SFS 1977:530

Start / Processrätt / Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister / SFS 1977:530

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:530 Lag Utkom fr�n trycket om �ndring i lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbets- den 28juni 19 77 tvIster; utf�rdad den 9 juni 1977, Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om lagen (1974: 371) om r�t� teg�ngen i arbetstvister Jcl.s att 2 k ap. I. 2 o ch 5-7 i?!?. 3 kap. 1-4 och 6-9 4 kap. 5 och 9- I I ij�j sa mt 5 ka p. I S skall ha nedan angivna lydelse, att i lagen skall inf�ras en ny paragraf. 2 kap. 8 �, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Lagens tiH�mpningsomr�dc 1 � Denna lag �ger till�mpning p� r�tteg�ngen i tvister om kollektivavtal och andra tvister r�rande f�rh�llandet mellan arbetsgivare och arbetstaga� re (arbetstvister). 1294 ' Prop. 1976/77; 141. AU 1976/77:28. rskr 328. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Gemensamt med arbetstvist f�r handl�ggas �ven annan tvist mellan sam- SFS 1977: 530 ma eller olika parter, om r�tten med h�nsyn till utredn ingen och �vriga om� st�ndigheter finner s�dan handl�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger, kan r�tt en �ter s�rskilja m�len. 2 � Denna lag till�mpas ej p� 1. m�l som enligt lag f�r upptagas endast av viss tingsr�tt eller som skall handl�ggas av tingsr�tt i annan sam mans�ttning �n som anges i r�tteg�ng s� balken eller i la gen (1974: 8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden. 2. m�l som skall handl�ggas av tingsr�tt med till�mpning av konkursla� gen (1921; 225) eller ackordslagen (1970: 847), 3. m�l om skadest�nd i anledning av brott, om talan f�res i samband med �tal f�r brottet. 4. m�l om ers�ttning f�r yrkesskada, n�r tvisten ej r�r kollektivavtals r�tta inneb�rd. Lagen skall ej heller till�mpas p� m�l som r�r arbetstagare med statlig t reglerad anst�llning eller anst�llning hos riksdagen eller allm�n f�rs�k� ringskassa, n�r tvisten g�ller 1. fr�ga som r�r tills�ttning av tj�nst utan att enbart avse tvist om kol� lektivavtal. 2. tj�nstg�ringsskyldighet enligt 5 kap. lagen (1976: 600) om offentlig an� st�llning. Inneh�ller lag eller med st�d av lag meddelad f�rfattning s�rskild f�re� skrift om at t talan mot offentlig a rbetsgivares beslut skall f�ras genom be� sv�r, g�ller den f�reskriften. 3 � Tvist som skall handl�ggas enligt denna lag f�r i st�llet genom avtal h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n. Detta g�ller dock ej fall som avses i 31 S f�rsta eller tredje stycket lagen (1976 : 580) om m edbest�mmande i ar� betslivet. Ej heller f�r i tvist r�rande f�reningsr�tt g�ras g�llande avtal, som f�re tvistens uppkomst tr�ffats om att tvisten skall avg�ras av skilje� m�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen. 2 kap. Domstolarna i arbetstvister 1 Arbetsdomstolen skall som f�rsta domstol upptaga och avg�ra tvist som v�ckes av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgi� vare som sj�lv slutit kollektivavtal, om m�let g�ller 1. tvist om kollektivavtal eller annan arbetstvist som avses i lagen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetsli vet, 2. arbetstvist i �vrigt und er f�ruts�ttning att kollektivavtal g�ller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som ber�res av tvisten syssels�ttes i arbete som avses med ko llektivavtal vilket arbetsgivaren �r bunden av. Arbetsdomstolen �r beh�rig domstol enligt f�rs ta stycket �ven n�r kol� lektivavtal tillf�lligt icke g �ller. Gemensamt med arbetstvist enligt f�rsta eller andra stycket f�r handl�g� gas �ven annan arbetstvist mellan samma elle r olika parter, om domstolen med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter finner s�dan hand- ^ Senaste lydelse 1976:581. 1295 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:530 l�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger, kan domstolen �ter s�rskilja m�len. 2 � Annan arbetstvist �n som avses i 1 � skall upptagas och avg�ras av tingsr�tt. Talan som avses i 1 S och som f�res av arbetsgivare, som sj�lv slutit kol� lektivavtal, eller av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation f�r egen del f�r v�ckas vid tingsr�tt i st�llet f�r vid arbetsdomstolen. �r svaranden or� ganisation, eller skulle enligt 4 kap. 5 � andra stycket organisation ha st�mts in om tvisten hade v�ckts vid arbetsdomstolen, f�r det dock ske en� bart med st�d a v s�dant avtal som anges i 10 kap. 16 � r�tteg�ngsbalken. 1 arbetstvist enligt f�rs ta eller andra stycket f�r arbetsgivaren s�kas vid r�tten i den ort d�r arbetstagaren har sitt hemvist. 3 � Arbetsdomstolen �r �verr�tt i m�l som enligt 2 � upptagits vid tings� r�tt och d�rifr�n fullf�ljes. Att i arbetsdo mstolen talan i visst fall kan f�r as mot beslut, som medde� lats av annan myndighet �n tingsr�tt, f�reskrives i 12 kap. 70 och 71 � � jordabalken och i lagen (196 9; 93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid ar- betskonflikt. 4 � Mot arbetsdomstolens dom eller beslut f�r talan ej f�ras. 1296 5 � Har talan v�ckts vid tingsr�tt av medlem i arbetsgivar- eller arbetsta� garorganisation och kan organisationen enligt 1 � och 4 kap. 3 S f�ra denna talan vid arbet sdomstolen, skall organisationen beredas tillf�lle att uppge om den vill f�ra talan d�r. Detsamma g�ller n�r tvist om kollektivavtal v�ckts vid tingsr�tt av den som har varit medlem i arbetsgivar- eller arbets� tagarorganisation som slutit avtalet. F�rklarar d�rvid organisationen att den vill f�ra talan vid arbets domstolen, skall m�let �verl�mnas dit. Har i annat fall �n som avses i f�rs ta stycket m�l, som enligt 1 � sk all upptagas och avg�ras av arbetsdomstolen, v�ckts vid tingsr�tt, skall det p� yrkande av part �verl�mnas till arbetsdomstolen. Har m�let avgjorts av tingsr�tt och d�rifr�n fullf�ljts till arbetsdom stolen, skall det p� yrkande av part f�retagas till handl�ggning som om talan hade v�ckts d�r. I fall som avs es i f�rsta eller andra stycket skall talan anses v�ckt vid ar� betsdomstolen, n�r ans�kan om st�mning inkom till tingsr�t ten. 6 � Har talan v�ckts vid arbets domstolen av medlem i arb etsgivar- eller arbetstagarorganisation, eller i tvist om kollektivavtal av den som varit medlem i organisatio n som slutit avtalet, och f�rklarar ej organisationen att den vill f�ra talan d �r enligt 1 � och 4 kap. 5 S, skall m�let p� yrkande av part h�nvisas till tingsr�tt som �r beh�rig. Detsamma g�ller om ar bets� domstolen i annat fall finner sig icke vara beh�rig enligt I � att pr�va talan som h ar v�ckts d�r. Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss tingsr�tt f�rklaras icke vara beh�rig att upptaga m�l som ha r v�ckts vid tingsr�t ten, skall ar� betsdomstolen p� yrkande av pari h�nvisa m�let till annan tingsr�tt som �r beh�rig. Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obeh�- � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> riga, skall arbetsdomstolen, om den finner n �gon av dem vara b eh�rig, p� SFS 1977; 530 ans�kan av part h�nvisa m�let till den tingsr�tt, som bort upptaga m�let. S�dan ans�kan skall g�ras inom en m�nad fr�n den dag d� det sist medde� lade beslutet vann laga kraft. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om domstols bristande beh�� righet beror p� att m�let ej skall handl�ggas enligt denna lag. 7 � Finner hovr�tt eller h�gsta domstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen skulle ha fullf�ljts till arb etsdomstolen, skall m�let �verl�mnas till den na domstol. Finner arbetsdomstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen skulle ha fullf�ljts till hovr�tt, skall arbetsdomstolen �verl�mna m�let till vederb�rande hov� r�tt. 8 � Mot beslut varigenom m�l �verl�mnats till arbetsdomstolen f�r talan ej f�ras. Har annan domstol �n h�gsta domstolen �verl�mnat m�let, skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara beh�rig, visa m�let �ter till den domstol som �verl�mnat det. 3 kap. Arbetsdomstolens sammans�ttning m. m. 1 Arbetsdomstolen best�r av h�gst tre ordf�rande, h�gst tre vice ord� f�rande samt sexton andra ledam�ter. Ledamot skall vara svensk medborgare och f�r ej vara omyndig eller i konkurstillst�nd. Innan ledamot tar s�te i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt domared. F�r annan ledamot �n ordf�rande skall finnas h�gst tre ers�ttare. Vad i denna lag s� gs om ledamot g�ller �ven ers�ttare, om ej annat s�rskilt an� ges. Ledam�ter och ers�ttare f�rordnas av regeringen f�r tre �r. 2 � Ordf�rande, vice ordf�rande och tre andra ledam�ter utses bland personer som ej kan anses f�retr�da arbetsgivar- eller arbetstagarintres- sen. Ordf�rande och vice ordf�rande skall vara lagkunniga och erfarna i do� marv�rv. De tre andra-ledam�terna skall ha s �rskild insikt i f�rh �llandena p� ar� betsmarknaden. 3 Av �vriga tre tton ledam�ter utses fyra efter f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen, en efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet, en efter f�rslag av Landstingsf�rbundet, en s�som representant f�r staten som arbetsgivare, fyra efter f�rslag av Landsorganisationen-i Sverige, tv� efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation. ^ Senaste lydelse 1975:1294. Senaste lydelse 1976:581. 1297 82-SFS 1977 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:530 Vad i f�rsta s tycket s�gs om utseende av ledamot �ger motsvarande till- l�mpning p� utseende av ers�ttare f�r s�dan ledamot. Av ers�ttarna f�rde ledam�ter som utses efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation skall dock tv� utses efter f�rslag av Centralorganisationen SACO/SR. F�rslag till ledam�ter och ers�ttare skall upptaga minst dubbelt s� m�nga personer som de som skall utses med ledning av f�rslaget. Har s� dant f�rslag ej avgetts, f�rordnar regeringen �nd� ledam�ter och ers�ttare till f�reskrivet antal. 4 � �r ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra, f�r vice ordf�rande intr�da i ordf�randes st�lle. Ers�ttare f�r vice ordf�rande f�r dock intr�da i ordf�� randes st�lle endast vid handl�ggning som avses i 7 �. �r annan ledamot �n ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra i visst m�l, intr� der ledamot eller ers�ttare som utsetts p� motsvarande s�tt. D�rvid anses ledam�ter som utsetts efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet samt ledamot som representerar staten som arbetsgi� vare ha ut setts p� samma s�tt. Kan ledamot eller ers�ttare ej tillkallas enligt andra stycket, f�r ordf�� randen i m�let kalla annan l�mplig person att tj�nstg�ra som tillf�llig ers�t� tare. 5 � Ledamot har r�tt att bli entledigad, om s�rskilda omst�ndigheter f�r� anleder det. Avs�gelse av uppdraget pr�vas av regeringen. Avg�r ledamot, f�rordnar regeringen annan f�r �terstoden av den tid, f�r vilken ledamoten varit utsedd. D�rvid �ger best�mmelserna i 2 och 3 �� motsvarande till- l�mpning. Ledamot som avg�tt �r skyldig att deltaga i fortsatt behandling av m�l, i vars handl�ggning han f�rut har deltagit. 1298 6 � Arbetsdomstolen �r domf�r med ordf�rande samt h�gst sex och l�gst fyra andra ledam�ter. Av de ledam�ter som avses i 2 � del tager h�gst tre och l�gst e n. Av de ledam �ter som avses i 3 � deltager h�gst fyra och l�gst tv�, lika m�nga f�r vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. Arbetsdomstolen �r �ven domf�r med ordf�rande samt en ledamot f�r vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan 1. vid huvudf�rhandling i m �l som sa knar betydelse f�r ledning av r�tts� till�mpningen och �ven i �vrigt �r av enklare beskaffenhet, 2. vid avg�ran de av m�l utan huvudf�rhandling, 3. vid annan handl�ggning som ej sker vid huvudf�rh andling. Vill n�gon ledamot vid handl�ggning enligt andra stycket att m�l skall avg�ras eller viss fr�ga pr�vas av domstolen i den sammans�ttnin g som f�- reskrives i f�rsta s tycket, g�ller hans mening som domstolens beslut. 7 � Ordf�rande f�r ensam p� arbetsdomstolens v�gnar f�retaga f�rbere� dande �tg�rd samt meddela beslut om avskrivning av m�l. Under f�rberedelse som avses i 4 kap. 9 � f�r o rdf�randen �ven 1. pr�va yrkande om kvarstad eller skingringsf�rbud, 2. meddela beslut om avvisande av m�l, om del �r uppenbart att r�ttc- g�ngshinder f�religger. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. meddela tredskodom. SFS 1977: 530 4. meddela dom �ver yrkande som har medgivits eller eftergivits, 5. stadf�sta f�rlikning. 8 � Handl�ggning som avses i 7 � f�rsta stycket kan enligt ordf�randes uppdrag ocks� ombes�rjas av annan lagfaren tj�nsteman vid d omstolen, vilken f�rordnats d�rtill av domstolen. 9 � Finner arbetsdomstolen vid �verl�ggning till dom elle r beslut den r� dande meningen avvika fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolkning som den se� nast antagit, kan domstolen i d en samrnans�ttning som f�reskrives i 6 � f�rsta stycket f�rordna att m�let eller viss i m�let uppkommen r�ttsfr�ga skall avg�ras av domstolen i dess helhet. N�r m�l eller viss d�ri uppkommen fr�ga avg�res av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledam�ter eller ers�ttare f�r dem deltaga i avg�ran� det. Av de ledam�ter eller ers�ttare som har utsetts efter f�rslag av Svens� ka kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet deltager dock endast en. Avg�rande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudf�rhandling. 10 � N�rmare best�mmelser om arbetsdomstolens organisation och verksamhet meddelas av regeringen. 4 kap. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen Allm�nna best�mmelser 1 � Arbetsdomstolen skall sammantr�da p� den ort d�r domstolen har sitt s�te. Sammantr�de kan �ven h�llas p� annan ort, om det av s�rskilda sk�l �r p�kallat. Sammantr�de skall h�llas s� ofta det beh�vs f�r arbetet. 2 � Omr�stning till dom eller beslut sker i den ordning som arbetsdom� stolen best�mmer. 3 � Dom f�r grundas endast p� vad som f�rekommit vid huvudf�rhand� ling inf�r arbetsdomstolen och vad handlingarna i m�let inneh�ller. Avg�� res m�l utan huvudf�rhandling, grundas domen p� vad handlingarna inne� h�ller och vad som eljest har f�rekommit i m �let. Dom skall meddelas s� snart det kan ske. Den skall underskrivas av dem som deltagit i avg �randet. Avskrift av domen skall uts�ndas till partema samma dag som domen meddelas. Vad som i f� rsta och andra styckena f�reskrivits om dom �ger motsva� rande till�mpning p� slu tligt beslut. 4 � I protokoll �ver huvudf�rhandling beh�ver ej antecknas utsaga av part under sanningsf�rs�kran eller utsaga av vittne eller sakkunnig. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol 5 �' I tvist om kollektivavtal kan organisation, som slutit avtalet, v�cka � Senaste lydelse 1976: 581. 1299 f "r ."-'"i- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:530 och utf�ra talan vid arbetsdomstolen f�r den som �r eller har varit medlem i organ isationen. I a nnan arbetstvist som anges i 2 kap. 1 � kan arbetsgi- var- eller arbetstagarorganisation som avses i 6 � lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet v�cka och utf�ra talan vid arbetsdomstolen f�r medlem i organis ationen. Vad som finns f�reskrivet om part betr�ffan� de j�vsf�rh�llande, personlig inst�llelse, h�rande under sanningsf�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen skall �ven g�lla den f�r vilken orga� nisationen f�r talan. Vill n�gon f�r a talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller f�rutvaran� de medlem i organisation som avses i f�rs ta stycket, skall i motsvarande fall som anges d�r �ven organisationen inst�mmas. Organisationen kan d�rvid svara p� medpartens v�gnar, om denne ej sj�lv utf�r sin talan. Vad som i denna paragraf s�gs om organisation g�ller �ven om sam� manslutning av flera s�dana organisationer. Med medlem avses d�rvid s� v�l de anslutna organisationerna som deras medlemmar. 6 � Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall f�rpliktas att fullg�ra eller underl�ta n�got, skall avvisas om det ej �r av avsev�rd bety� delse f�r k�randen eller den f�r vilken organisation f�r talan att s�dan fast- st�llelsetalan pr�vas. 1300 7 � Talan f�r ej upptagas till pr�vning av arbetsdomstolen f�rr�n f�r� handling, som kan p�kallas enligt lagen (1976: 580) om medbes t�mmande i arbetslivet eller som anges i kolle ktivavtal, har �gt rum r�rande tvistefr� gan. F�rsta stycket g�ller icke talan enligt 31 � f�rsta eller tredje stycket la� gen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet och ej heller tvist huru� vida strids�tg�rd vidtagits i str id mot lag ell er kollektivavtal eller tvist om p�f�ljd f�r s�dan �tg�rd. Har i fall so m avses i 43 � lagen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet �verl�ggningsskyldighet ej fullgjorts, f�r ar� betsdomstolen dock ej pr�va tvisten f�rr�n s� skett. Utan hinder av f�rsta och andra styckena f�r talan upptagas till pr�v� ning, om i m�let framst�lles yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess lagakraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let. Sedan s�dant yrkande pr�vats, skall m�let f�rklaras vilande i avbidan p� att f�rhandling eller �verl�ggning r�rande tvistefr�gan enligt f�rsta eller andra stycket slut� f�rts. Innan s�dan f�rhandling eller �verl�ggning slutf�rts f�r m�let icke slutligt p r�vas. Har f�rhandling eller �verl�ggning som avses i f�rsta eller andra stycket ej �gt rum, f�r talan �nd� upptagas till pr�vning, om mot f�rhandlingen el� ler �verl�ggningen f�releg at hinder, som icke berott av k�randen. 8 � Den som vill v�cka talan vid a rbetsdomstolen skall hos domstolen g�ra skriftlig ans�kan om st�mning p� motparten. I st�mningsans�kan skall k�randen uppge vad han yrkar samt de om� st�ndigheter som han �beropar till st�d f�r yrkandet. K�randen skall �ven uppge d e skriftliga bevis som han �b eropar. Av ans�kan skall framg� de omst�ndigheter som g�r domstolen beh�rig. Ans�kan b�r �tf�ljas av de skriftliga bevis som k�randen innehar. Ans�kan skall vara undertecknad av k�randen eller hans ombud. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rekommer ej anledning att avvisa ans�kan, skall domstolen utf�rda SFS 1977:530 st�mning p� svaranden att svara p� k�rom�let. 9 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum. Arbetsdom� stolen best�mmer efter omst�ndigheterna i vilken m�n f�rberedelsen skall vara muntlig eller skriftlig. Till muntlig f�rberedelse skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att infinna sig personligen, om det kan antagas att f�rberedelsen d�rigenom fr�mjas. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite. Uteblir b�da partema eller en av dem fr�n sammantr�de f�r muntlig f�r� beredelse g�ller vad som f�reskrives i 44 kap. 1 och 2 �� r�tteg�ngsbalken. Finner domstolen med h�nsyn till tvistens art eller andra omst�ndigheter i m�let att yrkande om tredskodom ej b�r bifallas, skall domstolen p� den tillst�deskomne partens yrkande i st�ll et vidtaga �tg�rder f�r fortsatt f�r� beredelse, om detta kan antagas vara till gagn f�r utredningen, eller uts�tta m�let till huvudf�rhandling. Framst�lles ej s�dant yrkande av parten, skall m�let avskrivas. Erinran om att m�let kan avg�ras genom tredskodom skall intagas i kallelsen till sammantr�det, om domstolen finner att s�dan p�f�ljd f�r utevaro kan komma i fr�ga. Underl�ter svaranden vid skriftlig f�rberedelse att inkomma med svaro� m�l, uts�ttes m�let till huvudf�rhandling, om icke fortsatt f�rberedelse kan antagas vara till gagn f�r m�lets utredning. 10 � Sedan f�rberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga m� let til l avg�rande s� snart det kan ske. M�l avg�res efter huvudf�rhandling. Domstolen f�r dock avskriva eller avvisa m�l, meddela tredskodom och dom �ver yrkande, som medgivits el� ler eftergivits, samt stadf�sta f�rlikning utan att h�lla huvudf�rhandling. Domstolen f�r �ven i annat fall �n som avses i andra stycket f�retaga m�l till avg�rande utan huvudf�rhandling, om part beg�r det och domstolen med h�nsyn till tv istens art och �vriga omst�ndigheter finner det l�mpligt. Mot parts bestridande f�r m�l dock icke utan synnerliga sk�l avg�ras i den� na ordning. 11 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att infinna sig per sonligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utredningen. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite. Uteblir b�da parterna eller en av dem fr�n sammantr�de f�r huvudf�r� handling g�ller vad som f �reskrives i 44 kap. 1 � och 2 � f�rs ta stycket r�t� teg�ngsbalken. Finner domstolen med h�nsyn till tvistens art eller andra omst�ndigheter i m�let att yrkande om tredskodom ej b�r bifallas, skall domstolen p� den tillst�deskomne partens yrkande i st�llet f�retaga m�let till f�rhandli ng och avg�rande. Framst�lles ej s�dant yrkande skall m�let avskrivas. Kallelse till huvudf�rhandling skall inneh�lla erinran om att m�let utan hinder av parts utevaro kan p� yrkande av motparten f�retagas till f�r� handling och avg�rande. Erinran om att m�let kan avg�ras genom tredsko� dom skall intagas i kallelsen, om domstolen finner att s�dan p�f�ljd f�r ute� varo kan komma i fr�ga. 1301 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977:530 Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen forts�ttas snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anledning av s� dant uppskov. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fi�lf�ljdsinstans 12 � Talan mot tingsr�tts dom eller beslut fullf�ljes i arbetsdomstolen ge� nom vad eller besv�r enligt vad som f�reskrives i 49 kap. r�t�eg�ngsbal- ken. Talan skall fullf�ljas p� s�tt och inom tid som anges i 50 kap. 1 och 2 �� eller 52 kap. 1 � r�tteg�ng sbalken. 13 � I fullf�ljdsinlagan skall uppges det avg�rande mot vilket talan full� f�ljes, den �ndring h�ri som yrkas samt grunderna f�r den fullf�ljda talan. Uppgift skall �ven l� mnas om de bevis som �beropas till st�d f�r denna ta� lan och vad som skall styrkas med vaije s�rskilt bevis. Skriftligt bevis som ej tidigare f�rebragts skall inges samtidigt med fullf�ljdsinlagan. Inlagan skall vara undertecknad av den som fullf�ljer talan eller av hans ombud. I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadek�randen i inlag an �ven uppge om han vill att f�rn yat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall �ga rum eller att f�rnyad syn skall h�llas. 14 � Avvisas ej den fullf�ljda talan, f�rordnar arbetsdomstolen om de �t� g�rder som beh�vs f�r m�lets beredande. I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadesvaranden f�rel�ggas att in� komma med skriftligt genm�le. 1 m�l som fullf�ljes genom besv�r skall motparten, om anledning finns att h�ra honom �ver besv�ren, f�rel�ggas att inkomma med skriftlig f�rklaring. Utan att motparten l�mnats tillf�lle att f�rklara sig f�r �ndring ej g�ras i tings r�ttens beslut, s�vitt ang�r hans r�tt. Har tingsr�tten avslagit yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess la- gakraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let, kan arbetsdomstolen omedelbart meddela s�dant f�rordnande att g�lla till des s annorlunda f�r� ordnas. Har tingsr�tten bifallit yrkande som nu sagts, kan arbetsdomstolen omedelbart f�rordna att tingsr�ttens f�rordnande ej l�ngre skall g�lla. 15 � Sedan m�lets beredande avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga m�let till avg� rande s� snart det kan ske. M�l som fullf�ljes genom vad f�r f�retagas till avg�rande utan huvudf�r� handling, om ej muntlig bevisning skall f�rebringas eller eljest s�rskilda sk�l f�ranleder annat. M�l som fullf�ljes genom besv�r f�retages till avg�rande utan huvudf�r� handling. 16 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att infinna sig personligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utredningen. Skall personlig inst�llelse ske, kan arbetsdomstolen f�rel�gga v ite. Uteblir vadek�randen fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, �r hans vadetalan f�rfallen. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�- 1302 det. F�rklaras vadek�randens talan ha f�rfallit, kan han hos arbetsdomsto- � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> len g�ra ans�kan om m�lets �terupptagande enligt vad som f�reskrives i 50 SFS 1977: 530 kap. 20 � r�tteg�ngsbalken. Uteblir vadesvaranden fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, f�reta� ges m�let till f�rhandling och avg�rande utan hinder av hans utevaro, om hans n�rvaro ej �r av betydelse f�r m�lets handl�ggning eller utredning. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�det. Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen forts�ttas snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anledn ing av s� dant uppskov. 5 kap. �vriga best�mmelser 1 � Vad som f�reskrives i 4 k ap. 7 � � ger motsvarande till�mpning i ar- betstvist som med st�d av 2 kap. 2 � v �ckes vid tingsr�tt. F�rekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra �n parter� na i m�let, har betydelse f�r pr�vningen av tvisten i m�l et, skall de parter som slutit kollektivavtalet beredas tillf�lle att yttra sig i m� let. 2 � I m� l som handl�gges enligt denna lag kan f�rordnas att vardera par� ten skall b �ra sin r �tteg�ngskostnad, om den part som f�rlorat m�let hade sk�lig anledning at t f� tvisten pr�vad. Inneh�ller annan lag �n r�tteg�ngs� balken best�mmelse som avviker fr�n vad nu s agts, till�mpas dock den be� st�mmelsen. Kostnad f�r s�dan f�rhandling eller �verl�ggning som avses i 4 kap . 7 � och grundas p� lagen (1976 : 580) om me dbest�mmande i arbetslivet eller p� kollektivavtal ers�ttes ej som r�tteg�ngskostnad. Skyldighet f�r flera medparter att ers�tta r�tteg�ngskostnad i m�l , som upptagits av arbetsdomstolen som f�rsta domstol, skall f�rdelas mellan dem ef ter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till d eras f�rh�llande till sak en och r�tteg�ngen. 3 � I allt varom i denna lag ej �r s�rskilt f�reskrivet g�ller i till�mpliga de� lar vad som i r�tteg�ngsbalken eller annan f�rfattning �r f�reskrivet om r�tteg�ngen i t vistem�l, vari f�rlikning om saken �r till�ten. D�rvid skall betr�ffande r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol till�mpas vad som �r f �reskrivet om r�tteg�ngen i tingsr �tt. I fr�ga om r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fullf�ljdsinstans till�mpas vad som �r f�reskrivet om r�tteg�ngen i hovr �tt. Utan hinder av f�rsta stycket skall lagen (1974: 8) om r�tteg�ngen i tvis� tem�l om mindre v�rden icke till�mpas i m�l som upptagits av arbetsdom� stolen som f�rsta domstol. 1. Denna lag� tr�der i kr aft den 1 ju li 1974, d� lagen (1928:254) om ar� betsdomstol skall upph�ra att g�lla. 2. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som ersatts genom best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya be� st�mmelsen. "1974:371. 1303 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1977: 530 3. I fr�ga om m�l som inkommit till tingsr�tt eller arbetsdomstolen f�re lagens ikrafttr�dande till�mpas alltj�mt �ldre best�mmelser. Vad som i denna lag f�reskrives om arbetsdomstolens sammans�ttning skall dock till- l�mpas i s� dant m�l, om icke huvudf�rhandling p�b�rjats i m�let f�re la� gens ikrafttr�dande. 4. Har staten eller arbetsgivare som avses i 1 � kommunaltj �nstemanna- lagen (1965:275) f�re lagens ikrafttr�dande meddelat beslut ang�ende ar� betstagares arbets- eller anst�llningsvillkor och har arbetstagaren r�tt att anf�ra besv�r mot beslutet, f�r talan ej f�ras enligt denna lag med anled� ning av b eslutet. Denna lag^ tr�der i k raft den 1 januari 1977. 1 kap. 2 � andra stycket i dess �ldre lydelse skall tills vidare till�mpas p� m�l som d�r s�gs, n�r tvisten r�r fr�ga som f�r regleras i avtal men �r regle� rad i an nan f�rfattning �n lag. Avser tvist omst�ndighet som intr�ffat f�re lagens ikrafttr�dande, till�m� pas 4 kap. 7 � f�rsta stycket i dess �ldre lydelse. Har �verl�ggning som d�r s�gs icke �gt rum f�re ikrafttr�dandet, skall i st�ll et till�mpas vad som i den nya lagen �r f�reskrivet om f�rhandling. Denna lag� tr�der i kraft den 1 juli 1977. I fr�ga om m�l som har inkom� mit till ting sr�tt eUer arbetsdomstolen f�re ikrafttr�dandet till�mpas dock alltj�mt 2 kap. 1, 2 och 5-7 �� i sin �ldre ly delse. P� reg eringens v�gnar PER AHLMARK Olof Bergqvist (Arbetsmarknadsdepartementet) '' 1976:581. � 1977:530. � </div> </div>

