SFS 2005:369 Lag om ändring i tobakslagen (1993:581)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i tobakslagen (1993:581);

utfärdad den 2 juni 2005.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om tobakslagen (1993:581)2

dels att nuvarande 12 a, 14 b och 19 a §§ skall betecknas 12 c, 9 a och

19 b §§,

dels att de nya 9 a och 12 c §§ skall ha följande lydelse,
dels att 1, 12, 14, 14 a, 15, 19, 20, 25 och 27 §§ samt rubriken före 14 §

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 12 a, 12 b, 14 b, 18 b

och 19 a §§ samt närmast före 12, 12 b, nya 12 c, 13, 14, 14 a, 14 b och
15 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kraft.

Inledande bestämmelse

1 §

3

På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med

bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i denna lag bestäm-
melser om

– begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa om-

råden utomhus,

– rökfri arbetsmiljö,
– varningstexter och innehållsdeklaration på förpackningar till tobaksva-

ror,

– begränsningar av handeln med och rätten till införsel av tobaksvaror,
– marknadsföring av tobaksvaror och användning av vissa varukänne-

tecken i marknadsföring av andra varor eller tjänster samt

– produktkontroll m.m. av tobaksvaror. Lag (2005:369).

Begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus

2 §

Rökning är förbjuden

1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan

verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande
områden utomhus vid förskolor och fritidshem,

1 Prop. 2004/05:118, bet. 2004/05:SoU21, rskr 2004/05:260.

2 Lagen omtryckt 1996:941.

3 Senaste lydelse 2002:811.

SFS 2005:369

Utkom från trycket
den 13 juni 2005
Omtryck

2

SFS 2005:369

2. i lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård,
3. i lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar

med särskild service eller vård,

4. på färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrym-

men som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel,

5. i restauranger och på andra serveringsställen, utom när servering sker

utomhus,

6. i andra lokaler än sådana som avses i 1–5 när en allmän sammankomst

eller en offentlig tillställning som avses i 2 kap. 1–3 §§ ordningslagen
(1993:1617) anordnas och i lokaler som är avsedda att användas av den som
deltar i sammankomsten eller tillställningen, samt

7. i andra lokaler än sådana som avses i 1–6 om allmänheten har tillträde

till lokalerna. Lag (2004:485).

3 §

har upphävts genom lag (1994:98).

4 §

I hotell och andra inrättningar där tillfällig bostad yrkesmässigt upp-

låts, skall i ett visst antal av de rum eller liknande som upplåts rökning vara
förbjuden. I fråga om sovkupéer och andra utrymmen som upplåts för tillfäl-
lig bostad på färdmedel i inrikes kollektivtrafik gäller i stället 2 § 4. Lag
(2004:485).

5 §

Bestämmelserna i 2 § gäller inte i fråga om bostäder och andra lokaler

för boende som inte är tillfälligt. Lag (1994:98).

6 §

Rökning är trots bestämmelserna i 2 § 2–4, 6 och 7 tillåten i delar av de

lokaler eller andra utrymmen som avses där, om dessa delar särskilt avsatts
för rökning. Detsamma gäller lokaler som avses i 2 § 1 och som är upplåtna
enbart för personal.

Trots bestämmelsen i 2 § 5 får rökning tillåtas i restauranger och på andra

serveringsställen i separata rum som särskilt avsatts för rökning. Rum där
rökning tillåts får endast utgöra en mindre del av serveringsställets yta.
Rummen skall vara belägna så att besökare inte måste passera genom dessa.
Arbetstagare skall endast tillfälligtvis behöva vistas i rummen, när rökning
pågår. Servering eller annan liknande verksamhet får inte bedrivas i rummen
när rökning pågår. Detta gäller dock inte sådan verksamhet som har direkt
samband med rummens funktion. Mat eller dryck får inte föras med in i
dessa rum.

Avvikelse från 2 § 1–4, 6 och 7 samt 4 § får göras om det finns särskilda

skäl till det på grund av utrymmets eller områdets beskaffenhet eller använd-
ningssätt eller av omständigheterna i övrigt. Lag (2004:485).

6 a §

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får

meddela föreskrifter om utformning och ventilation av sådana rum som av-
ses i 6 § andra stycket. Lag (2004:485).

7 §

Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över en

lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av någon av
bestämmelserna i 2 och 4 §§ svarar för att bestämmelserna följs.

Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne av-

visas. Lag (1994:98).

