SFS 1996:1624 Lag om ändring i rättegångsbalken

SFS 1996:1624
Utkom från trycket
den 7 januari 1997

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 12 december 1996.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 17 kap. 14 §, 18 kap. 8 a och 13 §§, 21 kap. 10 §, 23 kap. 13,

15 och 19 §§, 30 kap. 12 §, 31 kap. 1, 2 och 11 §§, 33 kap. 5 §, 36 kap.

24 §, 48 kap. 2 § samt 49 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 6 § och 21 kap.

12 §, av följande lydelse.

11 kap.

6 § En part som har kallats att inställa sig till ett sammanträde får
tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och
uppehälle, om parten är en fysisk person och det är skäligt med hänsyn
till hans eller hennes ekonomiska förhållanden, de kostnader som kan
uppstå i samband med inställelsen och omständigheterna i övrigt.
Rätten får bevilja förskott på ersättningen.

Ersättning betalas enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

17 kap.

14 §2 Rätten får, när det finns skäl till det, i dom förordna att den får

verkställas utan hinder av att den inte äger laga kraft. När det finns an-
ledning, skall rätten därvid föreskriva att säkerhet skall ställas för
skadestånd som parten kan bli skyldig att utge om domen ändras.

Beslut under rättegången som inte får överklagas särskilt, skall

genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut, enligt vilket rätten

1. avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i

rättegången,

3. utlåtit sig angående ersättning eller förskott till biträde, vittne,

sakkunnig eller annan, som inte är part eller intervenient,

4. förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad eller annan

åtgärd enligt 15 kap. eller upphävande av sådan åtgärd,

1

Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55.

2

Senaste lydelse 1981:828.

3006

SFS 1996:1624

5. till biträde utsett någon annan än part föreslagit, eller

6. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 eller 5 i fråga som gäller

rättshjälp, dock inte beslut om ersättningsskyldighet enligt 30 § rätts-
hjälpslagen (1996:1619).

I fråga om beslut, enligt vilket föreläggande har meddelats part eller

annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för
syn eller besiktning, gäller vad som sägs i första stycket.

Är särskild föreskrift meddelad om att dom eller beslut, som inte

har laga kraft, får verkställas, är den gällande.

18 kap.

8 a §3 I mål där 1 kap. 3 d § första stycket tillämpas gäller följande i
stället för bestämmelserna i 8 §.

Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad för

1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje in-

stans och med belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas
för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme,

2. ansökningsavgift,

3. resa och uppehälle för part eller ställföreträdare i samband med

sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och
uppehälle för ombud,

4. vittnesbevisning,
5. översättning av handling.
Ersättning utgår endast i den mån kostnaden varit skäligen påkallad för

tillvaratagande av partens rätt.

Ersättning som anges i andra stycket 3 utgår enligt bestämmelser som

regeringen meddelar.

Har målet till en början handlagts i annan ordning än som gäller för

mål som aves i denna paragraf, utgår ersättning för kostnad som avser
den tidigare handläggningen enligt de kostnadsregler som gäller för

denna.

Har ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning överlämnats

till tingsrätt får, om målet därefter avgörs genom tredskodom mot svaran-
den, ersättning även avse skälig kostnad för en rättegångsskrift eller för
inställelse vid ett sammanträde inför rätten. Sådan ytterligare ersättning
utgår, om inte särskilda skäl föranleder annan bedömning, enligt
bestämmelser som regeringen meddelar.

13 §4 Skall kostnad för bevisning eller annan åtgärd betalas av parter-
na en för båda och båda för en, gäller i fråga om skyldighet att ersätta
sådan kostnad vad som föreskrivs i detta kapitel om rättegångskostnad.
Om parterna skall bära var sin rättegångskostnad, får rätten besluta, att

kostnaden skall fördelas med hälften på var och en av dem. Har staten

3

Senaste lydelse 1991:847. Ändringen innebär bl.a. att femte stycket upp-

hävs.

4

Senaste lydelse 1972:430.

3007

SFS 1996:1624

haft kostnader för att hämta en part till rätten, skall parten ersätta
staten för kostnaden.

Om skyldighet att ersätta staten för kostnad i anledning av att part

har beviljats rättshjälp är särskilt föreskrivet.

21 kap.

10 §5 Offentligt försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna

medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersätt-
ningen för arbete skall bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som
är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med
tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer.

Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skick-

lighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omstän-
digheter av betydelse ger anledning till det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer

den taxa som skall tillämpas vid bestämmande av ersättningen i vissa fall

samt meddelar föreskrifter om beräkning av ersättningen för tidsspillan.

En offentlig försvarare får inte förbehålla sig eller ta emot ersättning

av den misstänkte. Har detta skett är förbehållet utan verkan och den
offentlige försvararen skall till den misstänkte betala tillbaka vad han
eller hon uppburit.

