SFS 2002:904 Lag om ändring i regeringsformen

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 2002:904 Lag om ändring i regeringsformen
020904.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css"> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft10{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft11{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft12{font-size:27px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft13{font-size:19px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft14{font-size:9px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft15{font-size:8px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft16{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft17{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft18{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft19{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft110{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft111{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft112{font-size:13px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft113{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft114{font-size:17px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft115{font-size:19px;line-height:19px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft116{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft117{font-size:12px;line-height:16px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft20{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft21{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft22{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft23{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft24{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft25{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft26{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft27{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft30{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft31{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft32{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft33{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft34{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft35{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft36{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft37{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft40{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft41{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft42{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft43{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft44{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft45{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft46{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft47{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft50{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft51{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft52{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft53{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft54{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft55{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft56{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft57{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft60{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft61{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft62{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft63{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft64{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft65{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft66{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft67{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft70{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft71{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft72{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft73{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft74{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft75{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft76{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft77{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft80{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft81{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft82{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft83{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft84{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft85{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft86{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft87{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft90{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft91{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft92{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft93{font-size:15px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft94{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft95{font-size:15px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft96{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft97{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft100{font-size:15px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft101{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft102{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft103{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft104{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft105{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft110{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft111{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft112{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft113{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft120{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft121{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft122{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft123{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft124{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft130{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft131{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft132{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft133{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft134{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft135{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft140{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft141{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft142{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft143{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft144{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft145{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft150{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft151{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft152{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft153{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft154{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft160{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft161{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft162{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft163{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft164{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft165{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft170{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft171{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft172{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft173{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft174{font-size:8px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft175{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft176{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft177{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft178{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft179{font-size:16px;line-height:17px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft180{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft181{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft182{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft183{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft184{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft185{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft190{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft191{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft192{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft193{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft194{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft195{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft200{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft201{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft202{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft203{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft204{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft210{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft211{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft212{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft213{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft214{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft220{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft221{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft222{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft223{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft230{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft231{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft232{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft233{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft234{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft240{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft241{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft242{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft243{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft244{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft245{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft250{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft251{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft252{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft253{font-size:14px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft254{font-size:9px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft255{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft256{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft257{font-size:10px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft258{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft259{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} --> <!-- p {margin: 0; padding: 0;} .ft260{font-size:14px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft261{font-size:16px;font-family:HOBMKH+Times;color:#000000;} .ft262{font-size:8px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft263{font-size:14px;font-family:HOBMLM+Times;color:#000000;} .ft264{font-size:7px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft265{font-size:12px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} .ft266{font-size:14px;line-height:17px;font-family:HOBMJC+Times;color:#000000;} --> </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:0px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:655px;white-space:nowrap" class="ft11">1</p> <p style="position:absolute;top:-18px;left:5px;white-space:nowrap" class="ft12"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:80px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft12"><b>Svensk f�rfattningssamling</b></p> <p style="position:absolute;top:-13px;left:11px;white-space:nowrap" class="ft13"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft115"><b>Lag<br/>om �ndring i regeringsformen;</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:15px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:248px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">utf�rdad den 28 november 2002.</p> <p style="position:absolute;top:283px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Enligt riksdagens beslut</p> <p style="position:absolute;top:-5px;left:20px;white-space:nowrap" class="ft14"> </p> <p style="position:absolute;top:282px;left:239px;white-space:nowrap" class="ft15">1</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:21px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:283px;left:243px;white-space:nowrap" class="ft11"> f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen</p> <p style="position:absolute;top:-5px;left:26px;white-space:nowrap" class="ft14"> </p> <p style="position:absolute;top:282px;left:467px;white-space:nowrap" class="ft15">2</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:27px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:283px;left:471px;white-space:nowrap" class="ft11"> </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:32px;white-space:nowrap" class="ft16"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:301px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft17"><i>dels</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:35px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:301px;left:123px;white-space:nowrap" class="ft11"> att nuvarande 9 kap. 1113 �� skall betecknas 9 kap. 1214 ��,</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:39px;white-space:nowrap" class="ft16"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:319px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft17"><i>dels</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:42px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:319px;left:123px;white-space:nowrap" class="ft11"> att det i regeringsformen skall inf�ras en ny paragraf, 9 kap. 11 �, av</p> <p style="position:absolute;top:336px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">f�ljande lydelse.</p> <p style="position:absolute;top:354px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den</p> <p style="position:absolute;top:372px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">dag d� denna lag tr�der i kraft.</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:47px;white-space:nowrap" class="ft18"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:417px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft18"><b>1 kap. Statsskickets grunder</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:51px;white-space:nowrap" class="ft19"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:442px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft110"><b>1 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:54px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:442px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft11">All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.</p> <p style="position:absolute;top:460px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och</p> <p style="position:absolute;top:478px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft116">lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt<br/>statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. </p> <p style="position:absolute;top:513px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Den offentliga makten ut�vas under lagarna.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:59px;white-space:nowrap" class="ft19"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:548px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft110"><b>2 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:62px;white-space:nowrap" class="ft10"> </p> <p style="position:absolute;top:548px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft11">Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors</p> <p style="position:absolute;top:566px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.</p> <p style="position:absolute;top:584px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara</p> <p style="position:absolute;top:601px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft116">grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga<br/>det allm�nna att trygga r�tten till h�lsa, arbete, bostad och utbildning samt<br/>att verka f�r social omsorg och trygghet. </p> <p style="position:absolute;top:654px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Det allm�nna skall fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god</p> <p style="position:absolute;top:672px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">milj� f�r nuvarande och kommande generationer.</p> <p style="position:absolute;top:689px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom</p> <p style="position:absolute;top:707px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft116">samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.<br/>Det allm�nna skall verka f�r att alla m�nniskor skall kunna uppn� delaktig-<br/>het och j�mlikhet i samh�llet. Det allm�nna skall motverka diskriminering<br/>av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung,<br/>spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sexuell l�ggning, �lder<br/>eller annan omst�ndighet som g�ller den enskilde som person.</p> <p style="position:absolute;top:813px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft11">Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och</p> <p style="position:absolute;top:831px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft11">utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:66px;white-space:nowrap" class="ft16"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:831px;left:399px;white-space:nowrap" class="ft17"><i>Lag (2002:903).</i></p> <p style="position:absolute;top:-4px;left:69px;white-space:nowrap" class="ft111"> </p> <p style="position:absolute;top:894px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft111">1</p> <p style="position:absolute;top:-8px;left:71px;white-space:nowrap" class="ft112"> </p> <p style="position:absolute;top:895px;left:93px;white-space:nowrap" class="ft113">F�rs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, prot. 2000/01:124, bet. 2002/03:KU3, rskr.</p> <p style="position:absolute;top:908px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113">2002/03:3.</p> <p style="position:absolute;top:-4px;left:75px;white-space:nowrap" class="ft111"> </p> <p style="position:absolute;top:919px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft111">2</p> <p style="position:absolute;top:-8px;left:77px;white-space:nowrap" class="ft112"> </p> <p style="position:absolute;top:921px;left:93px;white-space:nowrap" class="ft113">Regeringsformen omtryckt 1998:1437.</p> <p style="position:absolute;top:175px;left:547px;white-space:nowrap" class="ft114"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:200px;left:547px;white-space:nowrap" class="ft117">Utkom fr�n trycket<br/>den 9 december 2002<br/>Omtryck</p> </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:87px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft21">2</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:92px;white-space:nowrap" class="ft22"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft22"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:95px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>3 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:99px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:102px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:68px;left:447px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1991:1471).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>4 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:110px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:104px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta-</p> <p style="position:absolute;top:139px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">tens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt-<br/>ning. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:114px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:156px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:117px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:192px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>5 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:122px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:192px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">Sveriges tron, �r rikets statschef.</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning �r</p> <p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">statschef, g�lla henne. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:125px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:245px;left:305px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1979:932).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:129px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>6 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:132px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:280px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:137px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:593px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>(1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:140px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:333px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>7 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:144px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:333px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande-</p> <p style="position:absolute;top:351px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.</p> <p style="position:absolute;top:368px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:147px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:368px;left:593px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>(1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:152px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:421px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>8 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:155px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:421px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:159px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:439px;left:465px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:162px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>9 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:167px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:474px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp-</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas<br/>likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:170px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:509px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:174px;white-space:nowrap" class="ft22"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:554px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft22"><b>2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:179px;white-space:nowrap" class="ft23"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:580px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft24"><b>1 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:182px;white-space:nowrap" class="ft20"> </p> <p style="position:absolute;top:580px;left:206px;white-space:nowrap" class="ft21">Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad</p> <p style="position:absolute;top:598px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, </p> <p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt att</p> <p style="position:absolute;top:651px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">i �vrigt taga del av andras yttranden, </p> <p style="position:absolute;top:668px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys-</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av<br/>konstn�rligt verk, </p> <p style="position:absolute;top:721px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration p�</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">allm�n plats, </p> <p style="position:absolute;top:757px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller</p> <p style="position:absolute;top:774px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">enskilda syften, </p> <p style="position:absolute;top:792px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">religion.</p> <p style="position:absolute;top:827px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">Betr�ffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,</p> <p style="position:absolute;top:845px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft27">television och vissa liknande �verf�ringar samt filmer, videogram, ljudupp-<br/>tagningar och andra tekniska upptagningar g�ller vad som �r f�reskrivet i<br/>tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft21">I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del</p> <p style="position:absolute;top:916px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft21">av allm�nna handlingar. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:186px;white-space:nowrap" class="ft25"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:916px;left:316px;white-space:nowrap" class="ft26"><i>Lag (1998:1437).</i></p> </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:189px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft31">3</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:194px;white-space:nowrap" class="ft32"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft32"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:197px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>2 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:201px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft31">Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant<br/>h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att<br/>deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller an-<br/>nan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, trossamfund<br/>eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:204px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:139px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>(1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:209px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>3 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:212px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:192px;left:118px;white-space:nowrap" class="ft31">Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam-</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft31">tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft31">Varje medborgare skall i den utstr�ckning som n�rmare angives i lag</p> <p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">skyddas mot att hans personliga integritet kr�nkes genom att uppgifter om<br/>honom registreras med hj�lp av automatisk databehandling. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:216px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:262px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>(1988:1439).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:219px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>4 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:224px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:315px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> D�dsstraff f�r icke f�rekomma. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:227px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:315px;left:304px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:231px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:351px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>5 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:351px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyd-</p> <p style="position:absolute;top:368px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">dad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hin-<br/>dra yttranden. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:239px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:386px;left:169px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:242px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:421px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>6 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:246px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:421px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�r-<br/>j�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng<br/>samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot<br/>hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt<br/>meddelande. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:249px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:162px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>7 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:257px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:545px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft31">Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt med-</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">borgarskap i annat fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller<br/>genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder<br/>h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt medbor-<br/>garskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskrivas att, i<br/>enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan f�delsen �r<br/>medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r f�rlorar sitt<br/>svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:261px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:686px;left:423px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1979:933).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:264px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>8 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:269px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:721px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft31"> Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�-</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och<br/>att l�mna detta. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:272px;white-space:nowrap" class="ft35"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:757px;left:178px;white-space:nowrap" class="ft36"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:276px;white-space:nowrap" class="ft33"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft34"><b>9 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:279px;white-space:nowrap" class="ft30"> </p> <p style="position:absolute;top:792px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft31"> Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� saken<br/>pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock icke n�r<br/>fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�vande p�f�ljd<br/>som har �d�mts i annan stat.</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft31">Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket blivit</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft37">omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av dom-<br/>stol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�dant fall</p> </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:284px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft41">4</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:288px;white-space:nowrap" class="ft42"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft42"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:291px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och<br/>ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.</p> <p style="position:absolute;top:86px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra stycket icke uppdragits �t</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�<br/>allm�n domstol. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:296px;white-space:nowrap" class="ft43"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:121px;left:270px;white-space:nowrap" class="ft44"><i>Lag (1979:933).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:299px;white-space:nowrap" class="ft45"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:156px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft46"><b>10 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:303px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p> <p style="position:absolute;top:156px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft41"> Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brotts-<br/>p�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts<br/>om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av<br/>brott.</p> <p style="position:absolute;top:245px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">skrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller<br/>avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r dock lag<br/>inneb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade tr�tt i<br/>kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen eller riksdags-<br/>utskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lles<br/>ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att s�dant f�r-<br/>slag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta me-<br/>ningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda sk�l i samband<br/>med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:306px;white-space:nowrap" class="ft43"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:404px;left:440px;white-space:nowrap" class="ft44"><i>Lag (1979:933).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:311px;white-space:nowrap" class="ft45"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft46"><b>11 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:314px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p> <p style="position:absolute;top:439px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft41"> Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft41">viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:318px;white-space:nowrap" class="ft43"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:474px;left:451px;white-space:nowrap" class="ft44"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:321px;white-space:nowrap" class="ft45"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft46"><b>12 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:326px;white-space:nowrap" class="ft40"> </p> <p style="position:absolute;top:510px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft41"> De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 15 samt i 6 och 8 �� och i</p> <p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 1316 �� medgiver, begr�nsas<br/>genom lag. Efter bemyndigande i lag f�r de begr�nsas genom annan f�rfatt-<br/>ning i de fall som anges i 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 och 10 �. I samma ord-<br/>ning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall<br/>som anges i 14 � f�rsta stycket andra meningen.</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r<br/>aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har<br/>f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den<br/>fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsning f�r<br/>ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan<br/>�sk�dning.</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">F�rslag till lag som avses i f�rsta stycket eller till lag om �ndring eller</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� yrkande<br/>av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta<br/>utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Utan hinder<br/>h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttedelar av de r�s-<br/>tande f�renar sig om beslutet.</p> <p style="position:absolute;top:845px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r</p> <p style="position:absolute;top:863px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft41">av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft41">1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft47">ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till<br/>intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen, </p> </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:329px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft51">5</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:333px;white-space:nowrap" class="ft52"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft52"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:336px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft57">2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller <br/>3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. <br/>Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft51">tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:341px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:104px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1988:1443).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:344px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>13 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:348px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:139px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskilds<br/>anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi-<br/>dare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be-<br/>gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om s�r-<br/>skilt viktiga sk�l f�ranleder det.</p> <p style="position:absolute;top:245px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och in-<br/>formationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella<br/>angel�genheter.</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke</p> <p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare<br/>reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:351px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:351px;left:386px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:356px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>14 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:359px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:386px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till</p> <p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till<br/>trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�-<br/>kerhet eller f�r att motverka farsot.</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vil-</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">kas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av<br/>folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:363px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:492px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>(1988:1443).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:366px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>15 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:371px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:545px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">gynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ursprung till-<br/>h�r minoritet. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:374px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:580px;left:168px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:378px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>16 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:381px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:615px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">gynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att<br/>�stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller<br/>motsvarande tj�nsteplikt. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:386px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:668px;left:234px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:389px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>17 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:393px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:704px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbetsgi-</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">vare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag el-<br/>ler avtal. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:396px;white-space:nowrap" class="ft53"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:739px;left:139px;white-space:nowrap" class="ft54"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:401px;white-space:nowrap" class="ft55"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:774px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft56"><b>18 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft50"> </p> <p style="position:absolute;top:774px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft51"> Varje medborgares egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas</p> <p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropria-<br/>tion eller annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker an-<br/>v�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an-<br/>gel�gna allm�nna intressen.</p> <p style="position:absolute;top:863px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft51">Den som genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande tvingas avst�</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft57">sin egendom skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten. S�dan ers�tt-<br/>ning skall ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker an-<br/>v�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende markanv�nd-</p> </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:408px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft61">6</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:413px;white-space:nowrap" class="ft62"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft62"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:416px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">ning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller skada uppkom-<br/>mer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastigheten.<br/>Ers�ttningen skall best�mmas enligt grunder som anges i lag.</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">Alla skall ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">som f�reskrivits ovan. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:420px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:121px;left:306px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1994:1468).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:423px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:156px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>19 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:428px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p> <p style="position:absolute;top:156px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be-</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">st�mmelser som meddelas i lag. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:431px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:174px;left:361px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:435px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>20 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:438px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p> <p style="position:absolute;top:209px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras en-</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">dast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att<br/>ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:443px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:262px;left:480px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1994:1468).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:446px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>21 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:450px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p> <p style="position:absolute;top:298px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att kost-</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">nadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna skall<br/>svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:453px;white-space:nowrap" class="ft63"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:333px;left:418px;white-space:nowrap" class="ft64"><i>Lag (1994:1468).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:458px;white-space:nowrap" class="ft65"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:368px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft66"><b>22 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:461px;white-space:nowrap" class="ft60"> </p> <p style="position:absolute;top:368px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft61"> Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i</p> <p style="position:absolute;top:404px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller<br/>annan sammanslutning (2 � andra meningen),</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 � andra</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">stycket),</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�-</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 ��),</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott</p> <p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),</p> <p style="position:absolute;top:545px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),<br/>7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur-</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),<br/>9. skydd mot expropriation eller annat s�dant f�rfogande samt mot in-</p> <p style="position:absolute;top:668px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">skr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnader (18 �),</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">10. r�tt till utbildning (21 �).<br/>Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),</p> <p style="position:absolute;top:774px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),<br/>3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft67">5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot in-<br/>tr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),</p> <p style="position:absolute;top:845px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft67">4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),<br/>5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft61">brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft61">6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),</p> </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:465px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft71">7</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:470px;white-space:nowrap" class="ft72"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft72"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:473px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">meningen),</p> <p style="position:absolute;top:86px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft77">8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �),<br/>9. r�tt att driva n�ring eller ut�va yrke (20 �).<br/>P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �</p> <p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:477px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:139px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>(1994:1468).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:480px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>23 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:485px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:192px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft71"> Lag eller annan f�reskrift f�r ej meddelas i strid med Sveriges �tag-</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">anden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de<br/>m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:488px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:227px;left:420px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1468).</i></p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:492px;white-space:nowrap" class="ft72"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:272px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft72"><b>3 kap. Riksdagen</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:497px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:298px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>1 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:500px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:298px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att avge s�rskild person-<br/>r�st.</p> <p style="position:absolute;top:351px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r</p> <p style="position:absolute;top:368px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">ledam�terna skall finnas ers�ttare. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:504px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:368px;left:287px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1469).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:507px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>2 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:512px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:404px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r</p> <p style="position:absolute;top:421px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket. Den som icke har uppn�tt aderton<br/>�rs �lder senast p� valdagen har ej r�str�tt.</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grund-</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">val av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:515px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:474px;left:319px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1483).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:519px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>3 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:522px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:510px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart fj�rde �r. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:527px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:412px;white-space:nowrap" class="ft74"><i>Lag (1994:1469).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:530px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>4 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:534px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:545px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre</p> <p style="position:absolute;top:598px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej<br/>heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter<br/>det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att<br/>ny regering skall tilltr�da.</p> <p style="position:absolute;top:668px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:537px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>5 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:542px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:704px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi-</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">gast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksdagens<br/>valperiod.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:545px;white-space:nowrap" class="ft75"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft76"><b>6 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:549px;white-space:nowrap" class="ft70"> </p> <p style="position:absolute;top:810px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft71"> F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar.</p> <p style="position:absolute;top:827px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och</p> <p style="position:absolute;top:845px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft71">trettionio utj�mningsmandat.</p> <p style="position:absolute;top:863px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft71">De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft77">ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och<br/>antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r fyra �r i s�n-<br/>der.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:552px;white-space:nowrap" class="ft73"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:916px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft74"><i> Lag (1994:1469).</i></p> </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:557px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft81">8</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:561px;white-space:nowrap" class="ft82"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft82"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:564px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>7 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:569px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslut-</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">ning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteckning.</p> <p style="position:absolute;top:86px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r be-</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">r�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta val-</p> <p style="position:absolute;top:139px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">kretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:572px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>8 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:576px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:174px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt</p> <p style="position:absolute;top:192px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-<br/>fallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de<br/>i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdel-<br/>ningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar<br/>den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�r-<br/>delningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat<br/>det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna,<br/>tillf�res de valkretsar.</p> <p style="position:absolute;top:368px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:579px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:421px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>9 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:584px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:421px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">samt ers�ttare f�r honom.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:587px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>10 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:591px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:474px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft81"> Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:594px;white-space:nowrap" class="ft85"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:492px;left:389px;white-space:nowrap" class="ft86"><i>Lag (1988:1443).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:599px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>11 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:602px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:527px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft81"> Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-</p> <p style="position:absolute;top:545px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag<br/>utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin<br/>plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger mot-<br/>svarande till�mpning p� ers�ttare.</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft81">Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�ter.<br/>Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga<br/>kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljes<br/>s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:606px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>12 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:609px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:721px;left:199px;white-space:nowrap" class="ft81"> Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 211 �� samt om</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen<br/>eller annan lag.</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:614px;white-space:nowrap" class="ft82"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:802px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft82"><b>4 kap. Riksdagsarbetet</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:618px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>1 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:621px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:827px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i</p> <p style="position:absolute;top:845px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft87">Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn<br/>till riksdagens s�kerhet eller frihet.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:626px;white-space:nowrap" class="ft83"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft84"><b>2 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:629px;white-space:nowrap" class="ft80"> </p> <p style="position:absolute;top:898px;left:191px;white-space:nowrap" class="ft81"> Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,</p> <p style="position:absolute;top:916px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft81">en andre och en tredje vice talman.</p> </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:633px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:658px;white-space:nowrap" class="ft91">9</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:638px;white-space:nowrap" class="ft92"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft92"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:641px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>3 � </b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:645px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:51px;left:107px;white-space:nowrap" class="ft91"> Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�r-</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">mare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan<br/>komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna reger-<br/>ingsform.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och</p> <p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. �rende som<br/>v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av ut-<br/>skott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform. </p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:648px;white-space:nowrap" class="ft95"><i> </i></p> <p style="position:absolute;top:174px;left:390px;white-space:nowrap" class="ft96"><i>Lag (1994:1470).</i></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:653px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>4 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:656px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:209px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags-<br/>ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:660px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>5 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:663px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:280px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening</p> <p style="position:absolute;top:298px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives<br/>i denna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riks-<br/>dagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika<br/>r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:668px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>6 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:671px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:386px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan</p> <p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:675px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>7 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:678px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:439px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksda-</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">gens medgivande.</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">N�r det finns anledning till det, skall Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�r-<br/>klaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.</p> <p style="position:absolute;top:527px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket skiljas</p> <p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen<br/>ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:683px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:598px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>8 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:686px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:598px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa<br/>inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av<br/>uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst<br/>fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i annat fall, skall best�mmelser i lag</p> <p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�nner<br/>brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r<br/>f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.</p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:690px;white-space:nowrap" class="ft93"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:774px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft94"><b>9 �</b></p> <p style="position:absolute;top:-9px;left:693px;white-space:nowrap" class="ft90"> </p> <p style="position:absolute;top:774px;left:103px;white-space:nowrap" class="ft91"> Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege-</p> <p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft97">ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen<br/>kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda-<br/>mots st�lle n�r denne �r ledig.</p> <p style="position:absolute;top:845px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av</p> <p style="position:absolute;top:863px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft91">F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmel-</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft91">serna om ledamot.