SFS 1972:429

Start / Processrätt / Lag (1996:1620) om offentligt biträde / SFS 1972:429

720429.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> R�ttshj�lpslag; SFS 1972:429 given Stockholms slott den 26 maj 1972. Utkom fr�n trycket i den 30 jun i 1972 c k V i GUSTAF ADOLF, medOudsn�de, Sveriges, G�tes i och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- [ dagenS funnit gott f�rordna som f�ljer. Inledande best�mmelser 1 � R�ttshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6 34 ��), r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l f3540 ��) och r�dgivning (41-43 ��). 2 � R�ttshj�lp l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokatbyr� eller, i fall som anges i lagen, av annan. Chef f�r allm�n advokatbyr� skall vara advokat. 3 � F�r handl�ggning av �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lpsn�mn� der. Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av Konungen. R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av en centralmyndighet. Central� myndighet �r den myndighet som Konungen best�mmer. 4 � R�ttshj�lpsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren och erfaren i domarv�rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara inom n�mndens verksamhetsomr�de verksamma advokater, en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. De tv� �vriga skall vara svenska medborgare, myndiga och bosatta inom n�mndens verksamhetsomr�de. Ordf�rande i r�ttshj�lpsn�mnd f�rordnas av Konungen. Centralmyn� digheten utser �vriga ledam�ter. Av dessa utses den ledamot som skall vara enskilt verksam advokat efter f�rslag av Sveriges advokatsamfund och de ledam�ter som ej skall vara advokater efter f�rslag av landsting i l�n inom r�ttshj�lpsn�mndens verksamhetsomr�de. Ing�r i verksamhets� omr�det kommun, som ej tillh�r landstingskommun, l�mnas f�rslag �ven av fullm�ktige i kom munen. F�r ledamot skall finnas ers�ttare. Best�mmelserna om ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. 1 Prop. 1972: 4, JuU 12, rskr 205. 949 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972; 429 5 � R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och de tv� leda� m�ter som ej �r advokater. �r �rende av principiell betydelse elle r an� nars av s�rskild vikt eller finnes i annat fall p� grund av �rendets be� skaffenhet deltagande av de b�da ledam�ter som �r advokater p�kallat, skall samtliga ledam�ter deltaga. R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall dock s�ga sin mening f�rst. I den utstr�ckning Konungen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�tts� hj�lpsn�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende. Tj�nstemannen skall vara lagfaren och ha erfarenhet av domstols- eller advokatverksamhet. Allm�n r�ttshj�lp Till�mpningsomr�det 6 � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �ver� stiger ett gr�nsbelopp som motsvarar �tta g�nger det enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring best�mda basbeloppet f�r oktober �ret innan r�ttshj�lp beg�res. Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till annans underh�ll, �kas gr�nsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp f�r var och en till vilkens under h�ll han s�lunda bidrager. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. 7 � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt. Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till d�dsboet. 8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej l�mnas 1. i angel�genhet som ej pr�vas eller p� annat s�tt behandlas i landet, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, 2. den som ej �r bosatt i landet, om han ej �r svensk medborgare eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp, 3. n�ringsidkare i angel�genhet som har samband med hans n�rings� verksamhet, om ej s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till hans ekonomiska f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet, 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �ver� l�telsen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�v� ning av beg�ran om r�ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, 950 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6. den som ej har befogat intress e av att f� sin sak behandlad. SFS 1972: 429 I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan Konungen f�rordna att allm�n r�tts� hj�lp ej skall l�mnas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan Konungen f�rordna att medborgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara likst�lld med svensk medborgare. F�rm�ner 9 � Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Best�mmelser om att den r�tts� s�kande har att sj�lv helt eller delvis b etala kostnad f�r r�ttshj�lp finns i 16 � an dra stycket och 27 � f�rsta stycket andra punkten. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kan� des r�tt, 2. bevisning vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbetsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n och som ej �r f�rvaltnings�rende eller av beskaffenhet att kunna komma under f�r� valtningsmyndighets pr�vning, 3. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas, i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan under� s�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller faderskapet till barn utom �ktenskap, 4. avgift som enligt expeditionskung�relsen (1964: 618) utg�r f�r an� s�kan och expedition vid domstol som anges i 2, d ock ej i f r�ga om s� dan r�ttens expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran om icke expeditionen beg�res innan tiden f�r fullf�ljd av talan g�tt till �nda, samt avgift som utg�r enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971: 1027), 5. kung�relse i m�l eller �rende vid domstol som anges i 2, 6. vad av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning till tolk eller stenograf eller i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958: 642) ang�ende blodunder� s�kning m. m. i m�l om �ktenskaplig b�rd eller vid utredning av fader� skapet till barn utom �ktenskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�tts� s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�ran� de �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller faderskapet till barn utom �kten skap. 10 � Skall den r�ttss�kande st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvar� stad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning enligt r�tteg�ngsbalken eller uts�kningslagen (1877: 31 s. 1), f�r r�ttshj�lpsn�mnden, om den beviljat allm�n r�ttshj�lp, utf�rda ansvarsf�rbindelse p� statens v�gnar. 951 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 429 F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet enligt 41 eller 42 � uts�kningslagen, om r�ttshj�lpsn�mnden beviljat allm�n r�ttshj�lp i verkst�llighets�rendet. F�ranleder ansvarsf�rbindelsen utgift f�r staten, anses utgiften s�som kostnad f�r r�ttshj�lpen. Kostnadsbidrag 11 � Den r�ttss�kande skall bidraga till kostnaderna f�r allm�n r�tts� hj�lp enligt vad som s�gs i 1215 ��. 12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�ns� belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket, utg�r kostnadsbidraget en etthundratjugofemtedel av basbelop� pet, j�mnad till n�rmast l�gre tiotal kronor. Bidraget f�r neds�ttas eller efterges, om s�rskilda sk�l f�religger. �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibe� loppet f�r kostnadsbidraget en tjugondel av den del av den r�ttss�kandes inkomst som �verstiger tre men ej fem g�nger basbeloppet, en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fem men ej sex g�nger basbeloppet, en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju g�nger basbeloppet, h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger bas� beloppet. Vid till�mpning av andra stycket iakttages att maximibeloppet j�mnas till n�rmast l�gre tiotal kronor och att l�gsta kostnadsbidrag utg�r en etthundratjugofemtedel av basbeloppet, j�mnad till n�rmats l�gre tiotal kronor. 13 � Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till annans un� derh�ll, �kas gr�nsbelopp enligt 12 � f�rsta eller andra stycket med vad som motsvarar h�lften av d�r angivet basbelopp f�r var och en till vil� kens underh�ll han s�lunda bidrager. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. 14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h�nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt belopp. 15 � Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 � v�sentlig f�r �ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maxi� mibeloppet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i kostnadsbidrag. ^ 952 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Allm�n r�t tshj�lp utan beslut av r�t tshj�lpsn�mnden SFS 1972: 429 16 � Anlitar den r�ttss�kande advokat eller bitr�dande jurist p� ad� vokatbyr� f�r, s� l�nge kostnaderna f�r r�ttshj�lpen ej �verstiger maxi� mibeloppet f�r den r�ttss�kandes kostnadsbidrag, allm�n r�ttshj�lp l�m� nas utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Vad som sagts nu g�ller ej fall som avses i 7 � f�rsta stycket. Skyldigheten att utge kostnadsbidrag fullg�res genom att den r�tts� s�kande till bitr�det betalar dennes ers�ttning och svarar f�r �vriga kostnader f�r r�ttshj�lpen. 17 � Ers�ttning till bitr�de samt f�r bevisning och annan utredning skall i fall som avses i 16 � best�mmas som om kostnaden skolat utg� av allm�nna medel enligt denna lag. I m�l e ller �rende vid domstol som anges i 9 � andra stycket 2 fast� st�lles ers�ttningen till bitr�det av domstolen. I annat fall fastst�lles bitr�desers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mnden, om den r�ttss�kande eller bitr�det beg�r det eller r�ttshj�lpsn�mnden sj�lvmant upptager ers�tt� ningsfr�gan till pr�vning. Allm�n r�ttshj�lp efter beslut av r�ttshj�lpsn�mnden 18 � Beslut om allm�n r�ttshj�lp f�r av r�ttshj�lpsn�mnden medde� las efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som Konungen best�mmer. Ans�kan om allm�n r�ttshj�lp upptages av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de s�kanden �r bosatt eller, om s�kanden �r d�dsbo, den avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i landet eller d�dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages ans�kan av den r�ttshj�lpsn�mnd som Konungen best�mmer. Ans�kan f�r upptagas av annan r�ttshj�lpsn�mnd �n som f�ljer av andra stycket, om n�mnden finner s�rskilda sk�l f�religga. 