SFS 1977:530

Lag

Utkom fr�n trycket

om �ndring i lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbets-

den 28juni 19 77

tvIster;

utf�rdad den 9 juni 1977,

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om lagen (1974: 371) om r�t�

teg�ngen i arbetstvister

Jcl.s att 2 k ap. I. 2 o ch 5-7 i?!?. 3 kap. 1-4 och 6-9

4 kap. 5 och

9- I I ij�j sa mt 5 ka p. I S skall ha nedan angivna lydelse,

att i lagen skall inf�ras en ny paragraf. 2 kap. 8 �, av nedan angivna

lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Lagens tiH�mpningsomr�dc

1 � Denna lag �ger till�mpning p� r�tteg�ngen i tvister om kollektivavtal

och andra tvister r�rande f�rh�llandet mellan arbetsgivare och arbetstaga�
re (arbetstvister).

1294

' Prop. 1976/77; 141. AU 1976/77:28. rskr 328.

�

Gemensamt med arbetstvist f�r handl�ggas �ven annan tvist mellan sam-

SFS 1977: 530

ma eller olika parter, om r�tten med h�nsyn till utredn ingen och �vriga om�

st�ndigheter finner s�dan handl�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger,

kan r�tt en �ter s�rskilja m�len.

2 � Denna lag till�mpas ej p�

1. m�l som enligt lag f�r upptagas endast av viss tingsr�tt eller som skall

handl�ggas av tingsr�tt i annan sam mans�ttning �n som anges i r�tteg�ng s�
balken eller i la gen (1974: 8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden.

2. m�l som skall handl�ggas av tingsr�tt med till�mpning av konkursla�

gen (1921; 225) eller ackordslagen (1970: 847),

3. m�l om skadest�nd i anledning av brott, om talan f�res i samband

med �tal f�r brottet.

4. m�l om ers�ttning f�r yrkesskada, n�r tvisten ej r�r kollektivavtals

r�tta inneb�rd.

Lagen skall ej heller till�mpas p� m�l som r�r arbetstagare med statlig t

reglerad anst�llning eller anst�llning hos riksdagen eller allm�n f�rs�k�

ringskassa, n�r tvisten g�ller

1. fr�ga som r�r tills�ttning av tj�nst utan att enbart avse tvist om kol�

lektivavtal.

2. tj�nstg�ringsskyldighet enligt 5 kap. lagen (1976: 600) om offentlig an�

st�llning.

Inneh�ller lag eller med st�d av lag meddelad f�rfattning s�rskild f�re�

skrift om at t talan mot offentlig a rbetsgivares beslut skall f�ras genom be�
sv�r, g�ller den f�reskriften.

3 � Tvist som skall handl�ggas enligt denna lag f�r i st�llet genom avtal

h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n. Detta g�ller dock ej fall som avses i

31 S f�rsta eller tredje stycket lagen (1976 : 580) om m edbest�mmande i ar�

betslivet. Ej heller f�r i tvist r�rande f�reningsr�tt g�ras g�llande avtal,

som f�re tvistens uppkomst tr�ffats om att tvisten skall avg�ras av skilje�

m�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klandra skiljedomen.

2 kap. Domstolarna i arbetstvister

Arbetsdomstolen skall som f�rsta domstol upptaga och avg�ra tvist

som v�ckes av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgi�

vare som sj�lv slutit kollektivavtal, om m�let g�ller

1. tvist om kollektivavtal eller annan arbetstvist som avses i lagen

(1976: 580) om medbest�mmande i arbetsli vet,

2. arbetstvist i �vrigt und er f�ruts�ttning att kollektivavtal g�ller mellan

parterna eller att enskild arbetstagare som ber�res av tvisten syssels�ttes i

arbete som avses med ko llektivavtal vilket arbetsgivaren �r bunden av.

Arbetsdomstolen �r beh�rig domstol enligt f�rs ta stycket �ven n�r kol�

lektivavtal tillf�lligt icke g �ller.

Gemensamt med arbetstvist enligt f�rsta eller andra stycket f�r handl�g�

gas �ven annan arbetstvist mellan samma elle r olika parter, om domstolen

med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter finner s�dan hand-

^ Senaste lydelse 1976:581.

1295

�

SFS 1977:530

l�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger, kan domstolen �ter s�rskilja

m�len.

2 � Annan arbetstvist �n som avses i 1 � skall upptagas och avg�ras av

tingsr�tt.

Talan som avses i 1 S och som f�res av arbetsgivare, som sj�lv slutit kol�

lektivavtal, eller av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation f�r egen del

f�r v�ckas vid tingsr�tt i st�llet f�r vid arbetsdomstolen. �r svaranden or�

ganisation, eller skulle enligt 4 kap. 5 � andra stycket organisation ha
st�mts in om tvisten hade v�ckts vid arbetsdomstolen, f�r det dock ske en�

bart med st�d a v s�dant avtal som anges i 10 kap. 16 � r�tteg�ngsbalken.

1 arbetstvist enligt f�rs ta eller andra stycket f�r arbetsgivaren s�kas vid

r�tten i den ort d�r arbetstagaren har sitt hemvist.

3 � Arbetsdomstolen �r �verr�tt i m�l som enligt 2 � upptagits vid tings�

r�tt och d�rifr�n fullf�ljes.

Att i arbetsdo mstolen talan i visst fall kan f�r as mot beslut, som medde�

lats av annan myndighet �n tingsr�tt, f�reskrives i 12 kap. 70 och 71 � �

jordabalken och i lagen (196 9; 93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid ar-

betskonflikt.

4 � Mot arbetsdomstolens dom eller beslut f�r talan ej f�ras.

1296

5 � Har talan v�ckts vid tingsr�tt av medlem i arbetsgivar- eller arbetsta�

garorganisation och kan organisationen enligt 1 � och 4 kap. 3 S f�ra denna

talan vid arbet sdomstolen, skall organisationen beredas tillf�lle att uppge

om den vill f�ra talan d�r. Detsamma g�ller n�r tvist om kollektivavtal

v�ckts vid tingsr�tt av den som har varit medlem i arbetsgivar- eller arbets�
tagarorganisation som slutit avtalet. F�rklarar d�rvid organisationen att

den vill f�ra talan vid arbets domstolen, skall m�let �verl�mnas dit.

Har i annat fall �n som avses i f�rs ta stycket m�l, som enligt 1 � sk all

upptagas och avg�ras av arbetsdomstolen, v�ckts vid tingsr�tt, skall det p�
yrkande av part �verl�mnas till arbetsdomstolen. Har m�let avgjorts av
tingsr�tt och d�rifr�n fullf�ljts till arbetsdom stolen, skall det p� yrkande av
part f�retagas till handl�ggning som om talan hade v�ckts d�r.

I fall som avs es i f�rsta eller andra stycket skall talan anses v�ckt vid ar�

betsdomstolen, n�r ans�kan om st�mning inkom till tingsr�t ten.

6 � Har talan v�ckts vid arbets domstolen av medlem i arb etsgivar- eller
arbetstagarorganisation, eller i tvist om kollektivavtal av den som varit

medlem i organisatio n som slutit avtalet, och f�rklarar ej organisationen

att den vill f�ra talan d �r enligt 1 � och 4 kap. 5 S, skall m�let p� yrkande
av part h�nvisas till tingsr�tt som �r beh�rig. Detsamma g�ller om ar bets�
domstolen i annat fall finner sig icke vara beh�rig enligt I � att pr�va talan
som h ar v�ckts d�r.

Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss tingsr�tt f�rklaras

icke vara beh�rig att upptaga m�l som ha r v�ckts vid tingsr�t ten, skall ar�

betsdomstolen p� yrkande av pari h�nvisa m�let till annan tingsr�tt som �r
beh�rig.

Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obeh�-

�

riga, skall arbetsdomstolen, om den finner n �gon av dem vara b eh�rig, p�

SFS 1977; 530

ans�kan av part h�nvisa m�let till den tingsr�tt, som bort upptaga m�let.
S�dan ans�kan skall g�ras inom en m�nad fr�n den dag d� det sist medde�

lade beslutet vann laga kraft.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om domstols bristande beh��

righet beror p� att m�let ej skall handl�ggas enligt denna lag.

7 � Finner hovr�tt eller h�gsta domstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen
skulle ha fullf�ljts till arb etsdomstolen, skall m�let �verl�mnas till den na

domstol.

