SFS 2010:1932 Delgivningslag

1

Svensk författningssamling

Delgivningslag;

utfärdad den 16 december 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag gäller när delgivning ska ske i mål eller ärende hos domstol

eller annan myndighet eller när delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller
annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestämmelse som avviker

från denna lag, gäller den bestämmelsen.

2 §

Delgivning innebär att en handling skickas eller lämnas till den eller de

personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller att något av de
andra förfaranden som anges i denna lag används.

Den som ensam eller tillsammans med någon är behörig att ta emot

delgivning betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. Bestämmelser
om vilka som är delgivningsmottagare finns i 11–15 §§.

Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssätten
– vanlig delgivning (16–18 §§),
– muntlig delgivning (19–21 §§),
– förenklad delgivning (22–26 §§),
– särskild delgivning med juridisk person (27–30 §§),
– stämningsmannadelgivning (31–46 §§), och
– kungörelsedelgivning (47–51 §§).

3 §

Delgivning med en person som vistas utomlands får ske enligt lagen på

den utländska orten, om inte sådan delgivning skulle strida mot svenska
allmänna rättsprinciper.

En kallelse av en målsägande, ett vittne, en sakkunnig eller någon som

avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rättegångsbalken, som ska
delges utomlands, får inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen
(1974:752) om nordisk vittnesplikt.

4 §

Delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska vara

ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och
medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.

1 Prop. 2009/10:237, bet. 2010/11:JuU2, rskr. 2010/11:30.

SFS 2010:1932

Utkom från trycket
den 30 december 2010

2

SFS 2010:1932

Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till

omständigheterna i delgivningsärendet.

5 §

Om en handling som en myndighet ska delge en person är omfattande

eller det av annan anledning är olämpligt att skicka eller lämna handlingen,
får myndigheten besluta att handlingen i stället under viss tid ska hållas
tillgänglig hos myndigheten eller på annan plats som myndigheten beslutar.
Ett meddelande om beslutets innehåll ska delges.

Första stycket gäller inte delgivning av en handling som inleder ett

förfarande vid en domstol eller annan myndighet. Första stycket gäller dock
bilagor till en sådan handling.

6 §

Bestämmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillämpas

även vid delgivning av annat än handling.

Vem som ska se till att delgivning sker m.m.

7 §

En myndighet som handlägger ett mål eller ärende ska se till att

delgivning sker.

8 §

Begär en part eller någon som har liknande ställning att själv få se till

att delgivning sker och det inte är olämpligt, får myndigheten besluta om
detta. Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett bevis om
delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om delgivning inte getts
in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att delgivning sker.

9 §

En person som ska se till att delgivning sker utan samband med ett mål

eller ärende får vända sig till en länsstyrelse eller, om delgivningen ska
utföras utomlands, till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för bistånd
med delgivningen.

Länsstyrelsen ska avvisa en framställan om delgivning om föreskriven

ansökningsavgift inte har betalats.

10 §

När en person ska se till att delgivning sker enligt 8 eller 9 § får

endast vanlig delgivning och stämningsmannadelgivning användas. När
länsstyrelsen bistår enskild med delgivning enligt 9 § får dock delgivning
även ske genom särskild delgivning med juridisk person och kungörelse-
delgivning.

Delgivningsmottagare

Delgivning med en fysisk person

11 §

Vid delgivning med en fysisk person är han eller hon delgivnings-

mottagare.

Har en fysisk person ställföreträdare som är behörig att företräda honom

eller henne i saken, är i stället ställföreträdaren delgivningsmottagare. Om
det finns skäl till det, är den fysiska personen och ställföreträdaren
tillsammans delgivningsmottagare.

3

SFS 2010:1932

Delgivning med staten

12 §

Vid delgivning med staten är en person som är behörig att ta emot

delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rätt i saken
delgivningsmottagare.

Om det inte av lag eller annan författning framgår att en viss myndighet

ska bevaka statens rätt i saken är justitiekanslern, eller någon annan person
som är behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns räkning,
delgivningsmottagare.

Delgivning med annan juridisk person än staten

13 §

Vid delgivning med annan juridisk person än staten är en person som

har rätt att företräda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera
är behöriga tillsammans, är var och en av dem delgivningsmottagare. En
verkställande direktör i ett aktiebolag är alltid delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första

stycket misslyckats eller bedöms ett sådant delgivningsförsök som
utsiktslöst, är en suppleant för en behörig ställföreträdare, eller en vice
verkställande direktör i ett aktiebolag, delgivningsmottagare. Suppleanten
eller vice verkställande direktören ska se till att handlingen så snart det kan
ske lämnas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen.