12 § En misstänkt som har kallats att inställa sig till ett sammanträde

får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och
uppehälle om det är skäligt med hänsyn till hans eller hennes eko-
nomiska förhållanden, de kostnader som kan uppstå i samband med in-
ställelsen och omständigheterna i övrigt. Rätten får bevilja förskott på
ersättningen.

Ersättning betalas enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

23 kap.

13 §6 Vägrar någon vid förhör att yttra sig angående omständighet,
som är av vikt för utredningen, och är han, om åtal väcks, skyldig att

i målet vittna därom, eller är det annars av synnerlig vikt för utred-
ningen att någon, som är skyldig att vittna i målet, redan under för-
undersökningen hörs som vittne, får på undersökningsledarens begäran

vittnesförhör med honom äga rum inför rätten.

Förhör, som avses i första stycket, får inte äga rum, innan förunder-

sökningen fortskridit så långt, att någon skäligen kan misstänkas för
brottet. Om förhöret gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om
bevisupptagning utom huvudförhandling. Den misstänkte skall ges
tillfälle att närvara vid förhöret.

5

Senaste lydelse 1995:975.

6

Senaste lydelse 1972:430.

3008

SFS 1996:1624

Ersättning för hans inställelse betalas av allmänna medel enligt

föreskrifter som meddelas av regeringen.

15 §7 Är fara, att bevis, som skall åberopas vid huvudförhandlingen,

därförinnan går förlorat eller då endast med svårighet kan föras, får på
yrkande av undersökningsledaren eller den misstänkte rätten genast ta
upp beviset. Om beviset gäller i tillämpliga delar vad som är före-
skrivet om bevis, som tas upp utom huvudförhandling. Kostnaden för
bevisupptagningen och för den misstänktes inställelse vid rätten skall
utgå av allmänna medel. Ersättning för den misstänktes inställelse
betalas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

19 §8 Har undersökningsledaren slutfört den utredning han anser nöd-
vändig utan att bifalla begäran, som avses i 18 § andra stycket, eller
anser den misstänkte, att det finns annan brist i utredningen kan han
anmäla detta till rätten.

Rätten skall så snart det kan ske pröva anmälan. Om det finns skäl

för det får rätten hålla förhör med den misstänkte eller annan eller
vidtaga den åtgärd i övrigt, som är påkallad. Ersättning för den miss-
tänktes inställelse betalas av allmänna medel enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen.

30 kap.

12 §9 Beslut under rättegången som inte får överklagas särskilt skall

genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut enligt vilket rätten

1. avvisat ombud, biträde eller försvarare,

2. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till

målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare,
vittne, sakkunnig eller annan, som inte är part,

3. utlåtit sig angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.,

4. till försvarare utsett annan än part föreslagit, eller
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 2 eller 4, i fråga som gäller

rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619), dock inte beslut om skyl-
dighet att till staten återbetala kostnader för rättshjälpen.

Rätten får, när det finns skäl till det, i beslut, enligt vilket före-

läggande har meddelats part eller annan att lägga fram skriftligt bevis
eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, bestämma att
beslutet får verkställas utan hinder av att det inte har laga kraft.

När det finns anledning, skall rätten därvid föreskriva att säkerhet skall

ställas för skadestånd som parten kan bli skyldig att utge om beslutet
ändras.

Är särskild föreskrift meddelad om, att dom eller beslut, som inte

har laga kraft, får verkställas, är den gällande.

7

Senaste lydelse 1972:430.

8

Senaste lydelse 1972:430.

9

Senaste lydelse 1981:828.

9 5 - S F S 1996

3009

SFS 1996:1624

31 kap.

1§10 Döms den tilltalade för brottet i ett mål där åklagaren för talan,
skall den tilltalade ersätta staten vad som enligt rättens beslut betalats
av allmänna medel i ersättning till försvarare. Han skall också ersätta
staten för kostnaden att hämta honom till rätten och för sådan kostnad
för blodprovstagning och blodundersökning som avser den tilltalade

och som har gjorts för utredning om brottet.

Ersättningsskyldigheten omfattar dock inte kostnader, som inte skäligen

varit motiverade för utredningen, eller kostnader, som vållats genom
vårdslöshet eller försummelse av någon annan än den tilltalade, hans om-
bud eller försvarare som utsetts av honom.

Den tilltalade är inte i annat fall än som sägs i 4 § första stycket

skyldig att betala mera av kostnaden för försvararen än vad han skulle
ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen

(1996:1619). Vad som sägs i den lagen om kostnad för rättshjälpsbi-
träde gäller i stället kostnad för offentlig försvarare.

Vad den tilltalade skall betala får jämkas eller efterges, om det finns

skäl till det med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans per-
sonliga och ekonomiska förhållanden.

Om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta

understiger en viss av regeringen fastställd gräns, skall ersättnings-
skyldighet inte åläggas.

2 §11 Frikänns den tilltalade i mål, där åklagaren för talan, eller av-
visas eller avskrivs åtal som väckts av åklagaren, kan rätten besluta att
den tilltalade skall få ersättning av allmänna medel för sina kostnader
för försvarare, för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och
för bevisning under förundersökningen eller i rättegången, om kostna-
derna skäligen varit motiverade för att den tilltalade skulle kunna ta
tillvara sin rätt.

Den tilltalade kan också få ersättning för inställelse inför rätten. Så-

dan ersättning betalas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Döms den tilltalade för brottet, kan han få ersättning av allmänna medel

för sådana kostnader som avses i första eller andra stycket och som
vållats honom genom fel eller försummelse av åklagaren.

11 §12 Om rättegångskostnad i mål där endast målsägande för talan

gäller 18 kap. i tillämpliga delar.

I fråga om den tilltalades skyldighet att ersätta staten kostnad för

offentlig försvarare tillämpas dock 1 § andra och tredje styckena detta
kapitel.

I fråga om skyldighet för målsägande att i mål, vari han biträtt allmänt

åtal eller eljest fört talan jämte åklagaren eller denne fört talan för
målsäganden, ersätta rättegångskostnad och om hans rätt till ersättning för

10

Senaste lydelse 1993:10.

11

Senaste lydelse 1990:443.

12

Senaste lydelse 1990:443.

3010

SFS 1996:1624

sådan kostnad gälle, utöver bestämmelserna i 3 och 4 §§, vad som i

18 kap. 12 § är stadgat.

33 kap.

5 §13 Tredskodom delges genom rättens försorg endast

om den innebär att fordran fastställs att utgå med särskild förmåns-

rätt i lös eller fast egendom,

om den part som yrkat tredskodom begär det, eller
om part beviljats rättshjälp.

36 kap.

24 §14 Ett vittne har rätt till ersättning enligt vad som sägs nedan.

Ersättning till ett vittne, som har åberopats av en enskild part skall

betalas av parten. Om det är skäligt med hänsyn till partens ekono-
miska förhållanden får dock rätten besluta att ersättningen skall
betalas av allmänna medel. Har rätten självmant inkallat ett vittne och

är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, eller är fråga om an-
svar för brott, som inte hör under allmänt åtal, skall ersättningen
betalas av parterna en för båda och båda för en. I annat fall skall
ersättningen betalas av allmänna medel.

Ersättning som skall betalas av en part, skall avse nödvändiga kost-

nader för resa, uppehälle och tidsspillan efter vad rätten prövar skäligt.
Ersättning, som skall betalas av allmänna medel, fastställs av rätten
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

48 kap.

2 §15 Strafföreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till
godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff efter
vad åklagaren anser att brottet bör föranleda. Under förutsättningar som
anges i 4 § andra stycket får strafföreläggande avse villkorlig dom eller

sådan påföljd i förening med böter. Av 5 a § framgår att ett strafföreläg-
gande också får omfatta ett enskilt anspråk som avser betalningsskyldig-
het.

Föreläggande av ordningsbot enligt detta kapitel innebär att den miss-

tänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötes-

straff efter vad som bestämts enligt 14 §.

Är brott förenat med egendoms förverkande, annan sådan särskild

rättsverkan eller särskild rättsverkan i form av avgift enligt lagen
(1994:419) om brottsofferfond, skall också denna föreläggas den miss-

13

Senaste lydelse 1981:828.

14

Senaste lydelse 1974:573.

15

Senaste lydelse 1996:000.

3011

SFS 1996:1624

tänkte till godkännande. Detsamma gäller kostnad för blodprovstagning
och blodundersökning som avser den misstänkte och som har gjorts för
utredning om brottet. I fråga om sådan kostnad tillämpas bestämmel-
serna om särskild rättsverkan.

49 kap.

5 §16 En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet

1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett

yrkande om detta,

2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som

intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om
övertagande av ett käromål,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller

att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt
3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 §
andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av
synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller
förhör med en part under sanningsförsäkran,

4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om

ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att er-

sätta rättegångskostnad,

5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till

målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till bi-
träde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,

6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt

15 kap. eller i brottmål om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en

åtgärd som avses i 25-28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap.
brottsbalken,

7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant

uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,

8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen

(1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,

9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av

en enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra
stycket eller

10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden

för vissa frihetsberövanden.

8 §17 Om tingsrätten förklarat en domare jävig, utsett målsägandebi-
träde, beslutat att kostnader för enskild parts inställelse skall betalas
av allmänna medel eller bifallit en begäran om att ersättning till vittne
som åberopats av enskild part skall betalas av allmänna medel får
tingsrättens beslut inte överklagas.

3012

16

Senaste lydelse 1994:1034.

17

Senaste lydelse 1994:1034.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 då lagen (1946:864) om

återgäldande av kostnad för blodundersökning i brottmål skall upphöra att
gälla.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Lena Moore

(Justitiedepartementet)

SFS 1996:1624

3013