SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m. fl.

Migrationsrätt

Start / Migrationsrätt / Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. / SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m. fl.

SFS 1994_137 Lag om mottagande av asylsökande m. fl.

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:137 Utkom fr�n trycket den 19 april 1994 Lag om mottagande av asyls�kande m. fl.; utf�rdad den 30 mars 1994. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Allm�nna best�mmelser 1 � I denna lag ges best�mmelser om syssels�ttning f�r och bist�nd till utl�nningar som 1. har ans�kt om uppeh�llstillst�nd i Sverige enligt 3 kap. 1 � utl�n- ningslagen (1989:529) (asyls�kande), 2. har beviljats tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd med st�d av best�m- melserna i 2 kap. 4 a � utl�nningslagen, eller 3. har ans�kt om uppeh�llstillst�nd i Sverige och av s�rskilda sk�l medgetts r�tt att vistas h�r medan ans�kan pr�vas. Den som omfattas av denna lag har inte r�tt till bist�nd enligt 6 � socialtj�nstlagen (1980:620) f�r f�rm�ner av motsvarande karakt�r. 2 � Statens invandrarverk skall ha huvudansvaret f�r mottagandet av utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 och f�r detta �ndam�l driva f�rl�ggningar. Invandrarverket f�r uppdra �t andra att driva f�rl�gg- ningar. 3 � Utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 skall av Invandrar- verket erbjudas plats p� en f�rl�ggning. En utl�nning som inte �nskar utnyttja en erbjuden plats skall �nd� registreras vid en f�rl�ggning. In- 279 1 Prop. 1993/94:94, bet. 1993/94:SfUl 1, rskr. 1993/94:188. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 280 SFS 1994:137 vandrarverket svarar sedan f�r att bist�nd l�mnas enligt best�mmelserna i denna lag. F�r utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 3 skall bist�ndet l�mnas av socialn�mnden i den kommun d�r utl�nningen vistas. Syssels�ttning 4 � Invandrarverket skall i l�mplig omfattning ge dem som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 syssels�ttning genom att de f�r tillf�lle att delta i svenskundervisning, i sk�tseln av f�rl�ggningar och i annan verksamhet som bidrar till att g�ra vistelsen meningsfull. 5 � Utl�nningar som deltar i verksamhet som avses i 4 � skall inte anses som arbetstagare. De skall dock likst�llas med arbetstagare vid till�mpning av 2 kap. 1 9 ��, 3 kap. 1 4 och 7 13 ��, 4 kap. 1 4 och 8 10 ��, 5 kap. 1 3 �� samt 7 9 kap. arbetsmilj�lagen (1977:1160). D�rvid skall vad i arbetsmilj�lagen s�gs om arbetsgivare g�lla den som svarar f�r den verksamhet i vilken utl�nningen deltar. 6 � Om utl�nningar skall delta i verksamhet som avses i 4 � och som drivs av n�gon annan �n Invandrarverket skall skriftligt avtal om villkoren f�r verksamheten tr�ffas mellan verket och den som driver verksamheten. Invandrarverket f�r uppdra �t andra att tr�ffa s�dana avtal. 7 � Strider en �verenskommelse mellan den som tillhandah�ller syssel- s�ttning och en utl�nning mot ett avtal enligt 6 � �r �verenskommelsen ogiltig. R�tt till bist�nd 8 � Bist�nd enligt 13 19�� l�mnas till utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 under f�ruts�ttning att de �r registrerade vid en f�rl�ggning. Utl�nningar som vistas p� f�rl�ggning har r�tt till bist�nd �ven efter det att de har beviljats permanent uppeh�llstillst�nd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. 9 � Bist�nd enligt 17 19 �� l�mnas till utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 3. Bist�nd l�mnas dock inte, om ans�kan om uppeh�llstill- st�nd avser endast en f�rl�ngning av ett tidigare tillst�nd p� i �vrigt of�r�ndrade villkor. 