SFS 2022:1600 Lag om ändring i regeringsformen

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform / SFS 2022:1600 Lag om ändring i regeringsformen

SFS2022-1600.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i regeringsformen Utf�rdad den 1 december 2022 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 7 kap. 7 � regeringsformen2 ska ha f�ljande lydelse. Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Statsskickets grunder 1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket. Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse. Den offentliga makten ut�vas under lagarna. 2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det allm�nna trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social omsorg och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa. Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj� f�r nuvarande och kommande generationer. Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktig- het och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, natio- nellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktions- hinder, sexuell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlig- heter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas. Lag (2010:1408). 3 � Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. Lag (1991:1471). 1 Prop. 2021/22:40, bet. 2021/22:KU12, rskr. 2021/22:220, bet. 2022/23:KU9, rskr. 2022/23:25. 2 Regeringsformen omtryckt 2018:1903. SFS 2022:1600 Publicerad den 6 december 2022 Omtryck </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2022:1600 4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur statens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt- ning. Lag (2010:1408). 5 � Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408). 6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag (1976:871). 7 � I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. Lag (2010:1408). 8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). 9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r offentliga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). 10 � Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408). 2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter Opinionsfriheter 1 � Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor, 2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att i �vrigt ta del av andras yttranden, 3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys- ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av konstn�rligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p� allm�n plats, 5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin religion. I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp- tagningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av allm�nna handlingar. Lag (2010:1408). 2 � Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r n�gon av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning som avses i f�rsta meningen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2022:1600 3 � Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt register enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Lag (2010:1408). Kroppslig integritet och r�relsefrihet 4 � D�dsstraff f�r inte f�rekomma. Lag (2010:1408). 5 � Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r tortyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran- den. Lag (2010:1408). 6 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig av- lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande. Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all- m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden. Lag (2010:1408). 7 � Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas sitt medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga om sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408). 8 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden. Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�r- flytta sig inom riket och att l�mna det. Lag (2010:1408). R�ttss�kerhet 9 � Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f� frihetsber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller dock inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en frihetsber�vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat. �ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i s�dant fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md i lag och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt f�rsta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. Lag (2010:1408). 10 � Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon d�mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven d�. Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och annan s�rskild r�ttsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re- skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2022:1600 avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riks- dagsutskott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n f�rsta meningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i sam- band med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (2010:1408). 11 � Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte heller f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l. En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408). Skydd mot diskriminering 12 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas d�rf�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�gg- ning. Lag (2010:1408). 13 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p� grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad- komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller motsvarande tj�nsteplikt. Lag (2010:1408). Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden 14 � En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av arbetsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte annat f�ljer av lag eller avtal. Lag (2010:1408). Egendomsskydd och allemansr�tt 15 � Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst� sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose angel�gna allm�nna intressen. Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt- ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende mark- anv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastig- heten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av h�lsoskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning. Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad som f�reskrivits ovan. Lag (2010:1408). Upphovsr�tt 16 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2022:1600 N�ringsfrihet 17 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag. Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Lag (2010:1408). Utbildning och forskning 18 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost- nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara ocks� f�r att h�gre utbildning finns. Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). Europakonventionen 19 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges �taganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Lag (2010:1408). F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 20 � F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21 24 ��, begr�nsas genom lag: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations- friheten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15), 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver- vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �), 3. r�relsefriheten (8 �), och 4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra meningen). Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttig- heterna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 � och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tes- friheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 � f�rsta stycket andra meningen. Lag (2010:1408). 21 � Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria �siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan �sk�dning. Lag (2010:1408). 22 � Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p� yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare. Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de r�stande enas om beslutet. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2022:1600 F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r 1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r- ordningen, 2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller 3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning. Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. Lag (2010:1408). 23 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskil- das anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott. Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det. Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kul- turella angel�genheter. Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll n�rmare reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408). 24 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets s�kerhet eller f�r att motverka farsot. F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar som �gnar sig �t eller underst�der terrorism eller vilkas verksamhet �r av milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av en folkgrupp p� grund av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande. Lag (2022:1504). 25 � F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns- ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations- friheten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket), 2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen), 3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och 5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�r- h�llanden (6 �), 4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen), 5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena), 6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra meningen), 7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �), 8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �), 9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2022:1600 10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen). P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje stycket till�mpas. Lag (2010:1408). 3 kap. Riksdagen Riksdagens bildande och sammans�ttning 1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna s�rskild personr�st. Lag (2014:1385). 2 � Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna ska det finnas ers�ttare. Lag (2010:1408). Ordinarie val 3 � Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. Lag (2010:1408). R�str�tt och valbarhet 4 � R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r. Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot. Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet upp- r�ttad r�stl�ngd. Lag (2010:1408). Valkretsar 5 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408). Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna 6 � Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m- ningsmandat. De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�n- der. Lag (2010:1408). Mandatf�rdelningen mellan partierna 7 � Mandaten f�rdelas mellan partier som anm�lt sitt deltagande i valet i enlighet med best�mmelser som meddelas i s�rskild lag. Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har f�tt minst tolv procent av r�sterna. Lag (2014:1385). 8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. Om ett parti vid f�rdelningen av fasta valkretsmandat enligt f�rsta stycket har f�tt fler mandat i hela riket �n vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen f�r partiet ska �verskjutande mandat �terf�ras och f�rdelas mellan �vriga partier enligt best�mmelser som meddelas i s�rskild lag. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2022:1600 Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till- fallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot r�stetalet i hela riket f�r de partier som deltar i f�rdelningen. Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt s� m�nga mandat som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkrets- mandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan partierna, tillf�rs de valkretsar. Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med f�rsta divisorn j�mkad till 1,2. Lag (2014:1385). 9 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt ers�ttare f�r honom eller henne. Lag (2010:1408). Valperiod 10 � Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har sam- lats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408). Extra val 11 � Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet. Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger- ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter, efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en ny regering ska tilltr�da. Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. Lag (2010:1408). �verklagande av val 12 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v- ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas. Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �nd- ringen har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare. Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda- m�ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser 13 � Ytterligare best�mmelser om det som anges i 312 �� och om utse- ende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen eller annan s�rskild lag. Lag (2014:1385). </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2022:1600 4 kap. Riksdagsarbetet Riksm�te 1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn till riksdagens s�kerhet eller frihet. Lag (2010:1408). Talmannen 2 � Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408). Utskotten 3 � Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). R�tten att v�cka f�rslag 4 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�m- melser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). �rendenas beredning 5 � Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408). �rendenas avg�rande 6 � N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som med- delas i riksdagsordningen. I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. Lag (2010:1408). 7 � Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�r- farandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Uppf�ljning och utv�rdering 8 � Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets �mnesomr�de. Lag (2010:1408). Offentlighet i kammaren 9 � Sammantr�den i kammaren �r offentliga. Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2022:1600 Ledam�ternas st�llning 10 � Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. Lag (2010:1408). 11 � En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det. N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant pr�va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408). 12 � Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�vandet av uppdraget. Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Lag (2010:1408). 13 � Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller tillh�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare ska tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig. Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen och hans eller hennes uppdrag. F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller best�mmelserna om ledamot. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser 14 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord- ningen. Lag (2010:1408). 5 kap. Statschefen 1 � Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408). 2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408). 3 � Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av stats- ministern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under stats- chefens ordf�randeskap. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2022:1600 Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med stats- ministern. Lag (2010:1408). 4 � Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset, som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra stats- chefens uppgifter. Lag (2010:1408). 5 � Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt en vice riksf�rest�ndare. Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller avg�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. Lag (2010:1408). 6 � Om konungen eller drottning som �r statschef under en samman- h�ngande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt. Lag (2010:1408). 7 � Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 � kan tj�nstg�ra. Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen annan beh�rig kan tj�nstg�ra. Lag (2010:1408). 8 � Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina g�rningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som stats- chef. Lag (2010:1408). 6 kap. Regeringen Regeringens sammans�ttning 1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d. Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern tills�tter �vriga statsr�d. Lag (2010:1408). 2 � Statsr�den ska vara svenska medborgare. Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�r- troendet f�r honom eller henne. Lag (2010:1408). Statsministeromr�stning efter val 3 � En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats genom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i riksdagen. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska stats- ministern entledigas. Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Lag (2010:1408). </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2022:1600 Regeringsbildningen 4 � N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice talm�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen. Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. Lag (2010:1408). 5 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 � upprepas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�r- farandet avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om inte ordinarie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom samma tid. Lag (2010:1408). 6 � N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter �ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen. Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar. Lag (2010:1408). Entledigande av statsministern eller annat statsr�d 7 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n misstroendef�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske. I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anled- ning av en statsministeromr�stning efter val. Lag (2010:1408). 8 � Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern av talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven i andra fall entlediga statsr�d. Lag (2010:1408). 9 � Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de �vriga statsr�den. Lag (2010:1408). St�llf�retr�dare f�r statsministern 10 � Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans eller hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks� st�llf�retr�daren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag (2010:1408). �verg�ngsregering 11 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina befattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin befattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det. Lag (2010:1408). </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2022:1600 F�rhinder f�r talmannen 12 � Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408). 7 kap. Regeringsarbetet Regeringskansliet och dess uppgifter 1 � F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och statsr�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ing�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar �rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer f�r departementen. Lag (2010:1408). �rendenas beredning 2 � Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges m�jlighet att yttra sig. Lag (2010:1408). 3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de. Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det departement som �rendena h�r till. Lag (2010:1408). 4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regerings- sammantr�det. Lag (2010:1408). 5 � Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst departement, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Lag (2010:1408). Protokoll och skiljaktig mening 6 � Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408). 7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedie- ras ska f�r att bli g�llande skrivas under eller p� annat s�tt bekr�ftas av statsministern eller ett annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan dock genom f�rordning f�reskriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f� skriva under eller p� annat s�tt bekr�fta beslut som ska expedieras. Besluten ska bekr�ftas genom ett f�rfarande som uppfyller h�ga krav p� s�kerhet. Lag (2022:1600). 8 kap. Lagar och andra f�reskrifter 1 � F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2022:1600 eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�r- ordning. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas genom lag 2 � F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser 1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska f�rh�llanden inb�rdes, 2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, 3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt och deras �ligganden, 4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund, 5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkom- r�stning i en grundlagsfr�ga, eller 6. val till Europaparlamentet. �ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan grundlag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas av regeringen 3 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse 1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter, 2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller 3. konkurs eller uts�kning. Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet. Lag (2010:1408). 4 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. Lag (2010:1408). 5 � Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter om 1. n�r lagen ska tr�da i kraft, 2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller 3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellan- folklig organisation. Lag (2010:1408). 6 � F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om riksdagen best�mmer det. Lag (2010:1408). </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2022:1600 7 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela 1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och 2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i f�rsta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskatt- ningen. Lag (2010:1408). 8 � Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. Lag (2010:1408). F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen 9 � Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt 2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser 1. avgifter, eller 2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. Lag (2010:1408). 10 � Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen bemyndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�re- skrifter i �mnet. Lag (2010:1408). 11 � Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller n�gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408). 12 � F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r pr�vning om regeringen best�mmer det. Lag (2010:1408). 13 � Riksdagen kan bemyndiga Riksbanken att meddela f�reskrifter inom dess ansvarsomr�den enligt 9 kap. och dess �vriga uppgifter i fr�ga om det finansiella systemet, kontanter och andra betalningsmedel, fredstida kris- situationer och h�jd beredskap och internationell verksamhet. Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�re- skrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2022:1505). Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta beslutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte fattas tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g� minst nio m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och minst fem sj�ttedelar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet. Lag (2010:1408). </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2022:1600 15 � Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. Lag (2010:1408). 16 � Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott. Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om de som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som r�stat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig pr�vning. Lag (2010:1408). 17 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens leda- m�ter r�star f�r beslutet. Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord- ning som lag i allm�nhet. F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4. Lag (2010:1408). �ndring och upph�vande av lag 18 � En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag. I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i 2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Lag (2010:1408). Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter 19 � En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen. Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408). Lagr�det 20 � F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sam- mans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (2010:1408). 21 � Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott eller ett annat riks- dagsorgan. Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar 1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspel- ningar ur en databas samt tekniska upptagningar, 2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar, </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2022:1600 3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �, 4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis auto- matiserad, 5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r kommunerna, 6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller 7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16. Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets gransk- ning skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer. F�resl�r regeringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som avses i andra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats, ska regeringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lag- r�det inte har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen till�mpas. Lag (2022:1529). 22 � Lagr�dets granskning ska avse 1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt, 2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra, 3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav, 4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och 5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. Lag (2010:1408). 9 kap. Finansmakten Beslut om statens inkomster och utgifter 1 � Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget. Lag (2010:1408). F�rslag till budget 2 � Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408). Beslut om budget 3 � Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l. Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n budgetperioden. Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda �ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. Lag (2010:1408). 4 � Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av statens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. Lag (2010:1408). 5 � Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens b�rjan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2022:1600 Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst �ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra beslut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408). Riktlinjebeslut 6 � Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid efter den f�ljande budgetperioden. Lag (2010:1408). Anv�ndning av anslag och inkomster 7 � Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen har best�mt. Lag (2010:1408). Statens tillg�ngar och �taganden 8 � Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning. Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra andra ekonomiska �taganden f�r staten. Lag (2010:1408). 9 � Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet �ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408). �rsredovisning f�r staten 10 � Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r staten till riksdagen. Lag (2010:1408). Ytterligare best�mmelser om budgeten 11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen- heter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen eller s�rskild lag. Lag (2010:1408). Valutapolitiken 12 � Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor. �vriga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408). Riksbanken 13 � Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar f�r att 1. utforma och genomf�ra penningpolitiken, 2. genomf�ra valutainterventioner, 3. inneha och f�rvalta en valutareserv, 4. fr�mja ett v�l fungerande betalningssystem, och 5. utf�ra andra grundl�ggande uppgifter som f�ljer av s�rskild lag. Lag (2022:1505). 14 � Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. F�reskrifter om utgivning och giltighet av sedlar och mynt meddelas genom lag. Lag (2022:1505). </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2022:1600 15 � Ingen myndighet f�r best�mma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor som den ansvarar f�r enligt 13 �. Inom dessa ansvarsomr�den f�r Riksban- ken inte heller beg�ra eller ta emot instruktioner fr�n n�gon. Lag (2022:1505). 16 � Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullm�ktige. Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r han eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en ledamot av direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre uppfyller de krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. F�reskrifter om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas genom lag. Lag (2022:1505). 10 kap. Internationella f�rh�llanden Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser 1 � �verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi- sationer ing�s av regeringen. Lag (2010:1408). 2 � Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en internationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte kr�ver riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Lag (2010:1408). Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser 3 � Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket bindande internationell �verenskommelse som 1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller 2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om. Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av �verenskommelsen. �ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r en f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verens- kommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta riksdagens godk�nnande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i st�llet �verl�gga med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Lag (2010:1408). 4 � En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om �verenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408). Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning 5 � Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av interna- tionella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. Lag (2010:1408). �verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet 6 � Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �ver- l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �ver- l�telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2022:1600 till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttig- heterna och de grundl�ggande friheterna. Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Riksdagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av �verenskommelse enligt 3 �. Lag (2010:1408). �verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet 7 � I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter, anv�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsupp- gifter eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r inte �verl�tas enligt f�rsta stycket. Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). 8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riks- dagen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i s�rskilda fall besluta om en s�dan �verl�telse. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om �verl�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser 9 � F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande �ndring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408). Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet 10 � Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och sam- r�dsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Utrikesn�mnden 11 � Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2022:1600 st�rre vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det kan ske. Lag (2010:1408). 12 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter beg�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn- den �r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern. Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408). Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet 13 � Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska h�llas underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet. Lag (2010:1408). Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar 14 � Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och 13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med anledning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�r- h�llande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. Lag (2010:1408). 11 kap. R�ttskipningen Domstolarna 1 � H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna dom- stolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltnings- r�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt kan begr�nsas genom lag. Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall. I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som �r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som ledamot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag h�rifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand- l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l. Lag (2010:1408). 2 � Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvud- dragen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som ber�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408). R�ttskipningens sj�lvst�ndighet 3 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408). </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2022:1600 4 � R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). 5 � R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra myndigheter �n domstolar. Lag (2010:1408). Utn�mningen av ordinarie domare 6 � Ordinarie domare utn�mns av regeringen. Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408). Ordinarie domares r�ttsst�llning 7 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll- ningen endast om 1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha anst�llningen, eller 2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r skyldig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan. Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till ordinarie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. Lag (2010:1408). 8 � �tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen. H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta dom- stolen ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att genomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av H�gsta f�rvaltningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen. Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408). 9 � Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom- stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har av- st�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunder- s�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd. Lag (2010:1408). 10 � Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i �vrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408). Krav p� medborgarskap 11 � Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p� svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp- st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag (2010:1408). </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2022:1600 Andra anst�llda vid domstolarna 12 � F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�m- pas 12 kap. 57 ��. Lag (2010:1408). Resning och �terst�llande av f�rsutten tid 13 � Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid be- viljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre f�rvaltningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt- ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall beviljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol. N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r meddelas i lag. Lag (2010:1408). Lagpr�vning 14 � Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag (2010:1408). 12 kap. F�rvaltningen Den statliga f�rvaltningsorganisationen 1 � Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvalt- ningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r myndigheter under riksdagen. Lag (2010:1408). F�rvaltningens sj�lvst�ndighet 2 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska besluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en kommun eller som r�r till�mpningen av lag. Lag (2010:1408). 3 � F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408). �verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter 4 � F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner. F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett �verl�mnande g�ras endast med st�d av lag. Lag (2010:1408). S�rskilda best�mmelser om statligt anst�llda 5 � Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer. Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Lag (2010:1408). </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2022:1600 6 � Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska med- borgare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt med- borgarskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag (2010:1408). 7 � Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i andra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408). Dispens och n�d 8 � Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408). 9 � Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lag (2010:1408). Lagpr�vning 10 � Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m- melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag (2010:1408). 13 kap. Kontrollmakten Konstitutionsutskottets granskning 1 � Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f� ut protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa �renden samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�d- v�ndiga f�r sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen av regerings�renden. Lag (2010:1408). 2 � N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska konstitu- tionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en fram- st�llning till regeringen. Lag (2010:1408). �tal mot statsr�d 3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta domstolen. Lag (2010:1408). </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2022:1600 Misstroendef�rklaring 4 � Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende. Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en miss- troendef�rklaring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r den. Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be- fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning. Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Lag (2010:1408). Interpellationer och fr�gor 5 � En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Riksdagens ombudsm�n 6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En ombudsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen. Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman beg�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans till- syn. En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltnings- myndigheters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran bitr�da en ombudsman. N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). Riksrevisionen 7 � Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att Riksrevisionens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet meddelas i lag. Statliga myndigheter ska l�mna den hj�lp och de uppgifter och upp- lysningar som Riksrevisionen beg�r f�r granskningen. Andra som f�r granskas har en motsvarande skyldighet betr�ffande den del av den egna verksamheten som granskas. Lag (2018:1903). 8 � Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som v�ljs av riks- dagen. Riksdagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksre- visorn inte l�ngre uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Minst tre fj�rde- delar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter m�ste enas om beslutet att skilja en riksrevisor fr�n uppdraget. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2022:1600 En riksrevisor beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare sj�lv- st�ndigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin gransk- ning. Lag (2018:1903). 9 � Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags- ordningen och i annan lag. Lag (2010:1408). 14 kap. Kommunerna 1 � Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Lag (2010:1408). 2 � Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt intresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga angel�genheter som best�ms i lag. Lag (2010:1408). 3 � En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. Lag (2010:1408). 4 � Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. Lag (2010:1408). 5 � Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kom- muners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska f�ruts�ttningar. Lag (2010:1408). 6 � F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408). 15 kap. Krig och krigsfara Inkallande av riksdagen 1 � Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Lag (2010:1408). Krigsdelegationen 2 � �r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs- delegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det. Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmel- ser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med stats- ministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�r- h�llandena att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med statsministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av n�mndens ledam�ter r�star f�r det. Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�r- h�llandena medger det. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2022:1600 Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riks- dagsordningen. Lag (2010:1408). 3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket. Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag (2010:1408). Regeringsbildning och regeringens arbetsformer 4 � �r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om reger- ingens arbetsformer. Lag (2010:1408). Regeringens befogenheter 5 � �r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den utstr�ckning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget. Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). 6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�r- h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen, kan regeringen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning best�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller annat s�dant f�rfogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas. I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag (2010:1408). Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter 7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i riksdagens st�lle. Lag (2010:1408). Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen 8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullg�ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett s�dant bemyndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �, om det inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja till�mpas. Lag (2010:1408). </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2022:1600 F�rh�llanden under ockupation 9 � Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de. P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsr�d. Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot folkr�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupa- tionsmakten bist�nd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas p� ockuperat omr�de. Lag (2010:1408). Statschefen 10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen befinner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408). Val till riksdagen 11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r det. Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 � andra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r vilken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�m- ningsmandat. Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid, ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt. Regeringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder som beh�vs f�r detta blir vidtagna. Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st f�ljande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Lag (2010:1408). Beslutander�tten i kommunerna 12 � Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extra- ordin�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som anges i lag. Lag (2010:1408). Rikets f�rsvar 13 � Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med inter- nationell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en kr�nkning av rikets territorium. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2022:1600 Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan fr�mmande stater. Lag (2010:1408). Krigsf�rklaring 14 � F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408). Vapenstillest�nd 15 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden, om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag (1979:933). Ins�ttande av v�pnade styrkor 16 � Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller i �vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse som har godk�nts av riksdagen. Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in om 1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller 2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. Lag (2010:1408). 1. Genom denna regeringsform3 upph�ves den �ldre regeringsformen. Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m- pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven d�refter. 6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift g�ller fortfarande trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer n�got annat. Best�mmelserna i 8 kap. 18 � i denna regeringsform ska g�lla i fr�ga om �ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riks- dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag (2014:1385). 7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas. F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 3 1974:152. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2022:1600 14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills g�llt enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864). 1. �ndringarna i regeringsformen4 tr�der i kraft den 1 januari 1977. 2. Utan hinder av 2 kap. 13 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. En s�dan f�reskrift f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. (Lag 2014:1385). 3. har upph�vts genom lag (1998:1700). 4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag f�reskrivas att filmer och videogram inte f�r f�revisas offentligt om de inte dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas att offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte bilderna dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning. (Lag 2010:1408). 5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp- ningen av regeringsformen i dess nya lydelse. 1. �ndringarna i regeringsformen5 tr�der i kraft den 1 januari 1980. 2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av 2 kap. 10 � andra stycket. 1. Denna lag6 tr�der i kraft den 1 januari 2011. 2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r. 3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�r- behandling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana f�reskrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. 4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare. 5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse. 6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 1. Denna lag7 tr�der i kraft den 1 januari 2015. 2. Best�mmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� i den nya lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen vid ordinarie val till riksdagen 2018. 4 1976:871. 5 1979:933. 6 2010:1408. 7 2014:1385. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2022:1600 Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2023. P� regeringens v�gnar ULF KRISTERSSON GUNNAR STR�MMER (Justitiedepartementet) </div> </div>

