SFS 1979:139
Lag
Utkom från trycket
den 19 april 1979
378
om ändring i lagen (1950:382) om svenskt
medborgarskap;
utfärdad den 5 april 1979.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1950:382) om
svenskt medborgarskap'^
dels att 1. 7, 8. 9. 11. 12 och 13 §§ sk all hanedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a § och 7 a §, av nedan
angivna lydelse.
Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den
dag då denna lag träder i kr aft.
1 § Barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen, om
1. modern är svensk medborgare,
2. fadern är svensk medborgare och gift med barnets moder,
3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift
med barnets moder.
Hittebarn som anträffas här i rik et anses såsom svensk medborgare intill
dess annat utrönes.
' Prop. 1978/79:72, AU 26 , rskr20l.
^ La gen omtryckt 19 76: 469.
⬢Ja;
¬
2 § Ingår svensk man äkt enskap med utländsk kvinna, blir före äkten -
SFS 1979:139
skåpet fött barn till makarna svensk medborgare, om det är ogift och ej
fyllt aderton år.
2 a § Har barn ej förvärvat svenskt medborgarskap enligt i eller 2 § men
är barnets fader sedan tiden för barnets födelse svensk medborgare och
har han genom slutligt a vgörande av svensk domstol fått vårdnaden om
barnet ensam eller gemensamt med barnets moder, förvärvar barnet
svenskt medborgarskap genom att fadern eller, vid gemensam vårdnad,
föräldrarna hos länsstyrelsen i det län, där barnet är kyrkobokfört, skriftli
gen anmäler sin önskan om d etta innan barnet fyllt aderton år. Har barnet
ej hemvist i Sverige, sker anmälan hos den centrala utlänningsmyndighe
ten. Har barnet fyllt femton år, fordras barnets samtycke.
3 § Utlänning, som oavbrutet haft sin hemvist i riket från det han fyllt
sexton år och dessutom tidigare haft sitt hemvist här under sammanlagt
minst fem år , förvärvar svenskt medborgarskap genom att, efter det han
fyllt tjuguett år men innan han fyllt tjug utre år, hos länsstyrelsen i det län
där han ä r kyrkobokförd skriftligen anmäla sin önskan att bliva svensk
medborgare. Den som icke är medborgare i någon stat eller styrker, att han
skulle förlora sitt utländska medborgarskap genom att förvärva svenskt
medborgarskap, må dock göra sådan anmälan redan då han fyllt aderton
år, om han vid tiden för anmälan har sitt hemvist i riket sedan fem år och
dessutom tidigare haft sitt hemvist här under sammanlagt minst fem år.
Då riket är i krig, äge r vad i första stycket är stadgat icke tillämpning å
den som är medborgare i fien tlig stat eller som där ägt medborgarskap men
förlorat det utan at t förvärva medborgarskap i annan st at.
4 § Har någon, som vid födelsen blivit svensk och oavbrutet haft sitt
hemvist här i riket inti ll aderton års ålder, förlorat sitt svenska medborgar
skap, återvinner han, om han sedan två år har hemvist i ri ket, medborgar
skapet genom att hos länsstyrelsen i det län där han är kyrkobokförd skrift
ligen anmäla sin önskan härom. Den som är utländsk medborgare återvin
ner dock icke svenskt medborgarskap, med mindre han styrker, att han
därigenom skulle förlora det utländska medborgarskapet.
5 § Blir utländsk man svensk medborgare enligt 3 eller 4 §, medför detta
svenskt medborg arskap jämväl för hans ogifta barn som har hemvist här i
riket och ej fyllt aderton år, om han ensam har vårdnaden om barnet eller
har vårdnaden gemensamt med barnets moder och modern är svensk med
borgare.
Vad i första stycket är stadgat om att barn förvärvar medborgarskap till
sammans med fadern skall äga motsvarande tillämpning på f örhållandet
mellan barn och modem.
Blir fader och moder till ogift barn som har hemvist här i riket och ej fyllt
aderton å r samtidigt svenska medborgare enligt 3 eller 4 §, medför detta
svenskt medborgarskap jämväl för barnet, om barnet står under bådas
vårdnad.
6 § Utlänning, som
1. fyllt aderton år,
379
¬
\
SFS 1979:139
2. sedan fem år eller, i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk
medborgare, sedan två år har hemvist här i riket; samt
3. fört en hederlig vandel,
kan på ansökan upptagas till svensk medborgare (naturaliseras). Fråga
om naturalisation prövas av den centrala ullänningsmyndighet som avses i
3 § utlänningslagen den 30 apr il 1954 (193).
Finnes det medföra gagn för riket att sökanden upptages till svensk med
borgare eller har sökanden förut ägt svenskt medborgarskap eller är sökan
den gift med svens k medborgare eller föreligga eljest med hänsyn till sö
kandens förhållanden särskilda skäl för dennes upptagande till svensk
medborgare, må naturalisation beviljas, även om de i första stycket stadga
de villkoren icke äro uppfyllda.
