SFS 1996:242 Lag om domstolsärenden

Start / Processrätt / Lag (1996:242) om domstolsärenden / SFS 1996:242 Lag om domstolsärenden

SFS 1996_242 Lag om domstolsärenden

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:653px;height:910px;"> <img width="653" height="910" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:242 Utkom fr�n trycket den 30 april 1996 379 1 Prop. 1995/96:115, bet. 1995/96:JuU17, rskr. 1995/96:193. Lag om domstols�renden; utf�rdad den 11 april 1996. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag g�ller handl�ggningen i tingsr�tt, hovr�tt och H�gsta domstolen av s�dana r�ttsv�rds�renden som skall tas upp av en tingsr�tt och som inte skall handl�ggas enligt r�tteg�ngsbalken. 2 � Om en annan lag �n f�rvaltningslagen (1986:223) inneh�ller en be- st�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen. Domstolarnas sammans�ttning m.m. 3 � I fr�ga om domstolar och domare till�mpas 1-4 kap. r�tteg�ngsbal- ken. Vid handl�ggningen av ett �rende best�r tingsr�tten av en lagfaren domare. Om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till �rendets beskaffen- </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 380 SFS 1996:242 het, f�r tingsr�tten dock best� av tre s�dana domare. N�r det g�ller hov- r�ttens sammans�ttning till�mpas r�tteg�ngsbalkens best�mmelser f�r tvistem�l. Vid omr�stning till�mpas 16 eller 29 kap. r�tteg�ngsbalken. En skiljaktig mening skall antecknas. N�r en anst�lld som inte �r lagfaren domare handl�gger ett �rende en- ligt en s�rskild f�reskrift g�ller reglerna om j�v i 4 kap. r�tteg�ngsbalken. Hur �rendet inleds vid tingsr�tten 4 � Den som vill inleda ett �rende vid tingsr�tten genom anm�lan, ans�- kan, �verklagande eller p� annat s�tt skall g�ra detta skriftligen. Regeringen f�r f�r vissa slags �renden best�mma att det f�r g�ras i annan form. 5 � En enskild parts f�rsta skrivelse till tingsr�tten skall inneh�lla upp- gifter om partens 1. namn, yrke och personnummer eller organisationsnummer, 2. postadress och adress till arbetsplats samt i f�rekommande fall annan adress d�r parten kan antr�ffas f�r delgivning, 3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, med undantag f�r nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som beh�ver uppges endast om tingsr�tten beg�r det, och 4. f�rh�llanden i �vrigt av betydelse f�r delgivning med parten. Om den enskilde har en st�llf�retr�dare, skall motsvarande uppgifter l�mnas �ven om st�llf�retr�daren. Har den enskilde utsett ombud, skall ombudets namn, postadress och telefonnummer anges. Finns det en enskild motpart i �rendet, skall den som inleder �rendet l�mna uppgifter om motparten i de h�nseenden som anges i f�rsta och andra styckena. Uppgift om motpartens eller dennes st�llf�retr�dares yrke, arbetsplats, telefonnummer och ombud beh�ver dock l�mnas endast om uppgiften �r tillg�nglig utan s�rskild utredning f�r den som inleder �rendet. Saknar motparten k�nd adress, skall uppgift l�mnas om den utredning som gjorts f�r att fastst�lla detta. Uppgifterna skall g�lla f�rh�llandena n�r uppgifterna l�mnas till tings- r�tten. Om n�got av dessa f�rh�llanden �ndras eller om en uppgift �r ofullst�ndig eller felaktig, skall det genast anm�las till tingsr�tten. 6 � En ans�kan skall inneh�lla uppgifter om 1. det som yrkas, 2. de omst�ndigheter som �beropas till st�d f�r yrkandet och 3. de bevis som �beropas och det som skall styrkas med varje s�rskilt bevis. Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med ans�kan. 7 � Ett �verklagande skall inneh�lla uppgifter om 1. det beslut som �verklagas, 2. i vilken del beslutet �verklagas och den �ndring i beslutet som yrkas, 3. grunderna f�r �verklagandet och i vilket avseende sk�len f�r beslutet enligt klagandens mening �r oriktiga och </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4. de bevis som �beropas och det som skall styrkas med varje s�rskilt bevis. Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med �verklagandet. 8 � Har ett �verklagande getts in till tingsr�tten i st�llet f�r till den f�r- valtningsmyndighet som meddelat det �verklagade beslutet, skall tings- r�tten �verl�mna �verklagandet till myndigheten. �verklagandet skall anses ha kommit in till myndigheten den dag det kom in till tingsr�tten. Finner tingsr�tten i annat fall i samband med att ett �rende inleds att den saknar beh�righet att handl�gga �rendet men att en annan domstol skulle vara beh�rig, skall tingsr�tten l�mna �ver den skrivelse genom vilken �rendet inletts till den domstolen, om den som inlett �rendet inte har n�got att inv�nda mot detta och det inte heller finns n�got annat sk�l mot att skrivelsen �verl�mnas. Skrivelsen skall anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som den kom in till den tingsr�tt som f�rst tog emot skrivelsen. Brister i en inledande skrivelse m.m. 9 � Om den skrivelse genom vilken �rendet inletts inneh�ller brister, f�r domstolen f�rel�gga parten att avhj�lpa dem inom en viss tid. Har f�re- skriven avgift inte betalats, skall parten f�rel�ggas att betala. N�r det finns anledning till det skall domstolen f�rel�gga parten att ge in ett bevis om sin beh�righet att inleda �rendet vid domstolen eller om vem som �r st�llf�retr�dare f�r en part. Om �rendet inte kan pr�vas i sak utan att f�rel�ggandet f�ljts, skall parten upplysas om detta. 10 � F�ljs inte ett f�rel�ggande enligt 9 �, skall tingsr�tten avvisa an- m�lan, ans�kan eller �verklagandet, 1. om bristerna �r s�dana att den skrivelse genom vilken �rendet inletts inte kan l�ggas till grund f�r n�gon pr�vning i sak, 2. om bristerna avser f�reskrifterna i 5 � och inte har endast ringa be- tydelse f�r fr�gan om delgivning eller 3. om f�reskriven avgift inte har betalats. Avvisning skall ske �ven n�r det finns n�got annat hinder f�r pr�v- ningen. Fr�gan om ett �verklagande har kommit in i r�tt tid skall dock pr�vas av tingsr�tten endast n�r en f�rvaltningsmyndighet har beslutat om avvisning och myndighetens beslut �verklagas till tingsr�tten. Beslutsmyndighetens st�llning vid �verklagande 11 � Om en enskild �verklagar en f�rvaltningsmyndighets beslut, �r f�rvaltningsmyndigheten motpart till den enskilde sedan handlingarna i �rendet �verl�mnats till domstolen. 381 SFS 1996:242 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:242 382 Allm�nt om handl�ggningen av �renden 12 � Domstolen skall se till att �rendet blir s� utrett som dess beskaffen- het kr�ver och att inget on�digt dras in i �rendet. Genom fr�gor och p�pe- kanden skall domstolen f�rs�ka avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndig- heter i parternas framst�llningar. 13 � F�rfarandet hos domstolen �r skriftligt. I f�rfarandet b�r det ing� sammantr�de n�r detta kan antas vara till f�r- del f�r utredningen eller fr�mja ett snabbt avg�rande av �rendet. Domstolen kan begr�nsa ett sammantr�de till att utreda parternas st�nd- punkter i �rendet, till att ta upp muntlig bevisning eller p� det s�tt som annars �r l�mpligt. 14 � Domstolen skall h�lla sammantr�de, om det beg�rs av en enskild part. Sammantr�de beh�ver dock inte h�llas om �rendet inte skall pr�vas i sak, om avg�randet inte g�r parten emot eller om ett sammantr�de p� grund av n�gon annan s�rskild omst�ndighet inte beh�vs. Skriftv�xlingen 15 � Om det i �rendet finns en motpart, skall domstolen ge denne till- f�lle att svara inom en viss tid. Domstolen skall samtidigt l�mna en upplysning om att �rendet kan komma att avg�ras �ven om det inte kommer in n�got svar till domstolen. F�rsta stycket g�ller inte, 1. om det saknas anledning att anta att �rendet till n�gon del kommer att avg�ras till motpartens nackdel eller 2. om motparten �r en s�dan f�rvaltningsmyndighet som avses i 11 � och det �r on�digt att myndigheten ges tillf�lle att svara. 16 � Den som getts tillf�lle att svara skall g�ra det skriftligen, om inte domstolen best�mmer att svaret f�r l�mnas muntligen. I svaret skall parten ange om yrkandena i �rendet eller, n�r �rendet har inletts genom en anm�lan, den �tg�rd som �rendet g�ller medges eller inte medges. Om yrkandena eller �tg�rden inte medges, skall parten ange sk�len f�r detta och de bevis som �beropas. Skriftliga bevis skall ges in till domstolen. 17 � Domstolen f�r f�rel�gga en part att inom en viss tid yttra sig skrift- ligen. I f�rel�ggandet skall det tas in en upplysning om att �rendet kan komma att avg�ras �ven om det inte kommer in n�got s�dant yttrande till domstolen. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Sammantr�de 18 � Till ett sammantr�de skall domstolen kalla den som �r part. En myndighet som �r motpart enligt 11 � beh�ver dock inte kallas annat �n om domstolen finner att myndighetens n�rvaro beh�vs f�r utredningen i �rendet. Myndigheten skall dock alltid underr�ttas om sammantr�det. I kallelsen skall det tas in en upplysning om betydelsen enligt 20 � av att parten uteblir fr�n sammantr�det. Om domstolen finner att en part b�r infinna sig personligen, f�r domstolen f�reskriva vite. 19 � Ett sammantr�de f�r h�llas p� telefon, om det �r l�mpligt med h�n- syn till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller om ett sammantr�de inf�r domstolen skulle medf�ra kostnader och ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att sammantr�det h�lls inf�r domstolen. F�r sammantr�den som h�lls p� telefon g�ller inte best�mmelserna i 18 �. 20 � Att en part uteblir fr�n ett sammantr�de hindrar inte att domstolen handl�gger och avg�r �rendet. Om det i tingsr�tt �r den som inlett �rendet eller i h�gre domstol klaganden som uteblir, f�r �rendet avskrivas fr�n vidare handl�ggning. 21 � I fr�ga om offentlighet och ordning vid ett sammantr�de till�mpas 5 kap. 1-5 och 9 �� r�tteg�ngsbalken. Under sammantr�det skall det f�ras anteckningar om vad som f�re- kommer vid detta n�r det g�ller yrkanden, medgivanden, bestridanden, �beropanden, inv�ndningar och erk�nnanden samt om den utredning s�m l�ggs fram vid sammantr�det. Har sammantr�det begr�nsats enligt 13 �, skall �ven det antecknas. Parters r�tt att f� del av uppgifter 22 � Ett �rende f�r inte avg�ras utan att den som �r part har f�tt k�nne- dom om en uppgift som har tillf�rts �rendet genom n�gon annan �n par- ten och har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver uppgiften. Domstolen f�r dock avg�ra �rendet utan att s� har skett 1. om avg�randet inte g�r parten emot, 2. om uppgiften saknar betydelse eller 3. om det av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vligt att parten f�r k�nnedom om uppgiften. I fr�ga om en myndighet som �r motpart enligt 11 � beh�ver f�rsta stycket inte till�mpas, om detta �r on�digt. Bevisning 23 � I fr�ga om bevisning i allm�nhet till�mpas 35 kap. 1-7 och 10-12 �� r�tteg�ngsbalken. 383 SFS 1996:242 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:242 384 Skriftliga handlingar vilka �beropas som bevis skall ges in till domsto- len utan dr�jsm�l. Detsamma g�ller s�dana f�rem�l vilka �beropas som bevis och kan flyttas till domstolen. Om det beh�vs f�r domstolen f�re- l�gga den part som �beropat beviset att inom en viss tid ge in detta. I f�rel�ggandet skall det tas in en upplysning om att �rendet kan komma att avg�ras �ven om parten inte gett in beviset. 24 � Vid sammantr�de f�r vittnesf�rh�r h�llas. F�rh�ret f�r h�llas under ed. I �vrigt till�mpas 36 kap. 1-18 och 20-25 �� r�tteg�ngsbalken p� f�r- h�ret. F�rh�ret f�r h�llas p� telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till bevis- ningens art och �vriga omst�ndigheter eller om bevisupptagning vid ett sammantr�de inf�r domstolen skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevisningen tas upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning p� telefon g�ller inte r�tte- g�ngsbalkens best�mmelser om kallelser och f�rel�gganden och om p�- f�ljder f�r utevaro. 