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i regeringsformen

Utf�rdad den 1 december 2022

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 7 kap. 7 � regeringsformen2 ska ha
f�ljande lydelse.

Regeringsformen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Statsskickets grunder
1 � All offentlig makt i Sverige utg�r fr�n folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger p� fri �siktsbildning och p� allm�n och

lika r�str�tt. Den f�rverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal sj�lvstyrelse.

Den offentliga makten ut�vas under lagarna.

2 � Den offentliga makten ska ut�vas med respekt f�r alla m�nniskors lika
v�rde och f�r den enskilda m�nniskans frihet och v�rdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella v�lf�rd ska vara

grundl�ggande m�l f�r den offentliga verksamheten. S�rskilt ska det
allm�nna trygga r�tten till arbete, bostad och utbildning samt verka f�r social
omsorg och trygghet och f�r goda f�ruts�ttningar f�r h�lsa.

Det allm�nna ska fr�mja en h�llbar utveckling som leder till en god milj�

f�r nuvarande och kommande generationer.

Det allm�nna ska verka f�r att demokratins id�er blir v�gledande inom

samh�llets alla omr�den samt v�rna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allm�nna ska verka f�r att alla m�nniskor ska kunna uppn� delaktig-

het och j�mlikhet i samh�llet och f�r att barns r�tt tas till vara. Det allm�nna
ska motverka diskriminering av m�nniskor p� grund av k�n, hudf�rg, natio-
nellt eller etniskt ursprung, spr�klig eller religi�s tillh�righet, funktions-
hinder, sexuell l�ggning, �lder eller andra omst�ndigheter som g�ller den
enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, spr�kliga och religi�sa minoriteters m�jlig-

heter att beh�lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska fr�mjas.
Lag (2010:1408).

3 � Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsf�rordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen �r rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

1 Prop. 2021/22:40, bet. 2021/22:KU12, rskr. 2021/22:220, bet. 2022/23:KU9, rskr. 2022/23:25.
2 Regeringsformen omtryckt 2018:1903.

SFS

2022:1600

Publicerad
den

6 december 2022

Omtryck

SFS

2022:1600

4 � Riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och best�mmer hur

statens medel ska anv�ndas. Riksdagen granskar rikets styrelse och f�rvalt-
ning. Lag (2010:1408).

5 � Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron �r rikets statschef. Lag (2010:1408).

6 � Regeringen styr riket. Den �r ansvarig inf�r riksdagen. Lag
(1976:871).

7 � I riket finns kommuner p� lokal och regional niv�. Lag (2010:1408).

8 � F�r r�ttskipningen finns domstolar och f�r den offentliga f�rvaltningen
statliga och kommunala f�rvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 � Domstolar samt f�rvaltningsmyndigheter och andra som fullg�r
offentliga f�rvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inf�r
lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

10 � Sverige �r medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar �ven inom
ramen f�r F�renta nationerna och Europar�det samt i andra sammanhang i
internationellt samarbete. Lag (2010:1408).

2 kap. Grundl�ggande fri- och r�ttigheter
Opinionsfriheter

1 � Var och en �r gentemot det allm�nna tillf�rs�krad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller p� annat s�tt meddela

upplysningar samt uttrycka tankar, �sikter och k�nslor,

2. informationsfrihet: frihet att inh�mta och ta emot upplysningar samt att

i �vrigt ta del av andras yttranden,

3. m�tesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster f�r upplys-

ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller f�r framf�rande av
konstn�rligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer p�

allm�n plats,

5. f�reningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra f�r allm�nna eller

enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut�va sin

religion.

I fr�ga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,

television och i vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspelningar ur en
databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp-
tagningar g�ller tryckfrihetsf�rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsf�rordningen finns ocks� best�mmelser om r�tt att ta del av

allm�nna handlingar. Lag (2010:1408).

2 � Ingen f�r av det allm�nna tvingas att ge till k�nna sin �sk�dning i
politiskt, religi�st, kulturellt eller annat s�dant h�nseende. Inte heller f�r
n�gon av det allm�nna tvingas att delta i sammankomst f�r opinionsbildning
eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillh�ra politisk
sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning f�r �sk�dning
som avses i f�rsta meningen. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

3 � Ingen svensk medborgare f�r utan samtycke antecknas i ett allm�nt
register enbart p� grund av sin politiska �sk�dning. Lag (2010:1408).

Kroppslig integritet och r�relsefrihet

4 � D�dsstraff f�r inte f�rekomma. Lag (2010:1408).

5 � Var och en �r skyddad mot kroppsstraff. Ingen f�r heller uts�ttas f�r
tortyr eller f�r medicinsk p�verkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran-
den. Lag (2010:1408).

6 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot p�tvingat kroppsligt
ingrepp �ven i andra fall �n som avses i 4 och 5 ��. Var och en �r dessutom
skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng samt mot
unders�kning av brev eller annan f�rtrolig f�rs�ndelse och mot hemlig av-
lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat f�rtroligt meddelande.

Ut�ver vad som f�reskrivs i f�rsta stycket �r var och en gentemot det all-

m�nna skyddad mot betydande intr�ng i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och inneb�r �vervakning eller kartl�ggning av den
enskildes personliga f�rh�llanden. Lag (2010:1408).

7 � Ingen svensk medborgare f�r landsf�rvisas eller hindras att resa in i
riket.

Ingen svensk medborgare som �r eller har varit bosatt i riket f�r fr�ntas

sitt medborgarskap. Det f�r dock f�reskrivas att barn under arton �r i fr�ga
om sitt medborgarskap ska f�lja f�r�ldrarna eller en av dem. Lag
(2010:1408).

8 � Var och en �r gentemot det allm�nna skyddad mot frihetsber�vanden.
Den som �r svensk medborgare �r �ven i �vrigt tillf�rs�krad frihet att f�r-
flytta sig inom riket och att l�mna det. Lag (2010:1408).

R�ttss�kerhet

9 � Om en annan myndighet �n en domstol har ber�vat n�gon friheten med
anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna f�
frihetsber�vandet pr�vat av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Detta g�ller
dock inte n�r det �r fr�ga om att till Sverige flytta �ver verkst�llighet av en
frihetsber�vande p�f�ljd enligt en dom i en annan stat.

�ven den som av n�gon annan anledning �n som anges i f�rsta stycket

har blivit omh�ndertagen tv�ngsvis, ska kunna f� omh�ndertagandet pr�vat
av domstol utan osk�ligt dr�jsm�l. Med pr�vning av domstol likst�lls i
s�dant fall pr�vning av en n�mnd, om n�mndens sammans�ttning �r best�md
i lag och ordf�randen i n�mnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Har pr�vningen inte uppdragits �t en myndighet som �r beh�rig enligt

f�rsta eller andra stycket, ska pr�vningen g�ras av allm�n domstol. Lag
(2010:1408).

10 � Ingen f�r d�mas till straff eller annan brottsp�f�ljd f�r en g�rning som
inte var belagd med brottsp�f�ljd n�r den begicks. Inte heller f�r n�gon
d�mas till sv�rare brottsp�f�ljd f�r g�rningen �n den som var f�reskriven
d�. Vad som f�reskrivs h�r om brottsp�f�ljd g�ller �ven f�rverkande och
annan s�rskild r�ttsverkan av brott.

Skatt eller statlig avgift f�r inte tas ut i vidare m�n �n som f�ljer av f�re-

skrifter som g�llde n�r den omst�ndighet intr�ffade som utl�ste skatt- eller

SFS

2022:1600

avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns s�rskilda sk�l f�r det, f�r
en lag dock inneb�ra att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte
hade tr�tt i kraft n�r omst�ndigheten intr�ffade, om regeringen eller ett riks-
dagsutskott d� hade l�mnat ett f�rslag om det till riksdagen. Med f�rslag
j�mst�lls ett meddelande i skrivelse fr�n regeringen till riksdagen om att ett
s�dant f�rslag �r att v�nta. Vidare f�r riksdagen f�reskriva undantag fr�n
f�rsta meningen, om riksdagen finner att det av s�rskilda sk�l kr�vs i sam-
band med krig, krigsfara eller sv�r ekonomisk kris. Lag (2010:1408).

11 � Domstol f�r inte inr�ttas f�r en redan beg�ngen g�rning och inte
heller f�r en viss tvist eller i �vrigt f�r ett visst m�l.

En r�tteg�ng ska genomf�ras r�ttvist och inom sk�lig tid. F�rhandling vid

domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408).

Skydd mot diskriminering

12 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas
d�rf�r att han eller hon tillh�r en minoritet med h�nsyn till etniskt ursprung,
hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande eller med h�nsyn till sexuell l�gg-
ning. Lag (2010:1408).

13 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte inneb�ra att n�gon missgynnas p�
grund av sitt k�n, om inte f�reskriften utg�r ett led i str�vanden att �stad-
komma j�mst�lldhet mellan m�n och kvinnor eller avser v�rnplikt eller
motsvarande tj�nsteplikt. Lag (2010:1408).

Strids�tg�rder p� arbetsmarknaden

14 � En f�rening av arbetstagare samt arbetsgivare och en f�rening av
arbetsgivare har r�tt att vidta strids�tg�rder p� arbetsmarknaden, om inte
annat f�ljer av lag eller avtal. Lag (2010:1408).

Egendomsskydd och allemansr�tt

15 � Vars och ens egendom �r tryggad genom att ingen kan tvingas avst�
sin egendom till det allm�nna eller till n�gon enskild genom expropriation
eller n�got annat s�dant f�rfogande eller t�la att det allm�nna inskr�nker
anv�ndningen av mark eller byggnad utom n�r det kr�vs f�r att tillgodose
angel�gna allm�nna intressen.

Den som genom expropriation eller n�got annat s�dant f�rfogande tvingas

avst� sin egendom ska vara tillf�rs�krad full ers�ttning f�r f�rlusten. Ers�tt-
ning ska ocks� vara tillf�rs�krad den f�r vilken det allm�nna inskr�nker
anv�ndningen av mark eller byggnad p� s�dant s�tt att p�g�ende mark-
anv�ndning inom ber�rd del av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras eller att skada
uppkommer som �r betydande i f�rh�llande till v�rdet p� denna del av fastig-
heten. Ers�ttningen ska best�mmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskr�nkningar i anv�ndningen av mark eller byggnad som sker av

h�lsoskydds-, milj�skydds- eller s�kerhetssk�l g�ller dock vad som f�ljer av
lag i fr�ga om r�tt till ers�ttning.

Alla ska ha tillg�ng till naturen enligt allemansr�tten oberoende av vad

som f�reskrivits ovan. Lag (2010:1408).

Upphovsr�tt

16 � F�rfattare, konstn�rer och fotografer �ger r�tt till sina verk enligt
best�mmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

N�ringsfrihet

17 � Begr�nsningar i r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke f�r inf�ras
endast f�r att skydda angel�gna allm�nna intressen och aldrig i syfte enbart
att ekonomiskt gynna vissa personer eller f�retag.

Samernas r�tt att bedriva rensk�tsel regleras i lag. Lag (2010:1408).

Utbildning och forskning

18 � Alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt till kost-
nadsfri grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Det allm�nna ska svara
ocks� f�r att h�gre utbildning finns.

Forskningens frihet �r skyddad enligt best�mmelser som meddelas i lag.

Lag (2010:1408).

Europakonventionen

19 � Lag eller annan f�reskrift f�r inte meddelas i strid med Sveriges
�taganden p� grund av den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Lag (2010:1408).

F�ruts�ttningar f�r begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

20 � F�ljande fri- och r�ttigheter f�r, i den utstr�ckning som medges i 21
24 ��, begr�nsas genom lag:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations-

friheten och f�reningsfriheten (1 � f�rsta stycket 15),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp �n som avses i 4 och 5 ��, mot

kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng i f�rtroliga
f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som inneb�r �ver-
vakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�rh�llanden (6 �),

3. r�relsefriheten (8 �), och
4. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra

meningen).

Efter bemyndigande i lag f�r de i f�rsta stycket angivna fri- och r�ttig-

heterna begr�nsas genom annan f�rfattning i de fall som anges i 8 kap. 5 �
och i fr�ga om f�rbud att r�ja s�dant som n�gon f�tt k�nnedom om i allm�n
tj�nst eller under ut�vande av tj�nsteplikt. I samma ordning f�r m�tes-
friheten och demonstrationsfriheten begr�nsas �ven i de fall som anges i 24 �
f�rsta stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

21 � Begr�nsningar enligt 20 � f�r g�ras endast f�r att tillgodose �ndam�l
som �r godtagbara i ett demokratiskt samh�lle. Begr�nsningen f�r aldrig g�
ut�ver vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till det �ndam�l som har f�ranlett
den och inte heller str�cka sig s� l�ngt att den utg�r ett hot mot den fria
�siktsbildningen s�som en av folkstyrelsens grundvalar. Begr�nsningen f�r
inte g�ras enbart p� grund av politisk, religi�s, kulturell eller annan s�dan
�sk�dning. Lag (2010:1408).

22 � Ett f�rslag till lag enligt 20 � ska, om det inte avsl�s av riksdagen, p�
yrkande av l�gst tio av dess ledam�ter vila i minst tolv m�nader fr�n det att
det f�rsta utskottsyttrandet �ver f�rslaget anm�ldes i riksdagens kammare.
Riksdagen f�r dock anta f�rslaget direkt, om minst fem sj�ttedelar av de
r�stande enas om beslutet.

SFS

2022:1600

F�rsta stycket g�ller inte f�rslag till lag om fortsatt giltighet i h�gst tv� �r

av lag. Det g�ller inte heller f�rslag till lag som enbart r�r

1. f�rbud att r�ja s�dant som n�gon har f�tt k�nnedom om i allm�n tj�nst

eller under ut�vande av tj�nsteplikt och vars hemligh�llande �r n�dv�ndigt
med h�nsyn till n�got av de intressen som anges i 2 kap. 2 � tryckfrihetsf�r-
ordningen,

2. husrannsakan eller liknande intr�ng, eller
3. frihetsstraff som p�f�ljd f�r viss g�rning.
Konstitutionsutskottet pr�var f�r riksdagens del om f�rsta stycket �r

till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag. Lag (2010:1408).

23 � Yttrandefriheten och informationsfriheten f�r begr�nsas med h�nsyn
till rikets s�kerhet, folkf�rs�rjningen, allm�n ordning och s�kerhet, enskil-
das anseende, privatlivets helgd eller f�rebyggandet och beivrandet av brott.
Vidare f�r friheten att yttra sig i n�ringsverksamhet begr�nsas. I �vrigt f�r
begr�nsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten g�ras endast om
s�rskilt viktiga sk�l f�ranleder det.

Vid bed�mandet av vilka begr�nsningar som f�r g�ras med st�d av f�rsta

stycket ska s�rskilt beaktas vikten av vidaste m�jliga yttrandefrihet och
informationsfrihet i politiska, religi�sa, fackliga, vetenskapliga och kul-
turella angel�genheter.

Att meddela f�reskrifter som utan avseende p� yttrandens inneh�ll

n�rmare reglerar ett visst s�tt att sprida eller ta emot yttranden anses inte
som en begr�nsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag
(2010:1408).

24 � M�tesfriheten och demonstrationsfriheten f�r begr�nsas av h�nsyn
till ordning och s�kerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till
trafiken. I �vrigt f�r dessa friheter begr�nsas endast av h�nsyn till rikets
s�kerhet eller f�r att motverka farsot.

F�reningsfriheten f�r begr�nsas endast n�r det g�ller sammanslutningar

som �gnar sig �t eller underst�der terrorism eller vilkas verksamhet �r av
milit�r eller liknande natur eller inneb�r f�rf�ljelse av en folkgrupp p� grund
av etniskt ursprung, hudf�rg eller annat liknande f�rh�llande. Lag
(2022:1504).

25 � F�r andra �n svenska medborgare h�r i riket f�r s�rskilda begr�ns-
ningar g�ras genom lag i fr�ga om f�ljande fri- och r�ttigheter:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, m�tesfriheten, demonstrations-

friheten, f�reningsfriheten och religionsfriheten (1 � f�rsta stycket),

2. skyddet mot tv�ng att ge till k�nna �sk�dning (2 � f�rsta meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp �ven i annat fall �n som avses i 4 och

5 ��, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intr�ng, mot intr�ng
i f�rtroliga f�rs�ndelser och meddelanden samt i �vrigt mot intr�ng som
inneb�r �vervakning och kartl�ggning av den enskildes personliga f�r-
h�llanden (6 �),

4. skyddet mot frihetsber�vande (8 � f�rsta meningen),
5. r�tten till domstolspr�vning av frihetsber�vande av annan anledning �n

brott eller misstanke om brott (9 � andra och tredje styckena),

6. offentligheten vid domstolsf�rhandling (11 � andra stycket andra

meningen),

7. f�rfattares, konstn�rers och fotografers r�tt till sina verk (16 �),
8. r�tten att driva n�ring eller ut�va yrke (17 �),
9. skyddet f�r forskningens frihet (18 � andra stycket), och

SFS

2022:1600

10. skyddet mot ingrepp p� grund av �sk�dning (21 � tredje meningen).
P� s�dana f�reskrifter om s�rskilda begr�nsningar som avses i f�rsta

stycket ska 22 � f�rsta stycket, andra stycket f�rsta meningen samt tredje
stycket till�mpas. Lag (2010:1408).

3 kap. Riksdagen
Riksdagens bildande och sammans�ttning

1 � Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid s�dant val sker r�stning p� parti med m�jlighet f�r v�ljarna att l�mna

s�rskild personr�st. Lag (2014:1385).

2 � Riksdagen best�r av en kammare med 349 ledam�ter. F�r ledam�terna
ska det finnas ers�ttare. Lag (2010:1408).

Ordinarie val

3 � Ordinarie val till riksdagen h�lls vart fj�rde �r. Lag (2010:1408).

R�str�tt och valbarhet

4 � R�str�tt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som �r eller
n�gon g�ng har varit bosatt i riket och har fyllt arton �r.

Endast den som uppfyller villkoren f�r r�str�tt kan vara ledamot av

riksdagen eller ers�ttare f�r ledamot.

Fr�gan om n�gon har r�str�tt avg�rs p� grundval av en f�re valet upp-

r�ttad r�stl�ngd. Lag (2010:1408).

Valkretsar

5 � F�r val till riksdagen �r riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408).

Mandatf�rdelningen mellan valkretsarna

6 � Av mandaten i riksdagen �r 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�m-
ningsmandat.

De fasta valkretsmandaten f�rdelas mellan valkretsarna p� grundval av en

ber�kning av f�rh�llandet mellan antalet r�stber�ttigade i varje valkrets och
antalet r�stber�ttigade i hela riket. F�rdelningen fastst�lls f�r fyra �r i s�n-
der. Lag (2010:1408).

Mandatf�rdelningen mellan partierna

7 � Mandaten f�rdelas mellan partier som anm�lt sitt deltagande i valet i
enlighet med best�mmelser som meddelas i s�rskild lag.

Endast partier som har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket f�r

delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster f�r dock
delta i f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets d�r partiet har
f�tt minst tolv procent av r�sterna. Lag (2014:1385).

8 � De fasta valkretsmandaten f�rdelas p� varje valkrets proportionellt
mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen.

Om ett parti vid f�rdelningen av fasta valkretsmandat enligt f�rsta stycket

har f�tt fler mandat i hela riket �n vad som motsvarar en proportionell
representation i riksdagen f�r partiet ska �verskjutande mandat �terf�ras och
f�rdelas mellan �vriga partier enligt best�mmelser som meddelas i s�rskild
lag.

SFS

2022:1600

Utj�mningsmandaten f�rdelas mellan partierna s�, att f�rdelningen av alla

mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-
fallit ett parti med mindre �n fyra procent av r�sterna, blir proportionell mot
r�stetalet i hela riket f�r de partier som deltar i f�rdelningen. Om ett parti
vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt s� m�nga mandat som
motsvarar den proportionella representationen i riksdagen f�r partiet, bortses
vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten fr�n partiet och de fasta valkrets-
mandat som det har f�tt. Sedan utj�mningsmandaten har f�rdelats mellan
partierna, tillf�rs de valkretsar.

Vid mandatf�rdelningen mellan partierna anv�nds uddatalsmetoden med

f�rsta divisorn j�mkad till 1,2. Lag (2014:1385).

9 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt utses en riksdagsledamot samt
ers�ttare f�r honom eller henne. Lag (2010:1408).

Valperiod

10 � Varje val g�ller f�r tiden fr�n det att den nyvalda riksdagen har sam-
lats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas p� den femtonde dagen efter valdagen,

dock tidigast p� den fj�rde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag
(2010:1408).

Extra val

11 � Regeringen f�r besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie
val. Extra val ska h�llas inom tre m�nader efter beslutet.

Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre

m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sammantr�de. Reger-
ingen f�r inte heller besluta om extra val under den tid d� dess ledam�ter,
efter det att samtliga har entledigats, uppeh�ller sina befattningar till dess en
ny regering ska tilltr�da.

Best�mmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 �. Lag (2010:1408).

�verklagande av val

12 � Val till riksdagen f�r �verklagas hos en av riksdagen utsedd valpr�v-
ningsn�mnd. N�mndens beslut f�r inte �verklagas.

Den som har valts till riksdagsledamot ut�var sitt uppdrag �ven om valet

har �verklagats. �ndras valet, intar en ny ledamot sin plats s� snart �nd-
ringen har kungjorts. Det g�ller ocks� f�r ers�ttare.

Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit

ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen, och sex andra leda-
m�ter. Ledam�terna v�ljs efter varje ordinarie val, s� snart valet har vunnit
laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Ordf�randen
v�ljs s�rskilt. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser

13 � Ytterligare best�mmelser om det som anges i 312 �� och om utse-
ende av ers�ttare f�r riksdagsledam�terna meddelas i riksdagsordningen
eller annan s�rskild lag. Lag (2014:1385).

SFS

2022:1600

4 kap. Riksdagsarbetet
Riksm�te

1 � Riksdagen sammantr�der till riksm�te varje �r. Riksm�tet h�lls i
Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen best�mmer annat av h�nsyn
till riksdagens s�kerhet eller frihet. Lag (2010:1408).

Talmannen

2 � Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje valperiod en talman samt en f�rste,
en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408).

Utskotten

3 � Riksdagen v�ljer inom sig utskott, d�ribland ett konstitutionsutskott
och ett finansutskott, enligt best�mmelser i riksdagsordningen. Lag
(2010:1408).

R�tten att v�cka f�rslag

4 � Regeringen och varje riksdagsledamot f�r, i enlighet med best�m-
melser i riksdagsordningen, v�cka f�rslag i fr�ga om allt som kan komma
under riksdagens pr�vning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag
(2010:1408).

�rendenas beredning

5 � Ett �rende som har v�ckts av regeringen eller en riksdagsledamot
bereds av ett utskott innan det avg�rs, om inte annat anges i denna
regeringsform. Lag (2010:1408).

�rendenas avg�rande

6 � N�r ett �rende ska avg�ras i kammaren, f�r varje riksdagsledamot och
varje statsr�d yttra sig i enlighet med de n�rmare best�mmelser som med-
delas i riksdagsordningen.

I riksdagsordningen meddelas ocks� best�mmelser om j�v. Lag

(2010:1408).

7 � Vid omr�stning i kammaren g�ller som riksdagens beslut den mening
som mer �n h�lften av de r�stande enas om, om inte n�got annat anges i
denna regeringsform eller, n�r det g�ller fr�gor som h�r till f�rfarandet i
riksdagen, i huvudbest�mmelse i riksdagsordningen. Best�mmelser om f�r-
farandet vid lika r�stetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Uppf�ljning och utv�rdering

8 � Varje utskott f�ljer upp och utv�rderar riksdagsbeslut inom utskottets
�mnesomr�de. Lag (2010:1408).

Offentlighet i kammaren

9 � Sammantr�den i kammaren �r offentliga.

Ett sammantr�de f�r dock h�llas inom st�ngda d�rrar enligt best�mmelser

i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

Ledam�ternas st�llning

10 � Riksdagsledam�ter och ers�ttare f�r fullg�ra uppdrag som ledamot
utan att hindras av tj�nsteuppgift eller annan s�dan skyldighet. Lag
(2010:1408).

11 � En riksdagsledamot eller en ers�ttare f�r inte l�mna sitt uppdrag utan
att riksdagen har medgett det.

N�r det finns anledning till det, ska Valpr�vningsn�mnden sj�lvmant

pr�va om en ledamot eller en ers�ttare �r beh�rig enligt 3 kap. 4 � andra
stycket. Den som f�rklaras obeh�rig �r d�rmed skild fr�n sitt uppdrag.

En ledamot eller en ers�ttare f�r i annat fall skiljas fr�n uppdraget endast

om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart ol�mplig f�r uppdraget.
Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408).

12 � Talan f�r inte v�ckas mot den som ut�var eller har ut�vat uppdrag
som riksdagsledamot p� grund av hans eller hennes yttranden eller g�rningar
under ut�vandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett
beslut som minst fem sj�ttedelar av de r�stande har enats om. Utan ett s�dant
medgivande f�r en s�dan person inte heller ber�vas friheten eller hindras
fr�n att resa inom riket p� grund av yttranden eller g�rningar under ut�vandet
av uppdraget.

Misst�nks en riksdagsledamot f�r brott i annat fall, ska best�mmelser i lag

om gripande, anh�llande eller h�ktning till�mpas endast om han eller hon
erk�nner brottet eller har tagits p� bar g�rning eller om det �r fr�ga om ett
brott f�r vilket det inte �r f�reskrivet lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.
Lag (2010:1408).

13 � Under den tid som en riksdagsledamot �r riksdagens talman eller
tillh�r regeringen ut�vas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av
en ers�ttare. Riksdagen kan i riksdagsordningen f�reskriva att en ers�ttare
ska tr�da i en riksdagsledamots st�lle n�r han eller hon �r ledig.

Best�mmelserna i 10 � och 12 � f�rsta stycket g�ller �ven f�r talmannen

och hans eller hennes uppdrag.

F�r en ers�ttare som ut�var uppdrag som riksdagsledamot g�ller

best�mmelserna om ledamot. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser

14 � Ytterligare best�mmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-
ningen. Lag (2010:1408).

5 kap. Statschefen
1 � Av 1 kap. 5 � framg�r att konungen eller drottning som enligt
successionsordningen innehar Sveriges tron �r rikets statschef. Lag
(2010:1408).

2 � Som statschef f�r endast den tj�nstg�ra som �r svensk medborgare och
har fyllt arton �r. Han eller hon f�r inte samtidigt vara statsr�d eller ut�va
uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408).

3 � Statschefen ska h�llas underr�ttad om rikets angel�genheter av stats-
ministern. N�r det beh�vs sammantr�der regeringen i konselj under stats-
chefens ordf�randeskap.

SFS

2022:1600

Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samr�da med stats-

ministern. Lag (2010:1408).

4 � Om konungen eller drottning som �r statschef �r f�rhindrad att fullg�ra
sina uppgifter, intr�der enligt g�llande tronf�ljd medlem av konungahuset,
som inte �r f�rhindrad, f�r att som tillf�llig riksf�rest�ndare fullg�ra stats-
chefens uppgifter. Lag (2010:1408).

5 � Om konungahuset utslocknar v�ljer riksdagen en riksf�rest�ndare som
ska fullg�ra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen v�ljer samtidigt
en vice riksf�rest�ndare.

Detsamma g�ller om konungen eller drottning som �r statschef d�r eller

avg�r och tronf�ljaren �nnu inte har fyllt arton �r. Lag (2010:1408).

6 � Om konungen eller drottning som �r statschef under en samman-
h�ngande tid av sex m�nader inte har fullgjort eller kunnat fullg�ra sina
uppgifter, ska regeringen anm�la det till riksdagen. Riksdagen beslutar om
konungen eller drottningen ska anses ha avg�tt. Lag (2010:1408).

7 � Riksdagen kan v�lja n�gon att efter regeringens f�rordnande tj�nstg�ra
som tillf�llig riksf�rest�ndare n�r ingen med beh�righet enligt 4 eller 5 �
kan tj�nstg�ra.

Talmannen eller, om han eller hon har f�rhinder, vice talman tj�nstg�r

efter regeringens f�rordnande som tillf�llig riksf�rest�ndare, n�r ingen
annan beh�rig kan tj�nstg�ra. Lag (2010:1408).

8 � Konungen eller drottning som �r statschef kan inte �talas f�r sina
g�rningar. En riksf�rest�ndare kan inte �talas f�r sina g�rningar som stats-
chef. Lag (2010:1408).

6 kap. Regeringen
Regeringens sammans�ttning

1 � Regeringen best�r av statsministern och �vriga statsr�d.

Statsministern utses enligt best�mmelserna i 46 ��. Statsministern

tills�tter �vriga statsr�d. Lag (2010:1408).

2 � Statsr�den ska vara svenska medborgare.

Ett statsr�d f�r inte inneha n�gon anst�llning. Han eller hon f�r inte heller

inneha n�got uppdrag eller ut�va n�gon verksamhet som kan rubba f�r-
troendet f�r honom eller henne. Lag (2010:1408).

Statsministeromr�stning efter val

3 � En nyvald riksdag ska senast tv� veckor efter det att den samlats
genom omr�stning pr�va fr�gan om statsministern har tillr�ckligt st�d i
riksdagen. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star nej, ska stats-
ministern entledigas.

Omr�stningen ska inte h�llas om statsministern redan har entledigats. Lag

(2010:1408).

SFS

2022:1600

Regeringsbildningen

4 � N�r en statsminister ska utses, kallar talmannen f�retr�dare f�r varje
partigrupp inom riksdagen till samr�d. Talmannen �verl�gger med vice
talm�nnen och l�mnar sedan f�rslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pr�va f�rslaget

genom omr�stning. Om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star mot
f�rslaget, �r det f�rkastat. I annat fall �r det godk�nt. Lag (2010:1408).

5 � F�rkastar riksdagen talmannens f�rslag, ska f�rfarandet enligt 4 �
upprepas. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat talmannens f�rslag, ska f�r-
farandet avbrytas och �terupptas f�rst sedan val till riksdagen har h�llits. Om
inte ordinarie val �nd� ska h�llas inom tre m�nader, ska extra val h�llas inom
samma tid. Lag (2010:1408).

6 � N�r riksdagen har godk�nt ett f�rslag om ny statsminister, ska han eller
hon s� snart det kan ske anm�la de �vriga statsr�den f�r riksdagen. D�refter
�ger regeringsskifte rum vid en s�rskild konselj inf�r statschefen eller, om
statschefen har f�rhinder, inf�r talmannen. Talmannen ska alltid kallas till
konseljen.

Talmannen utf�rdar f�rordnande f�r statsministern p� riksdagens v�gnar.

Lag (2010:1408).

Entledigande av statsministern eller annat statsr�d

7 � F�rklarar riksdagen att statsministern eller n�got annat statsr�d inte har
riksdagens f�rtroende, ska talmannen entlediga statsr�det. Om regeringen
kan besluta om extra val till riksdagen och g�r det inom en vecka fr�n
misstroendef�rklaringen, ska n�got entledigande dock inte ske.

I 3 � finns best�mmelser om entledigande av statsministern med anled-

ning av en statsministeromr�stning efter val. Lag (2010:1408).

8 � Ett statsr�d ska entledigas om han eller hon beg�r det, statsministern
av talmannen och ett annat statsr�d av statsministern. Statsministern f�r �ven
i andra fall entlediga statsr�d. Lag (2010:1408).

9 � Om statsministern entledigas eller d�r, ska talmannen entlediga de
�vriga statsr�den. Lag (2010:1408).

St�llf�retr�dare f�r statsministern

10 � Statsministern kan bland de �vriga statsr�den utse n�gon att i
egenskap av st�llf�retr�dare vid f�rhinder f�r statsministern fullg�ra hans
eller hennes uppgifter. Har n�gon st�llf�retr�dare inte utsetts eller har ocks�
st�llf�retr�daren f�rhinder, fullg�rs statsministerns uppgifter i st�llet av den
av de tj�nstg�rande statsr�den som har varit statsr�d l�ngst tid. Om tv� eller
flera har varit statsr�d lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag
(2010:1408).

�verg�ngsregering

11 � Har regeringens samtliga ledam�ter entledigats, uppeh�ller de sina
befattningar till dess en ny regering har tilltr�tt. Har ett annat statsr�d �n
statsministern entledigats p� egen beg�ran, uppeh�ller han eller hon sin
befattning till dess en eftertr�dare har tilltr�tt, om statsministern beg�r det.
Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

F�rhinder f�r talmannen

12 � Om talmannen har f�rhinder �vertar en vice talman de uppgifter som
talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408).

7 kap. Regeringsarbetet
Regeringskansliet och dess uppgifter

1 � F�r att bereda regerings�renden och f�r att bitr�da regeringen och
statsr�den i deras verksamhet i �vrigt ska det finnas ett regeringskansli. I
detta ing�r departement f�r olika verksamhetsgrenar. Regeringen f�rdelar
�rendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsr�den chefer
f�r departementen. Lag (2010:1408).

�rendenas beredning

2 � Vid beredningen av regerings�renden ska beh�vliga upplysningar och
yttranden inh�mtas fr�n ber�rda myndigheter. Upplysningar och yttranden
ska ocks� i den omfattning som beh�vs inh�mtas fr�n kommuner. �ven
sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som beh�vs ges
m�jlighet att yttra sig. Lag (2010:1408).

3 � Regerings�renden avg�rs av regeringen vid regeringssammantr�de.

Regerings�renden som g�ller verkst�llighet inom f�rsvarsmakten av

f�rfattningar eller s�rskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som
anges i lag, under statsministerns �verinseende avg�ras av chefen f�r det
departement som �rendena h�r till. Lag (2010:1408).

4 � Statsministern kallar �vriga statsr�d till regeringssammantr�de och �r
ordf�rande vid sammantr�det. Minst fem statsr�d ska delta i regerings-
sammantr�det. Lag (2010:1408).

5 � Vid ett regeringssammantr�de �r departementschefen f�redragande i
de �renden som h�r till hans eller hennes departement. Statsministern kan
dock f�rordna att ett �rende eller en grupp av �renden, som h�r till ett visst
departement, ska f�redras av ett annat statsr�d �n departementschefen. Lag
(2010:1408).

Protokoll och skiljaktig mening

6 � Vid regeringssammantr�den ska protokoll f�ras. Skiljaktiga meningar
ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408).

7 � F�rfattningar, f�rslag till riksdagen och andra beslut som ska expedie-
ras ska f�r att bli g�llande skrivas under eller p� annat s�tt bekr�ftas av
statsministern eller ett annat statsr�d p� regeringens v�gnar. Regeringen kan
dock genom f�rordning f�reskriva att en tj�nsteman i s�rskilda fall ska f�
skriva under eller p� annat s�tt bekr�fta beslut som ska expedieras.

Besluten ska bekr�ftas genom ett f�rfarande som uppfyller h�ga krav p�

s�kerhet. Lag (2022:1600).

8 kap. Lagar och andra f�reskrifter
1 � F�reskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen
genom f�rordning. F�reskrifter kan ocks�, efter bemyndigande av riksdagen

SFS

2022:1600

eller regeringen, meddelas av andra myndigheter �n regeringen och av
kommuner.

Ett bemyndigande att meddela f�reskrifter ska alltid ges i lag eller f�r-

ordning. Lag (2010:1408).

F�reskrifter som meddelas genom lag

2 � F�reskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1. enskildas personliga st�llning och deras personliga och ekonomiska

f�rh�llanden inb�rdes,

2. f�rh�llandet mellan enskilda och det allm�nna under f�ruts�ttning att

f�reskrifterna g�ller skyldigheter f�r enskilda eller i �vrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden,

3. grunderna f�r kommunernas organisation och verksamhetsformer och

f�r den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i �vrigt
och deras �ligganden,

4. trossamfund och grunderna f�r Svenska kyrkan som trossamfund,
5. r�dgivande folkomr�stning i hela riket och f�rfarandet vid folkom-

r�stning i en grundlagsfr�ga, eller

6. val till Europaparlamentet.
�ven av andra best�mmelser i denna regeringsform och av annan

grundlag f�ljer att f�reskrifter av visst inneh�ll ska meddelas genom lag. Lag
(2010:1408).

F�reskrifter som meddelas av regeringen

3 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt
2 � f�rsta stycket 2 och 3. F�reskrifterna f�r dock inte avse

1. annan r�ttsverkan av brott �n b�ter,
2. skatt, utom tull p� inf�rsel av varor, eller
3. konkurs eller uts�kning.
Riksdagen kan i lag, som inneh�ller ett bemyndigande enligt f�rsta

stycket, f�reskriva �ven annan r�ttsverkan av brott �n b�ter f�r �vertr�delse
av en f�reskrift som meddelas av regeringen med st�d av bemyndigandet.
Lag (2010:1408).

4 � Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter enligt
2 � f�rsta stycket 13 om anst�nd med att fullg�ra f�rpliktelser. Lag
(2010:1408).

5 � Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela f�reskrifter
om

1. n�r lagen ska tr�da i kraft,
2. n�r delar av lagen ska b�rja eller upph�ra att till�mpas, eller
3. till�mpning av lagen i f�rh�llande till ett annat land eller en mellan-

folklig organisation. Lag (2010:1408).

6 � F�reskrifter som regeringen meddelat med st�d av ett bemyndigande
enligt denna regeringsform ska underst�llas riksdagen f�r pr�vning om
riksdagen best�mmer det. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

7 � Regeringen f�r ut�ver vad som f�ljer av 35 �� meddela

1. f�reskrifter om verkst�llighet av lag, och
2. f�reskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.
Regeringens f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r inte avse riksdagen eller

dess myndigheter. Regeringen f�r inte heller med st�d av best�mmelsen i
f�rsta stycket 2 meddela f�reskrifter som avser den kommunala beskatt-
ningen. Lag (2010:1408).

8 � Att regeringen f�r meddela f�reskrifter i ett visst �mne hindrar inte att
riksdagen meddelar f�reskrifter i samma �mne. Lag (2010:1408).

F�reskrifter som meddelas av andra �n riksdagen och regeringen

9 � Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela f�reskrifter enligt
2 � f�rsta stycket 2 om f�reskrifterna avser

1. avgifter, eller
2. skatt som syftar till att reglera trafikf�rh�llanden i kommunen. Lag

(2010:1408).

10 � Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela
f�reskrifter i ett visst �mne, kan riksdagen ocks� medge att regeringen
bemyndigar en f�rvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela f�re-
skrifter i �mnet. Lag (2010:1408).

11 � Regeringen f�r bemyndiga en myndighet under regeringen eller
n�gon av riksdagens myndigheter att meddela f�reskrifter enligt 7 �. Ett
bemyndigande till riksdagens myndigheter f�r dock inte avse f�rh�llanden
inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).

12 � F�reskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med st�d
av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 � ska underst�llas regeringen f�r
pr�vning om regeringen best�mmer det. Lag (2010:1408).

13 � Riksdagen kan bemyndiga Riksbanken att meddela f�reskrifter inom
dess ansvarsomr�den enligt 9 kap. och dess �vriga uppgifter i fr�ga om det
finansiella systemet, kontanter och andra betalningsmedel, fredstida kris-
situationer och h�jd beredskap och internationell verksamhet.

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela f�re-

skrifter som avser f�rh�llanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag
(2022:1505).

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

14 � Grundlag stiftas genom tv� likalydande beslut. Genom det f�rsta
beslutet antas grundlagsf�rslaget som vilande. Det andra beslutet f�r inte
fattas tidigare �n att det efter det f�rsta beslutet har h�llits val till riksdagen
i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom g�
minst nio m�nader mellan den tidpunkt d� �rendet f�rsta g�ngen anm�ldes i
riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om
undantag. Ett s�dant beslut ska fattas senast vid �rendets beredning och
minst fem sj�ttedelar av ledam�terna m�ste r�sta f�r beslutet. Lag
(2010:1408).

SFS

2022:1600

15 � Riksdagen f�r inte s�som vilande anta ett f�rslag om stiftande av
grundlag som �r of�renligt med ett annat vilande grundlagsf�rslag, utan att
samtidigt avsl� det f�rst antagna f�rslaget. Lag (2010:1408).

16 � Folkomr�stning om ett vilande grundlagsf�rslag ska h�llas, om det
yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledam�ter och minst en tredjedel av
ledam�terna r�star f�r yrkandet. Ett s�dant yrkande ska framst�llas inom
femton dagar fr�n det att riksdagen antog grundlagsf�rslaget som vilande.
Yrkandet ska inte beredas i utskott.

Folkomr�stningen ska h�llas samtidigt med det val till riksdagen som

avses i 14 �. Vid omr�stningen f�r de som har r�str�tt vid valet f�rklara om
de godtar det vilande grundlagsf�rslaget eller inte. F�rslaget �r f�rkastat, om
de som r�stat mot f�rslaget �r fler �n de som r�stat f�r f�rslaget och de som
r�stat mot till antalet �r fler �n h�lften av dem som har avgett godk�nda
r�ster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp f�rslaget till slutlig
pr�vning. Lag (2010:1408).

17 � Riksdagsordningen stiftas p� det s�tt som anges i 14 � f�rstatredje
meningarna och 15 �. Den kan ocks� stiftas genom endast ett beslut, om
minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens leda-
m�ter r�star f�r beslutet.

Till�ggsbest�mmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord-

ning som lag i allm�nhet.

F�rsta stycket till�mpas ocks� vid stiftande av s�dan lag som avses i 2 �

f�rsta stycket 4. Lag (2010:1408).

�ndring och upph�vande av lag

18 � En lag f�r inte �ndras eller upph�vas p� annat s�tt �n genom lag.

I fr�ga om �ndring eller upph�vande av grundlag eller riksdagsordningen

till�mpas 1417 ��. Vid �ndring eller upph�vande av s�dan lag som avses i
2 � f�rsta stycket 4 till�mpas 17 � f�rsta stycket. Lag (2010:1408).

