SFS 1979:165

Start / Processrätt / Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar / SFS 1979:165

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 Lag Utkom fr�n trycket den 9 maj 1979 om �ndring i Ja gen (1971: 289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar; utf�rdad den 26 april 1979. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr� ga om lagen (1971:289) om all� m�nna f�rvaltningsdomstolar dels att 18 � skall upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 12 a och 1317 �� skall betecknas 13 respektive 22-26 ��, dels att 1 � och de nya 13 och 24 �� s kall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 13 � skall s�ttas n�rmast f�re nya 22 �, dels att i lage n skall inf�ras �tta nya paragrafer, 14-21 ��, av nedan an� givna lydelse, dels att i la gen, n�rmast f�re 14 och 19 ��, skall inf�ras nya rubriker av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kr aft. 1 Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Sto ckholm. Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regeringsr�t� ten. Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te� borg, kammarr�tten i Sun dsvall och kammarr�tten i J�nk�ping. L�nsr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under kammarr�tt, I varje l�n finns en l�nsr�tt. Regeringsr�tten 2 � Regeringsr�tten pr�var 1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen (1971:291), 420 ' Prop. 1978/79; 86. JuU 27, rskr 216, JuU 34, rskr 290, ^ Sena ste lydel.sc 1976:401. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�re nde som enligt lag eller av SFS 1979:165 fiksdagen beslutad f�rfattning eller enligt in struktion f�r kammarr�tterna anf�res hos domsto len. Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerings� formen. 3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va annat �mbete. Regeringsr�d utn� mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege� ringsr�den att vara domstolens ordf�rande. Om reg eringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det �r s�rskilt f�reskrivet. 4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna �r lika beh�riga att upptaga m�l som re geringsr�tten handl�gger. Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar. P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Regeringsr�tten �r dock domf�r med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet. Vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d deltaga. 5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me� ning som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk� ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen f�rordna, att m� let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet. Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot var� andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan� de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet. N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam�terna deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter. 6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t� ten avgjort m�l eller �re nde, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg�� randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r att tillg� inom domstolen. 7 � F�r beredning o ch f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos domstolen s�rskilda tj�nstem�n. Kammarr�tterna 8 � Kammarr�tt pr�var I. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan f�r� fattning anf�res hos domstolen, '^21 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen (1967:198). Regeringen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar. 9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regeringen att avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v� ning. 10 � 1 kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar� r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna. Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut- n�mnes av regeringen. 11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s� te. Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande. Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns best�mmelser i tax eringslagen (1956: 623). 12 S Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag� farna ledam�ter f�r ej sitta i r� tten. N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam� marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. Fler �n fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten. Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n 1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg�res. 2. vid f�rordnande r�rande saken i avv aktan p� m�lets avg�rande samt vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande, 3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta pr�vats i sak . Handl�gges m�l som avses i a ndra stycket gemensamt med annat m�l, f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be� st�mmelser i tax eringslagen (1956: 623). Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan tj�nsteman vid denna. 13 1 kam marr�tts domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller for var� je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t� ten fordelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. ^ Senaste lydelse 1976: .'562. �ndringen inneb�r att andra och tredje styckena upp - 422 h�vs. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "" v./ L�nsr�tterna SFS 1979:165 14 � L�nsr�tt pr�var 1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt- ningarna i de n utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfat tningar, 2. m�l enligt barnav�rdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykter� hetsv�rd, utl�nningslagen (1954:19 3), smittskyddslagen (1968: 231) och la� gen (1970: 375) om utl�mning till Danmar k, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa lagar samt m�l enligt 21 kap. f�r�ldrabalken, 3. s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort, m�l om var� ning eller �terkallelse och, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, m�l om varning eller v�gran att godk�nna k�rkortet, allt enligt vad d�rom �r s�rskilt f�re� skrivet. 15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en eller flera r�dm� n. I de l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks� en eller flera chefsr�dm�n. Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�m nes av regeringen. 