Finner arbetsdomstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen skulle ha fullf�ljts

till hovr�tt, skall arbetsdomstolen �verl�mna m�let till vederb�rande hov�

r�tt.

8 � Mot beslut varigenom m�l �verl�mnats till arbetsdomstolen f�r talan

ej f�ras. Har annan domstol �n h�gsta domstolen �verl�mnat m�let, skall
arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara beh�rig, visa m�let �ter till
den domstol som �verl�mnat det.

3 kap. Arbetsdomstolens sammans�ttning m. m.

Arbetsdomstolen best�r av h�gst tre ordf�rande, h�gst tre vice ord�

f�rande samt sexton andra ledam�ter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och f�r ej vara omyndig eller i

konkurstillst�nd. Innan ledamot tar s�te i arbetsdomstolen, skall han ha

avlagt domared.

F�r annan ledamot �n ordf�rande skall finnas h�gst tre ers�ttare. Vad i

denna lag s� gs om ledamot g�ller �ven ers�ttare, om ej annat s�rskilt an�
ges.

Ledam�ter och ers�ttare f�rordnas av regeringen f�r tre �r.

2 � Ordf�rande, vice ordf�rande och tre andra ledam�ter utses bland

personer som ej kan anses f�retr�da arbetsgivar- eller arbetstagarintres-

sen.

Ordf�rande och vice ordf�rande skall vara lagkunniga och erfarna i do�

marv�rv.

De tre andra-ledam�terna skall ha s �rskild insikt i f�rh �llandena p� ar�

betsmarknaden.

Av �vriga tre tton ledam�ter utses

fyra efter f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen,
en efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet,
en efter f�rslag av Landstingsf�rbundet,

en s�som representant f�r staten som arbetsgivare,
fyra efter f�rslag av Landsorganisationen-i Sverige,

tv� efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation.

^ Senaste lydelse 1975:1294.

Senaste lydelse 1976:581.

1297

82-SFS 1977

�

SFS 1977:530

Vad i f�rsta s tycket s�gs om utseende av ledamot �ger motsvarande till-

l�mpning p� utseende av ers�ttare f�r s�dan ledamot. Av ers�ttarna f�rde
ledam�ter som utses efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation
skall dock tv� utses efter f�rslag av Centralorganisationen SACO/SR.

F�rslag till ledam�ter och ers�ttare skall upptaga minst dubbelt s�

m�nga personer som de som skall utses med ledning av f�rslaget. Har s�

dant f�rslag ej avgetts, f�rordnar regeringen �nd� ledam�ter och ers�ttare
till f�reskrivet antal.

4 � �r ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra, f�r vice ordf�rande intr�da i

ordf�randes st�lle. Ers�ttare f�r vice ordf�rande f�r dock intr�da i ordf��

randes st�lle endast vid handl�ggning som avses i 7 �.

�r annan ledamot �n ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra i visst m�l, intr�

der ledamot eller ers�ttare som utsetts p� motsvarande s�tt. D�rvid anses

ledam�ter som utsetts efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och

Landstingsf�rbundet samt ledamot som representerar staten som arbetsgi�
vare ha ut setts p� samma s�tt.

Kan ledamot eller ers�ttare ej tillkallas enligt andra stycket, f�r ordf��

randen i m�let kalla annan l�mplig person att tj�nstg�ra som tillf�llig ers�t�
tare.

5 � Ledamot har r�tt att bli entledigad, om s�rskilda omst�ndigheter f�r�

anleder det. Avs�gelse av uppdraget pr�vas av regeringen. Avg�r ledamot,
f�rordnar regeringen annan f�r �terstoden av den tid, f�r vilken ledamoten

varit utsedd. D�rvid �ger best�mmelserna i 2 och 3 �� motsvarande till-
l�mpning.

Ledamot som avg�tt �r skyldig att deltaga i fortsatt behandling av m�l, i

vars handl�ggning han f�rut har deltagit.

1298

6 � Arbetsdomstolen �r domf�r med ordf�rande samt h�gst sex och l�gst

fyra andra ledam�ter. Av de ledam�ter som avses i 2 � del tager h�gst tre

och l�gst e n. Av de ledam �ter som avses i 3 � deltager h�gst fyra och l�gst

tv�, lika m�nga f�r vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen �r �ven domf�r med ordf�rande samt en ledamot f�r

vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

1. vid huvudf�rhandling i m �l som sa knar betydelse f�r ledning av r�tts�

till�mpningen och �ven i �vrigt �r av enklare beskaffenhet,

2. vid avg�ran de av m�l utan huvudf�rhandling,

3. vid annan handl�ggning som ej sker vid huvudf�rh andling.

Vill n�gon ledamot vid handl�ggning enligt andra stycket att m�l skall

avg�ras eller viss fr�ga pr�vas av domstolen i den sammans�ttnin g som f�-
reskrives i f�rsta s tycket, g�ller hans mening som domstolens beslut.

7 � Ordf�rande f�r ensam p� arbetsdomstolens v�gnar f�retaga f�rbere�
dande �tg�rd samt meddela beslut om avskrivning av m�l.

Under f�rberedelse som avses i 4 kap. 9 � f�r o rdf�randen �ven

1. pr�va yrkande om kvarstad eller skingringsf�rbud,

2. meddela beslut om avvisande av m�l, om del �r uppenbart att r�ttc-

g�ngshinder f�religger.

�

3. meddela tredskodom.

SFS 1977: 530

4. meddela dom �ver yrkande som har medgivits eller eftergivits,

5. stadf�sta f�rlikning.

8 � Handl�ggning som avses i 7 � f�rsta stycket kan enligt ordf�randes

uppdrag ocks� ombes�rjas av annan lagfaren tj�nsteman vid d omstolen,
vilken f�rordnats d�rtill av domstolen.

9 � Finner arbetsdomstolen vid �verl�ggning till dom elle r beslut den r�
dande meningen avvika fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolkning som den se�

nast antagit, kan domstolen i d en samrnans�ttning som f�reskrives i 6 �

f�rsta stycket f�rordna att m�let eller viss i m�let uppkommen r�ttsfr�ga

skall avg�ras av domstolen i dess helhet.

N�r m�l eller viss d�ri uppkommen fr�ga avg�res av arbetsdomstolen i

dess helhet, skall alla ledam�ter eller ers�ttare f�r dem deltaga i avg�ran�
det. Av de ledam�ter eller ers�ttare som har utsetts efter f�rslag av Svens�

ka kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet deltager dock endast en.

Avg�rande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudf�rhandling.

10 � N�rmare best�mmelser om arbetsdomstolens organisation och

verksamhet meddelas av regeringen.

4 kap. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen

Allm�nna best�mmelser

1 � Arbetsdomstolen skall sammantr�da p� den ort d�r domstolen har

sitt s�te. Sammantr�de kan �ven h�llas p� annan ort, om det av s�rskilda
sk�l �r p�kallat. Sammantr�de skall h�llas s� ofta det beh�vs f�r arbetet.

2 � Omr�stning till dom eller beslut sker i den ordning som arbetsdom�
stolen best�mmer.

3 � Dom f�r grundas endast p� vad som f�rekommit vid huvudf�rhand�

ling inf�r arbetsdomstolen och vad handlingarna i m�let inneh�ller. Avg��

res m�l utan huvudf�rhandling, grundas domen p� vad handlingarna inne�

h�ller och vad som eljest har f�rekommit i m �let.

Dom skall meddelas s� snart det kan ske. Den skall underskrivas av dem

som deltagit i avg �randet. Avskrift av domen skall uts�ndas till partema
samma dag som domen meddelas.

Vad som i f� rsta och andra styckena f�reskrivits om dom �ger motsva�

rande till�mpning p� slu tligt beslut.