25 � I fr�ga om skriftliga bevis till�mpas 38 kap. 1-5 och 7-9 �� r�tte- g�ngsbalken. I fr�ga om syn till�mpas 39 kap. 1 och 4-5 �� r�tteg�ngs- balken. I fr�ga om sakkunnig till�mpas 40 kap. r�tteg�ngsbalken, dock inte h�nvisningen i 11 � till 36 kap. 19 � r�tteg�ngsbalken. F�rh�r med sakkunniga f�r h�llas p� telefon enligt 24 � andra stycket. S�kerhets�tg�rder och inhibition 26 � Om det �r av synnerlig vikt, f�r domstolen f�r tiden intill dess att �rendet har avgjorts besluta om s�dana �tg�rder som s�kerst�ller det som �rendet g�ller. Den som �tg�rden r�r skall dessf�rinnan ha f�tt tillf�lle att yttra sig, om det inte �r fara i dr�jsm�l. Beslutet f�r n�r som helst �ndras. En domstol som skall pr�va ett �verklagande f�r besluta att det �ver- klagade beslutet tills vidare inte f�r verkst�llas och �ven i �vrigt besluta tills vidare r�rande saken. Beslut 27 � Domstolens beslut skall grundas p� det som handlingarna inneh�ller och det som i �vrigt har f�rekommit i �rendet. Om �rendet har inletts genom en ans�kan eller ett �verklagande, f�r det beslut genom vilket �rendet avg�rs inte g� ut�ver det som yrkats. N�r det finns s�rskilda sk�l f�r dock domstolen �ven utan yrkande besluta till det b�ttre f�r en enskild part, om det inte �r till nackdel f�r n�got motst�ende enskilt intresse. 28 � Av ett beslut genom vilket domstolen avg�r �rendet skall de sk�l som best�mt utg�ngen framg�, om beslutet g�r n�gon part emot. Det- samma g�ller andra beslut, om det beh�vs. I ett beslut som inneb�r att ett </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �verklagat beslut fastst�lls beh�ver sk�len anges endast om de avviker fr�n sk�len i det �verklagade beslutet. 29 � Det beslut genom vilket domstolen avg�r �rendet skall s�ndas till parterna samma dag som beslutet meddelas eller, om beslutet meddelas vid ett sammantr�de, inom en vecka fr�n sammantr�det. Om det finns en skiljaktig mening skall den bifogas. 30 � I de fall d�r ett beslut kan �verklagas skall parterna f� upplysning om detta. Inneb�r beslutet att �rendet avgjorts skall parterna f� upplysning om vad de skall iaktta vid ett �verklagande. Har �rendet inte avgjorts, skall par- terna underr�ttas om att de efter beg�ran kan f� en s�dan upplysning fr�n domstolen. Kr�vs det pr�vningstillst�nd vid �verklagande, skall parterna f� upplys- ning �ven om detta och om de grunder p� vilka s�dant tillst�nd kan med- delas. Omedelbar verkst�llighet 31 � I fr�ga om omedelbar verkst�llighet av domstolens beslut till�mpas 17 kap. 14 � r�tteg�ngsbalken. Ett beslut enligt 26 � f�r verkst�llas ome- delbart. R�tteg�ngskostnader 32 � I ett �rende d�r enskilda �r motparter till varandra f�r domstolen med till�mpning av 18 kap. r�tteg�ngsbalken f�rplikta den ena parten eller dennes st�llf�retr�dare, ombud eller bitr�de att ers�tta den andra parten f�r dennes kostnader i �rendet eller det som i domstolen betalats av allm�nna medel. R�ttelse av skrivfel och liknande 33 � Ett beslut som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av domstolens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel eller liknande f�rbi- seende f�r r�ttas av domstolen. Om domstolen av misstag inte har fattat ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avg�rande, f�r domstolen komplettera sitt avg�rande i det h�nseendet inom tv� veckor fr�n det att avg�randet meddelades. Om det inte �r uppenbart obeh�vligt skall parterna f� tillf�lle att yttra sig innan r�ttelse eller komplettering sker. R�ttelsen eller kompletteringen skall om m�jligt antecknas p� varje exemplar av beslutet. 1 3 - S F S 1 9 9 6 385 SFS 1996:242 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:242 386 Ompr�vning av beslut 34 � N�r en tingsr�tt i ett �rende som inletts p� annat s�tt �n genom �verklagande finner att ett beslut som den har meddelat �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning, skall domstolen �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel f�r n�gon enskild part (ompr�vning). Skyldigheten att ompr�va beslutet g�ller �ven om beslutet �verklagas. Skyldigheten g�ller dock inte, om tingsr�tten redan har �verl�mnat hand- lingarna i �rendet till en h�gre domstol eller om det i annat fall finns s�rskilda sk�l mot att tingsr�tten �ndrar sitt beslut. Ompr�vning f�r inte ske, om fr�gan om ompr�vning kommer upp f�rst sedan tiden f�r �verklagande av beslutet har g�tt ut. 35 � Ett �verklagande av en tingsr�tts beslut f�rfaller, om tingsr�tten sj�lv efter ompr�vning enligt 34 � �ndrar beslutet s� som klaganden beg�r. I s� fall till�mpas inte 38 � fj�rde stycket. �ndrar domstolen beslutet p� annat s�tt �n klaganden beg�r, skall �verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 38 � fj�rde stycket. Allm�nt om �verklagande av domstolens beslut 36 � Ett beslut f�r �verklagas av den som beslutet r�r, om det har g�tt honom eller henne emot. 37 � Ett beslut som inte inneb�r att �rendet avg�rs f�r �verklagas endast i samband med �verklagande av ett beslut som inneb�r att �rendet avg�rs. �verklagande f�r dock ske s�rskilt, n�r domstolen 1. ogillat en inv�ndning om j�v mot n�gon ledamot av domstolen eller en inv�ndning om att det finns ett hinder f�r �rendets pr�vning, 2. avvisat ett ombud eller ett bitr�de, 3. beslutat i en fr�ga om s�kerst�llande av det som �rendet g�ller eller beslutat att ett �verklagat beslut tills vidare inte f�r verkst�llas eller i �vrigt beslutat tills vidare r�rande saken, 4. f�relagt n�gon att medverka p� annat s�tt �n genom inst�llelse inf�r domstolen och en underl�tenhet att f�lja f�rel�ggandet kan medf�ra s�r- skild p�f�ljd f�r honom eller henne, 5. vid pr�vning enligt 3 kap. 3 � andra stycket 5 tryckfrihetsf�rord- ningen eller 2 kap. 3 � andra stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses d�r l�mnas vid vittnes- f�rh�r, 6. beslutat i en fr�ga om unders�kning eller omh�ndertagande av person eller egendom eller om n�gon annan liknande �tg�rd, 7. utd�mt vite eller n�gon annan p�f�ljd f�r underl�tenhet att f�lja f�re- l�ggande eller straff f�r f�rseelse i f�rfarandet eller f�rklarat att n�gon skall ers�tta en kostnad f�r f�rfarandet, 8. beslutat i en fr�ga som g�ller ers�ttning f�r n�gons medverkan i �rendet eller </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9. beslutat i annat fall �n som avses i 8 i en fr�ga som g�ller