SFS 1993:1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik

Hälso- och sjukvårdsrätt och hälsoskydd

Start / Hälso- och sjukvårdsrätt och hälsoskydd / Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi / SFS 1993:1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik

SFS 1993_1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:652px;height:909px;"> <img width="652" height="909" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1652 Lag om ers�ttning f�r sjukgymnastik; Utkom fr�n trycket den 5 januari 1994 utf�rdad den 22 december 1993. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om vissa ers�ttningar till sjuk- gymnaster i privat verksamhet i den �ppna h�lso- och sjukv�rden och om patientavgifter i samband d�rmed (sjukgymnastikers�ttning). Lagen g�ller inte betr�ffande en sjukgymnast som avses i 5 �. Vad som i lagen s�gs om landsting g�ller ocks� kommuner som inte ing�r i ett landsting. 2 � Best�mmelserna i denna lag g�ller vid sjukgymnastisk behandling av den som �r bosatt i Sverige, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet. 3 � Med sjukgymnastik avses i denna lag sjukgymnastisk behandling som �r f�ranledd av skada eller sjukdom och som ges efter remiss av l�kare. 4 � Om inte annat f�reskrivs avses i denna lag med landstinget respekti- ve f�rs�kringskassan det landsting respektive den allm�nna f�rs�krings- kassa inom vars omr�de sjukgymnasten bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet. V�rdavtal 5 � En sjukgymnast i privat verksamhet som ger sjukgymnastik enligt avtal med landstinget, f�r ta emot ers�ttning fr�n landstinget p� de villkor och enligt de grunder som landstinget och sjukgymnasten kommit �verens om. Landstingets ansvar och f�rs�kringskassans uppgifter 6 � Landstinget skall svara f�r den sjukgymnastikers�ttning som inte t�cks av patientavgiften. Om sjukgymnastiken har avsett en patient som inte �r bosatt inom landstingets omr�de, skall det landsting inom vars omr�de patienten �r bosatt svara f�r den utbetalda sjukgymnastikers�tt- ningen, om inte landstingen kommer �verens om n�got annat. Allm�n f�rs�kringskassa skall f�r landstingets r�kning administrera ut- betalning av sjukgymnastikers�ttning. 1 Prop. 1993/94:75, bet. 1993/94:SoU14, rskr. 1993/94:118. 4272 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> S�rskilda krav p� sjukgymnastverksamheten SFS 1993:1652 7 � Sjukgymnastikers�ttning skall l�mnas f�r sjukgymnastik som ges av en legitimerad sjukgymnast vilken efter legitimationen har tj�nstgjort i offentligt finansierad v�rd under tid som motsvarar minst tv� �rs heltids- tj�nstg�ring, varav minst sex m�nader i den slutna v�rden, eller har motsvarande erfarenhet. Av tj�nstg�ringen i offentligt finansierad v�rd skall sammanlagt minst ett �r ha fullgjorts under de senaste sju �ren. 8 � Sjukgymnastikers�ttning l�mnas endast till en sjukgymnast som se- nast ett �r efter det att verksamheten p�b�rjades bedriver privat sjukgym- nastisk verksamhet p� heltid, om inte annat f�ljer av andra stycket eller 10 �. En sjukgymnast anses som heltidsverksam om sjukgymnasten arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid n�gon tolvm�nadersperiod under de senaste tv� �ren. Sjukgymnastikers�ttning l�mnas �ven till en sjukgymnast som till f�ljd av sjukdom eller ledighet f�r v�rd av barn inte bedriver verksamhet p� heltid. 9 � Sjukgymnastikers�ttning l�mnas inte till en sjukgymnast som �r anst�lld i n�got landstings h�lso- och sjukv�rd. Vikariat 10 � Om en sjukgymnast p� grund av sjukdom, semester, ledighet f�r v�rd av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesomr�det, poli- tiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande sk�l �r helt eller delvis f�rhindrad att bedriva sin verksamhet, f�r en annan sjukgymnast som uppfyller villkoren enligt 7 och 9 �� f�r sjukgymnastikers�ttning vikariera under fr�nvaron. Anm�lan och samr�d m. m. 11 � En sjukgymnast som avser att bedriva verksamhet mot ers�ttning enligt denna lag skall anm�la sin avsikt till landstinget och f�rs�kringskas- san senast sex m�nader innan verksamheten p�b�rjas. Sjukgymnasten skall samr�da med landstinget om sin kommande verksamhet. 12 � En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ers�ttning enligt denna lag skall underr�tta landstinget och f�rs�kringskassan minst sex m�nader f�re den tidpunkt d� han eller hon avser att upph�ra med eller flytta sin verksamhet till ett annat sjukv�rdsomr�de. 13 � Best�mmelserna om anm�lan enligt 11 och 12 �� g�ller inte f�r en vikarie som avses i 10 �. Anm�lan beh�vs inte heller f�re eller efter ett tillf�lligt uppeh�ll i verksamheten. 14 � En sjukgymnast som f�r sjukgymnastikers�ttning skall samverka med andra inom v�rd- och rehabiliteringsomr�det. 4273 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1652 Sjukgymnastikers�ttningen Gemensamma best�mmelser 15 � Sjukgymnastikers�ttning f�r viss �tg�rd skall l�mnas med ett be- lopp som utg�r sk�lig ers�ttning f�r sjukgymnastens arbete och kostnader. Ers�ttningen med undantag f�r del som avser sjukgymnastens kostnader f�r resor i samband med behandlingsbes�k betalas som normalarvode, enkelt arvode eller s�rskilt arvode. Genom patientavgiften betalar patien- ten hela eller en del av arvodet, om inte n�got annat f�ljer av 22 eller 23 �. 16 � Normalarvodet �r ett enhetligt arvode f�r den huvudsakliga delen av behandlingarna i verksamheten. Normalarvodet baseras p� ber�knade mottagningskostnader och �rlig bes�ksvolym i sjukgymnastisk verksam- het. Enkelt arvode �r ett l�gre arvode f�r enklare unders�kningar och behandlingar. �tg�rder som �r s�rskilt tids- eller kostnadskr�vande ers�tts med ett h�gre, s�rskilt arvode. 17 � Om det till en sjukgymnast och vikarie i dennes verksamhet under ett kalender�r har l�mnats sjukgymnastikers�ttning, f�r �tg�rder som er- s�tts med normalt eller enkelt arvode, med ett belopp som motsvarar ers�ttningen f�r en full �rsarbetstid, l�mnas d�refter ers�ttning f�r s�dana �tg�rder med reducerade belopp. Reducerad ers�ttning l�mnas h�gst till ett belopp som motsvarar en halv �rsarbetstid (ers�ttningstak). Best�mmelserna i f�rsta stycket hindrar inte sjukgymnasten att ge sjuk- gymnastik mot patientavgift. 18 � En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ers�ttning enligt denna lag f�r inte ge sjukgymnastik mot h�gre arvode �n som f�ljer av lagen eller en verkst�llighetsf�reskrift. 19 � Landstinget �r inte skyldigt att betala sjukgymnastikers�ttning tidi- gare �n sex m�nader efter anm�lan enligt 11 �. Om en sjukgymnast har f�tt ers�ttning med f�r h�gt belopp, f�r lands- tinget �terkr�va det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget f�r i s�dant fall i st�llet avr�kna beloppet fr�n annan fordran fr�n sjukgymnas- ten p� sjukgymnastikers�ttning. Om en sjukgymnast trots p�minnelser vid upprepade tillf�llen eller annars i v�sentlig utstr�ckning beg�r sjukgymnastikers�ttning med f�r h�ga belopp eller p� annat felaktigt s�tt, f�r landstinget s�tta ned den samlade sjukgymnastikers�ttning som beg�rs f�r viss tid till sk�ligt belopp. S�rskilda best�mmelser f�r vissa omr�den 20 � Till en sjukgymnast som etablerar sig p� en ort inom st�domr�dena 1 eller 2 enligt f�rordningen (1990:642) om regionalpolitiskt f�retagsst�d eller inom kommunerna Nordanstig i G�vleborgs l�n, Krokom i J�mtlands l�n eller Nordmaling, Robertsfors eller V�nn�s i V�sterbottens l�n skall l�mnas arvoden enligt 15 � med tjugo procents f�rh�jning. Vad nu sagts g�ller dock inte om sjukgymnasten tagit �ver en motsvarande verksamhet. Arvodesh�jning enligt f�rsta stycket skall betalas av landstinget. Efter tv� �r fr�n etableringen skall h�jningen minskas med fem procentenheter �rligen ner till fem procent. 4274 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1652 S�rskilda best�mmelser f�r vissa sjukgymnaster 21 � Till en sjukgymnast som vid utg�ngen av �r 1993 var uppf�rd p� en s�dan f�rteckning som anges i 2 kap. 5 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i lagrummets lydelse f�re den 1 januari 1994 skall l�mnas arvoden enligt 15 � med fem procents f�rh�jning. H�jningen skall betalas av landstinget. Patientavgift 22 � F�r sjukgymnastik som ges av en sjukgymnast som f�r ers�ttning enligt denna lag f�r patienten avkr�vas en patientavgift, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet. Patientavgift f�r tas ut med h�gst samma belopp som en patient betalar f�r motsvarande sjukgymnastik hos lands- tinget. Om sjukgymnasten tar ut en l�gre patientavgift �n vad som �r medgivet enligt f�rsta stycket skall detta inte p�verka den del av sjukgymnastiker- s�ttningen som betalas av landstinget. Patientavgiften f�r inte �verstiga det arvode som skall l�mnas f�r sjuk- gymnastiken. 23 � En patient som f�r en viss tid har uppn�tt kostnadsbefrielse enligt 7� lagen (1981:49) om begr�nsning av l�kemedelskostnader, m.m. �r under samma tid befriad �ven fr�n att betala patientavgifter enligt denna lag. 24 � Uppkommer kostnad med anledning av att en patient uteblivit fr�n avtalat sjukgymnastbes�k, f�r patientavgift �nd� tas ut av patienten. Be- st�mmelserna i 23 � befriar inte patienten fr�n avgift enligt denna best�m- melse. Verksamhetsuppf�ljning 25 � En sjukgymnast som beg�r sjukgymnastikers�ttning enligt denna lag skall medverka till att den egna verksamheten kan f�ljas upp och utv�rderas. Sjukgymnasten skall �rligen till Socialstyrelsen och landstinget l�mna en redovisning med erforderliga uppgifter om behandlings�tg�rder- na och antalet patientbes�k. Verkst�llighetsf�reskrifter 26 � Regeringen meddelar verkst�llighetsf�reskrifter till denna lag. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1994. 2. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om ers�ttning till privatpraktiserande sjukgymnaster som avser tid f�re ikrafttr�dandet. 3. F�r tiden fram till den 1 juli 1994 g�ller utan hinder av best�mmelser- na i 15-17, 20 och 21 �� att en taxa som i huvudsak motsvarar best�m- melserna om arvoden i f�rordningen (1976:1018) med taxa f�r sjukv�r- dande behandling skall till�mpas vid best�mmandet av sjukgymnastiker- s�ttning enligt denna lag. 4275 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1652 4. En sjukgymnast som vid ikrafttr�dandet �r uppf�rd p� en s�dan f�rteckning hos allm�n f�rs�kringskassa som avses i 2 kap. 5 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring i lagrummets lydelse f�re den 1 januari 1994 kan f� sjukgymnastikers�ttning utan hinder av best�mmelserna i 7 9 och 11 �� med de inskr�nkningar som g�ller enligt punkt 5. 5. Om verksamheten hos en sjukgymnast som omfattas av punkt 4 �ndras i v�sentligt h�nseende skall fr�ga om r�tt till sjukgymnastikers�tt- ning pr�vas enligt denna lag. 6. Till en sjukgymnast som omfattas av punkt 4 och som vid ikrafttr�- dandet bedriver verksamhet inom n�got av de omr�den som anges i 20 � och d�rvid med st�d av �verg�ngsbest�mmelser till f�rordningen (1976:1018) med taxa f�r sjukv�rdande behandling har r�tt till f�rh�jda arvoden, skall landstinget l�mna sjukgymnastikers�ttning med motsvaran- de f�rh�jning. 7. Vid anm�lan enligt 11 � under tiden fram till den 1 april 1994 f�r verksamhet med sjukgymnastikers�ttning utan hinder av n�mnda paragraf och 19 � f�rsta stycket p�b�rjas tre m�nader efter anm�lan. BO K�NBERG (Socialdepartementet) P� regeringens v�gnar CARL BILDT 4276 </div> </div>

SFS 1993:1652 Lag

om ers�ttning f�r sjukgymnastik;

Utkom fr�n trycket

den 5 januari 1994

utf�rdad den 22 december 1993.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om vissa ers�ttningar till sjuk-

gymnaster i privat verksamhet i den �ppna h�lso- och sjukv�rden och om
patientavgifter i samband d�rmed (sjukgymnastikers�ttning). Lagen g�ller
inte betr�ffande en sjukgymnast som avses i 5 �.

Vad som i lagen s�gs om landsting g�ller ocks� kommuner som inte

ing�r i ett landsting.

2 � Best�mmelserna i denna lag g�ller vid sjukgymnastisk behandling av
den som �r bosatt i Sverige, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet.

3 � Med sjukgymnastik avses i denna lag sjukgymnastisk behandling
som �r f�ranledd av skada eller sjukdom och som ges efter remiss av
l�kare.

4 � Om inte annat f�reskrivs avses i denna lag med landstinget respekti-

ve f�rs�kringskassan det landsting respektive den allm�nna f�rs�krings-
kassa inom vars omr�de sjukgymnasten bedriver eller avser att bedriva sin
verksamhet.

V�rdavtal

5 � En sjukgymnast i privat verksamhet som ger sjukgymnastik enligt
avtal med landstinget, f�r ta emot ers�ttning fr�n landstinget p� de villkor
och enligt de grunder som landstinget och sjukgymnasten kommit �verens
om.

Landstingets ansvar och f�rs�kringskassans uppgifter

6 � Landstinget skall svara f�r den sjukgymnastikers�ttning som inte
t�cks av patientavgiften. Om sjukgymnastiken har avsett en patient som
inte �r bosatt inom landstingets omr�de, skall det landsting inom vars
omr�de patienten �r bosatt svara f�r den utbetalda sjukgymnastikers�tt-
ningen, om inte landstingen kommer �verens om n�got annat.

Allm�n f�rs�kringskassa skall f�r landstingets r�kning administrera ut-

betalning av sjukgymnastikers�ttning.

Prop. 1993/94:75, bet. 1993/94:SoU14, rskr. 1993/94:118.

4272

S�rskilda krav p� sjukgymnastverksamheten

SFS 1993:1652

7 � Sjukgymnastikers�ttning skall l�mnas f�r sjukgymnastik som ges av
en legitimerad sjukgymnast vilken efter legitimationen har tj�nstgjort i
offentligt finansierad v�rd under tid som motsvarar minst tv� �rs heltids-
tj�nstg�ring, varav minst sex m�nader i den slutna v�rden, eller har

motsvarande erfarenhet. Av tj�nstg�ringen i offentligt finansierad v�rd
skall sammanlagt minst ett �r ha fullgjorts under de senaste sju �ren.

8 � Sjukgymnastikers�ttning l�mnas endast till en sjukgymnast som se-
nast ett �r efter det att verksamheten p�b�rjades bedriver privat sjukgym-
nastisk verksamhet p� heltid, om inte annat f�ljer av andra stycket eller

10 �. En sjukgymnast anses som heltidsverksam om sjukgymnasten arbetar

minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid
n�gon tolvm�nadersperiod under de senaste tv� �ren.

Sjukgymnastikers�ttning l�mnas �ven till en sjukgymnast som till f�ljd

av sjukdom eller ledighet f�r v�rd av barn inte bedriver verksamhet p�
heltid.

9 � Sjukgymnastikers�ttning l�mnas inte till en sjukgymnast som �r
anst�lld i n�got landstings h�lso- och sjukv�rd.

Vikariat

10 � Om en sjukgymnast p� grund av sjukdom, semester, ledighet f�r

v�rd av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesomr�det, poli-
tiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande sk�l �r helt eller delvis
f�rhindrad att bedriva sin verksamhet, f�r en annan sjukgymnast som
uppfyller villkoren enligt 7 och 9 �� f�r sjukgymnastikers�ttning vikariera
under fr�nvaron.

Anm�lan och samr�d m. m.

11 � En sjukgymnast som avser att bedriva verksamhet mot ers�ttning

enligt denna lag skall anm�la sin avsikt till landstinget och f�rs�kringskas-
san senast sex m�nader innan verksamheten p�b�rjas. Sjukgymnasten
skall samr�da med landstinget om sin kommande verksamhet.

12 � En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ers�ttning enligt

denna lag skall underr�tta landstinget och f�rs�kringskassan minst sex
m�nader f�re den tidpunkt d� han eller hon avser att upph�ra med eller
flytta sin verksamhet till ett annat sjukv�rdsomr�de.

