SFS 1995:773 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Start / Migrationsrätt / Utlänningslag (2005:716) / SFS 1995:773 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

SFS 1995_773 Lag om ändring i utlänningslagen (1989_529)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1353 SFS 1995:773 Utkom fr�n trycket den 19 juni 1995 Lag om �ndring i utl�nningslagen (1989:529); utf�rdad den 8 juni 1995. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om utl�nningslagen (1989: 529)2 dels att 7 kap. 10 � skall upph�ra att g�lla, dels att rubriken f�re 7 kap. 10 � skall utg�, dels att 2 kap. 4, 5, 6 och 11 ��, 3 kap. 4 �, 4 kap. 2 och 6 ��, 5 kap. 3 �, 6 kap. 1 och 9 ��, 7 kap. 17 � samt 8 kap. 7 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 2 kap. 4 b, 5 a och 5 b �� samt 7 kap. 18 �, av f�ljande lydelse. 1 Prop. 1994/95:179. bet. 1994/95: SfU 16, rskr. 1994/95:401. 2 Lagen omtryckt 1994:515. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1354 SFS 1995:773 2 kap. 4 � Uppeh�llstillst�nd f�r ges till 1. en utl�nning som �r n�ra anh�rig till en i Sverige bosatt person eller som annars har s�rskild anknytning till Sverige, 2. en utl�nning som av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig i Sverige, eller 3. en utl�nning som har f�tt arbetstillst�nd eller som har sin f�rs�rjning ordnad p� n�got annat s�tt. Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd kan ges �ven i andra fall. Vid pr�vningen av en ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt denna para- graf skall beaktas om utl�nningen kan f�rv�ntas f�ra en hederlig vandel. 4 b � Om det med h�nsyn till utl�nningens f�rv�ntade levnadss�tt r�der tveksamhet om uppeh�llstillst�nd b�r beviljas, f�r ett tidsbegr�nsat uppe- h�llstillst�nd ges. 5 � En utl�nning som vill ha uppeh�llstillst�nd i Sverige skall ha utver- kat ett s�dant tillst�nd f�re inresan i landet. En ans�kan om uppeh�llstill- st�nd f�r inte bifallas efter inresan. Detta g�ller dock inte om 1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r, 2. utl�nningen av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig h�r, eller 3. det annars finns synnerliga sk�l. Vad som f�reskrivs i f�rsta stycket hindrar inte heller att uppeh�llstill- st�nd beviljas med st�d av 2 kap. 4 � f�rsta stycket 1, om det �r uppenbart att utl�nningen skulle ha f�tt uppeh�llstillst�nd om pr�vningen hade skett f�re inresan i Sverige. Regeringen f�r f�reskriva att en ans�kan om uppe- h�llstillst�nd f�r bifallas �ven i andra fall �n som anges i andra och tredje styckena, om det f�ljer av en �verenskommelse med fr�mmande stat. 5 a � En ans�kan om uppeh�llstillst�nd som avser f�rl�ngning av en p�g�ende vistelse h�r f�r bes�k eller annan tidsbegr�nsad vistelse f�r trots vad som f�reskrivs i 5 � f�rsta stycket bifallas, om utl�nningen kan �bero- pa v�gande sk�l f�r f�rl�ngningen. 5 b � Om en utl�nning skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, f�r en ans�kan om uppeh�llstillst�nd fr�n honom trots vad som f�reskrivs i 5 � f�rsta stycket bifallas, om ans�kan grundar sig p� omst�ndigheter som inte har pr�vats f�rut i �rendet om hans avvisning eller utvisning och om 1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r, eller 2. det annars skulle strida mot humanitetens krav att verkst�lla beslutet om avvisning eller utvisning. 6 � Arbetstillst�nd skall ges f�r viss tid. Det f�r avse ett visst slag eller vissa slag av arbete och f�renas med de �vriga villkor som beh�vs. I fr�ga om arbetstillst�nd till�mpas 5 och 5 a �� p� motsvarande s�tt. Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om arbetstillst�nd. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:773 11 �3 Om utl�nningen har rest in i landet, f�r ett uppeh�llstillst�nd �terkallas 1. om han bedriver s�dan verksamhet som kr�ver arbetstillst�nd utan att ha s�dant tillst�nd, 2. om han handlat p� ett s�dant s�tt att det finns allvarliga anm�rkning- ar mot hans levnadss�tt, eller 3. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t- telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land. �terkallelse enligt f�rsta stycket f�r ske endast om fr�gan har v�ckts innan utl�nningen har varit bosatt h�r i tre �r med uppeh�llstillst�nd. Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd f�r �terkallas f�r de utl�nningar som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samar- betsomr�de (EES) �ven i andra fall �n de som anges i f�rsta stycket. 3 kap. 4 � En utl�nning som avses i 1 � har r�tt till asyl. Asyl f�r dock v�gras om 1. det av h�nsyn till vad som �r k�nt om utl�nningens tidigare verksam- het eller med h�nsyn till rikets s�kerhet finns synnerliga sk�l att inte bevilja asyl, 2. det betr�ffande en utl�nning som omfattas av 1 � 2 eller 3 p� grund av brottslighet eller n�gon annan omst�ndighet finns s�rskilda sk�l att inte bevilja asyl, 3. utl�nningen har rest in fr�n Danmark, Finland, Island eller Norge och kan s�ndas �ter till n�got av dessa l�nder i enlighet med en �verens- kommelse mellan Sverige och det landet, s�vida det inte �r uppenbart att han inte kommer att beviljas uppeh�llstillst�nd d�r, 4. utl�nningen i annat fall f�re ankomsten till Sverige har uppeh�llit sig i ett annat land �n hemlandet och, om han �ters�nds dit, �r skyddad mot f�rf�ljelse eller, i f�rekommande fall, mot att s�ndas till en krigssk�deplats eller till hemlandet och ocks� mot att s�ndas vidare till ett annat land d�r han inte har motsvarande skydd, eller 5. utl�nningen har s�rskild anknytning till ett annat land och d�r �r skyddad p� det s�tt som anges i 4. Regeringen f�r f�reskriva undantag fr�n andra stycket 4 f�r de fall d� utl�nningens anknytning till Sverige �r av s�dan art att han inte b�r nekas att f� sin ans�kan om asyl pr�vad h�r. 4 kap. 2 � En utl�nning f�r vidare avvisas 1. om det kan antas att han kommer att sakna tillr�ckliga medel f�r sin vistelse i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, som han t�nker bes�ka, samt f�r sin hemresa, 3 Senaste lydelse 1994:1696. 1355 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:773 2. om det kan antas att han under sin vistelse i Sverige eller i n�got annat nordiskt land inte kommer att f�rs�rja sig p� ett �rligt s�tt eller att han kommer att bedriva verksamhet som kr�ver arbetstillst�nd utan att ha s�dant tillst�nd, 3. om han p� grund av tidigare �d�mt frihetsstraff eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet kan antas komma att beg� brott i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, 4. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t- telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, eller 5. om det med st�d av lagen (1971:176) om vissa internationella sank- tioner har f�reskrivits att avvisning kan ske. En utl�nning f�r avvisas �ven i andra fall n�r det har beg�rts av den centrala utl�nningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han annars beger sig till det landet. Avvisning enligt denna paragraf f�r inte ske senare �n tre m�nader efter utl�nningens ankomst till Sverige och inte om utl�nningen har visering eller uppeh�llstillst�nd. 6 � Om en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avsl�s eller ett uppeh�llstill- st�nd �terkallas medan utl�nningen befinner sig i Sverige, skall samtidigt beslut meddelas om avvisning eller utvisning, om inte s�rskilda sk�l talar mot detta. 5 kap. 3 � Om en utl�nning vid ankomsten till Sverige eller d�refter ans�ker om uppeh�llstillst�nd f�r Utl�nningsn�mnden, Statens invandrarverk eller polismyndigheten ta hand om hans pass eller annan identitetshandling i avvaktan p� att han f�r tillst�nd att vistas h�r eller l�mnar landet. Polismyndigheten f�r i samband med verkst�lligheten av ett beslut om avvisning eller utvisning ta hand om en handling som avses i f�rsta stycket, i avvaktan p� att verkst�lligheten kan ske. 6 kap. 1 � En utl�nning �r skyldig att stanna kvar f�r utredning i samband med inresa eller utresa eller i samband med kallelse eller h�mtning enligt 5 kap. 6 �, dock inte l�ngre �n n�dv�ndigt och inte i n�got fall l�ngre �n sex timmar, om inte beslut har meddelats om f�rvar enligt 2 eller 3 �. V�grar utl�nningen att fullg�ra denna skyldighet, f�r han kvarh�llas. 9 � Beslut om f�rvar eller uppsikt fattas av den myndighet som handl�g- ger �rendet. Handl�ggande myndighet �r polismyndigheten: a) fr�n det att beg�ran om inresa eller ans�kan om uppeh�llstillst�nd g�rs och till dess att �rendet tas emot av Statens invandrarverk eller utl�nningen l�mnat landet, 1356 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1357 SFS 1995:773 b) i och med att ett beslut om avvisning eller utvisning tas emot f�r verkst�llighet, �ven om en s�dan ans�kan som avses i 2 kap. 5 b � g�rs, Statens invandrarverk: i och med att �rendet tas emot och till dess att beslut meddelas; �verkla- gas beslutet eller f�r det verkst�llas trots att det inte vunnit laga kraft eller p� annan grund, �r verket handl�ggande myndighet till dess �rendet tas emot av Utl�nningsn�mnden respektive polismyndigheten, och Utl�nningsn�mnden: i och med att �rendet tas emot och till dess att beslut meddelas och beslutet, i f�rekommande fall, tas emot av polismyndigheten f�r verkst�l- lighet. N�r ett �rende tagits emot i det departement som har till uppgift att bereda �rendet, anses regeringen som handl�ggande myndighet. Beslut i fr�gor om f�rvar eller uppsikt fattas av det statsr�d som skall f�redra �rendet. Beslut att ta eller h�lla kvar n�gon i f�rvar kan inte fattas av regeringen. Motsvarande g�ller betr�ffande uppsikt. I ett �rende d�r beslut om inhibition kan meddelas med st�d av 8 kap. 10 � f�rsta eller andra stycket skall Utl�nningsn�mnden eller regeringen inte anses som handl�ggande myndighet innan beslut om inhibition med- delats. Polismyndigheten f�r ocks� fatta beslut om att tillf�lligt ta en utl�nning i f�rvar eller st�lla honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den handl�ggande myndighetens beslut. Beslut med st�d av detta stycke skall skyndsamt anm�las till den myndighet som handl�gger �rendet, och denna myndighet skall d�refter omedelbart pr�va om beslutet om f�rvar eller uppsikt skall forts�tta att g�lla. 7 kap. 17 � Ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt 2 kap. 5 b � ges in till och pr�vas av Utl�nningsn�mnden. 18 � Har en utl�nning l�mnat oriktig uppgift om sitt namn, sin nationa- litet eller annan omst�ndighet av betydelse f�r hans identitet och har uppgiften tagits in i en myndighets beslut, f�r myndigheten besluta om r�ttelse. 8 kap. 7 � En polismyndighets beslut om avvisning skall verkst�llas �ven om det har �verklagats. Statens invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning f�r verkst�l- las fast�n beslutet inte har vunnit laga kraft, om utl�nningen har avgett n�jdf�rklaring. Verkst�llighet f�r ocks� ske om utl�nningen har avgett n�jdf�rklaring betr�ffande en domstols dom eller beslut om utvisning p� grund av brott och �klagaren medger det. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1358 SFS 1995:773 Ett beslut om avvisning eller utvisning f�r dock inte verkst�llas f�rr�n en �d�md f�ngelsep�f�ljd har avtj�nats eller verkst�lligheten av den har flyttats �ver till ett annat land. Har allm�nt �tal v�ckts mot utl�nningen f�r ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkst�llas f�rr�n �talet har pr�vats slutligt, s�vida inte �talet l�ggs ned. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995. P� regeringens v�gnar LEIF BLOMBERG Per Virdesten (Arbetsmarknadsdepartementet) </div> </div>

1353

SFS 1995:773
Utkom fr�n trycket
den 19 juni 1995

Lag
om �ndring i utl�nningslagen (1989:529);

utf�rdad den 8 juni 1995.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om utl�nningslagen

(1989: 529)2

dels att 7 kap. 10 � skall upph�ra att g�lla,
dels att rubriken f�re 7 kap. 10 � skall utg�,
dels att 2 kap. 4, 5, 6 och 11 ��, 3 kap. 4 �, 4 kap. 2 och 6 ��, 5 kap. 3 �, 6

kap. 1 och 9 ��, 7 kap. 17 � samt 8 kap. 7 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 2 kap. 4 b, 5 a och 5

b �� samt 7 kap. 18 �, av f�ljande lydelse.

Prop. 1994/95:179. bet. 1994/95: SfU 16, rskr. 1994/95:401.

Lagen omtryckt 1994:515.

1354

SFS 1995:773

2 kap.

4 � Uppeh�llstillst�nd f�r ges till

1. en utl�nning som �r n�ra anh�rig till en i Sverige bosatt person eller

som annars har s�rskild anknytning till Sverige,

2. en utl�nning som av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig i Sverige, eller
3. en utl�nning som har f�tt arbetstillst�nd eller som har sin f�rs�rjning

ordnad p� n�got annat s�tt.

Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd kan ges �ven i andra fall.
Vid pr�vningen av en ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt denna para-

graf skall beaktas om utl�nningen kan f�rv�ntas f�ra en hederlig vandel.

4 b � Om det med h�nsyn till utl�nningens f�rv�ntade levnadss�tt r�der
tveksamhet om uppeh�llstillst�nd b�r beviljas, f�r ett tidsbegr�nsat uppe-
h�llstillst�nd ges.

5 � En utl�nning som vill ha uppeh�llstillst�nd i Sverige skall ha utver-
kat ett s�dant tillst�nd f�re inresan i landet. En ans�kan om uppeh�llstill-
st�nd f�r inte bifallas efter inresan.

Detta g�ller dock inte om

1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r,

2. utl�nningen av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig h�r, eller
3. det annars finns synnerliga sk�l.
Vad som f�reskrivs i f�rsta stycket hindrar inte heller att uppeh�llstill-

st�nd beviljas med st�d av 2 kap. 4 � f�rsta stycket 1, om det �r uppenbart
att utl�nningen skulle ha f�tt uppeh�llstillst�nd om pr�vningen hade skett
f�re inresan i Sverige. Regeringen f�r f�reskriva att en ans�kan om uppe-
h�llstillst�nd f�r bifallas �ven i andra fall �n som anges i andra och tredje

styckena, om det f�ljer av en �verenskommelse med fr�mmande stat.

5 a � En ans�kan om uppeh�llstillst�nd som avser f�rl�ngning av en
p�g�ende vistelse h�r f�r bes�k eller annan tidsbegr�nsad vistelse f�r trots
vad som f�reskrivs i 5 � f�rsta stycket bifallas, om utl�nningen kan �bero-
pa v�gande sk�l f�r f�rl�ngningen.

5 b � Om en utl�nning skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har
vunnit laga kraft, f�r en ans�kan om uppeh�llstillst�nd fr�n honom trots
vad som f�reskrivs i 5 � f�rsta stycket bifallas, om ans�kan grundar sig p�
omst�ndigheter som inte har pr�vats f�rut i �rendet om hans avvisning
eller utvisning och om

1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r, eller

2. det annars skulle strida mot humanitetens krav att verkst�lla beslutet

om avvisning eller utvisning.

6 � Arbetstillst�nd skall ges f�r viss tid. Det f�r avse ett visst slag eller

vissa slag av arbete och f�renas med de �vriga villkor som beh�vs.

I fr�ga om arbetstillst�nd till�mpas 5 och 5 a �� p� motsvarande s�tt.
Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om arbetstillst�nd.

SFS 1995:773

11 �3 Om utl�nningen har rest in i landet, f�r ett uppeh�llstillst�nd

�terkallas

1. om han bedriver s�dan verksamhet som kr�ver arbetstillst�nd utan

att ha s�dant tillst�nd,

2. om han handlat p� ett s�dant s�tt att det finns allvarliga anm�rkning-

ar mot hans levnadss�tt, eller

3. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan

antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t-
telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land.

�terkallelse enligt f�rsta stycket f�r ske endast om fr�gan har v�ckts

innan utl�nningen har varit bosatt h�r i tre �r med uppeh�llstillst�nd.

Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd f�r �terkallas f�r de

utl�nningar som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samar-
betsomr�de (EES) �ven i andra fall �n de som anges i f�rsta stycket.

3 kap.

4 � En utl�nning som avses i 1 � har r�tt till asyl.

Asyl f�r dock v�gras om

1. det av h�nsyn till vad som �r k�nt om utl�nningens tidigare verksam-

het eller med h�nsyn till rikets s�kerhet finns synnerliga sk�l att inte
bevilja asyl,

2. det betr�ffande en utl�nning som omfattas av 1 � 2 eller 3 p� grund av

brottslighet eller n�gon annan omst�ndighet finns s�rskilda sk�l att inte
bevilja asyl,

3. utl�nningen har rest in fr�n Danmark, Finland, Island eller Norge

och kan s�ndas �ter till n�got av dessa l�nder i enlighet med en �verens-
kommelse mellan Sverige och det landet, s�vida det inte �r uppenbart att

han inte kommer att beviljas uppeh�llstillst�nd d�r,

4. utl�nningen i annat fall f�re ankomsten till Sverige har uppeh�llit sig

i ett annat land �n hemlandet och, om han �ters�nds dit, �r skyddad mot
f�rf�ljelse eller, i f�rekommande fall, mot att s�ndas till en krigssk�deplats

eller till hemlandet och ocks� mot att s�ndas vidare till ett annat land d�r
han inte har motsvarande skydd, eller

5. utl�nningen har s�rskild anknytning till ett annat land och d�r �r

skyddad p� det s�tt som anges i 4.

Regeringen f�r f�reskriva undantag fr�n andra stycket 4 f�r de fall d�

utl�nningens anknytning till Sverige �r av s�dan art att han inte b�r nekas
att f� sin ans�kan om asyl pr�vad h�r.

4 kap.

2 � En utl�nning f�r vidare avvisas

1. om det kan antas att han kommer att sakna tillr�ckliga medel f�r sin

vistelse i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, som han t�nker bes�ka,
samt f�r sin hemresa,

Senaste lydelse 1994:1696.

1355

SFS 1995:773

2. om det kan antas att han under sin vistelse i Sverige eller i n�got

annat nordiskt land inte kommer att f�rs�rja sig p� ett �rligt s�tt eller att
han kommer att bedriva verksamhet som kr�ver arbetstillst�nd utan att ha
s�dant tillst�nd,

3. om han p� grund av tidigare �d�mt frihetsstraff eller n�gon annan

s�rskild omst�ndighet kan antas komma att beg� brott i Sverige eller i
n�got annat nordiskt land,

4. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan

antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t-
telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, eller

5. om det med st�d av lagen (1971:176) om vissa internationella sank-

tioner har f�reskrivits att avvisning kan ske.

En utl�nning f�r avvisas �ven i andra fall n�r det har beg�rts av den

centrala utl�nningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas
att han annars beger sig till det landet.

Avvisning enligt denna paragraf f�r inte ske senare �n tre m�nader efter

utl�nningens ankomst till Sverige och inte om utl�nningen har visering
eller uppeh�llstillst�nd.

6 � Om en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avsl�s eller ett uppeh�llstill-

st�nd �terkallas medan utl�nningen befinner sig i Sverige, skall samtidigt
beslut meddelas om avvisning eller utvisning, om inte s�rskilda sk�l talar
mot detta.

5 kap.

3 � Om en utl�nning vid ankomsten till Sverige eller d�refter ans�ker
om uppeh�llstillst�nd f�r Utl�nningsn�mnden, Statens invandrarverk eller
polismyndigheten ta hand om hans pass eller annan identitetshandling i
avvaktan p� att han f�r tillst�nd att vistas h�r eller l�mnar landet.

Polismyndigheten f�r i samband med verkst�lligheten av ett beslut om

avvisning eller utvisning ta hand om en handling som avses i f�rsta
stycket, i avvaktan p� att verkst�lligheten kan ske.

6 kap.

1 � En utl�nning �r skyldig att stanna kvar f�r utredning i samband med

inresa eller utresa eller i samband med kallelse eller h�mtning enligt 5 kap.
6 �, dock inte l�ngre �n n�dv�ndigt och inte i n�got fall l�ngre �n sex
timmar, om inte beslut har meddelats om f�rvar enligt 2 eller 3 �.

V�grar utl�nningen att fullg�ra denna skyldighet, f�r han kvarh�llas.

9 � Beslut om f�rvar eller uppsikt fattas av den myndighet som handl�g-
ger �rendet.

Handl�ggande myndighet �r

polismyndigheten:
a) fr�n det att beg�ran om inresa eller ans�kan om uppeh�llstillst�nd

g�rs och till dess att �rendet tas emot av Statens invandrarverk eller
utl�nningen l�mnat landet,

1356

1357

SFS 1995:773

b) i och med att ett beslut om avvisning eller utvisning tas emot f�r

verkst�llighet, �ven om en s�dan ans�kan som avses i 2 kap. 5 b � g�rs,

Statens invandrarverk:
i och med att �rendet tas emot och till dess att beslut meddelas; �verkla-

gas beslutet eller f�r det verkst�llas trots att det inte vunnit laga kraft eller
p� annan grund, �r verket handl�ggande myndighet till dess �rendet tas
emot av Utl�nningsn�mnden respektive polismyndigheten, och

Utl�nningsn�mnden:
i och med att �rendet tas emot och till dess att beslut meddelas och

beslutet, i f�rekommande fall, tas emot av polismyndigheten f�r verkst�l-
lighet.

N�r ett �rende tagits emot i det departement som har till uppgift att

bereda �rendet, anses regeringen som handl�ggande myndighet. Beslut i
fr�gor om f�rvar eller uppsikt fattas av det statsr�d som skall f�redra
�rendet. Beslut att ta eller h�lla kvar n�gon i f�rvar kan inte fattas av
regeringen. Motsvarande g�ller betr�ffande uppsikt.

I ett �rende d�r beslut om inhibition kan meddelas med st�d av 8 kap.

10 � f�rsta eller andra stycket skall Utl�nningsn�mnden eller regeringen

inte anses som handl�ggande myndighet innan beslut om inhibition med-
delats.

Polismyndigheten f�r ocks� fatta beslut om att tillf�lligt ta en utl�nning i

f�rvar eller st�lla honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta
den handl�ggande myndighetens beslut. Beslut med st�d av detta stycke
skall skyndsamt anm�las till den myndighet som handl�gger �rendet, och
denna myndighet skall d�refter omedelbart pr�va om beslutet om f�rvar
eller uppsikt skall forts�tta att g�lla.

7 kap.

17 � Ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt 2 kap. 5 b � ges in till och

pr�vas av Utl�nningsn�mnden.

18 � Har en utl�nning l�mnat oriktig uppgift om sitt namn, sin nationa-

litet eller annan omst�ndighet av betydelse f�r hans identitet och har
uppgiften tagits in i en myndighets beslut, f�r myndigheten besluta om
r�ttelse.

8 kap.

7 � En polismyndighets beslut om avvisning skall verkst�llas �ven om
det har �verklagats.

Statens invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning f�r verkst�l-

las fast�n beslutet inte har vunnit laga kraft, om utl�nningen har avgett
n�jdf�rklaring.

Verkst�llighet f�r ocks� ske om utl�nningen har avgett n�jdf�rklaring

betr�ffande en domstols dom eller beslut om utvisning p� grund av brott
och �klagaren medger det.

1358

SFS 1995:773

Ett beslut om avvisning eller utvisning f�r dock inte verkst�llas f�rr�n en

�d�md f�ngelsep�f�ljd har avtj�nats eller verkst�lligheten av den har
flyttats �ver till ett annat land. Har allm�nt �tal v�ckts mot utl�nningen f�r
ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkst�llas f�rr�n �talet har
pr�vats slutligt, s�vida inte �talet l�ggs ned.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995.

P� regeringens v�gnar

LEIF BLOMBERG

Per Virdesten
(Arbetsmarknadsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom migrationsrätten

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Utlänningslag (2005:716)

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Jobbar du med migrationsrätt på exempelvis en advokatbyrå eller myndighet? Eller kanske ansvarar du för integrationsfrågor i en kommun? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom migrationsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1995:773 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Viktiga lagar inom migrationsrätten

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Om Lagboken.se