r�ttshj�lp enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429). Ett beslut genom vilket �rendet �terf�rvisas till en l�gre domstol eller till en f�rvaltningsmyndighet f�r �verklagas endast om beslutet innefattar avg�rande av n�gon fr�ga som inverkar p� �rendets utg�ng. 38 � Den som vill �verklaga ett beslut skall g�ra detta skriftligen. Skrivelsen skall ha kommit in till den domstol som meddelat beslutet inom tre veckor fr�n dagen f�r beslutet 1. om beslutet inneb�r att �rendet avgjorts, 2. om beslutet har meddelats vid ett sammantr�de eller 3. om det vid ett sammantr�de har angetts n�r beslutet kommer att meddelas. I annat fall �r klagotiden tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Om pr�vningstillst�nd kr�vs, skall klaganden ange de omst�ndigheter som �beropas till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall meddelas. Den domstol som meddelat beslutet pr�var om �verklagandet har gjorts i r�tt tid och skall avvisa ett �verklagande som har gjorts f�r sent. Om �verklagandet inte avvisas, skall det tillsammans med �vriga handlingar i �rendet s�ndas �ver till den domstol som skall pr�va �verklagandet. Vid �verklagande till�mpas i �vrigt best�mmelserna i 7 �, 8 � f�rsta stycket samt 9 och 10 ��. �verklagande av tingsr�ttsbeslut 39 � Tingsr�ttens beslut �verklagas till hovr�tten. I de fall det �r s�rskilt f�reskrivet f�r hovr�tten pr�va ett �verklagande endast om hovr�tten har meddelat pr�vningstillst�nd. Pr�vningstillst�nd f�r meddelas endast om 1. det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet pr�vas av h�gre domstol, 2. anledning f�rekommer till �ndring i det slut till vilket tingsr�tten kommit eller 3. det annars finns synnerliga sk�l att pr�va �verklagandet. I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � tredje stycket r�tteg�ngsbalken till�mpas. Meddelas inte pr�vningstillst�nd st�r tingsr�ttens beslut fast. En upplysning om detta skall tas in i hovr�ttens beslut. �verklagande av hovr�ttsbeslut 40 � Hovr�ttens beslut �verklagas till H�gsta domstolen. H�gsta domstolen f�r pr�va �verklagandet endast om H�gsta domstolen har meddelat pr�vningstillst�nd. Detta g�ller dock inte vid �verklagande av ett beslut om avvisning av ett �verklagande av ett hovr�ttsbeslut. 387 SFS 1996:242 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 388 SFS 1996:242 I fr�ga om pr�vningstillst�nd till�mpas best�mmelserna i 54 kap. r�tte- g�ngsbalken. 41 � Om �rendet i tingsr�tten har inletts genom ett �verklagande, skall s�dana omst�ndigheter eller bevis som klaganden �beropar f�rst i H�gsta domstolen beaktas endast om det finns s�rskilda sk�l. S�rskilda r�ttsmedel I fr�ga om s�rskilda r�ttsmedel mot beslut enligt denna lag eller mot beslut som vid �verklagande skulle ha pr�vats enligt denna lag till�mpas 58 kap. 1 och 4-8 ��, 10 a � f�rsta stycket, 11 och 12 ��, 13 � f�rsta meningen samt 59 kap. 1-3 �� och 5 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbal- ken. Om det finns synnerliga sk�l, f�r resning �ga rum �ven i andra fall �n som f�reskrivs i 58 kap. r�tteg�ngsbalken. Straff, vite och h�mtning 43 � I fr�ga om straff f�r en f�rseelse under f�rfarandet och f�r brott mot tystnadsplikt som �lagts av domstolen till�mpas 9 kap. 5 och 6 �� r�tteg�ngsbalken. I fr�ga om vite och h�mtning till�mpas 9 kap. 7-10 �� r�tteg�ngsbal- ken. Domstolen skall sj�lvmant ta upp fr�gor om ansvar f�r r�tteg�ngsf�r- seelse och om utd�mande av vite som f�relagts med st�d av denna lag. Inkommande handlingar 44 � En handling anses ha kommit in till domstolen den dag d� hand- lingen eller en avi om betald postf�rs�ndelse som inneh�ller handlingen anl�nt till domstolen eller kommit en beh�rig tj�nsteman till h�nda. Underr�ttas domstolen s�rskilt om att ett meddelande till domstolen anl�nt till ett telebefordringsf�retag, anses meddelandet ha kommit in redan n�r underr�ttelsen n�tt en beh�rig tj�nsteman. Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har l�mnats i domstolens kansli eller avskilts f�r domstolen p� ett postkontor, anses den ha kommit in den dagen, om den kommit en beh�rig tj�nste- man till h�nda n�rmast f�ljande arbetsdag. Ett telefax eller annat meddelande som saknar avs�ndarens underskrift i original skall bekr�ftas av avs�ndaren genom en i original undertecknad handling, om det beh�vs. Har domstolen beg�rt en s�dan bekr�ftelse men inte f�tt n�gon, f�r domstolen bortse fr�n meddelandet. 42 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Hinder mot inst�llelse 45 � Den som har kallats till sammantr�de men inte kan inst�lla sig skall omedelbart anm�la det till domstolen. I fr�ga om laga f�rfall till�mpas 32 kap. 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken. Delgivning 46 � Skall domstolen underr�tta n�gon om inneh�llet i en handling eller om n�got annat, f�r det ske genom delgivning. Delgivning skall anv�ndas, om det �r s�rskilt f�reskrivet eller om det med h�nsyn till syftet med best�mmelsen om underr�ttelse framg�r att delgivning b�r ske, men b�r i �vrigt tillgripas bara om det beh�vs med h�nsyn till omst�ndigheterna. Ombud och bitr�de 47 � Den som �r part f�r anlita ombud eller bitr�de. I fr�ga om ombud eller bitr�de till�mpas 12 kap. 2-5 �� och 6 � andra stycket r�tteg�ngsbalken. I fr�ga om fullmakt f�r ombud till�mpas 12 kap. 8-19 �� r�tteg�ngsbalken. En skriftlig fullmakt beh�ver dock inte f�retes annat �n om domstolen anser att det beh�vs. Tolk och �vers�ttning av handlingar 48 � I fr�ga om tolk och �vers�ttning av handlingar till�mpas 5 kap. 6-8 �� och 33 kap. 9 � r�tteg�ngsbalken. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1996. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1946:807) om handl�ggning av dom- stols�renden. 3. Har ett beslut meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre best�mmel- ser i fr�ga om r�tten att �verklaga det beslutet och om vad den som vill �verklaga beslutet skall iaktta. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LAILA FREIVALDS (Justitiedepartementet) 389 SFS 1996:242 </div> </div>

SFS 1996:242

Utkom fr�n trycket
den 30 april 1996

379

Prop. 1995/96:115, bet. 1995/96:JuU17, rskr. 1995/96:193.

Lag
om domstols�renden;

utf�rdad den 11 april 1996.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Lagens till�mpningsomr�de

1 � Denna lag g�ller handl�ggningen i tingsr�tt, hovr�tt och H�gsta

domstolen av s�dana r�ttsv�rds�renden som skall tas upp av en tingsr�tt
och som inte skall handl�ggas enligt r�tteg�ngsbalken.

2 � Om en annan lag �n f�rvaltningslagen (1986:223) inneh�ller en be-
st�mmelse som avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen.

Domstolarnas sammans�ttning m.m.

3 � I fr�ga om domstolar och domare till�mpas 1-4 kap. r�tteg�ngsbal-
ken. Vid handl�ggningen av ett �rende best�r tingsr�tten av en lagfaren
domare. Om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till �rendets beskaffen-

380

SFS 1996:242

het, f�r tingsr�tten dock best� av tre s�dana domare. N�r det g�ller hov-
r�ttens sammans�ttning till�mpas r�tteg�ngsbalkens best�mmelser f�r
tvistem�l. Vid omr�stning till�mpas 16 eller 29 kap. r�tteg�ngsbalken. En
skiljaktig mening skall antecknas.

N�r en anst�lld som inte �r lagfaren domare handl�gger ett �rende en-

ligt en s�rskild f�reskrift g�ller reglerna om j�v i 4 kap. r�tteg�ngsbalken.

Hur �rendet inleds vid tingsr�tten

4 � Den som vill inleda ett �rende vid tingsr�tten genom anm�lan, ans�-
kan, �verklagande eller p� annat s�tt skall g�ra detta skriftligen.
Regeringen f�r f�r vissa slags �renden best�mma att det f�r g�ras i annan
form.

5 � En enskild parts f�rsta skrivelse till tingsr�tten skall inneh�lla upp-
gifter om partens

1. namn, yrke och personnummer eller organisationsnummer,

2. postadress och adress till arbetsplats samt i f�rekommande fall annan

adress d�r parten kan antr�ffas f�r delgivning,

3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, med undantag f�r

nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som beh�ver uppges
endast om tingsr�tten beg�r det, och

4. f�rh�llanden i �vrigt av betydelse f�r delgivning med parten.
Om den enskilde har en st�llf�retr�dare, skall motsvarande uppgifter

l�mnas �ven om st�llf�retr�daren. Har den enskilde utsett ombud, skall
ombudets namn, postadress och telefonnummer anges.

Finns det en enskild motpart i �rendet, skall den som inleder �rendet

l�mna uppgifter om motparten i de h�nseenden som anges i f�rsta och
andra styckena. Uppgift om motpartens eller dennes st�llf�retr�dares yrke,
arbetsplats, telefonnummer och ombud beh�ver dock l�mnas endast om
uppgiften �r tillg�nglig utan s�rskild utredning f�r den som inleder
�rendet. Saknar motparten k�nd adress, skall uppgift l�mnas om den
utredning som gjorts f�r att fastst�lla detta.

Uppgifterna skall g�lla f�rh�llandena n�r uppgifterna l�mnas till tings-

r�tten. Om n�got av dessa f�rh�llanden �ndras eller om en uppgift �r
ofullst�ndig eller felaktig, skall det genast anm�las till tingsr�tten.

6 � En ans�kan skall inneh�lla uppgifter om

1. det som yrkas,

2. de omst�ndigheter som �beropas till st�d f�r yrkandet och
3. de bevis som �beropas och det som skall styrkas med varje s�rskilt

bevis.

Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med ans�kan.

7 � Ett �verklagande skall inneh�lla uppgifter om

1. det beslut som �verklagas,

2. i vilken del beslutet �verklagas och den �ndring i beslutet som yrkas,
3. grunderna f�r �verklagandet och i vilket avseende sk�len f�r beslutet

enligt klagandens mening �r oriktiga och

4. de bevis som �beropas och det som skall styrkas med varje s�rskilt

bevis.

Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med �verklagandet.

8 � Har ett �verklagande getts in till tingsr�tten i st�llet f�r till den f�r-
valtningsmyndighet som meddelat det �verklagade beslutet, skall tings-
r�tten �verl�mna �verklagandet till myndigheten. �verklagandet skall
anses ha kommit in till myndigheten den dag det kom in till tingsr�tten.

Finner tingsr�tten i annat fall i samband med att ett �rende inleds att

den saknar beh�righet att handl�gga �rendet men att en annan domstol
skulle vara beh�rig, skall tingsr�tten l�mna �ver den skrivelse genom

vilken �rendet inletts till den domstolen, om den som inlett �rendet inte
har n�got att inv�nda mot detta och det inte heller finns n�got annat sk�l

mot att skrivelsen �verl�mnas. Skrivelsen skall anses ha kommit in till
den senare domstolen samma dag som den kom in till den tingsr�tt som
f�rst tog emot skrivelsen.

Brister i en inledande skrivelse m.m.

9 � Om den skrivelse genom vilken �rendet inletts inneh�ller brister, f�r
domstolen f�rel�gga parten att avhj�lpa dem inom en viss tid. Har f�re-
skriven avgift inte betalats, skall parten f�rel�ggas att betala. N�r det
finns anledning till det skall domstolen f�rel�gga parten att ge in ett bevis
om sin beh�righet att inleda �rendet vid domstolen eller om vem som �r
st�llf�retr�dare f�r en part. Om �rendet inte kan pr�vas i sak utan att
f�rel�ggandet f�ljts, skall parten upplysas om detta.

10 � F�ljs inte ett f�rel�ggande enligt 9 �, skall tingsr�tten avvisa an-

m�lan, ans�kan eller �verklagandet,

1. om bristerna �r s�dana att den skrivelse genom vilken �rendet inletts

inte kan l�ggas till grund f�r n�gon pr�vning i sak,

2. om bristerna avser f�reskrifterna i 5 � och inte har endast ringa be-

tydelse f�r fr�gan om delgivning eller

3. om f�reskriven avgift inte har betalats.
Avvisning skall ske �ven n�r det finns n�got annat hinder f�r pr�v-

ningen. Fr�gan om ett �verklagande har kommit in i r�tt tid skall dock

pr�vas av tingsr�tten endast n�r en f�rvaltningsmyndighet har beslutat om

avvisning och myndighetens beslut �verklagas till tingsr�tten.

Beslutsmyndighetens st�llning vid �verklagande

11 � Om en enskild �verklagar en f�rvaltningsmyndighets beslut, �r

f�rvaltningsmyndigheten motpart till den enskilde sedan handlingarna i
�rendet �verl�mnats till domstolen.

381

SFS 1996:242

382

Allm�nt om handl�ggningen av �renden

12 � Domstolen skall se till att �rendet blir s� utrett som dess beskaffen-

het kr�ver och att inget on�digt dras in i �rendet. Genom fr�gor och p�pe-
kanden skall domstolen f�rs�ka avhj�lpa otydligheter och ofullst�ndig-
heter i parternas framst�llningar.

13 � F�rfarandet hos domstolen �r skriftligt.

I f�rfarandet b�r det ing� sammantr�de n�r detta kan antas vara till f�r-

del f�r utredningen eller fr�mja ett snabbt avg�rande av �rendet.

