SFS 1979:242

790242.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1979: 242

Lag

Utkom frän trycket

den 22 m aj 1979

om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 10 maj 1979.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fr åga om rättegångsbalken att 17

kap. 14 §, 30 kap. 12 §. 31 kap. 1 5). 33 kap. 5 §. 49 kap. 4 och 7

52 kap. 1

§. 54 kap. 8 § samt 56 kap. I § sk all ha nedan angivna lydelse.

17 kap.

14

Rätten äge. när skäl äro därtill, i d om förordna, alt den må verk­

ställas utan hinder av att den icke äger laga kraft.

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall

genast gå i ve rkställighet. Detsamma gäller beslut, varigenom rätten

1. avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte­

gången,

3. utlåtit sig angående ersättning eller förskott till biträde, vittne, sak­

kunnig eller annan, som ej är part eller intervenient,

4. förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad, skingrings-

förbud eller annan handräckning eller om hävande av sådan åtgärd.

5. till biträde utsett annan än part föreslagit, eller
6. utlåtit sig i ann at fall än som avses i 3 ell er 5 i frå ga som gäller allmän

rättshjälp, dock ej beslut om ersättningsskyldighet enligt 31 ^ rättshjälps­

lagen (1972:429).

538

' Prop. 1978/79:90. Jul) 30, rskr 268 .

^ Senaste lydelse 1972:430.

¬

background image

Rätten äge. när skäl äro därtill, i beslut, varigenom föreläggande medde­

lats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål

för syn eller besiktning, forordna att beslutet må verkställas utan hinder av

att det icke äger laga kraft.

�r särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut, som icke

äger laga kraft, må v erkställas, vare den gällande.

SFS 1979: 242

30 kap.

12

Beslut under rättegången, mot vilket talan ej må föras särski lt, skall

genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut varigenom rätten

!. avvisat ombud, biträde eller försvarare,

2. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till

målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare,
vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part,

3. utlåtit sig angående häktning ell er åtgärd, som avses i 25 -28 kap.,
4. till försvarare utsett annan än part foreslagit, eller

5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 2 eller 4 i fråga som gäller rätts­

hjälp enligt rättshjälpslagen (1972:4 29), dock ej beslut om skyldighet att till

statsverket återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge, när skäl äro därtill, i beslut, varigenom föreläggande

meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla

föremål för syn eller besiktning, förordna att beslutet må verkställas utan

hinder av att det icke äger laga kraft,

�r särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller beslut, som icke

äger laga kraft, må verkställas, vare den gällande.

31 kap.

1

Domes i mål. vari åklagare för talan, den tilltalade för brottet, skall

han till statsverket återgälda vad enligt r ättens beslut av allmänna medel

utgått för hans inställelse vid rätten under förundersökningen, till vittne

eller sakkunnig eller eljest för bevisning under förundersökningen eller i

rättegången samt i ersättnin g till försvarare så ock statsverkets kostnad för
hans hämtande til) rätten. Den tilltalade vare dock ej ersättningsskyldig för
kostnad, som icke skäligen varit påkallad för utredningen, eller för
kostnad, som vållats genom vårdslöshet eller försummelse av annan än

den tilltalade, hans ombud eller av honom utsedd försvarare. Han vare ej

heller i annat fall än som sägs i 4 § första stycket skyldig att betala mera än

som motsvarar det för honom gällande maximibeloppet för rättshjälps­
avgift vid allmän rättshj älp enligt rättshjälpslagen (1972:429).

Vad den tilltalade enligt första stycket skall återgälda får jämkas eller

eftergivas, om skäl härtill föreligger med hänsyn till den tilltalades brotts­

lighet eller hans personliga och ekonomi ska förhållanden.

Om det belopp som den tilltalade skulle hava att ersätta ej överstiger

maximibeloppet enligt 12 § första stycket första meningen rättshjälpslagen,

skall kostnaden stanna å statsverket.

^Senaste lydefse 1 972:430.

'' Senaste lydelse 1974:573.

539

¬

background image

\

SFS 1979: 242

33 kap.

5

Tredskodom delgives genom rättens försorg endast

om den innebär att fordran faststäiles att utgå med särskild förmånsrätt i

fast egendom eller tomträtt,

om den part som yrkat tredskodomen begär det. eller
om part beviljats allmän rättshjälp.

49 kap.

4 §® Talan mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt,

om rätten

1. av visat ombud, biträde eller försvarare;

2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte­

gången;

3. förelagt part eller annan att förete skriftligt bevis eller att tillhanda­

hålla föremål för syn eller besiktning eller ock enligt 3 kap. 3 § 5 tryck­

frihetsförordningen eller 9 § första stycket 5 radioansvarighetslagen
(1966:756) funnit det vara av synnerlig vikt att där avsedd uppgift lämnas

vid vittnesförhör eller förhör med part under sanningsförsäkran;

4. utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om

ansvar för förseelse i rä ttegången eller angående skyldighet för någon, som

ej är part eller intervenient, att gottgöra i rättegången vållad kostnad;

5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till

målsägande eller angående ersättning eller förskott till b iträde, försvarare,

vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient;

6. utlåtit sig i tvis temål angående kvarstad, skingringsförbud eller annan

handräckning eller i b rottmål angående häktning eller åtgärd, som avses i

25-28 kap.;

7. avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag

förordnat annan än part föreslagit;

8. utlåtit sig i ann at fall än som avses i 5 eller 7 i frå ga som gäller allmän

rättshjälp; eller

9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i b rottmål eller om ersätt­

ning eller förskott till part. som åtnjuter sådan förmån.

Särskild talan skall foras genom besvär. �r fråga om beslut, som avses i

1. 2. 3, 7. 8 eller 9. åligge den som vill föra talan att. om beslutet meddelats
vid sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den

dag. då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej

vidare rätt till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts.

7

Har underrätt förklarat domare jävig eller ogillat jäv mot särskild

ledamot av nämnd eller bifallit begäran om rättshjälp åt misstänkt i

brottmål, skall vid underrättens beslut förbliva.

540

'⬢ Senaste lydelse 1972:430.

« Senas te lydelse 1977:1020.

' Senaste lydelse 1972:430.

¬

background image

52 kap.

SFS 1979:242

I §

Vill någon anf öra besvär mot underrätts beslut, skall han inom två

veckor från den dag, då beslutet meddelades, till underrätten inkomma
med besvärsinlaga; har beslut under rättegången meddelats annorledes än
vid sammanträde för förha ndling, skall dock besvärstiden räknas från den
dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Klagan ö ver beslut om någons

häktande eller kvarhållande i häkt e eller i fråga, som avses i 49 kap. 6 §.

vare ej inskränkt till viss tid.

Om skyldighet att anmäla missnöje med beslut, som avses i 49 kap. 3 S

eller 4 § första stycket 1. 2, 3. 7. 8 eller 9, sta dgas i nämnda kapitel.

54 kap.

8 § Ej må talan föras mot hovrätts beslut angående jäv mot domare i

underrätt eller i dit full följd fråga, som avses i 49 kap. 4 § första stycket 7

eller 9 eller 6 §.

56 kap.

1 § Vill någon anföra besvär mot hovrätts beslut, skall han inom fyra

veckor från den dag, då beslutet meddelades, till ho vrätten inkomma med

besvärsinlaga; har beslut under rättegången meddelats annorledes än vid

sammanträde för förhandling, skall dock besvärstiden räknas från den dag,
då klaganden erhöll del av beslutet. Klagan över beslut om någons

häktande eller kvarhållande i häkte vare ej inskränkt till viss tid.

Om skyldighet att anmäla missnöje mot hovrätts beslut i fråga, som

avses i 49 kap. 3 § eller 4 § förs ta stycket 1, 2, 3, 7, 8 eller 9, stadgas i 54
kap. 3 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

På regeringens vägnar

JAN-ERIK WIKSTR�M

Bengt Lambe

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt