SFS 1985:660

850660.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1985:660 Lag

Utkom från trycket

OMi äM�nB g i lagfin (1973:188) om arreEidlenäminider och

den 9 juli 198 5

utfärdad den 27 juni 1985.

Enligt r iksdagens beslut' föreskrivs att 1, 16 e, 17, 22 och 23 a §§ s amt

rubriken närmast före 16 e § lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder^ skall ha nedan angivna lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kraft.

Arrendenämnds uppgifter och sammansättning m. m,

1

Arrendenämnd som avses i 8 kap. 29 § jordabalk en har till uppg ift

att

1. medla i arre ndetvist,

2. pröva tvist om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende,

bostadsarrende eller fiskearrende eller om villkor för sådan förlängning

samt tvist i fråga som avses i 9 kap. 14 § jordabalken eller vars prövning
enligt 9 kap. 12 b, 17 a, 18, 21 eller 31 §, 10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6b §

samma balk ankommer på arrendenämnd.

' Prop. 1983/84: 136, LU 1984/85:3 5. rskr 309.

^ Lagen omtryckt 1980:97.

1510

Senaste lydelse 1984:679.

¬

background image

3. pröva fråga om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor

SFS 1985:660

som avses i 9 kap . 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap . 2-4 eller 7 § eller 11 kap. 2 §
jordabalken eller 3-6 § lagen (1957:390) om fiskearrenden,

4. vara skiljenämnd i arrendetvist,
5. pröva frågor enligt lagen (1985:658) om ar rendatorers rätt att förvär­

va arrendestället.

�rende upptages av den arrendenämnd inom vars område fastigheten är

belägen. Lflg (7955.'660).

2 § Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra leda­

möter, om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall

den ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvär­

vat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarren-

dator eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande åtgärd och prövning av fråga om av­

visning av ansökan eller avskrivning av ärende kan arrendenämnden bestå

av ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan
lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt, om partema
samtycker till de t eller saken är uppenbar, vid prövning av fråga som ej
avgöres genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig svensk medborgare och får ej ha fyllt sjuttio

år.

För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestäm­

melserna om ledamot gäller även ersättare.

3 § För varje arrendenämnd förordnar regeringen eller myndighet, som

regeringen bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisa­

tion av jordägare eller arrendatorer som med hänsyn till medlemsantal,
verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda den intres­

segrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring i n ämnden kallar ordföranden med iakttagande av vad

som föreskrivits i 2 § första s tycket de ledamöter som han med hänsyn till

ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast. Lag
(1974:824).

Hyresnämnds uppgifter och sammansättning m. m.

4 § Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla i hyres - eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket,

skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 k ap.

34-37 §§, upplåtelse av lägenhet i andr a hand enligt 12 kap. 40 §, förläng­

ning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap. 54 §,
uppskov med avflyttning enligt 12 k ap. 59 § eller föreläggande enligt 12
kap. 64 §, allt jord abalken,

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22�24 §§ hyresförhandlingslagen

(1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samm a lag,

3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av

lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt

1511

52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

ii

¬

background image

SFS 1985:660

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12

kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i

60 § första stycket 1 bosta dsrättslagen,

5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt

hyresförhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsför­

valtningslagen (1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet

m. m.,

8. pröva frågor enligt bostadsanvisningslagen (1980:94),

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bo stadsrätt.

�rende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är

belägen. �rende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfas­

tighet m. m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrel­

se har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres. Lag

(1984:679).

5 § Hyresnämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,
om ej annat följer av tredje stycket. Av d e senare ledamöterna skall den

ene vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet eller, när ärendet

rör bostadsrättsfastighet, med förvaltning av sådan fastighet och den andre

vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende
rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers

förhållanden. I ärende enligt 52 § eller 60 § första stycket 1 bostadsrättsla­
gen (1971:479) skall vad som sagts nu om hyresgästers förhållanden i
stället avse bostadsrättshavares förhållanden.

Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets beskaf­

fenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.

Bestämmelserna i 2 § an dra-Qärde styckena äger motsvarande tillämp­

ning i fråga om hyresnämnd.

Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.

Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdel­

ning. Lag (1983:439).

6 § För varje hyresnämnd förordnar regeringen eller myndighet, som

regeringen bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.

Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisa­

tion av fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare eller näringsidka­

re som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständig­

heter kan anses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om
beredas tillfälle att avge förslag.

Till tjänstgöring i nämnden kallar o rdföranden med iakttagande av vad

som föreskrivits i 5 § första stycket de ledamöter som han med hänsyn til l

ärendets beskaffenhet och övriga förhållanden finner lämpligast. Lag

(1974:824).

1512

¬

background image

iK

�rende angående arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist

SFS 1985:660

7 § Arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist får för ändamål som avses i

1 § första stycket 1 eller 2 eller 4 § första stycket 1 -3 av part hänskjutas till

nämnd, om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos skiljemän.

I tvis t, som är anhängig vid d omstol, kan domstolen förordna att tvisten

före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hän skjutas till nämnd
för medling. Lag (1981:785).

8 § Tvist som avses i 1 § första stycket 1 eller 2 eller 4 § förs ta stycket

1�3 hänskju tes av part till nämnd genom ansökan som skall vara skriftlig

samt innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, den berörda fas­

tighetens belägenhet och tvistens beskaffenhet. Ansökan i tvist om för­

längning av arrende- eller hyresavtal skall innehålla uppgift om de skäl som
åberopas mot förlängning. Ansökan i tvist om ändring av arrende- eller

hyresvillkor skall innehålla uppgift om den ändring av villkoren som be­
gärs.

Uppfyller ansökan ej vad som föreskrives i för sta stycket, skall nämn­

den förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommes ej
föreläggandet, får ansökningen avvisas.

Parts första inlaga till nämnden skall innehålla uppgift om hans person­

nummer och postadress. Vidare bör anges partens yrke och telefonnum­

mer samt de övriga omständigheter som är av betydelse för delgivning med
honom. Har part vidtalat ombud att företräda honom, skall ombudets
namn, postadress och telefonnummer anges. Sker ändring i för hållande,
som part sålunda uppgivit, skall parten utan dröjsmål anmäla det till

nämnden.

Ansökan varigenom tvisten hänskjuts till nä mnden bör tillika innehålla

uppgift om m otpart i de h änseenden som sägs i tr edje stycket.

�&terkallas ansökan, avskrives ärendet. Lag (1984:679).

9 § När tvist hänskjutits till nämnd, skall nämnden, utom i fall som avses
i andra eller tredje stycket, kalla parterna att inställa sig inför nämnden.
Skall part instä lla sig personligen, får nämnden förelägga vite.

Har tvisten hänskjutits till nämnden enligt II kap. 6 a § eller 12 kap.

58 a § jordabalken och har sökandens motpart ej iakttagit föreläggande
som av ses i tredje stycket i samma lagrum, skall ärendet avskrivas, om
avtalet ej är uppsagt enligt 11 kap. 5 § första stycket eller 12 kap. 57 §

första stycket samma balk.

Handlägger h yresnämnden samtidigt ett stort antal tvister av likartad

beskaffenhet mellan en hyresvärd och dennes hyresgäster om villkoren för
hyra av bostadslägenheter, får nämnden, sedan ett lämpligt antal typfall av

tvister prövats, med ledning därav avgöra övriga tvister utan muntlig

förhandling, om det är uppenbar t att sådan förhandling inte behövs. Lag

(1984:679).

10 § Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnd, avskri­

ves ärendet. Kommer ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga ho­
nom vid vite att inställa sig inför nämnden. Kommer parten likväl ej

tillstädes och är det icke antagligt att förlikning kan komma till stånd, av-

1513

¬

background image

SFS 1985:660

skrives ärendet. Rör ärendet tvist som avses i 1 § först a stycket 2 eller 4 §
första stycket 2, 2 a eller 3, avgöres dock ärendet utan hinder av partens

utevaro.

Uteblir båda partema i tvist som domstol hänskjutit till n ämnden, av-

skrives ärendet. Uteblir endast den ena parten, äger första stycket andra

och tredje punkterna motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena äger ej tillämpning om det finns anledning

antaga att part har lag a förfall för sin utevaro. Lag (1978:306).

11 § Rör ärende som avskrivits enligt 10 § för sta stycket första punkten

tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. 6a § eller 12 kap. 49 eller 54 §

jordabalken, 22 eller 24 § hyresförhandlingslagen (1978:304), 5 § lagen

(1957; 390) om fiskearrenden eller 52 § bost adsrättslagen (1971:479), skall

nämnden återuppta ärendet på ansökan av sökanden. Ansökan görs skrift­

ligen inom tre veckor från den dag beslutet om avskrivning meddelades.

Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt. Lag

(1984:679).

11 a § Gäller för lägenhet förhandlingsordning enligt hyresförhandlings­

lagen (1978:304), får hyres nämnd i hyrestvist enligt 12 kap . jordabalken
inte pröva hyresvärds yrkande om högre hyra, om ej förhandling som skal l

påkallas enligt förhandlingsordningen ägt rum rörande tv istefrågan. Det­

samma gäller yrkande om ändring av grunderna för beräkning av sådan
särskild ersättning s om avses i 12 kap. 19 § jordabalken el ler ändring av en

hyresgästs rätt att använda utrymmen som är avsedda att användas gemen­

samt av hyresgästerna. Har förhandling ej ägt rum, får yrkande ändå tas

upp till prövning, om hyresvärden påkallat förhandling men mot denna

mött hinder som inte har berott av hyresvärden eller av fastighetsägaror­

ganisation som är par t enligt förhandlingsordningen. Lag (1984:679).

12 § Nämnd skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke

⬢»åkallats, söka förlika parterna.

Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall nämn­

den framlägga förslag till förlikn ing, om det ej är uppenbart att förutsätt­

ningar för förlikning saknas.

Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.

Träffas ej förlikning, avgöres tvisten av nämnden, om tvisten rör fråga

som avses i 1 § första stycket 2 eller 4 § första stycket 2,2 a eller 3.1 annat

fall avsk rives ärendet. Lag (1978:306).

12 a § Vid sådan medling som avs es i 12 kap. 58 eller 58 a § jordabalke n

skall hyresnämnden, om hyresvärden eller hyresgästen begär det, yttra sig

om marknadshyran för lägenheten eller om huruvida lägenhet som har
anvisats av hyresvärden är godtagbar enligt 12 kap. 57 § första stycket 2
jordabalken.

Vid sådan medling som avses i II kap. 6 eller 6 a § jordabalken skall

arrendenämnden, om jordägaren eller arrendatorn begär de t, yttra sig om
den arrendeavgift som arrendestället vid tillämpning av 11 kap. 5 a § första

stycket jordabalken kan antas betinga på öppna marknaden. Lag

1514

(1984:679).

¬

background image

^ ' 13 § Rör ärende hos nämnd såväl fråga om förlängning av avtal som

SFS 1985:660

'

villkoren för sådan förlängning, får särskilt beslut ges beträffande förläng-

j

ningsfrågan.

Då särskilt beslut enligt första stycket meddelats, far nämnden förordna

att tvisten i övrigt skall vila till d ess att beslutet har vunnit laga kraft. Lag

(1984:679).

13 a § Bifalls hyresvärdens talan om att hyresavtalet skall upphöra att

gälla, får hyresnämnden efter yrkande av hyresvärden i beslutet ålägga
hyresgästen att flytta vid den tidpunkt då lägenheten skall lämnas. Lag

(1984:679).

�rende angående godkännande av förbehåll m. m.

14 § Fråga som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 § första stycket 4

prövas efter ansökan som skall vara skriftlig och som bör innehålla de skäl

som åberopas till stöd för ansökningen.

Sökanden och annan som ärendet angår skall kallas att inställa sig inför

nämnd, om det ej kan anses obehövligt. Skall part komma tillstädes, får
nämnden förelägga vite. Utevaro från sammanträdet utgör ej hinder för

ärendets prövning.

Skiljemannaförfarande

15 § Har parterna avtalat att tvist skall avgöras av skiljemän utan förbe­

håll om rätt för parterna att klandra skiljedomen och har, vid arrendetvist,

arrendenämnden eller, vid hyres- eller bostadsrättstvist, hyresnämnden

utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom
skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen (1929:145) om
skiljemän. Om sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan hänskjutits till

nämnd, kan skiljedom dock påkallas muntligen inför nämnden.