Domstolen kan begr�nsa ett sammantr�de till att utreda parternas st�nd-

punkter i �rendet, till att ta upp muntlig bevisning eller p� det s�tt som
annars �r l�mpligt.

14 � Domstolen skall h�lla sammantr�de, om det beg�rs av en enskild

part. Sammantr�de beh�ver dock inte h�llas om �rendet inte skall pr�vas

i sak, om avg�randet inte g�r parten emot eller om ett sammantr�de p�
grund av n�gon annan s�rskild omst�ndighet inte beh�vs.

Skriftv�xlingen

15 � Om det i �rendet finns en motpart, skall domstolen ge denne till-

f�lle att svara inom en viss tid. Domstolen skall samtidigt l�mna en
upplysning om att �rendet kan komma att avg�ras �ven om det inte
kommer in n�got svar till domstolen.

F�rsta stycket g�ller inte,

1. om det saknas anledning att anta att �rendet till n�gon del kommer

att avg�ras till motpartens nackdel eller

2. om motparten �r en s�dan f�rvaltningsmyndighet som avses i 11 �

och det �r on�digt att myndigheten ges tillf�lle att svara.

16 � Den som getts tillf�lle att svara skall g�ra det skriftligen, om inte

domstolen best�mmer att svaret f�r l�mnas muntligen.

I svaret skall parten ange om yrkandena i �rendet eller, n�r �rendet har

inletts genom en anm�lan, den �tg�rd som �rendet g�ller medges eller inte
medges. Om yrkandena eller �tg�rden inte medges, skall parten ange
sk�len f�r detta och de bevis som �beropas. Skriftliga bevis skall ges in
till domstolen.

17 � Domstolen f�r f�rel�gga en part att inom en viss tid yttra sig skrift-

ligen. I f�rel�ggandet skall det tas in en upplysning om att �rendet kan
komma att avg�ras �ven om det inte kommer in n�got s�dant yttrande till
domstolen.

Sammantr�de

18 � Till ett sammantr�de skall domstolen kalla den som �r part. En

myndighet som �r motpart enligt 11 � beh�ver dock inte kallas annat �n
om domstolen finner att myndighetens n�rvaro beh�vs f�r utredningen i
�rendet. Myndigheten skall dock alltid underr�ttas om sammantr�det.

I kallelsen skall det tas in en upplysning om betydelsen enligt 20 � av

att parten uteblir fr�n sammantr�det. Om domstolen finner att en part b�r
infinna sig personligen, f�r domstolen f�reskriva vite.

19 � Ett sammantr�de f�r h�llas p� telefon, om det �r l�mpligt med h�n-

syn till sammantr�dets �ndam�l och �vriga omst�ndigheter eller om ett
sammantr�de inf�r domstolen skulle medf�ra kostnader och ol�genheter
som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att sammantr�det
h�lls inf�r domstolen.

F�r sammantr�den som h�lls p� telefon g�ller inte best�mmelserna i

18 �.

20 � Att en part uteblir fr�n ett sammantr�de hindrar inte att domstolen
handl�gger och avg�r �rendet. Om det i tingsr�tt �r den som inlett �rendet
eller i h�gre domstol klaganden som uteblir, f�r �rendet avskrivas fr�n

vidare handl�ggning.

21 � I fr�ga om offentlighet och ordning vid ett sammantr�de till�mpas
5 kap. 1-5 och 9 �� r�tteg�ngsbalken.

Under sammantr�det skall det f�ras anteckningar om vad som f�re-

kommer vid detta n�r det g�ller yrkanden, medgivanden, bestridanden,
�beropanden, inv�ndningar och erk�nnanden samt om den utredning s�m
l�ggs fram vid sammantr�det. Har sammantr�det begr�nsats enligt 13 �,
skall �ven det antecknas.

Parters r�tt att f� del av uppgifter

22 � Ett �rende f�r inte avg�ras utan att den som �r part har f�tt k�nne-
dom om en uppgift som har tillf�rts �rendet genom n�gon annan �n par-
ten och har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver uppgiften.

Domstolen f�r dock avg�ra �rendet utan att s� har skett

1. om avg�randet inte g�r parten emot,

2. om uppgiften saknar betydelse eller
3. om det av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vligt att parten

f�r k�nnedom om uppgiften.

I fr�ga om en myndighet som �r motpart enligt 11 � beh�ver f�rsta

stycket inte till�mpas, om detta �r on�digt.

Bevisning

23 � I fr�ga om bevisning i allm�nhet till�mpas 35 kap. 1-7 och

10-12 �� r�tteg�ngsbalken.

383

SFS 1996:242

384

Skriftliga handlingar vilka �beropas som bevis skall ges in till domsto-

len utan dr�jsm�l. Detsamma g�ller s�dana f�rem�l vilka �beropas som
bevis och kan flyttas till domstolen. Om det beh�vs f�r domstolen f�re-
l�gga den part som �beropat beviset att inom en viss tid ge in detta. I
f�rel�ggandet skall det tas in en upplysning om att �rendet kan komma
att avg�ras �ven om parten inte gett in beviset.

24 � Vid sammantr�de f�r vittnesf�rh�r h�llas. F�rh�ret f�r h�llas under
ed. I �vrigt till�mpas 36 kap. 1-18 och 20-25 �� r�tteg�ngsbalken p� f�r-
h�ret.

F�rh�ret f�r h�llas p� telefon, om det �r l�mpligt med h�nsyn till bevis-

ningens art och �vriga omst�ndigheter eller om bevisupptagning vid ett
sammantr�de inf�r domstolen skulle medf�ra kostnader eller ol�genheter
som inte st�r i rimligt f�rh�llande till betydelsen av att bevisningen tas
upp p� s�dant s�tt. Vid bevisupptagning p� telefon g�ller inte r�tte-

g�ngsbalkens best�mmelser om kallelser och f�rel�gganden och om p�-
f�ljder f�r utevaro.

25 � I fr�ga om skriftliga bevis till�mpas 38 kap. 1-5 och 7-9 �� r�tte-
g�ngsbalken. I fr�ga om syn till�mpas 39 kap. 1 och 4-5 �� r�tteg�ngs-
balken. I fr�ga om sakkunnig till�mpas 40 kap. r�tteg�ngsbalken, dock
inte h�nvisningen i 11 � till 36 kap. 19 � r�tteg�ngsbalken. F�rh�r med
sakkunniga f�r h�llas p� telefon enligt 24 � andra stycket.

S�kerhets�tg�rder och inhibition

26 � Om det �r av synnerlig vikt, f�r domstolen f�r tiden intill dess att
�rendet har avgjorts besluta om s�dana �tg�rder som s�kerst�ller det som
�rendet g�ller. Den som �tg�rden r�r skall dessf�rinnan ha f�tt tillf�lle att
yttra sig, om det inte �r fara i dr�jsm�l. Beslutet f�r n�r som helst �ndras.

