SFS 1989:656

Marknads- och immaterialrätt Processrätt

Start / Marknads- och immaterialrätt / Marknadsföringslag (2008:486) / SFS 1989:656

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1989:656 om �ndring 1 r�tteg�ngsbalken; utkom Mn trycket den 29 juni 1989 Utf�rdad den 14 ju ni 1989. Enligt riksdagen s beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg� ngsbalken dels att 1 ka p. 3, 3 a och 8 ��, 2 kap. 4 �, 10 kap. 8 a �, 12 kap. 9 �, 18 kap, 8 a �, 35 kap. 13 �, 47 kap . 3 och 4 ��, 49 kap. 1,9, 12 och 14 �� , 50 kap. 10, 12, 25, 26 och 28 ��, 51 k ap. 10, 12, 26 och 28 ��, 54 kap. 1 �. 55 kap. 15 � samt 59 kap. 1 och 2 �� skall ha f�lja nde lydelse, dels att det i balken skall inforas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 b, 3 c och 3 d �� samt 51 kap. 23 a �, av f�ljande lydelse. 1 kap. 3 Tingsr�tten skall, om annat inte �r f�reskrivet, best� av en lagfaren domare. 3 a Vid huvudf�rhandling i tvistem�l skall tingsr�tten best� av tre lagfarna domare, om annat inte �r f�reskrivet. R�tten skall best� av en lagfaren domare n�r huvudf�rhandlingen h�lls i f�renklad form. R�tten �r vid huvudf�rhandlingen domf�r med en lagfaren domare om i annat fall �n som avses i and ra stycket r�tten anser det tillr�ckligt att en domare sitter i r�tten och parterna samtycker till det eller m�let �r av enkel beskaffenhet. ' Prop, 1988/89:95. JuU23. rskr.288. ^Senaste lydelse 1986:120. �ndringen inneb�r bl.a. att andra - femte sty ckena upph�vs. Senaste lydelse 1987:747. / / � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 Best�r r�tten av tre lagfarna domare och intr�ffar f�rfall for n�gon av dessa sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten domfor med tv� lagfarna domare. 3 b � Tingsr�tten skall vid huvudf�rhandling i brottm�l best� av en lagfaren d omare och tre n�mndem�n. I m�l om �tal for brott, for vilket inte �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r, skall r�tten dock best� av en lagfaren domare och fem n�mndem�n. Intr�ffar forfall for n�gon av n�mndem�nnen sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten dock domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mndem�n eller, i m�l som avses i andr a meningen, med en lagfaren domare och fyra n�m ndem�n. Vid huvudf�rhandling i m�l om brott for vilket inte �r f�reskrivet sv�rare straff �n b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader �r tingsr�tten domf�r utan n�mndem�n, om det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter och det i m�let inte �r fr�ga om foretagsbot. Om det f�religger s�rskilda sk�l med h�nsyn till m�lets omfattning eller sv�righetsgrad, f�r antalet lagfarna domare ut�kas med en ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�rsta eller andra meningen. Detsamma g�ller i fr�ga om antalet n�mndem�n. 3c � Vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling och vid pr�vning av fr�gor som h�r till r�tteg�ngen f� r tingsr�tten ha den sammans�ttning som �r f�reskriven f�r huvudf�rhandling, om det f�religger s�rskilda sk�l med h�nsyn till m�le ts eller fr�gans beskaffenhet. 3 d � 1 tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall tingsr�tten alltid best� av en lagfaren domare, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart inte �verstiger h�lften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l� landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts. Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i brottm�l, avses v�rdet vid r�ttens beslut a tt tvisten skall handl�ggas som tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r�tteg�ngskostnader� na. 8 �'' Ut�ver vad som f�ljer av 3 b � f�r i en ti ngsr�tt, som avses i 7 �, vid pr�vning av d�r avsedda m�l s�som s�rskilda ledam�ter ing�, var f�r sig eller tillsammans, 1116 Senaste lydelse 1985:415. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje styc ket upph�vs. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "if- . " 1. en person som forordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a �, SFS 1989:656 om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga om ekonomiska f�rh�llanden, 2, en person som �r eller har varit lagfaren domare i allm�n f�rvaltnings� domstol, om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga om skatter�ttsliga f�rh�llanden. Deltar s�rskild ledamot vid huvudf�rhandlingen, g�ller i fr�ga om anta� let n�mndem�n 3 b � f�rsta stycket andra och tredje meningarna samt tredje stycket. 