I ärende som nämnd har att avgöra genom skiljedom gäller lagen om

skiljemän, i den mån ej annat följer av denna lag. Vardera parten svarar för
sin kostnad i tvist som avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 § eller 12 kap.
49 eller 54 § jordabalken, 5 § lagen (1957:39 0) om fiskearrenden eller 7 §

sista stycket bostadsrättslagen (1971:479). Lag (1984:679).

�rende angående förhandlingsordning m.m.

15 a § Tvist som avses i 4 § första stycket 5 a hänskjutes till hyresnämnd

genom ansökan som skall vara skriftlig samt innehålla uppgift om parter­

nas namn, den berörda fastighetens belägenhet och tvistens beskaffenhet.

Bestämmelserna i 8 § andra-femte styckena äger motsvarande tillämp­

ning i fråga om ansökan som avses i förs ta stycket.

Förhandling skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att

förhandling ej behövs. Skall part inställa sig personligen, får nämnden
förelägga vite.

Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnden, avskrives

ärendet. Uteblir motparten, får nämnden förelägga honom vid vite att

1515

¬

background image

SFS 1985:660

inställa sig inför nämnden. Uteblir han likväl, avgöres ärendet utan hinder

av hans utevaro.

Fjärde stycket äger ej tillämpning om det finns anledning antaga att part

har laga förfall för sin ute varo. Lag (1978:306).

�rende angående bostadssanering och särskild förvaltning

16 § Ansökan i fråga som avses i 4 § för sta stycket 6 skall vara skriftlig
samt innehålla uppgift om den berörda fastigheten och dess ägare samt

sökandens yrkande och grunderna för detta. Ansökan i fråga enligt bo­
stadssaneringslagen skall dessutom vara åtföljd av den utredning i tek­

niskt, ekonomiskt eller annat hänseende som behövs för ärendets pröv­
ning.

Vad som föreskrives i 8 § andra-femte styckena äger motsvarande

tillämpning i fråga om ansökan som avses i första stycket.

Förhandling skall hållas inför nämnden, om det ej är uppenbart att

förhandling ej behövs. Fastighetens ägare kan vid vite föreläggas att instäl­

la sig till förhandling. Fastighetsägarens utevaro från förhandling utgör ej

hinder för ärendets prövning.

Innan nämnden beslutar om tvångsförvaltning, skall nämnden bereda

kommun, där fastigheten är belägen, tillfälle a tt lämna förslag på förval­
tare.

Kommunen skall också beredas tillfälle att yttra sig innan nämnden

beslutar att förvaltararvode enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792)

skall betalas av fastighetsägaren personligen. Lag (1977:794).

�rende angående förvärvstillstånd m. m.

16 a § Ansökan om förvärvstillstånd enligt lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m. m. skall vara skriftlig. I ansökan skall anges register­

beteckning för den eller de tillståndspliktiga fastigheter som beröres av

förvärvet.

Avser ansökan tillstånd till förvärv av fast egendom eller tomträtt, skall

fångeshandlingen eller, om sådan ännu ej upprättats, fångesmannens

skriftliga samtycke till ansökan företes.

Avser ansökan tillstånd till förvärv av aktie eller andel i bolag, skall

ansökningen innehålla uppgift om fångesmannen, de aktier eller den andel i

bolaget som förvärvet avser samt de omständigheter som betingar hyres­

nämndens behörighet.

Bestämmelserna i 8 § andra, tredje och femte styckena äger motsvaran­

de tillämpning i fråga om ansökan som avses i denna paragraf. Lag

(1975:1133).

16 b § Ansökan om förvärvstillstånd skall för yttrande tillställas kom­

mun där tillståndspliktig fast egendom finnes samt, om det lämpligen kan

ske, organisation av hyresgäster som berörs av ansökningen. Avser ansö­
kan tillstånd till fö rvärv av aktie, skall tiden för avgivande av yttrande
bestämmas så att den ej understiger tre månader.

I ärende angående förvärvstillstånd skall kommun, där den fasta egendo-

1516

men ä r belägen, samt hyresgästorganisation, som berörs av ansökningen,

anses som sökandens motparter.

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt