SFS 1995:21 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; utfärdad den 12 januari 1995. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar2 dels att 2, 8, 11, 13 a, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragafer, 17 a och 17 b §§ av följande lydelse. sfs 1995:21 utkom från trycket den 31 januari 1995 2 §3 regeringsrätten prövar 1. överklagande av kammarrätts beslut enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291). 2. överklagande av annat beslut i förvaltningsärende som enligt lag eller enligt instruktion för kammarrätterna görs hos domstolen. regeringsrätten prövar ansökningar om resning och återställande av försutten tid i andra fall än som anges i 8 §. i 7 kap. 7 § tredje stycket utlänningslagen (1989:529) finns vidare bestämmelser om att regeringsrätten i vissa fall prövar om beslut om förvar skall bestå. 8 §4 kammarrätt prövar 1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos domstolen, 2. mål som underställs domstolen enligt folkbokföringslagen (1967:198), 3. mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m. m. i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen, 1 2 3 4 prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:juu6, rskr. 1994/95:165. lagen omtryckt 1981:1323. senaste lydelse 1991:208. senaste lydelse 1989:540. 21 sfs 1995:21 4. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11 kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet, 5. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller därmed jämförbar åtgärd till länsrätt, kammarrätt eller förvaltningsmyndighet, 6. ansökningar enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen. regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar. 11 §5 kammarrätt är delad i avdelningar. regeringen får bestämma att avdelning skall vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt säte. avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt av minst två kammarrättsråd, av vilka en är vice ordförande. om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. bestämmelser om särskild sammansättning vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) finns i 13 a §. 13 a § kammarrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av tre lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i 13 b§. kammarrätten är dock domför utan de särskilda ledamöterna i sådana fall som anges i 12 § andra stycket 1-3 samt vid prövning av överklagande som uppenbarligen inte kan bifallas. 17 §6 länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän, om inte annat följer av 17 a eller 18 §. om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan särskild omständighet, får fyra nämndemän sitta i rätten. om det inträffar förfall bland nämndemännen sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med två nämndemän. om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns, förutom i 18 §, bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i länsrätten. länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. 5 22 6 senaste lydelse 1990:897. senaste lydelse 1983:372. 17 a § länsrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av en lagfaren ledamot och två sådana särskilda ledamöter som anges i 17 b §. länsrätten är dock domför utan de särskilda ledamöterna i sådana fall som anges i 18 § första stycket 1-3 samt fjärde stycket 6 och 11. 17 b § regeringen bestämmer antalet särskilda ledamöter för varje länsrätt. de särskilda ledamöterna skall ha god kännedom om kommunal verksamhet. de förordnas av regeringen för tre år. om en särskild ledamot avgår under tjänstgöringstiden, utses en ny ledamot för den tid som återstår. ändras antalet särskilda ledamöter, får en nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år. länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan de särskilda ledamöterna efter samråd med dem. 20 §7 valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd. nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år. rätten prövar självmant den valdes behörighet. sfs 1995:21 denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 1 och 20 § den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 april 1995. beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. ansökningar som avses i 8 § 4 och 5 som före utgången av mars 1995 kommit in till regeringsrätten men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre bestämmelser. regeringsrätten får dock överlämna ett sådant ärende till kammarrätten. på regeringens vägnar laila freivalds lena moore (justitiedepartementet) 7 senaste lydelse 1994:1623. 23