4 � I protokoll �ver huvudf�rhandling beh�ver ej antecknas utsaga av

part under sanningsf�rs�kran eller utsaga av vittne eller sakkunnig.

R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol

5 �' I tvist om kollektivavtal kan organisation, som slutit avtalet, v�cka

� Senaste lydelse 1976: 581.

1299

f "r

."-'"i-

�

SFS 1977:530

och utf�ra talan vid arbetsdomstolen f�r den som �r eller har varit medlem

i organ isationen. I a nnan arbetstvist som anges i 2 kap. 1 � kan arbetsgi-
var- eller arbetstagarorganisation som avses i 6 � lagen (1976:580) om
medbest�mmande i arbetslivet v�cka och utf�ra talan vid arbetsdomstolen

f�r medlem i organis ationen. Vad som finns f�reskrivet om part betr�ffan�
de j�vsf�rh�llande, personlig inst�llelse, h�rande under sanningsf�rs�kran

och andra fr�gor som r�r bevisningen skall �ven g�lla den f�r vilken orga�

nisationen f�r talan.

Vill n�gon f�r a talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller f�rutvaran�

de medlem i organisation som avses i f�rs ta stycket, skall i motsvarande
fall som anges d�r �ven organisationen inst�mmas. Organisationen kan

d�rvid svara p� medpartens v�gnar, om denne ej sj�lv utf�r sin talan.

Vad som i denna paragraf s�gs om organisation g�ller �ven om sam�

manslutning av flera s�dana organisationer. Med medlem avses d�rvid s�
v�l de anslutna organisationerna som deras medlemmar.

6 � Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall f�rpliktas att
fullg�ra eller underl�ta n�got, skall avvisas om det ej �r av avsev�rd bety�

delse f�r k�randen eller den f�r vilken organisation f�r talan att s�dan fast-
st�llelsetalan pr�vas.

1300

7 � Talan f�r ej upptagas till pr�vning av arbetsdomstolen f�rr�n f�r�

handling, som kan p�kallas enligt lagen (1976: 580) om medbes t�mmande i

arbetslivet eller som anges i kolle ktivavtal, har �gt rum r�rande tvistefr�
gan.

F�rsta stycket g�ller icke talan enligt 31 � f�rsta eller tredje stycket la�

gen (1976: 580) om medbest�mmande i arbetslivet och ej heller tvist huru�

vida strids�tg�rd vidtagits i str id mot lag ell er kollektivavtal eller tvist om
p�f�ljd f�r s�dan �tg�rd. Har i fall so m avses i 43 � lagen (1976: 580) om
medbest�mmande i arbetslivet �verl�ggningsskyldighet ej fullgjorts, f�r ar�
betsdomstolen dock ej pr�va tvisten f�rr�n s� skett.

Utan hinder av f�rsta och andra styckena f�r talan upptagas till pr�v�

ning, om i m�let framst�lles yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess

lagakraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let. Sedan s�dant yrkande

pr�vats, skall m�let f�rklaras vilande i avbidan p� att f�rhandling eller

�verl�ggning r�rande tvistefr�gan enligt f�rsta eller andra stycket slut�
f�rts. Innan s�dan f�rhandling eller �verl�ggning slutf�rts f�r m�let icke
slutligt p r�vas.

Har f�rhandling eller �verl�ggning som avses i f�rsta eller andra stycket

ej �gt rum, f�r talan �nd� upptagas till pr�vning, om mot f�rhandlingen el�

ler �verl�ggningen f�releg at hinder, som icke berott av k�randen.

8 � Den som vill v�cka talan vid a rbetsdomstolen skall hos domstolen
g�ra skriftlig ans�kan om st�mning p� motparten.

I st�mningsans�kan skall k�randen uppge vad han yrkar samt de om�

st�ndigheter som han �beropar till st�d f�r yrkandet. K�randen skall �ven

uppge d e skriftliga bevis som han �b eropar. Av ans�kan skall framg� de

omst�ndigheter som g�r domstolen beh�rig. Ans�kan b�r �tf�ljas av de
skriftliga bevis som k�randen innehar. Ans�kan skall vara undertecknad
av k�randen eller hans ombud.

�

F�rekommer ej anledning att avvisa ans�kan, skall domstolen utf�rda

SFS 1977:530

st�mning p� svaranden att svara p� k�rom�let.

9 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum. Arbetsdom�
stolen best�mmer efter omst�ndigheterna i vilken m�n f�rberedelsen skall

vara muntlig eller skriftlig.

Till muntlig f�rberedelse skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att

infinna sig personligen, om det kan antagas att f�rberedelsen d�rigenom

fr�mjas. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite.

Uteblir b�da partema eller en av dem fr�n sammantr�de f�r muntlig f�r�

beredelse g�ller vad som f�reskrives i 44 kap. 1 och 2 �� r�tteg�ngsbalken.

Finner domstolen med h�nsyn till tvistens art eller andra omst�ndigheter i
m�let att yrkande om tredskodom ej b�r bifallas, skall domstolen p� den
tillst�deskomne partens yrkande i st�ll et vidtaga �tg�rder f�r fortsatt f�r�
beredelse, om detta kan antagas vara till gagn f�r utredningen, eller uts�tta

m�let till huvudf�rhandling. Framst�lles ej s�dant yrkande av parten, skall
m�let avskrivas. Erinran om att m�let kan avg�ras genom tredskodom

skall intagas i kallelsen till sammantr�det, om domstolen finner att s�dan

p�f�ljd f�r utevaro kan komma i fr�ga.

Underl�ter svaranden vid skriftlig f�rberedelse att inkomma med svaro�

m�l, uts�ttes m�let till huvudf�rhandling, om icke fortsatt f�rberedelse kan

antagas vara till gagn f�r m�lets utredning.

10 � Sedan f�rberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga m�

let til l avg�rande s� snart det kan ske.

M�l avg�res efter huvudf�rhandling. Domstolen f�r dock avskriva eller

avvisa m�l, meddela tredskodom och dom �ver yrkande, som medgivits el�

ler eftergivits, samt stadf�sta f�rlikning utan att h�lla huvudf�rhandling.

Domstolen f�r �ven i annat fall �n som avses i andra stycket f�retaga m�l

till avg�rande utan huvudf�rhandling, om part beg�r det och domstolen
med h�nsyn till tv istens art och �vriga omst�ndigheter finner det l�mpligt.

Mot parts bestridande f�r m�l dock icke utan synnerliga sk�l avg�ras i den�

na ordning.

11 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas

att infinna sig per sonligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utredningen. Skall

personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite.

Uteblir b�da parterna eller en av dem fr�n sammantr�de f�r huvudf�r�

handling g�ller vad som f �reskrives i 44 kap. 1 � och 2 � f�rs ta stycket r�t�
teg�ngsbalken. Finner domstolen med h�nsyn till tvistens art eller andra

omst�ndigheter i m�let att yrkande om tredskodom ej b�r bifallas, skall
domstolen p� den tillst�deskomne partens yrkande i st�llet f�retaga m�let
till f�rhandli ng och avg�rande. Framst�lles ej s�dant yrkande skall m�let
avskrivas.

Kallelse till huvudf�rhandling skall inneh�lla erinran om att m�let utan

hinder av parts utevaro kan p� yrkande av motparten f�retagas till f�r�
handling och avg�rande. Erinran om att m�let kan avg�ras genom tredsko�

dom skall intagas i kallelsen, om domstolen finner att s�dan p�f�ljd f�r ute�

varo kan komma i fr�ga.

1301

�

SFS 1977:530

Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen forts�ttas

snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anledning av s�
dant uppskov.

R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fi�lf�ljdsinstans

12 � Talan mot tingsr�tts dom eller beslut fullf�ljes i arbetsdomstolen ge�

nom vad eller besv�r enligt vad som f�reskrives i 49 kap. r�t�eg�ngsbal-
ken. Talan skall fullf�ljas p� s�tt och inom tid som anges i 50 kap. 1 och
2 �� eller 52 kap. 1 � r�tteg�ng sbalken.

13 � I fullf�ljdsinlagan skall uppges det avg�rande mot vilket talan full�

f�ljes, den �ndring h�ri som yrkas samt grunderna f�r den fullf�ljda talan.

Uppgift skall �ven l� mnas om de bevis som �beropas till st�d f�r denna ta�

lan och vad som skall styrkas med vaije s�rskilt bevis. Skriftligt bevis som
ej tidigare f�rebragts skall inges samtidigt med fullf�ljdsinlagan. Inlagan
skall vara undertecknad av den som fullf�ljer talan eller av hans ombud.

I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadek�randen i inlag an �ven uppge

om han vill att f�rn yat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall �ga

rum eller att f�rnyad syn skall h�llas.

14 � Avvisas ej den fullf�ljda talan, f�rordnar arbetsdomstolen om de �t�

g�rder som beh�vs f�r m�lets beredande.

I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadesvaranden f�rel�ggas att in�

komma med skriftligt genm�le. 1 m�l som fullf�ljes genom besv�r skall
motparten, om anledning finns att h�ra honom �ver besv�ren, f�rel�ggas

att inkomma med skriftlig f�rklaring. Utan att motparten l�mnats tillf�lle
att f�rklara sig f�r �ndring ej g�ras i tings r�ttens beslut, s�vitt ang�r hans

r�tt.

Har tingsr�tten avslagit yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess la-

gakraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let, kan arbetsdomstolen

omedelbart meddela s�dant f�rordnande att g�lla till des s annorlunda f�r�

ordnas. Har tingsr�tten bifallit yrkande som nu sagts, kan arbetsdomstolen

omedelbart f�rordna att tingsr�ttens f�rordnande ej l�ngre skall g�lla.

15 � Sedan m�lets beredande avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga

m�let till avg� rande s� snart det kan ske.

M�l som fullf�ljes genom vad f�r f�retagas till avg�rande utan huvudf�r�

handling, om ej muntlig bevisning skall f�rebringas eller eljest s�rskilda

sk�l f�ranleder annat.

M�l som fullf�ljes genom besv�r f�retages till avg�rande utan huvudf�r�

handling.

16 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas

att infinna sig personligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utredningen. Skall

personlig inst�llelse ske, kan arbetsdomstolen f�rel�gga v ite.

Uteblir vadek�randen fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, �r hans

vadetalan f�rfallen. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�-

1302

det. F�rklaras vadek�randens talan ha f�rfallit, kan han hos arbetsdomsto-

�

len g�ra ans�kan om m�lets �terupptagande enligt vad som f�reskrives i 50

SFS 1977: 530

kap. 20 � r�tteg�ngsbalken.

Uteblir vadesvaranden fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, f�reta�

ges m�let till f�rhandling och avg�rande utan hinder av hans utevaro, om
hans n�rvaro ej �r av betydelse f�r m�lets handl�ggning eller utredning.

Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�det.

Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen forts�ttas

snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anledn ing av s�
dant uppskov.

5 kap. �vriga best�mmelser

1 � Vad som f�reskrives i 4 k ap. 7 � � ger motsvarande till�mpning i ar-

betstvist som med st�d av 2 kap. 2 � v �ckes vid tingsr�tt.

F�rekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra �n parter�

na i m�let, har betydelse f�r pr�vningen av tvisten i m�l et, skall de parter

som slutit kollektivavtalet beredas tillf�lle att yttra sig i m� let.

2 � I m� l som handl�gges enligt denna lag kan f�rordnas att vardera par�

ten skall b �ra sin r �tteg�ngskostnad, om den part som f�rlorat m�let hade

sk�lig anledning at t f� tvisten pr�vad. Inneh�ller annan lag �n r�tteg�ngs�

balken best�mmelse som avviker fr�n vad nu s agts, till�mpas dock den be�
st�mmelsen.

Kostnad f�r s�dan f�rhandling eller �verl�ggning som avses i 4 kap . 7 �

och grundas p� lagen (1976 : 580) om me dbest�mmande i arbetslivet eller p�

kollektivavtal ers�ttes ej som r�tteg�ngskostnad.

Skyldighet f�r flera medparter att ers�tta r�tteg�ngskostnad i m�l , som

upptagits av arbetsdomstolen som f�rsta domstol, skall f�rdelas mellan
dem ef ter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till d eras f�rh�llande till sak en
och r�tteg�ngen.

3 � I allt varom i denna lag ej �r s�rskilt f�reskrivet g�ller i till�mpliga de�

lar vad som i r�tteg�ngsbalken eller annan f�rfattning �r f�reskrivet om

r�tteg�ngen i t vistem�l, vari f�rlikning om saken �r till�ten. D�rvid skall
betr�ffande r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol till�mpas
vad som �r f �reskrivet om r�tteg�ngen i tingsr �tt. I fr�ga om r�tteg�ngen i

arbetsdomstolen som fullf�ljdsinstans till�mpas vad som �r f�reskrivet om

r�tteg�ngen i hovr �tt.

Utan hinder av f�rsta stycket skall lagen (1974: 8) om r�tteg�ngen i tvis�

tem�l om mindre v�rden icke till�mpas i m�l som upptagits av arbetsdom�
stolen som f�rsta domstol.

1. Denna lag� tr�der i kr aft den 1 ju li 1974, d� lagen (1928:254) om ar�

betsdomstol skall upph�ra att g�lla.

2. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som ersatts genom best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya be�
st�mmelsen.

"1974:371.

1303

�

SFS 1977: 530

3. I fr�ga om m�l som inkommit till tingsr�tt eller arbetsdomstolen f�re

lagens ikrafttr�dande till�mpas alltj�mt �ldre best�mmelser. Vad som i

denna lag f�reskrives om arbetsdomstolens sammans�ttning skall dock till-
l�mpas i s� dant m�l, om icke huvudf�rhandling p�b�rjats i m�let f�re la�

gens ikrafttr�dande.

4. Har staten eller arbetsgivare som avses i 1 � kommunaltj �nstemanna-

lagen (1965:275) f�re lagens ikrafttr�dande meddelat beslut ang�ende ar�

betstagares arbets- eller anst�llningsvillkor och har arbetstagaren r�tt att
anf�ra besv�r mot beslutet, f�r talan ej f�ras enligt denna lag med anled�
ning av b eslutet.

Denna lag^ tr�der i k raft den 1 januari 1977.

1 kap. 2 � andra stycket i dess �ldre lydelse skall tills vidare till�mpas p�

m�l som d�r s�gs, n�r tvisten r�r fr�ga som f�r regleras i avtal men �r regle�

rad i an nan f�rfattning �n lag.

Avser tvist omst�ndighet som intr�ffat f�re lagens ikrafttr�dande, till�m�

pas 4 kap. 7 � f�rsta stycket i dess �ldre lydelse. Har �verl�ggning som d�r

s�gs icke �gt rum f�re ikrafttr�dandet, skall i st�ll et till�mpas vad som i
den nya lagen �r f�reskrivet om f�rhandling.

Denna lag� tr�der i kraft den 1 juli 1977. I fr�ga om m�l som har inkom�

mit till ting sr�tt eUer arbetsdomstolen f�re ikrafttr�dandet till�mpas dock

alltj�mt 2 kap. 1, 2 och 5-7 �� i sin �ldre ly delse.

P� reg eringens v�gnar

PER AHLMARK

Olof Bergqvist
(Arbetsmarknadsdepartementet)

'' 1976:581.

� 1977:530.

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1977:530

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se