</p> </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:-9px;left:698px;white-space:nowrap" class="ft100"> </p> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft101">10</p> <p style="position:absolute;top:-11px;left:702px;white-space:nowrap" class="ft102"><b> </b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft102"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>10 � </b> Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-<br/>ningen.</p> <p style="position:absolute;top:113px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft102"><b>5 kap. Statschefen</b></p> <p style="position:absolute;top:139px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>1 �</b> Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�gen-<br/>heter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under statschefens<br/>ordf�randeskap.</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>2 �</b> Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och<br/>har fyllt aderton �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag<br/>s�som talman eller riksdagsledamot.</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. <i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft104"><i>(1994:1469).</i></p> <p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>3 �</b> �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att<br/>fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av<br/>konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare<br/>fullg�ra statschefens uppgifter.</p> <p style="position:absolute;top:404px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>4 �</b> Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att full-<br/>g�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice<br/>riksf�rest�ndare.</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft101">har fyllt aderton �r. <i>Lag (1994:1469).</i></p> <p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>5 �</b> Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att full-<br/>g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la<br/>det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt.</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>6 �</b> Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra<br/>som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �<br/>kan tj�nstg�ra.</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege-</p> <p style="position:absolute;top:651px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105">ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig<br/>kan tj�nstg�ra.</p> <p style="position:absolute;top:704px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>7 �</b> Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �ta-<br/>las f�r sina g�rningar som statschef.</p> <p style="position:absolute;top:766px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft102"><b>6 kap. Regeringen</b></p> <p style="position:absolute;top:792px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft103"><b>1 �</b> Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft101">Statsministern utses i den ordning som angives i 24 ��. Statsministern</p> <p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft101">tills�tter �vriga statsr�d.</p> <p style="position:absolute;top:863px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft105"><b>2 �</b> N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje<br/>partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-<br/>m�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.</p> </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft110">11</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft111"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft110">Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113">pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens le-<br/>dam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>3 �</b> F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har<br/>riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r ut-<br/>seende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksda-<br/>gen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�nader, skall<br/>extra val f�rr�ttas inom samma tid.</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>4 �</b> N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne<br/>s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter<br/>�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, vid<br/>f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen.</p> <p style="position:absolute;top:298px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft110">Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.</p> <p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>5 �</b> F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnjuter<br/>riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan regeringen<br/>f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej<br/>meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen f�r-<br/>ordnar om extra val.</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>6 �</b> Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talmannen<br/>och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall ent-<br/>lediga annat statsr�d.</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>7 �</b> Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �v-<br/>riga statsr�d.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>8 �</b> Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina be-<br/>fattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n stats-<br/>ministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess<br/>eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.</p> <p style="position:absolute;top:651px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>9 �</b> Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio<br/>�r.</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft110">Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha</p> <p style="position:absolute;top:704px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft110">uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom.</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>10 �</b> Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en-<br/>ligt detta kapitel ankommer p� talmannen.</p> <p style="position:absolute;top:802px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft111"><b>7 kap. Regeringsarbetet</b></p> <p style="position:absolute;top:827px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft113"><b>1 �</b> F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I<br/>detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar<br/>�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer<br/>f�r departementen.</p> </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft120">12</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft121"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>2 �</b> Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar<br/>och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som be-<br/>h�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>3 �</b> Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.<br/>Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfatt-<br/>ningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angi-<br/>ves i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det de-<br/>partement till vilket �rendena h�r.</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>4 �</b> Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r<br/>ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i regerings-<br/>sammantr�de.</p> <p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>5 �</b> Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �rende<br/>som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�rordna att �rende<br/>eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�redragas av<br/>annat statsr�d �n departementschefen.</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>6 �</b> Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall an-<br/>tecknas i protokollet.</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>7 �</b> F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege-<br/>ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern el-<br/>ler annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�r-<br/>ordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedition.</p> <p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>8 �</b> Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av<br/>st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har<br/>statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �verta-<br/>ges statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�den<br/>som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika<br/>l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.</p> <p style="position:absolute;top:660px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft121"><b>8 kap. Lagar och andra f�reskrifter</b></p> <p style="position:absolute;top:686px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>1 �</b> Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�l-<br/>jer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas endast<br/>genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i s�rskild ord-<br/>ning. <i>Lag (1979:933).</i></p> <p style="position:absolute;top:774px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft124"><b>2 �</b> F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person-<br/>liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�-<br/>reskrifter �r bland andra:</p> <p style="position:absolute;top:827px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft124">1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,<br/>2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om</p> <p style="position:absolute;top:863px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft120">arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft120">3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft120">f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.</p> </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft130">13</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft131"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>3 �</b> F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som<br/>g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas person-<br/>liga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrif-<br/>ter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, om skatt till<br/>staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfogande. <i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>4 �</b> F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�rfa-<br/>randet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag.</p> <p style="position:absolute;top:192px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft130">I lag meddelas ocks� f�reskrifter om val till parlamentarisk f�rsamling</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">inom Europeiska unionen. <i>Lag (1994:1375).</i></p> <p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>5 �</b> Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna<br/>f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommu-<br/>nala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrifter om<br/>kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.</p> <p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>6 �</b> F�reskrifter om trossamfund meddelas i lag. I lag skall ocks� meddelas<br/>f�reskrifter om grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund.</p> <p style="position:absolute;top:368px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft130">Vid stiftande, �ndring eller upph�vande av s�dan lag g�ller vad som s�gs i</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">16 � om stiftande av riksdagsordningen. <i>Lag (1998:1700).</i></p> <p style="position:absolute;top:421px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>7 �</b> Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge-<br/>nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna<br/>avser n�got av f�ljande �mnen:</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft134">1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,<br/>2. utl�nnings vistelse i riket,<br/>3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk-</p> <p style="position:absolute;top:527px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134">ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering,<br/>�teranv�ndning och �tervinning av material, utformning av byggnader, an-<br/>l�ggningar och bebyggelsemilj� eller tillst�ndsplikt i fr�ga om �tg�rder med<br/>byggnader och anl�ggningar,</p> <p style="position:absolute;top:598px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft134">4. kulturmilj�, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,<br/>5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,<br/>6. undervisning och utbildning,<br/>7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under</p> <p style="position:absolute;top:668px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">ut�vande av tj�nsteplikt,</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft134">8. skydd f�r personlig integritet vid behandling av personuppgifter.<br/>Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re-</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft130">skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter.</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft130">Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft135">stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�re-<br/>skrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. <i>Lag<br/>(2002:903).</i></p> <p style="position:absolute;top:827px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>8 �</b> Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag<br/>genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�rplik-<br/>telse.</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft134"><b>9 �</b> Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom<br/>f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.</p> </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft140">14</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft141"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas<br/>av riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>10 �</b> Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 �<br/>f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen<br/>skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. <i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:192px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>11 � </b> Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�-<br/>reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�-<br/>ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �m-<br/>net. <i>Lag (1991:1501).</i></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>12 �</b> F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndigande<br/>som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�vning,<br/>om riksdagen best�mmer det.</p> <p style="position:absolute;top:351px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>13 �</b> Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 710 �� genom f�rordning<br/>besluta</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft144">1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,<br/>2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.<br/>Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmel-<br/>sen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-<br/>ningen.</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t myndig-</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">het under regeringen att meddela best�mmelser i �mnet. Utan hinder av<br/>andra stycket f�r regeringen ocks� i f�rordning �verl�ta �t riksdagens myn-<br/>digheter att meddela best�mmelser som anges i f�rsta stycket och som ej av-<br/>ser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. <i>Lag (1991:1501).</i></p> <p style="position:absolute;top:598px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>14 �</b> Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej<br/>hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne.</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�reskrifter</p> <p style="position:absolute;top:651px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och betr�ffande dess uppgift att<br/>fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela f�reskrif-</p> <p style="position:absolute;top:704px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft145">ter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. <i>Lag<br/>(2002:902).</i></p> <p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144"><b>15 �</b> Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet f�r<br/>ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela<br/>riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio m�nader<br/>f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens<br/>kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som<br/>fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�ttedelar av leda-<br/>m�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft140">Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft144">grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att<br/>samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.</p> </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft150">15</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft151"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkande</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154">d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en<br/>tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant yrkande skall<br/>framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rsla-<br/>get som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.</p> <p style="position:absolute;top:139px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154">avses i f�rsta stycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�r-<br/>klara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rslaget �r<br/>f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star mot f�r-<br/>slaget och de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit godk�nda<br/>r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget till slutlig<br/>pr�vning. <i>Lag (1988:1442).</i></p> <p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154"><b>16 �</b> Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta stycket<br/>f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks� stiftas ge-<br/>nom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n<br/>h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�m-<br/>melse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm�n-<br/>het. <i>Lag (1979:933).</i></p> <p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154"><b>17 �</b> Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �nd-<br/>ring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och<br/>16 �� motsvarande till�mpning.</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154"><b>18 �</b> F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall det finnas ett lagr�d, d�r<br/>det ing�r domare eller, vid behov, f�rutvarande domare i H�gsta domstolen<br/>och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller,<br/>enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.</p> <p style="position:absolute;top:545px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft154">tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television<br/>och vissa liknande �verf�ringar samt tekniska upptagningar, lag om be-<br/>gr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i<br/>2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 1719 �� eller 22 � andra<br/>stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal be-<br/>skattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen<br/>�r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller<br/>dock icke, om Lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans<br/>beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att av-<br/>sev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i<br/>n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande<br/>dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo-<br/>visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig<br/>hinder mot lagens till�mpning.</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft154">Lagr�dets granskning skall avse<br/>1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,<br/>2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,<br/>3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,<br/>4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft150">syften,</p> <p style="position:absolute;top:916px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft150">5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.</p> </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft160">16</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft161"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft160">meddelas i lag.<i> Lag (2002:903).</i></p> <p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>19 �</b> Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�-<br/>dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i<br/>grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordningar,</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft160">om ej annat f�reskrives i lag. <i>Lag (1976:870).</i></p> <p style="position:absolute;top:219px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft161"><b>9 kap. Finansmakten</b></p> <p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>1 �</b> Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m-<br/>melser i 8 kap.</p> <p style="position:absolute;top:298px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft163"><b>2 �</b> Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt.</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen</p> <p style="position:absolute;top:333px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164">genom budgetreglering enligt 35 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att<br/>medel tages i anspr�k i annan ordning.</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>3 �</b> Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r el-<br/>ler, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen be-<br/>st�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar<br/>anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbudget.</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft160">annan tid �n budgetperioden.</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft160">Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164">under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r<br/>rikets f�rsvar.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft165"><b>4 �</b> Om budgetreglering enligt 3 � icke hinner avslutas f�re budgetperio-<br/>dens b�rjan, best�mmer riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag<br/>f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. Riksdagen kan<br/>uppdraga �t finansutskottet att fatta s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. <i>Lag<br/>(1994:1470).</i></p> <p style="position:absolute;top:668px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>5 �</b> F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k-<br/>ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft163"><b>6 �</b> Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>7 �</b> Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta<br/>riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten<br/>avser.</p> <p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft164"><b>8 �</b> Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi-<br/>tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen<br/>eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.</p> </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft170">17</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft171"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>9 �</b> Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�rvalt-<br/>ningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid<br/>f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd.</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>10 �</b> Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller<br/>i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. <i>Lag (1988:1444).</i></p> <p style="position:absolute;top:174px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>11 �</b> Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-<br/>heter och skyldigheter i fr�ga om regleringen av statsbudgeten finns i riks-<br/>dagsordningen och s�rskild lag. Lag <i>(2002:904).</i></p> <p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft172"><b>12 �</b></p> <p style="position:absolute;top:243px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft174">3 Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �v-</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft170">riga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. <i>Lag (2002:904).</i></p> <p style="position:absolute;top:298px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft172"><b>13 �</b></p> <p style="position:absolute;top:296px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft174">4 Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177">Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r be-<br/>st�mma hur Riksbanken skall besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.</p> <p style="position:absolute;top:351px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft177">Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen.<br/>Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige.<br/>Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen skall be-</p> <p style="position:absolute;top:404px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177">viljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han<br/>d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktio-<br/>nen fr�n hans anst�llning endast om han inte l�ngre uppfyller de krav som<br/>st�lls f�r att han skall kunna utf�ra sina uppgifter eller om han gjort sig skyl-<br/>dig till allvarlig f�rsummelse.</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft170">Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft170">verksamhet meddelas i lag. <i>Lag (2002:904).</i></p> <p style="position:absolute;top:545px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft172"><b>14 �</b></p> <p style="position:absolute;top:543px;left:111px;white-space:nowrap" class="ft174">5 Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft178">om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. <i>Lag<br/>(2002:904).</i></p> <p style="position:absolute;top:625px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft179"><b>10 kap. F�rh�llandet till andra stater och mellanfolkliga <br/>organisationer</b></p> <p style="position:absolute;top:668px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>1 �</b> �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa-<br/>tion ing�s av regeringen.</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177"><b>2 �</b> Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom-<br/>melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�ruts�t-<br/>ter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt<br/>g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.</p> <p style="position:absolute;top:792px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft170">�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft177">riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n-<br/>nandet av �verenskommelsen.</p> <p style="position:absolute;top:891px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft175">3 Senaste lydelse av tidigare 11 � 1998:1402. </p> <p style="position:absolute;top:904px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft175">4 Senaste lydelse av tidigare 12 � 1998:1402.</p> <p style="position:absolute;top:917px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft175">5 Senaste lydelse av tidigare 13 � 1991:1501.</p> </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft180">18</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft181"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god-<br/>k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock<br/>underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om ri-<br/>kets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med<br/>Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">Riksdagen kan godk�nna s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta och</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft185">tredje styckena och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unio-<br/>nen, �ven om �verenskommelsen inte f�religger i slutligt skick. <i>Lag<br/>(2002:903).</i></p> <p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184"><b>3 �</b> Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio-<br/>nell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens<br/>eller Utrikesn�mndens medverkan.</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184"><b>4 �</b> Best�mmelserna i 13 �� �ger motsvarande till�mpning p� �tagande<br/>av internationell f�rpliktelse f�r riket i annan form �n �verenskommelse<br/>samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184"><b>5 �</b> Inom ramen f�r samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-<br/>l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�-<br/>telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till<br/>vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i<br/>den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna<br/>och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen beslutar om s�dan �verl�telse<br/>genom beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riks-<br/>dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av<br/>grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av<br/>�verenskommelse enligt 2 �.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">I annat fall kan beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regerings-</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">form och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens<br/>tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskom-<br/>melser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig<br/>organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslu-<br/>tet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt<br/>som avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riks-<br/>dagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av<br/>n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga<br/>om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan<br/>beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�telse<br/>genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre<br/>fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.</p> <p style="position:absolute;top:792px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse skall g�lla som</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra<br/>stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �ver-<br/>enskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida<br/>�ndring av begr�nsad omfattning.