SFS 1985:1057
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1985:1057 Lag
Utkom från trycket
om aiisvarighet föF lokala kabelsändningar;
den 30 december 1985
Utfärdad den 17 december 1985.
Enligt riksdag ens beslut' föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller ljudradio- och televisionsprogram (radioprogram)
som sänds med stöd av lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar.
I 2 -10 §§ föreskrivs om yttrandefriheten i program i sådana egensänd-
ningar som avses i lagen om lokala kabelsändningar.
I 11 -23 §§ finns bestämmelser om inskränkningar i vissa fall i rätten att
sända enligt lagen om lokala kabelsändningar. I den lagen finns bestämmel
ser om sådana inskränkningar också i andra fall.
Yttrandefriheten i egensändningar
2 § Föreskrifterna i 2 §, 5 § a ndra stycket, 7 § för sta, tredje och fiärde
styckena samt 8-9 a §§ radioansvarighetslagen (1966:756) är tillämpliga
på radioprogram som anges i 1 § andra sty cket. Därvid skall vad som sägs
om radioprogram, programföretag och radioansvarighetslagen i stället
avse program som anges i 1 § andra stycket, den som bedriver egensänd
ningar respektive denna lag.
Första stycket gäller inte program eller delar av program som består i en
direktsändning av en dagshändelse eller av en sådan gudstjänst eller offent
lig tillställning som anordnas av någon annan än den som bedriver egen-
sändningen. Inte heller gäller 5, 6 och 8 §§ denna lag sådana program eller
delar av program.
I frågor som inte behandlas i de an givna föreskrifterna i radioansvarig
hetslagen eller i denn a lag gäller vad som föresk rivs i andra författningar.
2320
' Prop. 1984/85; 208, KU 19 85/86: 7. rskr. 74.
¬
3 § Den som avser att bedriva egensändningar skall för programverk-
SFS 1985:1057
samheten utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefri
hetsbrott. Ett lokalt kabelsändarföretag får utse en programutgivare för
vaije kanal. Mot programutgivarens vilja får ingenting sändas i den verk
samhet f^yilken han är utsedd.
_ _
_
En programutgivare skall vara myndig och ha hemvist i Sverige. Han får
inte vara i konkurstillstånd. Den som skall bedriva egensändningar skall
anmäla vem som är programutgivare till kabelnämnden.
Om den som är utsedd till progr amutgivare inte längre är behörig eller
om hans uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna ome
delbart utse en ny programutgivare.
4 § Den som skall bedriva egensändningar får utse en eller flera personer
att vara ställföreträdare för en programutgivare. Ställs sändningstid till
förfogande för annan enligt 15 § första stycket lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar, får kabelsändarföretaget utse en särskild programutgi
vare för de program som sänds under denna tid.
Föreskrifterna i 3 § andra stycket gäller också i fråga om ställföreträdare
och särskilda programutgivare. När en ställföreträdare eller särskild pro
gramutgivare tjänstgör som programutgivare gäller vad som föreskrivs i
3 § första stycket tredje meningen honom i stället för den enligt 3 § utsedde
programutgivaren.
5 § Vaije egensändning av ett radioprogram skall avslutas med uppgift
om vem som bedriver sändningen. Om en ställföreträdare eller en särskild
programutgivare tjänstgör som programutgivare, skall uppgift också läm
nas om detta.
6 § Den som är anmäld som programutgivare är ansvarig för yttrandefri
hetsbrott i program som sänds i den verksamhet för vilken han är utsedd.
Har en ställföreträdare eller särskild programutgivare tjänstgjort som pro
gramutgivare och har uppgift om detta lämnats i sändninge n, är dock han
ansvarig för programmet.
Ansvarar ingen enligt förs ta stycket, är den som bedriver sändningarna
ansvarig för yttrandefrihetsbrott i programmen. Denne svarar också i
stället för programutgivare, ställföreträdare eller särskild programutgivare,
om den utsedde inte hade anmälts till kabelnämnden eller saknade behörig
het eller om hans uppdrag hade upphört.
Ansvar för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller för medverkan till
ett sådant brott får inte ådömas någon annan än den som är ansvarig enligt
första eller andra stycket.
7 § För skada på grund av yttrandefrihetsbrott i ett radio program svarar
den som enligt 6 § är ansvarig för brottet. Om ett yttrandefrihetsbrott har
begåtts i ett sådant program eller en sådan del av ett program som avses i
2 § andra stycket, åligger skadeståndsskyldigheten gärningsmannen eller,
om flera har medverkat till brottet, gärningsmannen och övriga medver
kande i förening.
Den som har bedrivit egensändningen är skyldig att ersätta skadan
tillsammans med den so m är ansvarig för brottet.
2321
¬
\
SFS 1985:1057
Skadeståndsskyldighet får inte åläggas någon annan än den som är
ansvarig för skadan enligt första eller andra stycket.
8 § Den som enligt 6 § är ansvarig för innehållet i ett radioprogram skall
anses ha haft kännedom om innehållet och ha medgett att programmet
sändes.
9 § Den som bedriver egensändningarna skall se till at t varje program
som sänds spelas in och att inspelningen bevaras minst sex månader från
sändningen. Rätt att kostnadsfritt ta del av en sådan inspelning och få en
utskrift av vad som har yttrats i progra mmet har
1. justitiekanslern,
2. en enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott mot honom har
begåtts i programmet eller att han har lidit skada på grund av ett yttrande
frihetsbrott i progra mmet, om det inte är uppenbart att han inte berörs av
programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.
10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra
någon av sina skyldigheter enligt 9 § döms till böter eller fängelse i högst
ett år.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansv ar för brott som avses i första
stycket.
Inskränkningar i rätten att sända
11 § Fortsatt vidaresändning av en programkanal från satellit får förbju
das om
1. det i kanalen vid upprepade tillfällen har förekommit program som
har innehållit rörliga bilder med skildringar av sexuellt våld eller tvång eller
med närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot människor
eller djur, samt sändningarna inte har varit försvarliga med hänsyn till
syftet och sammanhanget samt omständigheterna i övrigt,
2. kanalen har varit ensidigt inriktad på sändningar av pornografiska
bilder eller våldsskildringar i bild, eller
3. det i kanalen vid upp repade tillfällen har förekommit program varige
nom någon har uttryckt hot mot eller missaktning för en folkgrupp eller
annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
12 § Ett tillstånd till egensändningar får återkallas
1. under de förutsättningar som anges i 1 1 § 1,
2. om det i kanalen vid upprepade tillfällen annars har förekommit
sändningar av pornografiska bilder eller om sändningarna har varit ensidigt
inriktade på våldsskildringar i bild eller
3. under de förutsättningar som anges ill § 3.
På samma grunder som anges i första stycket får förordnas att den som
bedriver egensändningar i en upplåten kanal skall upphöra med sändnin g
arna.
2322
¬
13 § Ett förbud enligt 11 § eller et t förordnande enligt 12 § får meddelas
SFS 1985; 1057
endast om det med hänsyn till gärningarnas art och programkanalens
karaktär och inriktning är godtagbart från yttrande- och informationsfri
hetssynpunkt. I övrigt skall frågor som avses i 11 och 12 §§ bedömas ef ter
samma grunder som gäller för bedömning av missbruk av tryckfriheten
enligt 1 kap. 4 § tr yckfrihetsförordningen.
14 § Talan om åtgärd enligt 11 eller 12 § förs av justitiekanslern.
15 § En framställning om förbud mot fortsatt vidaresändning av en pro
gramkanal från satellit upptas av Stockholms tingsrätt.
En framställning om återkallelse av tillstånd till egensändningar eller om
förordnande att den som har fatt en kanal upplåten till sig skall upphöra
med sina sändningar skall upptas av den tingsrätt som är behörig att uppta
tryckfrihetsmål från den kommun som sändningsrätten avser.
16 § En framställning om förbud mot vidaresändning av en program
kanal från en satellit skall delges dem som har tillstånd till satellitsändning
ar.
En framställning om återkallelse av tillstånd till egensändningar eller om
förordnande att den som har fått en kanal upplåten till sig skall upphöra
med sina sändningar skall delges den vars rätt att sända det är fråga om.
Den som delges framställningen skall uppmanas att inkomma med en
förklaring över den inom viss tid, högst Qorton dag ar från delgivningen.
Avser framställningen förbud mot vidaresändning av en programkanal från
en satellit skall upplysning också lämnas om innehållet i 21 § tredje
stycket.
17 § Rätten skall vid förberedande behandling i den utsträckning det
behövs bereda målet så att det kan avgöras vid en huvudförhandling som
slutförs i ett enda sammanhang. Rätten får efter omständigheterna bestäm
ma i vilken mån den förberedande behandlingen skall vara muntlig eller
skriftlig.
18 § När målet är förberett skall rätten sätta ut en tid för huvudförhand
lingen. Denna skall hållas inom fjorton dagar från det att den förberedande
behandlingen har avslutats, om inte särskilda skäl talar för ett längre
uppskov.
19 § Frågan om justitiekanslerns framställning bör bifallas skall prövas
av en jury med nio medlemmar.
Om minst sex jurym än är ense om att framställningen bör bifallas, skall
också rätten pröva frågan. I annat fall skall j ustitiekanslerns framställning
ogillas.
I sist nämnda fall får talan inte föras mot domen i den dele n.
20 § När ett förbud enligt 11 § el ler ett förordnande enligt 12 § a ndra
stycket meddelas, skall rätten bestämma en tid om högst ett år under
vilken förbudet eller förordnandet skall gälla.
När ett tillstånd återkallas enligt 12 § första stycket, skall rätten bestäm-
2323
ma en tid om högst et t år inom vilken nytt tillstånd inte får ges.
¬
v
' ' •
SFS 1985:1057
21 § De som är jurymän för tryckfrihetsmål är behöriga att medverka i
juryn.
Bestämmelserna i 12 kap. 10-12 §§ och 14 kap. 1 -3 §§ tryckfrihetsför
ordningen och i 4— 9 och 11 §§ lagen (1949:16 4) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål skall tillämpas också i mål om åtgärd
enligt 11 eller 12 §. Vad som där sägs om frågan, om brott föreligger, skall
därvid i stället avse Jrågan, om justitiekanslerns framställning bör bifallas.
Kallelser och andra meddelanden i mål om förb ud enligt 11 § behöver
inte tillställas andra tillståndshavare än dem som har avgett förklaring eller
som på annat sätt särskilt har begärt detta. Underrättelse om utgången i
målet skall dock lämnas alla tillståndshavare.
22 § Bifalls ju stitiekanslerns framställning, skall motparten åläggas at t
ersätta kostnader som enligt rättens beslut har utgått av allmänna medel
endast om det finns särskilda skäl till det. Om justitiekanslerns framställ
ning ogillas har motparten rätt till ersättning av allmänna medel för kostna
der som varit skäligen påkallade för att ta till vara hans rätt.
23 § Tingsrätten får förordna att en dom, varigenom justitiekanslerns
framställning bifalls, skall lända till efterrättelse utan hinder av att den
överklagas.
Ett förbud enligt 11 § gäller även mot den som har fått tillstånd till
satellitsändningar efter det att framställningen om förbud gjordes.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
På regeringens vägnar
SVANTE LUNDKVIST
STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)
¬