2 kap. 4 Hovr�tten �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verkla� gats fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta n�r hovr�t� ten avg�r m�let, om tingsr�tten best�tt av tre lagfarna domare. Flera �n fem lagfarna domare f�r inte delta i hov r�tten. I brottm� l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t� ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled� ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som anges i f�rsta stycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid huvudf�rhandling. Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av tv� lagfarna domare. Vid beslut om a vskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r med en lagfaren d omare. Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av en annan tj�nsteman vid denna. 10 kap. 8 a I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk f�r talan mot n�ringsidkaren v�ckas vid r�tten i den ort d�r konsumenten har sitt hemvist. Detta g�ller dock endast om m�let i tingsr�tten kan antas bli pr�vat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d �. 12 kap. 9 � Skriftlig fullmakt skall f�retes i huvudskrift, n�r ombudet f�rsta g�ngen vid r �tten f�r talan i m�le t. �r, d� fullmakt skall f�retes, s�dan icke tillg�nglig, skall r�tten giva ombudet tid att f�rete den; vad nu sagts g�lle ej i fr�ga om missn�jesan� m�lan. Finnes uppskov ol�gligt, m� r�tten forts�tta med handl�ggningen av m�let, dock utan att d�ri meddela dom eller slutligt beslut. Utf�rdas fullmakt, skall beh�righeten anses innefatta vad ombudet tidigare �tgjort i r�tteg�ngen. ' Senaste lydelse 1987:747, ' Senaste lydelse 1987: 747. 1117 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 Finner r�tten ovisst, huruvida parts underskrift � fullmakt �r riktig, m� r�tten medgiva anst�nd f�r ovisshetens undanr�jande. Skriftlig fullmakt skall i huvudsk rift eller styrkt avskrift bifogas akten. 18 kap. 8 a I m�l d�r 1 kap. 3 d � f�rsta stycket till�mpas g�ller f�ljande i st�llet f�r best�mmelserna i 8 �. Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r 1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje instans, 2. ans�kningsavgift, 3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe� h�lle f�r ombud, 4. vittnesbevisning, 5. �vers�ttning av handling. Ers�ttning utg�r endast i den m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av partens r�tt. Ers�ttning som anges i a ndra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�, i den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lpsla� gen. Har m�let till en b�ijan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m�l som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna. Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten. S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder annan bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Delsamma skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning. 35 kap. 13 Vid huvudf�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom hu� vudf�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen. I h�gsta domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt endast om det f�religger synnerliga sk�l. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. 1118 'Senaste lydelse 1987:747. � Senaste lydelse 1987:747. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 47 kap. 3 �' Om st�mningsans�kningen inte uppfyller f�reskrifterna i 2 � eller i �vrigt �r ofullst�ndig eller om s�dant intyg, som avses i 2 � Q�rde stycket, inte f�retetts, skall r�tten f�rel�gga m�ls�ganden att avhj�lpa bristen. Detsamma g�ller om f�reskriven ans�kningsavgift inte har betalats. 4 �'� F�ljer m�ls�ganden inte ett f�rel�ggande enligt 3 �, skall ans�k� ningen avvisas, om den �r s� ofullst�ndig att den inte utan v�sentlig ol�genhet kan l�ggas till grund f�r en r�tteg�ng i ansvarsfr�gan. Detsamma g�ller om n�got intyg som avses i 2 � Ij�rde stycket inte har f�retetts eller om u nderl�tenheten avser betalning av ans�kningsavgiften. 49 kap. 1 �" Talan mot underr�tts dom skall f�ras genom vad. Har parterna skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens uppkomst g�ller dock inte i m�l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta styc ket. En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be� st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i 44 kap. 9 �. 