SFS 1979:165

790165.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1979:165

Lag

Utkom från trycket
den 9 maj 1979

om ändring i Ja gen (1971: 289) om allmänna

förvaltningsdomstolar;

utfärdad den 26 april 1979.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i frå ga om lagen (1971:289) om all­

männa förvaltningsdomstolar

dels att 18 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 12 a och 13�17 §§ skall betecknas 13 respektive

22-26 §§,

dels att 1 § och de nya 13 och 24 §§ s kall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 13 § skall sättas närmast före

nya 22 §,

dels att i lage n skall införas åtta nya paragrafer, 14-21 §§, av nedan an­

givna lydelse,

dels att i la gen, närmast före 14 och 19 §§, skall införas nya rubriker av

nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i kr aft.

1

Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs,

högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Sto ckholm.

Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät­

ten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göte­

borg, kammarrätten i Sun dsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under kammarrätt, I

varje län finns en länsrätt.

Regeringsrätten

2 § Regeringsrätten prövar

1. besvär över kammarrätts beslut enligt förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

420

' Prop. 1978/79; 86. JuU 27, rskr 216, JuU 34, rskr 290,

^ Sena ste lydel.sc 1976:401.

¬

background image

besvär över annat beslut i förvaltningsäre nde som enligt lag eller av

SFS 1979:165

fiksdagen beslutad författning eller enligt in struktion för kammarrätterna
anföres hos domsto len.

Om regeringsrättens behörighet att pröva ansökningar om resning och

återställande av försutten tid finns bestämmelser i 11 kap. 11 § regerings­
formen.

3 § Regeringsrätten består av aderton regeringsråd eller det högre antal

som av särskilda skäl finnes erforderligt. Minst två tredjedelar av antalet

regeringsråd skall vara lagfarna. Regeringsråden får icke inneha eller utöva

annat ämbete.

Regeringsråd utnä mnes av regeringen. Regeringen förordnar ett av rege­

ringsråden att vara domstolens ordförande.

Om reg eringsråds tjänstgöring i lagrådet är särskilt föreskrivet.

4 § Regeringsrätten är delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna
är lika behöriga att upptaga mål som re geringsrätten handlägger.

Regeringsrättens ordförande är ordförande på en avdelning. Ordförande

på annan avdelning är det regeringsråd som regeringen förordnar.

På avdelning dömer fem regeringsråd. Regeringsrätten är dock domför

med fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet. Vid behandling

av fråga om prövningstillstånd skall tre regeringsråd deltaga.

5 § Finner avdelning vid överläggning till avgörande av mål, att den me­

ning som råder på avdelningen avviker från rättsgrundsats eller lagtolk­
ning, som förut varit antagen av regeringsrätten, får avdelningen förordna,

att må let eller, om det kan ske, endast viss fråga i målet skall avgöras av

regeringsrätten i dess helhet. Sådant förordnande får också meddelas, om

det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller

viss fråga avgöres av regeringsrätten i dess helhet.

Har i olika avgöranden av regeringsrätten kommit till uttryck mot var­

andra stridande åsikter i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning,
äger första stycket tillämpning endast om avdelningen finner att den rådan­
de meningen avviker från det senast meddelade avgörandet.

När mål avgöres av regeringsrätten i dess helhet, skall alla ledamöterna

deltaga i avgörandet, om ej laga hinder möter.

6 § När avdelning behandlar ansökan om resning i något av regeringsrät­

ten avgjort mål eller äre nde, får ledamot, som deltagit i det tidigare avgö­

randet, ej tjänstgöra på avdelningen, om domfört antal ledamöter ändå är

att tillgå inom domstolen.

7 § För beredning o ch föredragning av mål i regeringsrätten finns hos
domstolen särskilda tjänstemän.

Kammarrätterna

8 § Kammarrätt prövar

I. besvär över beslut i förvaltningsärende som enligt lag eller annan för­

fattning anföres hos domstolen,

'^21

¬

background image

SFS 1979:165

2. mål som underställes domstolen enligt folkbokföringsförordningen

(1967:198).

Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

9 § Innefattar besvär även fråga, som det ankommer på regeringen att
avgöra, och finner kammarrätten frågorna ej böra avgöras var för sig, skall

kammarrätten med eget utlåtande överlämna målet till regeringens pröv­
ning.

10 § 1 kammarrätt finns kammarrättspresident, en eller flera kammar­

rättslagmän samt kammarrättsråd. De skall vara lagfarna.

Kammarrättspresident, kammarrättslagman och kammarrättsråd ut-

nämnes av regeringen.

11 § Kammarrätt är delad i avdelningar. Regeringen får bestämma att

avdelning skall vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt sä­
te.

Avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt

av minst två kammarrättsråd, av vilka en är vice ordförande.

Om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av mål om

fastighetstaxering finns bestämmelser i tax eringslagen (1956: 623).

12 S Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lag­
farna ledamöter får ej sitta i rä tten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är kam­

marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än

fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i rätten.

Kammarrätt är dock domför utan nämndemän

1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres.

2. vid förordnande rörande saken i avv aktan på målets avgörande samt

vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta

prövats i sak .