10 � F�r den som fyllt 18 �r och som utan giltigt sk�l v�grar att delta i verksamhet som avses i 4 � eller som genom att h�lla sig undan f�rsv�rar utredningen i �rendet om uppeh�llstillst�nd kan dagers�ttning enligt 17 � s�ttas ned, dock inte till den del den �r avsedd att t�cka utgifter f�r egen math�llning. S�dan neds�ttning kan �ven g�ras f�r ensamst�ende person som fyllt 16 men inte 18 �r. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:137 Om utl�nning som avses i 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 �ven efter det neds�ttning skett enligt f�rsta stycket utan giltigt sk�l v�grar att delta i verksamhet som avses i 4 � eller genom att h�lla sig undan f�rsv�rar utredningen i �rendet om uppeh�llstillst�nd, kan bostadsers�ttning enligt 16 � s�ttas ned helt, om utl�nningen erbjuds plats p� f�rl�ggning, och dagers�ttning enligt 17 � s�ttas ned helt, om fri kost ing�r i den erbjudna inkvarteringen. 11 � R�tten till bist�nd upph�r 1. n�r uppeh�llstillst�nd ges utom i fall som avses i 1 � f�rsta stycket 2 samt 8 � andra stycket, eller 2. n�r utl�nningen l�mnar landet. 12 � Den som h�ller sig undan s� att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkst�llas har inte r�tt till bist�nd. F�rm�ner 13 � Bist�nd enligt denna lag l�mnas i form av logi, bostadsers�ttning, dagers�ttning och s�rskilt bidrag. 14 � Utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 och som inte sj�lva ordnar bostad har r�tt till logi p� en f�rl�ggning. 15 � Den som har inkomst av f�rv�rvsarbete eller som har annan in- komst eller egna tillg�ngar och som har logi p� en f�rl�ggning skall betala ett sk�ligt belopp som ers�ttning till Invandrarverket. N�r kost ing�r i inkvarteringen p� en f�rl�ggning skall sk�lig ers�ttning betalas �ven f�r detta. 16 � Utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 och som p� egen hand ordnar bostad har r�tt till bidrag till bostadskostnad (bostadsers�tt- ning). S�dant bidrag f�r s�ttas ned helt eller delvis f�r den som har inkomst av f�rv�rvsarbete eller annan inkomst eller egna tillg�ngar. 17 � En utl�nning som omfattas av denna lag och som saknar egna medel har r�tt till bist�nd f�r sin dagliga livsf�ring (dagers�ttning). 18 � F�religger annat angel�get behov har utl�nningen r�tt till s�rskilt bist�nd f�r det (s�rskilt bidrag). 19 � Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer fastst�ller grunder f�r ber�kning av de belopp som avses i 15 18 �� samt meddelar n�rmare f�reskrifter om i vilka fall s�rskilt bidrag f�r beviljas. R�tt att f�ra talan 20 � Den som har fyllt 16 �r har r�tt att sj�lv f�ra sin talan i m�l eller �renden enligt denna lag. 281 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:137 Delgivning 21 � I m�l eller �renden enligt denna lag f�r delgivning inte ske med tilll�mpning av 12 eller 15 � delgivningslagen (1970:428). I m�l vid f�rvaltningsdomstol f�r dock delgivning ske enligt 15 � f�rsta stycket sam- ma lag, om utl�nningen har l�mnat landet. �verklagande av beslut 22 � Invandrarverkets eller socialn�mndens beslut enligt denna lag f�r �verklagas hos l�nsr�tten. Invandrarverkets beslut f�r �verklagas hos l�nsr�tten i det l�n d�r utl�n- ningen vistades n�r beslutet fattades. Beslut enligt denna lag f�r �verklagas endast av den enskilde. Beslut i fr�ga om bist�nd enligt denna lag g�ller omedelbart. Statlig ers�ttning 23 � En kommun som har l�mnat bist�nd enligt denna lag har r�tt till ers�ttning fr�n staten f�r bist�ndet. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1994, d� lagen (1988:153) om bist�nd �t asyls�kande m.fl. skall upph�ra att g�lla. I fr�ga om beslut som har meddelats f�re den 1 juli 1994 skall dock den upph�vda lagen g�lla. Regeringen, eller den myndighet regeringen best�mmer, f�r f�reskriva att bist�nd f�r l�mnas i form av kostnadsfri bostad till den som vid ikrafttr�- dandet hade s�dant bist�nd enligt den upph�vda lagen. P� regeringens v�gnar BENGT WESTERBERG BO K�NBERG (Kulturdepartementet) 282 </div> </div>

SFS 1994:137

Utkom fr�n trycket
den 19 april 1994

Lag
om mottagande av asyls�kande m. fl.;

utf�rdad den 30 mars 1994.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Allm�nna best�mmelser

1 � I denna lag ges best�mmelser om syssels�ttning f�r och bist�nd till

utl�nningar som

1. har ans�kt om uppeh�llstillst�nd i Sverige enligt 3 kap. 1 � utl�n-

ningslagen (1989:529) (asyls�kande),

2. har beviljats tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd med st�d av best�m-

melserna i 2 kap. 4 a � utl�nningslagen, eller

3. har ans�kt om uppeh�llstillst�nd i Sverige och av s�rskilda sk�l

medgetts r�tt att vistas h�r medan ans�kan pr�vas.

Den som omfattas av denna lag har inte r�tt till bist�nd enligt 6 �

socialtj�nstlagen (1980:620) f�r f�rm�ner av motsvarande karakt�r.

2 � Statens invandrarverk skall ha huvudansvaret f�r mottagandet av
utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 och f�r detta �ndam�l

driva f�rl�ggningar. Invandrarverket f�r uppdra �t andra att driva f�rl�gg-
ningar.

3 � Utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 skall av Invandrar-
verket erbjudas plats p� en f�rl�ggning. En utl�nning som inte �nskar
utnyttja en erbjuden plats skall �nd� registreras vid en f�rl�ggning. In-

279

Prop. 1993/94:94, bet. 1993/94:SfUl 1, rskr. 1993/94:188.

280

SFS 1994:137

vandrarverket svarar sedan f�r att bist�nd l�mnas enligt best�mmelserna i
denna lag.

F�r utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 3 skall bist�ndet l�mnas av

socialn�mnden i den kommun d�r utl�nningen vistas.

Syssels�ttning

4 � Invandrarverket skall i l�mplig omfattning ge dem som avses i 1 �
f�rsta stycket 1 och 2 syssels�ttning genom att de f�r tillf�lle att delta i
svenskundervisning, i sk�tseln av f�rl�ggningar och i annan verksamhet
som bidrar till att g�ra vistelsen meningsfull.

5 � Utl�nningar som deltar i verksamhet som avses i 4 � skall inte anses
som arbetstagare.

De skall dock likst�llas med arbetstagare vid till�mpning av 2 kap. 1

9 ��, 3 kap. 1 4 och 7 13 ��, 4 kap. 1 4 och 8 10 ��, 5 kap. 1 3 ��
samt 7 9 kap. arbetsmilj�lagen (1977:1160).

D�rvid skall vad i arbetsmilj�lagen s�gs om arbetsgivare g�lla den som

svarar f�r den verksamhet i vilken utl�nningen deltar.

6 � Om utl�nningar skall delta i verksamhet som avses i 4 � och som
drivs av n�gon annan �n Invandrarverket skall skriftligt avtal om villkoren
f�r verksamheten tr�ffas mellan verket och den som driver verksamheten.
Invandrarverket f�r uppdra �t andra att tr�ffa s�dana avtal.

7 � Strider en �verenskommelse mellan den som tillhandah�ller syssel-
s�ttning och en utl�nning mot ett avtal enligt 6 � �r �verenskommelsen
ogiltig.

R�tt till bist�nd

8 � Bist�nd enligt 13 19�� l�mnas till utl�nningar som avses i 1 �
f�rsta stycket 1 och 2 under f�ruts�ttning att de �r registrerade vid en
f�rl�ggning.

Utl�nningar som vistas p� f�rl�ggning har r�tt till bist�nd �ven efter det

att de har beviljats permanent uppeh�llstillst�nd, om de inte anvisats eller
kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun.

9 � Bist�nd enligt 17 19 �� l�mnas till utl�nningar som avses i 1 �
f�rsta stycket 3. Bist�nd l�mnas dock inte, om ans�kan om uppeh�llstill-
st�nd avser endast en f�rl�ngning av ett tidigare tillst�nd p� i �vrigt

of�r�ndrade villkor.

10 � F�r den som fyllt 18 �r och som utan giltigt sk�l v�grar att delta i

verksamhet som avses i 4 � eller som genom att h�lla sig undan f�rsv�rar
utredningen i �rendet om uppeh�llstillst�nd kan dagers�ttning enligt 17 �
s�ttas ned, dock inte till den del den �r avsedd att t�cka utgifter f�r egen

math�llning. S�dan neds�ttning kan �ven g�ras f�r ensamst�ende person
som fyllt 16 men inte 18 �r.

SFS 1994:137

Om utl�nning som avses i 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 �ven efter det

neds�ttning skett enligt f�rsta stycket utan giltigt sk�l v�grar att delta i
verksamhet som avses i 4 � eller genom att h�lla sig undan f�rsv�rar
utredningen i �rendet om uppeh�llstillst�nd, kan bostadsers�ttning enligt

16 � s�ttas ned helt, om utl�nningen erbjuds plats p� f�rl�ggning, och

dagers�ttning enligt 17 � s�ttas ned helt, om fri kost ing�r i den erbjudna
inkvarteringen.

11 � R�tten till bist�nd upph�r

1. n�r uppeh�llstillst�nd ges utom i fall som avses i 1 � f�rsta stycket 2

samt 8 � andra stycket, eller

2. n�r utl�nningen l�mnar landet.

12 � Den som h�ller sig undan s� att ett beslut om avvisning eller

utvisning inte kan verkst�llas har inte r�tt till bist�nd.

F�rm�ner

13 � Bist�nd enligt denna lag l�mnas i form av logi, bostadsers�ttning,

dagers�ttning och s�rskilt bidrag.

14 � Utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 och som inte
sj�lva ordnar bostad har r�tt till logi p� en f�rl�ggning.

15 � Den som har inkomst av f�rv�rvsarbete eller som har annan in-

komst eller egna tillg�ngar och som har logi p� en f�rl�ggning skall betala
ett sk�ligt belopp som ers�ttning till Invandrarverket. N�r kost ing�r i
inkvarteringen p� en f�rl�ggning skall sk�lig ers�ttning betalas �ven f�r
detta.

16 � Utl�nningar som avses i 1 � f�rsta stycket 1 och 2 och som p� egen

hand ordnar bostad har r�tt till bidrag till bostadskostnad (bostadsers�tt-
ning). S�dant bidrag f�r s�ttas ned helt eller delvis f�r den som har inkomst
av f�rv�rvsarbete eller annan inkomst eller egna tillg�ngar.

17 � En utl�nning som omfattas av denna lag och som saknar egna
medel har r�tt till bist�nd f�r sin dagliga livsf�ring (dagers�ttning).

18 � F�religger annat angel�get behov har utl�nningen r�tt till s�rskilt

bist�nd f�r det (s�rskilt bidrag).

19 � Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer fastst�ller

grunder f�r ber�kning av de belopp som avses i 15 18 �� samt meddelar

n�rmare f�reskrifter om i vilka fall s�rskilt bidrag f�r beviljas.

R�tt att f�ra talan

20 � Den som har fyllt 16 �r har r�tt att sj�lv f�ra sin talan i m�l eller
�renden enligt denna lag.

281

SFS 1994:137

Delgivning

21 � I m�l eller �renden enligt denna lag f�r delgivning inte ske med
tilll�mpning av 12 eller 15 � delgivningslagen (1970:428). I m�l vid
f�rvaltningsdomstol f�r dock delgivning ske enligt 15 � f�rsta stycket sam-
ma lag, om utl�nningen har l�mnat landet.

�verklagande av beslut

22 � Invandrarverkets eller socialn�mndens beslut enligt denna lag f�r
�verklagas hos l�nsr�tten.

Invandrarverkets beslut f�r �verklagas hos l�nsr�tten i det l�n d�r utl�n-

ningen vistades n�r beslutet fattades.

Beslut enligt denna lag f�r �verklagas endast av den enskilde.
Beslut i fr�ga om bist�nd enligt denna lag g�ller omedelbart.

Statlig ers�ttning

23 � En kommun som har l�mnat bist�nd enligt denna lag har r�tt till
ers�ttning fr�n staten f�r bist�ndet.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1994, d� lagen (1988:153) om bist�nd

�t asyls�kande m.fl. skall upph�ra att g�lla. I fr�ga om beslut som har
meddelats f�re den 1 juli 1994 skall dock den upph�vda lagen g�lla.
Regeringen, eller den myndighet regeringen best�mmer, f�r f�reskriva att
bist�nd f�r l�mnas i form av kostnadsfri bostad till den som vid ikrafttr�-
dandet hade s�dant bist�nd enligt den upph�vda lagen.

P� regeringens v�gnar

BENGT WESTERBERG

BO K�NBERG

(Kulturdepartementet)

282

;

Viktiga lagar inom migrationsrätten

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Utlänningslag (2005:716)

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Jobbar du med migrationsrätt på exempelvis en advokatbyrå eller myndighet? Eller kanske ansvarar du för integrationsfrågor i en kommun? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom migrationsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1994:137 Lag om mottagande av asylsökande m. fl.

Viktiga lagar inom migrationsrätten

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Om Lagboken.se