16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av� delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman� nen eller en chefsr�dman. Om s� rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas� tighetstaxering finns best�mmelser i taxeringslagen (1956: 623). 17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r�tte n. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r� utom i 1 8 �, best�mmelser i taxeringslagen (195 6: 623). Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem �n som skall finnas i varje l�n f�r tj�nstg�ring i l�ns r�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 18 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam 1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages, 2. vid s�dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan l�nsr�tt samt vid s�dan t f�rh�r i �rende enligt utl�nningslagen (1954 :193) som beg�rts med st�d av 40 � samma lag, 3. vid beslut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller annat uppenbart f�rbiseende, 4. vid beslut, s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort, om �terkallelse tills vidare eller, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, om v�gran tills vidare att godk�nna k�rkortet, n�r det �r uppenbart att s�dant beslut b�r meddelas, 5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l. Om det inte �r p�kallat av s�rskild anle dning att m�let pr�vas av fullsut- ten r�tt, �r l�nsr� tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar pr�vning av m�let i sak. 423 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 Vad som s�gs i andra sty cket g�ller �ven vid avg�rande av 1. m�l om utd�mande av vite, 2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro� cessen, enligt lagen (19 78: 880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och avgitter, om handlings undantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevi� sion eller annan granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kon� trolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623), 3. m�l om omh�ndertagande f�r utredning enligt 30 � bamav�rdslagen (1960:97), 4. m�l enligt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningarna med undan� tag av m�l om arbets givares ansvarighet f�r arbetstagares skatt, 5. m�l om uppdelning av taxer ingsv�rde enligt 8 � 3 mom. sista stycket kommunaiskattelagen (1928: 370), 6. m�l som av ser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 500 kronor, 7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilket beslutet �ver� ensst�mmer med part emas samst�mmiga mening, 8. m�l i vilket saken � r uppenbar. I Vissa best �mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt 19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t� tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lands� tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelni ng dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. 1 G ot� lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotlands kommun. Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda� m�ter som motsvarar den kvot* som erh�ll s om antalet n�rvarande leda� m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r� farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet. Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n i kammarr�tt och l�nsr�tt. N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l� nsr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering skall ske framg�r av taxeringslagen (1956: 623). Regeringen f�r f�r visst l�n f� rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skal! v�ljas bland dem som f�r samma ma ndatperiod har utsetts till n�mndem�n i ho vr�tt. N�mndeman i hovr�tt f�r �ven i annat fall, om han �r beh�rig d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i den kammarr�tt inom vars domkrets han �r kyr kobokf�rd. 424 20 � Valbar till n�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�net och inte har fyllt sjuttio �r. Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse, l�nsnykter- hetsn�mnd eller under l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr� dande l�nsl�kare, socialv�rdskonsulent, lagfaren domare, �klagare eller advokat eller annan som har till yrke att f�ra a ndras talan inf�r r�tta f�r inte vara n�mndeman. N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kam marr�tt. Den som har fyllt sextio � r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl� dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn � deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter .sex �r. R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> %\ � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses f�r sex �r men f�r avg� SFS 1979:165 efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent� lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp� draget. Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns� r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i taxeringslagen (1956:623). N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta� re tid �n som f�ljer av f�rsta sty cket. Gemensamma best�mmelser 22 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m� melserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�stning i hov r�tt i till� l�mpliga delar. 23 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r� skilda sk�l f�r domstolen s ammantr�da p� annan ort. 24 � "* Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltnin gsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som � r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r ej ut� �va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mndeman i kammarr�tt och l�nsr �tt g�ller 20 och 21 ��. Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha avlagt domared. De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som s�gs i 4 kap. 12 � r�t� teg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt� ningsdomstol. 25 � Regeringen f�r p� b eg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rordna s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen med utl�tanden. 26 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1979. M�l som vid ikra fttr�dandet �r anh�ngigt hos l�nsskatter�tt, fastighets� taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt. " Senaste lydelse 1976: 562. 425 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph�rt den 30 juni 197 9, skall uppdraget fr�n och med den I jul i 1979 avse l�nsr�tt. P� regeringens v�gnar SVEN ROMANUS Sigvard Holstad (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1979:165

Lag

Utkom fr�n trycket
den 9 maj 1979

om �ndring i Ja gen (1971: 289) om allm�nna

f�rvaltningsdomstolar;

utf�rdad den 26 april 1979.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr� ga om lagen (1971:289) om all�

m�nna f�rvaltningsdomstolar

dels att 18 � skall upph�ra att g�lla,

dels att nuvarande 12 a och 1317 �� skall betecknas 13 respektive

22-26 ��,

dels att 1 � och de nya 13 och 24 �� s kall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 13 � skall s�ttas n�rmast f�re

nya 22 �,

dels att i lage n skall inf�ras �tta nya paragrafer, 14-21 ��, av nedan an�

givna lydelse,

dels att i la gen, n�rmast f�re 14 och 19 ��, skall inf�ras nya rubriker av

nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kr aft.

Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs,

h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Sto ckholm.

Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regeringsr�t�

ten.

Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te�

borg, kammarr�tten i Sun dsvall och kammarr�tten i J�nk�ping.

L�nsr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under kammarr�tt, I

varje l�n finns en l�nsr�tt.

Regeringsr�tten

2 � Regeringsr�tten pr�var

1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291),

420

' Prop. 1978/79; 86. JuU 27, rskr 216, JuU 34, rskr 290,

^ Sena ste lydel.sc 1976:401.

�

besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�re nde som enligt lag eller av

SFS 1979:165

fiksdagen beslutad f�rfattning eller enligt in struktion f�r kammarr�tterna
anf�res hos domsto len.

Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och

�terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerings�
formen.

3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal

som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet

regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va

annat �mbete.

Regeringsr�d utn� mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege�

ringsr�den att vara domstolens ordf�rande.

Om reg eringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det �r s�rskilt f�reskrivet.

4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna
�r lika beh�riga att upptaga m�l som re geringsr�tten handl�gger.

Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande

p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar.

P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Regeringsr�tten �r dock domf�r

med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet. Vid behandling

av fr�ga om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d deltaga.

5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me�

ning som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk�
ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen f�rordna,

att m� let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av

regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om

det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller

viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet.

Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot var�

andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning,
�ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan�
de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet.

N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam�terna

deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter.

6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t�

ten avgjort m�l eller �re nde, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg��

randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r

att tillg� inom domstolen.

7 � F�r beredning o ch f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos
domstolen s�rskilda tj�nstem�n.

Kammarr�tterna

8 � Kammarr�tt pr�var

I. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan f�r�

fattning anf�res hos domstolen,

'^21

�

SFS 1979:165

2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen

(1967:198).

Regeringen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar.

9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regeringen att
avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall

kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v�
ning.

10 � 1 kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar�

r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna.

Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut-

n�mnes av regeringen.

11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att

avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s�
te.

Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt

av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande.

Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l om

fastighetstaxering finns best�mmelser i tax eringslagen (1956: 623).

12 S Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag�
farna ledam�ter f�r ej sitta i r� tten.

N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam�

marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. Fler �n

fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten.

Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n

1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg�res.

2. vid f�rordnande r�rande saken i avv aktan p� m�lets avg�rande samt

vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta

pr�vats i sak .

Handl�gges m�l som avses i a ndra stycket gemensamt med annat m�l,

f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let.

Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be�

st�mmelser i tax eringslagen (1956: 623).

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls

beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan

tj�nsteman vid denna.

1 kam marr�tts domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n

till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller for var�

je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t�

ten fordelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

^ Senaste lydelse 1976: .'562. �ndringen inneb�r att andra och tredje styckena upp -

422

h�vs.

�

"" v./

L�nsr�tterna

SFS 1979:165

14 � L�nsr�tt pr�var

1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt-

ningarna i de n utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfat tningar,

2. m�l enligt barnav�rdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykter�

hetsv�rd, utl�nningslagen (1954:19 3), smittskyddslagen (1968: 231) och la�

gen (1970: 375) om utl�mning till Danmar k, Finland, Island eller Norge f�r

verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling i den utstr�ckning som �r

f�reskrivet i dessa lagar samt m�l enligt 21 kap. f�r�ldrabalken,

3. s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort, m�l om var�

ning eller �terkallelse och, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, m�l om varning

eller v�gran att godk�nna k�rkortet, allt enligt vad d�rom �r s�rskilt f�re�

skrivet.

15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en

eller flera r�dm� n. I de l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks�

en eller flera chefsr�dm�n.

Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�m nes av

regeringen.

16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av�

delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman�

nen eller en chefsr�dman.

Om s� rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas�

tighetstaxering finns best�mmelser i taxeringslagen (1956: 623).

17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om

inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r�tte n.

Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r�

utom i 1 8 �, best�mmelser i taxeringslagen (195 6: 623).

Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem �n som skall finnas i varje

l�n f�r tj�nstg�ring i l�ns r�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan
n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

18 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam

1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages,

2. vid s�dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan

l�nsr�tt samt vid s�dan t f�rh�r i �rende enligt utl�nningslagen (1954 :193)
som beg�rts med st�d av 40 � samma lag,

3. vid beslut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller

annat uppenbart f�rbiseende,

4. vid beslut, s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort,

om �terkallelse tills vidare eller, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, om v�gran

tills vidare att godk�nna k�rkortet, n�r det �r uppenbart att s�dant beslut
b�r meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l.
Om det inte �r p�kallat av s�rskild anle dning att m�let pr�vas av fullsut-

ten r�tt, �r l�nsr� tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar pr�vning av m�let i sak.

423

�

SFS 1979:165

Vad som s�gs i andra sty cket g�ller �ven vid avg�rande av

1. m�l om utd�mande av vite,

2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro�

cessen, enligt lagen (19 78: 880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och
avgitter, om handlings undantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevi�
sion eller annan granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kon�
trolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3. m�l om omh�ndertagande f�r utredning enligt 30 � bamav�rdslagen

(1960:97),

4. m�l enligt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningarna med undan�

tag av m�l om arbets givares ansvarighet f�r arbetstagares skatt,

5. m�l om uppdelning av taxer ingsv�rde enligt 8 � 3 mom. sista stycket

kommunaiskattelagen (1928: 370),

6. m�l som av ser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 500 kronor,
7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilket beslutet �ver�

ensst�mmer med part emas samst�mmiga mening,

8. m�l i vilket saken � r uppenbar.

I Vissa best �mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt

19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t�

tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lands�
tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelni ng

dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. 1 G ot�

lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda�

m�ter som motsvarar den kvot* som erh�ll s om antalet n�rvarande leda�
m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r�

farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet.

Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n i kammarr�tt och l�nsr�tt.

N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l� nsr�tt vid behandling av m�l om

fastighetstaxering skall ske framg�r av taxeringslagen (1956: 623).

Regeringen f�r f�r visst l�n f� rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skal!

v�ljas bland dem som f�r samma ma ndatperiod har utsetts till n�mndem�n
i ho vr�tt. N�mndeman i hovr�tt f�r �ven i annat fall, om han �r beh�rig

d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i den kammarr�tt inom vars domkrets

han �r kyr kobokf�rd.

424

20 � Valbar till n�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk

medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�net och inte har fyllt sjuttio �r.

Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse, l�nsnykter-

hetsn�mnd eller under l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr�

dande l�nsl�kare, socialv�rdskonsulent, lagfaren domare, �klagare eller
advokat eller annan som har till yrke att f�ra a ndras talan inf�r r�tta f�r

inte vara n�mndeman.

N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kam marr�tt.

Den som har fyllt sextio � r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl�

dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn �
deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter .sex �r.

R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet.

�

%\ � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses f�r sex �r men f�r avg�

SFS 1979:165

efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent�

lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da

uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp�

draget.

Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns�

r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i taxeringslagen

(1956:623).

N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r.

�ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta�

re tid �n som f�ljer av f�rsta sty cket.

Gemensamma best�mmelser
22 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m�

melserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�stning i hov r�tt i till�
l�mpliga delar.

23 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har
sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r�

skilda sk�l f�r domstolen s ammantr�da p� annan ort.

24 � "* Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltnin gsdomstol skall vara
svensk medborgare. Den som � r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r ej ut�

�va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mndeman i

kammarr�tt och l�nsr �tt g�ller 20 och 21 ��.

Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha avlagt

domared.

De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som s�gs i 4 kap. 12 � r�t�

teg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt�

ningsdomstol.

25 � Regeringen f�r p� b eg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rordna

s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen

med utl�tanden.

26 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1979.

M�l som vid ikra fttr�dandet �r anh�ngigt hos l�nsskatter�tt, fastighets�

taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt.

" Senaste lydelse 1976: 562.

425

�

SFS 1979:165

Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt

eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph�rt den 30 juni 197 9,

skall uppdraget fr�n och med den I jul i 1979 avse l�nsr�tt.

P� regeringens v�gnar

SVEN ROMANUS

Sigvard Holstad

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:165

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se