19 � Bifalles ans�kan om allm�n r�ttshj�lp, fastst�ller r�ttshj�lps� n�mnden samtidigt det f�r s�kanden g�llande maximibeloppet. Kan s�kanden ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nstest�llning eller annars l�mnar honom bist�nd beh�rigen tillvarataga sin r�tt, f�r r�ttshj�lps� n�mnden p� s�kandens beg�ran f�rordna bitr�de. 20 � Sedan beslut meddelats om allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostnader av allm�nna medel. Har allm�n r�ttshj�lp l�mnats enligt 16 � f�rsta stycket, utg�r bitr�desers�ttningen �ven f�r denna del av uppdraget av allm�nna medel. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet f �r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som be� viljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. 21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit 953 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972:429 n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. F�rordnande som bitr�de f�r av r�ttshj�lpsn�mnden �terkallas, om sk�l f�religger till det. Bitr�de f�r ej s�tta annan i sitt st�lle utan r�ttshj�lpsn�mndens med� givande. 22 � Bitr�de har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Konungen eller, efter Konungens bemyn� digande, centralmyndigheten fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning. Har bitr�de genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande. Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol, som anges i 9 � andra stycket 2, av domstolen. Bitr�desers�ttning i annat fall fastst�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin hu� vudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevisning i m�l eller �rende vid domstol som anges i 9 � andra stycket 2 med sk�ligt be lopp enligt domstolens best�mmande. j 25 � I angel�genhet, som ej handl�gges vid domstol som anges i 9 � andra stycket 2, beslutar bitr�de om utredning. Har bitr�de ej f�rord� nats, beslutar r�ttshj�lpsn�mnden. Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som Konungen meddelar. Ers�ttningen best�mmes av r�ttshj�lpsn�mnden. 26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 3 utg�r enligt best�m� melser som Konungen meddelar. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes av den myndighet inf�r vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller faderskapet till barn utom �ktenskap best�mmes ers�ttningen av domstolen. 27 � Har bitr�de f�rordnats, betalas kostnadsbidrag till bitr�det intill det enligt 19 � fastst�llda maximibeloppet. Vad som sagts nu g�ller ej i den m�n skyldigheten att utge s�dant bidrag redan fullgjorts en� ligt 16 � andra stycket. Fr�n ers�ttning enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�kande �r skyldig att utge som kostnadsbidrag till bitr�det. Understiger ers�ttning� en det bidrag som skall avr�knas, svarar bitr�det mot statsverket f�r mellanskillnaden och har att inbetala denna. Har bitr�de ej f�rordnats, skall kostnadsbidraget erl�ggas till r�tts� hj�lpsn�mnden. 954 Cl ( Ci; � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "28 � Har sedan beslut om allm�n r�ttshj�lp meddelats maximibelop- SFS 1972: 429 pet blivit h �jt, skall det bidrag som kan f�ranledas av h�jningen erl�g� gas till r�ttshj�lpsn�mnden, 29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare f�r honom genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, f�r vid fastst�llande enligt 30 � av det slutliga kost� nadsbidraget maximibeloppet �verskridas efter vad som �r sk�ligt. 30 � Sedan den r�ttsliga angel�genheten slutf�rts eller r�ttshj�lpen p� annat s�tt upph�rt, skall r�ttshj�lpsn�mnden fastst�lla slutligt kostnads� bidrag och g�ra avr�kning med den som haft r�ttshj�lp. 31 � I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende vid domstol som anges i 9 � andra stycket 2 �ger best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r r�tts� hj�lpen. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kost� nader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till statsverket. Vinner makar efter gemensam ans�kan boskillnad, hemskillnad eller �ktenskapsskillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten, om det ej med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obilligt, �l�gga andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�tts- !3 hj�lpen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betal- ningsskyldighet �l�ggas mot statsverket f�r dessa kostnader i deras hel� het eller till vis s kvotdel u tan angivande av best�mt belopp. 32 � N�r m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�res, skall beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttning till statsverket en� ligt 31 �. Is: 33 � Ers�ttning som motpart eller annan enligt 31 � betalat till stats - verket f� r kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp skall utges till den som er- , h�llit r �ttshj�lpen i den m�n ers�ttningen �verstiger kostnaderna mins- (.1. kade med vad som erlag ts i kostnadsbidrag, Jr-r" " 34 � R�ttshj�lpsn�mnden skall f�rordna att r�ttshj�lpen skall upph�ra om 0 1. kostnadsbidrag ej erl�gges enligt 27 eller 28 �, 2. s�kanden l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha bevil- " jats om riktig uppgift l�mnats, , 3. s�kanden upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig ; uppgift, som var it �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�gt slut� ligt kostnadsbidrag, l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin sak " -j^hehandlad, eller " "<' 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att s�kanden j l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj�lp. 955 \ ! " f , � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 429 I fall som avses i f�rsta stycket 3 eller 4 skall f�rordnande ej med� delas, om det �r uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r. Meddelas f�rordnande om allm�n r�ttshj�lps upph�rande, skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. I fall som avses i f�rsta stycket 1 och 4 skall hans ansvar dock ej �verstiga maximibe� loppet, om ej annat f�ljer av 29 �. R�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l 35 � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser. 36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � f�r beviljas til ltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett gr�ns� belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. �r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. 37 � I fr�ga om f�rm�ner vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 24, 20 � f�rsta stycket samt 24 och 26 �� motsvarande till- l�mpning. 38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad eller annan att till statsverket �terbetala kostnad som enligt r�ttens be� slut utg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r r�ttshj�lp enligt 36 �. I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946: 804) om inf�rande av nya r�tteg�ngsbalken g�ller vad d�r �r f�reskrivet. 39 � Beslut om r�ttshj�lp enligt 36 � meddelas p� ans�kan av den tilltalade. S�dant beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r an- h�ngigt. Har r�tten skilt saken fr�n sig f� r den, till dess ta lan fullf�ljts av den tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre r�tt. 40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig samt inne� h�lla uppgifter i de h�nseenden som Konungen best�mmer. Om s�r� skilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras muntligen. R�dgivning 41 � Med r�dgivning f�rst�s i denna lag kortare r�dgivning och d�r� med j�mf�rlig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet. Som r�dgivning skall dock ej anses �tg�rd i angel�genhe t som avses i 8 � f�rsta stycket 5 eller som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra stycket. 956 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 � R�dgivning sker mot en avgift som motsvarar en etthundra- SFS 1972; 429 tjugofemtedel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket, j�mnad till n�rm ast l�gre tiotal kronor. Avgiften f�r neds�ttas eller efterges, om s�rskilda sk�l f�religger. F�r vad som nedsatts eller eftergivits utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som meddelat r�dgivning. L�mnas efter r�dgivning allm�n r�ttshj�lp, skall kostnaden f�r r�d� givningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Den r�ttss�kande f �r d�rvid r�kna sig erlagd r�dgivningsavgift till godo s� som betalning p� kostnadsbidrag. 43 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr� utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Beslut om neds�ttning eller eftergift av r�dgivningsavgift meddelas av bitr�det. GUSTAF ADOLF LENNART G EIJER (L. S.) (Justitiedepartementet) ^57 B S�rskilda best�mmelser 44 � Mot r�ttshj�lpsn�mnds eller annan f�rvaltningsmyndighets be� slut enligt denna lag f�res talan hos centralmyndigheten genom besv�r. Mot centralmyndighetens beslut i anledning av besv�r f�r talan ej f�ras. rj I fr�ga om talan mot allm�n domstols, krigsr�tts eller f�rvaltnings- i' ^ domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad som i allm�nhet g�ller om talan mot s� dan domstols beslut. s': ! ii ^; ! 45 � Den som, i f irma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej ; ut�vas vid advokatbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p� s�tt som �r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�ttshj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� d�- p mes till b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller an� nars, i yrkesm�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen all� m�n advokatbyr� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�rv�xling d�rmed. f "Vv ^1. ii i' t t! Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1973, d� lagen (1919: 367) om fri r�tteg�ng upph�r att g�lla. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning best�mmelse som avser fri r�tteg�ng, skall den i st�llet g�lla r�ttshj�lp som beviljats av r�tts� hj�lpsn�mnden. Har ans�kan om fri r�tteg�ng gjorts f�re den nya lagens ikrafttr�- ' dande, �ger �ldre best�mmelser fortfarande till�mpning. / Det alla som vederb�r hava sig h �rsamligen att efterr�tta. Till ytter- i, mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt K kungl. sigill bekr�fta l�tit. t ( Stockholms slott den 26 maj 1972. r i h, C � </div> </div>

R�ttshj�lpslag;

SFS 1972:429

given Stockholms slott den 26 maj 1972.

Utkom fr�n trycket

den 30 jun i 1972

V i GUSTAF ADOLF, medOudsn�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-

[

dagenS funnit gott f�rordna som f�ljer.

Inledande best�mmelser

1 � R�ttshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6

34 ��), r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l f3540 ��) och r�dgivning

(41-43 ��).

2 � R�ttshj�lp l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n

eller enskild advokatbyr� eller, i fall som anges i lagen, av annan.

Chef f�r allm�n advokatbyr� skall vara advokat.

3 � F�r handl�ggning av �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lpsn�mn�

der. Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av Konungen.

R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av en centralmyndighet. Central�

myndighet �r den myndighet som Konungen best�mmer.

4 � R�ttshj�lpsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren

och erfaren i domarv�rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall

tv� vara inom n�mndens verksamhetsomr�de verksamma advokater, en
anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. De tv� �vriga

skall vara svenska medborgare, myndiga och bosatta inom n�mndens

verksamhetsomr�de.

Ordf�rande i r�ttshj�lpsn�mnd f�rordnas av Konungen. Centralmyn�

digheten utser �vriga ledam�ter. Av dessa utses den ledamot som skall
vara enskilt verksam advokat efter f�rslag av Sveriges advokatsamfund

och de ledam�ter som ej skall vara advokater efter f�rslag av landsting i
l�n inom r�ttshj�lpsn�mndens verksamhetsomr�de. Ing�r i verksamhets�

omr�det kommun, som ej tillh�r landstingskommun, l�mnas f�rslag �ven

av fullm�ktige i kom munen.

F�r ledamot skall finnas ers�ttare. Best�mmelserna om ledamot �ger

motsvarande till�mpning p� ers�ttare.

1 Prop. 1972: 4, JuU 12, rskr 205.

949

�

SFS 1972; 429

5 � R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och de tv� leda�

m�ter som ej �r advokater. �r �rende av principiell betydelse elle r an�
nars av s�rskild vikt eller finnes i annat fall p� grund av �rendets be�

skaffenhet deltagande av de b�da ledam�ter som �r advokater p�kallat,
skall samtliga ledam�ter deltaga.

R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande

till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall

dock s�ga sin mening f�rst.

I den utstr�ckning Konungen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�tts�

hj�lpsn�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende.

Tj�nstemannen skall vara lagfaren och ha erfarenhet av domstols- eller

advokatverksamhet.

Allm�n r�ttshj�lp

Till�mpningsomr�det
6 � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas fysisk person i r�ttslig angel�genhet,

om han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �ver�
stiger ett gr�nsbelopp som motsvarar �tta g�nger det enligt lagen (1962:
381) om allm�n f�rs�kring best�mda basbeloppet f�r oktober �ret innan

r�ttshj�lp beg�res.

Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till annans underh�ll,

�kas gr�nsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp f�r var
och en till vilkens under h�ll han s�lunda bidrager.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt
nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet,

skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp

till�gges eller fr�ndrages.

7 � Allm�n r�ttshj�lp f�r l�mnas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om

boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning

och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt.

Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till

d�dsboet.

8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej l�mnas

1. i angel�genhet som ej pr�vas eller p� annat s�tt behandlas i landet,

om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r
r�ttshj�lp,

2. den som ej �r bosatt i landet, om han ej �r svensk medborgare

eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp,

3. n�ringsidkare i angel�genhet som har samband med hans n�rings�

verksamhet, om ej s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn

till hans ekonomiska f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet,

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �ver�

l�telsen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�v�

ning av beg�ran om r�ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration,

950

�

6. den som ej har befogat intress e av att f� sin sak behandlad.

SFS 1972: 429

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan Konungen f�rordna att allm�n r�tts�

hj�lp ej skall l�mnas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan Konungen f�rordna att

medborgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall

vara likst�lld med svensk medborgare.

F�rm�ner

9 � Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga

angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Best�mmelser om att den r�tts�
s�kande har att sj�lv helt eller delvis b etala kostnad f�r r�ttshj�lp finns
i 16 � an dra stycket och 27 � f�rsta stycket andra punkten.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kan�

des r�tt,

2. bevisning vid allm�n domstol, krigsr�tt eller arbetsdomstolen samt

n�dv�ndig utredning i angel�genhet, som kan komma under s�dan
domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n och som ej �r
f�rvaltnings�rende eller av beskaffenhet att kunna komma under f�r�
valtningsmyndighets pr�vning,

3. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare

och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas, i samband med inst�llelse
inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts,
eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan under�
s�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller
faderskapet till barn utom �ktenskap,

4. avgift som enligt expeditionskung�relsen (1964: 618) utg�r f�r an�

s�kan och expedition vid domstol som anges i 2, d ock ej i f r�ga om s�

dan r�ttens expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran om icke

expeditionen beg�res innan tiden f�r fullf�ljd av talan g�tt till �nda,
samt avgift som utg�r enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971: 1027),

5. kung�relse i m�l eller �rende vid domstol som anges i 2,

6. vad av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning till tolk eller stenograf

eller i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958: 642) ang�ende blodunder�

s�kning m. m. i m�l om �ktenskaplig b�rd eller vid utredning av fader�

skapet till barn utom �ktenskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken

eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant

f�ranstaltat om.

S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�tts�

s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�ran�

de �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller faderskapet till

barn utom �kten skap.

