Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslagen (UtlL) är den centrala lagstiftningen på migrationsrättens område och innehåller regler om bland annat uppehållstillstånd, uppehållsrätt, utvisning, avvisning och medborgarskap. Många bestämmelser i lagen baseras på EU-direktiv såsom familjeåterföreningsdirektivet och skyddsgrundsdirektivet. Även folkrätten ligger till grund för en del av lagens bestämmelser, exempelvis lagens definition av vem som är flykting som överensstämmer med definitionen i Genèvekonventionen. Lagen reglerar också frågor om offentligt biträde och överklagande av beslut. 

Utfärdad:
Ikraftträdandedatum:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 2005:716
Departement: Justitiedepartementet L7
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1015
Övrigt: Rättelseblad 2009:16, 2009:1542 och 2014:198 har iakttagits.
Länk: Länk till register

1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser
1 §, 1 a §, 2 §, 3 §, 3 a §, 3 b §, 3 c §, 4 §, 4 a §, 4 b §, 4 c §, 4 d §, 4 e §, 5 §, 6 §, 6 a §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §

2 kap. Villkor för att en utlänning skall få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige
1 §, 1 a §, 1 b §, 1 c §, 2 §, 3 §, 3 a §, 3 b §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 7 a §, 8 §, 8 a §, 8 b §, 8 c §, 9 §, 10 §

3 kap. Visering
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 5 a §, 5 b §, 5 c §, 5 d §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 12 a §, 13 §, 14 §, 1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §

3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl.

3 b kap. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande
1 §, 2 §, 2 a §, 2 b §, 2 c §, 3 §, 3 a §, 3 a §, 3 b §, 3 c §, 4 §, 5 §, 5 a §, 5 b §, 5 c §, 5 d §, 5a §, 6 §, 7 §, 8 §

5 kap. Uppehållstillstånd
1 §, 1 a §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 8 a §, 1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §, 19 §, 20 §, 21 §, 22 §, 23 §, 24 §, 25 §, 26 §, 27 §, 28 §, 1 §, 1 a §, 1 b §, 1 c §, 2 §, 2 a §, 2 b §, 2 c §, 2 d §, 3 §, 3 a §, 3 b §, 3 c §, 3 d §, 3 e §, 3 f §, 3 g §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 15 a §, 15 b §, 15 c §, 15 d §, 16 §, 16 a §, 16 b §, 16 c §, 17 §, 17 a §, 17 b §, 18 §, 18 a §, 19 §, 20 §, 21 §, 22 §, 23 §, 24 §, 25 §, 26 §, 27 §

5 a kap. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

5 b kap. Uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-arbete

6 kap. Arbetstillstånd
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §, 19 §, 20 §, 1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 1 §, 2 §, 2 a §, 2 b §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §

6 a kap. EU-blåkort

6 b kap. Tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT

6 c kap. Tillstånd för säsongsarbete

7 kap. Återkallelse av tillstånd
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 7 a §, 7 b §, 7 c §, 7 d §, 7 e §, 8 §, 9 §

8 kap. Avvisning och utvisning
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 7 a §, 8 §, 9 §, 10 §, 1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 6 a §, 7 §, 7 a §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §, 19 §, 20 §, 20 a §, 21 §, 22 §, 23 §, 24 §, 25 §, 26 §, 27 §

9 kap. Kontroll- och tvångsåtgärder
1 §, 2 §, 3 §, 3 a §, 3 b §, 3 c §, 3 d §, 3 e §, 3 f §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 8 a §, 8 b §, 8 c §, 8 d §, 8 e §, 8 f §, 8 g §, 8 h §, 8 i §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §

10 kap. Förvar och uppsikt avseende utlänningar
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §, 19 §, 19 a §, 19 b §, 19 c §, 20 §

11 kap. Hur en utlänning som hålls i förvar skall behandlas
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §

12 kap. Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning
1 §, 2 §, 3 §, 3 a §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 8 a §, 8 b §, 9 §, 9 a §, 10 §, 11 §, 12 §, 12 a §, 12 b §, 13 §, 13 a §, 13 b §, 14 §, 14 a §, 14 b §, 15 §, 15 a §, 16 §, 16 a §, 16 b §, 16 c §, 16 d §, 17 §, 18 §, 18 a §, 19 §, 19 a §, 19 b §, 20 §, 21 §, 22 §, 23 §

13 kap. Handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m.
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 9 a §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §

14 kap. Överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut
1 §, 2 §, 3 §, 3 a §, 4 §, 4 a §, 4 b §, 4 c §, 5 §, 5 a §, 5 b §, 5 c §, 6 §, 6 a §, 7 §, 7 a §, 8 §, 8 a §, 8 b §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 14 a §

15 kap. Nöjdförklaring
1 §, 2 §, 3 §

16 kap. Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen
1 §, 2 §, 3 §, 3 a §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 12 a §, 12 b §

17 kap. Skyldighet att lämna uppgifter
1 §, 2 §, 3 §

18 kap. Offentligt biträde
1 §, 1 a §, 2 §, 3 §, 4 §

19 kap. Kostnadsansvar
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 5 a §, 6 §, 7 §, 8 §

20 kap. Bestämmelser om straff m.m.
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 12 a §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §

21 kap. Tillfälligt skydd
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §

23 kap. Särskilda bemyndiganden
1 §, 2 §, 2 a §, 3 §, 4 §

Du är här: Start / Migrationsrätt / Utlänningslag (2005:716)
SFS nr:

2005:716
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L7
Utfärdad: 2005-09-29
Ändrad: t.o.m. SFS

2022:1015
Övrig text: Rättelseblad 2009:16, 2009:1542 och 2014:198 har iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)



1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser

Lagens innehåll

1 §   I denna lag finns föreskrifter om
   - lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
   - villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
   - visering (3 kap.),
   - uppehållsrätt (3 a kap.),
   - uppehållsstatus, uppehållsrätt och bevis för gränsarbetare som kompletterar bestämmelserna i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (3 b kap.),
   - flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
   - uppehållstillstånd (5 kap.),
   - ställning som varaktigt bosatt i Sverige (5 a kap.),
   - uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair- arbete (5 b kap.),
   - arbetstillstånd (6 kap.),
   - EU-blåkort (6 a kap.),
   - tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (6 b kap.),
   - tillstånd för säsongsarbete (6 c kap.),
   - återkallelse av tillstånd (7 kap.),
   - avvisning och utvisning (8 kap.),
   - utvisning på grund av brott (8 a kap.),
   - kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
   - förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
   - hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
   - verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
   - handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
   - överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
   - nöjdförklaring (15 kap.),
   - migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
   - skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
   - offentligt biträde (18 kap.),
   - kostnadsansvar (19 kap.),
   - bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
   - tillfälligt skydd (21 kap.),
   - tribunalvittnen (22 kap.), och
   - särskilda bemyndiganden (23 kap.). Lag (2020:939).

1 a §   Har upphävts genom lag (2021:765).

Vissa definitioner

Barn

2 §   Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.

Asyl

3 §   Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Lag (2009:1542).

EU-stat

3 a §   Med EU-stat avses i denna lag en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU). Lag (2006:219).

EES-stat och EES-medborgare

3 b §   Med EES-stat avses i denna lag en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses även vissa svenska medborgare i enlighet med vad som närmare framgår av 3 a kap. 2 § andra stycket. Lag (2014:198).

3 c §   Har upphävts genom lag (2014:198).

Schengenkonventionen, Schengenstat och Schengenvisering

4 §   Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tilllämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

Med Schengenstat avses
   1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
   2. Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.
Lag (2011:1209).

4 a §   Med Schengenvisering avses i denna lag en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).
Lag (2011:705).

Rörlighetsdirektivet

4 b §   Med rörlighetsdirektivet avses i denna lag Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. Lag (2014:198).

Utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

4 c §   Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU avses i denna lag avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). Lag (2020:939).

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Återvändandeförordningen och gränsförordningen

4 d §    /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Med återvändandeförordningen avses i denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.

Med gränsförordningen avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006.
Lag (2021:1189).

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

In- och utreseförordningen

4 e §    /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Med in- och utreseförordningen avses i denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011. Lag (2022:242).

Inresa

5 §   Med inresa avses i denna lag att en utlänning passerar in över gränsen för svenskt territorium.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Utresa

6 §   Med utresa avses i denna lag att en utlänning passerar ut över gränsen för svenskt territorium.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Säkert ursprungsland

6 a §   Med säkert ursprungsland avses i denna lag ett land där det allmänt och genomgående inte förekommer förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller hot på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Vid bedömningen av om ett land ska anses vara ett säkert ursprungsland ska den rättsliga situationen och de politiska förhållandena i landet beaktas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en förteckning över länder som uppfyller definitionen i första stycket. Lag (2021:223).

Säkerhetsärenden

7 §   Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar
   - att en utlänning ska avvisas eller utvisas,
   - att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas,
   - att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas,
   - att en utlänning inte ska beviljas resedokument, eller
   - att en utlännings ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en utlännings ställning som varaktigt bosatt ska återkallas.

Ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap. 19 eller 19 b § är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende. Lag (2016:1243).

Allmänna bestämmelser

8 §   Lagen skall tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.

9 §   Det som föreskrivs om avvisning och utvisning i denna lag gäller i tilllämpliga delar också för beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen).
Lag (2014:792).

10 §   I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

11 §   När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.

12 §   Har upphävts genom lag (2021:765).

13 §   Säkerhetsärenden skall handläggas skyndsamt.

14 §    /Upphör att gälla U:2022-07-01/ Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt och Säkerhetspolisen har ansökt om att utlänningen ska utvisas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, ska ansökningarna handläggas tillsammans enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

En ansökan om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt av en utlänning som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller har meddelats motsvarande beslut enligt äldre lag och befinner sig i Sverige, ska handläggas enligt den lagen. Lag (2014:198).

14 §    /Träder i kraft I:2022-07-01/ Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt och Säkerhetspolisen har ansökt om att utlänningen ska utvisas enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, ska ansökningarna handläggas tillsammans enligt den lagen.

En ansökan om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt av en utlänning som är utvisad enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar eller har meddelats motsvarande beslut enligt äldre lag och befinner sig i Sverige, ska handläggas enligt den lagen. Lag (2022:705).

15 §   Ska det vid tillämpningen av denna lag göras en bedömning av om det finns risk för att en utlänning avviker, får hänsyn endast tas till om denne
   1. tidigare har hållit sig undan,
   2. har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,
   3. har uppträtt under någon identitet som var felaktig,
   4. inte har medverkat till att klarlägga sin identitet och därigenom försvårat prövningen av sin ansökan om uppehållstillstånd,
   5. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit väsentlig information,
   6. tidigare har överträtt ett meddelat återreseförbud,
   7. har dömts för ett brott som kan leda till fängelse, eller
   8. har utvisats av allmän domstol på grund av brott.
Lag (2012:129).

16 §   Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Lag (2018:30).

17 §   Bestämmelser om att vissa utlänningar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige finns även i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU.
Lag (2020:939).


2 kap. Villkor för att en utlänning skall få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige

Pass

1 §   En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.

1 a §   Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.

Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:765).

1 b §   En ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan.

Första stycket gäller inte de fall som anges i 1 a § andra stycket. Lag (2021:390).

1 c §   Migrationsverket ska återkalla ett främlingspass om innehavaren
   1. blir svensk medborgare,
   2. får en annan handling som gäller som pass,
   3. ska resa till sitt hemland,
   4. inte längre har rätt att vistas i landet enligt ett beslut om avvisning eller utvisning, eller
   5. avlider.

Första stycket gäller inte om särskilda skäl talar emot det.
Lag (2021:390).

2 §   Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om främlingspass.
Lag (2021:390).

Visering

3 §   En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering. Lag (2014:198).

Uppehållsrätt

3 a §   Bestämmelser om uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar finns i 3 a kap. Lag (2006:219).

3 b §   Bestämmelser om att vissa medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar har uppehållsrätt finns i avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet finns i 3 b kap. Lag (2020:939).

Uppehållstillstånd

4 §   Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige får, om villkoret i 1 § är uppfyllt, resa in i Sverige. Lag (2014:198).

5 §   En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd. Lag (2014:198).

6 §   Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar skall ha uppehållstillstånd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader.

Arbetstillstånd

7 §   Arbetstillstånd är ett tillstånd att arbeta i Sverige. En utlänning som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd.

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd

7 a §   Bestämmelser om kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd finns i 6 a-6 c kap. Lag (2018:319).

Undantag från kraven på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd

8 §   Kravet på pass enligt 1 § för inresa gäller inte för en utlänning som är medborgare i en Schengenstat om han eller hon reser eller har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat.

Kravet på pass enligt 1 § för vistelse gäller inte för en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och inte heller för en utlänning som är medborgare i en annan Schengenstat om han eller hon har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat. Lag (2014:198).

8 a §   Kravet på visering enligt 3 § gäller inte för en utlänning som
   1. är EES-medborgare,
   2. har uppehållskort eller permanent uppehållskort som har utfärdats i Sverige eller av en behörig myndighet i en annan EES-stat,
   3. har uppehållstillstånd,
   4. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller
   5. återtas enligt 6 a kap. 14 § eller 6 b kap. 19 §.

Kravet på visering enligt 3 § för inresa gäller inte heller för en utlänning som återtas enligt 4 kap. 5 d §, 5 a kap. 7 § eller 5 b kap. 25 §. Lag (2019:1208).

8 b §   Kravet på uppehållstillstånd enligt 5 § gäller inte för en utlänning som
   1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,
   2. har uppehållsrätt, eller
   3. har visering för längre tid än tre månader.
Lag (2014:198).

8 c §   Kravet på arbetstillstånd enligt 7 § gäller inte för en utlänning som
   1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,
   2. har uppehållsrätt, eller
   3. har permanent uppehållstillstånd.
Lag (2014:198).

9 §   Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar i andra fall än de som anges i 8-8 c §§ får resa in i Sverige samt vistas och arbeta här utan pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Lag (2014:198).

10 §    /Upphör att gälla U:2022-07-01/ Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte för
   1. diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, och
   2. främmande staters kurirer.

Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de personer som anges i första stycket.

I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall de inskränkningar iakttas som följer av den lagen.

10 §    /Träder i kraft I:2022-07-01/ Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte för
   1. diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, och
   2. främmande staters kurirer.

I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall gäller de inskränkningar som följer av den lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om
   1. att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de utlänningar som anges i första stycket, och
   2. förutsättningar för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd för sådana utlänningar som avses i första och andra styckena. Lag (2022:456).


3 kap. Visering

1 §   Villkor för beviljande av Schengenvisering finns i viseringskodexen. Lag (2011:705).

2 §   Har upphävts genom lag (2011:705).

3 §   Har upphävts genom lag (2011:705).

4 §   Om det finns särskilda skäl får nationell visering beviljas. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Den får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller endast när det finns särskilda skäl. Lag (2011:705).

Beslutande myndigheter

5 §   Beslut om Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen meddelas av Migrationsverket. Beslut om nationell visering får meddelas av Migrationsverket och Regeringskansliet. Lag (2011:705).

Bemyndiganden

6 §   Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om visering.

Regeringen får meddela föreskrifter om att ett organ som är knutet till Sveriges exportråd har rätt att bevilja visering.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får ingå överenskommelse med en Schengenstat om att den statens behöriga myndigheter får besluta om Schengenvisering.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får besluta om samarbete med en extern tjänsteleverantör eller med en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen. Lag (2011:705).

7 §   Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om visering.


3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl.

Allmänna bestämmelser

1 §   Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219).

2 §   Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är
   1. make eller sambo till EES-medborgaren,
   2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år,
   3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller
   4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198).

Uppehållsrätt

3 §   En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon
   1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
   2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,
   3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
   4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219).

4 §   En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3 §.

En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § andra stycket har uppehållsrätt.

Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2014:198).

5 §   Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda.
Lag (2006:219).

Att behålla uppehållsrätt i vissa fall

5 a §   En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon
   1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller
   2. inleder en yrkesutbildning.

I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös.

En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. Lag (2014:198).

5 b §   En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och
   1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
   2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
   3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Lag (2014:198).

5 c §   En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna.
Lag (2014:198).

5 d §   En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b § 1, 2 eller 3 och
   1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds,
   2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen,
   3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller
   4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Lag (2014:198).

Permanent uppehållsrätt

6 §   En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt.
Lag (2006:219).

7 §   En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt.
Lag (2006:219).

8 §   Det som sägs i 6 och 7 §§ påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219).

9 §   Permanent uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2020:939).

Uppehållskort m.m.

10 §   En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Lag (2014:198).

11 §   Om det kan antas att en EES-medborgares familjemedlem är skyldig att ansöka om uppehållskort enligt 10 §, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga familjemedlemmen att lämna in sådana handlingar som är nödvändiga för att uppehållskort ska kunna utfärdas.
Lag (2014:198).

12 §   Ett föreläggande enligt 11 § får förenas med vite.

Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448).

12 a §   Migrationsverket ska utfärda
   1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt,
   2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och
   3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. Lag (2014:198).

Bemyndiganden

13 §   Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 3-7 §§. Lag (2014:198).

14 §   Regeringen får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska lämnas vid ansökan om uppehållskort. Lag (2014:198).


3 b kap. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

1 §   I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (utträdesavtalet). Lag (2020:939).

2 §    /Upphör att gälla U:2022-08-01/ Förutom i detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i 8 kap. 7 a och 16 §§, 8 a kap. 5 §, 9 kap. 8 b och 8 e §§, 12 kap. 13 a, 15 och 17 §§ och 14 kap. 5 c §. Lag (2020:939).

2 §    /Träder i kraft I:2022-08-01/ Förutom i detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i 8 kap. 7 a och 16 §§, 8 a kap. 6 §, 9 kap. 8 b och 8 e §§, 12 kap. 13 a, 15 och 17 §§ och 14 kap. 5 c §. Lag (2022:1015).

Uppehållsstatus

3 §   En utlänning som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i avdelning II i andra delen av utträdesavtalet ska ansöka om uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet.

Beslut om uppehållsstatus meddelas av Migrationsverket.
Lag (2020:939).

4 §   Även om villkoren för att bevilja uppehållsstatus enligt utträdesavtalet är uppfyllda får uppehållsstatus vägras i sådana fall som avses i 8 § eller om det finns grund för avvisning eller utvisning enligt 8 kap. 11-14 §§.
Lag (2020:939).

5 §   Uppehållsstatus upphör att gälla för en utlänning som avvisas eller utvisas från Sverige. Lag (2020:939).

6 §   Regeringen får meddela föreskrifter om den tidsfrist som enligt artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska gälla för en ansökan om uppehållsstatus. Lag (2020:939).

När uppehållsrätt inte föreligger

7 §   En utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få uppehållsstatus, har inte uppehållsrätt enligt utträdesavtalet.

Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år efter beslutet om uppehållsstatus, gäller första stycket endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2020:939).

8 §   En utlänning som är familjemedlem till en medborgare i Förenade kungariket har inte uppehållsrätt enligt utträdesavtalet om ett äktenskap har ingåtts, ett samboförhållande har inletts eller en utlänning har adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt.
Lag (2020:939).

Utfärdande av bevis för gränsarbetare

9 §   Migrationsverket ska på ansökan utfärda ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet till en medborgare i Förenade kungariket som har rättigheter i egenskap av gränsarbetare enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet.
Lag (2020:939).


4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande

Definitioner

1 §   Med flykting avses i denna lag en utlänning som
   - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
   - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur.
Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400).

2 §   Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att
   1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
   2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.

Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur.
Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400).

2 a §   Har upphävts genom lag (2021:765).

2 b §   En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till
   1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,
   2. ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller
   3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.

Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. Lag (2009:1542).

2 c §   En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon
   1. har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,
   2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller
   3. utgör en fara för rikets säkerhet.

Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2.
Lag (2021:765).

Statusförklaring

3 §   En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b §.

En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon
   1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
   2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2009:1542).

3 a §   En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 § och inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 2 c §.
Lag (2021:765).

3 b §   Frågan om statusförklaring får inte prövas om asylansökan avvisas enligt 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket. Lag (2009:1542).

3 c §   En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige får ansöka om statusförklaring. En sådan ansökan ska prövas enligt 3 eller 3 a §. Lag (2009:1542).

Resedokument

4 §   För en flykting eller en statslös utlänning får det utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument). Ett resedokument ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

Ett resedokument ska återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om resedokument. Lag (2021:390).

När en utlänning upphör att vara flykting eller alternativt skyddsbehövande

5 §   En flykting upphör att vara flykting om han eller hon
   1. av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare,
   2. av fri vilja på nytt förvärvar det medborgarskap som han eller hon tidigare har förlorat,
   3. förvärvar medborgarskap i ett nytt land och får det landets skydd,
   4. av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare eller som statslös tidigare hade sin vistelseort, eller
   5. på grund av väsentliga och bestående förändringar i hemlandet eller i det land där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelsort inte längre befinner sig i en sådan situation att han eller hon kan anses som flykting och därför inte kan fortsätta att vägra använda sig av hemlandets eller vistelselandets skydd.

Första stycket 5 gäller dock inte en flykting som på grund av tidigare förföljelse har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2014:1400).

5 a §   En utlänning upphör att vara alternativt skyddsbehövande om de omständigheter som medförde att han eller hon bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns eller har ändrats i sådan omfattning att skydd inte längre behövs. Vid bedömningen ska endast väsentliga och bestående förändringar beaktas.

Första stycket gäller dock inte en utlänning som på grund av tidigare upplevelser som utgjort grund för skyddsbehov har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2021:765).

Återkallelse av statusförklaring

5 b §   En flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

Om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 § andra stycket får en flyktingstatusförklaring återkallas.
Lag (2009:1542).

5 c §   En alternativ skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara alternativt skyddsbehövande. Lag (2021:765).

Återtagande av skyddsbehövande som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras familjemedlemmar

5 d §   Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i den staten och som har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198).

Beslutande myndighet, m.m.

6 §   Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte bevilja statusförklaring för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om statusförklaring och Migrationsverket finner att han eller hon bör beviljas statusförklaring, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om statusförklaring hade kunnat överklagas. Lag (2009:1542).

Tillfälligt skydd

7 §   Särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd i en massflyktssituation finns i 21 kap.

Skydd för tribunalvittnen

8 §   Särskilda bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal samt för deras nära anhöriga finns i 22 kap.


5 kap. Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd som skyddsbehövande

1 §   Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd får dock vägras en flykting om han eller hon
   1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
   2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2021:765).

1 a §   Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting enligt 1 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

Ett uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande enligt 1 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd ska, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 1 § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Första-tredje styckena gäller inte om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.

Om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas statusförklaring efter ansökan enligt 4 kap. 3 c §, ska uppehållstillståndets giltighetstid omprövas och bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs i första, andra och fjärde styckena. Lag (2021:765).

1 b §   En asylansökan får avvisas om sökanden
   1. i en annan EU-stat har förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
   2. i ett land som inte är en EU-stat har förklarats vara flykting eller har motsvarande skydd, om sökanden kommer att släppas in i det landet och där är skyddad mot förföljelse och mot att sändas vidare till ett annat land där han eller hon riskerar förföljelse, eller
   3. kan sändas till ett land där han eller hon
   - inte riskerar att utsättas för förföljelse,
   - inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
   - är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd,
   - har möjlighet att ansöka om skydd som flykting, och
   - har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit.

I fall som avses i första stycket 3 får dock ansökan inte avvisas om
   1. sökanden har en make, ett barn eller en förälder som är bosatt i Sverige och sökanden inte har en lika nära familjeanknytning till det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske, eller
   2. sökanden på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt har fått särskild anknytning hit och saknar sådan anknytning eller anknytning genom anhöriga i det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske. Lag (2014:792).

1 c §   I Dublinförordningen finns bestämmelser om överföring av asylsökande som tillämpas gentemot EU-stater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Vid beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska asylansökan avvisas. Lag (2011:1209).

2 §   En utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §

2 a §   Om en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har återtagits enligt 4 kap. 5 d § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige

2 b §   Permanent uppehållstillstånd skall ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige.
Lag (2014:198).

2 c §   En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som på grund av vistelse utanför Sverige förlorat sitt uppehållstillstånd ska, efter anmälan, ges ett nytt uppehållstillstånd om han eller hon återvänder till Sverige för att bosätta sig här. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §

2 d §   Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har återtagits enligt 5 a kap. 7 § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 §   Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17-17 b §§, ges till
   1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
   2. ett utländskt barn som är ogift och
      a) har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller
      b) har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
   3. ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet
   - har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,
   - gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, eller
   - gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer,
   4. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och
   5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.

När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1-2 ska även beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till (anknytningspersonen) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid. Lag (2021:765).

3 a §   Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till
   1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som
      a) är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, eller
      b) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges,
   2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,
   3. en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,
   4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, och
   5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn.

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som
   1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,
   2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller
   3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1 a, 3 och 4 och tredje stycket 2 ska inte beviljas om anknytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §. Lag (2021:765).

3 b §   Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

3 c §   Kraven i 3 b § gäller inte om anknytningspersonen är ett barn.

Kraven i 3 b § gäller inte heller när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om
   1. utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo, och
   2. utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Lag (2021:765).

3 d §   Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 3 b § endast om
   1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
   2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller
   3. utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Om anknytningspersonen är en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) räknas tidsfristen i första stycket 1 från det att anknytningspersonen har rest in i Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 3 ska det anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige. Lag (2021:765).

3 e §   Kraven i 3 b § gäller inte om utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige.
Lag (2021:765).

3 f §   Utöver vad som följer av 3 c-3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:765).

3 g §   Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller som beviljas i andra fall enligt 3 a § första eller tredje stycket, ska vara tidsbegränsat och gälla i två år.

Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § ska det gälla i två år. Uppehållstillståndet får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknytningspersonen. En utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett nytt uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda. Lag (2021:765).

Uppehållstillstånd på grund av Sveriges internationella åtaganden

4 §   Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att ett beslut om avvisning eller utvisning i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande, skall uppehållstillstånd ges till den som omfattas av beslutet, såvida inte synnerliga skäl talar mot att uppehållstillstånd ges.

/Rubriken upphör att gälla U:2022-06-01/

Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå eller försörjning på annat sätt

/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/

Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå, näringsverksamhet eller försörjning på annat sätt

5 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft
   1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller
   2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.

I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

5 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft
   1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller
   2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

Ett permanent uppehållstillstånd får även beviljas en utlänning som sedan minst två år har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för näringsverksamhet, om verksamheten är etablerad.

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning.

I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Lag (2022:303).

Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter

6 §   Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Detsamma gäller för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år. En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av första stycket och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda. Lag (2021:765).

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

7 §   Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om
   1. utlänningen kan försörja sig, och
   2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Lag (2021:765).

8 §   Kravet i 7 § 1 gäller inte om
   1. utlänningen är ett barn,
   2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller
   3. det finns särskilda skäl.

Kravet i 7 § 2 gäller inte om utlänningen är under 15 år.

Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen. Lag (2021:765).

/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/

Tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall

9 §   Har upphävts genom lag (2021:765).

9 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet, om han eller hon
   1. har slutfört studier som motsvarar en examen på avancerad nivå,
   2. har tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa, och
   3. har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket får inte beviljas för längre tid än nio månader. Lag (2022:303).

/Rubriken upphör att gälla U:2022-06-01/

Tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall

10 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. Lag (2008:884).

10 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier eller besök. Lag (2022:303).

10 a §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att bedriva näringsverksamhet, om han eller hon har förmåga att bedriva den aktuella verksamheten och kan försörja sig.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket får inte beviljas för längre tid än två år åt gången. Lag (2022:303).

11 §   Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående, mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.
Lag (2021:765).

12 §   Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

13 §   Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett barn eller en man, om barnets eller mannens närvaro i Sverige är nödvändig för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.

14 §   Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats ett barn enligt 12 eller 13 §, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas också barnets vårdnadshavare.

15 §    /Upphör att gälla U:2022-08-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader skall på ansökan av förundersökningsledaren ges till en utlänning som vistas här, om
   1. det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras,
   2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,
   3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och
   4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.

Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, skall på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det och de där angivna förutsättningarna fortfarande är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt andra stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det, det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid och de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda. Lag (2007:322).

15 §    /Träder i kraft I:2022-08-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader ska ges till en utlänning som vistas här, om
   1. det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras,
   2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,
   3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och
   4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.

Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, ska ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första stycket får förlängas om de förutsättningar som anges där fortfarande är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt andra stycket får förlängas om det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid och de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda.

En ansökan om uppehållstillstånd eller förlängt tillstånd enligt denna paragraf görs av förundersökningsledaren. Om det finns anledning att anta att utlänningen har utsatts för brott enligt 4 kap. 1 a eller 1 b § brottsbalken får en ansökan om uppehållstillstånd enligt andra stycket göras även av socialnämnden. Lag (2022:1015).

15 a §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och
   1. sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, eller
   2. enligt 3 § första stycket 1-4, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.

En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Lag (2021:765).

15 a §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och
   1. sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, eller
   2. enligt 3 § första stycket 1-4, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket 2 får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Undantag från kravet i andra stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Lag (2022:303).

15 b §   Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av Polismyndigheten beviljas en utlänning som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år.
Lag (2014:655).

15 c §   Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2012:322).

15 d §   En utlänning med uppehållstillstånd enligt 15 § får, efter egen ansökan, för tiden efter tillståndets giltighetstid beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om utlänningen
   1. har samarbetat med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott enligt 20 kap. 5 §, och
   2. har väckt talan om innestående ersättning för arbete enligt lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Lag (2013:646).

Fortsatt uppehållstillstånd i vissa fall

16 §   Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som inte kan få ett nytt sådant uppehållstillstånd för att förhållandet har upphört, om
   1. utlänningen har särskild anknytning till Sverige,
   2. förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, eller
   3. andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Lag (2021:765).

16 a §   En utlänning som med stöd av 15 b § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska när tillståndet löper ut, på ansökan av Polismyndigheten, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon fortfarande är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Lag (2014:655).

16 b §   Ett barn som med stöd av 15 c § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, när tillståndet löper ut, på ansökan av socialnämnden beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här i landet. Lag (2012:322).

16 c §   Ny beteckning 2 c § genom lag (2014:198).

Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd

17 §    /Upphör att gälla U:2022-08-01/ Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas.

Uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 2 eller 3 och 3 a § andra stycket får beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet.

Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

17 §    /Träder i kraft I:2022-08-01/ Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brott eller brott i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas.

Uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 2 eller 3 och 3 a § andra stycket får beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet.

Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2022:1015).

17 a §   Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, om
   1. oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,
   2. en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd, eller
   3. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b, om
   1. makarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,
   2. den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, eller
   3. någon av makarna eller samborna är under 18 år.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden. Lag (2021:765).

17 b §   Uppehållstillstånd skall vägras i de fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b om den person till vilken anknytning åberopas är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige. Lag (2006:220).

/Rubriken upphör att gälla U:2022-06-01/

När ansökan om uppehållstillstånd skall vara gjord

/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

18 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om
   1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,
   2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,
   3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a §,
   4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,
   5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1-4, 3 a § första stycket 1-4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,
   6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,
   7. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket,
   8. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,
   9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,
   10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller
   11. det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18-20 §§.

I 7 § lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2021-19 januari 2025.
Lag (2021:766).

18 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om
   1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,
   2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,
   3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a §,
   4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,
   5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1-4, 3 a § första stycket 1-4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,
   6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,
   7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,
   8. följande villkor är uppfyllda:
      a) utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 15 a §, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,
      b) utlänningen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § eller tvärtom inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda, eller
      c) en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,
   9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,
   10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller
   11. det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18-20 §§.

I 7 § lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2021-19 januari 2025.
Lag (2022:303).

18 a §   Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om han eller hon har ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete. Detsamma gäller om utlänningen har eller har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och han eller hon har återtagits enligt 6 a kap. 14 §.

En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där.
Lag (2018:319).

19 §   En ansökan om uppehållstillstånd som avser förlängning av ett pågående besök eller någon annan tidsbegränsad vistelse här i landet får bifallas trots att utlänningen vistas i Sverige, om det finns vägande skäl för förlängning av vistelsetiden.

Beslutande myndigheter

20 §   Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.

Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet. Lag (2013:648).

21 §   Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om uppehållstillstånd. Lag (2014:198).

Bemyndiganden

22 §   Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd.

23 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller närings- verksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

I 5 b kap. 28 § finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemed- lemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 §. Lag (2019:1208).

23 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

I 5 b kap. 28 § finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 §. Lag (2022:303).

24 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 7 § 1.
Lag (2021:765).

25 §   Har upphävts genom lag (2021:765).

25 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 9 § första stycket 2. Lag (2022:303).

26 §   Har upphävts genom lag (2009:1542).

27 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga och bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 3 b §. Lag (2010:175).


5 a kap. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige

1 §   En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.
Lag (2019:462).

1 a §   En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft EU-blåkort i en eller flera medlemsstater. Av den angivna tiden ska sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 §.

Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.

Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2014:198).

2 §   För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kravet på försörjningsförmågan.
Lag (2006:219).

3 §   En person som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet får inte beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige.
Lag (2006:219).

4 §   Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska inte beviljas
   1. en medborgare i en EU-stat, eller
   2. en utlänning vars vistelse i Sverige inte är av varaktig karaktär. Lag (2021:765).

Återkallelse

5 §   Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas om den som beviljats sådan ställning
   1. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
   2. utvisas,
   3. utgör ett hot mot allmän ordning,
   4. har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
   5. har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
   6. får ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat.

Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader. Lag (2013:606).

6 §   Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om
   1. han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,
   2. försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och
   3. det inte finns något hinder enligt 3 §.
Lag (2013:606).

Återtagande av utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och deras familjemedlemmar

7 §   Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen.
Lag (2014:198).

Beslutande myndighet

8 §   Beslut i ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige meddelas av Migrationsverket. Lag (2014:198).


5 b kap. Uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-arbete

Uppehållstillstånd för forskning

1 §   En utlänning som ska utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska, om inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för forskning.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska, om inte något annat följer av tredje stycket, gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagnings- avtalet ska pågå.

Om utlänningen omfattas av ett unionsprogram eller ett multi- lateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet och förutsättningarna för att bevilja tillstånd för hela forskningsperioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Lag (2019:1208).

2 §   En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat och som ska utföra forskning i Sverige i mer än 180 dagar enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forsknings- huvudmän att ta emot gästforskare ska, om inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Ett sådant tillstånd får dock inte gälla för längre tid än det uppehållstillstånd för forskning som har beviljats av en annan EU-stat.
Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning

3 §   En utlänning som har antagits till en utbildning på heltid vid en läroanstalt för högre utbildning i Sverige ska, om utlänningen har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten och inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska, om inte något annat följer av tredje stycket, gälla i minst ett år eller den kortare tid som studierna ska pågå.

Om utlänningen omfattas av ett unionsprogram eller ett multi- lateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller av ett avtal mellan två eller flera läroanstalter och förutsättningarna för att bevilja tillstånd för hela studie- perioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som studierna ska pågå.
Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning

4 §   En utlänning som inom två år före ansökningstillfället har fått en examen från högre utbildning eller följer ett utbild- ningsprogram som leder till en sådan examen och som ska prak- tisera i Sverige enligt ett avtal om praktik ska, om praktiken har anknytning till utlänningens utbildning och inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning.

Ett avtal om praktik ska innehålla uppgifter om
   1. praktikens innehåll,
   2. praktikens längd,
   3. tjänstgörings- och handledningsförhållandena,
   4. tiderna för praktiken, och
   5. rättsförhållandet mellan praktikanten och värdenheten i Sverige.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i arton månader eller den kortare tid som praktiken ska pågå.
Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst

5 §   En utlänning som har ingått ett avtal med en organisation i Sverige om deltagande i ett volontärprogram här inom ramen för Europeisk volontärtjänst ska, om inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst.

Ett avtal om deltagande i ett volontärprogram ska innehålla uppgifter om
   1. volontärprogrammets innehåll,
   2. programmets längd,
   3. tjänstgörings- och handledningsförhållandena för volontär- arbetet,
   4. tiderna för volontärarbetet,
   5. de medel som finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för utlänningens uppehälle och logi, och
   6. i förekommande fall, den utbildning som utlänningen kommer att få för att kunna utföra volontärarbetet.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i ett år eller den kortare tid som volontärarbetet ska pågå.
Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för au pair-arbete

6 §   En utlänning som har fyllt 18 men inte 30 år och som har ingått ett avtal om au pair-arbete med en värdfamilj i Sverige ska beviljas ett uppehållstillstånd för au pair-arbete, om inte något annat följer av 9-12 §§ och
   1. au pair-arbetet inte omfattar mer än 25 timmars barnpass- ning och lättare hushållsarbete per vecka,
   2. tiden för au pair-arbete och studier tillsammans inte över- stiger 40 timmar per vecka,
   3. utlänningen får gratis kost och logi och viss ersättning för utfört arbete varje månad, och
   4. värdfamiljen har tecknat en olycksfallsförsäkring för utlänningen.