Delgivning med delägare i samfällighet m.m.

14 §

Vid delgivning med delägare i en samfällighet eller med medlemmar i

en sammanslutning är, om inte 13 § är tillämplig, även ledamot av styrelsen
eller annan som utsetts att förvalta samfällighetens eller sammanslutningens
angelägenheter delgivningsmottagare. Finns varken styrelse eller förvaltare,
är någon som har rätt att sammankalla dem som ska besluta i samfällighetens
eller sammanslutningens angelägenheter delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller

bedöms ett sådant delgivningsförsök som utsiktslöst, är en suppleant för en
ledamot av styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att
handlingen så snart det kan ske lämnas till någon som har rätt att företräda
delägarna eller medlemmarna eller underrätta dem som avses med
delgivningen.

Delgivning med den som har ett ombud

15 §

Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som är behörigt att

ta emot handlingen är även ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sådant
ombud och handlingen lämnas till en delgivningsmottagare enligt 11–14 §§,
bör ombudet underrättas om detta.

Första stycket gäller inte om handlingen innehåller ett föreläggande för

den som ska delges att fullgöra något personligen.

4

SFS 2010:1932

Vanlig delgivning

Hur vanlig delgivning går till

16 §

Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas

eller lämnas till delgivningsmottagaren.

När vanlig delgivning får användas

17 §

Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på

elektronisk väg.

Delgivningstidpunkten

18 §

Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivnings-

mottagare har tagit emot handlingen.

Om en postförsändelse har hämtats av bud, ska handlingen anses ha

kommit delgivningsmottagaren till handa när försändelsen hämtats av budet.

Muntlig delgivning

Hur muntlig delgivning går till

19 §

Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska

delges läses upp för delgivningsmottagaren. Sådan delgivning får även avse
en kallelse, ett föreläggande eller ett annat beslut som ännu inte har fått
skriftlig form.

Handlingen eller beslutet, sedan det har fått skriftlig form, ska skickas

eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms
obehövligt.

När muntlig delgivning får användas

20 §

Muntlig delgivning får användas av en myndighet när delgivning ska

ske i ett mål eller ärende.

Muntlig delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som

inleder ett förfarande.

Delgivningstidpunkten

21 §

Muntlig delgivning har skett när innehållet som avses i 19 § har lästs

upp.

Förenklad delgivning

Hur förenklad delgivning går till

22 §

Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges

skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag
skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

5

SFS 2010:1932

23 §

Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet

skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får

handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens
folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som
använts när handlingen skickades enligt första stycket.

När förenklad delgivning får användas

24 §

Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning

med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om
denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan
komma att användas i målet eller ärendet.

Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som

inleder ett förfarande.

25 §

Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig

delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller
stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en

handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära
anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

Delgivningstidpunkten

26 §

Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att

handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet
sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt
att handlingen kommit fram inom denna tid.

Särskild delgivning med juridisk person

Hur särskild delgivning med juridisk person går till

27 §

Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen

som ska delges skickas till den juridiska personen och att det närmast
följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har
skickats.

28 §

Vid särskild delgivning med juridisk person ska handlingen och

kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den
juridiska personen i ett sådant register som anges i 29 §.

När särskild delgivning med juridisk person får användas

29 §

Särskild delgivning med juridisk person får användas av en

myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har
misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök
bedöms som utsiktslöst vid delgivning med

1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret,

6

SFS 2010:1932

2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyres-

rättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i förenings-
registret,

3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade

trossamfund som är registrerade i handelsregistret,

4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i

bankregistret,

5. försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som är regist-

rerade i försäkringsregistret,

6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och
7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativsregistret.

Delgivningstidpunkten

30 §

Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har

förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har
skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna
framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

Stämningsmannadelgivning

Hur stämningsmannadelgivning går till

31 §

Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 §

har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges
på något av de sätt som anges i 32–38 §§ och dokumenterar åtgärden.

Stämningsmannadelgivning när delgivningsmottagaren påträffas

32 §

Vid stämningsmannadelgivning ska handlingen lämnas till delgiv-

ningsmottagaren om han eller hon påträffas.

Vägrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lämnas kvar

på platsen, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

33 §

Om den handling som ska delges inte finns tillgänglig när en delgiv-

ningsmottagare påträffas, får vid stämningsmannadelgivning i stället ett
skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

Handlingen ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det

kan ske och inte bedöms obehövligt.

Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas till en annan
person än delgivningsmottagaren

34 §

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35

och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare.
Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som
inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem

handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

7

SFS 2010:1932

35 §

Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte

påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som
delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar
anslutning till hemvistet.