9 � Tingsr�tts beslut, varigenom missn�jesanm�lan eller ans�kan om �tervinning eller �terupptagande eller vade- eller besv�rstalan avvisats, f�r �verklagas genom besv�r. 1 annat fall f�r inte fr�gan, huruvida s�dan anm�lan eller ans�kan gjorts eller talan annars fullf�ljts p� f�reskrivet s�tt eller inom r�tt tid, pr�vas av hovr�tten. 12 �'- Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en lagfaren domare enligt I kap. 3 d � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av hovr�tten i v idare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde� lat parten pr�vningstillst�nd. Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon annan �n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat j�v mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan� m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan avvisats. I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket och 13 � g�lla i till�mp liga delar. 'Senaste lydelse 1987:448. Senaste lydelse 1987:448. " Senaste lydelse 1989:352. Senaste lydelse 1987:747. 1119 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 14 �'^ Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 kap, 3 d � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat en inv�ndning om r�tteg�ngshinder. 50 kap. 10 � Genm�let skall med d�rvid fogade handlingar delgivas vadek�ran� den. Finnes for m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge hovr�tten fbrordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be� st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen� de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs for en �ndam�lsenlig handl�ggning av m�let. Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf. 12 � I fr�ga om hovr�ttens skyldigheter under f�rberedelsen skall 42 kap. 8 � andra stycket till�mpas. 25 �''' Innan hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats, f�r vade� talan �terkallas. Vadek�randen f�r inte �ndra sin talan att avse annan del av tingsr�ttens dom �n den som uppgivits i v adeinlagan. I m�l d �r f�rlikning om saken �r till�ten f�r en part i hovr �tten till st�d f�r sin talan �beropa omst�ndigheter eller bevis, som inte tidigare har f�rebringats, endast om 1. han g�r sannolikt att han inte kunnat �beropa omst�ndigheten eller beviset vid tingsr�tten eller 2. han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det. Framst�lls f�rst i hovr�tten ett yrkande om kvittning, f�r det avvisas, om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let. 26 �'^ �ven utan yrkande skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom, om dom villa, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rek ommit vid tingsr�tten. Undanr�jandet f�r avse domen i dess helhet eller endast viss del. Ber�r r�tteg�ngsfelet �ven del av domen, som inte �verklagats, skall h ovr�tten med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas. 28 � Om det vid tin gsr�tten har f�rekommit annat fel i r�tteg�ngen �n som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast om felet kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng och inte utan v�sentlig ol�genhet kan avhj�lpas i hovr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. 1120 Senaste lydelse 1987:747. Senaste lydelse 1971:218. �ndringen inneb�r bl, a. att andra stycket upph�vs. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , SFS 1989:656 51 kap. 10 � Genm�let skall med d�rvid fog ade handlingar delgivas vadek�ran� den. Finnes F�r m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge hovr�tten f�rordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be� st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen� de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs f�r en �ndam�lsenlig handl�ggning av m�let. Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 45 kap. 13 � och 47 kap. 10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf. 12 � Hovr�tten f�r best�mma att den som �r anh�llen eller h�ktad skall inst�llas till sammantr�de enligt 10 � tredje stycket. 23 a � Har tingsr�tten funnit att den tilltalade skall d�mas f�r den �tala� de g�rningen och �verklagas domen bara betr�ffande annat �n denna fr�ga, skall hovr�tten pr�va fr�gan endast om 1. det i denna de l f�religger n�got f�rh�llande som skulle kunna utg�ra grund f�r resning enligt 58 kap. 2 � eller kunna medf�ra undanr�jande av domen p� grund av domvilla eller 2. m�lets utg� ng vid tingsr�tten i samma del uppenbarligen beror p� f�rbiseende eller misstag. Betr�ffande fr�ga som avses i f�rsta stycket I elle r 2 beh�ver h�nsyn tas endast till omst�ndigheter som har �beropats av part. 26 �'^ �ven utan yrkand e skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom, om domvilla, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rekommit vid tingsr�tten. Undanr�jandet f�r avse domen i des s helhet eller endast viss del. Ber�r r�tteg�ngsfelet �ve n del av domen, som inte �verk lagats, skall hovr� tten med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas. 28 � Om det vid tingsr�tt en har f�rekommit annat fel i r�tteg �ngen �n som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast om fe let kan antas ha inverkat p� m�lets utg �ng och inte utan v�sen tlig ol�genhet kan avhj�lpas i ho vr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. 54 kap. 1 �'^ Talan mo t hovr�tts dom skall f�ras genom ans�kan om revision. Har partema skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas med anledn ing av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om sak en �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens uppkomst g�ller dock inte i m �l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta stycket. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket up ph�vs. Senaste lydelse 1989; 352. 1121 36-SFS 1989 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be� st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i 44 kap. 9 � och 53 kap. 1 �. 55 kap. 15 Betr�ffande r�tteg�ngen i h�gsta do mstolen skall i �vrigt i tviste� m�l 50 kap. 10 � tredje och Q�rde styckena, -11 -20 ��, 22 �, 24 � och 25 � f�rsta och andra styckena samt i b rottm�l 51 kap . 8 � fj�rde stycket, 10 � tredje och fj�rde styckena, 11 -20 ��, 22, 23 a, 24, 25 och 31 �� till�mpas. Vad som s�gs i 50 k ap. 2629 �� r�rande tvistem�l samt i 51 kap. 26 29 �� r�rande brottm�l om undanr�jande av underr�tts dom och om �terforvisning g�ller f�r h�gsta domstolen i fr�ga om l�gre r �tts dom. 59 kap. 1 � Dom, som vunnit laga kraft, skall p� besv�r av den, vilkens r�tt domen r�r, p� grund av domvilla undanr�jas 1. om m�let har tagits upp trots att det har f�relegat ett r�tteg�ngshinder, som h�gre r�tt haft att beakta sj�lvmant vid ett �verklagande, 2. om domen givits mot n�gon, som inte har varit r�tteligen st�md och inte heller har f�rt tala n i m� let, eller genom domen n�gon, som inte har varit part i m�le t, lider f�rf�ng, 3. om domen �r s� m�rk eller ofullst�ndig att det inte framg�r d�rav, hur r�tten d�mt i saken eller 4. om i r�tteg�ngen f�rekommit annat grovt r�tteg�ngsfel, som kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng. Besv�r �ver domvilla enligt f�rsta stycket 4 som grundas p� en omst�n� dighet som inte tidigare har �beropats i m�let skall avvisas, o m klaganden inte g�r sannolikt att han har varit f�rhindrad att �beropa omst�ndigheten 1 r�tteg�ngen eller han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det. 2 �'^ Den som vill besv�ra sig �ver domvilla skall ge in en skriftlig besv�rsinlaga till hovr�tten, om domen meddelats av tingsr�tt, och i annat fall till h�gsta domstolen. Besv�r skall f�ras, om de grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 � 1 eller 4, inom sex m�nader fr�n det att domen vann laga kraft, och, om besv�ren grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 � 2, inom sex m�nader fr�n det att klaganden fick k�nnedom om domen. Fick han k�nnedom om domen, innan den vann laga kraft, skall tiden r�knas fr�n den dag, d� domen vann laga kraft. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 1989. 2. �ldre f�reskrifter om r�ttens sammans�ttning g�ller alltj�mt vid huvudf�rhandlingar som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. 1122 Senaste lydelse 1987:1211, " Senaste lydelse 1988: 1451. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 'J' J, 3. �ldre f�reskrifter i 50 kap. 25 � tredje stycket g�ller alltj�mt n�r det SFS 1989:656 �verklagade avg�randet har meddelats f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar LAILA FREIVALDS Lars Eklycke (J ustitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1989:656

om �ndring 1 r�tteg�ngsbalken;

utkom Mn trycket

den 29 juni 1989

Utf�rdad den 14 ju ni 1989.

Enligt riksdagen s beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg� ngsbalken
dels att 1 ka p. 3, 3 a och 8 ��, 2 kap. 4 �, 10 kap. 8 a �, 12 kap. 9 �, 18

kap, 8 a �, 35 kap. 13 �, 47 kap . 3 och 4 ��, 49 kap. 1,9, 12 och 14 �� , 50

kap. 10, 12, 25, 26 och 28 ��, 51 k ap. 10, 12, 26 och 28 ��, 54 kap. 1 �. 55
kap. 15 � samt 59 kap. 1 och 2 �� skall ha f�lja nde lydelse,

dels att det i balken skall inforas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 b, 3 c och

3 d �� samt 51 kap. 23 a �, av f�ljande lydelse.

1 kap.

Tingsr�tten skall, om annat inte �r f�reskrivet, best� av en lagfaren

domare.

3 a

Vid huvudf�rhandling i tvistem�l skall tingsr�tten best� av tre

lagfarna domare, om annat inte �r f�reskrivet.

R�tten skall best� av en lagfaren domare n�r huvudf�rhandlingen h�lls i

f�renklad form.

R�tten �r vid huvudf�rhandlingen domf�r med en lagfaren domare om i

annat fall �n som avses i and ra stycket r�tten anser det tillr�ckligt att en
domare sitter i r�tten och parterna samtycker till det eller m�let �r av enkel
beskaffenhet.

' Prop, 1988/89:95. JuU23. rskr.288.

^Senaste lydelse 1986:120. �ndringen inneb�r bl.a. att andra - femte sty ckena

upph�vs.

Senaste lydelse 1987:747.

�

SFS 1989:656

Best�r r�tten av tre lagfarna domare och intr�ffar f�rfall for n�gon av

dessa sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten domfor med tv�

lagfarna domare.

3 b � Tingsr�tten skall vid huvudf�rhandling i brottm�l best� av en

lagfaren d omare och tre n�mndem�n. I m�l om �tal for brott, for vilket
inte �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r, skall r�tten dock best�

av en lagfaren domare och fem n�mndem�n. Intr�ffar forfall for n�gon av

n�mndem�nnen sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten dock

domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mndem�n eller, i m�l som
avses i andr a meningen, med en lagfaren domare och fyra n�m ndem�n.

Vid huvudf�rhandling i m�l om brott for vilket inte �r f�reskrivet

sv�rare straff �n b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader �r tingsr�tten
domf�r utan n�mndem�n, om det inte finns anledning att d�ma till annan

p�f�ljd �n b�ter och det i m�let inte �r fr�ga om foretagsbot.

Om det f�religger s�rskilda sk�l med h�nsyn till m�lets omfattning eller

sv�righetsgrad, f�r antalet lagfarna domare ut�kas med en ut�ver vad som
f�ljer av f�rsta stycket f�rsta eller andra meningen. Detsamma g�ller i
fr�ga om antalet n�mndem�n.

3c � Vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling och vid pr�vning av

fr�gor som h�r till r�tteg�ngen f� r tingsr�tten ha den sammans�ttning som
�r f�reskriven f�r huvudf�rhandling, om det f�religger s�rskilda sk�l med

h�nsyn till m�le ts eller fr�gans beskaffenhet.

3 d � 1 tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall tingsr�tten

alltid best� av en lagfaren domare, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart

inte �verstiger h�lften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring.

F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i

m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att

den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r
av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l�
landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall
den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband

d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts.

Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid

tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning,
betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i
brottm�l, avses v�rdet vid r�ttens beslut a tt tvisten skall handl�ggas som
tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r�tteg�ngskostnader�
na.

8 �'' Ut�ver vad som f�ljer av 3 b � f�r i en ti ngsr�tt, som avses i 7 �, vid

pr�vning av d�r avsedda m�l s�som s�rskilda ledam�ter ing�, var f�r sig

eller tillsammans,

1116

Senaste lydelse 1985:415. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje styc ket upph�vs.

�

"if- . "

1. en person som forordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a �,

SFS 1989:656

om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga om
ekonomiska f�rh�llanden,

2, en person som �r eller har varit lagfaren domare i allm�n f�rvaltnings�

domstol, om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga

om skatter�ttsliga f�rh�llanden.

Deltar s�rskild ledamot vid huvudf�rhandlingen, g�ller i fr�ga om anta�

let n�mndem�n 3 b � f�rsta stycket andra och tredje meningarna samt

tredje stycket.

2 kap.

Hovr�tten �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verkla�

gats fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta n�r hovr�t�

ten avg�r m�let, om tingsr�tten best�tt av tre lagfarna domare. Flera �n

fem lagfarna domare f�r inte delta i hov r�tten.

I brottm� l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t�

ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra
lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled�

ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om
f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som

anges i f�rsta stycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid

huvudf�rhandling.

Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av

tv� lagfarna domare.

Vid beslut om a vskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r

med en lagfaren d omare.

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast

beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av

en annan tj�nsteman vid denna.

10 kap.

8 a

I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst

eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk
f�r talan mot n�ringsidkaren v�ckas vid r�tten i den ort d�r konsumenten

har sitt hemvist. Detta g�ller dock endast om m�let i tingsr�tten kan antas

bli pr�vat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d �.

12 kap.

9 � Skriftlig fullmakt skall f�retes i huvudskrift, n�r ombudet f�rsta
g�ngen vid r �tten f�r talan i m�le t.

�r, d� fullmakt skall f�retes, s�dan icke tillg�nglig, skall r�tten giva

ombudet tid att f�rete den; vad nu sagts g�lle ej i fr�ga om missn�jesan�
m�lan. Finnes uppskov ol�gligt, m� r�tten forts�tta med handl�ggningen

av m�let, dock utan att d�ri meddela dom eller slutligt beslut. Utf�rdas
fullmakt, skall beh�righeten anses innefatta vad ombudet tidigare �tgjort i

r�tteg�ngen.

' Senaste lydelse 1987:747,

' Senaste lydelse 1987: 747.

1117

�

SFS 1989:656

Finner r�tten ovisst, huruvida parts underskrift � fullmakt �r riktig, m�

r�tten medgiva anst�nd f�r ovisshetens undanr�jande.

Skriftlig fullmakt skall i huvudsk rift eller styrkt avskrift bifogas akten.

18 kap.

8 a

I m�l d�r 1 kap. 3 d � f�rsta stycket till�mpas g�ller f�ljande i

st�llet f�r best�mmelserna i 8 �.

Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r
1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje

instans,

2. ans�kningsavgift,
3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med

sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe�

h�lle f�r ombud,

4. vittnesbevisning,
5. �vers�ttning av handling.
Ers�ttning utg�r endast i den m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r

tillvaratagande av partens r�tt.

Ers�ttning som anges i a ndra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som

regeringen meddelar.

Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan

r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�,
i den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lpsla�

gen.

Har m�let till en b�ijan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m�l

som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den
tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna.

Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till

r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs

genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r
en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten.
S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder annan

bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Delsamma

skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning.

35 kap.

Vid huvudf�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom hu�

vudf�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse
i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset.

Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig

bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast

om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen. I h�gsta
domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt endast
om det f�religger synnerliga sk�l.

Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll

eller p� annat l�mpligt s�tt.

1118

'Senaste lydelse 1987:747.

� Senaste lydelse 1987:747.

�

SFS 1989:656

47 kap.

3 �' Om st�mningsans�kningen inte uppfyller f�reskrifterna i 2 � eller i
�vrigt �r ofullst�ndig eller om s�dant intyg, som avses i 2 � Q�rde stycket,

inte f�retetts, skall r�tten f�rel�gga m�ls�ganden att avhj�lpa bristen.
Detsamma g�ller om f�reskriven ans�kningsavgift inte har betalats.

4 �'� F�ljer m�ls�ganden inte ett f�rel�ggande enligt 3 �, skall ans�k�

ningen avvisas, om den �r s� ofullst�ndig att den inte utan v�sentlig

ol�genhet kan l�ggas till grund f�r en r�tteg�ng i ansvarsfr�gan. Detsamma
g�ller om n�got intyg som avses i 2 � Ij�rde stycket inte har f�retetts eller
om u nderl�tenheten avser betalning av ans�kningsavgiften.

49 kap.
1 �" Talan mot underr�tts dom skall f�ras genom vad.

Har parterna skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas

med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan

h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om saken �r

s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens

uppkomst g�ller dock inte i m�l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta styc ket.

En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om

saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be�

st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i
44 kap. 9 �.