10 � Skall den r�ttss�kande st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvar�

stad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning enligt r�tteg�ngsbalken

eller uts�kningslagen (1877: 31 s. 1), f�r r�ttshj�lpsn�mnden, om den
beviljat allm�n r�ttshj�lp, utf�rda ansvarsf�rbindelse p� statens v�gnar.

951

�

SFS 1972: 429

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet

enligt 41 eller 42 � uts�kningslagen, om r�ttshj�lpsn�mnden beviljat

allm�n r�ttshj�lp i verkst�llighets�rendet.

F�ranleder ansvarsf�rbindelsen utgift f�r staten, anses utgiften s�som

kostnad f�r r�ttshj�lpen.

Kostnadsbidrag

11 � Den r�ttss�kande skall bidraga till kostnaderna f�r allm�n r�tts�

hj�lp enligt vad som s�gs i 1215 ��.

12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�ns�

belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta

stycket, utg�r kostnadsbidraget en etthundratjugofemtedel av basbelop�

pet, j�mnad till n�rmast l�gre tiotal kronor. Bidraget f�r neds�ttas eller
efterges, om s�rskilda sk�l f�religger.

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibe�

loppet f�r kostnadsbidraget

en tjugondel av den del av den r�ttss�kandes inkomst som �verstiger

tre men ej fem g�nger basbeloppet,

en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fem men ej sex

g�nger basbeloppet,

en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju

g�nger basbeloppet,

h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger bas�

beloppet.

Vid till�mpning av andra stycket iakttages att maximibeloppet j�mnas

till n�rmast l�gre tiotal kronor och att l�gsta kostnadsbidrag utg�r en
etthundratjugofemtedel av basbeloppet, j�mnad till n�rmats l�gre tiotal

kronor.

13 � Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till annans un�

derh�ll, �kas gr�nsbelopp enligt 12 � f�rsta eller andra stycket med vad

som motsvarar h�lften av d�r angivet basbelopp f�r var och en till vil�

kens underh�ll han s�lunda bidrager.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet,

skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp

till�gges eller fr�ndrages.

14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h�nsyn

till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt

belopp.

15 � Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller

14 � v�sentlig f�r �ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maxi�

mibeloppet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som
redan betalats i kostnadsbidrag.

952

�

Allm�n r�t tshj�lp utan beslut av r�t tshj�lpsn�mnden

SFS 1972: 429

16 � Anlitar den r�ttss�kande advokat eller bitr�dande jurist p� ad�

vokatbyr� f�r, s� l�nge kostnaderna f�r r�ttshj�lpen ej �verstiger maxi�

mibeloppet f�r den r�ttss�kandes kostnadsbidrag, allm�n r�ttshj�lp l�m�

nas utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Vad som sagts nu g�ller ej fall
som avses i 7 � f�rsta stycket.

Skyldigheten att utge kostnadsbidrag fullg�res genom att den r�tts�

s�kande till bitr�det betalar dennes ers�ttning och svarar f�r �vriga

kostnader f�r r�ttshj�lpen.

17 � Ers�ttning till bitr�de samt f�r bevisning och annan utredning

skall i fall som avses i 16 � best�mmas som om kostnaden skolat utg�

av allm�nna medel enligt denna lag.

I m�l e ller �rende vid domstol som anges i 9 � andra stycket 2 fast�

st�lles ers�ttningen till bitr�det av domstolen. I annat fall fastst�lles

bitr�desers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mnden, om den r�ttss�kande eller

bitr�det beg�r det eller r�ttshj�lpsn�mnden sj�lvmant upptager ers�tt�

ningsfr�gan till pr�vning.

Allm�n r�ttshj�lp efter beslut av r�ttshj�lpsn�mnden

18 � Beslut om allm�n r�ttshj�lp f�r av r�ttshj�lpsn�mnden medde�

las efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig samt
inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som Konungen best�mmer.

Ans�kan om allm�n r�ttshj�lp upptages av den r�ttshj�lpsn�mnd

inom vars verksamhetsomr�de s�kanden �r bosatt eller, om s�kanden
�r d�dsbo, den avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i

landet eller d�dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages ans�kan
av den r�ttshj�lpsn�mnd som Konungen best�mmer.

Ans�kan f�r upptagas av annan r�ttshj�lpsn�mnd �n som f�ljer av

andra stycket, om n�mnden finner s�rskilda sk�l f�religga.

19 � Bifalles ans�kan om allm�n r�ttshj�lp, fastst�ller r�ttshj�lps�

n�mnden samtidigt det f�r s�kanden g�llande maximibeloppet. Kan

s�kanden ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nstest�llning eller annars

l�mnar honom bist�nd beh�rigen tillvarataga sin r�tt, f�r r�ttshj�lps�

n�mnden p� s�kandens beg�ran f�rordna bitr�de.