36 §

Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin

vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare.
Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig
ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på del-
givningsmottagarens arbetsplats.

37 §

Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att

handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. Den som
utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när handlingen
lämnas.

Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas i eller i
anslutning till delgivningsmottagarens hemvist

38 §

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgiv-

ningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller
hennes hemvist, om

1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,
2. handlingen inte kan lämnas enligt 34–36 §§,
3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och
4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgiv-

ningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren
finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller
sig undan.

Delgivningstidpunkten

39 §

Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när

handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt
eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller medde-
landet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34–37 §§ har skett när handlingen har

lämnats och underrättelsen har skickats.

Vem som får utföra stämningsmannadelgivning

40 §

Stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den

som är anställd vid

– polismyndighet,
– åklagarmyndighet,
– allmän domstol,
– allmän förvaltningsdomstol,
– Kronofogdemyndigheten,
– Skatteverket,
– svensk utlandsmyndighet, och

8

SFS 2010:1932

– auktoriserat delgivningsföretag.
Stämningsmannadelgivning får utföras av personal vid respektive inrätt-

ning om delgivningsmottagaren är intagen i

– kriminalvårdsanstalt,
– häkte,
– sådan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rätts-

psykiatrisk undersökning,

– sådan vårdinrättning som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129)

om rättspsykiatrisk vård,

– sådan sjukvårdsinrättning som avses i 15 § första stycket lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

– sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmel-

ser om vård av unga, eller

– sådant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i

vissa fall.

Förordnande av stämningsmän

41 §

En polismyndighet förordnar stämningsmän inom sitt polisdistrikt.

En polismyndighets rätt att öppna postförsändelse

42 §

En polismyndighet får öppna en försändelse som har lämnats till

myndigheten för stämningsmannadelgivning, om det behövs för att inne-
hållet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polis-
myndighet för delgivning. Detta gäller dock inte om uppdragsgivaren har
angett att försändelsen inte får öppnas.

Upplysningsskyldighet

43 §

En fastighetsägare, tomträttshavare, arrendator eller innehavare av

bostadslägenhet ska på begäran av den som utför stämningsmanna-
delgivning uppge om delgivningsmottagaren är bosatt på fastigheten eller i
lägenheten eller annars disponerar utrymme där.

44 §

En arbetsgivare är skyldig att på begäran av den som utför stämnings-

mannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är anställd hos honom
eller henne och, om så är fallet, upplysa om delgivningsmottagarens arbets-
tider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och som
kan underlätta delgivningen.

45 §

Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gäller inte den som står i

sådant förhållande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rätte-
gångsbalken.

Tillträde till enskilt område som inte utgör bostad

46 §

Stämningsman och anställd vid polismyndighet, åklagarmyndighet,

allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten,
Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rätt att få tillträde till

9

SFS 2010:1932

enskilt område som inte utgör bostad för att verkställa stämnings-
mannadelgivning.

En polisman som vägras sådant tillträde får, efter beslut av polismyn-

digheten, själv bereda sig tillträde. Om någon annan person som anges i för-
sta stycket vägras tillträde, ska polismyndigheten lämna biträde om personen
begär det.

Kungörelsedelgivning

Hur kungörelsedelgivning går till

47 §

Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den

handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på
annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga
innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på
annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 48–50 §§.

Kungörelsedelgivning när delgivningsmottagaren saknar känt hemvist eller
undandrar sig delgivning

48 §

Kungörelsedelgivning får ske

1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klar-

läggas var han eller hon uppehåller sig,

2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är upp-

fyllda, eller

3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan

adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar

och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt
första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller
ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

Kungörelsedelgivning när en obestämd krets eller ett stort antal personer
ska delges

49 §

Kungörelsedelgivning får ske

1. om en obestämd krets ska delges,
2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet

med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem,
eller

3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska del-

ges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 §
första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar

och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall
som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar
lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastig-
heten på lämpligt sätt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem

som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med

10

SFS 2010:1932

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som
avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten el-
ler kommunen.

Kungörelsedelgivning när en juridisk person inte har fullgjort sin
registreringsplikt

50 §

Kungörelsedelgivning får ske

1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post-

adress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller

2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar regist-

rerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts
att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till del-
givning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana
försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tid-

ningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant

fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till
denna adress.

Delgivningstidpunkten

51 §

Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslu-

tet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgär-
der har skett i rätt tid.

Överklagande

52 §

Länsstyrelsens beslut i delgivningsfrågor enligt 9 och 10 §§ och om

avvisning enligt 9 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011, då delgivningslagen

(1970:428) upphör att gälla.

2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§

delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en
handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)