9 � Tingsr�tts beslut, varigenom missn�jesanm�lan eller ans�kan om
�tervinning eller �terupptagande eller vade- eller besv�rstalan avvisats, f�r
�verklagas genom besv�r. 1 annat fall f�r inte fr�gan, huruvida s�dan

anm�lan eller ans�kan gjorts eller talan annars fullf�ljts p� f�reskrivet s�tt

eller inom r�tt tid, pr�vas av hovr�tten.

12 �'- Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en

lagfaren domare enligt I kap. 3 d � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av
hovr�tten i v idare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde�
lat parten pr�vningstillst�nd.

Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon

annan �n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat

j�v mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om

ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan�

m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan

avvisats.

I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket

och 13 � g�lla i till�mp liga delar.

'Senaste lydelse 1987:448.

Senaste lydelse 1987:448.

" Senaste lydelse 1989:352.

Senaste lydelse 1987:747.

1119

�

SFS 1989:656

14 �'^ Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 kap,

3 d � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat

en inv�ndning om r�tteg�ngshinder.

50 kap.
10 � Genm�let skall med d�rvid fogade handlingar delgivas vadek�ran�
den.

Finnes for m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge

hovr�tten fbrordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be�

st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen�
de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en

skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs for en

�ndam�lsenlig handl�ggning av m�let.

Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla

�ven vid sammantr�de enligt denna paragraf.

12 � I fr�ga om hovr�ttens skyldigheter under f�rberedelsen skall 42

kap. 8 � andra stycket till�mpas.

25 �''' Innan hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats, f�r vade�
talan �terkallas.

Vadek�randen f�r inte �ndra sin talan att avse annan del av tingsr�ttens

dom �n den som uppgivits i v adeinlagan.

I m�l d �r f�rlikning om saken �r till�ten f�r en part i hovr �tten till st�d

f�r sin talan �beropa omst�ndigheter eller bevis, som inte tidigare har
f�rebringats, endast om

1. han g�r sannolikt att han inte kunnat �beropa omst�ndigheten eller

beviset vid tingsr�tten eller

2. han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det.

Framst�lls f�rst i hovr�tten ett yrkande om kvittning, f�r det avvisas,

om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let.

26 �'^ �ven utan yrkande skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom,

om dom villa, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rek ommit vid tingsr�tten.

Undanr�jandet f�r avse domen i dess helhet eller endast viss del. Ber�r

r�tteg�ngsfelet �ven del av domen, som inte �verklagats, skall h ovr�tten
med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas.

28 � Om det vid tin gsr�tten har f�rekommit annat fel i r�tteg�ngen �n

som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast

om felet kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng och inte utan v�sentlig
ol�genhet kan avhj�lpas i hovr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i
fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

1120

Senaste lydelse 1987:747.

Senaste lydelse 1971:218.

�ndringen inneb�r bl, a. att andra stycket upph�vs.

�

SFS 1989:656

51 kap.

10 � Genm�let skall med d�rvid fog ade handlingar delgivas vadek�ran�

den.

Finnes F�r m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge

hovr�tten f�rordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be�

st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen�
de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en

skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs f�r en

�ndam�lsenlig handl�ggning av m�let.

Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 45 kap. 13 � och 47 kap.

10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf.

12 � Hovr�tten f�r best�mma att den som �r anh�llen eller h�ktad skall

inst�llas till sammantr�de enligt 10 � tredje stycket.

23 a � Har tingsr�tten funnit att den tilltalade skall d�mas f�r den �tala�
de g�rningen och �verklagas domen bara betr�ffande annat �n denna

fr�ga, skall hovr�tten pr�va fr�gan endast om

1. det i denna de l f�religger n�got f�rh�llande som skulle kunna utg�ra

grund f�r resning enligt 58 kap. 2 � eller kunna medf�ra undanr�jande av

domen p� grund av domvilla eller

2. m�lets utg� ng vid tingsr�tten i samma del uppenbarligen beror p�

f�rbiseende eller misstag.

Betr�ffande fr�ga som avses i f�rsta stycket I elle r 2 beh�ver h�nsyn tas

endast till omst�ndigheter som har �beropats av part.

26 �'^ �ven utan yrkand e skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom,

om domvilla, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rekommit vid tingsr�tten.

Undanr�jandet f�r avse domen i des s helhet eller endast viss del. Ber�r

r�tteg�ngsfelet �ve n del av domen, som inte �verk lagats, skall hovr� tten

med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas.

28 � Om det vid tingsr�tt en har f�rekommit annat fel i r�tteg �ngen �n

som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast

om fe let kan antas ha inverkat p� m�lets utg �ng och inte utan v�sen tlig
ol�genhet kan avhj�lpas i ho vr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i

fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

54 kap.

1 �'^ Talan mo t hovr�tts dom skall f�ras genom ans�kan om revision.

Har partema skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas

med anledn ing av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan
h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om sak en �r

s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens

uppkomst g�ller dock inte i m �l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta stycket.

�ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket up ph�vs.

Senaste lydelse 1989; 352.

1121

36-SFS 1989

�

SFS 1989:656

En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om

saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be�

st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i

44 kap. 9 � och 53 kap. 1 �.

55 kap.

Betr�ffande r�tteg�ngen i h�gsta do mstolen skall i �vrigt i tviste�

m�l 50 kap. 10 � tredje och Q�rde styckena, -11 -20 ��, 22 �, 24 � och 25 �

f�rsta och andra styckena samt i b rottm�l 51 kap . 8 � fj�rde stycket, 10 �

tredje och fj�rde styckena, 11 -20 ��, 22, 23 a, 24, 25 och 31 �� till�mpas.

Vad som s�gs i 50 k ap. 2629 �� r�rande tvistem�l samt i 51 kap. 26

29 �� r�rande brottm�l om undanr�jande av underr�tts dom och om

�terforvisning g�ller f�r h�gsta domstolen i fr�ga om l�gre r �tts dom.

59 kap.

1 � Dom, som vunnit laga kraft, skall p� besv�r av den, vilkens r�tt
domen r�r, p� grund av domvilla undanr�jas

1. om m�let har tagits upp trots att det har f�relegat ett r�tteg�ngshinder,

som h�gre r�tt haft att beakta sj�lvmant vid ett �verklagande,

2. om domen givits mot n�gon, som inte har varit r�tteligen st�md och

inte heller har f�rt tala n i m� let, eller genom domen n�gon, som inte har
varit part i m�le t, lider f�rf�ng,

3. om domen �r s� m�rk eller ofullst�ndig att det inte framg�r d�rav, hur

r�tten d�mt i saken eller

4. om i r�tteg�ngen f�rekommit annat grovt r�tteg�ngsfel, som kan antas

ha inverkat p� m�lets utg�ng.

Besv�r �ver domvilla enligt f�rsta stycket 4 som grundas p� en omst�n�

dighet som inte tidigare har �beropats i m�let skall avvisas, o m klaganden

inte g�r sannolikt att han har varit f�rhindrad att �beropa omst�ndigheten

1 r�tteg�ngen eller han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det.

2 �'^ Den som vill besv�ra sig �ver domvilla skall ge in en skriftlig

besv�rsinlaga till hovr�tten, om domen meddelats av tingsr�tt, och i annat

fall till h�gsta domstolen.

Besv�r skall f�ras, om de grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 �

1 eller 4, inom sex m�nader fr�n det att domen vann laga kraft, och, om

besv�ren grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 � 2, inom sex
m�nader fr�n det att klaganden fick k�nnedom om domen. Fick han
k�nnedom om domen, innan den vann laga kraft, skall tiden r�knas fr�n
den dag, d� domen vann laga kraft.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 1989.
2. �ldre f�reskrifter om r�ttens sammans�ttning g�ller alltj�mt vid

huvudf�rhandlingar som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

1122

Senaste lydelse 1987:1211,

" Senaste lydelse 1988: 1451.

�

'J'

3. �ldre f�reskrifter i 50 kap. 25 � tredje stycket g�ller alltj�mt n�r det

SFS 1989:656

�verklagade avg�randet har meddelats f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

LAILA FREIVALDS

Lars Eklycke

(J ustitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

Konkurrenslag (2008:579)
Marknadsföringslag (2008:486)
Mönsterskyddslag (1970:485)
Patentlag (1967:837)
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Varumärkeslag (2010:1877)

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1989:656

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Om Lagboken.se