Ett avtal om au pair-arbete ska innehålla uppgifter i fråga om vad som anges i första stycket 1-4.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i ett år eller den kortare tid som au pair-arbetet ska pågå.
Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd efter slutförd forskning och efter slutförda studier

7 §   En utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppe- hållstillstånd enligt 1 § ska beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförd forskning, om inte något annat följer av 9-11 §§ och utlänningen
   1. avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och
   2. kan visa ett intyg från forskningshuvudmannen om att forsk- ningen har slutförts.

Första stycket gäller även för en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av en annan EU-stat och som under giltighetstiden för det tillståndet har vistats i Sverige för att utföra en del av sin forskning här enligt 2 eller 13 §. Lag (2019:1208).

8 §   En utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppe- hållstillstånd enligt 3 § ska beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförda studier, om inte något annat följer av 9-11 §§ och utlänningen
   1. har slutfört en högskoleutbildning och utbildningen avser studier som motsvarar minst två terminer,
   2. avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och
   3. har ett examensbevis eller utbildningsbevis som avser den slutförda utbildningen.

Första stycket gäller även för en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning utfärdat av en annan EU-stat och som under giltighetstiden för det tillståndet har vistats i Sverige för att bedriva en del av sina studier här enligt 14 §, om studierna som bedrivits här motsvarar minst två ter- miner på en högskoleutbildning. Lag (2019:1208).

Allmänna förutsättningar för uppehållstillstånd

9 §   För att beviljas ett uppehållstillstånd enligt 1-8 §§ ska utlänningen
   1. visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa,
   2. vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
   3. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa, och
   4. visa vårdnadshavares medgivande, om utlänningen är under 18 år. Lag (2019:1208).

10 §   Ett uppehållstillstånd enligt 1-8 §§ ska inte beviljas en utlänning som
   1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,
   2. har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alter- nativt skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 § eller motsvarande äldre bestämmelser, eller har ansökt om ett sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
   3. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd enligt 21 kap.,
   4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat,
   5. har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som fått laga kraft och som inte kan verkställas,
   6. har beviljats ett EU-blåkort, eller
   7. har beviljats ett ICT-tillstånd för praktiktjänstgöring.
Lag (2019:1208).

11 §   Ett uppehållstillstånd enligt 1-8 §§ ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2019:1208).

12 §   Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ får vägras om värdenheten
   1. har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
   2. har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete, eller
   3. inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor.

Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ får också vägras om
   1. anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
   2. det finns grundad anledning att anta att utlänningen avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser,
   3. värdenheten huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inresan för utlänningen, eller
   4. värdenheten håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om värdenheten inte bedriver någon eko- nomisk verksamhet. Lag (2019:1208).

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

13 §   En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige för att utföra en del av sin forskning hos en godkänd forskningshuvudman här.

Rätten till inresa och vistelse i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod gäller även medföljande familjemedlemmar som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av den staten.

Första och andra styckena gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2019:1208).

14 §   En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 360 dagar resa in och vistas i Sverige för att bedriva studier vid en läroanstalt för högre utbildning här, om
   1. den utbildning som utlänningen har antagits till i Sverige bedrivs inom ramen för ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning, och
   2. utlänningen har underrättat Migrationsverket om sin avsikt att bedriva studier här och Migrationsverket inte enligt andra stycket har invänt mot den planerade vistelsen i Sverige.

Migrationsverket får inom 30 dagar från det att en under- rättelse eller, om utlänningen har förelagts att komplettera underrättelsen, kompletterande underlag har kommit in invända mot utlänningens planerade vistelse i Sverige, om
   1. förutsättningarna i första stycket 1 och 9-11 §§ inte är uppfyllda,
   2. det finns grund för avslag enligt 12 §,
   3. utlänningen inte har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten för högre utbildning i Sverige, eller
   4. utlänningen redan har vistats i Sverige under en period av 360 dagar.

Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Lag (2019:1208).

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

15 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ En utlänning som vill ha ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3-6 §§ ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om utlänningen
   1. ansöker om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 §, eller
   2. har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 4 § eller ett uppehållstillstånd enligt 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning och på annan grund ansöker om ett uppehålls- tillstånd enligt 1, 3 eller 4 §. Lag (2019:1208).

15 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ En utlänning som vill ha ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3-6 §§ ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om utlänningen
   1. ansöker om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 §,
   2. har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 4 § eller ett uppehållstillstånd enligt 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning och på annan grund ansöker om ett uppehållstillstånd enligt 1, 3 eller 4 §, eller
   3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a §, och ansöker om ett uppehållstillstånd enligt 1 § eller för studier på forskarnivå enligt 3 § inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda.
Lag (2022:303).

16 §   En ansökan om uppehållstillstånd enligt 2, 7 eller 8 § eller om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 2 § får ges in efter inresan i Sverige. Lag (2019:1208).

Förlängning av tillståndstiden

17 §   Tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 1-3 §§ får efter ansökan förlängas.

Tillståndstiden får inte förlängas om
   1. förutsättningarna i 1-3 och 9-11 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
   2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
   4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för. Lag (2019:1208).

18 §   En förlängning av tillståndstiden för ett uppehålls- tillstånd enligt 1-3 §§ får vägras om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

En förlängning av tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också vägras om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier. Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till forskare

19 §   Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1-3 till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §, ska beviljas uppehållstillstånd, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket. Familjemedlemmens uppe- hållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningsper- sonens tillstånd.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett uppe- hållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§. Lag (2019:1208).

20 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ En familjemedlem som avses i 19 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om
   1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §, eller
   2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 2 §.
Lag (2019:1208).

20 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ En familjemedlem som avses i 19 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om
   1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §,
   2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 2 §, eller
   3. ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i 15 § andra stycket 3, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt 1 §. Lag (2022:303).

Återkallelse av uppehållstillstånd

21 §   Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ ska återkallas om
   1. förutsättningarna i 1-6 och 9-11 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
   2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
   4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för. Lag (2019:1208).

22 §   Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ får återkallas om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

Ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också återkallas om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier.
Lag (2019:1208).

23 §   Ett uppehållstillstånd enligt 7 eller 8 § ska återkallas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Ett uppehållstillstånd enligt 7 eller 8 § får återkallas om förutsättningarna i 7-10 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som avses i första stycket. Lag (2019:1208).

24 §   Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 19 § får återkallas om
   1. anknytningen till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller
   2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2019:1208).

Återtagande av en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning och av en forskares familjemedlemmar

25 §   Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om uppehålls- tillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse från den som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett uppehållstillstånd för forskning enligt 1 § utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 § utfärdat av Sverige eller om det svenska uppehållstillståndet har löpt ut eller återkallats. Lag (2019:1208).

Beslutande myndighet

26 §   Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.
Lag (2019:1208).

Bemyndiganden

27 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 9 § första stycket 1. Lag (2019:1208).

28 §   Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 3 eller 8 §. Lag (2019:1208).


6 kap. Arbetstillstånd

1 §   Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får avse ett visst slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.

Att en utlänning som har permanent uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd framgår av 2 kap. 8 c § 3.
Lag (2014:198).

2 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits en anställning, om
   1. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och
   2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land.
Lag (2008:884).

2 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om
   1. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och
   2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land.
Lag (2022:303).

2 a §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.

Den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får dock den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år.

Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete. Lag (2014:777).

2 a §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.

Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete. Lag (2022:303).

2 b §   Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges till en utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige eller i en annan EU-stat, dels är en enhet som tillhör samma företag eller företag inom samma koncern.

Första stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 b kap. 3 §.

Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte heller ges till en utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här.

Tredje stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 c kap. 4 §. Lag (2018:319).

3 §   Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl hänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot.

Att permanent uppehållstillstånd får meddelas för vissa arbetstagare framgår av 5 kap. 5 §.

/Rubriken upphör att gälla U:2022-06-01/

När ansökan om arbetstillstånd skall vara gjord

/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/

När ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord

4 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra och tredje styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd. Lag (2013:606).

4 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra-fjärde styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd. Lag (2022:303).

/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/

Förlängning av tillståndstiden

4 a §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Tillståndstiden för ett arbetstillstånd får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket. Om ansökan avser en ny anställning gäller även det som föreskrivs i 2 § andra stycket.

Förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd ska vägras om
   1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
   3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som arbetstillståndet beviljades för, eller
   4. det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1, med beaktande av tredje stycket. Lag (2022:303).

Beslutande myndigheter

5 §   Beslut om arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Beslut om arbetstillstånd i vissa fall

6 §   Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om arbetstillstånd. Lag (2014:198).

Bemyndiganden

7 §   Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om arbetstillstånd.

8 §   Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning.
Lag (2019:462).

9 §   Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd. Lag (2019:462).


6 a kap. EU-blåkort

Förutsättningar för tillstånd

1 §   En utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU-blåkort), om
   1. lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln),
   2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
   3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och
   4. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.

Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2013:606).

2 §   Ett EU-blåkort ska inte beviljas en utlänning som
   1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,
   2. har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap.
eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
   3. har ansökt om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
   4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som utövar sin rätt att vistas i Sverige som arbetstagare eller egen företagare,
   5. reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,
   6. har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,
   7. har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller
   8. är utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2013:606).

3 §   Ett EU-blåkort ska inte heller beviljas en utlänning som
   1. visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
   2. utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606).

När ansökan om EU-blåkort ska vara gjord

4 §   En utlänning som vill ha ett EU-blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen
   1. ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett EU-blåkort,
   2. har ett EU-blåkort och ansöker om ett nytt sådant,
   3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,
   4. har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, eller
   5. har återtagits enligt 14 §.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan EU-stat i arton månader och under denna period haft EU-blåkort utfärdat av den staten, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige.
Lag (2013:606).

Tillståndstid

5 §   Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år med den möjlighet till förlängning som framgår av 6 §. Om anställningstiden är kortare än två år ska EU-blåkortet gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader.
Giltighetstiden får dock inte vara längre än två år.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år.

Att den som haft EU-blåkort under en sammanlagd tid av fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av 5 kap. 5 §. Lag (2013:606).

Förlängning av tillståndstiden

6 §   Tillståndstiden för ett EU-blåkort ska förlängas om förutsättningarna i 1 § är uppfyllda och den sammanlagda tillståndstiden inte överstiger den tid som anges i 5 § andra stycket.

Tillståndstiden för ett EU-blåkort får inte förlängas om
   1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
   3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,
   4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,
   5. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,
   6. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
   7. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett EU-blåkort förlängs om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över.
Lag (2013:606).

Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbete

7 §   Ett EU-blåkort ska under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete.
Därefter ska ett EU-blåkort endast knytas till ett visst slag av arbete.

Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken EU-blåkortet ska knytas till såväl viss anställning som slag av arbete, ska även den tid som utlänningen haft ett tidigare EU-blåkort utfärdat av Sverige räknas in.

Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett EU-blåkort, får utlänningen vistas i Sverige under tre månader för att ansöka om ny anställning. Tidsperioden börjar löpa när anställningen upphör. Lag (2013:606).

8 §   En utlänning som vill byta till en annan anställning än den som EU-blåkortet är knutet till under de två första åren, eller som vill byta till annat slag av arbete, ska ansöka om ett nytt EU-blåkort. Lag (2013:606).

Anmälningsskyldighet

9 §   Den som har ett EU-blåkort ska anmäla till Migrationsverket om
   1. anställningen upphör, eller
   2. den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet.
Lag (2013:606).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

10 §   Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1-3 till den som har ett EU-blåkort, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som EU-blåkortet.

För barn som åberopar anknytning till den som har EU-blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§ utom i fall som avser en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har EU-blåkort utfärdat av den staten. Lag (2013:606).

När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

11 §   En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om
   1. ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett EU-blåkort,
   2. sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som avses i 4 § tredje stycket, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige, eller
   3. familjemedlemmen har återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt EU-blåkort. Lag (2013:606).

Återkallelse av tillstånd

12 §   Ett EU-blåkort ska återkallas om
   1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
   3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,
   4. den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet,
   5. förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,
   6. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,
   7. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,
   8. utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,
   9. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
   10. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Ett EU-blåkort ska inte återkallas enligt första stycket 9 om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606).

13 §   Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om
   1. anknytningen till den som har EU-blåkort bryts eller om hans eller hennes EU-blåkort återkallas, eller
   2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606).

Återtagande av en utlänning som har EU-blåkort och hans eller hennes familjemedlemmar

14 §   Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om EU-blåkort från en utlänning som har, eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade, ett EU-blåkort utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om EU-blåkortet inte längre gäller eller har återkallats. Lag (2013:606).

Beslutande myndighet

15 §   Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2013:606).

Föreskrifter om lönetröskeln

16 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1. Lag (2013:606).


6 b kap. Tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT

Förutsättningar för tillstånd

1 §   En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag (värdföretag) som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte annat följer av tredje stycket eller 3-5 §§, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av personal (ICT-tillstånd), om
   1. utlänningen har varit anställd i företaget under minst tre månader utan uppehåll vid tiden för den företagsinterna förflyttningen,
   2. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,
   3. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,
   4. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
   5. utlänningen har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget som chef eller specialist, eller har en sådan examen från ett universitet eller en högskola som krävs för praktiktjänstgöringen,
   6. utlänningen efter förflyttningens slut kommer att kunna överflyttas till en enhet i tredjeland som tillhör samma företag eller till ett företag inom samma koncern i tredjeland, och
   7. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

Ett ICT-tillstånd ska inte beviljas om
   1. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 13 §, eller
   2. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning. Lag (2020:598).

2 §   En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte annat följer av 3-5 §§, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, om
   1. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,
   2. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,
   3. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, och
   4. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2020:598).

3 §   Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte beviljas en utlänning som
   1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,
   2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz,
   3. ansöker om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
   4. är utstationerad i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat i en EES-stat eller Schweiz,
   5. har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige, eller
   6. hyrs ut av ett företag för att arbeta under övervakning och ledning av ett annat företag. Lag (2020:598).

4 §   Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:67).

5 §   Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får vägras om
   1. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
   2. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
   3. arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor, eller
   4. arbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. Lag (2018:67).

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

6 §   En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige och arbeta här i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten.

Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Lag (2018:67).

Ansökan om tillstånd

7 §   En utlänning som vill ha ett ICT-tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av ett ICT-tillstånd.

En utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får arbeta i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67).

8 §   En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige om
   1. utlänningen avser att vistas endast i Sverige, eller
   2. utlänningen avser att vistas i flera EU-stater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta.
Lag (2018:67).

9 §   En ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får ges in efter inresan i landet.

En utlänning som ansöker om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige enligt 6 §.

Även en utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67).

Tillståndstid

10 §   Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får inte gälla för längre tid än uppdragstiden.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter.

Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får inte gälla för längre tid än det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat. Lag (2018:67).

Förlängning av tillståndstiden

11 §   Tillståndstiden för ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 10 §.

Tillståndstiden får inte förlängas om
   1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
   3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,
   4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller
   5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

12 §   En förlängning av tillståndstiden får vägras om
   1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 11 § andra stycket 4 och 5,
   2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller
   3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67).

Anmälningsskyldighet

13 §   En utlänning som har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migrationsverket.

Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Lag (2018:67).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

14 §    /Upphör att gälla U:2022-06-01/ Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1-3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§. Lag (2018:67).

14 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1-3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT- tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§. Lag (2022:303).

När en ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

15 §   En familjemedlem som avses i 14 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om
   1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse som är utfärdat av Sverige, eller
   2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige. Lag (2018:67).

Återkallelse av tillstånd

16 §   Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska återkallas om
   1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
   3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,
   4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller
   5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

17 §   Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får återkallas om
   1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 16 § 4 och 5,
   2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller
   3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67).

18 §   Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 14 § får återkallas om
   1. anknytningen till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller
   2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

Återtagande av en utlänning som har ett ICT-tillstånd och hans eller hennes familjemedlemmar

19 §   Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse från en utlänning som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige eller om det svenska ICT-tillståndet har löpt ut eller återkallats. Lag (2018:67).

Beslutande myndighet

20 §   Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:67).

/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/

Bemyndigande

21 §    /Träder i kraft I:2022-06-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 14 §. Lag (2022:303).


6 c kap. Tillstånd för säsongsarbete

Förutsättningar för tillstånd

1 §   En utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här ska beviljas ett tillstånd för säsongsarbete om förutsättningarna i 2-6 §§ är uppfyllda.

Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas i form av
   1. ett arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen inte överstiger 90 dagar, eller
   2. ett uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen överstiger 90 dagar. Lag (2018:319).

2 §   Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas om
   1. anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,
   2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
   3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
   4. utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, och
   5. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas om
   1. det finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, eller
   2. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319).

3 §   Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar en bostad till utlänningen får ett tillstånd för säsongsarbete beviljas endast om
   1. hyran för bostaden inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard,
   2. hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
   3. arbetsgivaren har tillhandahållit utlänningen en skriftlig handling med hyresvillkoren, och
   4. bostaden uppfyller allmänna säkerhets- och hälsobestämmelser. Lag (2018:319).

4 §   Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som
   1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,
   2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare, eller
   3. bedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags vägnar inom ramen för tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2018:319).

5 §   Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319).

6 §   Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras om
   1. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
   2. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
   3. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete,
   4. arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställningsvillkor, eller
   5. arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet. Lag (2018:319).

Ansökan om tillstånd

7 §   En utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om utlänningen
   1. ansöker om förlängning av ett tillstånd för säsongsarbete, eller
   2. har ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant tillstånd. Lag (2018:319).

8 §   En utlänning som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om en förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd, får arbeta som säsongsarbetare i Sverige till dess tillståndsfrågan har avgjorts. Lag (2018:319).

Tillståndstid

9 §   Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod. Lag (2018:319).

Förlängning av tillståndstiden

10 §   Tillståndstiden för ett tillstånd för säsongsarbete får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 9 §.

Tillståndstiden får inte förlängas om
   1. förutsättningarna i 1-4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
   2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, eller
   3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319).

11 §   En förlängning av tillståndstiden får vägras om det finns grund för avslag enligt 6 §. Lag (2018:319).

Återkallelse av tillstånd

12 §   Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas om
   1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
   2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
   3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för, eller
   4. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319).

13 §   Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas om
   1. förutsättningarna i 1-4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, eller
   2. det finns grund för avslag enligt 6 § första stycket.
Lag (2018:319).

Anmälningsskyldighet

14 §   En utlänning som har ansökt om eller som har ett tillstånd för säsongsarbete ska anmäla till Migrationsverket om han eller hon byter bostad. Lag (2018:319).

Beslutande myndighet

15 §   Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:319).

Bemyndiganden

16 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 2 § första stycket 4.
Lag (2018:319).

17 §   Regeringen får meddela föreskrifter om
   1. skyldighet för arbetsgivare som upplåter eller förmedlar en bostad till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om bostaden,
   2. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen, och
   3. hur uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 ska uppfyllas.
Lag (2018:319).


7 kap. Återkallelse av tillstånd

1 §   Nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.

I viseringskodexen finns bestämmelser om upphävande och återkallelse av Schengenvisering.

Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2011:705).

2 §   Utöver vad som sägs i 1 § får nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas, om det finns särskilda skäl för det.

Uppehållstillstånd får dock återkallas enligt första stycket endast för en utlänning som ännu inte har rest in i Sverige.
Lag (2011:705).

3 §   Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som rest in i landet, om
   1. utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,
   2. utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller
   3. det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör.

Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 eller 3 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken.
Lag (2008:884).

4 §    /Upphör att gälla U:2022-08-01/ Vid bedömning av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 1 eller 3 § för en utlänning som har rest in i landet skall hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.

Vid en sådan bedömning skall särskilt beaktas
   1. utlänningens levnadsomständigheter,
   2. om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas,
   3. utlänningens övriga familjeförhållanden, och
   4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

4 §    /Träder i kraft I:2022-08-01/ Vid bedömning av om uppehållstillståndet ska återkallas enligt 1 eller 3 § för en utlänning som har rest in i landet ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till Sverige och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.

Vid en sådan bedömning ska det särskilt beaktas i vilken utsträckning som utlänningen har etablerat sig i det svenska samhället. Om utlänningen har barn i Sverige ska barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas om utlänningens uppehållstillstånd återkallades också särskilt beaktas. Även utlänningens övriga familjeförhållanden ska särskilt beaktas.

Vid bedömningen av om uppehållstillståndet ska återkallas enligt 3 § andra stycket ska det också särskilt beaktas om det förhållande som avses där har upphört främst på grund av att utlänningen eller utlänningens barn i förhållandet har utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid. Lag (2022:1015).

5 §    /Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning om vilken uppgifter har registrerats i det register som avses i 1 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), om det finns tillräckliga skäl för en återkallelse.
Lag (2010:381).

5 §    /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om det finns tillräckliga skäl får, efter samråd, uppehållstillstånd eller nationell visering återkallas för en utlänning om
   1. det i Schengens informationssystem (SIS) har gjorts en registrering om återvändande enligt återvändandeförordningen eller en registrering om nekad inresa och vistelse enligt gränsförordningen gällande utlänningen, eller
   2. en annan medlemsstat har fattat ett beslut om återvändande, nekad inresa och vistelse eller återreseförbud, och överväger att i SIS göra en registrering om återvändande enligt återvändandeförordningen eller en registrering om nekad inresa och vistelse enligt gränsförordningen gällande utlänningen. Lag (2021:1189).

6 §   Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en EU-stat även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en EU-stat eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att
   1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
   2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.

Första stycket gäller inte en familjemedlem till en me