SFS 1995:21 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Du är här: Start / Processrätt / Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar / SFS 1995:21 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
SFS 1995_21 Lag om ändring i lagen (1971_289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1995:21

Utkom från trycket
den 31 januari 1995

Lag
om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar;

utfärdad den 12 januari 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar2

dels att 2, 8, 11, 13 a, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragafer, 17 a och 17 b §§

av följande lydelse.

2 §3 Regeringsrätten prövar

1. överklagande av kammarrätts beslut enligt förvaltningsprocesslag-

en (1971:291).

2. överklagande av annat beslut i förvaltningsärende som enligt lag

eller enligt instruktion för kammarrätterna görs hos domstolen.

Regeringsrätten prövar ansökningar om resning och återställande av

försutten tid i andra fall än som anges i 8 §. I 7 kap. 7 § tredje stycket
utlänningslagen (1989:529) finns vidare bestämmelser om att
regeringsrätten i vissa fall prövar om beslut om förvar skall bestå.

8 §4 Kammarrätt prövar

1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos dom-

stolen,

2. mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen

(1967:198),

3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden

och mål om skatt, m. m. i den utsträckning som är föreskrivet i den
lagen,

1

Prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165.

2

Lagen omtryckt 1981:1323.

3

Senaste lydelse 1991:208.

4

Senaste lydelse 1989:540.

21

background image

SFS 1995:21

4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11
kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om
målet eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltnings-

myndighet,

5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande

eller därmed jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvalt-
ningsmyndighet,

6. ansökningar enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa

förvaltningsbeslut i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.

Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.

11 §5 Kammarrätt är delad i avdelningar. Regeringen får bestämma att

avdelning skall vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt
säte.

Avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande

samt av minst två kammarrättsråd, av vilka en är vice ordförande.

Om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av vissa

mål finns bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och
lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.
Bestämmelser om särskild sammansättning vid behandling av mål
enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen

(1992:300) finns i 13 a §.

13 a § Kammarrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kom-

munallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av tre
lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i 13
b § .

Kammarrätten är dock domför utan de särskilda ledamöterna i såda-

na fall som anges i 12 § andra stycket 1-3 samt vid prövning av
överklagande som uppenbarligen inte kan bifallas.

17 §6 Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämnde-

män, om inte annat följer av 17 a eller 18 §.

Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan

särskild omständighet, får fyra nämndemän sitta i rätten.

Om det inträffar förfall bland nämndemännen sedan handläggningen

har påbörjats, är rätten domför med två nämndemän.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns,

förutom i 18 §, bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

fastställa hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänst-
göring i länsrätten. Länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämnde-
männen efter samråd med dem.

5

Senaste lydelse 1990:897.

6

Senaste lydelse 1983:372.

22

background image

SFS 1995:21

17 a § Länsrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommu-

nallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av en
lagfaren ledamot och två sådana särskilda ledamöter som anges i

17 b §.

Länsrätten är dock domför utan de särskilda ledamöterna i sådana

fall som anges i 18 § första stycket 1-3 samt fjärde stycket 6 och 11.

17 b § Regeringen bestämmer antalet särskilda ledamöter för varje

länsrätt. De särskilda ledamöterna skall ha god kännedom om kommu-
nal verksamhet. De förordnas av regeringen för tre år.

Om en särskild ledamot avgår under tjänstgöringstiden, utses en ny

ledamot för den tid som återstår. �ndras antalet särskilda ledamöter,
får en nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år.

Länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan de särskilda ledamöterna

efter samråd med dem.

20 §7 Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk med-
borgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under läns-

styrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksförsäk-

ringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren doma-
re, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att
föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller social-
försäkringsnämnd.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar-

rätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte

skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 1 och 20 § den

1 juli 1995 och i övrigt den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före

ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. Ansökningar som
avses i 8 § 4 och 5 som före utgången av mars 1995 kommit in till
Regeringsrätten men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre bestäm-
melser. Regeringsrätten får dock överlämna ett sådant ärende till kam-
marrätten.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Lena Moore

(Justitiedepartementet)

7

Senaste lydelse 1994:1623.

23

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt