SFS 1994:1750 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

6367

SFS 1994:1750
Utkom från trycket
den 29 december 1994

Lag
om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763);

utfärdad den 16 december 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763)2

dels att 26 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 b §, av följande lydelse.

1

Prop. 1994/95:88, bet. 1994/95: SfU08, rskr. 1994/95:119.

2

Lagen omtryckt 1992:567.

SFS 1994:1750

3 b § Landstinget skall även erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem

som, utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid
sjukdom och moderskap enligt vad som följer av förordning (EEG) nr

1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,

egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
Vården skall i dessa fall erbjudas av det landsting inom vars område
personen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbets-
lös, det landsting inom vars område denne är registrerad som arbetssökan-
de. I den utsträckning familjemedlemmar till dessa personer har rätt till
vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer
av den nämnda förordningen, skall familjemedlemmarna erbjudas vård av
samma landsting. Om familjemedlemmarna är bosatta i Sverige, gäller
dock 3 §.

26 §3 Av patienter får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget
eller kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet.
Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom
patienter som avses i 3 b §, skall därvid behandlas lika.

Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har

betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas betal-
ningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga om
sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnadsinrikt-
ning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig betalnings-
ansvar.

Avgifter för vård enligt 18 § eller för sådan långtidssjukvård som en

kommun har betalningsansvar för enligt 2 eller 9 § lagen (1990:1404) om
kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård får inte, till-
sammans med avgifter som avses i 35 § tredje stycket socialtjänstlagen
(1980:620), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls
tillräckliga medel för sina personliga behov.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

På regeringens vägnar

ANNA HEDBORG

Susanne Billum
(Socialdepartementet)

3

Senaste lydelse 1993:48.

6368