20 � Sedan beslut meddelats om allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter

uppkommande kostnader av allm�nna medel. Har allm�n r�ttshj�lp
l�mnats enligt 16 � f�rsta stycket, utg�r bitr�desers�ttningen �ven f�r
denna del av uppdraget av allm�nna medel.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i

st�llet f �r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som be�
viljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen

utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen.

21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr�
eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit

953

�

SFS 1972:429

n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande
skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l

f�ranleder annat.

F�rordnande som bitr�de f�r av r�ttshj�lpsn�mnden �terkallas, om

sk�l f�religger till det.

Bitr�de f�r ej s�tta annan i sitt st�lle utan r�ttshj�lpsn�mndens med�

givande.

22 � Bitr�de har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och

utl�gg som uppdraget kr�vt. Konungen eller, efter Konungens bemyn�

digande, centralmyndigheten fastst�ller taxa som skall till�mpas vid
best�mmande av ers�ttning.

Har bitr�de genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad

f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttningens best�mmande.

Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol, som

anges i 9 � andra stycket 2, av domstolen. Bitr�desers�ttning i annat
fall fastst�lles av r�ttshj�lpsn�mnden.

23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin hu�

vudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet
utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket.

24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r

bevisning i m�l eller �rende vid domstol som anges i 9 � andra stycket
2 med sk�ligt be lopp enligt domstolens best�mmande.

j 25 � I angel�genhet, som ej handl�gges vid domstol som anges i 9 �

andra stycket 2, beslutar bitr�de om utredning. Har bitr�de ej f�rord�

nats, beslutar r�ttshj�lpsn�mnden.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt

till ers�ttning enligt f�reskrifter som Konungen meddelar. Ers�ttningen

best�mmes av r�ttshj�lpsn�mnden.

26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 3 utg�r enligt best�m�
melser som Konungen meddelar.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes av den myndighet inf�r

vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan
unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd

eller faderskapet till barn utom �ktenskap best�mmes ers�ttningen av

domstolen.

27 � Har bitr�de f�rordnats, betalas kostnadsbidrag till bitr�det intill
det enligt 19 � fastst�llda maximibeloppet. Vad som sagts nu g�ller
ej i den m�n skyldigheten att utge s�dant bidrag redan fullgjorts en�

ligt 16 � andra stycket.

Fr�n ers�ttning enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�kande �r

skyldig att utge som kostnadsbidrag till bitr�det. Understiger ers�ttning�

en det bidrag som skall avr�knas, svarar bitr�det mot statsverket f�r

mellanskillnaden och har att inbetala denna.

Har bitr�de ej f�rordnats, skall kostnadsbidraget erl�ggas till r�tts�

hj�lpsn�mnden.

954

(

Ci;

�

"28 � Har sedan beslut om allm�n r�ttshj�lp meddelats maximibelop-

SFS 1972: 429

pet blivit h �jt, skall det bidrag som kan f�ranledas av h�jningen erl�g�

gas till r�ttshj�lpsn�mnden,

29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare f�r

honom genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett �kade kostnader
f�r r�ttshj�lpen, f�r vid fastst�llande enligt 30 � av det slutliga kost�
nadsbidraget maximibeloppet �verskridas efter vad som �r sk�ligt.

30 � Sedan den r�ttsliga angel�genheten slutf�rts eller r�ttshj�lpen p�

annat s�tt upph�rt, skall r�ttshj�lpsn�mnden fastst�lla slutligt kostnads�
bidrag och g�ra avr�kning med den som haft r�ttshj�lp.

31 � I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende

vid domstol som anges i 9 � andra stycket 2 �ger best�mmelse i lag om
parts r�tteg�ngskostnad till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r r�tts�
hj�lpen. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kost�
nader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till statsverket.

Vinner makar efter gemensam ans�kan boskillnad, hemskillnad eller

�ktenskapsskillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall
r�tten, om det ej med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obilligt, �l�gga
andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�tts-

hj�lpen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i
fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betal-

ningsskyldighet �l�ggas mot statsverket f�r dessa kostnader i deras hel�

het eller till vis s kvotdel u tan angivande av best�mt belopp.

32 � N�r m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�res,
skall beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttning till statsverket en�
ligt 31 �.

Is:

33 � Ers�ttning som motpart eller annan enligt 31 � betalat till stats -
verket f� r kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp skall utges till den som er-

h�llit r �ttshj�lpen i den m�n ers�ttningen �verstiger kostnaderna mins-

(.1.

kade med vad som erlag ts i kostnadsbidrag,

Jr-r" "

34 � R�ttshj�lpsn�mnden skall f�rordna att r�ttshj�lpen skall upph�ra

1. kostnadsbidrag ej erl�gges enligt 27 eller 28 �,

2. s�kanden l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha bevil-

jats om riktig uppgift l�mnats,

3. s�kanden upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig

; uppgift, som var it �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�gt slut�

ligt kostnadsbidrag,

l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin sak

-j^hehandlad, eller

"<' 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att s�kanden

j l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj�lp.

955

! "

f ,

�

SFS 1972: 429

I fall som avses i f�rsta stycket 3 eller 4 skall f�rordnande ej med�

delas, om det �r uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r.

Meddelas f�rordnande om allm�n r�ttshj�lps upph�rande, skall den

som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. I fall som avses

i f�rsta stycket 1 och 4 skall hans ansvar dock ej �verstiga maximibe�

loppet, om ej annat f�ljer av 29 �.

R�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l

35 � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser.

36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � f�r

beviljas til ltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett gr�ns�

belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta

stycket.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

�r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas.

37 � I fr�ga om f�rm�ner vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra
stycket 24, 20 � f�rsta stycket samt 24 och 26 �� motsvarande till-
l�mpning.

38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad
eller annan att till statsverket �terbetala kostnad som enligt r�ttens be�
slut utg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om

kostnad f�r r�ttshj�lp enligt 36 �.

I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946: 804) om inf�rande

av nya r�tteg�ngsbalken g�ller vad d�r �r f�reskrivet.

39 � Beslut om r�ttshj�lp enligt 36 � meddelas p� ans�kan av den

tilltalade. S�dant beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r an-
h�ngigt.

Har r�tten skilt saken fr�n sig f� r den, till dess ta lan fullf�ljts av den

tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i
h�gre r�tt.

40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig samt inne�
h�lla uppgifter i de h�nseenden som Konungen best�mmer. Om s�r�

skilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras muntligen.

R�dgivning

41 � Med r�dgivning f�rst�s i denna lag kortare r�dgivning och d�r�

med j�mf�rlig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet. Som r�dgivning skall dock
ej anses �tg�rd i angel�genhe t som avses i 8 � f�rsta stycket 5 eller som
omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra stycket.

956

�

42 � R�dgivning sker mot en avgift som motsvarar en etthundra-

SFS 1972; 429

tjugofemtedel av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket, j�mnad

till n�rm ast l�gre tiotal kronor. Avgiften f�r neds�ttas eller efterges, om

s�rskilda sk�l f�religger. F�r vad som nedsatts eller eftergivits utg�r

ers�ttning av allm�nna medel till den som meddelat r�dgivning.

L�mnas efter r�dgivning allm�n r�ttshj�lp, skall kostnaden f�r r�d�

givningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Den

r�ttss�kande f �r d�rvid r�kna sig erlagd r�dgivningsavgift till godo s�

som betalning p� kostnadsbidrag.

43 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p�

advokatbyr� utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden.

Beslut om neds�ttning eller eftergift av r�dgivningsavgift meddelas

av bitr�det.

GUSTAF ADOLF

LENNART G EIJER

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

^57

S�rskilda best�mmelser

44 � Mot r�ttshj�lpsn�mnds eller annan f�rvaltningsmyndighets be�

slut enligt denna lag f�res talan hos centralmyndigheten genom besv�r.

Mot centralmyndighetens beslut i anledning av besv�r f�r talan ej

f�ras.

I fr�ga om talan mot allm�n domstols, krigsr�tts eller f�rvaltnings-

domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad som i allm�nhet g�ller
om talan mot s� dan domstols beslut.

s':

ii ^;

45 � Den som, i f irma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej

;

ut�vas vid advokatbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp

p� s�tt som �r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den

r�ttshj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� d�-

mes till b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller an�

nars, i yrkesm�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen all�
m�n advokatbyr� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�rv�xling
d�rmed.

"Vv

^1.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1973, d� lagen (1919: 367) om fri

r�tteg�ng upph�r att g�lla.

F�rekommer i lag eller annan f�rfattning best�mmelse som avser

fri r�tteg�ng, skall den i st�llet g�lla r�ttshj�lp som beviljats av r�tts�
hj�lpsn�mnden.

Har ans�kan om fri r�tteg�ng gjorts f�re den nya lagens ikrafttr�-

dande, �ger �ldre best�mmelser fortfarande till�mpning.

Det alla som vederb�r hava sig h �rsamligen att efterr�tta. Till ytter-

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.

(

Stockholms slott den 26 maj 1972.

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:429

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se