En domstol som skall pr�va ett �verklagande f�r besluta att det �ver-

klagade beslutet tills vidare inte f�r verkst�llas och �ven i �vrigt besluta
tills vidare r�rande saken.

Beslut

27 � Domstolens beslut skall grundas p� det som handlingarna inneh�ller
och det som i �vrigt har f�rekommit i �rendet.

Om �rendet har inletts genom en ans�kan eller ett �verklagande, f�r det

beslut genom vilket �rendet avg�rs inte g� ut�ver det som yrkats. N�r det
finns s�rskilda sk�l f�r dock domstolen �ven utan yrkande besluta till det
b�ttre f�r en enskild part, om det inte �r till nackdel f�r n�got motst�ende
enskilt intresse.

28 � Av ett beslut genom vilket domstolen avg�r �rendet skall de sk�l
som best�mt utg�ngen framg�, om beslutet g�r n�gon part emot. Det-
samma g�ller andra beslut, om det beh�vs. I ett beslut som inneb�r att ett

�verklagat beslut fastst�lls beh�ver sk�len anges endast om de avviker
fr�n sk�len i det �verklagade beslutet.

29 � Det beslut genom vilket domstolen avg�r �rendet skall s�ndas till
parterna samma dag som beslutet meddelas eller, om beslutet meddelas
vid ett sammantr�de, inom en vecka fr�n sammantr�det. Om det finns en
skiljaktig mening skall den bifogas.

30 � I de fall d�r ett beslut kan �verklagas skall parterna f� upplysning
om detta.

Inneb�r beslutet att �rendet avgjorts skall parterna f� upplysning om vad

de skall iaktta vid ett �verklagande. Har �rendet inte avgjorts, skall par-
terna underr�ttas om att de efter beg�ran kan f� en s�dan upplysning fr�n
domstolen.

Kr�vs det pr�vningstillst�nd vid �verklagande, skall parterna f� upplys-

ning �ven om detta och om de grunder p� vilka s�dant tillst�nd kan med-

delas.

Omedelbar verkst�llighet

31 � I fr�ga om omedelbar verkst�llighet av domstolens beslut till�mpas

17 kap. 14 � r�tteg�ngsbalken. Ett beslut enligt 26 � f�r verkst�llas ome-

delbart.

R�tteg�ngskostnader

32 � I ett �rende d�r enskilda �r motparter till varandra f�r domstolen
med till�mpning av 18 kap. r�tteg�ngsbalken f�rplikta den ena parten eller
dennes st�llf�retr�dare, ombud eller bitr�de att ers�tta den andra parten
f�r dennes kostnader i �rendet eller det som i domstolen betalats av
allm�nna medel.

R�ttelse av skrivfel och liknande

33 � Ett beslut som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av
domstolens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel eller liknande f�rbi-

seende f�r r�ttas av domstolen.

Om domstolen av misstag inte har fattat ett beslut som skulle ha

meddelats i samband med ett avg�rande, f�r domstolen komplettera sitt
avg�rande i det h�nseendet inom tv� veckor fr�n det att avg�randet
meddelades.

Om det inte �r uppenbart obeh�vligt skall parterna f� tillf�lle att yttra

sig innan r�ttelse eller komplettering sker. R�ttelsen eller kompletteringen
skall om m�jligt antecknas p� varje exemplar av beslutet.

1 3 - S F S 1 9 9 6

385

SFS 1996:242

386

Ompr�vning av beslut

34 � N�r en tingsr�tt i ett �rende som inletts p� annat s�tt �n genom
�verklagande finner att ett beslut som den har meddelat �r uppenbart
oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning,
skall domstolen �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan
att det blir till nackdel f�r n�gon enskild part (ompr�vning).

Skyldigheten att ompr�va beslutet g�ller �ven om beslutet �verklagas.

Skyldigheten g�ller dock inte, om tingsr�tten redan har �verl�mnat hand-

lingarna i �rendet till en h�gre domstol eller om det i annat fall finns
s�rskilda sk�l mot att tingsr�tten �ndrar sitt beslut.

Ompr�vning f�r inte ske, om fr�gan om ompr�vning kommer upp f�rst

sedan tiden f�r �verklagande av beslutet har g�tt ut.

35 � Ett �verklagande av en tingsr�tts beslut f�rfaller, om tingsr�tten
sj�lv efter ompr�vning enligt 34 � �ndrar beslutet s� som klaganden
beg�r. I s� fall till�mpas inte 38 � fj�rde stycket.

�ndrar domstolen beslutet p� annat s�tt �n klaganden beg�r, skall

�verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske
enligt 38 � fj�rde stycket.

Allm�nt om �verklagande av domstolens beslut

36 � Ett beslut f�r �verklagas av den som beslutet r�r, om det har g�tt
honom eller henne emot.

37 � Ett beslut som inte inneb�r att �rendet avg�rs f�r �verklagas endast
i samband med �verklagande av ett beslut som inneb�r att �rendet avg�rs.
�verklagande f�r dock ske s�rskilt, n�r domstolen

1. ogillat en inv�ndning om j�v mot n�gon ledamot av domstolen eller

en inv�ndning om att det finns ett hinder f�r �rendets pr�vning,

2. avvisat ett ombud eller ett bitr�de,
3. beslutat i en fr�ga om s�kerst�llande av det som �rendet g�ller eller

beslutat att ett �verklagat beslut tills vidare inte f�r verkst�llas eller i
�vrigt beslutat tills vidare r�rande saken,

4. f�relagt n�gon att medverka p� annat s�tt �n genom inst�llelse inf�r

domstolen och en underl�tenhet att f�lja f�rel�ggandet kan medf�ra s�r-
skild p�f�ljd f�r honom eller henne,

5. vid pr�vning enligt 3 kap. 3 � andra stycket 5 tryckfrihetsf�rord-

ningen eller 2 kap. 3 � andra stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit
det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses d�r l�mnas vid vittnes-
f�rh�r,

6. beslutat i en fr�ga om unders�kning eller omh�ndertagande av person

eller egendom eller om n�gon annan liknande �tg�rd,

7. utd�mt vite eller n�gon annan p�f�ljd f�r underl�tenhet att f�lja f�re-

l�ggande eller straff f�r f�rseelse i f�rfarandet eller f�rklarat att n�gon
skall ers�tta en kostnad f�r f�rfarandet,

8. beslutat i en fr�ga som g�ller ers�ttning f�r n�gons medverkan i

�rendet eller

9. beslutat i annat fall �n som avses i 8 i en fr�ga som g�ller r�ttshj�lp

enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429).