</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft180">R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft184">denna regeringsform kan, i annat fall �n som avses i f�rsta stycket, genom<br/>beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation</p> </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft190">19</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft191"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft195">eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen<br/>f�r ocks� i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i s�rskilda<br/>fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,<br/>skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdede-<br/>lar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�-<br/>telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. <i>Lag<br/>(2002:903).</i></p> <p style="position:absolute;top:192px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>6 �</b> Regeringen skall fortl�pande informera riksdagen och samr�da med<br/>organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i<br/>Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-<br/>skyldigheten meddelas i riksdagsordningen.</p> <p style="position:absolute;top:262px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Regeringen skall fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de ut-</p> <p style="position:absolute;top:280px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">rikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga<br/>med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre<br/>vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan<br/>ske. <i>Lag (2002:903).</i></p> <p style="position:absolute;top:368px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>7 �</b> Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som<br/>riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens<br/>sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.</p> <p style="position:absolute;top:421px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be-<br/>g�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r<br/>statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har erfa-<br/>rit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>8 �</b> Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas<br/>underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat el-<br/>ler till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet.</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>9 �</b> Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r att<br/>m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i<br/>strid eller s�ndas till annat land endast om</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft194">1. riksdagen medgiver det,<br/>2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,<br/>3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom-</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft190">melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke</p> <p style="position:absolute;top:774px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft190">givas utan riksdagens medgivande.</p> <p style="position:absolute;top:792px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft190">Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet</p> <p style="position:absolute;top:810px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194">med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets territo-<br/>rium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater.</p> <p style="position:absolute;top:872px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft191"><b>11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning</b></p> <p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft194"><b>1 �</b> H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och Regeringsr�tten<br/>h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av H�gsta domstolen</p> </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft200">20</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft201"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">eller Regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I H�gsta domstolen och Re-<br/>geringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som �r eller har varit<br/>ordinarie domare i domstolen.</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Annan domstol �n H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten inr�ttas med</p> <p style="position:absolute;top:121px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i<br/>2 kap. 11 � f�rsta stycket.</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md<br/>grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�r-<br/>ifr�n. <i>Lag (1991:1502).</i></p> <p style="position:absolute;top:245px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>2 �</b> Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall<br/>d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i<br/>s�rskilt fall.</p> <p style="position:absolute;top:315px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>3 �</b> R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan<br/>myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�reskri-<br/>ves i 2 kap. 9 �. <i>Lag (1976:871).</i></p> <p style="position:absolute;top:386px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>4 �</b> Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras or-<br/>ganisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>5 �</b> Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten en-<br/>dast</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste-</p> <p style="position:absolute;top:492px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft200">�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,</p> <p style="position:absolute;top:510px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r</p> <p style="position:absolute;top:527px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft200">skyldig att avg� med pension.</p> <p style="position:absolute;top:545px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myndig-</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">het �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Det-<br/>samma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�v-<br/>ning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft200">Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till or-</p> <p style="position:absolute;top:633px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft200">dinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.</p> <p style="position:absolute;top:668px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>6 �</b> Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riks�klagaren, de centrala<br/>�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet ly-<br/>der under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller<br/>annan lag �r myndighet under riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft204">F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.<br/>F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,</p> <p style="position:absolute;top:774px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204">stiftelse, registrerat trossamfund eller n�gon av dess organisatoriska delar el-<br/>ler till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det<br/>ske med st�d av lag. <i>Lag (1998:1700).</i></p> <p style="position:absolute;top:845px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft204"><b>7 �</b> Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ,<br/>f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende<br/>som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som r�r<br/>till�mpning av lag.</p> </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft210">21</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft211"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>8 � </b> R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i<br/>vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>9 �</b> Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under<br/>regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be-<br/>st�mmer.</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft210">grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.</p> <p style="position:absolute;top:192px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domartj�nst,</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214">�mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som<br/>chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen<br/>eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i rege-<br/>ringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud.<br/>�ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller<br/>uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �v-<br/>rigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va<br/>tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller en-<br/>ligt f�ruts�ttningar som angives i lag.</p> <p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>10 �</b> Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning i<br/>andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag.</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>11 �</b> Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas<br/>av Regeringsr�tten eller, i den m�n det f�reskrives i lag, av en l�gre f�rvalt-<br/>ningsdomstol, n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltnings-<br/>domstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas<br/>resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, i den<br/>m�n det f�reskrives i lag, av annan domstol som icke �r f�rvaltningsdom-<br/>stol.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid kan</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft210">meddelas i lag. <i>Lag (1994:1480).</i></p> <p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>12 �</b> Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller<br/>fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om<br/>ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.</p> <p style="position:absolute;top:686px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>13 �</b> Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller<br/>annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande<br/>av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.</p> <p style="position:absolute;top:739px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft210">N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd</p> <p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft210">f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.</p> <p style="position:absolute;top:792px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft214"><b>14 �</b> Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid<br/>med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller att<br/>stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess till-<br/>komst, f�r f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen beslu-<br/>tat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om felet �r uppen-<br/>bart. <i>Lag (1979:933).</i></p> </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft220">22</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft221"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft221"><b>12 kap. Kontrollmakten</b></p> <p style="position:absolute;top:76px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>1 �</b> Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och re-<br/>gerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf�<br/>protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till<br/>dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konsti-<br/>tutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller<br/>handl�ggningen av regerings�rende.</p> <p style="position:absolute;top:200px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>2 � </b> Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock<br/>minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning<br/>har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav<br/>g�ra framst�llning till regeringen.</p> <p style="position:absolute;top:288px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>3 �</b> Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i ut�v-<br/>ningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sidosatt sin<br/>tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta<br/>domstolen.</p> <p style="position:absolute;top:376px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>4 �</b> Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens<br/>f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n<br/>h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.</p> <p style="position:absolute;top:429px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det</p> <p style="position:absolute;top:447px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223">v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till<br/>pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om ex-<br/>tra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas.<br/>Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befatt-<br/>ning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.</p> <p style="position:absolute;top:535px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.</p> <p style="position:absolute;top:571px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>5 �</b> Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram-<br/>st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes<br/>tj�nsteut�vning.</p> <p style="position:absolute;top:641px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>6 �</b> Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk-<br/>tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verk-<br/>samhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall<br/>som angives i instruktionen.</p> <p style="position:absolute;top:712px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �ver-</p> <p style="position:absolute;top:729px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223">l�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.<br/>Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom-<br/>mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han<br/>beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombudsmans<br/>tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.</p> <p style="position:absolute;top:818px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft220">N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.</p> <p style="position:absolute;top:853px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft223"><b>7 �</b> Riksdagen v�ljer revisorer att granska den statliga verksamheten. Riks-<br/>dagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan<br/>verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.</p> </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft230">23</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft231"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft230">och yttranden som beh�vs f�r granskningen.</p> <p style="position:absolute;top:86px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. <i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:104px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft232"><i>(1994:1470).</i></p> <p style="position:absolute;top:139px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>8 �</b> �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av H�gsta domstolen<br/>eller Regeringsr�tten v�ckes i H�gsta domstolen av riksdagens ombudsman<br/>eller Justitiekanslern.</p> <p style="position:absolute;top:192px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av H�gsta domstolen eller</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234">Regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas<br/>fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes<br/>av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.</p> <p style="position:absolute;top:290px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft231"><b>13 kap. Krig och krigsfara</b></p> <p style="position:absolute;top:315px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>1 �</b> Kommer riket i krig eller krigsfara skall regeringen eller talmannen<br/>kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att<br/>riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. <i>Lag (1994:1470).</i></p> <p style="position:absolute;top:386px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>2 �</b> �r riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdele-<br/>gation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.</p> <p style="position:absolute;top:421px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da</p> <p style="position:absolute;top:439px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234">i riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�m-<br/>melser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske<br/>med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av<br/>krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen.<br/>Om riket �r i krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av Utrikesn�mn-<br/>dens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�r-<br/>vid att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense.</p> <p style="position:absolute;top:563px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att</p> <p style="position:absolute;top:580px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft230">riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.</p> <p style="position:absolute;top:598px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. <i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:615px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft232"><i>(1988:1438).</i></p> <p style="position:absolute;top:651px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>3 �</b> Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befogen-<br/>heter som annars tillkommer riksdagen. Den f�r dock ej fatta beslut som av-<br/>ses i 12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket.</p> <p style="position:absolute;top:704px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. <i>Lag</i></p> <p style="position:absolute;top:721px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft232"><i>(1988:1438).</i></p> <p style="position:absolute;top:757px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>4 �</b> �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina<br/>uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege-<br/>ringens arbetsformer.</p> <p style="position:absolute;top:827px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft234"><b>5 �</b> �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsdele-<br/>gationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n<br/>den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.</p> <p style="position:absolute;top:880px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft230">Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va</p> <p style="position:absolute;top:898px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft230">grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.</p> </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft240">24</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft241"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>6 �</b> �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-<br/>landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit<br/>sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning med-<br/>dela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall med-<br/>delas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�rsvarsbe-<br/>redskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rord-<br/>ning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant<br/>f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.</p> <p style="position:absolute;top:192px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft240">I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas un-</p> <p style="position:absolute;top:209px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244">der vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande med-<br/>f�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag<br/>om val till riksdagen.</p> <p style="position:absolute;top:280px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>7 �</b> �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje stycket<br/>icke till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i<br/>riksdagens st�lle. <i>Lag (1988:1438)</i>.</p> <p style="position:absolute;top:351px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>8 �</b> �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av<br/>riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom-<br/>mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi-<br/>gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om<br/>beslut att lag i visst �mne skall b�rja till�mpas. <i>Lag (1988:1438)</i>.</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft245"><b>9 �</b> Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att in-<br/>h�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,<br/>om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. <i>Lag<br/>(1979:933).</i></p> <p style="position:absolute;top:545px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>10 �</b> Riksdagen eller regeringen f�r icke fatta beslut p� ockuperat omr�de.<br/>P� s�dant omr�de f�r ej heller ut�vas befogenhet som tillkommer n�gon i<br/>egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d.</p> <p style="position:absolute;top:598px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft240">Det �ligger varje offentligt organ att p� ockuperat omr�de handla p� det</p> <p style="position:absolute;top:615px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244">s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten<br/>samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Icke i n�got<br/>fall f�r ett offentligt organ meddela beslut eller vidta �tg�rd som i strid mot<br/>folkr�ttens regler �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupations-<br/>makten bist�nd.</p> <p style="position:absolute;top:704px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft240">Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r ej h�llas</p> <p style="position:absolute;top:721px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft240">p� ockuperat omr�de. <i>Lag (1988:1438).</i></p> <p style="position:absolute;top:757px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>11 �</b> �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�<br/>ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad<br/>att fullg�ra sina uppgifter som statschef. <i>Lag (1988:1438).</i></p> <p style="position:absolute;top:827px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft244"><b>12 �</b> �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks-<br/>dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen be-<br/>sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�ref-<br/>ter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�l-<br/>lande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig<br/>om det.</p> </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:651px;white-space:nowrap" class="ft250">25</p> <p style="position:absolute;top:50px;left:550px;white-space:nowrap" class="ft251"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:51px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de</p> <p style="position:absolute;top:68px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�-<br/>ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 711 ��. Vad<br/>som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket<br/>om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst<br/>en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.</p> <p style="position:absolute;top:156px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid,</p> <p style="position:absolute;top:174px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det<br/>�ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �t-<br/>g�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.</p> <p style="position:absolute;top:227px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det</p> <p style="position:absolute;top:245px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft259">annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l-<br/>jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst<br/>n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. <i>Lag<br/>(1994:1469).</i></p> <p style="position:absolute;top:333px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft259"><b>13 �</b> �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-<br/>landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit<br/>sig, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� s�tt som anges i lag. <i>Lag<br/>(1985:863).</i></p> <p style="position:absolute;top:431px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft251"><b>�verg�ngsbest�mmelser</b></p> <p style="position:absolute;top:429px;left:254px;white-space:nowrap" class="ft254">6</p> <p style="position:absolute;top:457px;left:92px;white-space:nowrap" class="ft250">1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den</p> <p style="position:absolute;top:474px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">�ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i<br/>st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riks-<br/>dagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter.</p> <p style="position:absolute;top:544px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att</p> <p style="position:absolute;top:561px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-<br/>ning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Kon-<br/>ungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven<br/>efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda.</p> <p style="position:absolute;top:632px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om</p> <p style="position:absolute;top:650px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksda-<br/>gen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.</p> <p style="position:absolute;top:685px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller</p> <p style="position:absolute;top:703px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning<br/>eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta<br/>domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.</p> <p style="position:absolute;top:756px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av</p> <p style="position:absolute;top:773px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft250">Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.</p> <p style="position:absolute;top:791px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r</p> <p style="position:absolute;top:809px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft258">eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,<br/>till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.</p> <p style="position:absolute;top:860px;left:100px;white-space:nowrap" class="ft250">14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt</p> <p style="position:absolute;top:878px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft250">enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. <i>Lag (1985:864)</i>.</p> <p style="position:absolute;top:917px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft255">6 Avser inf�randet av regeringsformen 1974:152.</p> <p style="position:absolute;top:953px;left:85px;white-space:nowrap" class="ft257"><i>2 SFS 2002:902922</i></p> </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> <p style="position:absolute;top:922px;left:37px;white-space:nowrap" class="ft260">26</p> <p style="position:absolute;top:51px;left:38px;white-space:nowrap" class="ft261"><b>SFS 2002:904</b></p> <p style="position:absolute;top:942px;left:498px;white-space:nowrap" class="ft262">Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00</p> <p style="position:absolute;top:951px;left:505px;white-space:nowrap" class="ft262">Elanders Gotab, Stockholm 2002</p> <p style="position:absolute;top:69px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">1. �ndringarna i regeringsformen</p> <p style="position:absolute;top:67px;left:382px;white-space:nowrap" class="ft262">7 tr�der i kraft den 1 januari 1977.</p> <p style="position:absolute;top:87px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">2. Utan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�rbe-</p> <p style="position:absolute;top:104px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft266">handling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �nd-<br/>ras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.</p> <p style="position:absolute;top:140px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft266">3. <i>har upph�vts genom lag (1998:1700)</i>.<br/>4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas</p> <p style="position:absolute;top:175px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft266">att filmer och videogram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dessf�rinnan<br/>har godk�nts f�r s�dan visning. <i>Lag (1985:862)</i>.</p> <p style="position:absolute;top:210px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att</p> <p style="position:absolute;top:228px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft266">den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-<br/>ning av regeringsformen i dess nya lydelse.</p> <p style="position:absolute;top:282px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">1. �ndringarna i regeringsformen</p> <p style="position:absolute;top:280px;left:382px;white-space:nowrap" class="ft262">8 tr�der i kraft den 1 januari 1980.</p> <p style="position:absolute;top:300px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av</p> <p style="position:absolute;top:317px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft260">2 kap. 10 � andra stycket.</p> <p style="position:absolute;top:353px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260">Denna lag</p> <p style="position:absolute;top:352px;left:247px;white-space:nowrap" class="ft262">9 tr�der i kraft den 1 januari 2003.</p> <p style="position:absolute;top:389px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft260">P� regeringens v�gnar</p> <p style="position:absolute;top:424px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft260">G�RAN PERSSON</p> <p style="position:absolute;top:442px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260"> </p> <p style="position:absolute;top:442px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft260">P�R NUDER</p> <p style="position:absolute;top:459px;left:188px;white-space:nowrap" class="ft260"> </p> <p style="position:absolute;top:459px;left:404px;white-space:nowrap" class="ft260">(Justitiedepartementet)</p> <p style="position:absolute;top:891px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft264">7 Till 1976:871.</p> <p style="position:absolute;top:904px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft264">8 Till 1979:933.</p> <p style="position:absolute;top:917px;left:173px;white-space:nowrap" class="ft264">9 2002:904.</p> </div> </div>
background image