Förlorar sökande, som har utländskt medborgarskap, ej detta i och med
sin naturalisation utan fordras härför medgivande av den utländska statens
regering eller annan m>mdighet, må som villkor för medbo rgarskapets för
värvande stadgas, att sökanden inför den centrala utlänningsmyndigheten
inom viss tid sty rker att dylikt medgivande lämnats.
Då utlänning enligt denna paragraf upptages till svensk medborgare, be
stämmer den centrala utlänningsmyndigheten, huruvida naturalisationen
skall omfatta även sökandens ogifta barn under aderton år.
7
Svenskt medborgarskap förloras av
1. den som förvärvar utländskt medborgarskap efter ansökan eller ut
tryckligt samtycke;
2. den som förvärvar utländskt medborgarskap genom att inträda i all
män tjänst i annan sta t;
3. ogift barn under aderton år, som blir utländsk medborgare genom att
utländskt medborgarskap, på sätt avses ovan i paragrafen, förvärvas av
föräldrarna, om de hava vårdnaden om barnet, eller av endera, om han an
tingen ensam har vårdnaden eller har vårdnaden tillsammans med den and
re och denne icke är svensk medborgare.
7 a § Bestämmelserna i a ndra och tredje styckena tillämpas i fråga om
stat med vilken Sverige har ingått avtal om detta.
Svensk medborgare, som genom fadern eller modem från födelsen för
värvat medborgarskap även i fördra gsslutande stat, förlorar det svenska
medborgarskapet då han uppnår en i avtalet angiven ålder, som ej får un
derstiga nitton och ej överstiga tjugutvå år. om han sedan minst fem år har
sitt hemvist i den andra staten.
I fall som avses i andra stycket tillämpas reglerna i 8 § andra stycket, om
ej annat anges i avtalet.
Den som enligt andra stycket förlorat svenskt medborgarskap och däref
ter oavbrutet varit medborgare i fördragsslutande stat som där anges, åter
vinner svenskt medborgarskap genom att, efter det han tagit hemvis t här i
riket, hos länsstyrelsen i det län där han är kyrkobokförd skriftligen anmä
la sin önskan om de tta. Vid sådant förvärv av medborgarskap skall regler
na i 4 § sista meningen och 5 § tillämpas.
380
3 4 p. upphävd genom denna lag.
¬
8 § Svensk medborgare, som är född utom riket samt aldrig här haft
SFS 1979:139
hemvist och ej heller uppehållit sig här under förhållanden som tyda på
samhörighet med Sverige och som inte förlorar sitt svenska medborgar
skap enligt 7 a § andra stycket, förlorar sitt svenska medborgarskap, när
han fyller tjugotvå år. På dessförinnan gjord ansökan må dock den centrala
utlänningsmyndigheten medgiva att medborgarskapet bibehålies.
När någon enligt första stycket förlorar svenskt medborgarskap, medför
detta förlust av sådant medborgarskap även för hans barn, som förvärvat
medborgarskapet till följd av att han varit svensk medborgare, om icke för
lusten skulle leda till att barnet kommer att sakna medborgarskap.
9 § Den centrala utlänningsmyndigheten må på ansökan befria den som
är eller önskar bliva utländsk medborgare från hans svenska medborgar
skap. Befrielse får ej vägras den som har sitt hemvist utom riket.
� r sökanden ej redan utländsk medborgare, skall som villkor för befriel
sen från svenskt medborgarskap föreskrivas, att han inom viss tid förvär
var medborgarskap i annan sta t.
9 a § Om särskilda skäl föreligga, äger den centrala utlänningsmyndighe
ten överlämna ärende som avses i 6 §, 8 § för sta stycket eller 9 § till rege
ringen för avgörande.
10 § Regeringen äger, efter avtal med Danmark. Finland, Island eller
Norge, förordna om tillämpning av en eller flera av bestämmelserna under
a)-c) här nedan. Med fördragsslutande stat avses i d essa bestämmelser
den eller de stater, med vilka Sverige ingått avtal om tillämpning av be
stämmelsen i fråga.
a) I fråga om anmälan enligt 3 § likställes hemvist i fördragsslutande stat
med hemvist i riket i den mån hemvisttiden infallit före sexton års ålder
och tidigare än fem år fore anmälan.
Såvitt angår 4 § likställes hemvist intill tolv års ålder i fördragsslutande
stat med hemvist i riket.
Bestämmelsen i 8 § fö rsta stycket äger ej tillämpning på d en som under
sammanlagt minst sju år haft hemvist i fördragsslutande stat.
b) Medborgare i fördragssluta nde stat som
1. förvärvat medborgarskapet på annat sätt än genom naturalisation;
2. fyllt aderton år;
3. sedan fem år har hemvist här i rik et; samt
4. icke under denna tid dömts till fängelse,
förvärvar svenskt medborgarskap genom att hos lä nsstyrelsen i det län
där han är kyrkobokförd skriftligen anmäla sin önskan härom. Vid såd ant
förvärv av medborgarskap skall vad i 5 § stadgas äga m otsvarande tillämp
ning.
c) Den som förlorat svenskt medborgarskap och därefter oavbrutet va
rit medborgare i förd ragsslutande stat, återvinner svenskt medborgarskap
genom att, efter det han tagit hemvist här i riket, ho s länsstyrelsen i det län
där han är kyrkobokförd skriftligen anmäla sin önskan härom. Vid sådant
förvärv av medborgarskap skall vad i 5 § stadgas äga motsvarande tillämp
ning.
381
¬
SFS 1979:139
11 § När någon gör anmälan enligt 2 a. 3, 4, 7 a eller 10 §, åligger det
länsstyrelsen att meddela beslut, huruvida på grund av anmälningen
svenskt medborgarskap förvärvats eller ej. Motsvarande gäller i fråga o m
den centrala utlänningsmyndigheten, när anmälan enligt 2 a § sker hos
myndigheten.
Vill någon erhålla förklaring att han är svensk medborgare, må han göra
ansökan därom hos regeringen, som efter regeringsrättens hörande äger
meddela sådan förklaring; dock må härvid icke prövas fråga som avses i
första stycket.
12 § Talan mot den ce ntrala utlänningsmyndighetens beslut föres hos re
geringen genom besvä r utom i fall som avses i andra sty cket.
Talan mot länsstyrelses beslut samt mot beslut av den centrala utlän
ningsmyndigheten enligt 11 § första stycket föres hos kammarrätten ge
nom besvä r.
13 § Den som fyllt aderton år äger utan hinder av att han står under an
nans vårdnad själv göra ansökan eller anmälan enligt denna lag.
Anmälan får ej, utom i fall som anges i 2 a §, göras genom förmyndare
eller vårdnadshavare.
13 a § Endast om fader eller moder adopterat eget barn gäller i fråga om
adoptivbarnet bestämmelserna i denn a lag om barns forvärv eller forlust
av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets fader eller moder
förvärvar eller förlorat sådant medborgarskap.
14 § Närmare bestämmelser angående ansökan enligt 6 § och den utred
ning, som erfordras för prövningen av sådan ansökan, ävensom de före
skrifter, som eljest finnas erforderliga för denna lags tillämpning, meddelas
av regeringen.
�vergångsbestämmelser''
15 § Denna lag® träder i kraft den 1 januari 1951.
Genom d enna lag upph äves lagen den 23 maj 1924 (nr 130) om fö rvär
vande och förlust av svenskt medborgarskap med undantag av 13 § första
stycket; och skall, när någon blir svensk medborgare enligt nämnda stad
gande. vad i 5 § nya lagen är för där avsedda fall föreskrivet äga tillämp
ning. dock att villkoret om hemvist här i riket ej skall gälla.
20 § Bestämmelse i trak tat, som Sverige ingått med främmande stat oc h
som vid denna lags ikraft trädande är gällande, skall lända till efterrättelse,
ändå att den s tår i strid mot vad i lagen är stadg at.
Denna lag® träder i kraft den 1 januari 1972.
382
Bestämmelser som ej längre är aktuella är uteslutna här.
» 19.50 :382.
8 1971:6 02.
¬
� ldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om tal an mot beslu t som
SFS 1979:139
meddelats före den 1 januari 1972.
Denna lag' träder i kraft den i januari 1972.
� ldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ärende som an-
hängiggjorts hos länssty relsen före den 1 januari 1972.
Denna lag® träder i kraft den 1 juli 1979.
Barn som är fött den 1 juli 1961 eller senare och som skulle ha blivit
svensk medborgare om 1 § i dess lydelse enligt denna lag hade varit gällan
de vid barnets födelse, förvärvar svenskt medborgarskap genom att mo
dern före den I juli 1982 hos den centrala utlänningsmyndigheten skriftli
gen anmäler sin önskan härom. Vad som sagts nu gäller endast om vid an
mälningstillfället modern är svensk medborgare och barnet ej fyllt 18 år.
Har barnet fyllt 15 år fordra s barnets samtycke. Har barnets fader genom
slutligt avgörande av svensk domstol ensam fått vårdnaden om barnet,
fordras även faderns samtycke.
Anmälan enligt första stycket får ske även i fall då barnet förvärvat
svenskt medborgarskap vid födelsen men därefter förlorat sitt svenska
medborgarskap enligt förutvarade 7 § 4.
Vid anmälan enligt första stycket tillämpas 11 § första styc ket. 12 § and
ra stycket och 13 § andra stycket.
Har barn förvärvat svenskt medborgarskap enligt första stycket, skall
barnet vid tillämpning av 7 a § anses som svensk medborgare från födel
sen.
På regeringens vägnar
EVA WINTHER
Lars Lunning
(Arbetsmarknadsdepartementet)
' 1971:1189.
® 1979:139.
¬