SFS 1980:101

Ersättningsrätt Förvaltningsrätt Processrätt

Start / Förvaltningsrätt / Lag (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet / SFS 1980:101

800101.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1980:101 om �ndring i r�tteg�ngsbalken; Utkom fr�n trycket den 1 april 1980 utf�rdad den 20 mars 1980. Enligt riks dagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken dels att 5 kap. 1, 4 och 5 ��, 8 kap. 4 och 7 ��. 23 kap. 14 �, 36 kap. 5 �, 38 kap. 8 � samt 39 kap. 5 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skal l inf�ras en ny paragraf, 38 kap. 9 �, av nedan angiv� na lydelse. 5 kap. I F F�rhandling vid domstol skall vara offentlig. Kan det antagas att vid f�rhandling kommer att f�rebringas uppgift, f�r vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), m� r�t ten, om det b ed�mes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej r�jes, f�ror dna att f�rhandlingen i vad den ang�r uppgiften skall h�llas inom st�ngda d�rrar. �ven i annat fall m� f�rhandling h�llas inom st�ngda d�rrar, om sekretessen g�ller enligt 7 kap. 22 �, 8 kap. 17 � eller 9 kap. 15 eller 16 � sekretesslagen eller, i vad av ser domstolsf�rhandling under f�r� unders�kning i brottm�l eller d�rmed likst�llt m�l elle r �rende, enligt 5 kap. 1 � eller 9 kap. 17 � samma lag. ' Prop. 1979/80: 2, KU 37, rskr 179. ^ Senaste lydelse 1975: 240. �ndringen inneb�r bl. a. alt tredje stycket upph�vs. 279 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1980:101 F�rh�r med den som �r under femton �r eller lider av sinnessjukdom sinnessl�het eller annan rubbning av sjalsverksamheten m� h�llas st�ngda d�rrar. �r eljest f�r st�ngda d�rrar, vare det g�llande 'nom l�ngda d�rrar. �r eljest f�r s�rskilt fall f�reskrivet, att forhandling m� h�llas ino, .I: ^rtrrijr vnfC Hct C�llandC. 4 � Har f�rhandling h�llits inom st�ngda d�rrar och har d�rvid forebrin,. ats uppgift, f�r vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i s<kre tesslagen (1980:100). �ge r�tten f�rordna att uppgiften icke f�r uppenbaras 5 � �verl�ggning till dom eller beslut skall h�llas inom st�ngda d�nar om r�tten ej finner det kunna ske offentligt. H�lles �verl�ggning inotri st�ngda d�rrar, m�, utom r� ttens ledam�ter, n�rvara endast .s�dan r�itcris tj�nsteman, som har att taga befattning med m�let. N�r s�rskilda sk�l�ro d�rtill, m� r�tten medgiva �ven annan att n�rvara vid s�dan �verl�ggninj Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utstrlckning domen eller beslutet inneh�ller uppgift som omfattas av f�rordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 � andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall dock avkunnandet ske inom st�ngda d�rrar. 280 8 kap. 4 �3 Vid ut�vande av sin verksamhet skall advokat redbart och nitisktui- f�ra honom anf�r trodda uppdrag och i al lt iakttaga god advokatsed. Om tystnadsplikt f�r advokat vid allm�n advokatbyr� f�reskrivs i 9 ka p. 95 sekretesslagen (1980: 100). Annan advokat �r skyldig att, d�r god advoka!- sed s� fordrar, f�rtiga vad han erfar i sin yrkesut�vning. Verksamhet som advokat f�r icke bedrivas i bolag med annan �n advo� kat eller i aktiebolag, om ej advokatsamfundets styrelse medgiver undan� tag. Det �ligger advokat att h�lla penningmedel och andra tillg�ngar, som til � hora hans huvudm �n, skilda fr�n vad honom tillh�r. f�rf ' sin verksamhet upps�tligen g�r or�tt eller som eljest na ur advokatsamfundet. �ro omst�ndigheler- �rido:^^^^^ f tilldelas honom, varnina eller advokat de plikter, som �vila honom som advokat, ml f�rsv�rande mT^" honom. �ro omst�ndigheterna synnerligen Fr�ga om ut , ."^^^'^itas ur samfundet. f�ndets sivreke^pu'"'^sagts, varning eller erinran pr�vas av sam- dets organ. best�mts i stadgarna, av annat samfuir honom s�dan oml'i"svensk medborgare eller intr�der betr�ffande i'^hc m� antagas ti llTn'^ ^ ^ hindra eller tredje stycke' tr�da; g�r han det samfundet, vare han skyldig att genast "t vare. om advoka t styrelsen om hans uteslutning. Samma ng hvarst� s�som ledamot av s'^ styrelsen ej medgiver, att han m � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I beslut, varigenom n�gon uteslu tits ur samfundet, m� f�rordnas, att be� slutet genast skall g� i verkst� llighet. Brott mot lystna dsplikt enligt 4 � f�rsta stycket tredje meningen m� ej �talas av annan �n justitiekanslern. �tal m� v�ckas endast om det �r p�kal� lat fr�n allm �n synpunkt. 