Utf�rdande och kung�rande av f�reskrifter

19 � En beslutad lag ska utf�rdas av regeringen s� snart som m�jligt. En
lag med s�dana f�reskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte
ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utf�rdas av riksdagen.

Lagar ska kung�ras s� snart som m�jligt. Detsamma g�ller f�rordningar,

om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).

Lagr�det

20 � F�r att l�mna yttranden �ver lagf�rslag ska det finnas ett lagr�d, d�r
det ing�r domare eller, vid behov, tidigare domare i H�gsta domstolen och
H�gsta f�rvaltningsdomstolen. N�rmare best�mmelser om Lagr�dets sam-
mans�ttning och tj�nstg�ring meddelas i lag. Lag (2010:1408).

21 � Yttrande fr�n Lagr�det inh�mtas av regeringen eller, enligt vad som
n�rmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott eller ett annat riks-
dagsorgan.

Ett yttrande ska inh�mtas innan riksdagen beslutar
1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i

ljudradio, television och vissa liknande �verf�ringar, offentliga uppspel-
ningar ur en databas samt tekniska upptagningar,

2. lag om begr�nsning av r�tten att ta del av allm�nna handlingar,

SFS

2022:1600

3. lag som avses i 2 kap. 1416 ��, 20 � eller 25 �,
4. lag om behandling av personuppgifter som �r helt eller delvis auto-

matiserad,

5. lag om kommunal beskattning eller lag som inneb�r �ligganden f�r

kommunerna,

6. lag som avses i 2 � f�rsta stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller

12 kap., eller

7. lag som �ndrar eller upph�ver en lag enligt 16.
Best�mmelserna i andra stycket g�ller dock inte, om Lagr�dets gransk-

ning skulle sakna betydelse p� grund av fr�gans beskaffenhet eller skulle
f�rdr�ja lagstiftningsfr�gans behandling s� att avsev�rt men uppkommer.
F�resl�r regeringen att riksdagen ska meddela lag i n�got av de �mnen som
avses i andra stycket och har Lagr�dets yttrande dessf�rinnan inte inh�mtats,
ska regeringen samtidigt redovisa sk�len f�r detta f�r riksdagen. Att Lag-
r�det inte har h�rts �ver ett lagf�rslag utg�r aldrig hinder mot att lagen
till�mpas. Lag (2022:1529).

22 � Lagr�dets granskning ska avse

1. hur f�rslaget f�rh�ller sig till grundlagarna och r�ttsordningen i �vrigt,
2. hur f�rslagets f�reskrifter f�rh�ller sig till varandra,
3. hur f�rslaget f�rh�ller sig till r�ttss�kerhetens krav,
4. om f�rslaget �r utformat s� att lagen kan antas tillgodose de syften som

har angetts, och

5. vilka problem som kan uppst� vid till�mpningen. Lag (2010:1408).

9 kap. Finansmakten
Beslut om statens inkomster och utgifter

1 � Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens
budget. Lag (2010:1408).

F�rslag till budget

2 � Regeringen l�mnar en budgetproposition till riksdagen. Lag
(2010:1408).

Beslut om budget

3 � Riksdagen beslutar om budget f�r det f�ljande budget�ret eller, om det
finns s�rskilda sk�l, f�r en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar d�rvid
om en ber�kning av statens inkomster och om anslag f�r best�mda �ndam�l.

Riksdagen kan besluta att ett s�rskilt anslag ska utg� f�r en annan tid �n

budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster f�r tas i anspr�k f�r best�mda

�ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag. Lag (2010:1408).

4 � Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny ber�kning av
statens inkomster och om nya eller �ndrade anslag. Lag (2010:1408).

5 � Om riksdagen inte har beslutat om en budget f�re budgetperiodens
b�rjan, beslutar riksdagen i den omfattning som beh�vs om anslag f�r tiden
till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra �t finansutskottet att
fatta ett s�dant beslut p� riksdagens v�gnar.

SFS

2022:1600

Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt f�rsta stycket f�r ett visst

�ndam�l, ska den senaste budgeten, med de �ndringar som f�ljer av andra
beslut av riksdagen, g�lla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).

Riktlinjebeslut

6 � Riksdagen kan besluta om riktlinjer f�r statens verksamhet �ven f�r tid
efter den f�ljande budgetperioden. Lag (2010:1408).

Anv�ndning av anslag och inkomster

7 � Anslag och inkomster f�r inte anv�ndas p� annat s�tt �n vad riksdagen
har best�mt. Lag (2010:1408).

Statens tillg�ngar och �taganden

8 � Regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver statens tillg�ngar, om de inte
avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till s�rskild f�rvaltning.

Regeringen f�r inte utan att riksdagen har medgett det ta upp l�n eller g�ra

andra ekonomiska �taganden f�r staten. Lag (2010:1408).

9 � Riksdagen beslutar om grunder f�r f�rvaltningen av och f�rfogandet
�ver statens tillg�ngar. Riksdagen kan ocks� besluta att en �tg�rd av ett visst
slag inte f�r vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).

�rsredovisning f�r staten

10 � Regeringen l�mnar efter budgetperiodens slut en �rsredovisning f�r
staten till riksdagen. Lag (2010:1408).

Ytterligare best�mmelser om budgeten

11 � Ytterligare best�mmelser om riksdagens och regeringens befogen-
heter och skyldigheter i fr�ga om budgeten meddelas i riksdagsordningen
eller s�rskild lag. Lag (2010:1408).

Valutapolitiken

12 � Regeringen har ansvaret f�r �vergripande valutapolitiska fr�gor.
�vriga best�mmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Riksbanken

13 � Riksbanken �r rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken ansvarar f�r att

1. utforma och genomf�ra penningpolitiken,
2. genomf�ra valutainterventioner,
3. inneha och f�rvalta en valutareserv,
4. fr�mja ett v�l fungerande betalningssystem, och
5. utf�ra andra grundl�ggande uppgifter som f�ljer av s�rskild lag.
Lag (2022:1505).

14 � Endast Riksbanken har r�tt att ge ut sedlar och mynt. F�reskrifter om
utgivning och giltighet av sedlar och mynt meddelas genom lag. Lag
(2022:1505).

SFS

2022:1600

15 � Ingen myndighet f�r best�mma hur Riksbanken ska besluta i fr�gor
som den ansvarar f�r enligt 13 �. Inom dessa ansvarsomr�den f�r Riksban-
ken inte heller beg�ra eller ta emot instruktioner fr�n n�gon. Lag (2022:1505).

16 � Riksbanken har elva fullm�ktige, som v�ljs av riksdagen. Riksbanken
leds av en direktion, som utses av fullm�ktige.

Riksdagen pr�var om ledam�terna i fullm�ktige och direktionen ska

beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen v�grar en fullm�ktig ansvarsfrihet �r
han eller hon d�rmed skild fr�n sitt uppdrag. Fullm�ktige f�r skilja en
ledamot av direktionen fr�n anst�llningen endast om ledamoten inte l�ngre
uppfyller de krav som st�lls f�r att han eller hon ska kunna utf�ra sina
uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse.

F�reskrifter om val av fullm�ktige och om Riksbankens ledning och

verksamhet meddelas genom lag. Lag (2022:1505).

10 kap. Internationella f�rh�llanden
Regeringens beh�righet att ing� internationella �verenskommelser

1 � �verenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi-
sationer ing�s av regeringen. Lag (2010:1408).

2 � Regeringen f�r ge en f�rvaltningsmyndighet i uppdrag att ing� en
internationell �verenskommelse i en fr�ga d�r �verenskommelsen inte
kr�ver riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan. Lag (2010:1408).

Riksdagens godk�nnande av internationella �verenskommelser

3 � Riksdagens godk�nnande kr�vs innan regeringen ing�r en f�r riket
bindande internationell �verenskommelse som

1. f�ruts�tter att en lag �ndras eller upph�vs eller att en ny lag stiftas, eller
2. i �vrigt g�ller ett �mne som riksdagen ska besluta om.
Om det riksdagsbeslut som avses i f�rsta stycket 1 eller 2 ska fattas enligt

en s�rskild ordning, ska denna f�ljas �ven vid riksdagens godk�nnande av
�verenskommelsen.

�ven i andra fall kr�vs riksdagens godk�nnande innan regeringen ing�r

en f�r riket bindande internationell �verenskommelse, om �verens-
kommelsen �r av st�rre vikt. Regeringen kan dock avst� fr�n att inh�mta
riksdagens godk�nnande, om rikets intresse kr�ver det. Regeringen ska d� i
st�llet �verl�gga med Utrikesn�mnden innan �verenskommelsen ing�s. Lag
(2010:1408).

4 � En �verenskommelse som avses i 3 � och som ing�s inom ramen f�r
samarbetet i Europeiska unionen kan godk�nnas av riksdagen, �ven om
�verenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408).

Andra internationella f�rpliktelser samt upps�gning

5 � Best�mmelserna i 14 �� till�mpas �ven p� andra former av interna-
tionella f�rpliktelser f�r riket �n �verenskommelser samt p� upps�gning av
internationella �verenskommelser eller f�rpliktelser. Lag (2010:1408).

�verl�telse av beslutander�tt inom EU-samarbetet

6 � Inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen �ver-
l�ta beslutander�tt som inte r�r principerna f�r statsskicket. S�dan �ver-
l�telse f�ruts�tter att fri- och r�ttighetsskyddet inom det samarbetsomr�de

SFS

2022:1600

till vilket �verl�telsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och
i den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttig-
heterna och de grundl�ggande friheterna.

Riksdagen kan besluta om s�dan �verl�telse, om minst tre fj�rdedelar av

de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r det.
Riksdagens beslut kan ocks� fattas i den ordning som g�ller f�r stiftande av
grundlag. �verl�telse kan beslutas f�rst efter riksdagens godk�nnande av
�verenskommelse enligt 3 �. Lag (2010:1408).

�verl�telse av beslutander�tt utanf�r EU-samarbetet

7 � I andra fall �n de som avses i 6 � kan beslutander�tt som direkt grundar
sig p� denna regeringsform och som avser meddelande av f�reskrifter,
anv�ndningen av statens tillg�ngar, r�ttskipnings- eller f�rvaltningsupp-
gifter eller ing�ende eller upps�gning av internationella �verenskommelser
eller f�rpliktelser, i begr�nsad omfattning �verl�tas till en mellanfolklig
organisation f�r fredligt samarbete, till vilken riket �r eller ska bli anslutet,
eller till en mellanfolklig domstol.

Beslutander�tt som avser fr�gor om stiftande, �ndring eller upph�vande

av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fr�gor
om begr�nsning av n�gon av de fri- och r�ttigheter som avses i 2 kap. f�r
inte �verl�tas enligt f�rsta stycket.

Riksdagen fattar beslut om �verl�telse i den ordning som anges i 6 � andra

stycket. Lag (2010:1408).

8 � R�ttskipnings- eller f�rvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig
p� denna regeringsform kan, i andra fall �n de som avses i 6 �, genom beslut
av riksdagen �verl�tas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation
eller till en utl�ndsk eller internationell inr�ttning eller samf�llighet. Riks-
dagen f�r i lag bemyndiga regeringen eller n�gon annan myndighet att i
s�rskilda fall besluta om en s�dan �verl�telse.

Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, fattar riksdagen beslut om

�verl�telse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 � andra stycket.
Lag (2010:1408).

Framtida �ndringar i internationella �verenskommelser

9 � F�reskrivs i lag att en internationell �verenskommelse ska g�lla som
svensk r�tt, f�r riksdagen besluta att �ven en framtida, f�r riket bindande
�ndring i �verenskommelsen ska g�lla som svensk r�tt. Ett s�dant beslut f�r
endast avse framtida �ndringar av begr�nsad omfattning. Beslutet fattas i
den ordning som anges i 6 � andra stycket. Lag (2010:1408).

Riksdagens r�tt till information och samr�d om EU-samarbetet

10 � Regeringen ska fortl�pande informera riksdagen och samr�da med
organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet
i Europeiska unionen. N�rmare best�mmelser om informations- och sam-
r�dsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Utrikesn�mnden

11 � Regeringen ska fortl�pande h�lla Utrikesn�mnden underr�ttad om de
utrikespolitiska f�rh�llanden som kan f� betydelse f�r riket och �verl�gga
med n�mnden om dessa s� ofta som det beh�vs. I alla utrikes�renden av

SFS

2022:1600

st�rre vikt ska regeringen f�re avg�randet �verl�gga med n�mnden, om det
kan ske. Lag (2010:1408).

12 � Utrikesn�mnden best�r av talmannen samt nio andra ledam�ter, som
riksdagen v�ljer inom sig. N�rmare best�mmelser om Utrikesn�mndens
sammans�ttning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesn�mnden sammantr�der p� kallelse av regeringen. Regeringen �r

skyldig att sammankalla n�mnden om minst fyra av n�mndens ledam�ter
beg�r �verl�ggning i en viss fr�ga. Ordf�rande vid sammantr�de med n�mn-
den �r statschefen eller, om han eller hon har f�rhinder, statsministern.