1

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i regeringsformen;

utf�rdad den 28 november 2002.

Enligt riksdagens beslut

1

f�reskrivs i fr�ga om regeringsformen

2

dels

att nuvarande 9 kap. 1113 �� skall betecknas 9 kap. 1214 ��,

dels

att det i regeringsformen skall inf�ras en ny paragraf, 9 kap. 11 �, av

f�ljande lydelse.

Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Statsskickets grunder

1 �

All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 �

Den offentliga makten skall ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors

lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd skall vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. Det skall s�rskilt �ligga
det allm�nna att trygga r�tten till h�lsa, arbete, bostad och utbildning samt
att verka f�r social omsorg och trygghet.

Det allm�nna skall fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god

milj� f�r nuvarande och kommande generationer.

Det allm�nna skall verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allm�nna skall verka f�r att alla m�nniskor skall kunna uppn� delaktig-
het och j�mlikhet i samh�llet. Det allm�nna skall motverka diskriminering
av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung,
spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktionshinder, sexuell l�ggning, �lder
eller annan omst�ndighet som g�ller den enskilde som person.

Etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jligheter att beh�lla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv b�r fr�mjas.

Lag (2002:903).

1

F�rs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, prot. 2000/01:124, bet. 2002/03:KU3, rskr.

2002/03:3.

2

Regeringsformen omtryckt 1998:1437.

SFS 2002:904

Utkom fr�n trycket
den 9 december 2002
Omtryck

background image

2

SFS 2002:904

3 �

Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar.

Lag (1991:1471).

4 �

Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur sta-

tens medel skall anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt-
ning.

Lag (1976:871).

5 �

Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar

Sveriges tron, �r rikets statschef.

Vad i denna regeringsform �r stadgat om konungen skall, om drottning �r

statschef, g�lla henne.

Lag (1979:932).

6 �

Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen.

Lag

(1976:871).

7 �

I riket finns prim�rkommuner och landstingskommuner. Beslutande-

r�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar.

Kommunerna f�r taga ut skatt f�r sk�tseln av sina uppgifter.

Lag

(1976:871).

8 �

F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen

statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter.

Lag (1976:871).

9 �

Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r upp-

gifter inom den offentliga f�rvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas
likhet inf�r lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

Lag (1976:871).

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

1 �

Varje medborgare �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela

upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och mottaga upplysningar samt att

i �vrigt taga del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst f�r upplys-

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration p�

allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller

enskilda syften,

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

Betr�ffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,

television och vissa liknande �verf�ringar samt filmer, videogram, ljudupp-
tagningar och andra tekniska upptagningar g�ller vad som �r f�reskrivet i
tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att taga del

av allm�nna handlingar.

Lag (1998:1437).

background image

3

SFS 2002:904

2 �

Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att

giva till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant
h�nseende. Han �r d�rj�mte gentemot det allm�nna skyddad mot tv�ng att
deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller an-
nan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, trossamfund
eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen.

Lag

(1976:871).

3 �

Anteckning om medborgare i allm�nt register f�r ej utan hans sam-

tycke grundas enbart p� hans politiska �sk�dning.

Varje medborgare skall i den utstr�ckning som n�rmare angives i lag

skyddas mot att hans personliga integritet kr�nkes genom att uppgifter om
honom registreras med hj�lp av automatisk databehandling.

Lag

(1988:1439).

4 �

D�dsstraff f�r icke f�rekomma.

Lag (1976:871).

5 �

Varje medborgare �r skyddad mot kroppsstraff. Han �r d�rj�mte skyd-

dad mot tortyr och mot medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hin-
dra yttranden.

Lag (1976:871).

6 �

Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat

kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��. Han �r d�r-
j�mte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng
samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot
hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt
meddelande.

Lag (1976:871).

7 �

Ingen medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r ber�vas sitt med-

borgarskap i annat fall �n d� han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller
genom att intr�da i allm�n tj�nst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder
h�rav f�r dock f�reskrivas att barn under aderton �r i fr�ga om sitt medbor-
garskap skall f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Vidare f�r f�reskrivas att, i
enlighet med �verenskommelse med annan stat, den som sedan f�delsen �r
medborgare �ven i den andra staten och �r varaktigt bosatt d�r f�rlorar sitt
svenska medborgarskap vid aderton �rs �lder eller senare.

Lag (1979:933).

8 �

Varje medborgare �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�-

vande. Han �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�rflytta sig inom riket och
att l�mna detta.

Lag (1976:871).

9 �

Har annan myndighet �n domstol ber�vat n�gon medborgare friheten

med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna f� saken
pr�vad av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Vad nu sagts g�ller dock icke n�r
fr�ga �r om att till riket �verflytta verkst�llighet av frihetsber�vande p�f�ljd
som har �d�mts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning �n som angives i f�rsta stycket blivit

omh�ndertagen tv�ngsvis, skall han likas� kunna f� saken pr�vad av dom-
stol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lles i s�dant fall

background image

4

SFS 2002:904

pr�vning av n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och
ordf�randen i n�mnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vning som avses i f�rsta eller andra stycket icke uppdragits �t

myndighet som �r beh�rig enligt f�reskrifterna d�r, skall den ankomma p�
allm�n domstol.

Lag (1979:933).

10 �

Straff eller annan brottsp�f�ljd f�r icke �l�ggas f�r g�rning som icke

var belagd med brottsp�f�ljd, n�r den f�r�vades. Ej heller f�r sv�rare brotts-
p�f�ljd �l�ggas f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad nu sagts
om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av
brott.

Skatt eller statlig avgift f�r ej uttagas i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-

skrift, som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen s�rskilda sk�l p�kalla det, f�r dock lag
inneb�ra att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade tr�tt i
kraft n�r nyssn�mnda omst�ndighet intr�ffade, om regeringen eller riksdags-
utskott d� hade l�mnat f�rslag h�rom till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lles
ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att s�dant f�r-
slag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta me-
ningen, om riksdagen finner att det �r p�kallat av s�rskilda sk�l i samband
med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris.

Lag (1979:933).

11 �

Domstol f�r icke inr�ttas f�r redan beg�ngen g�rning och ej heller f�r

viss tvist eller i �vrigt f�r visst m�l.

F�rhandling vid domstol skall vara offentlig.

Lag (1976:871).

12 �

De fri- och r�ttigheter som avses i 1 � 15 samt i 6 och 8 �� och i

11 � andra stycket f�r, i den utstr�ckning som 1316 �� medgiver, begr�nsas
genom lag. Efter bemyndigande i lag f�r de begr�nsas genom annan f�rfatt-
ning i de fall som anges i 8 kap. 7 � f�rsta stycket 7 och 10 �. I samma ord-
ning f�r m�tesfriheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall
som anges i 14 � f�rsta stycket andra meningen.

Begr�nsning som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast f�r att tillgodose

�ndam�l som �r godtagbart i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r
aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har
f�ranlett den och ej heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den
fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsning f�r
ej g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan
�sk�dning.

F�rslag till lag som avses i f�rsta stycket eller till lag om �ndring eller

upph�vande av s�dan lag skall, om det ej f�rkastas av riksdagen, p� yrkande
av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta
utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Utan hinder
h�rav kan riksdagen antaga f�rslaget, om minst fem sj�ttedelar av de r�s-
tande f�renar sig om beslutet.

Tredje stycket g�ller icke f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r

av lag. Det g�ller ej heller f�rslag till lag som enbart ang�r

1. f�rbud att r�ja s�dant, som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r p�kallat av h�nsyn till
intresse som angives i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�rordningen,

background image

5

SFS 2002:904

2. husrannsakan eller liknande intr�ng eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens vidkommande huruvida

tredje stycket �r till�mpligt i fr�ga om visst lagf�rslag.

Lag (1988:1443).

13 �

Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn

till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskilds
anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vi-
dare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r be-
gr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om s�r-
skilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r ske med st�d av f�rsta

stycket skall s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och in-
formationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angel�genheter.

Som begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke

meddelande av f�reskrifter som utan avseende p� yttrandes inneh�ll n�rmare
reglerar visst s�tt att sprida eller mottaga yttranden.

Lag (1976:871).

14 �

M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till

ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till
trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�-
kerhet eller f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast s�vitt g�ller sammanslutningar vil-

kas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av
folkgrupp av viss ras, med viss hudf�rg eller av visst etniskt ursprung.

Lag

(1988:1443).

15 �

Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-

gynnas d�rf�r att han med h�nsyn till ras, hudf�rg eller etniskt ursprung till-
h�r minoritet.

Lag (1976:871).

16 �

Lag eller annan f�reskrift f�r ej inneb�ra att n�gon medborgare miss-

gynnas p� grund av sitt k�n, om ej f�reskriften utg�r led i str�vanden att
�stadkomma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller
motsvarande tj�nsteplikt.

Lag (1976:871).

17 �

F�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och f�rening av arbetsgi-

vare �ger r�tt att vidtaga fackliga strids�tg�rder, om annat ej f�ljer av lag el-
ler avtal.

Lag (1976:871).

18 �

Varje medborgares egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas

avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropria-
tion eller annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker an-
v�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose an-
gel�gna allm�nna intressen.

Den som genom expropriation eller annat s�dant f�rfogande tvingas avst�

sin egendom skall vara tillf�rs�krad ers�ttning f�r f�rlusten. S�dan ers�tt-
ning skall ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker an-
v�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende markanv�nd-

background image

6

SFS 2002:904

ning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller skada uppkom-
mer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastigheten.
Ers�ttningen skall best�mmas enligt grunder som anges i lag.

Alla skall ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad

som f�reskrivits ovan.

Lag (1994:1468).

19 �

F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt be-

st�mmelser som meddelas i lag.

Lag (1976:871).

20 �

Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras en-

dast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att
ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.

Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag.

Lag (1994:1468).

21 �

Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att kost-

nadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna skall
svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns.

Lag (1994:1468).

22 �

Utl�nning h�r i riket �r likst�lld med svensk medborgare i fr�ga om

1. skydd mot tv�ng att deltaga i sammankomst f�r opinionsbildning eller i

demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra trossamfund eller
annan sammanslutning (2 � andra meningen),

2. skydd f�r personlig integritet vid automatisk databehandling (3 � andra

stycket),

3. skydd mot d�dsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk p�-

verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 ��),

4. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande med anledning av brott

eller misstanke om brott (9 � f�rsta och tredje styckena),

5. skydd mot retroaktiv brottsp�f�ljd och annan retroaktiv r�ttsverkan av

brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 �),

6. skydd mot inr�ttande av domstol i vissa fall (11 � f�rsta stycket),
7. skydd mot missgynnande p� grund av ras, hudf�rg eller etniskt ur-

sprung eller p� grund av k�n (15 och 16 ��),

8. r�tt till fackliga strids�tg�rder (17 �),
9. skydd mot expropriation eller annat s�dant f�rfogande samt mot in-

skr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnader (18 �),

10. r�tt till utbildning (21 �).
Om annat icke f�ljer av s�rskilda f�reskrifter i lag, �r utl�nning h�r i riket

likst�lld med svensk medborgare �ven i fr�ga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, m�tesfrihet, demonstrationsfrihet,

f�reningsfrihet och religionsfrihet (1 �),

2. skydd mot tv�ng att giva till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot in-
tr�ng i f�rtrolig meddelelse (6 �),

4. skydd mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tt till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket),

background image

7

SFS 2002:904

7. skydd mot ingrepp p� grund av �sk�dning (12 � andra stycket tredje

meningen),

8. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (19 �),
9. r�tt att driva n�ring eller ut�va yrke (20 �).
P� s�dana s�rskilda f�reskrifter som avses i andra stycket till�mpas 12 �

tredje stycket, fj�rde stycket f�rsta meningen samt femte stycket.

Lag

(1994:1468).

23 �

Lag eller annan f�reskrift f�r ej meddelas i strid med Sveriges �tag-

anden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna.

Lag (1994:1468).

3 kap. Riksdagen

1 �

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val

sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att avge s�rskild person-
r�st.

Riksdagen best�r av en kammare med trehundrafyrtionio ledam�ter. F�r

ledam�terna skall finnas ers�ttare.

Lag (1994:1469).

2 �

R�str�tt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som �r

eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket. Den som icke har uppn�tt aderton
�rs �lder senast p� valdagen har ej r�str�tt.

Fr�gan huruvida r�str�tt enligt f�rsta stycket f�religger avg�res p� grund-

val av en f�re valet uppr�ttad r�stl�ngd.

Lag (1994:1483).