23 kap, 14 � Unders�kningsledaren �ge inh�mta yttrande av sakkunnig. Finnes redan under f�runders�kningen sakkunnig b�ra utses av r�tten, �ge under- s�kningslcdaren framst�lla beg�ran d�rom. Han �ge ock hos r�tten beg�ra f�rel�ggande, a tt skriftligt bevis skall f� retes eller f�rem�l tillhandah�llas f�r besiktning, eller f�rordnande, att allm�n handling som kan antagas �ga betydelse som bevis skall tillhandah�llas vid f�runders�kningen. 36 kap. 5 Den som till f�l jd av 2 ka p. I eller 2 � eller 3 kap. 1 � sekretesslagen (1980: 100) eller best�mmelse, till vilken h�nvisas i n�got av de ssa lagrum, ej �ger l�mna uppgift m� ej h�ras som vittne d�rom utan tillst�nd fr�n den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inh�mtats. Ej heller m� advokat, l�kare, tandl�kare, barnmorska, sjuksk�terska, kurator vid familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun, landstings� kommun, f�rsamling eller kyrklig samf�llighet, eller deras bitr�den h�ras ang�ende n�got, som p� grund av denna deras st�llning f�rtrolls dem eller de i samband d�rmed erfarit, med mindre det �r i lag medgivet eller den, till vilkens f�rm�n tystnadsp likten g�ller, samtycker d�rtill. R�tteg�ngsombud, bitr�de eller f�rsvarare m� e j h�ras som vittne om vad f�r uppdragets fullg�rande f�rtrolls honom, med mindre paiten medgi� ver, att det m� y ppas. Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket s�gs vare annan �n f�r� svarare skyldig att avgiva utsaga i m�l ang�ende brott, f�r vilket icke �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Om tystnadsplikt f�r pr�st inom svenska kyrkan �r s�rskilt stadgat. Pr�st inom annat trossamfund �n svenska kyrkan eller den som i s�da nt samfund intager motsv arande st�llning m� icke h�ras som vittne om n�got som han vid ensk ilt skrifterm�l eller under sj�lav�rdande samtal i �vrigt har erfarit. Den som har tystna dsplikt enligt 3 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, 9 � radioansvarighetslagen (1966:756) eller 1 � lagen (1978:48 0) om ansva rig- hel i f�rs�ksverksamhet med n�rradio m� h�ras som vit tne om f�rh�llande som tystnadsplikten avser endast i den m�n det stadgas i n�mnda lagrum. 38 kap. 8 8 Om allm�n handling kan antagas �ga betydelse som bev is, �ge r�tten f�rordna att handlingen skall tillhandah�llas. F�rsta stycket g�ller ej ^ Senaste lydelse 1979:927. SFS 1980:101 281 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1980:101 , handling som inneh�ller uppgift, f�r v.lken g�ller sekretess till Po,. av nap I eller 2 seller 3 kap. I � se kretesslagen (1980:100) eller bes,�i. mclse t^^ll vilke n h �nvisas i n�got av dessa lagrum med m.ndre den my, Vighet som har att pr�va fr�ga om utl�mnande av handlingar givit si,, i , . ^'2"''handling vars inneh�ll �r s�dant, att n�gon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 � andra, tredje, fj�rde eller sj�tte stycket ej mj h�ras d�rom; 3. handling genom vars f�reteende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledn ing f�rekommer. 9 � Har best�mmelser som avviker fr�n vad som f�reskrivs i l-g meddelats om skyldighet att f�rete skriftlig handling, skall de g�lla. 39 kap. 5 � Innehar n�gon f�rem �l, som l�mpligen kan flyttas till r�tten och son kan antagas �ga betydelse som bevis, vare han skyldig att tillhandah�lla det f�r syn; s�dan skyldighet �ligge dock ej i bro ttm�l den misst�nkte el er den som til l honom st� r i s�dant f�rh�llande, som avses i 3 6 kap. 3 �. Stad� gandet i 36 kap. 6 S om vittnes r�tt att v�gra att yttra sig �ge motsvarande till�mpning i fr�ga om r�tt f�r part eller annan att v�gra att tillhandah�lla f�rem�l f�r sy n. Om skyldighet att f�rete skriftlig handling f�r syn g�l e vad i 38 kap. 2 � �r stadgat. Vad i 3 8 kap. 3-9 �r stadgat �ge motsvarande till�mpning betr�ffande f�rem�l eller skriftlig hand ling, som skall tillhandah�llas f�rsyn. Denna lag tr�der i kraft den I janu ari 1981. P� regeringe ns v�gnar CARL AXEL PETRI Hans Corell (.lustitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1980:101

om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

Utkom fr�n trycket

den 1 april 1980

utf�rdad den 20 mars 1980.

Enligt riks dagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken

dels att 5 kap. 1, 4 och 5 ��, 8 kap. 4 och 7 ��. 23 kap. 14 �, 36 kap. 5 �, 38

kap. 8 � samt 39 kap. 5 � skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skal l inf�ras en ny paragraf, 38 kap. 9 �, av nedan angiv�

na lydelse.

5 kap.

I F F�rhandling vid domstol skall vara offentlig.

Kan det antagas att vid f�rhandling kommer att f�rebringas uppgift, f�r

vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i sekretesslagen
(1980:100), m� r�t ten, om det b ed�mes vara av synnerlig vikt att uppgiften

ej r�jes, f�ror dna att f�rhandlingen i vad den ang�r uppgiften skall h�llas

inom st�ngda d�rrar. �ven i annat fall m� f�rhandling h�llas inom st�ngda
d�rrar, om sekretessen g�ller enligt 7 kap. 22 �, 8 kap. 17 � eller 9 kap. 15
eller 16 � sekretesslagen eller, i vad av ser domstolsf�rhandling under f�r�

unders�kning i brottm�l eller d�rmed likst�llt m�l elle r �rende, enligt 5
kap. 1 � eller 9 kap. 17 � samma lag.

' Prop. 1979/80: 2, KU 37, rskr 179.

^ Senaste lydelse 1975: 240. �ndringen inneb�r bl. a. alt tredje stycket upph�vs.

279

�

SFS 1980:101

F�rh�r med den som �r under femton �r eller lider av sinnessjukdom

sinnessl�het eller annan rubbning av sjalsverksamheten m� h�llas

st�ngda d�rrar.

�r eljest f�r

st�ngda d�rrar, vare det g�llande

'nom

l�ngda d�rrar.

�r eljest f�r s�rskilt fall f�reskrivet, att forhandling m� h�llas ino,

.I:

^rtrrijr vnfC Hct C�llandC.

