �m-
net. Lag (1991:1501).
12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndigande
som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�vning,
om riksdagen best�mmer det.
13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 710 �� genom f�rordning
besluta
1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,
2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser
riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmel-
sen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-
ningen.
Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t myndig-
het under regeringen att meddela best�mmelser i �mnet. Utan hinder av
andra stycket f�r regeringen ocks� i f�rordning �verl�ta �t riksdagens myn-
digheter att meddela best�mmelser som anges i f�rsta stycket och som ej av-
ser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (1991:1501).
14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej
hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne.
Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�reskrifter
inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och betr�ffande dess uppgift att
fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.
Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela f�reskrif-
ter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag
(2002:902).
15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet f�r
ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio m�nader
f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens
kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som
fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�ttedelar av leda-
m�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.
Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av
grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.
15
SFS 2002:904
Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkande
d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en
tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant yrkande skall
framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rsla-
get som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.
Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som
avses i f�rsta stycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�r-
klara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rslaget �r
f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star mot f�r-
slaget och de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit godk�nda
r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget till slutlig
pr�vning. Lag (1988:1442).
16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta stycket
f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks� stiftas ge-
nom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n
h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�m-
melse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm�n-
het. Lag (1979:933).
17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �nd-
ring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och
16 �� motsvarande till�mpning.
18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall det finnas ett lagr�d, d�r
det ing�r domare eller, vid behov, f�rutvarande domare i H�gsta domstolen
och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller,
enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.
Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om
tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television
och vissa liknande �verf�ringar samt tekniska upptagningar, lag om be-
gr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i
2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 1719 �� eller 22 � andra
stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal be-
skattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen
�r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller
dock icke, om Lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans
beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att av-
sev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i
n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande
dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo-
visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig
hinder mot lagens till�mpning.
Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna
syften,
5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.
16
SFS 2002:904
N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring
meddelas i lag. Lag (2002:903).
19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�-
dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i
grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.
Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordningar,
om ej annat f�reskrives i lag. Lag (1976:870).
9 kap. Finansmakten
1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m-
melser i 8 kap.
2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt.
Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen
genom budgetreglering enligt 35 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att
medel tages i anspr�k i annan ordning.
3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r el-
ler, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen be-
st�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar
anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbudget.
Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r
annan tid �n budgetperioden.
Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet
under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r
rikets f�rsvar.
4 � Om budgetreglering enligt 3 � icke hinner avslutas f�re budgetperio-
dens b�rjan, best�mmer riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag
f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. Riksdagen kan
uppdraga �t finansutskottet att fatta s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. Lag
(1994:1470).
5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k-
ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.
6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.
7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta
riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten
avser.
8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi-
tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen
eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.
17
SFS 2002:904
9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�rvalt-
ningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid
f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd.
10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller
i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Lag (1988:1444).
11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-
heter och skyldigheter i fr�ga om regleringen av statsbudgeten finns i riks-
dagsordningen och s�rskild lag. Lag (2002:904).
12 �
3 Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �v-
riga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2002:904).
13 �
4 Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r be-
st�mma hur Riksbanken skall besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.
Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen.
Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige.
Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen skall be-
viljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han
d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktio-
nen fr�n hans anst�llning endast om han inte l�ngre uppfyller de krav som
st�lls f�r att han skall kunna utf�ra sina uppgifter eller om han gjort sig skyl-
dig till allvarlig f�rsummelse.
Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och
verksamhet meddelas i lag. Lag (2002:904).
14 �
5 Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser
om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag
(2002:904).
10 kap. F�rh�llandet till andra stater och mellanfolkliga
organisationer
1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa-
tion ing�s av regeringen.
2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom-
melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�ruts�t-
ter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt
g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.
�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det
riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n-
nandet av �verenskommelsen.
3 Senaste lydelse av tidigare 11 � 1998:1402.
4 Senaste lydelse av tidigare 12 � 1998:1402.
5 Senaste lydelse av tidigare 13 � 1991:1501.
18
SFS 2002:904
Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r
riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god-
k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock
underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om ri-
kets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med
Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.