3 �

Ordinarie val till riksdagen f�rr�ttas vart fj�rde �r.

Lag (1994:1469).

4 �

Regeringen f�r f�rordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie

val. Extra val h�lles inom tre m�nader efter f�rordnandet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen icke f�rordna om extra val f�rr�n tre

m�nader har f�rflutit fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Ej
heller f�r regeringen f�rordna om extra val under tid d� dess ledam�ter, efter
det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar i avbidan p� att
ny regering skall tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 �.

5 �

Nyvald riksdag samlas p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidi-

gast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kungjorts.

Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har samlats till

dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Denna tid �r riksdagens
valperiod.

6 �

F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar.

Mandaten i riksdagen utg�res av trehundratio fasta valkretsmandat och

trettionio utj�mningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en

ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och
antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lles f�r fyra �r i s�n-
der.

Lag (1994:1469).

background image

8

SFS 2002:904

7 �

Mandaten f�rdelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslut-

ning eller grupp av v�ljare, som upptr�der i val under s�rskild beteckning.

Endast parti som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket �r be-

r�ttigat att deltaga i f�rdelningen av mandaten.

Parti som har f�tt f�rre r�ster deltager dock i f�rdelningen av de fasta val-

kretsmandaten i valkrets, d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna.

8 �

De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt

mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla

mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-
fallit parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot de
i f�rdelningen deltagande partiernas r�stetal i hela riket. Har parti vid f�rdel-
ningen av de fasta valkretsmandaten erh�llit flera mandat �n som motsvarar
den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�r-
delningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkretsmandat
det har erh�llit. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna,
tillf�res de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�ndes uddatalsmetoden med

f�rsta divisorn j�mkad till 1,4.

9 �

F�r varje mandat som ett parti har erh�llit utses en riksdagsledamot

samt ers�ttare f�r honom.

10 �

Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av

riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

Lag (1988:1443).

11 �

Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd val-

pr�vningsn�mnd. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag
utan hinder av att valet har �verklagats. �ndras valet, intager ny ledamot sin
plats s� snart �ndringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot �ger mot-
svarande till�mpning p� ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit

ordinarie domare och som ej f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra ledam�ter.
Ledam�terna v�ljes efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga
kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljes
s�rskilt. N�mndens beslut f�r ej �verklagas.

12 �

Ytterligare best�mmelser i de �mnen som angives i 211 �� samt om

utseende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen
eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 �

Riksdagen sammantr�der till riksm�te �rligen. Riksm�te h�lles i

Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn
till riksdagens s�kerhet eller frihet.

2 �

Riksdagen utser inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,

en andre och en tredje vice talman.

background image

9

SFS 2002:904

3 �

Regeringen och varje riksdagsledamot f�r i enlighet med vad som n�r-

mare angives i riksdagsordningen v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan
komma under riksdagens pr�vning, om ej annat �r best�mt i denna reger-
ingsform.

Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och

ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. �rende som
v�ckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes f�re avg�randet av ut-
skott, om ej annat �r best�mt i denna regeringsform.

Lag (1994:1470).

4 �

N�r �rende skall avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och

varje statsr�d yttra sig i enlighet med vad som n�rmare angives i riksdags-
ordningen. Best�mmelser om j�v finns i riksdagsordningen.

5 �

Vid omr�stning i riksdagen g�ller som riksdagens beslut den mening

varom mer �n h�lften av de r�stande f�renar sig, om ej annat s�rskilt angives
i denna regeringsform eller, betr�ffande fr�gor som h�r till f�rfarandet i riks-
dagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Om f�rfarandet vid lika
r�stetal finns best�mmelser i riksdagsordningen.

6 �

Riksdagsledamot och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan

hinder av tj�nsteuppgift eller annan s�dan f�rpliktelse som �ligger honom.

7 �

Riksdagsledamot eller ers�ttare f�r icke l�mna sitt uppdrag utan riksda-

gens medgivande.

N�r det finns anledning till det, skall Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

pr�va om ledamot eller ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 10 �. Den som f�r-
klaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

Ledamot eller ers�ttare f�r i annat fall �n som avses i andra stycket skiljas

fr�n uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen
ol�mplig f�r uppdraget. Beslut h�rom fattas av domstol.

8 �

Ingen f�r v�cka talan mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som

riksdagsledamot eller ber�va honom friheten eller hindra honom att resa
inom riket p� grund av hans yttranden eller g�rningar under ut�vandet av
uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst
fem sj�ttedelar av de r�stande har f�renat sig.

Misst�nkes riksdagsledamot f�r brott i annat fall, skall best�mmelser i lag

om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han erk�nner
brottet eller har tagits p� bar g�rning eller fr�ga �r om brott f�r vilket ej �r
f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

9 �

Under tid d� riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r rege-

ringen ut�vas hans uppdrag som riksdagsledamot av ers�ttare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen f�reskriva att ers�ttare skall tr�da i riksdagsleda-
mots st�lle n�r denne �r ledig.

Best�mmelserna i 6 � och 8 � f�rsta stycket om skydd f�r ut�vandet av

uppdrag som riksdagsledamot g�ller �ven talmannen och hans uppdrag.

F�r ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmel-

serna om ledamot.

background image

10

SFS 2002:904

10 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-
ningen.

5 kap. Statschefen

1 � Statschefen h�lles av statsministern underr�ttad om rikets angel�gen-
heter. N�r s� erfordras sammantr�der regeringen i konselj under statschefens
ordf�randeskap.

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och
har fyllt aderton �r. Han f�r icke samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag
s�som talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samr�da med statsministern, innan han reser utrikes. Lag

(1994:1469).

3 � �r konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att
fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av
konungahuset, som ej �r hindrad, f�r att s�som tillf�llig riksf�rest�ndare
fullg�ra statschefens uppgifter.

4 � Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksf�rest�ndare att full-
g�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice
riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller, om konungen d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu ej

har fyllt aderton �r. Lag (1994:1469).

5 � Har konungen under sex m�nader utan avbrott varit hindrad att full-
g�ra sina uppgifter eller underl�tit att fullg�ra dem, skall regeringen anm�la
det till riksdagen. Riksdagen best�mmer, om konungen skall anses ha avg�tt.

6 � Riksdagen kan utse n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra
som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 3 eller 4 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, vid f�rfall f�r honom, vice talman tj�nstg�r efter rege-

ringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig
kan tj�nstg�ra.

7 � Konungen kan ej �talas f�r sina g�rningar. Riksf�rest�ndare kan ej �ta-
las f�r sina g�rningar som statschef.

6 kap. Regeringen

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses i den ordning som angives i 24 ��. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d.

2 � N�r statsminister skall utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje
partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice tal-
m�nnen och avgiver sedan f�rslag till riksdagen.

background image

11

SFS 2002:904

Riksdagen skall senast p� fj�rde dagen h�refter, utan beredning i utskott,

pr�va f�rslaget genom omr�stning. R�star mer �n h�lften av riksdagens le-
dam�ter mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt.

3 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, f�rfares p� nytt enligt 2 �. Har
riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, skall f�rfarandet f�r ut-
seende av statsminister avbrytas och �terupptagas f�rst sedan val till riksda-
gen har h�llits. Om ej ordinarie val �nd� skall h�llas inom tre m�nader, skall
extra val f�rr�ttas inom samma tid.

4 � N�r riksdagen har godk�nt f�rslag om ny statsminister, anm�ler denne
s� snart det kan ske de av honom utsedda statsr�den f�r riksdagen. D�refter
�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, vid
f�rfall f�r denne, inf�r talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.

5 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller annat statsr�d icke �tnjuter
riksdagens f�rtroende, skall talmannen entlediga statsr�det. Kan regeringen
f�rordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej
meddelas om regeringen inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen f�r-
ordnar om extra val.

6 � Statsr�d skall entledigas om han beg�r det, statsministern av talmannen
och annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i annat fall ent-
lediga annat statsr�d.

7 � Om statsministern entledigas eller d�r, skall talmannen entlediga �v-
riga statsr�d.

8 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina be-
fattningar till dess ny regering har tilltr�tt. Har annat statsr�d �n stats-
ministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han sin befattning till dess
eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.

9 � Endast den f�r vara statsr�d som �r svensk medborgare sedan minst tio
�r.

Statsr�d f�r icke ut�va allm�n eller enskild tj�nst. Han f�r ej heller inneha

uppdrag eller ut�va verksamhet som kan rubba f�rtroendet f�r honom.

10 � Vid f�rfall f�r talmannen �vertager vice talman de uppgifter som en-
ligt detta kapitel ankommer p� talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 � F�r beredning av regerings�renden skall finnas ett regeringskansli. I
detta ing�r departement f�r skilda verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer
f�r departementen.

background image

12

SFS 2002:904

2 � Vid beredningen av regerings�renden skall beh�vliga upplysningar
och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. I den omfattning som be-
h�vs skall tillf�lle l�mnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.
Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfatt-
ningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angi-
ves i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det de-
partement till vilket �rendena h�r.

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r
ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d skall deltaga i regerings-
sammantr�de.

5 � Departementschef �r vid regeringssammantr�de f�redragande i �rende
som h�r till hans departement. Statsministern kan dock f�rordna att �rende
eller grupp av �renden, som h�r till visst departement, skall f�redragas av
annat statsr�d �n departementschefen.

6 � Vid regeringssammantr�de f�res protokoll. Skiljaktig mening skall an-
tecknas i protokollet.

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra expeditioner av rege-
ringens beslut skall f�r att bliva g�llande skrivas under av statsministern el-
ler annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�r-
ordning f�reskriva att tj�nsteman i s�rskilda fall f�r skriva under expedition.

8 � Statsministern kan utse ett av de �vriga statsr�den att i egenskap av
st�llf�retr�dare vid f�rfall f�r statsministern fullg�ra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett st�llf�retr�dare eller har ocks� denne f�rfall, �verta-
ges statsministerns uppgifter i st�llet av det av de tj�nstg�rande statsr�den
som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika
l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de.

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter

1 � Av best�mmelserna i 2 kap. om grundl�ggande fri- och r�ttigheter f�l-
jer att f�reskrifter av visst inneh�ll ej f�r meddelas eller f�r meddelas endast
genom lag samt att f�rslag till lag i vissa fall skall behandlas i s�rskild ord-
ning. Lag (1979:933).

2 � F�reskrifter om enskildas personliga st�llning samt om deras person-
liga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes meddelas genom lag. S�dana f�-
reskrifter �r bland andra:

1. f�reskrifter om svenskt medborgarskap,
2. f�reskrifter om r�tt till sl�ktnamn, om �ktenskap och f�r�ldraskap, om

arv och testamente samt om familjef�rh�llanden i �vrigt,

3. f�reskrifter om r�tt till fast och l�s egendom, om avtal samt om bolag,

f�reningar, samf�lligheter och stiftelser.

background image

13

SFS 2002:904

3 � F�reskrifter om f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna, som
g�ller �ligganden f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas person-
liga eller ekonomiska f�rh�llanden, meddelas genom lag. S�dana f�reskrif-
ter �r bland andra f�reskrifter om brott och r�ttsverkan av brott, om skatt till
staten samt om rekvisition och annat s�dant f�rfogande. Lag (1976:871).

4 � F�reskrifter om r�dgivande folkomr�stning i hela riket och om f�rfa-
randet vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga meddelas genom lag.

I lag meddelas ocks� f�reskrifter om val till parlamentarisk f�rsamling

inom Europeiska unionen. Lag (1994:1375).

5 � Grunderna f�r �ndringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna
f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommu-
nala beskattningen best�mmes i lag. I lag meddelas ocks� f�reskrifter om
kommunernas befogenheter i �vrigt och om deras �ligganden.

6 � F�reskrifter om trossamfund meddelas i lag. I lag skall ocks� meddelas
f�reskrifter om grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund.

Vid stiftande, �ndring eller upph�vande av s�dan lag g�ller vad som s�gs i

16 � om stiftande av riksdagsordningen. Lag (1998:1700).

7 � Utan hinder av 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag ge-
nom f�rordning meddela f�reskrifter om annat �n skatt, om f�reskrifterna
avser n�got av f�ljande �mnen:

1. skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. utl�nnings vistelse i riket,
3. in- eller utf�rsel av varor, av pengar eller av andra tillg�ngar, tillverk-

ning, kommunikationer, kreditgivning, n�ringsverksamhet, ransonering,
�teranv�ndning och �tervinning av material, utformning av byggnader, an-
l�ggningar och bebyggelsemilj� eller tillst�ndsplikt i fr�ga om �tg�rder med
byggnader och anl�ggningar,

4. kulturmilj�, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och milj�v�rd,
5. trafik eller ordningen p� allm�n plats,
6. undervisning och utbildning,
7. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har erfarit i allm�n tj�nst eller under

ut�vande av tj�nsteplikt,

8. skydd f�r personlig integritet vid behandling av personuppgifter.
Bemyndigande som avses i f�rsta stycket medf�r ej r�tt att meddela f�re-

skrifter om annan r�ttsverkan av brott �n b�ter.

Riksdagen kan i lag, som inneh�ller bemyndigande med st�d av f�rsta

stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan �n b�ter f�r �vertr�delse av f�re-
skrift som regeringen meddelar med st�d av bemyndigandet. Lag
(2002:903).

8 � Utan hinder av 2, 3 eller 5 � kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom f�rordning meddela f�reskrifter om anst�nd med att fullg�ra f�rplik-
telse.

9 � Utan hinder av 3 � kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
f�rordning meddela f�reskrifter om tull p� inf�rsel av vara.

background image

14

SFS 2002:904

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela

s�dana f�reskrifter om avgifter, som p� grund av 3 � annars skall meddelas
av riksdagen.