Ledamot av Utrikesn�mnden och den som i �vrigt �r knuten till n�mnden

ska visa varsamhet i fr�ga om meddelanden till andra om vad han eller hon
har f�tt k�nnedom om i denna egenskap. Ordf�randen kan besluta om
ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408).

Statliga myndigheters underr�ttelseskyldighet

13 � Chefen f�r det departement som har hand om utrikes�rendena ska
h�llas underr�ttad, n�r en fr�ga som �r av betydelse f�r f�rh�llandet till en
annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig
myndighet. Lag (2010:1408).

Mellanfolkliga brottm�lsdomstolar

14 � Best�mmelserna i 2 kap. 7 �, 4 kap. 12 �, 5 kap. 8 �, 11 kap. 8 � och
13 kap. 3 � utg�r inte hinder mot att Sverige uppfyller sina �taganden med
anledning av Romstadgan f�r Internationella brottm�lsdomstolen eller i f�r-
h�llande till andra mellanfolkliga brottm�lsdomstolar. Lag (2010:1408).

11 kap. R�ttskipningen
Domstolarna

1 � H�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna �r allm�nna dom-
stolar. H�gsta f�rvaltningsdomstolen, kammarr�tterna och f�rvaltnings-
r�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar. R�tten att f� ett m�l pr�vat av
H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen, hovr�tt eller kammarr�tt
kan begr�nsas genom lag.

Andra domstolar inr�ttas med st�d av lag. I 2 kap. 11 � f�rsta stycket finns

best�mmelser om f�rbud mot inr�ttande av domstolar i vissa fall.

I H�gsta domstolen och H�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r endast den som

�r eller har varit ordinarie domare i n�gon av domstolarna tj�nstg�ra som
ledamot. Vid �vriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag
h�rifr�n f�r dock g�ras i lag i fr�ga om domstolar som har inr�ttats f�r hand-
l�ggningen av en viss best�md grupp eller vissa best�mda grupper av m�l.
Lag (2010:1408).

2 � Best�mmelser om domstolarnas r�ttskipningsuppgifter, om huvud-
dragen i deras organisation och om r�tteg�ngen, i andra h�nseenden �n som
ber�rs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408).

R�ttskipningens sj�lvst�ndighet

3 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen, f�r best�mma hur en domstol
ska d�ma i det enskilda fallet eller hur en domstol i �vrigt ska till�mpa en
r�ttsregel i ett s�rskilt fall. Ingen annan myndighet f�r heller best�mma hur
d�mande uppgifter ska f�rdelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

4 � R�ttskipningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n
vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

5 � R�ttstvister mellan enskilda f�r inte utan st�d av lag avg�ras av andra
myndigheter �n domstolar. Lag (2010:1408).

Utn�mningen av ordinarie domare

6 � Ordinarie domare utn�mns av regeringen.

Vid utn�mningen ska avseende f�stas endast vid sakliga grunder, s�som

f�rtj�nst och skicklighet.

Best�mmelser om grunderna f�r f�rfarandet vid utn�mningen av ordinarie

domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Ordinarie domares r�ttsst�llning

7 � Den som har utn�mnts till ordinarie domare f�r skiljas fr�n anst�ll-
ningen endast om

1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat �sidos�ttande av

skyldigheterna i anst�llningen har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha
anst�llningen, eller

2. han eller hon har uppn�tt g�llande pensions�lder eller enligt lag �r

skyldig att avg� p� grund av varaktig f�rlust av arbetsf�rm�gan.

Om det kr�vs av organisatoriska sk�l, f�r den som har utn�mnts till

ordinarie domare f�rflyttas till en annan j�mst�lld domaranst�llning. Lag
(2010:1408).

8 � �tal f�r brott i ut�vningen av en anst�llning som ledamot av H�gsta
domstolen eller H�gsta f�rvaltningsdomstolen v�cks i H�gsta domstolen.

H�gsta f�rvaltningsdomstolen pr�var om en ledamot av H�gsta dom-

stolen ska skiljas eller avst�ngas fr�n sin anst�llning eller vara skyldig att
genomg� en l�karunders�kning. Om en s�dan talan avser en ledamot av
H�gsta f�rvaltningsdomstolen, pr�vas den av H�gsta domstolen.

Talan enligt f�rsta och andra styckena v�cks av riksdagens ombudsman

eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).

9 � Har en ordinarie domare skilts fr�n anst�llningen genom beslut av en
annan myndighet �n en domstol, ska han eller hon kunna beg�ra att beslutet
pr�vas av domstol. Vid en s�dan pr�vning ska ordinarie domare ing� i dom-
stolen. Detta g�ller ocks� beslut varigenom en ordinarie domare har av-
st�ngts fr�n ut�vning av sin anst�llning, �lagts att genomg� en l�karunder-
s�kning eller meddelats en disciplinp�f�ljd. Lag (2010:1408).

10 � Grundl�ggande best�mmelser om ordinarie domares r�ttsst�llning i
�vrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Krav p� medborgarskap

11 � Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I �vrigt f�r krav p�
svenskt medborgarskap f�r beh�righet att ut�va r�ttskipningsuppgifter upp-
st�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar som anges i lag. Lag
(2010:1408).

SFS

2022:1600

Andra anst�llda vid domstolarna

12 � F�r andra anst�llda vid domstolarna �n de ordinarie domarna till�m-
pas 12 kap. 57 ��. Lag (2010:1408).

Resning och �terst�llande av f�rsutten tid

13 � Resning i ett avgjort �rende samt �terst�llande av f�rsutten tid be-
viljas av H�gsta f�rvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en l�gre
f�rvaltningsdomstol, n�r det g�ller ett �rende f�r vilket regeringen, f�rvalt-
ningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet �r h�gsta instans. I annat fall
beviljas resning och �terst�llande av f�rsutten tid av H�gsta domstolen eller,
om det anges i lag, av en annan domstol som inte �r en f�rvaltningsdomstol.

N�rmare best�mmelser om resning och �terst�llande av f�rsutten tid f�r

meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Lagpr�vning

14 � Finner en domstol att en f�reskrift st�r i strid med en best�mmelse i
grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte till�mpas.
Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har
�sidosatts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att

riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag
(2010:1408).

12 kap. F�rvaltningen
Den statliga f�rvaltningsorganisationen

1 � Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga f�rvalt-
ningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag �r
myndigheter under riksdagen. Lag (2010:1408).

F�rvaltningens sj�lvst�ndighet

2 � Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande
organ, f�r best�mma hur en f�rvaltningsmyndighet i ett s�rskilt fall ska
besluta i ett �rende som r�r myndighetsut�vning mot en enskild eller mot en
kommun eller som r�r till�mpningen av lag. Lag (2010:1408).

3 � F�rvaltningsuppgifter f�r inte fullg�ras av riksdagen i vidare m�n �n
vad som f�ljer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

�verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter

4 � F�rvaltningsuppgifter kan �verl�mnas �t kommuner.

F�rvaltningsuppgifter kan �ven �verl�mnas �t andra juridiska personer

och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsut�vning, f�r ett
�verl�mnande g�ras endast med st�d av lag. Lag (2010:1408).

S�rskilda best�mmelser om statligt anst�llda

5 � Arbetstagare vid f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen
anst�lls av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer.

Vid beslut om statliga anst�llningar ska avseende f�stas endast vid sakliga

grunder, s�som f�rtj�nst och skicklighet. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

6 � Riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna ska vara svenska med-
borgare. Detsamma g�ller justitiekanslern. I �vrigt f�r krav p� svenskt med-
borgarskap f�r beh�righet att inneha en anst�llning eller ut�va ett uppdrag
hos staten eller en kommun uppst�llas endast i lag eller enligt f�ruts�ttningar
som anges i lag. Lag (2010:1408).

7 � Grundl�ggande best�mmelser om statligt anst�lldas r�ttsst�llning i
andra h�nseenden �n de som ber�rs i denna regeringsform meddelas i lag.
Lag (2010:1408).

Dispens och n�d

8 � Regeringen f�r medge undantag fr�n f�reskrifter i f�rordningar eller
fr�n best�mmelser som har meddelats med st�d av beslut av regeringen, om
inte annat f�ljer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).

9 � Regeringen f�r genom n�d efterge eller mildra en brottsp�f�ljd eller en
annan s�dan r�ttsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande
ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av
en myndighet.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen besluta att vidare �tg�rder f�r

att utreda eller lagf�ra en brottslig g�rning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).

Lagpr�vning

10 � Finner ett offentligt organ att en f�reskrift st�r i strid med en best�m-
melse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning f�r f�reskriften inte
till�mpas. Detsamma g�ller om stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende
har �sidosatts vid f�reskriftens tillkomst.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket av en lag ska det s�rskilt beaktas att

riksdagen �r folkets fr�msta f�retr�dare och att grundlag g�r f�re lag. Lag
(2010:1408).

13 kap. Kontrollmakten
Konstitutionsutskottets granskning

1 � Konstitutionsutskottet ska granska statsr�dens tj�nsteut�vning och
regerings�rendenas handl�ggning. Utskottet har r�tt att f�r granskningen f�
ut protokollen �ver beslut i regerings�renden, handlingar som h�r till dessa
�renden samt regeringens �vriga handlingar som utskottet finner n�d-
v�ndiga f�r sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot f�r hos konstitutionsutskottet

skriftligen v�cka fr�gor om statsr�dens tj�nsteut�vning eller handl�ggningen
av regerings�renden. Lag (2010:1408).

2 � N�r det finns sk�l till det, dock minst en g�ng om �ret, ska konstitu-
tionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit
v�rt att uppm�rksamma. Riksdagen kan med anledning d�rav g�ra en fram-
st�llning till regeringen. Lag (2010:1408).

�tal mot statsr�d

3 � Den som �r eller har varit statsr�d f�r d�mas f�r brott i ut�vningen av
statsr�dstj�nsten endast om han eller hon genom brottet grovt har �sidosatt
sin tj�nsteplikt. �tal beslutas av konstitutionsutskottet och pr�vas av H�gsta
domstolen. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

Misstroendef�rklaring

4 � Riksdagen kan f�rklara att ett statsr�d inte har riksdagens f�rtroende.
Ett yrkande om en s�dan misstroendef�rklaring ska v�ckas av minst en
tiondel av riksdagens ledam�ter f�r att tas upp till pr�vning. F�r en miss-
troendef�rklaring kr�vs att mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r
den.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring tas inte upp till pr�vning om det

v�cks under tiden fr�n det att ordinarie val har �gt rum eller beslut om extra
val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett
yrkande avseende ett statsr�d som efter att ha entledigats uppeh�ller sin be-
fattning enligt 6 kap. 11 � f�r inte i n�got fall tas upp till pr�vning.

Ett yrkande om misstroendef�rklaring ska inte beredas i utskott. Lag

(2010:1408).

Interpellationer och fr�gor

5 � En riksdagsledamot f�r framst�lla interpellationer och fr�gor till ett
statsr�d i angel�genheter som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning i enlighet med
de n�rmare best�mmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag
(2010:1408).

Riksdagens ombudsm�n

6 � Riksdagen v�ljer en eller flera ombudsm�n (justitieombudsm�n), som
i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska ut�va tillsyn �ver
till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra f�reskrifter. En
ombudsman f�r f�ra talan i de fall som anges i instruktionen.

Domstolar och f�rvaltningsmyndigheter samt anst�llda hos staten eller

kommuner ska l�mna de upplysningar och yttranden som en ombudsman
beg�r. S�dan skyldighet har �ven andra som st�r under en ombudsmans till-
syn. En ombudsman har r�tt att f� tillg�ng till domstolars och f�rvaltnings-
myndigheters protokoll och handlingar. Allm�n �klagare ska p� beg�ran
bitr�da en ombudsman.

N�rmare best�mmelser om ombudsm�nnen meddelas i riksdagsordningen

och i annan lag. Lag (2010:1408).

Riksrevisionen
7 � Riksrevisionen �r en myndighet under riksdagen med uppgift att
granska den verksamhet som bedrivs av staten. Best�mmelser om att
Riksrevisionens granskning kan avse ocks� annan �n statlig verksamhet
meddelas i lag.

Statliga myndigheter ska l�mna den hj�lp och de uppgifter och upp-

lysningar som Riksrevisionen beg�r f�r granskningen. Andra som f�r
granskas har en motsvarande skyldighet betr�ffande den del av den egna
verksamheten som granskas. Lag (2018:1903).

8 � Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som v�ljs av riks-
dagen. Riksdagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget endast om riksre-
visorn inte l�ngre uppfyller de krav som g�ller f�r uppdraget eller om
riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse. Minst tre fj�rde-
delar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter m�ste enas
om beslutet att skilja en riksrevisor fr�n uppdraget.

SFS

2022:1600

En riksrevisor beslutar sj�lvst�ndigt, med beaktande av de best�mmelser

som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare sj�lv-
st�ndigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin gransk-
ning. Lag (2018:1903).

9 � Ytterligare best�mmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags-
ordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).

14 kap. Kommunerna
1 � Beslutander�tten i kommunerna ut�vas av valda f�rsamlingar. Lag
(2010:1408).

2 � Kommunerna sk�ter lokala och regionala angel�genheter av allm�nt
intresse p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund. N�rmare best�mmelser
om detta finns i lag. P� samma grund sk�ter kommunerna �ven de �vriga
angel�genheter som best�ms i lag. Lag (2010:1408).

3 � En inskr�nkning i den kommunala sj�lvstyrelsen b�r inte g� ut�ver vad
som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till de �ndam�l som har f�ranlett den. Lag
(2010:1408).

4 � Kommunerna f�r ta ut skatt f�r sk�tseln av sina angel�genheter. Lag
(2010:1408).

5 � Kommunerna f�r i lag �l�ggas att bidra till kostnaden f�r andra kom-
muners angel�genheter, om det kr�vs f�r att uppn� likv�rdiga ekonomiska
f�ruts�ttningar. Lag (2010:1408).

6 � F�reskrifter om grunderna f�r �ndring i rikets indelning i kommuner
meddelas i lag. Lag (2010:1408).

15 kap. Krig och krigsfara
Inkallande av riksdagen

1 � Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen
kalla riksdagen till sammantr�de. Den som utf�rdar kallelsen kan besluta att
riksdagen ska sammantr�da n�gon annanstans �n i Stockholm. Lag
(2010:1408).

Krigsdelegationen

2 � �r riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs-
delegation tr�da i riksdagens st�lle, om f�rh�llandena kr�ver det.

Om riket �r i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska tr�da i

riksdagens st�lle av Utrikesn�mndens ledam�ter enligt n�rmare best�mmel-
ser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samr�d ske med stats-
ministern, om det �r m�jligt. Hindras n�mndens ledam�ter av krigsf�r-
h�llandena att sammantr�da, meddelas beslutet av regeringen. Om riket �r i
krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesn�mndens ledam�ter i f�rening med
statsministern. F�r ett s�dant beslut kr�vs att statsministern och sex av
n�mndens ledam�ter r�star f�r det.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samr�d eller var f�r sig besluta att

riksdagen ska �terta sina befogenheter. Beslutet ska fattas s� snart f�r-
h�llandena medger det.

SFS

2022:1600

Best�mmelser om krigsdelegationens sammans�ttning meddelas i riks-

dagsordningen. Lag (2010:1408).

3 � Medan krigsdelegationen �r i riksdagens st�lle ut�var den riksdagens
befogenheter. Den f�r dock inte fatta beslut som avses i 11 � f�rsta stycket
f�rsta meningen eller andra eller fj�rde stycket.

Krigsdelegationen beslutar sj�lv om formerna f�r sin verksamhet. Lag

(2010:1408).

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

4 � �r riket i krig och kan regeringen till f�ljd av detta inte fullg�ra sina
uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om reger-
ingens arbetsformer. Lag (2010:1408).

Regeringens befogenheter

5 � �r riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till
f�ljd av detta fullg�ra sina uppgifter, ska regeringen fullg�ra dessa i den
utstr�ckning det beh�vs f�r att skydda riket och slutf�ra kriget.

Regeringen f�r inte med st�d av f�rsta stycket stifta, �ndra eller upph�va

grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag
(2010:1408).

6 � �r riket i krig eller krigsfara eller r�der s�dana extraordin�ra f�r-
h�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit
sig i, kan regeringen med st�d av bemyndigande i lag genom f�rordning
meddela s�dana f�reskrifter i visst �mne som enligt grundlag annars ska
meddelas genom lag. Om det beh�vs med h�nsyn till f�rsvarsberedskapen,
kan regeringen �ven i annat fall med st�d av bemyndigande i lag genom
f�rordning best�mma att en i lag meddelad f�reskrift om rekvisition eller
annat s�dant f�rfogande ska b�rja eller upph�ra att till�mpas.

I en lag med ett s�dant bemyndigande ska det noga anges under vilka

f�ruts�ttningar bemyndigandet f�r utnyttjas. Bemyndigandet medf�r inte
r�tt att stifta, �ndra eller upph�va grundlag, riksdagsordningen eller lag om
val till riksdagen. Lag (2010:1408).

Begr�nsningar av fri- och r�ttigheter

7 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 � f�rsta stycket
inte till�mpas. Detsamma g�ller om krigsdelegationen i annat fall har tr�tt i
riksdagens st�lle. Lag (2010:1408).

Befogenheter f�r andra myndigheter �n regeringen

8 � �r riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med st�d av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska
fullg�ras av regeringen i st�llet ska fullg�ras av en annan myndighet. Ett
s�dant bemyndigande f�r inte omfatta n�gon befogenhet enligt 5 eller 6 �,
om det inte endast �r fr�ga om beslut att en lag i ett visst �mne ska b�rja
till�mpas. Lag (2010:1408).

SFS

2022:1600

F�rh�llanden under ockupation

9 � Riksdagen eller regeringen f�r inte fatta beslut p� ockuperat omr�de.
P� s�dant omr�de f�r inte heller ut�vas befogenhet som n�gon har i egenskap
av riksdagsledamot eller statsr�d.

Varje offentligt organ ska p� ockuperat omr�de handla p� det s�tt som

b�st gagnar f�rsvarsanstr�ngningarna och motst�ndsverksamheten samt
civilbefolkningens skydd och svenska intressen i �vrigt. Inte i n�got fall f�r
ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en �tg�rd som i strid mot
folkr�ttens regler �l�gger n�gon av rikets medborgare att l�mna ockupa-
tionsmakten bist�nd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala f�rsamlingar f�r inte h�llas

p� ockuperat omr�de. Lag (2010:1408).

Statschefen

10 � �r riket i krig, b�r statschefen f�lja regeringen. Om statschefen
befinner sig p� ockuperat omr�de eller p� annan ort �n regeringen, ska han
eller hon anses hindrad att fullg�ra sina uppgifter som statschef. Lag
(2010:1408).

Val till riksdagen

11 � �r riket i krig, f�r val till riksdagen h�llas endast efter beslut av
riksdagen. �r riket i krigsfara, n�r ordinarie val ska h�llas, kan riksdagen
besluta att skjuta upp valet. Ett s�dant beslut ska ompr�vas inom ett �r och
d�refter med h�gst ett �rs mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
g�llande endast om minst tre fj�rdedelar av riksdagens ledam�ter r�star f�r
det.

Om riket till n�gon del �r ockuperat, n�r val ska h�llas, beslutar riksdagen

de j�mkningar av reglerna i 3 kap. som beh�vs. Undantag f�r dock inte g�ras
fr�n 3 kap. 1, 4, 5, 79 och 12 ��. Vad som s�gs om riket i 3 kap. 5 �, 7 �
andra stycket och 8 � andra stycket ska i st�llet g�lla den del av riket f�r
vilken val ska h�llas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utj�m-
ningsmandat.

Ordinarie val, som till f�ljd av f�rsta stycket inte h�lls p� f�reskriven tid,

ska h�llas s� snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upph�rt.
Regeringen och talmannen ska i samr�d eller var f�r sig se till att de �tg�rder
som beh�vs f�r detta blir vidtagna.

Har ordinarie val till f�ljd av denna paragraf h�llits p� en annan tid �n n�r

det annars skulle ha �gt rum, ska riksdagen best�mma tiden f�r d�rn�st
f�ljande ordinarie val till den m�nad under fj�rde eller femte �ret efter det
f�rst n�mnda valet, d� ordinarie val ska h�llas enligt riksdagsordningen. Lag
(2010:1408).

Beslutander�tten i kommunerna

12 � Om riket �r i krig eller krigsfara eller om det r�der s�dana extra-
ordin�ra f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket
har befunnit sig i, ut�vas beslutander�tten i kommunerna p� det s�tt som
anges i lag. Lag (2010:1408).

Rikets f�rsvar

13 � Regeringen f�r s�tta in rikets f�rsvarsmakt i enlighet med inter-
nationell r�tt f�r att m�ta ett v�pnat angrepp mot riket eller f�r att hindra en
kr�nkning av rikets territorium.

SFS

2022:1600

Regeringen f�r uppdra �t f�rsvarsmakten att anv�nda v�ld i enlighet med

internationell r�tt f�r att hindra kr�nkning av rikets territorium i fred eller
under krig mellan fr�mmande stater. Lag (2010:1408).

Krigsf�rklaring

14 � F�rklaring att riket �r i krig f�r, utom vid ett v�pnat angrepp mot riket,
inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408).

Vapenstillest�nd

15 � Regeringen f�r ing� �verenskommelse om vapenstillest�nd utan att
inh�mta riksdagens godk�nnande och utan att r�dg�ra med Utrikesn�mnden,
om uppskov med �verenskommelsen skulle inneb�ra fara f�r riket. Lag
(1979:933).

Ins�ttande av v�pnade styrkor

16 � Regeringen f�r s�nda svenska v�pnade styrkor till andra l�nder eller
i �vrigt s�tta in s�dana styrkor f�r att fullg�ra en internationell f�rpliktelse
som har godk�nts av riksdagen.

Svenska v�pnade styrkor f�r i �vrigt s�ndas till andra l�nder eller s�ttas in

1. det �r medgett i lag som anger f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden, eller
2. riksdagen medger det i ett s�rskilt fall. Lag (2010:1408).

1. Genom denna regeringsform3 upph�ves den �ldre regeringsformen.

Den �ldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag till�m-
pas i st�llet f�r den nya regeringsformen till utg�ngen av det �r under vilket
riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, �ven
d�refter.

6. �ldre f�rfattning eller f�reskrift g�ller fortfarande trots att den inte har

tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mpning av denna
regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och
riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, f�r utnyttjas �ven efter den
under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen best�mmer n�got annat.

Best�mmelserna i 8 kap. 18 � i denna regeringsform ska g�lla i fr�ga om

�ldre f�rfattning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riks-
dagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag (2014:1385).

7. Best�mmelser i �ldre lag eller annan f�rfattning om Konungen eller

Kungl. Maj:t skall [&] g�lla regeringen, s�vida det icke f�ljer av f�rfattning
eller i �vrigt framg�r av omst�ndigheterna att konungen personligen, H�gsta
domstolen, Regeringsr�tten eller kammarr�tt �syftas.

F�reskrift som enligt �ldre lag eller annan f�rfattning skall beslutas av

Konungen och riksdagen gemensamt skall i st�llet beslutas genom lag.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till eller avses d�r

eljest f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna regeringsform,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

3 1974:152.

SFS

2022:1600

14. Genom denna regeringsform g�rs ej �ndring i vad som hittills g�llt

enligt 2 � i den �ldre regeringsformen. Lag (1985:864).

1. �ndringarna i regeringsformen4 tr�der i kraft den 1 januari 1977.
2. Utan hinder av 2 kap. 13 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r

s�rbehandling p� grund av k�n, sin giltighet tills vidare. En s�dan f�reskrift
f�r �ndras, �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling. (Lag
2014:1385).

3. har upph�vts genom lag (1998:1700).
4. Utan hinder av 2 kap. 1 � 3 och 14 � f�rsta stycket f�r det i lag

f�reskrivas att filmer och videogram inte f�r f�revisas offentligt om de inte
dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan visning. I lag f�r det ocks� f�reskrivas
att offentlig uppspelning av r�rliga bilder ur en databas inte f�r ske, om inte
bilderna dessf�rinnan har godk�nts f�r s�dan uppspelning. (Lag 2010:1408).

5. �ldre f�rfattning eller f�reskrift �ger fortsatt giltighet utan hinder av

att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid till�mp-
ningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

1. �ndringarna i regeringsformen5 tr�der i kraft den 1 januari 1980.
2. �ldre f�reskrift om skatt eller avgift skall till�mpas utan hinder av

2 kap. 10 � andra stycket.

1. Denna lag6 tr�der i kraft den 1 januari 2011.
2. F�r tiden l�ngst fram till och med den 31 december 2015 beh�ller �ldre

f�reskrifter, som inneb�r betydande intr�ng i den personliga integriteten, sin
giltighet utan hinder av 2 kap. 6 � andra stycket. S�dana f�reskrifter f�r fram
till dess �ndras �ven om �ndringen inneb�r att intr�nget best�r.

3. Utan hinder av 2 kap. 12 � beh�ller �ldre f�reskrifter, som inneb�r s�r-

behandling p� grund av sexuell l�ggning, sin giltighet tills vidare. S�dana
f�reskrifter f�r �ndras �ven om �ndringen inneb�r fortsatt s�rbehandling.

4. Utan hinder av 11 kap. 3 � beh�ller �ldre f�reskrifter om f�rdelning av

d�mande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.

5. �ldre f�reskrifter och bemyndiganden g�ller fortfarande utan hinder av

att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess
nya lydelse.

6. Om det i en lag eller annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift som

har ersatts genom en best�mmelse i regeringsformen i dess nya lydelse,
till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen.

1. Denna lag7 tr�der i kraft den 1 januari 2015.
2. Best�mmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 �� i den nya lydelsen till�mpas

f�rsta g�ngen vid ordinarie val till riksdagen 2018.

4 1976:871.
5 1979:933.
6 2010:1408.
7 2014:1385.

SFS

2022:1600

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2023.

P� regeringens v�gnar

ULF KRISTERSSON

GUNNAR STR�MMER
(Justitiedepartementet)

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2022:1600 Lag om ändring i regeringsformen

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se