4 � Har f�rhandling h�llits inom st�ngda d�rrar och har d�rvid forebrin,.

ats uppgift, f�r vilken hos domstolen g�ller sekretess som avses i s<kre

tesslagen (1980:100). �ge r�tten f�rordna att uppgiften icke f�r uppenbaras

5 � �verl�ggning till dom eller beslut skall h�llas inom st�ngda d�nar
om r�tten ej finner det kunna ske offentligt. H�lles �verl�ggning inotri
st�ngda d�rrar, m�, utom r� ttens ledam�ter, n�rvara endast .s�dan r�itcris

tj�nsteman, som har att taga befattning med m�let. N�r s�rskilda sk�l�ro

d�rtill, m� r�tten medgiva �ven annan att n�rvara vid s�dan �verl�ggninj

Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utstrlckning

domen eller beslutet inneh�ller uppgift som omfattas av f�rordnande om
sekretess enligt 12 kap. 4 � andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall

dock avkunnandet ske inom st�ngda d�rrar.

280

8 kap.

4 �3 Vid ut�vande av sin verksamhet skall advokat redbart och nitisktui-

f�ra honom anf�r trodda uppdrag och i al lt iakttaga god advokatsed. Om

tystnadsplikt f�r advokat vid allm�n advokatbyr� f�reskrivs i 9 ka p. 95
sekretesslagen (1980: 100). Annan advokat �r skyldig att, d�r god advoka!-

sed s� fordrar, f�rtiga vad han erfar i sin yrkesut�vning.

Verksamhet som advokat f�r icke bedrivas i bolag med annan �n advo�

kat eller i aktiebolag, om ej advokatsamfundets styrelse medgiver undan�

tag.

Det �ligger advokat att h�lla penningmedel och andra tillg�ngar, som til �

hora hans huvudm �n, skilda fr�n vad honom tillh�r.

f�rf

' sin verksamhet upps�tligen g�r or�tt eller som eljest

ur advokatsamfundet. �ro omst�ndigheler-

�rido:^^^^^ f

tilldelas honom,

varnina eller

advokat de plikter, som �vila honom som advokat, ml

f�rsv�rande mT^"

honom. �ro omst�ndigheterna synnerligen

Fr�ga om ut ,

."^^^'^itas ur samfundet.

f�ndets sivreke^pu'"'^sagts, varning eller erinran pr�vas av sam-

dets organ.

best�mts i stadgarna, av annat samfuir

honom s�dan oml'i"svensk medborgare eller intr�der betr�ffande

i'^hc m� antagas ti llTn'^

^ ^ hindra eller tredje stycke'

tr�da; g�r han det

samfundet, vare han skyldig att genast "t

vare. om advoka t

styrelsen om hans uteslutning. Samma ng

hvarst� s�som ledamot av s'^

styrelsen ej medgiver, att han m

�

I beslut, varigenom n�gon uteslu tits ur samfundet, m� f�rordnas, att be�

slutet genast skall g� i verkst� llighet.

Brott mot lystna dsplikt enligt 4 � f�rsta stycket tredje meningen m� ej

�talas av annan �n justitiekanslern. �tal m� v�ckas endast om det �r p�kal�

lat fr�n allm �n synpunkt.

23 kap,

14 � Unders�kningsledaren �ge inh�mta yttrande av sakkunnig. Finnes

redan under f�runders�kningen sakkunnig b�ra utses av r�tten, �ge under-

s�kningslcdaren framst�lla beg�ran d�rom. Han �ge ock hos r�tten beg�ra

f�rel�ggande, a tt skriftligt bevis skall f� retes eller f�rem�l tillhandah�llas

f�r besiktning, eller f�rordnande, att allm�n handling som kan antagas �ga

betydelse som bevis skall tillhandah�llas vid f�runders�kningen.

36 kap.
5

Den som till f�l jd av 2 ka p. I eller 2 � eller 3 kap. 1 � sekretesslagen

(1980: 100) eller best�mmelse, till vilken h�nvisas i n�got av de ssa lagrum,
ej �ger l�mna uppgift m� ej h�ras som vittne d�rom utan tillst�nd fr�n den

myndighet i vars verksamhet uppgiften har inh�mtats.

Ej heller m� advokat, l�kare, tandl�kare, barnmorska, sjuksk�terska,

kurator vid familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun, landstings�

kommun, f�rsamling eller kyrklig samf�llighet, eller deras bitr�den h�ras

ang�ende n�got, som p� grund av denna deras st�llning f�rtrolls dem eller

de i samband d�rmed erfarit, med mindre det �r i lag medgivet eller den, till

vilkens f�rm�n tystnadsp likten g�ller, samtycker d�rtill.

R�tteg�ngsombud, bitr�de eller f�rsvarare m� e j h�ras som vittne om

vad f�r uppdragets fullg�rande f�rtrolls honom, med mindre paiten medgi�
ver, att det m� y ppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket s�gs vare annan �n f�r�

svarare skyldig att avgiva utsaga i m�l ang�ende brott, f�r vilket icke �r
stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

Om tystnadsplikt f�r pr�st inom svenska kyrkan �r s�rskilt stadgat.

Pr�st inom annat trossamfund �n svenska kyrkan eller den som i s�da nt

samfund intager motsv arande st�llning m� icke h�ras som vittne om n�got

som han vid ensk ilt skrifterm�l eller under sj�lav�rdande samtal i �vrigt

har erfarit.

Den som har tystna dsplikt enligt 3 kap. 3 � tryckfrihetsf�rordningen, 9 �

radioansvarighetslagen (1966:756) eller 1 � lagen (1978:48 0) om ansva rig-
hel i f�rs�ksverksamhet med n�rradio m� h�ras som vit tne om f�rh�llande
som tystnadsplikten avser endast i den m�n det stadgas i n�mnda lagrum.

38 kap.

8 8 Om allm�n handling kan antagas �ga betydelse som bev is, �ge r�tten
f�rordna att handlingen skall tillhandah�llas.

F�rsta stycket g�ller ej

^ Senaste lydelse 1979:927.

SFS 1980:101

281

�

SFS 1980:101

, handling som inneh�ller uppgift, f�r v.lken g�ller sekretess till Po,.

av nap I eller 2 seller 3 kap. I � se kretesslagen (1980:100) eller bes,�i.

mclse t^^ll vilke n h �nvisas i n�got av dessa lagrum med m.ndre den my,

Vighet som har att pr�va fr�ga om utl�mnande av handlingar givit si,, i , .

^'2"''handling vars inneh�ll �r s�dant, att n�gon, som haft befattning med

handlingen, enligt 36 kap. 5 � andra, tredje, fj�rde eller sj�tte stycket ej mj
h�ras d�rom;

3. handling genom vars f�reteende yrkeshemlighet skulle uppenbaras,

med mindre synnerlig anledn ing f�rekommer.

9 � Har best�mmelser som avviker fr�n vad som f�reskrivs i l-g

meddelats om skyldighet att f�rete skriftlig handling, skall de g�lla.

39 kap.
5 � Innehar n�gon f�rem �l, som l�mpligen kan flyttas till r�tten och son

kan antagas �ga betydelse som bevis, vare han skyldig att tillhandah�lla

det f�r syn; s�dan skyldighet �ligge dock ej i bro ttm�l den misst�nkte el er

den som til l honom st� r i s�dant f�rh�llande, som avses i 3 6 kap. 3 �. Stad�
gandet i 36 kap. 6 S om vittnes r�tt att v�gra att yttra sig �ge motsvarande
till�mpning i fr�ga om r�tt f�r part eller annan att v�gra att tillhandah�lla
f�rem�l f�r sy n. Om skyldighet att f�rete skriftlig handling f�r syn g�l e

vad i 38 kap. 2 � �r stadgat.

Vad i 3 8 kap. 3-9 �r stadgat �ge motsvarande till�mpning betr�ffande

f�rem�l eller skriftlig hand ling, som skall tillhandah�llas f�rsyn.

Denna lag tr�der i kraft den I janu ari 1981.

P� regeringe ns v�gnar

CARL AXEL PETRI

Hans Corell

(.lustitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1980:101

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se