10 � Regeringen kan efter bemyndigande i lag i �mne som angives i 7 �
f�rsta stycket eller 9 � genom f�rordning best�mma att f�reskrift i lagen
skall b�rja eller upph�ra att till�mpas. Lag (1976:871).

11 � Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela f�-
reskrifter i visst �mne, kan riksdagen d�rvid medgiva att regeringen �verl�-
ter �t f�rvaltningsmyndighet eller kommun att meddela best�mmelser i �m-
net. Lag (1991:1501).

12 � F�reskrifter som regeringen har meddelat med st�d av bemyndigande
som avses i denna regeringsform skall underst�llas riksdagen f�r pr�vning,
om riksdagen best�mmer det.

13 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 710 �� genom f�rordning
besluta

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag,
2. f�reskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket besluta f�reskrifter som avser

riksdagen eller dess myndigheter. Den f�r ej heller p� grund av best�mmel-
sen i f�rsta stycket 2 besluta f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-
ningen.

Regeringen f�r i f�rordning som avses i f�rsta stycket �verl�ta �t myndig-

het under regeringen att meddela best�mmelser i �mnet. Utan hinder av
andra stycket f�r regeringen ocks� i f�rordning �verl�ta �t riksdagens myn-
digheter att meddela best�mmelser som anges i f�rsta stycket och som ej av-
ser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (1991:1501).

14 � Beh�righet f�r regeringen att besluta f�reskrifter i visst �mne utg�r ej
hinder f�r riksdagen att genom lag meddela f�reskrifter i samma �mne.

Riksdagen kan genom lag uppdra �t Riksbanken att meddela f�reskrifter

inom dess ansvarsomr�de enligt 9 kap. och betr�ffande dess uppgift att
fr�mja ett s�kert och effektivt betalningsv�sende.

Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela f�reskrif-

ter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag
(2002:902).

15 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Det andra beslutet f�r
ej fattas, f�rr�n det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela
riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio m�nader
f�rflyta mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens
kammare och valet, s�vida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som
fattas senast vid �rendets beredning och varom minst fem sj�ttedelar av leda-
m�terna f�renar sig, medgiver undantag h�rifr�n.

Riksdagen f�r icke s�som vilande antaga ett f�rslag om stiftande av

grundlag, som �r of�renligt med annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt f�rkasta det f�rst antagna f�rslaget.

background image

15

SFS 2002:904

Folkomr�stning om vilande grundlagsf�rslag skall anordnas, om yrkande

d�rom framst�lles av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en
tredjedel av ledam�terna r�star f�r bifall till yrkandet. S�dant yrkande skall
framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rsla-
get som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomr�stningen skall h�llas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i f�rsta stycket. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�r-
klara huruvida de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller ej. F�rslaget �r
f�rkastat, om de flesta av dem som deltager i omr�stningen r�star mot f�r-
slaget och de till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgivit godk�nda
r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen f�rslaget till slutlig
pr�vning. Lag (1988:1442).

16 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som angives i 15 � f�rsta stycket
f�rsta och andra meningarna samt andra stycket. Den kan ocks� stiftas ge-
nom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n
h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig om beslutet. Till�ggsbest�m-
melse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allm�n-
het. Lag (1979:933).

17 � Lag f�r ej �ndras eller upph�vas annat �n genom lag. I fr�ga om �nd-
ring eller upph�vande av grundlag eller av riksdagsordningen �ger 15 och
16 �� motsvarande till�mpning.

18 � F�r att avge yttrande �ver lagf�rslag skall det finnas ett lagr�d, d�r
det ing�r domare eller, vid behov, f�rutvarande domare i H�gsta domstolen
och Regeringsr�tten. Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller,
enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av Lagr�det b�r inh�mtas innan riksdagen beslutar grundlag om

tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television
och vissa liknande �verf�ringar samt tekniska upptagningar, lag om be-
gr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar, lag som avses i
2 kap. 3 � andra stycket, 12 � f�rsta stycket, 1719 �� eller 22 � andra
stycket eller lag som �ndrar eller upph�ver s�dan lag, lag om kommunal be-
skattning, lag som avses i 2 eller 3 � eller lag som avses i 11 kap., om lagen
�r viktig f�r enskilda eller fr�n allm�n synpunkt. Vad nu har sagts g�ller
dock icke, om Lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans
beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att av-
sev�rt men skulle uppkomma. F�resl�r regeringen riksdagen att stifta lag i
n�got av de �mnen som avses i f�rsta meningen och har Lagr�dets yttrande
dessf�rinnan inte inh�mtats, skall regeringen samtidigt f�r riksdagen redo-
visa sk�len h�rtill. Att Lagr�det icke har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig
hinder mot lagens till�mpning.

Lagr�dets granskning skall avse
1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r s� utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen.

background image

16

SFS 2002:904

N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sammans�ttning och tj�nstg�ring

meddelas i lag. Lag (2002:903).

19 � Beslutad lag skall utf�rdas av regeringen utan dr�jsm�l. Lag med s�-
dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i
grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar skall kung�ras s� snart det kan ske. Detsamma g�ller f�rordningar,

om ej annat f�reskrives i lag. Lag (1976:870).

9 kap. Finansmakten

1 � Om r�tten att besluta om skatter och avgifter till staten finns best�m-
melser i 8 kap.

2 � Statens medel f�r icke anv�ndas p� annat s�tt �n riksdagen har best�mt.

Om anv�ndningen av statsmedel f�r skilda behov best�mmer riksdagen

genom budgetreglering enligt 35 ��. Riksdagen f�r dock best�mma att
medel tages i anspr�k i annan ordning.

3 � Riksdagen f�retager budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r el-
ler, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Riksdagen be-
st�mmer d�rvid till vilka belopp statsinkomsterna skall ber�knas och anvisar
anslag till angivna �ndam�l. Besluten h�rom upptages i en statsbudget.

Riksdagen kan besluta att s�rskilt anslag p� statsbudgeten skall utg� f�r

annan tid �n budgetperioden.

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet

under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r
rikets f�rsvar.

4 � Om budgetreglering enligt 3 � icke hinner avslutas f�re budgetperio-
dens b�rjan, best�mmer riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag
f�r tiden till dess budgetregleringen f�r perioden slutf�res. Riksdagen kan
uppdraga �t finansutskottet att fatta s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. Lag
(1994:1470).

5 � F�r l�pande budget�r kan riksdagen p� till�ggsbudget g�ra ny ber�k-
ning av statsinkomster samt �ndra anslag och anvisa nya anslag.

6 � Regeringen avgiver f�rslag till statsbudget till riksdagen.

7 � Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta
riktlinjer f�r viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslag till verksamheten
avser.

8 � Statens medel och dess �vriga tillg�ngar st�r till regeringens disposi-
tion. Vad nu sagts g�ller dock icke tillg�ngar som �r avsedda f�r riksdagen
eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

background image

17

SFS 2002:904

9 � Riksdagen fastst�ller i den omfattning som beh�vs grunder f�r f�rvalt-
ningen av statens egendom och f�rfogandet �ver den. Riksdagen kan d�rvid
f�reskriva att �tg�rd av visst slag ej f�r vidtagas utan riksdagens tillst�nd.

10 � Regeringen f�r icke utan riksdagens bemyndigande taga upp l�n eller
i �vrigt ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse. Lag (1988:1444).

11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-
heter och skyldigheter i fr�ga om regleringen av statsbudgeten finns i riks-
dagsordningen och s�rskild lag. Lag (2002:904).

12 �

3 Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �v-

riga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2002:904).

13 �

4 Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.

Riksbanken har ansvaret f�r penningpolitiken. Ingen myndighet f�r be-
st�mma hur Riksbanken skall besluta i fr�gor som r�r penningpolitik.

Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen.
Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige.
Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen skall be-

viljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han
d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktio-
nen fr�n hans anst�llning endast om han inte l�ngre uppfyller de krav som
st�lls f�r att han skall kunna utf�ra sina uppgifter eller om han gjort sig skyl-
dig till allvarlig f�rsummelse.

Best�mmelser om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och

verksamhet meddelas i lag. Lag (2002:904).

14 �

5 Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. Best�mmelser

om penning- och betalningsv�sendet meddelas i �vrigt genom lag. Lag
(2002:904).

10 kap. F�rh�llandet till andra stater och mellanfolkliga
organisationer

1 � �verenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisa-
tion ing�s av regeringen.

2 � Regeringen f�r ej ing� f�r riket bindande internationell �verenskom-
melse utan att riksdagen har godk�nt denna, om �verenskommelsen f�ruts�t-
ter att lag �ndras eller upph�ves eller att ny lag stiftas eller om den i �vrigt
g�ller �mne i vilket riksdagen skall besluta.

�r i fall som avses i f�rsta stycket s�rskild ordning f�reskriven f�r det

riksdagsbeslut som f�ruts�ttes, skall samma ordning iakttagas vid godk�n-
nandet av �verenskommelsen.

3 Senaste lydelse av tidigare 11 � 1998:1402.

4 Senaste lydelse av tidigare 12 � 1998:1402.

5 Senaste lydelse av tidigare 13 � 1991:1501.

background image

18

SFS 2002:904

Regeringen f�r ej heller i annat fall �n som avses i f�rsta stycket ing� f�r

riket bindande internationell �verenskommelse utan att riksdagen har god-
k�nt denna, om �verenskommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock
underl�ta att inh�mta riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen, om ri-
kets intresse kr�ver det. I s�dant fall skall regeringen i st�llet �verl�gga med
Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s.

Riksdagen kan godk�nna s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta och

tredje styckena och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unio-
nen, �ven om �verenskommelsen inte f�religger i slutligt skick. Lag
(2002:903).

3 � Regeringen f�r uppdraga �t f�rvaltningsmyndighet att ing� internatio-
nell �verenskommelse i fr�ga d�r �verenskommelsen ej kr�ver riksdagens
eller Utrikesn�mndens medverkan.

4 � Best�mmelserna i 13 �� �ger motsvarande till�mpning p� �tagande
av internationell f�rpliktelse f�r riket i annan form �n �verenskommelse
samt p� upps�gning av internationell �verenskommelse eller f�rpliktelse.

5 � Inom ramen f�r samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-
l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �verl�-
telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de till
vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i
den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna
och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen beslutar om s�dan �verl�telse
genom beslut, varom minst tre fj�rdedelar av de r�stande f�renar sig. Riks-
dagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av
grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av
�verenskommelse enligt 2 �.

I annat fall kan beslutander�tt, som direkt grundar sig p� denna regerings-

form och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens
tillg�ngar eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskom-
melser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till mellanfolklig
organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller skall bliva anslu-
tet, eller till mellanfolklig domstol. D�rvid f�r ej �verl�tas beslutander�tt
som avser fr�ga om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riks-
dagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�ga om begr�nsning av
n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. Ang�ende beslut i fr�ga
om �verl�telse g�ller vad som �r f�reskrivet om stiftande av grundlag. Kan
beslut i s�dan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fr�ga om �verl�telse
genom ett beslut, varom minst fem sj�ttedelar av de r�stande och minst tre
fj�rdedelar av ledam�terna f�renar sig.

F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse skall g�lla som

svensk r�tt, f�r riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra
stycket f�reskriva att ocks� en framtida, f�r riket bindande �ndring i �ver-
enskommelsen skall g�lla h�r i riket. S�dant beslut f�r endast avse framtida
�ndring av begr�nsad omfattning.

R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig p�

denna regeringsform kan, i annat fall �n som avses i f�rsta stycket, genom
beslut av riksdagen �verl�tas till annan stat, till mellanfolklig organisation

background image

19

SFS 2002:904

eller till utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riksdagen
f�r ocks� i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i s�rskilda
fall besluta om s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning,
skall riksdagens f�rordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fj�rdede-
lar av de r�stande f�renar sig. Riksdagens beslut i fr�ga om s�dan �verl�-
telse kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. Lag
(2002:903).

6 � Regeringen skall fortl�pande informera riksdagen och samr�da med
organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i
Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och samr�ds-
skyldigheten meddelas i riksdagsordningen.

Regeringen skall fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de ut-

rikespolitiska f�rh�llanden, som kan f� betydelse f�r riket, och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta det erfordras. I alla utrikes�renden av st�rre
vikt skall regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan
ske. Lag (2002:903).

7 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som
riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens
sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter be-
g�r �verl�ggning i viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mnden �r
statschefen eller, om han har f�rfall, statsministern.

Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

skall visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han har erfa-
rit i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.

8 � Chefen f�r det departement till vilket utrikes�rendena h�r skall h�llas
underr�ttad, n�r fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till annan stat el-
ler till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet.

9 � Regeringen f�r ins�tta rikets f�rsvarsmakt eller del d�rav i strid f�r att
m�ta v�pnat angrepp mot riket. Svensk v�pnad styrka f�r i �vrigt ins�ttas i
strid eller s�ndas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,
2. det �r medgivet i lag som angiver f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden,
3. skyldighet att vidtaga �tg�rden f�ljer av internationell �verenskom-

melse eller f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen.

F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid v�pnat angrepp mot riket, icke

givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen f�r bemyndiga f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet

med internationell r�tt och sedv�nja f�r att hindra kr�nkning av rikets territo-
rium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater.

