590112.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

,å�,

1959 ⬢ Nr 112 Ocll 113

Utkom från trycket den 6 maj 1959

111;

~

Nr 112

Sjukhuslag;

given Stockholms slott den 17 april 1969.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och

V e n d e s Konung, göra v e t e r 11 g t: att Vi, med riksdagen^, funnit

gott förordna som följer.

Inledande bestämmelser

ith

1 §.

1 mom. Varje landstingskommun och stad som ej tillhör landstingskom­

mun utgör ett sjukvårdsområde.

2 mom. Vad i denna lag sägs om landstingskommun skall, om ej annat

särskilt stadgas, gälla jämväl stad som ej tillhör landstingskommun.

3 mom. Bestämmelserna i denna lag gälla icke sådan anstaltsvård av psy­

kiskt efterblivna, varom är särskilt stadgat.

2 §.

1 mom. Med s jukhus förstås i denna lag av landstingskommun driven an­

stalt för ombesörjande av vård för sjukdom, skada, kroppsfel och bamsbörd.

fjr Såsom sjukhus skall dock ej anses tillfällig sjukvårdslo cal för vård av sjuka.

It In behäftade med smittsam sjukdom.

2 mom. Den som driver sjukhus benämnes huvudman.

, Därest landstingskommun bidrager till driftkostnaderna för sjukhus utan

.att likväl kunna anses driva sjukhuset, äger Konungen förordna, att denna

'lag oc h med stöd därav meddelade föreslcrifter helt eller delvis skola till-

lämpas på sjukhuset.

Skyldighet att ombesörja sjulcvård

3 §.

Landstingskommun åligger att för d em, vilka äro bosatta inom sjukvårds-

omrädet,_ om besörja sådan vård för sjukdom, skada, kroppsfel och barns-

hörd, so m fordrar i ntagning å anstalt, i den mån icke annan drager försorg

härom (sluten vård).

Enahanda skyldighet att ombesörja vård åvilar landstingskommun för

dem, som vistas inom sjukvårdsområdet utan att vara där bosatta, därest

^ Prop. 1959: 19; L=U 7; Rskr 137.

86�59702''/. Sv ensk författningssamling 1959, Nr 112 och 113

¬

background image

358

1959 . Nr 112

behov av omedelbar vård föreligger. I sådant fall gäller skyldigheten dock'

endast så länge den vårdhehövand^e ej utan men kan flyttas till sjuldius, där

den landstingskommun, i vilken han är bosatt, förfogar �ver vårdplatser.

4 §.

Vid sjukhus, som befinnes lämpligt för ändamålet, skall sjukvård jäm­

väl beredas vårdsökande, som icke är i behov av intagning på sjukhuset

(öppen vård), öppen vård skall företrädesvis avse sådan vård, som icke

lämpligen kan erhållas annorstädes än på sjukhuset, och må bedrivas endast

i den utsträckning, som med hänsyn till den slutna vården och övriga om­

ständigheter bedömes skälig.

Utan inskränkningar som nu sagts må vid sjukhus eller i anslutning till

sjukhus inrättas särskild avdelning avsedd enbart för öppen vård.

Anordnande av sjukhus m. m.

5 §.

? mom. Sjukhus benämnes, om ej annat följer av vad nedan stadgas,

lasarett, därest det är avsett för vårdbehövande oberoende av fallets svå­

rare eller lindrigare art, och sjukstuga, om det företrädesvis är avsett för

mindre krävande vård. Sjukstuga må vara försedd med högst trettio vård- 'V

platser; dock må utan hinder härav såsom särskild avdelning av sjuk- -

stuga anordnas tuherkulossjukstuga, epidemisjukstuga, förlossningshem

'

och sjukhem.

2 mom. Sjuldhus, som till huvudsaklig del är inrättat för vård av tuber-

kulossjuka, benämnes sanatorium, om sjukhuset är avsett för vård av så­

dana sjuka oberoende av vårdens art, och tuberkulossjukstuga, om det före­

trädesvis är avsett för mindre krävande vård. Tuberkulossjukstuga må vara

försedd med högst fyrtio vårdplatser.

'

3 mom. Sjukhus, vilket till huvudsaklig del är inrättat för vård av sjuka,

behäftade med sådan smittsam sjukdom, som angives i epidemilagen, be­

nämnes epidemisjukhus, om sjukhuset är avsett för vård av dylika sjuka :

oberoende av vårdens art, och epidemisjukstuga, om det företrädesvis är

avsett för mindre krävande vård. Epidemisjukstuga må vara försedd med

i

högst sextio vårdplatser.

X mom. Sjukhus, som är inrättat för vård av psykiskt sjuka och godkänts c

för sådan vård enligt vad därom är särskilt stadgat, benämnes mentalsjukhus.

5 mom. Sjukhus, som är inrättat endast för förlossningsvård, benämhes' O

förlossningshem, om .sjukhuset företrädesvis är avsett för mindre krävandeU;h

vård. Förlossningshem må vara försett med högst tio vårdplatser.

'

6 mom. Sjukhus benämnes sjukhem om det till huvudsaklig del är inrättat' ;i

för vård av

'2

a) långvarigt kroppssjuka, vilka äro i behov av sjukhusvård främst i form

av personlig skötsel men icke lida av tuberkulos,

^ ^

b) lättskötta psykiskt sjuka,

c) konvalescenter, eller

d) vårdbehövande, jämförliga med de i a)�c) nämnda.

Såsom avdelning av sjukhem må förlossningshem inrättas.

6 §⬢

För vård av sjuka, behäftade med sådan smittsam sjukdom, som angivcs

i epidemilagen, skall, om ej Konungen eller myndighet som Konungen be­

stämmer medgivit undantag, inom varje sjukvårdsområde finnas minst ett

epidemisjukhus eller en klinik å lasarett.

¬

background image

1959 ⬢ Nr 112

359

Sjukvårdsområde skall ock äga tillgång till lämpligt antal reservplatser

för vård av sjuka, som i första stycket sägs.

7 §.

Högsta tillsynen över sjukhus och den sjukvårdande verksamhet som be-

drives där utövas av medicinalstyrelsen.

8 §.

Anläggning av sjukhus må icke påbörjas förrän sjukhusets förläggning

ävensom ritningar för sjukhuset godkänts av medicinalstyrelsen eller, i fall

som Konungen bestämmer, av centrala sjukvårdsberedningen. Vad nu sagts

skall gälla jämväl större till- eller ombyggnad av sjukhus.

Sjukvårdsstyrelse

9 §.

1 mom. Ledningen av landstingskommuns sjukvårdande verksamhet en­

ligt denna lag utövas av sjukvårdsstyrelse som avses i 58 § landstingslagen.

1 stad, som ej tillhör landstingskommun, skall för ledningen av stadens

sjukvårdande verksamhet enligt denna lag finnas en särskild sjukvårdssty­

relse. Ledamöter och suppleanter i sjukvårdsstyrelsen väljas av stadsfull­

mäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om

förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. Sker ej val av

suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

2 mom. Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse, vid vilket ärende av

större vikt angående sjukhusväsendet är avsett att förekomma, skall kallas

en av styrelsen därtill för viss tid utsedd överläkare vid styrelsen underställt

sjuklius med rätt för honom att deltaga i överläggningarna men ej i beslu­

ten samt att få sin mening antecknad till protokollet.

Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse i stad som ej tillhör landstings­

kommun skola vidare kallas sjukvårdsdirektör, om sådan finnes, samt förs­

te stadsläkaren eller motsvarande läkare, så ock efter stadsfullmäktiges be-

^ stämmande annan, som har att inför stadens styrelse föredraga sjukvårds-

ärenden. De äga deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt få sin

mening antecknad till protokollet.

3 mom. Beträffande sjukvårdsstyrelse i annan stad än Stockholm skola

bestämmelserna i 32�42 §§ kommunallagen avseende kommunens styrelse

ävensom i 45 § andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd

I":- nämnd äga motsvarande tillämpning, dock att det ej är erforderligt, att

protokoll upptager annat än förteckning å närvarande ledamöter och be-

1 »'^ slutet i varje ärende.

I fråga om sjukvårdsstyrelsen i Stockholm skola bestämmelserna i 51 §

kommunallagen för Stockholm äga tillämpning, varjämte, utöver vad i 1

mom. sägs, skall gälla vad stadsfullmäktige med iakttagande av stadgan-

dena i sagda lag föreskriva. Protokoll, som föres vid sjukvårdsstyi-elsens

! sammanträde, behöver dock ej upptaga annat än förteckning å närvarande

ledamöter och beslutet i varje ärende,

m!' /' J^om. Drives sjukhus gemensamt av landstingskommun och stad, som

landstingskommun, eller av flera landstingskommuner eller stä-

L- der,^som nyss sagts, äger Konungen medgiva att särskild styrelse utses för

' att fullgöra de åligganden, som eljest ankomma på sjukvårdsstyrelse.

¬

background image

360

1959 ⬢ Nr 112

10 §.

Sjukvårdsstyrelse har att med uppmärksamhet följa sjukvårdens behov

och utveckling samt att för landstinget eller stadsfullmäktige framlägga de

förslag rörande sjukvården som finnas påkallade. Styrelsen skall verka

för främjande av största möjliga planmässighet i sjukvården.

Direktion för sjukhus

11 §.

1 mom. Närmast under sjukvårdsstyrelsen utövas tillsynen vid och ansva­

ret för förvaltningen av sjukhus av en direktion. Direktion må vara gemen­

sam för två eller flera sjukhus.

Landsting äger besluta, att sjukvårdsstyrelsen eller hälsovårdsstyrelsen

skall utgöra direktion. I stad som icke tillhör landstingskommun äger stads­

fullmäktige motsvarande befogenhet med avseende å stadens sjukvårds­

styrelse.

2 mom. Ledamöter och suppleanter i särskild direktion väljas av huvud­

mannen till det antal denne bestämmer. Antalet ledamöter må dock icke

vara under tre. Vid valet skall tillika bestämmas den ordning, i vilken supp­

leanterna skola inkallas till tjänstgöring.

3 mom. Den som ej är valbar till ledamot eller suppleant i sjukvårdssty­

relse kan icke väljas till ledamot eller suppleant i direktion. Ej heller må

därtill utses sjukhusdirektör, styresman, chefsläkare eller sjukhusintendent

vid direktionen underställt sjukhus eller sjukvårdsdirektör som är högsta

förvaltningschef för sådant sjukhus.

I nästföregående stycke nämnd befattningshavare må ej såsom ledamot

eller suppleant i sjukvårdsstyrelse, som utgör direktion, deltaga i hand­

läggning av ärende, vilket ankommer på direktion.

4 mom. Beträffande särskilt utsedd direktion skola, med de avvikelser

som framgå av vad i 2, 3 och 5 mom. stadgas, följande bestämmelser äga

motsvarande tillämpning, nämligen

för direktion i landstingskommun vad i 43, 44 och 46�51 p landstings­

lagen är föreskrivet med avseende å förvaltningsutskottet och i 53 § 1 mom.

tredje stycket samma lag i fråga om där avsedd styrelse, samt

för direktion i annan stad, som ej tillhör landstingskommun, än Stock­

holm vad i 32, 33 och 35�42 §§ kommunallagen är föreskrivet med avse­

ende å kommunens styrelse samt i 45 § andra och tredje styckena samma

lag i fråga om där avsedd nämnd.

För särskilt utsedd direktion i Stockholm skola bestämmelserna i 51 §

kommunallagen för Stockholm äga tillämpning, varjämte, utöver vad i 2,

3 och 5 mom. sägs samt i 12 § stadgas, skall gälla vad stadsfullmäktige

med iakttagande av stadgandena i sagda lag föreskriva.

5 mom. Består direktion av tre ledamöter, är den beslutför, då två leda­

möter närvara och äro om beslutet ense. Protokoll, som föres vid direktions

sammanträde, behöver ej upptaga annat än förteckning å närvarande leda­

möter samt beslutet i varje ärende.

6' mom. Konungen äger för särskilt fall medgiva undanlag från bestäm­

melserna i denna paragraf.

12 §.

. .

Till sammanträde med direktionen skola sjukvårdsdirektör samt sjuK-

husdirektör, styresman, chefsläkare och sjukhusintendent kallas med rätt

att deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt att få sin mening
antecknad till protokollet.

¬

background image

1959 ⬢ Nr 112

361

Enahanda befogenhet tillkommer ock �verläkare, sjukstuguläkare och

sjukhemsläkare, envar såvitt angår sjukvården å det sjukhus eller den av­

delning därav som anförtrotts honom, ävensom, såvitt angår sjukvårdsperso­

nalen, den som närmast under sjukhusdirektör eller styresman handlägger

frågor rörande denna personal.

Vad sålunda stadgats skall äga tillämpning jämväl då sjukvårdsstyrelse

fullgör åliggande som direktion.

BefattningBliavare i sjukhusledningen

13 §.

1 mom. Ledningen av sjukhus utövas under direktionen av en särskilt

tillsatt sjukhusdirektör eller en läkare vid sjukhuset såsom styresman. Vid

sjukhus med styresman skall dock ledningen av den ekonomiska förvalt­

ningen tillkomma en sjukhusintendent. Utses annan än läkare till sjukhus­

direktör, skall en läkare vid sjukhuset förordnas att såsom chefsläkare bi­

träda sjukhusdirektören i medicinska angelägenheter.

Sjukhusdirektör och sjukliusintendent tillsättas och entledigas av sjuk­

vårdsstyrelsen efter direktionens hörande. Styresman är den läkare, som

ansvarar för sjukvårdens handhavande å sjukhuset, eller, om flera sådana

läkare finnas, den av dem som förordnas till styresman. Dylikt förordnande

meddelas, efter förslag av direktionen, av sjukvårdsstyrelsen för viss tid

eller tills vidare. I samma ordning utses chefsläkare f�r v iss tid, högst fyra

år, varvid dock sjukhusets överläkare, om flera sådana finnas, skola be­

redas tillfälle att yttra sig över direktionens förslag.

2 mom. Om särskilda skäl äro därtill, må flera sjukhus ställas under led­

ning av en sjukhusdirektör eller en styresman. Sjukhusintendent må ock

vara gemensam för flera sjukhus.

Sjukvårdsstyrelsen må besluta, att sjukhusintendent icke skall tillsättas

vid sjukstuga, tuberkulossjukstuga, epidemisjukstuga, förlossningshem el­

ler sjukhem. Finnes icke sjukhusintendent vid sådant sjukhus, ankommer

på sjukvårdsstyrelsen att bestämma, huru de åligganden som eljest tillkom­

ma sjukliusintendent skola fullgöras.

14 §.

1 mom. I stad som ej tillhör landstingskommun må såsom högsta chef

närmast under sjukvårdsstyrelsen för förvaltning av de av staden drivna

sjukhusen anställas en sjukvårdsdirektör. Där sjukvårdsdirektör finnes,

skola sjukhusdirektör, styresman och sjukhusintendent handhava sin för­

valtning under sjukvårdsdirektörens ledning.

Sjukvårdsdirektör må i den omfattning och ordning Konungen bestäm­

mer tilläggas uppgifter, som eljest ankomma på direktion, sjukhusdirektör,

styresman eller sjukhusintendent,

2 m om. Till biträde åt sjukvårdsdirektör må anställas befattningshavare

med befogenhet att efter sjukvårdsstyrelsens bestämmande självständigt

fullgöra vissa på sjukvårdsdirektören ankommande uppgifter.

Läkare

15 §.

1 mom. Vid varje sjukhus eller, om sjukhuset är uppdelat på kliniker,

vid varje klinik, skall finnas läkare, som har att ansvara för sjukvårdens

behöriga och ändamålsenliga handhavande.

¬

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätt

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätt

JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

Jobbar du med hälso- och sjukvårdsrätt som exemplevis verksamhetschef eller chefssjuksköterska? Eller kanske på ett privat vårdföretag eller inom elevhälsan? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterialet du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig tillgång till relevanta rättskällor och vägledande dokument som ger dig ett omfattande stöd. Se allt inom hälso- och sjukvårdsrätt.