SFS 2018:415 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Du är här: Start / Processrätt / Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar / SFS 2018:415 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
SFS2018-415.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Utfärdad den 3 maj 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar2

dels att 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 d, 13 c, 18 a och 29 §§, av

följande lydelse.

2 §3 Högsta förvaltningsdomstolen prövar

1. överklaganden av en kammarrätts beslut enligt förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

2. överklaganden av andra beslut i förvaltningsärenden som enligt lag ska

göras till domstolen, och

3. ansökningar om resning och återställande av försutten tid i andra fall

än som anges i 8 §.

Högsta förvaltningsdomstolen prövar som första domstol om ett justitie-

råd i Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller
vara skyldig att genomgå läkarundersökning. Högsta förvaltningsdomstolen
är i övrigt första domstol i mål beträffande vilka detta föreskrivs i lag.

4 d § Om rätten består av fler än en ledamot ska den ordinarie ledamot
som har högst befattning vara rättens ordförande. Bland ordinarie ledamöter
med samma befattning ska den som har längst anställningstid vara ord-
förande.

13 c § Om kammarrätten består av fler än en lagfaren ledamot gäller följande
i fråga om rättens ordförande.

Behörig att vara ordförande är den som
1. är eller har varit ordinarie domare i kammarrätt, eller
2. regeringen för en viss tid har anställt som kammarrättspresident,

kammarrättslagman eller kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Den av de behöriga ledamöterna som har högst befattning ska vara

ordförande. Bland behöriga ledamöter med samma befattning ska den som
har längst tjänstgöringstid vara ordförande. Om det finns särskilda skäl får
någon annan av de behöriga ledamöterna än den som har högst befattning
eller längst tjänstgöringstid vara ordförande.

1 Prop. 2017/18:88, bet. 2017/18:JuU27, rskr. 2017/18:256.

2 Lagen omtryckt 1981:1323.

3 Senaste lydelse 2015:182.

SFS

2018:415

Publicerad
den

8 maj 2018

background image

2

SFS

2018:415

18 a § Om förvaltningsrätten består av fler än en lagfaren domare gäller
följande i fråga om rättens ordförande.

Behörig att vara ordförande är den som
1. är eller har varit ordinarie domare i förvaltningsrätt eller kammarrätt,

eller

2. regeringen för en viss tid har anställt som lagman eller chefsrådman i

förvaltningsrätt.

Den av de behöriga domarna som har högst befattning ska vara ord-

förande. Bland behöriga domare med samma befattning ska den som har
längst tjänstgöringstid vara ordförande. Om det finns särskilda skäl får
någon annan av de behöriga domarna än den som har högst befattning eller
längst tjänstgöringstid vara ordförande.

29 §4 En fördelning av mål mellan enskilda domare ska vara baserad på
objektiva kriterier som domstolen fastställt i förväg. Fördelningen får inte
vara ägnad att påverka målens utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Frida Göranson
(Justitiedepartementet)

4 Tidigare 29 § upphävd genom 2013:85.

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt