1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård;
utfärdad den 8 juni 2006.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs att 18, 22 a och 23 §§ i lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall ha följande lydelse.
18 §
2
Patienten får hos länsrätten överklaga ett beslut av chefsöverläkaren
enligt denna lag som innebär
1. intagning enligt 5 § för rättspsykiatrisk vård, varvid överklagandet skall
anses innefatta även en begäran att vården skall upphöra,
2. avslag på en begäran att den rättspsykiatriska vården skall upphöra i
fall som avses i 12 §,
3. avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens
område i fall som avses i 9 § eller 10 § fjärde stycket första meningen eller
meddelande av villkor i samband med en sådan vistelse,
4. återkallelse enligt 9 § eller 10 § fjärde stycket tredje meningen av till-
stånd att vistas utanför vårdinrättningens område,
5. förordnande enligt 8 § denna lag jämförd med 24 § lagen (1991:1128)
om psykiatrisk tvångsvård om förstöring eller försäljning av egendom,
6. inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster
enligt 8 § denna lag jämförd med 20 a § nämnda lag, eller
7. övervakning av försändelser enligt 8 § denna lag jämförd med 22 a §
nämnda lag.
I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas.
Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut enligt denna lag.
När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, skall överklagandet ges in
till länsrätten. Länsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid.
Har överklagandet kommit in för sent, skall länsrätten avvisa det, om förse-
ningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig
underrättelse om hur man överklagar. �verklagandet skall inte avvisas, om
det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått
ut. I ett sådant fall skall chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra över-
klagandet till länsrätten.
1 Prop. 2005/06:195, bet. 2005/06:SoU28, rskr. 2005/06:342.
2 Senaste lydelse 2000:354.
SFS 2006:664
Utkom från trycket
den 16 juni 2006
2
SFS 2006:664
Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2006
22 a §
3
I mål hos allmän förvaltningsdomstol angående medgivande till
fortsatt vård enligt 13 §, angående upphörande av sådan vård enligt 16 §, vid
överklagande av beslut enligt 18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 eller angå-
ende tillstånd eller återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättning-
ens område för den som genomgår rättspsykiatrisk vård med beslut enligt
31 kap. 3 § brottsbalken om särskild utskrivningsprövning, skall offentligt
biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att be-
hov av biträde saknas.
23 §
Chefsöverläkaren får uppdra åt en erfaren läkare med specialistkom-
petens inom någon gren av psykiatrin vid sjukvårdsinrättningen eller den en-
het för rättspsykiatrisk undersökning där patienten vårdas att fullgöra upp-
gifter som chefsöverläkaren har enligt denna lag. Om det finns särskilda
skäl, får chefsöverläkaren lämna sådant uppdrag åt en annan läkare vid in-
rättningen eller enheten, dock inte såvitt gäller
1. beslut enligt 5 § om intagning för rättspsykiatrisk vård,
2. ansökan enligt 13 § om medgivande till fortsatt vård,
3. anmälan enligt 16 § andra stycket om upphörande av vården,
4. beslut om behandlingen enligt 8 § denna lag jämförd med 17 § första
stycket sista meningen lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
5. beslut om fastspänning enligt 8 § denna lag jämförd med 19 § andra
stycket nämnda lag,
6. beslut om avskiljande enligt 8 § denna lag jämförd med 20 § andra
stycket nämnda lag,
7. beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunika-
tionstjänster enligt 8 § denna lag jämförd med 20 a § nämnda lag,
8. beslut om övervakning av försändelser enligt 8 § denna lag jämförd
med 22 a § nämnda lag, eller
9. beslut om upphörande av sådan inskränkning eller övervakning som
anges i 7 och 8.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
På regeringens vägnar
YLVA JOHANSSON
Lars
Hedengran
(Socialdepartementet)
3 Senaste lydelse 1996:1651.