Ett beslut genom vilket �rendet �terf�rvisas till en l�gre domstol eller

till en f�rvaltningsmyndighet f�r �verklagas endast om beslutet innefattar
avg�rande av n�gon fr�ga som inverkar p� �rendets utg�ng.

38 � Den som vill �verklaga ett beslut skall g�ra detta skriftligen.
Skrivelsen skall ha kommit in till den domstol som meddelat beslutet
inom tre veckor fr�n dagen f�r beslutet

1. om beslutet inneb�r att �rendet avgjorts,

2. om beslutet har meddelats vid ett sammantr�de eller
3. om det vid ett sammantr�de har angetts n�r beslutet kommer att

meddelas.

I annat fall �r klagotiden tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del

av beslutet.

Om pr�vningstillst�nd kr�vs, skall klaganden ange de omst�ndigheter

som �beropas till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall meddelas.

Den domstol som meddelat beslutet pr�var om �verklagandet har gjorts

i r�tt tid och skall avvisa ett �verklagande som har gjorts f�r sent. Om
�verklagandet inte avvisas, skall det tillsammans med �vriga handlingar
i �rendet s�ndas �ver till den domstol som skall pr�va �verklagandet.

Vid �verklagande till�mpas i �vrigt best�mmelserna i 7 �, 8 � f�rsta

stycket samt 9 och 10 ��.

�verklagande av tingsr�ttsbeslut

39 � Tingsr�ttens beslut �verklagas till hovr�tten.

I de fall det �r s�rskilt f�reskrivet f�r hovr�tten pr�va ett �verklagande

endast om hovr�tten har meddelat pr�vningstillst�nd.

Pr�vningstillst�nd f�r meddelas endast om

1. det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet

pr�vas av h�gre domstol,

2. anledning f�rekommer till �ndring i det slut till vilket tingsr�tten

kommit eller

3. det annars finns synnerliga sk�l att pr�va �verklagandet.

I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � tredje

stycket r�tteg�ngsbalken till�mpas. Meddelas inte pr�vningstillst�nd st�r
tingsr�ttens beslut fast. En upplysning om detta skall tas in i hovr�ttens
beslut.

�verklagande av hovr�ttsbeslut

40 � Hovr�ttens beslut �verklagas till H�gsta domstolen.

H�gsta domstolen f�r pr�va �verklagandet endast om H�gsta domstolen

har meddelat pr�vningstillst�nd. Detta g�ller dock inte vid �verklagande
av ett beslut om avvisning av ett �verklagande av ett hovr�ttsbeslut.

387

SFS 1996:242

388

SFS 1996:242

I fr�ga om pr�vningstillst�nd till�mpas best�mmelserna i 54 kap. r�tte-

g�ngsbalken.

41 � Om �rendet i tingsr�tten har inletts genom ett �verklagande, skall
s�dana omst�ndigheter eller bevis som klaganden �beropar f�rst i H�gsta
domstolen beaktas endast om det finns s�rskilda sk�l.

S�rskilda r�ttsmedel

I fr�ga om s�rskilda r�ttsmedel mot beslut enligt denna lag eller

mot beslut som vid �verklagande skulle ha pr�vats enligt denna lag
till�mpas 58 kap. 1 och 4-8 ��, 10 a � f�rsta stycket, 11 och 12 ��, 13 �
f�rsta meningen samt 59 kap. 1-3 �� och 5 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbal-
ken. Om det finns synnerliga sk�l, f�r resning �ga rum �ven i andra fall
�n som f�reskrivs i 58 kap. r�tteg�ngsbalken.

Straff, vite och h�mtning

43 � I fr�ga om straff f�r en f�rseelse under f�rfarandet och f�r brott
mot tystnadsplikt som �lagts av domstolen till�mpas 9 kap. 5 och 6 ��
r�tteg�ngsbalken.

I fr�ga om vite och h�mtning till�mpas 9 kap. 7-10 �� r�tteg�ngsbal-

ken.

Domstolen skall sj�lvmant ta upp fr�gor om ansvar f�r r�tteg�ngsf�r-

seelse och om utd�mande av vite som f�relagts med st�d av denna lag.

Inkommande handlingar

44 � En handling anses ha kommit in till domstolen den dag d� hand-
lingen eller en avi om betald postf�rs�ndelse som inneh�ller handlingen
anl�nt till domstolen eller kommit en beh�rig tj�nsteman till h�nda.
Underr�ttas domstolen s�rskilt om att ett meddelande till domstolen anl�nt
till ett telebefordringsf�retag, anses meddelandet ha kommit in redan n�r
underr�ttelsen n�tt en beh�rig tj�nsteman.

Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har

l�mnats i domstolens kansli eller avskilts f�r domstolen p� ett postkontor,
anses den ha kommit in den dagen, om den kommit en beh�rig tj�nste-
man till h�nda n�rmast f�ljande arbetsdag.

Ett telefax eller annat meddelande som saknar avs�ndarens underskrift

i original skall bekr�ftas av avs�ndaren genom en i original undertecknad
handling, om det beh�vs. Har domstolen beg�rt en s�dan bekr�ftelse men
inte f�tt n�gon, f�r domstolen bortse fr�n meddelandet.

42 �

Hinder mot inst�llelse

45 � Den som har kallats till sammantr�de men inte kan inst�lla sig skall
omedelbart anm�la det till domstolen.

I fr�ga om laga f�rfall till�mpas 32 kap. 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken.

Delgivning

46 � Skall domstolen underr�tta n�gon om inneh�llet i en handling eller
om n�got annat, f�r det ske genom delgivning. Delgivning skall anv�ndas,
om det �r s�rskilt f�reskrivet eller om det med h�nsyn till syftet med
best�mmelsen om underr�ttelse framg�r att delgivning b�r ske, men b�r
i �vrigt tillgripas bara om det beh�vs med h�nsyn till omst�ndigheterna.

Ombud och bitr�de

47 � Den som �r part f�r anlita ombud eller bitr�de.

I fr�ga om ombud eller bitr�de till�mpas 12 kap. 2-5 �� och 6 � andra

stycket r�tteg�ngsbalken. I fr�ga om fullmakt f�r ombud till�mpas 12 kap.
8-19 �� r�tteg�ngsbalken. En skriftlig fullmakt beh�ver dock inte f�retes
annat �n om domstolen anser att det beh�vs.

Tolk och �vers�ttning av handlingar

48 � I fr�ga om tolk och �vers�ttning av handlingar till�mpas 5 kap.
6-8 �� och 33 kap. 9 � r�tteg�ngsbalken.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1996.

2. Genom lagen upph�vs lagen (1946:807) om handl�ggning av dom-

stols�renden.

3. Har ett beslut meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre best�mmel-

ser i fr�ga om r�tten att �verklaga det beslutet och om vad den som vill
�verklaga beslutet skall iaktta.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

389

SFS 1996:242

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1996:242 Lag om domstolsärenden

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se