Riksdagen kan godk�nna s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta och
tredje styckena och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unio-
nen, �ven om �verenskommelsen inte f�religger i slutligt skick. Lag
(2002:903).
3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio-
nell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens
eller Utrikesn�mndens medverkan.
4 � Best�mmelserna i 13 �� �ger motsvarande till�mpning p� �tagande
av internationell f�rpliktelse f�r riket i annan form �n �verenskommelse
samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.
5 � Inom ramen f�r samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-
l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�-
telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till
vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i
den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna
och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen beslutar om s�dan �verl�telse
genom beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riks-
dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av
grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av
�verenskommelse enligt 2 �.
I annat fall kan beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regerings-
form och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens
tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskom-
melser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig
organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslu-
tet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt
som avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riks-
dagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av
n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga
om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan
beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�telse
genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre
fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.
F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse skall g�lla som
svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra
stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �ver-
enskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida
�ndring av begr�nsad omfattning.
R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�
denna regeringsform kan, i annat fall �n som avses i f�rsta stycket, genom
beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation
19
SFS 2002:904
eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen
f�r ocks� i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i s�rskilda
fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,
skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdede-
lar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�-
telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. Lag
(2002:903).
6 � Regeringen skall fortl�pande informera riksdagen och samr�da med
organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i
Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-
skyldigheten meddelas i riksdagsordningen.
Regeringen skall fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de ut-
rikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre
vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan
ske. Lag (2002:903).
7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som
riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens
sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.
Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r
skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be-
g�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r
statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.
Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden
skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har erfa-
rit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.
8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas
underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat el-
ler till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet.
9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r att
m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i
strid eller s�ndas till annat land endast om
1. riksdagen medgiver det,
2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,
3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom-
melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.
F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke
givas utan riksdagens medgivande.
Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet
med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets territo-
rium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater.
11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning
1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och Regeringsr�tten
h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av H�gsta domstolen
20
SFS 2002:904
eller Regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I H�gsta domstolen och Re-
geringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som �r eller har varit
ordinarie domare i domstolen.
Annan domstol �n H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten inr�ttas med
st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i
2 kap. 11 � f�rsta stycket.
Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I
fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md
grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�r-
ifr�n. Lag (1991:1502).
2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall
d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i
s�rskilt fall.
3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan
myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�reskri-
ves i 2 kap. 9 �. Lag (1976:871).
4 � Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras or-
ganisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.
5 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten en-
dast
1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste-
�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,
2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r
skyldig att avg� med pension.
Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myndig-
het �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Det-
samma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�v-
ning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.
Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till or-
dinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.
6 � Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riks�klagaren, de centrala
�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet ly-
der under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller
annan lag �r myndighet under riksdagen.
F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.
F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,
stiftelse, registrerat trossamfund eller n�gon av dess organisatoriska delar el-
ler till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det
ske med st�d av lag. Lag (1998:1700).
7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ,
f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende
som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som r�r
till�mpning av lag.
21
SFS 2002:904
8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i
vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.
9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under
regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be-
st�mmer.
Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga
grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.
Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domartj�nst,
�mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som
chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen
eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i rege-
ringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud.
�ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller
uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �v-
rigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va
tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller en-
ligt f�ruts�ttningar som angives i lag.
10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning i
andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag.
11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas
av Regeringsr�tten eller, i den m�n det f�reskrives i lag, av en l�gre f�rvalt-
ningsdomstol, n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltnings-
domstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas
resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, i den
m�n det f�reskrives i lag, av annan domstol som icke �r f�rvaltningsdom-
stol.
N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid kan
meddelas i lag. Lag (1994:1480).
12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller
fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.
13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller
annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.
N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd
f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.
14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid
med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller att
stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess till-
komst, f�r f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen beslu-
tat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om felet �r uppen-
bart. Lag (1979:933).
22
SFS 2002:904
12 kap. Kontrollmakten
1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och re-
gerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf�
protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till
dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konsti-
tutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller
handl�ggningen av regerings�rende.
2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock
minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav
g�ra framst�llning till regeringen.
3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i ut�v-
ningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sidosatt sin
tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta
domstolen.
4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens
f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n
h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.
Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det
v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till
pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om ex-
tra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas.
Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befatt-
ning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.
Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.
5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram-
st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes
tj�nsteut�vning.
6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk-
tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verk-
samhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall
som angives i instruktionen.
Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �ver-
l�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.
Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom-
mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han
beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombudsmans
tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.
N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.
7 � Riksdagen v�ljer revisorer att granska den statliga verksamheten. Riks-
dagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan
verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.
23
SFS 2002:904
Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter
och yttranden som beh�vs f�r granskningen.
N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. Lag
(1994:1470).
8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av H�gsta domstolen
eller Regeringsr�tten v�ckes i H�gsta domstolen av riksdagens ombudsman
eller Justitiekanslern.
H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av H�gsta domstolen eller
Regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas
fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes
av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.
13 kap. Krig och krigsfara
1 � Kommer riket i krig eller krigsfara skall regeringen eller talmannen
kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att
riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. Lag (1994:1470).
2 � �r riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdele-
gation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.
Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da
i riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�m-
melser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske
med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av
krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen.
Om riket �r i krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av Utrikesn�mn-
dens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�r-
vid att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense.
Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att
riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.
Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. Lag
(1988:1438).
3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befogen-
heter som annars tillkommer riksdagen. Den f�r dock ej fatta beslut som av-
ses i 12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket.
Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag
(1988:1438).
4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina
uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege-
ringens arbetsformer.
5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsdele-
gationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n
den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.
Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va
grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.
24
SFS 2002:904
6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-
landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning med-
dela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall med-
delas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�rsvarsbe-
redskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rord-
ning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant
f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.
I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas un-
der vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande med-
f�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag
om val till riksdagen.
7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje stycket
icke till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i
riksdagens st�lle. Lag (1988:1438).
8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom-
mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi-
gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om
beslut att lag i visst �mne skall b�rja till�mpas. Lag (1988:1438).
9 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att in-
h�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,
om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag
(1979:933).
10 � Riksdagen eller regeringen f�r icke fatta beslut p� ockuperat omr�de.
P� s�dant omr�de f�r ej heller ut�vas befogenhet som tillkommer n�gon i
egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d.
Det �ligger varje offentligt organ att p� ockuperat omr�de handla p� det
s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten
samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Icke i n�got
fall f�r ett offentligt organ meddela beslut eller vidta �tg�rd som i strid mot
folkr�ttens regler �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupations-
makten bist�nd.
Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r ej h�llas
p� ockuperat omr�de. Lag (1988:1438).
11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�
ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad
att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (1988:1438).
12 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks-
dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen be-
sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�ref-
ter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�l-
lande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig
om det.
25
SFS 2002:904
�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de
j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�-
ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 711 ��. Vad
som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket
om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst
en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.
Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid,
skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det
�ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �t-
g�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.
Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det
annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l-
jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst
n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. Lag
(1994:1469).
13 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-
landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� s�tt som anges i lag. Lag
(1985:863).
�verg�ngsbest�mmelser
6
1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den
�ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i
st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riks-
dagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter.
6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att
den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Kon-
ungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven
efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda.
Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om
�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksda-
gen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.
7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller
Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning
eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta
domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.
F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av
Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.
8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r
eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.
14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt
enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).
6 Avser inf�randet av regeringsformen 1974:152.
2 SFS 2002:902922
26
SFS 2002:904
Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2002
1. �ndringarna i regeringsformen
7 tr�der i kraft den 1 januari 1977.
2. Utan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�rbe-
handling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �nd-
ras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.
3. har upph�vts genom lag (1998:1700).
4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas
att filmer och videogram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dessf�rinnan
har godk�nts f�r s�dan visning. Lag (1985:862).
5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att
den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ning av regeringsformen i dess nya lydelse.
1. �ndringarna i regeringsformen
8 tr�der i kraft den 1 januari 1980.
2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av
2 kap. 10 � andra stycket.
Denna lag
9 tr�der i kraft den 1 januari 2003.
P� regeringens v�gnar
G�RAN PERSSON
P�R NUDER
(Justitiedepartementet)
7 Till 1976:871.
8 Till 1979:933.
9 2002:904.