Handlägges mål som avses i a ndra stycket gemensamt med annat mål,

får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns be­

stämmelser i tax eringslagen (1956: 623).

Regeringen bestämmer i vilken omfattning åtgärd som avser endast måls

beredande får vidtagas av lagfaren ledamot i kammarrätten eller annan

tjänsteman vid denna.

13

1 kam marrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän

till det antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer for var­

je län inom domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrät­

ten fordelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

^ Senaste lydelse 1976: .'562. �ndringen innebär att andra och tredje styckena upp -

422

hävs.

¬

background image

⬢⬢ v./

Länsrätterna

SFS 1979:165

14 § Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatt-

ningarna i de n utsträckning som är föreskrivet i dessa förfat tningar,

2. mål enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykter­

hetsvård, utlänningslagen (1954:19 3), smittskyddslagen (1968: 231) och la­

gen (1970: 375) om utlämning till Danmar k, Finland, Island eller Norge för

verkställighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är

föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken,

3. såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, mål om var­

ning eller återkallelse och, såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning

eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt före­

skrivet.

15 § I länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en

eller flera rådmä n. I de länsrätter som regeringen bestämmer finns också

en eller flera chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna. De utnäm nes av

regeringen.

16 § Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av­

delning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagman­

nen eller en chefsrådman.

Om sä rskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om fas­

tighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956: 623).

17 § Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om

inte annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i rätte n.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns, för­

utom i 1 8 §, bestämmelser i taxeringslagen (195 6: 623).

Regeringen bestämmer hur många nämndem än som skall finnas i varje

län för tjänstgöring i läns rätten. Länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med dem.

18 § Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan

länsrätt samt vid sådan t förhör i ärende enligt utlänningslagen (1954 :193)
som begärts med stöd av 40 § samma lag,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller

annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort,

om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran

tills vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut
bör meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anle dning att målet prövas av fullsut-

ten rätt, är länsrä tt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar prövning av målet i sak.

423

¬

background image

SFS 1979:165

Vad som sägs i andra sty cket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftspro­

cessen, enligt lagen (19 78: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgitter, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevi­
sion eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kon­
trolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3. mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § bamavårdslagen

(1960:97),

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undan­

tag av mål om arbets givares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxer ingsvärde enligt 8 § 3 mom. sista stycket

kommunaiskattelagen (1928: 370),

6. mål som av ser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över­

ensstämmer med part emas samstämmiga mening,

8. mål i vilket saken ä r uppenbar.

I Vissa best ämmelser om kammarrätt och länsrätt

19 § Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrät­

tas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i lands­
tingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelni ng

dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. 1 G ot­

lands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda­

möter som motsvarar den kvot* som erhåll s om antalet närvarande leda­
möter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om för­

farandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och länsrätt.

När val av de nämndemän som ingår i lä nsrätt vid behandling av mål om

fastighetstaxering skall ske framgår av taxeringslagen (1956: 623).

Regeringen får för visst län fö rordna att nämndemän i kammarrätt skal!

väljas bland dem som för samma ma ndatperiod har utsetts till nämndemän
i ho vrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig

därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets

han är kyr kobokförd.

424

20 § Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är myndig svensk

medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsnykter-

hetsnämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträ­

dande länsläkare, socialvårdskonsulent, lagfaren domare, åklagare eller
advokat eller annan som har till yrke att föra a ndras talan inför rätta får

inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kam marrätt.

Den som har fyllt sextio å r eller uppger annat giltigt hinder är inte skyl­

dig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämn ­
deman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter .sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

¬

background image

%\ § Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå

SFS 1979:165

efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten ent­

lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda

uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller upp­

draget.

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i läns­

rätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns i taxeringslagen

(1956:623).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår.

�ndras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för korta­

re tid än som följer av första sty cket.

Gemensamma bestämmelser
22 § I fråga om omröstning i allmän förvaltningsdomstol gäller bestäm­

melserna i 16 och 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i hov rätt i till­
lämpliga delar.

23 § Allmän förvaltningsdomstol sammanträder på den ort där den har
sitt säte eller där avdelning av domstolen är förlagd. När det föreligger sär­

skilda skäl får domstolen s ammanträda på annan ort.

24 § ⬢* Ledamot och föredragande i allmän förvaltnin gsdomstol skall vara
svensk medborgare. Den som ä r omyndig eller i konkurstillstånd får ej ut­

öva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämndeman i

kammarrätt och länsr ätt gäller 20 och 21 §§.

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt

domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rät­

tegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvalt­

ningsdomstol.

25 § Regeringen får på b egäran av allmän förvaltningsdomstol förordna

särskilda sakkunniga för viss tid med uppgift att tillhandagå domstolen

med utlåtanden.

26 § Vid allmän förvaltningsdomstol finns kansli.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Mål som vid ikra ftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt, fastighets­

taxeringsrätt eller länsrätt prövas av länsrätt.

" Senaste lydelse 1976: 562.

425

¬

background image

SFS 1979:165

Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt

eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 197 9,

skall uppdraget från och med den I jul i 1979 avse länsrätt.

På regeringens vägnar

SVEN ROMANUS

Sigvard Holstad

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt