SFS 1998:533 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 1998:533 lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763); utfärdad den 11 juni 1998. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 2 a, 15 och 29 §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)2 skall ha följande lydelse. 2 a §3 hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. patienten skall ges upplysningar om detta tillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. om upplysningarna inte kan lämnas till patienten skall de i stället lämnas till en närstående till patienten. upplysningar får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående i den mån det finns hinder för detta i 7 kap. 3 § eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 15 §4 i landstingen skall finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare. anställning för allmäntjänstgöring skall ske för viss tid. i landstingen skall också finnas möjligheter till anställning för läkares specialiceringstjänstgöring enligt nämnda lag i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. regeringen får föreskriva att läkare under sådan tjänstgöring 1 2 3 utkom från trycket den 22 juni 1998 prop. 1997/98:109, bet. 1997/98:sou22, rskr. 1997/98:290. lagen omtryckt 1992:567. senaste lydelse 1997:142. 4 senaste lydelse 1997:980. 1 sfs 1998:533 med anställning vid en enhet som har upplåtits för grundläggande högskoleutbildning av läkare skall anställas för viss tid. 29 §5 inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. ansvaret för ledningsuppgifter rörande den psykiatriska tvångsvården utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). är verksamhetschefen inte en läkare med sådan kompetens, fullgörs dessa uppgifter av en särskilt utsedd chefsöverläkare. ansvaret för ledningsuppgifter rörande tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). är verksamhetschefen inte en läkare med sådan kompetens, fullgörs dessa uppgifter av en särskilt utsedd chefsöverläkare eller av en befattningshavare som förordnats enligt 50 a § smittskyddslagen. denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. på regeringens vägnar maj-inger klingvall björn reuterstrand (socialdepartementet) 2 5 senaste lydelse 1996:787. fakta info direkt, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 1998