11 kap. R�ttskipning och f�rvaltning

1 � H�gsta domstolen �r h�gsta allm�nna domstol och Regeringsr�tten
h�gsta f�rvaltningsdomstol. R�tten att f� m�l pr�vat av H�gsta domstolen

background image

20

SFS 2002:904

eller Regeringsr�tten kan begr�nsas genom lag. I H�gsta domstolen och Re-
geringsr�tten f�r endast den tj�nstg�ra s�som ledamot som �r eller har varit
ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol �n H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten inr�ttas med

st�d av lag. Om f�rbud mot inr�ttande av domstol i vissa fall f�reskrives i
2 kap. 11 � f�rsta stycket.

Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I

fr�ga om domstol som har inr�ttats f�r handl�ggning av en viss best�md
grupp eller vissa best�mda grupper av m�l f�r dock i lag g�ras undantag h�r-
ifr�n. Lag (1991:1502).

2 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen, f�r best�mma, hur domstol skall
d�ma i det enskilda fallet eller hur domstol i �vrigt skall till�mpa r�ttsregel i
s�rskilt fall.

3 � R�ttstvist mellan enskilda f�r icke utan st�d av lag avg�ras av annan
myndighet �n domstol. Om domstols pr�vning av frihetsber�vande f�reskri-
ves i 2 kap. 9 �. Lag (1976:871).

4 � Om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras or-
ganisation och om r�tteg�ngen f�reskrives i lag.

5 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n tj�nsten en-
dast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av tj�nste-

�liggande har visat sig uppenbarligen ol�mplig att inneha tj�nsten,

2. om han har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r

skyldig att avg� med pension.

Har ordinarie domare skilts fr�n tj�nsten genom beslut av annan myndig-

het �n domstol, skall han kunna p�kalla domstols pr�vning av beslutet. Det-
samma g�ller beslut varigenom ordinarie domare har avst�ngts fr�n ut�v-
ning av sin tj�nst eller �lagts att underg� l�karunders�kning.

Om det p�kallas av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till or-

dinarie domare f�rflyttas till annan j�mst�lld domartj�nst.

6 � Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riks�klagaren, de centrala
�mbetsverken och l�nsstyrelserna. Annan statlig f�rvaltningsmyndighet ly-
der under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller
annan lag �r myndighet under riksdagen.

F�rvaltningsuppgift kan anf�rtros �t kommun.
F�rvaltningsuppgift kan �verl�mnas till bolag, f�rening, samf�llighet,

stiftelse, registrerat trossamfund eller n�gon av dess organisatoriska delar el-
ler till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, skall det
ske med st�d av lag. Lag (1998:1700).

7 � Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ,
f�r best�mma, hur f�rvaltningsmyndighet skall i s�rskilt fall besluta i �rende
som r�r myndighetsut�vning mot enskild eller mot kommun eller som r�r
till�mpning av lag.

background image

21

SFS 2002:904

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgift f�r ej fullg�ras av riksdagen i
vidare m�n �n som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 � Tj�nst vid domstol eller vid f�rvaltningsmyndighet som lyder under
regeringen tills�ttes av regeringen eller av myndighet som regeringen be-
st�mmer.

Vid tills�ttning av statlig tj�nst skall avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet.

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha eller ut�va domartj�nst,

�mbete som lyder omedelbart under regeringen, tj�nst eller uppdrag s�som
chef f�r myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen
eller s�som ledamot av s�dan myndighet eller dess styrelse, tj�nst i rege-
ringskansliet n�rmast under statsr�d eller tj�nst s�som svenskt s�ndebud.
�ven i annat fall f�r endast den som �r svensk medborgare inneha tj�nst eller
uppdrag, om tj�nsten eller uppdraget tills�ttes genom val av riksdagen. I �v-
rigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att inneha eller ut�va
tj�nst eller uppdrag hos staten eller kommun uppst�llas endast i lag eller en-
ligt f�ruts�ttningar som angives i lag.

10 � Grundl�ggande best�mmelser om statstj�nstem�nnens r�ttsst�llning i
andra h�nseenden �n som ber�res i denna regeringsform meddelas i lag.

11 � Resning i avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid beviljas
av Regeringsr�tten eller, i den m�n det f�reskrives i lag, av en l�gre f�rvalt-
ningsdomstol, n�r fr�ga �r om �rende f�r vilket regeringen, f�rvaltnings-
domstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas
resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, i den
m�n det f�reskrives i lag, av annan domstol som icke �r f�rvaltningsdom-
stol.

N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid kan

meddelas i lag. Lag (1994:1480).

12 � Regeringen f�r medgiva undantag fr�n f�reskrift i f�rordning eller
fr�n best�mmelse som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
ej annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 � Regeringen f�r genom n�d eftergiva eller mildra brottsp�f�ljd eller
annan s�dan r�ttsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

N�r synnerliga sk�l f�religger, f�r regeringen f�rordna att vidare �tg�rd

f�r att utreda eller lagf�ra brottslig g�rning ej skall �ga rum.

14 � Finner domstol eller annat offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid
med best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller att
stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess till-
komst, f�r f�reskriften icke till�mpas. Har riksdagen eller regeringen beslu-
tat f�reskriften, skall till�mpning dock underl�tas endast om felet �r uppen-
bart. Lag (1979:933).

background image

22

SFS 2002:904

12 kap. Kontrollmakten

1 � Konstitutionsutskottet skall granska statsr�dens tj�nsteut�vning och re-
gerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r detta �ndam�l utf�
protokollen �ver beslut i regerings�renden och de handlingar som h�r till
dessa �renden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konsti-
tutionsutskottet skriftligen v�cka fr�ga om statsr�ds tj�nsteut�vning eller
handl�ggningen av regerings�rende.

2 � Det �ligger konstitutionsutskottet att n�r sk�l f�religger till det, dock
minst en g�ng om �ret, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit f�rtj�na uppm�rksamhet. Riksdagen kan med anledning d�rav
g�ra framst�llning till regeringen.

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r f�llas till ansvar f�r brott i ut�v-
ningen av statsr�dstj�nsten endast om han d�rigenom grovt har �sidosatt sin
tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta
domstolen.

4 � Riksdagen kan avgiva f�rklaring, att statsr�d icke �tnjuter riksdagens
f�rtroende. F�r s�dan f�rklaring, misstroendef�rklaring, fordras att mer �n
h�lften av riksdagens ledam�ter f�renar sig d�rom.

Yrkande om misstroendef�rklaring upptages till pr�vning endast om det

v�ckes av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter. Det upptages icke till
pr�vning under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om ex-
tra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas.
Yrkande avseende statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin befatt-
ning enligt 6 kap. 8 � f�r ej i n�got fall upptagas till pr�vning.

Yrkande om misstroendef�rklaring skall icke beredas i utskott.

5 � Riksdagsledamot f�r, enligt best�mmelser i riksdagsordningen, fram-
st�lla interpellation eller fr�ga till statsr�d i angel�genhet som ang�r dennes
tj�nsteut�vning.

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n att i enlighet med instruk-
tion som riksdagen beslutar ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verk-
samhet av lagar och andra f�rfattningar. Ombudsman f�r f�ra talan i de fall
som angives i instruktionen.

Ombudsman f�r n�rvara vid domstols eller f�rvaltningsmyndighets �ver-

l�ggningar och har tillg�ng till myndighetens protokoll och handlingar.
Domstol och f�rvaltningsmyndighet samt tj�nsteman hos staten eller kom-
mun skall tillhandag� ombudsman med de upplysningar och yttranden han
beg�r. S�dan skyldighet �ligger �ven annan, om han st�r under ombudsmans
tillsyn. Allm�n �klagare skall p� beg�ran bitr�da ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 � Riksdagen v�ljer revisorer att granska den statliga verksamheten. Riks-
dagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta ocks� annan
verksamhet. Riksdagen fastst�ller instruktion f�r revisorerna.

background image

23

SFS 2002:904

Revisorerna f�r enligt best�mmelser i lag infordra handlingar, uppgifter

och yttranden som beh�vs f�r granskningen.

N�rmare best�mmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. Lag

(1994:1470).

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av tj�nst som ledamot av H�gsta domstolen
eller Regeringsr�tten v�ckes i H�gsta domstolen av riksdagens ombudsman
eller Justitiekanslern.

H�gsta domstolen pr�var ocks� om ledamot av H�gsta domstolen eller

Regeringsr�tten enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall skiljas eller avst�ngas
fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. Talan v�ckes
av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara skall regeringen eller talmannen
kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att
riksdagen skall sammantr�da p� annan ort �n Stockholm. Lag (1994:1470).

2 � �r riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdele-
gation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da

i riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�m-
melser i riksdagsordningen. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske
med statsministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av
krigsf�rh�llandena att sammantr�da, meddelas f�rordnandet av regeringen.
Om riket �r i krigsfara, meddelas f�rordnande som nu sagts av Utrikesn�mn-
dens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r f�rordnande fordras d�r-
vid att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter �r ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att

riksdagen skall �tertaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammans�ttning best�mmes i riksdagsordningen. Lag

(1988:1438).

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den de befogen-
heter som annars tillkommer riksdagen. Den f�r dock ej fatta beslut som av-
ses i 12 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller andra eller fj�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag

(1988:1438).

4 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav regeringen icke fullg�ra sina
uppgifter, kan riksdagen best�mma om bildande av regering och om rege-
ringens arbetsformer.

5 � �r riket i krig och kan till f�ljd d�rav varken riksdagen eller krigsdele-
gationen fullg�ra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den m�n
den finner det beh�vligt f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r ej p� grund av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

background image

24

SFS 2002:904

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-
landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning med-
dela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars skall med-
delas genom lag. Erfordras det �ven i annat fall med h�nsyn till f�rsvarsbe-
redskapen, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rord-
ning best�mma att i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant
f�rfogande skall b�rja eller upph�ra att till�mpas.

I lag med bemyndigande som avses i f�rsta stycket skall noga angivas un-

der vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigande med-
f�r ej r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag
om val till riksdagen.

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 � tredje stycket
icke till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i
riksdagens st�lle. Lag (1988:1438).

8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankom-
mer p� regeringen, skall fullg�ras av annan myndighet. S�dant bemyndi-
gande f�r icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 �, om ej fr�ga �r endast om
beslut att lag i visst �mne skall b�rja till�mpas. Lag (1988:1438).

9 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att in-
h�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,
om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag
(1979:933).

10 � Riksdagen eller regeringen f�r icke fatta beslut p� ockuperat omr�de.
P� s�dant omr�de f�r ej heller ut�vas befogenhet som tillkommer n�gon i
egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d.

Det �ligger varje offentligt organ att p� ockuperat omr�de handla p� det

s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten
samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Icke i n�got
fall f�r ett offentligt organ meddela beslut eller vidta �tg�rd som i strid mot
folkr�ttens regler �l�gger n�gon rikets medborgare att l�mna ockupations-
makten bist�nd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r ej h�llas

p� ockuperat omr�de. Lag (1988:1438).

11 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Befinner han sig p�
ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, skall han anses hindrad
att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (1988:1438).

12 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riks-
dagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val skall h�llas, kan riksdagen be-
sluta att uppskjuta valet. S�dant beslut skall ompr�vas inom ett �r och d�ref-
ter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�l-
lande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter f�renar sig
om det.

background image

25

SFS 2002:904

�r riket till n�gon del ockuperat, n�r val skall h�llas, beslutar riksdagen de

j�mkningar av reglerna i 3 kap. som �r p�kallade. Undantag f�r dock ej g�-
ras fr�n 3 kap. 1 � f�rsta stycket, 2 �, 6 � f�rsta stycket och 711 ��. Vad
som s�gs i 3 kap. 6 � f�rsta stycket, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket
om riket skall i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val skall h�llas. Minst
en tiondel av alla mandaten skall vara utj�mningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket icke h�lles p� f�reskriven tid,

skall h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Det
�ligger regeringen och talmannen att i samr�d eller var f�r sig se till att de �t-
g�rder som beh�vs h�rf�r blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� annan tid �n n�r det

annars skulle ha �gt rum, skall riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�l-
jande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst
n�mnda valet, d� ordinarie val skall h�llas enligt riksdagsordningen. Lag
(1994:1469).

13 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l-
landen som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� s�tt som anges i lag. Lag
(1985:863).

�verg�ngsbest�mmelser

6

1. Genom denna regeringsform upph�ves den �ldre regeringsformen. Den

�ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�mpas i
st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riks-
dagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter.

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att

den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Kon-
ungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven
efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer annorlunda.

Best�mmelserna i 8 kap. 17 � i denna regeringsform skall g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksda-
gen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning
eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta
domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r

eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills har g�llt

enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).

6 Avser inf�randet av regeringsformen 1974:152.

2 SFS 2002:902922

background image

26

SFS 2002:904

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

1. �ndringarna i regeringsformen

7 tr�der i kraft den 1 januari 1977.

2. Utan hinder av 2 kap. 16 � beh�ller �ldre f�reskrift, som inneb�r s�rbe-

handling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. S�dan f�reskrift f�r �nd-
ras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

3. har upph�vts genom lag (1998:1700).
4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r i lag f�reskrivas

att filmer och videogram icke f�r f�revisas offentligt, om de ej dessf�rinnan
har godk�nts f�r s�dan visning. Lag (1985:862).

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att

den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ning av regeringsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsformen

8 tr�der i kraft den 1 januari 1980.

2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av

2 kap. 10 � andra stycket.

Denna lag

9 tr�der i kraft den 1 januari 2003.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

P�R NUDER

(Justitiedepartementet)

7 Till 1976:871.

8 Till 1979:933.

9 2002:904.

;
Viktiga lagar inom förvaltningsrätten
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.