13 � Best�mmelserna om anm�lan enligt 11 och 12 �� g�ller inte f�r en
vikarie som avses i 10 �. Anm�lan beh�vs inte heller f�re eller efter ett

tillf�lligt uppeh�ll i verksamheten.

14 � En sjukgymnast som f�r sjukgymnastikers�ttning skall samverka
med andra inom v�rd- och rehabiliteringsomr�det.

4273

SFS 1993:1652

Sjukgymnastikers�ttningen

Gemensamma best�mmelser

15 � Sjukgymnastikers�ttning f�r viss �tg�rd skall l�mnas med ett be-

lopp som utg�r sk�lig ers�ttning f�r sjukgymnastens arbete och kostnader.
Ers�ttningen med undantag f�r del som avser sjukgymnastens kostnader
f�r resor i samband med behandlingsbes�k betalas som normalarvode,
enkelt arvode eller s�rskilt arvode. Genom patientavgiften betalar patien-
ten hela eller en del av arvodet, om inte n�got annat f�ljer av 22 eller 23 �.

16 � Normalarvodet �r ett enhetligt arvode f�r den huvudsakliga delen

av behandlingarna i verksamheten. Normalarvodet baseras p� ber�knade
mottagningskostnader och �rlig bes�ksvolym i sjukgymnastisk verksam-
het. Enkelt arvode �r ett l�gre arvode f�r enklare unders�kningar och
behandlingar. �tg�rder som �r s�rskilt tids- eller kostnadskr�vande ers�tts
med ett h�gre, s�rskilt arvode.

17 � Om det till en sjukgymnast och vikarie i dennes verksamhet under

ett kalender�r har l�mnats sjukgymnastikers�ttning, f�r �tg�rder som er-
s�tts med normalt eller enkelt arvode, med ett belopp som motsvarar
ers�ttningen f�r en full �rsarbetstid, l�mnas d�refter ers�ttning f�r s�dana
�tg�rder med reducerade belopp. Reducerad ers�ttning l�mnas h�gst till
ett belopp som motsvarar en halv �rsarbetstid (ers�ttningstak).

Best�mmelserna i f�rsta stycket hindrar inte sjukgymnasten att ge sjuk-

gymnastik mot patientavgift.

18 � En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ers�ttning enligt

denna lag f�r inte ge sjukgymnastik mot h�gre arvode �n som f�ljer av
lagen eller en verkst�llighetsf�reskrift.

19 � Landstinget �r inte skyldigt att betala sjukgymnastikers�ttning tidi-

gare �n sex m�nader efter anm�lan enligt 11 �.

Om en sjukgymnast har f�tt ers�ttning med f�r h�gt belopp, f�r lands-

tinget �terkr�va det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget f�r i
s�dant fall i st�llet avr�kna beloppet fr�n annan fordran fr�n sjukgymnas-
ten p� sjukgymnastikers�ttning.

Om en sjukgymnast trots p�minnelser vid upprepade tillf�llen eller

annars i v�sentlig utstr�ckning beg�r sjukgymnastikers�ttning med f�r
h�ga belopp eller p� annat felaktigt s�tt, f�r landstinget s�tta ned den
samlade sjukgymnastikers�ttning som beg�rs f�r viss tid till sk�ligt belopp.

S�rskilda best�mmelser f�r vissa omr�den

20 � Till en sjukgymnast som etablerar sig p� en ort inom st�domr�dena

1 eller 2 enligt f�rordningen (1990:642) om regionalpolitiskt f�retagsst�d

eller inom kommunerna Nordanstig i G�vleborgs l�n, Krokom i J�mtlands
l�n eller Nordmaling, Robertsfors eller V�nn�s i V�sterbottens l�n skall
l�mnas arvoden enligt 15 � med tjugo procents f�rh�jning. Vad nu sagts
g�ller dock inte om sjukgymnasten tagit �ver en motsvarande verksamhet.

Arvodesh�jning enligt f�rsta stycket skall betalas av landstinget. Efter

tv� �r fr�n etableringen skall h�jningen minskas med fem procentenheter
�rligen ner till fem procent.

4274

SFS 1993:1652

S�rskilda best�mmelser f�r vissa sjukgymnaster

21 � Till en sjukgymnast som vid utg�ngen av �r 1993 var uppf�rd p� en
s�dan f�rteckning som anges i 2 kap. 5 � lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring i lagrummets lydelse f�re den 1 januari 1994 skall l�mnas
arvoden enligt 15 � med fem procents f�rh�jning. H�jningen skall betalas
av landstinget.

Patientavgift

22 � F�r sjukgymnastik som ges av en sjukgymnast som f�r ers�ttning
enligt denna lag f�r patienten avkr�vas en patientavgift, om inte n�got
annat �r s�rskilt f�reskrivet. Patientavgift f�r tas ut med h�gst samma
belopp som en patient betalar f�r motsvarande sjukgymnastik hos lands-
tinget.

Om sjukgymnasten tar ut en l�gre patientavgift �n vad som �r medgivet

enligt f�rsta stycket skall detta inte p�verka den del av sjukgymnastiker-
s�ttningen som betalas av landstinget.

Patientavgiften f�r inte �verstiga det arvode som skall l�mnas f�r sjuk-

gymnastiken.

23 � En patient som f�r en viss tid har uppn�tt kostnadsbefrielse enligt
7� lagen (1981:49) om begr�nsning av l�kemedelskostnader, m.m. �r
under samma tid befriad �ven fr�n att betala patientavgifter enligt denna

lag.

24 � Uppkommer kostnad med anledning av att en patient uteblivit fr�n
avtalat sjukgymnastbes�k, f�r patientavgift �nd� tas ut av patienten. Be-
st�mmelserna i 23 � befriar inte patienten fr�n avgift enligt denna best�m-
melse.

Verksamhetsuppf�ljning

25 � En sjukgymnast som beg�r sjukgymnastikers�ttning enligt denna
lag skall medverka till att den egna verksamheten kan f�ljas upp och
utv�rderas. Sjukgymnasten skall �rligen till Socialstyrelsen och landstinget
l�mna en redovisning med erforderliga uppgifter om behandlings�tg�rder-
na och antalet patientbes�k.

Verkst�llighetsf�reskrifter

26 � Regeringen meddelar verkst�llighetsf�reskrifter till denna lag.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1994.

2. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om ers�ttning till

privatpraktiserande sjukgymnaster som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

3. F�r tiden fram till den 1 juli 1994 g�ller utan hinder av best�mmelser-

na i 15-17, 20 och 21 �� att en taxa som i huvudsak motsvarar best�m-
melserna om arvoden i f�rordningen (1976:1018) med taxa f�r sjukv�r-

dande behandling skall till�mpas vid best�mmandet av sjukgymnastiker-
s�ttning enligt denna lag.

4275

SFS 1993:1652

4. En sjukgymnast som vid ikrafttr�dandet �r uppf�rd p� en s�dan

f�rteckning hos allm�n f�rs�kringskassa som avses i 2 kap. 5 � lagen
(1962:381) om allm�n f�rs�kring i lagrummets lydelse f�re den 1 januari

1994 kan f� sjukgymnastikers�ttning utan hinder av best�mmelserna i 7

9 och 11 �� med de inskr�nkningar som g�ller enligt punkt 5.

5. Om verksamheten hos en sjukgymnast som omfattas av punkt 4

�ndras i v�sentligt h�nseende skall fr�ga om r�tt till sjukgymnastikers�tt-
ning pr�vas enligt denna lag.

6. Till en sjukgymnast som omfattas av punkt 4 och som vid ikrafttr�-

dandet bedriver verksamhet inom n�got av de omr�den som anges i 20 �
och d�rvid med st�d av �verg�ngsbest�mmelser till f�rordningen
(1976:1018) med taxa f�r sjukv�rdande behandling har r�tt till f�rh�jda
arvoden, skall landstinget l�mna sjukgymnastikers�ttning med motsvaran-
de f�rh�jning.

7. Vid anm�lan enligt 11 � under tiden fram till den 1 april 1994 f�r

verksamhet med sjukgymnastikers�ttning utan hinder av n�mnda paragraf

och 19 � f�rsta stycket p�b�rjas tre m�nader efter anm�lan.

BO K�NBERG
(Socialdepartementet)

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

4276

;

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Patientsäkerhetslag (2010:659)

JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

Jobbar du med hälso- och sjukvårdsrätt som exemplevis verksamhetschef eller chefssjuksköterska? Eller kanske på ett privat vårdföretag eller inom elevhälsan? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterialet du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig tillgång till relevanta rättskällor och vägledande dokument som ger dig ett omfattande stöd. Se allt inom hälso- och sjukvårdsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1993:1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik

Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten

JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se