3

SFS 2005:369

Rökfri arbetsmiljö

8 §

I andra fall än som avses i 2 och 4 §§ svarar arbetsgivaren för att en ar-

betstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den arbetslokal eller det
liknande utrymme där arbetstagaren är verksam. Som arbetstagare räknas
här personer som avses i 1 kap. 2 § första stycket och 3 § arbetsmiljölagen
(1977:1160). Lag (1994:98).

Varningstexter m.m.

9 §

Förpackning till tobaksvara som är avsedd att i näringsverksamhet till-

handahållas konsumenter inom landet skall i den utsträckning och på det sätt
som regeringen föreskriver förses med

1. texter och illustrationer som upplyser om de hälsorisker som är för-

bundna med bruk av tobak och om rökavvänjning (varningstexter),

2. deklaration som upplyser om skadliga ämnen som tobaksvaran innehål-

ler eller ger upphov till (innehållsdeklaration),

3. uppgifter för att säkerställa identifikation av platsen och tiden för to-

baksvarans tillverkning.

Regeringen får överlämna åt en myndighet att meddela föreskrifter enligt

första stycket. Lag (2002:586).

9 a §

4

Texter, namn, varumärken och figurativa eller andra märken som

ger intryck av att en viss tobaksvara är mindre skadlig än andra får inte an-
vändas på förpackningar till tobaksvaror. Lag (2005:369).

10 §

Tillverkaren eller importören svarar för att förpackning till tobaks-

vara förses med varningstexter och innehållsdeklaration.

11 §

En tobaksvara får inte i näringsverksamhet tillhandahållas konsumen-

ter inom landet, om den saknar varningstexter eller innehållsdeklaration eller
om text eller deklaration är uppenbart oriktig.

Handel m.m.

Åldersgräns

12 §

Tobaksvaror får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverk-

samhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut tobaksvaror skall
förvissa sig om att mottagaren har uppnått nämnda ålder.

Om det finns särskild anledning att anta att en tobaksvara är avsedd att

lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år får varan inte lämnas ut.

På varje försäljningsställe för tobaksvaror skall finnas en tydlig och klart

synbar skylt med information om förbudet mot att sälja eller lämna ut sådana
varor till den som inte har fyllt 18 år. Lag (2005:369).

12 a §

Tobaksvaror som säljs till konsumenter skall tillhandahållas på ett

sådant sätt att det går att kontrollera mottagarens ålder. Detta gäller även när

4 Senaste lydelse av förutvarande 14 b § 2002:586.

4

SFS 2005:369

försäljningen sker genom automat, via postorder eller liknande. Lag
(2005:369).

Styckeförsäljning

12 b §

Tobaksvaror som säljs till konsumenter får inte tillhandahållas i

form av lösa cigaretter eller i förpackningar om färre än 19 cigaretter. Lag
(2005:369).

Anmälan och egentillsyn

12 c §

5

En näringsidkare som tillhandahåller tobaksvaror för försäljning

till konsumenter skall anmäla försäljningen hos den kommun där försälj-
ningen sker. Anmälan skall göras senast när försäljningen påbörjas.

Näringsidkaren skall utöva särskild tillsyn (egentillsyn) över försälj-

ningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egentill-
synsprogram. Lag (2005:369).

Införsel

13 §

Tobaksvara får föras in i landet endast av den som har fyllt 18 år.

Marknadsföring

Reklam och annan marknadsföring

14 §

En näringsidkare som marknadsför tobaksvaror till konsumenter får

inte använda kommersiella annonser i

1. periodiska skrifter eller andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihets-

förordningen är tillämplig,

2. ljudradio- eller TV-program eller TV-sändningar över satellit som om-

fattas av radio- och TV-lagen (1996:844), eller

3. andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihets-

grundlagen är tillämplig.

Även annan marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter än som av-

ses i första stycket är förbjuden. Detta gäller dock inte

1. i tryckta skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tilllämplig eller i

överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen
är tilllämplig,

2. marknadsföring som endast består i att tillhandahålla tobaksvaror för

försäljning, eller

3. kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen som inte är på-

trängande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak.

Kommersiella meddelanden enligt andra stycket 3 skall i den omfattning

det är möjligt placeras så att de inte är synliga från utsidan av försäljnings-
stället. Lag (2005:369).

5 Senaste lydelse av förutvarande 12 a § 2002:281.

5

SFS 2005:369

Varukännetecken

14 a §

6

En näringsidkare som marknadsför antingen en annan vara än en

tobaksvara eller en tjänst till konsumenter får inte använda ett varukänne-
tecken som helt eller delvis används för en tobaksvara eller enligt gällande
bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en sådan vara,
om marknadsföringen sker i kommersiella annonser i

1. periodiska skrifter eller i andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihets-

förordningen är tillämplig,

2. ljudradio- eller TV-program eller i TV-sändningar över satellit som

omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844), eller

3. andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihets-

grundlagen är tillämplig.

Om en näringsidkare använder ett sådant varukännetecken som avses i

första stycket vid marknadsföring till konsumenter på något annat sätt än
som där sägs, skall näringsidkaren iaktta den måttfullhet som är betingad av
att kännetecknet också kan förknippas med tobaksvaran.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas inte
1. i fråga om ett varukännetecken som i endast begränsad omfattning före-

kommer vid marknadsföring av tobaksvaror,

2. i fråga om ett varukännetecken som framträder i en form som tydligt

skiljer sig från utseendet på tobaksvarans kännetecken, eller

3. i andra fall om det är oskäligt. Lag (2005:369).

Sponsring

14 b §

Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror får inte

sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller
som kan antas få gränsöverskridande effekt, om sponsringen kan antas med-
föra att avsättningen av tobaksvaror främjas.

Bestämmelser om förbud mot sponsring av program i radio och TV finns i

radio- och TV-lagen (1996:844). Lag (2005:369).

Sanktioner enligt marknadsföringslagen

15 §

7

En marknadsföringsåtgärd som strider mot 9 a § eller 14–14 b §§

skall vid tillämpningen av 4, 14 och 19 §§ marknadsföringslagen (1995:450)
anses vara otillbörlig mot konsumenter. En marknadsföringsåtgärd som stri-
der mot 14 § första stycket 2 eller 3 eller 14 a § första stycket 2 eller 3 kan
medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 22–28 §§ mark-
nadsföringslagen. Lag (2005:369).

Produktkontroll m.m.

16 §

Tillverkare eller importör av tobaksvara skall, i den utsträckning som

föreskrivs av regeringen, till Statens folkhälsoinstitut lämna uppgifter om in-
gredienser och kvantiteter av dessa i tobaksvaror samt om deras effekter på
hälsan. Lag (2002:586).

6 Senaste lydelse 2002:811.

7 Senaste lydelse 2003:167.

6

SFS 2005:369

17 §

Regeringen får, om det finns särskilda hälsoskäl, föreskriva att vissa

slag av tobaksvaror inte får tillverkas i eller föras in till Sverige för försälj-
ning till konsumenter.

18 §

Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela

föreskrifter om gränsvärden för skadliga ämnen som tobaksvara får inne-
hålla eller ge upphov till, samt om mätning och övervakning av sådana
gränsvärden. En vara som inte uppfyller föreskrifterna får inte tillverkas el-
ler säljas i Sverige. Inte heller får en sådan vara föras in till Sverige för för-
säljning till konsumenter. Lag (2002:586).

18 a §

En vara som inte uppfyller föreskrifter som meddelats med stöd av

18 § får inte föras ut till ett land utanför Europeiska gemenskapen. Lag
(2002:586).

18 b §

Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror skall till

Statens folkhälsoinstitut lämna uppgifter om de kostnader som de har haft
för reklam, annan marknadsföring och sponsring för sådana varor.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighetens omfatt-

ning. Lag (2005:369).

Tillsyn

19 §

8

Den centrala tillsynen över att denna lag och föreskrifter som med-

delas med stöd av lagen följs utövas av

1. Arbetsmiljöverket när det gäller
a) lokaler och andra utrymmen som avses i 2 § och som är upplåtna enbart

för personal, och

b) lokaler och andra utrymmen på vilka 8 § skall tillämpas,
2. Statens folkhälsoinstitut när det gäller
a) miljöer som avses i 2 § och som inte är upplåtna enbart för personal,
b) lokaler som avses i 4 §,
c) varningstexter m.m. enligt 9, 10 och 11 §§,
d) handel enligt 12–12 b §§ och anmälan och egentillsyn enligt 12 c §,
e) produktkontroll m.m. enligt 16–18 §§, och
f) uppgifter om kostnader för marknadsföring enligt 18 b §, samt
3. Konsumentombudsmannen när det gäller marknadsföring enligt 9 a §

eller 14–14 b §§.

Vid Konsumentombudsmannens tillsyn tillämpas bestämmelserna i mark-

nadsföringslagen (1995:450). Lag (2005:369).

19 a §

Den omedelbara tillsynen över att denna lag och föreskrifter som

meddelas med stöd av lagen följs utövas av

1. Arbetsmiljöverket när det gäller lokaler och andra utrymmen för vilka

verket har den centrala tillsynen, och

2. den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer när det gäl-

ler

8 Senaste lydelse 2002:281.

7

SFS 2005:369

a) de miljöer och lokaler för vilka Statens folkhälsoinstitut har den cen-

trala tillsynen,

b) bestämmelserna om handel m.m. enligt 12–12 c §§, och
c) bestämmelserna om marknadsföring m.m. i 14 och 14 a §§ när det gäl-

ler marknadsföringsåtgärder på eller i anslutning till försäljningsställen.

Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn enligt första stycket 2. Länsstyrel-

sen skall

1. följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med informa-

tion och råd, och

2. främja samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och mellan tillsyns-

myndigheter och andra. Lag (2005:369).

19 b §

9

En kommun får ta ut avgift för sin för sin tillsyn av den som bedri-

ver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror. Lag (2005:369).

20 §

10

Statens folkhälsoinstitut får meddela de förelägganden och förbud

som behövs för att bestämmelserna i 9, 10, 11 och 16–18 §§ eller med stöd
av dem meddelade föreskrifter skall följas.

En tillsynsmyndighet som anges i 19 a § får i sin tillsynsverksamhet med-

dela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller en före-
skrift som har meddelats med stöd av lagen skall följas.

I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite.

Vitet får inte förvandlas. Lag (2005:369).

21 §

En tillsynsmyndighet får besluta att en tobaksvara skall tas om hand,

om den bjuds ut till försäljning eller uppenbart är avsedd att bjudas ut till
försäljning i strid med lagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd
av lagen. Kronofogdemyndigheten skall vid behov lämna handräckning när
en vara skall tas om hand.

Om en vara har tagits om hand, får ägaren under tillsynsmyndighetens

kontroll vidta de rättelser som behövs för att varan skall få säljas. Varan
skall återlämnas om det görs sannolikt att den inte kommer att säljas i strid
med lagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna. I annat
fall får varan förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte något annat

anges i beslutet.

22 §

En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar, hand-

lingar, varuprover och liknande som behövs för myndighetens tillsyn enligt
denna lag.

23 §

För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har en tillsynsmyndig-

het rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som berörs
av lagen eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och får
där göra undersökningar och ta prover. För uttagna prov betalas inte ersätt-
ning. Kronofogdemyndigheten skall lämna den handräckning som behövs
för tillsynen.

9 Senaste lydelse av förutvarande 19 a § 2002:281.

10 Senaste lydelse 2001:308.

8

SFS 2005:369

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för
provtagning och undersökning av prov.

24 §

Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får

inte obehörigen röja eller på annat sätt använda sig av vad han därvid fått
veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen

(1980:100).

Överklagande

25 §

11

Beslut som en i 19 a § angiven nämnd har fattat enligt denna lag el-

ler enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen får överklagas
hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol.

Beslut som Statens folkhälsoinstitut har meddelat med stöd av 20 § första

stycket eller 21 § eller som Arbetsmiljöverket meddelat får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag

(2005:369).

26 §

Beslut om en föreskrift enligt 18 § eller 23 § andra stycket som en

myndighet har meddelat med stöd av ett bemyndigande får inte överklagas.

Beslut om föreskrifter enligt 9 § som en myndighet har meddelat med

stöd av ett bemyndigande får överklagas hos regeringen av tillverkare av to-
baksvaror och importörer av tobaksvaror som är avsedda att säljas till konsu-
menter inom landet. Lag (1996:941).

Ansvar

27 §

12

Den som uppsåtligen bryter mot 11 § eller den som uppsåtligen eller

av oaktsamhet bryter mot 12 § första eller andra stycket döms för olovlig to-
baksförsäljning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är gärningen att anse som ringa döms inte till ansvar.
Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud skall inte

dömas till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet
eller förbudet. Lag (2005:369).

28 §

Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och olovlig utförsel av

tobaksvaror finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag
(2002:586).

Denna lag

13 träder i kraft den 1 januari 1997, men tillämpas, såvitt gäller

25 § fjärde stycket, inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dess-
förinnan.

11 Senaste lydelse 2001:308.

12 Senaste lydelse 2002:586.

13 1996:941.

9

SFS 2005:369

1. Denna lag

14 träder i kraft, såvitt avser 12 b § den dag regeringen be-

stämmer, och i övrigt den 1 juli 2005.

2. Anordningar för utomhusreklam vid försäljningsställen som är i bruk

vid lagens ikraftträdande får användas till utgången av 2005.

3. Tobaksvaror i förpackningar om färre än 19 cigaretter får fortsätta att

tillhandahållas konsumenter längst till utgången av 2005.

På regeringens vägnar

BERIT ANDNOR

Björn

Reuterstrand

(Socialdepartementet)

14 2005:369.

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2005