SFS 1993:1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik

Du är här: Start / Hälso- och sjukvårdsrätt och hälsoskydd / Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi / SFS 1993:1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik
SFS 1993_1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1993:1652 Lag

om ersättning för sjukgymnastik;

Utkom från trycket

den 5 januari 1994

utfärdad den 22 december 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till sjuk-

gymnaster i privat verksamhet i den öppna hälso- och sjukvården och om
patientavgifter i samband därmed (sjukgymnastikersättning). Lagen gäller
inte beträffande en sjukgymnast som avses i 5 §.

Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte

ingår i ett landsting.

2 § Bestämmelserna i denna lag gäller vid sjukgymnastisk behandling av
den som är bosatt i Sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

3 § Med sjukgymnastik avses i denna lag sjukgymnastisk behandling
som är föranledd av skada eller sjukdom och som ges efter remiss av
läkare.

4 § Om inte annat föreskrivs avses i denna lag med landstinget respekti-

ve försäkringskassan det landsting respektive den allmänna försäkrings-
kassa inom vars område sjukgymnasten bedriver eller avser att bedriva sin
verksamhet.

Vårdavtal

5 § En sjukgymnast i privat verksamhet som ger sjukgymnastik enligt
avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor
och enligt de grunder som landstinget och sjukgymnasten kommit överens
om.

Landstingets ansvar och försäkringskassans uppgifter

6 § Landstinget skall svara för den sjukgymnastikersättning som inte
täcks av patientavgiften. Om sjukgymnastiken har avsett en patient som
inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars
område patienten är bosatt svara för den utbetalda sjukgymnastikersätt-
ningen, om inte landstingen kommer överens om något annat.

Allmän försäkringskassa skall för landstingets räkning administrera ut-

betalning av sjukgymnastikersättning.

1

Prop. 1993/94:75, bet. 1993/94:SoU14, rskr. 1993/94:118.

4272

background image

Särskilda krav på sjukgymnastverksamheten

SFS 1993:1652

7 § Sjukgymnastikersättning skall lämnas för sjukgymnastik som ges av
en legitimerad sjukgymnast vilken efter legitimationen har tjänstgjort i
offentligt finansierad vård under tid som motsvarar minst två års heltids-
tjänstgöring, varav minst sex månader i den slutna vården, eller har

motsvarande erfarenhet. Av tjänstgöringen i offentligt finansierad vård
skall sammanlagt minst ett år ha fullgjorts under de senaste sju åren.

8 § Sjukgymnastikersättning lämnas endast till en sjukgymnast som se-
nast ett år efter det att verksamheten påbörjades bedriver privat sjukgym-
nastisk verksamhet på heltid, om inte annat följer av andra stycket eller

10 §. En sjukgymnast anses som heltidsverksam om sjukgymnasten arbetar

minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid
någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren.

Sjukgymnastikersättning lämnas även till en sjukgymnast som till följd

av sjukdom eller ledighet för vård av barn inte bedriver verksamhet på
heltid.

9 § Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast som är
anställd i något landstings hälso- och sjukvård.

Vikariat

10 § Om en sjukgymnast på grund av sjukdom, semester, ledighet för

vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, poli-
tiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis
förhindrad att bedriva sin verksamhet, får en annan sjukgymnast som
uppfyller villkoren enligt 7 och 9 §§ för sjukgymnastikersättning vikariera
under frånvaron.

Anmälan och samråd m. m.

11 § En sjukgymnast som avser att bedriva verksamhet mot ersättning

enligt denna lag skall anmäla sin avsikt till landstinget och försäkringskas-
san senast sex månader innan verksamheten påbörjas. Sjukgymnasten
skall samråda med landstinget om sin kommande verksamhet.

12 § En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ersättning enligt

denna lag skall underrätta landstinget och försäkringskassan minst sex
månader före den tidpunkt då han eller hon avser att upphöra med eller
flytta sin verksamhet till ett annat sjukvårdsområde.

13 § Bestämmelserna om anmälan enligt 11 och 12 §§ gäller inte för en
vikarie som avses i 10 §. Anmälan behövs inte heller före eller efter ett

tillfälligt uppehåll i verksamheten.

14 § En sjukgymnast som får sjukgymnastikersättning skall samverka
med andra inom vård- och rehabiliteringsområdet.

4273

background image

SFS 1993:1652

Sjukgymnastikersättningen

Gemensamma bestämmelser

15 § Sjukgymnastikersättning för viss åtgärd skall lämnas med ett be-

lopp som utgör skälig ersättning för sjukgymnastens arbete och kostnader.
Ersättningen med undantag för del som avser sjukgymnastens kostnader
för resor i samband med behandlingsbesök betalas som normalarvode,
enkelt arvode eller särskilt arvode. Genom patientavgiften betalar patien-
ten hela eller en del av arvodet, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.

16 § Normalarvodet är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen

av behandlingarna i verksamheten. Normalarvodet baseras på beräknade
mottagningskostnader och årlig besöksvolym i sjukgymnastisk verksam-
het. Enkelt arvode är ett lägre arvode för enklare undersökningar och
behandlingar. �&tgärder som är särskilt tids- eller kostnadskrävande ersätts
med ett högre, särskilt arvode.

17 § Om det till en sjukgymnast och vikarie i dennes verksamhet under

ett kalenderår har lämnats sjukgymnastikersättning, för åtgärder som er-
sätts med normalt eller enkelt arvode, med ett belopp som motsvarar
ersättningen för en full årsarbetstid, lämnas därefter ersättning för sådana
åtgärder med reducerade belopp. Reducerad ersättning lämnas högst till
ett belopp som motsvarar en halv årsarbetstid (ersättningstak).

Bestämmelserna i första stycket hindrar inte sjukgymnasten att ge sjuk-

gymnastik mot patientavgift.

18 § En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ersättning enligt

denna lag får inte ge sjukgymnastik mot högre arvode än som följer av
lagen eller en verkställighetsföreskrift.

19 § Landstinget är inte skyldigt att betala sjukgymnastikersättning tidi-

gare än sex månader efter anmälan enligt 11 §.

Om en sjukgymnast har fått ersättning med för högt belopp, får lands-

tinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får i
sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från sjukgymnas-
ten på sjukgymnastikersättning.

Om en sjukgymnast trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller

annars i väsentlig utsträckning begär sjukgymnastikersättning med för
höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den
samlade sjukgymnastikersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp.

Särskilda bestämmelser för vissa områden

20 § Till en sjukgymnast som etablerar sig på en ort inom stödområdena

1 eller 2 enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd

eller inom kommunerna Nordanstig i Gävleborgs län, Krokom i Jämtlands
län eller Nordmaling, Robertsfors eller Vännäs i Västerbottens län skall
lämnas arvoden enligt 15 § med tjugo procents förhöjning. Vad nu sagts
gäller dock inte om sjukgymnasten tagit över en motsvarande verksamhet.

Arvodeshöjning enligt första stycket skall betalas av landstinget. Efter

två år från etableringen skall höjningen minskas med fem procentenheter
årligen ner till fem procent.

4274

background image

SFS 1993:1652

Särskilda bestämmelser för vissa sjukgymnaster

21 § Till en sjukgymnast som vid utgången av år 1993 var uppförd på en
sådan förteckning som anges i 2 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring i lagrummets lydelse före den 1 januari 1994 skall lämnas
arvoden enligt 15 § med fem procents förhöjning. Höjningen skall betalas
av landstinget.

Patientavgift

22 § För sjukgymnastik som ges av en sjukgymnast som får ersättning
enligt denna lag får patienten avkrävas en patientavgift, om inte något
annat är särskilt föreskrivet. Patientavgift får tas ut med högst samma
belopp som en patient betalar för motsvarande sjukgymnastik hos lands-
tinget.

Om sjukgymnasten tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet

enligt första stycket skall detta inte påverka den del av sjukgymnastiker-
sättningen som betalas av landstinget.

Patientavgiften får inte överstiga det arvode som skall lämnas för sjuk-

gymnastiken.

23 § En patient som för en viss tid har uppnått kostnadsbefrielse enligt
7§ lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. är
under samma tid befriad även från att betala patientavgifter enligt denna

lag.

24 § Uppkommer kostnad med anledning av att en patient uteblivit från
avtalat sjukgymnastbesök, får patientavgift ändå tas ut av patienten. Be-
stämmelserna i 23 § befriar inte patienten från avgift enligt denna bestäm-
melse.

Verksamhetsuppföljning

25 § En sjukgymnast som begär sjukgymnastikersättning enligt denna
lag skall medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och
utvärderas. Sjukgymnasten skall årligen till Socialstyrelsen och landstinget
lämna en redovisning med erforderliga uppgifter om behandlingsåtgärder-
na och antalet patientbesök.

Verkställighetsföreskrifter

26 § Regeringen meddelar verkställighetsföreskrifter till denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

2. �ldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till

privatpraktiserande sjukgymnaster som avser tid före ikraftträdandet.

3. För tiden fram till den 1 juli 1994 gäller utan hinder av bestämmelser-

na i 15-17, 20 och 21 §§ att en taxa som i huvudsak motsvarar bestäm-
melserna om arvoden i förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvår-

dande behandling skall tillämpas vid bestämmandet av sjukgymnastiker-
sättning enligt denna lag.

4275

background image

SFS 1993:1652

4. En sjukgymnast som vid ikraftträdandet är uppförd på en sådan

förteckning hos allmän försäkringskassa som avses i 2 kap. 5 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring i lagrummets lydelse före den 1 januari

1994 kan få sjukgymnastikersättning utan hinder av bestämmelserna i 7 �

9 och 11 §§ med de inskränkningar som gäller enligt punkt 5.

5. Om verksamheten hos en sjukgymnast som omfattas av punkt 4

ändras i väsentligt hänseende skall fråga om rätt till sjukgymnastikersätt-
ning prövas enligt denna lag.

6. Till en sjukgymnast som omfattas av punkt 4 och som vid ikraftträ-

dandet bedriver verksamhet inom något av de områden som anges i 20 §
och därvid med stöd av övergångsbestämmelser till förordningen
(1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling har rätt till förhöjda
arvoden, skall landstinget lämna sjukgymnastikersättning med motsvaran-
de förhöjning.

7. Vid anmälan enligt 11 § under tiden fram till den 1 april 1994 får

verksamhet med sjukgymnastikersättning utan hinder av nämnda paragraf

och 19 § första stycket påbörjas tre månader efter anmälan.

BO K�NBERG
(Socialdepartementet)

På regeringens vägnar

CARL BILDT

4276

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten

Hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetslagen
JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

Jobbar du med hälso- och sjukvårdsrätt som exemplevis verksamhetschef eller chefssjuksköterska? Eller kanske på ett privat vårdföretag eller inom elevhälsan? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterialet du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig tillgång till relevanta rättskällor och vägledande dokument som ger dig ett omfattande stöd. Se allt inom hälso- och sjukvårdsrätt.