SFS 1980:101

Lag

SFS 1980:101

om ändring i rättegångsbalken;

Utkom från trycket

den 1 april 1980

utfårdad den 20 mars 1980.

Enligt riks dagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

dels att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 8 kap. 4 och 7 §§. 23 kap. 14 §, 36 kap. 5 §, 38

kap. 8 § samt 39 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skal l införas en ny paragraf, 38 kap. 9 §, av nedan angiv­

na lydelse.

5 kap.

I F Förhandling vid domstol skall vara offentlig.

Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för

vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen
(1980:100), må rät ten, om det b edömes vara av synnerlig vikt att uppgiften

ej röjes, föror dna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas

inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom stängda
dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 15
eller 16 § sekretesslagen eller, i vad av ser domstolsförhandling under för­

undersökning i brottmål eller därmed likställt mål elle r ärende, enligt 5
kap. 1 § eller 9 kap. 17 § samma lag.

' Prop. 1979/80: 2, KU 37, rskr 179.

^ Senaste lydelse 1975: 240. Ändringen innebär bl. a. alt tredje stycket upphävs.

279

¬

SFS 1980:101

Förhör med den som är under femton år eller lider av sinnessjukdom

sinnesslöhet eller annan rubbning av sjalsverksamheten må hållas

stängda dörrar.

Är eljest för

stängda dörrar, vare det gällande

'nom

längda dörrar.

Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att forhandling må hållas ino„,

.I:

^rtrrijr vnfC Hct CällandC.

4 § Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid forebrin,.

ats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i s<kre

tesslagen (1980:100). äge rätten förordna att uppgiften icke får uppenbaras

5 § Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dönar
om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inotri
stängda dörrar, må, utom rä ttens ledamöter, närvara endast .sådan räitcris

tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäläro

därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan överläggninj

Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utstrlckning

domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av förordnande om
sekretess enligt 12 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall

dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.

280

8 kap.

4 §3 Vid utövande av sin verksamhet skall advokat redbart och nitisktui-

föra honom anför trodda uppdrag och i al lt iakttaga god advokatsed. Om

tystnadsplikt för advokat vid allmän advokatbyrå föreskrivs i 9 ka p. 95
sekretesslagen (1980: 100). Annan advokat är skyldig att, där god advoka!-

sed så fordrar, förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning.

Verksamhet som advokat får icke bedrivas i bolag med annan än advo­

kat eller i aktiebolag, om ej advokatsamfundets styrelse medgiver undan­

tag.

Det åligger advokat att hålla penningmedel och andra tillgångar, som til ­

hora hans huvudm än, skilda från vad honom tillhör.

förf

' sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som eljest

na

ur advokatsamfundet. Äro omständigheler-

Årido:^^^^^ f

tilldelas honom,

varnina eller

advokat de plikter, som åvila honom som advokat, ml

försvårande mT^"

honom. Äro omständigheterna synnerligen

Fråga om ut ,

."^^^'^itas ur samfundet.

föndets sivreke^pu'"'^sagts, varning eller erinran prövas av sam-

dets organ.

bestämts i stadgarna, av annat samfuir

honom sådan oml'i"svensk medborgare eller inträder beträffande

i'^hc må antagas ti llTn'^

^ ^ hindra eller tredje stycke'

träda; gör han det

samfundet, vare han skyldig att genast "t

vare. om advoka t

styrelsen om hans uteslutning. Samma ng

hvarstå såsom ledamot av s'^

styrelsen ej medgiver, att han m

¬

I beslut, varigenom någon uteslu tits ur samfundet, må förordnas, att be­

slutet genast skall gå i verkstä llighet.

Brott mot lystna dsplikt enligt 4 § första stycket tredje meningen må ej

åtalas av annan än justitiekanslern. Åtal må väckas endast om det är påkal­

lat från allm än synpunkt.

23 kap,

14 § Undersökningsledaren äge inhämta yttrande av sakkunnig. Finnes

redan under förundersökningen sakkunnig böra utses av rätten, äge under-

sökningslcdaren framställa begäran därom. Han äge ock hos rätten begära

föreläggande, a tt skriftligt bevis skall fö retes eller föremål tillhandahållas

för besiktning, eller förordnande, att allmän handling som kan antagas äga

betydelse som bevis skall tillhandahållas vid förundersökningen.

36 kap.
5

Den som till föl jd av 2 ka p. I eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen

(1980: 100) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av de ssa lagrum,
ej äger lämna uppgift må ej höras som vittne därom utan tillstånd från den

myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.

Ej heller må advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska,

kurator vid familjerådgivningsbyrå, som drives av kommun, landstings­

kommun, församling eller kyrklig samfällighet, eller deras biträden höras

angående något, som på grund av denna deras ställning förtrolls dem eller

de i samband därmed erfarit, med mindre det är i lag medgivet eller den, till

vilkens förmån tystnadsp likten gäller, samtycker därtill.

Rättegångsombud, biträde eller försvarare må e j höras som vittne om

vad för uppdragets fullgörande förtrolls honom, med mindre paiten medgi­
ver, att det må y ppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket sägs vare annan än för­

svarare skyldig att avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.

Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat.

Präst inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i såda nt

samfund intager motsv arande ställning må icke höras som vittne om något

som han vid ensk ilt skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigt

har erfarit.

Den som har tystna dsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 §

radioansvarighetslagen (1966:756) eller 1 § lagen (1978:48 0) om ansva rig-
hel i försöksverksamhet med närradio må höras som vit tne om förhållande
som tystnadsplikten avser endast i den mån det stadgas i nämnda lagrum.

38 kap.

8 8 Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bev is, äge rätten
förordna att handlingen skall tillhandahållas.

Första stycket gäller ej

^ Senaste lydelse 1979:927.

SFS 1980:101

281

¬

SFS 1980:101

, handling som innehåller uppgift, för v.lken gäller sekretess till Po,.

av nap I eller 2 seller 3 kap. I § se kretesslagen (1980:100) eller bes,äi.

mclse t^^ll vilke n h änvisas i något av dessa lagrum med m.ndre den my,

Vighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar givit si,, i , .

^'2"''handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med

handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket ej mj
höras därom;

3. handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras,

med mindre synnerlig anledn ing förekommer.

9 § Har bestämmelser som avviker från vad som föreskrivs i l-g

meddelats om skyldighet att förete skriftlig handling, skall de gälla.

39 kap.
5 § Innehar någon förem ål, som lämpligen kan flyttas till rätten och son

kan antagas äga betydelse som bevis, vare han skyldig att tillhandahålla

det för syn; sådan skyldighet åligge dock ej i bro ttmål den misstänkte el er

den som til l honom stå r i sådant förhållande, som avses i 3 6 kap. 3 §. Stad­
gandet i 36 kap. 6 S om vittnes rätt att vägra att yttra sig äge motsvarande
tillämpning i fråga om rätt för part eller annan att vägra att tillhandahålla
föremål för sy n. Om skyldighet att förete skriftlig handling för syn gäl e

vad i 38 kap. 2 § är stadgat.

Vad i 3 8 kap. 3-9 är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande

föremål eller skriftlig hand ling, som skall tillhandahållas försyn.

Denna lag träder i kraft den I janu ari 1981.

På regeringe ns vägnar

CARL AXEL PETRI

Hans Corell

(.lustitiedepartementet)

¬