SFS 1984:940

SFS 1984:940

Lag

Utkom från trycket

den 19 december 1984

om ändring i t ullagen (1973:670);

utfärdad den 13 december 1984.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om tullagen (1973: 670)

dels att 3-5, 14, 20, 20 a, 39, 40, 44, 45 och 50 §§ ska ll ha nedan angivna

lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 40 c och 40 d §§, av

nedan angivna lydelse.

3

Innan vara förtullats får ej någon förfoga över den om ej annat följer

av denna lag.

Den som bedriver importverksamhet får, om tullmyndigheten medger

det, ta hand om och i övrigt förfoga över vara utan hinder av att den ej

förtullats. Den som betalar tull och annan införselavgift enligt 18 § får

förfoga över vara utan hinder av att avgift ej erlagts för den.

Regeringen el ler, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen

får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om införsel åsidosätts,

uppdra åt bolag eller förening som innehar tullupplag eller frihamn att
utföra tullmyndighetens kontroll när vara skall tas om hand av den som ha r

fått medgivande enligt andra stycket.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får för vissa fall

förordna om inskränkningar i rätten att förfoga över vara.

2000

' Prop. 1984/85: 50, SkU 18, rskr 56.

' .Senaste lydelse 1976; 532.

¬

4

En vara, som skall förtullas, anges till förtullning vid införseln eller,

SFS 1984:940

om den sänds under tullverkets överinseende till ort inom tullområdet, vid
ankomsten till den na ort. Förvaras en sådan vara på tullupplag eller tull­

lager eller i frih amn, anges den till förtullning innan förvaringen upphör.

En vara, som innehas med te mporär tullfrihet, anges till förtullning innan

den temporära tullfriheten upphör, om regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, generaltullstyrelsen inte föreskriver annat.

Har vara tagits om hand efter medgivande enligt 3 § andra stycket skall

den som erhållit medgivandet ange varan till förtullning inom den tid som

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen be­

stämmer. Blir varan inom samma tid föremål för behandling enligt 2 §

tredje stycket, skall vad nu sag ts om skyldighet att ange vara till förtullning

ej gälla.

5 § Den som anger en vara till förtullning eller som tagit hand om en vara

efter medgivande enligt 3 § and ra stycket är tullskyldig för varan.

Om tullskyldighet i särskilda fall föreskrivs i 39 och 40 §§.
Den som är tullskyldig skall utom tull erlägga annan införselavgift som

uppbärs av tullverket.

Anträffas inte någon som är tullskyldig, skall tull och annan införselav­

gift tas ut av varan. Om särskilda skäl föreligger kan generaltullstyrelsen

besluta att tull och annan införseiavgift inte skall tas ut av varan.

14 § Har den som är tullskyldig enligt 5 § första stycket i tulldeklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för tullt axeringen eller

underlåtit att lämna uppgift som han varit skyldig att lämna och har detta

föranlett att tull och annan införselavgift inte har fastställts eller har fast­

ställts till för lågt b elopp, sker eftertulltaxering. En sådan taxering får inte
ske, om det belopp som avses är ringa eller det med hänsyn till omständig­

heterna är uppenbart oskäligt att eftertulltaxering sker.

20 §'' Ränta utgår på tull eller annan införselavgift som skall betalas

1. på grund av omtulltaxering eller eftertulltaxering,
2. enligt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätt eller regeringsrät­

ten,

3. i fall som avses i 40 §, nä r tull eller annan införselavgift undandragits,

4. i fall som avses i 20 § första eller tredje stycket tullförordningen

(1973:979).

Har tull ell er annan införselavgift enligt preliminärt beslut erlagts med

lägre belopp än som slutligt fastställts utgår ränta på det överskjutande
beloppet.

Ränta enligt första eller andra stycket utgår dock ej på belopp som får

dras av vid redovisning av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Fördröjes utfärdande av särskild tullräkning till följd av att den som tagit

hand om va ra efter medgivande enligt 3 § an dra stycket icke angett varan
till förtullning inom föres kriven tid utgår ränta.

^ Senaste lydelse 1976:532.

Senaste lydelse 1979: 979.

2001

¬

SFS 1984:940

20 a

Ränta enligt 20 § utgår för visst kalenderår efter den räntesats;

som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid ut- •
gången av december det föregående året med tillägg av tre procentenheter.

För tid som infaller efter utgången av det år då införselavgiften slutligt

fastställes tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntebe­

lopp som u nderstiger femtio kronor påföres ej.

Vid beräkning av ränta enligt 20 § förs ta stycket 1. 2 eller 4 eller andra

stycket gäller att ränta utgår

från utgången av den andra månaden efter den då varan angavs till

förtullning, dock att ränta på avgift, som motsvarar tidigare återbetalat
avgiftsbelopp, utgår från utgången av den månad då beloppet återbeta­

lades,

till och med den månad då beloppet skall erläggas.
Ränta enligt 20 § första stycket 3 utgår

från utgången av den månad då varan infördes eller det olovliga förfaran­

det ägde rum,

till och med den månad då beloppet skall erläggas.
Ränta enligt andra och tredje stycken utgår ej för längre tid än två år

utom i fal l som a vses i 20 § första sty cket 4.

Ränta enligt 20 § flärde stycket utgår för den tid fördröjningen omfattar.
Har beslut, som föranlett ränta, ändrats på sådant sätt att ränta icke

skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belop p, skall ny beräkning

av ränta göras och för mycket påförd ränta återbetalas.

Ränta utgår ej på räntebelopp som tullskyldig ålägges betala enligt 20 §

utöver tidigare erlagd ränta.

Bestämmelserna i denn a lag om tull och annan införselavgift äger mot ­

svarande tillämpning beträffande ränta enligt denna paragraf.

39 § Om en oförtullad vara går förlorad, när den införs till tullområdet
eller sänds under tullverkets överinseende inom detta, är fraktföraren

tullskyldig för varan. Om ingen fraktförare åtagit sig att befordra varan, är

den som befordrat varan tullskyldig för den.

Om en oförtullad vara går förlorad, när den förvaras på tullupplag el ler

tullager eller i exportbutik eller frihamn är innehavaren av upplaget, lagret,

exportbutiken eller frihamnen tullskyldig för varan.

Om en oförtullad vara går förlorad, när den innehas med temporär

tullfrihet, är den som åtnjuter den temporära tullfriheten tullskyldig för

varan.

Den som visar att förlust av en vara inte beror på fel eller försumm else

av honom eller någon för vilken han svarar är inte tullskyldig enligt första-

tredje styckena. Om särskilda skäl föreligger kan generaltullstyrelsen med­

ge nedsättning av eller befrielse från tullen eller avgift en.

I fråga om tullskyldig som a vses i första-tredje styckena gäller bestäm­

melserna 17-16 §§ i tilläm pliga delar.

40 § Om någon infört eller låtit införa en vara utan att den angetts till
förtullning eller anmälts för behandling som av ses i 2 § tredje stycket eller
3 § andra stycket, är han skyldig att betala den tull och annan inför selavgift

2002

Senaste lydelse 1983:981.

¬

som skulle ha utgått om varan förtullats vid införseln. Detsamma gäller den

SFS 1984:940

som i samband med införsel av en vara i övrigt vidtagit s ådan åtgärd att

risk uppkommit för att varan skulle undgå förtullning.

Den som förfogat över en oförtullad vara som avses i 2 § tredje stycket i

strid mot föreskriven inskränkning i förfoganderätten är skyldig att betala
den tull och annan införselavgift som därigenom undandragits eller kunnat

undandras. Den som förfogat över en förtullad vara i strid mot föreskriven
förutsättning för befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull
eller annan införselavgift får inte åtnjuta förmånen.

Om särskilda skäl föreligger kan generaltullstyrelsen medge nedsättning

av eller befrielse från tullen eller avgiften.

40 c § Om en vara eller dess värde blir föremål för förverkande enligt
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, utgår inte tull eller annan
införselavgift för varan till den del varan eller dess värde förverkas. Ett
tidigare med delat beslut om tull eller annan införselavgift skall upphävas
eller ändras, sedan dom eller beslut som innefattar förverkande vunnit laga

kraft.

40 d § Frågor om tullskyldighet enligt 40 § får inte prövas senare än fem

år efter utgången av den månad, under vilken varan infördes eller det

olovliga förfogandet ägde rum. Dock skall vad i 15 § föreskrivits om tider
för prövning av eftertulltaxering i särskil da fall tillämpas på motsvarande
sätt.

44

Talan mot beslut, som annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen

meddelat enligt denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser,

föres hos generaltullstyrelsen genom besvär.

Avser besvären fastställelse av tull, annan införselavgift, ränta, restav-

gift eller förseningsavgift, skall besvärshandlingen ha kommit in inom sex

månader från den dag då beslutet meddelades. Sker omtulltaxering gäller

dock att besvärshandlingen skall ha kommit in inom se x månader från den
dag då tulltaxeringsbeslutet meddelades eller, om besvärstiden blir längre
därigenom, inom två månader från den dag då omtulltaxeringsbeslutet

meddelades.

45 § ' Talan mot generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag e ller med
stöd av lagen utfärdade bestämmelser föres hos kammarrätt genom besvär,

när talan avser fråga om

1. fastställelse av tull eller annan införselavgift och prövningen ej gäller

sådant beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av
avgift som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,

2. temporär tullfrihet,
3. restitution av tull e ller annan införselavgift,
4. varucertifikat enligt protokoll 3 till S veriges avtal med Europeiska

ekonomiska gemenskapen eller bilaga B del 1 till konve ntionen angående

upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen.

'•Senaste lydelse 1974:982.

' Senaste lydelse 1976: 532. Ändringen innebär au punkten 7 upphävs.

2003

¬

SFS 1984:940

5. inskränkning i rätten att förfoga över vara,

' '

6. förhandsbesked,
8. ränta, restavgift eller förseningsavgift,
9. kostnad som avses i 30 § andra stycket eller 37 §,

10. föreläggande samt

11. utdömande av vite.
Har generaltullstyrelsen avvisat ansökan om förhandsbesked eller åter­

kallat lämnat f örhandsbesked eller meddelat beslut som avses i 33 § tredje

stycket, får talan mot beslutet ej föras.

I övrigt föres talan mot generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller

med stöd av lagen utfärdade bestämmelser hos regeringen genom besvär.

50

Till omed elbar efterrättelse länder beslut enligt 12-16 §§ och be­

slut om förseningsavgift enligt 40 a § samt i övrigt tullmyndighets beslut,
som meddelas enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestäm­

melser och som ej innebär att målet eller ärendet avgöres.

1. Denna lag träde r i kraft den 1 januarj 1985.
2. De nya bestämmelserna i 39 och 40 §§ gäller inte i fråga om ha ndling

eller underlåtenhet som hänför sig till tiden fö re ikraftträdandet.

3. De äldre bestämmelserna i 39 och 40 §§ om särskild avgift gäller

fortfarande i fall då en vara har gått förlorad eller varit föremål för olovligt
förfogande före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

KJELL-OLOF FELDT

Leif Lindstam

(Finansdepartementet)

® Senaste lydelse 1974:982.

¬