SFS 2002:599 Lag om grupprättegång

Start / Processrätt / Lag (2002:599) om grupprättegång / SFS 2002:599 Lag om grupprättegång

020599.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om gruppr�tteg�ng; utf�rdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser Grupptalan 1 � Med grupptalan avses i denna lag en talan som en k�rande f�r som f�- retr�dare f�r flera personer med r�ttsverkningar f�r dem, trots att de inte �r parter i m�let. Grupptalan kan v�ckas som enskild grupptalan, organisations- talan eller offentlig grupptalan. Med gruppen avses de personer f�r vilka k�randen f�r talan. Gruppr�tteg�ng 2 � En r�tteg�ng d�r grupptalan f�rs kallas gruppr�tteg�ng. En gruppr�tte- g�ng f�r avse anspr�k som kan tas upp av allm�n domstol enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l. F�r gruppr�tteg�ng till�mpas best�mmelserna om tvistem�l i r�tteg�ngs- balken, med undantag av 1 kap. 3 d �, om inte annat s�gs i denna lag. En gruppr�tteg�ng kan ocks� f�ras enligt s�rskilda best�mmelser i milj�- balken. Hur grupptalan v�cks m.m. Beh�riga domstolar 3 � De tingsr�tter som regeringen best�mmer skall vara beh�riga att hand- l�gga m�l enligt denna lag. Det skall finnas minst en beh�rig tingsr�tt i varje l�n. Taler�tt 4 � Enskild grupptalan f�r v�ckas av en fysisk eller juridisk person som sj�lv har ett anspr�k som omfattas av talan. 1 Prop. 2001/02:107, bet. 2001/02:JuU16, rskr. 2001/02:246. SFS 2002:599 Utkom fr�n trycket den 24 juni 2002 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2002:599 5 � Organisationstalan f�r v�ckas av en ideell f�rening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller l�ntagarintressen i tvister mellan konsumenter och en n�ringsidkare om n�gon vara, tj�nst eller annan nyttig- het som n�ringsidkaren erbjuder till konsumenter. I f�rsta stycket avses med konsumenter : fysiska personer som handlat huvudsakligen f�r �ndam�l som faller utanf�r n�ringsverksamhet, n�ringsidkare : en fysisk eller juridisk person som handlat f�r �ndam�l som har samband med den egna n�ringsverksamheten. En organisationstalan som avses i f�rsta stycket f�r omfatta �ven en tvist av annat slag, om det medf�r betydande f�rdelar med h�nsyn till utred- ningen och �vriga omst�ndigheter att tvisterna handl�ggs gemensamt. 6 � Offentlig grupptalan f�r v�ckas av en myndighet som med h�nsyn till vad tvisten r�r �r l�mpad att f�retr�da gruppmedlemmarna. Regeringen be- st�mmer vilka myndigheter som f�r v�cka offentlig grupptalan. 7 � R�tten att f�retr�da gruppen upph�r inte om det intr�ffar en f�r�ndring i de f�rh�llanden p� vilka r�tten att v�cka talan enligt 46 �� har grundats. S�rskilda processf�ruts�ttningar 8 � En grupptalan f�r tas upp till pr�vning om 1. talan grundas p� omst�ndigheter som �r gemensamma eller likartade f�r gruppmedlemmarnas anspr�k, 2. en gruppr�tteg�ng inte framst�r som ol�mplig p� grund av att vissa gruppmedlemmars anspr�k till sina grunder skiljer sig v�sentligt fr�n �vriga anspr�k, 3. merparten av de anspr�k som talan avser inte lika v�l kan g�ras g�l- lande genom talan av gruppmedlemmarna sj�lva, 4. gruppen med h�nsyn till storlek, avgr�nsning och �vrigt �r l�mpligt be- st�md samt 5. k�randen med h�nsyn till sitt intresse i saken, sina ekonomiska f�rut- s�ttningar att f�ra en grupptalan och f�rh�llandena i �vrigt �r l�mpad att f�- retr�da gruppmedlemmarna i m�let. Ans�kans inneh�ll 9 � En ans�kan om st�mning skall, ut�ver vad som s�gs i 42 kap. 2 � r�tte- g�ngsbalken, inneh�lla uppgifter om 1. den grupp som talan avser, 2. de omst�ndigheter som �r gemensamma eller likartade f�r gruppmed- lemmarnas anspr�k, 3. de f�r k�randen k�nda f�rh�llanden som har betydelse f�r pr�vningen av endast vissa gruppmedlemmars anspr�k samt 4. andra omst�ndigheter som har betydelse f�r fr�gan om anspr�ken b�r handl�ggas i en gruppr�tteg�ng. K�randen skall i ans�kan ange namn och adress p� samtliga gruppmed- lemmar. S�dana uppgifter f�r utel�mnas om de inte beh�vs f�r m�lets hand- </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2002:599 l�ggning. K�randen skall dessutom l�mna upplysningar om f�rh�llanden i �vrigt av betydelse f�r underr�ttelse till gruppmedlemmarna. Byte av taleform 10 � Den som �r k�rande i en r�tteg�ng kan hos tingsr�tten skriftligen an- s�ka om att m�let skall omvandlas till en gruppr�tteg�ng. D� skall best�m- melserna i 9 � och 42 kap. 24 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. En ans�kan f�r bifallas endast om svaranden medger detta eller om det �r uppenbart att f�rdelarna med en gruppr�tteg�ng �verv�ger de ol�genheter som en s�dan kan antas medf�ra f�r svaranden. Ans�kan skall delges svaranden f�r yttrande. �r ans�kan ogrundad f�r domstolen omedelbart avsl� den. Om den tingsr�tt d�r m�let p�g�r inte �r beh�rig att ta upp grupptalan skall ans�kan �verl�mnas till en beh�rig domstol. �r ans�kan uppenbart ogrundad f�r domstolen omedelbart avsl� ans�kan i st�llet f�r att �verl�mna den. Ombud 11 � Enskild grupptalan och organisationstalan skall f�ras genom ombud som �r advokat. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r r�tten medge att talan f�rs utan ombud eller genom ombud som inte �r advokat. 12 � En fullmakt som avser r�tteg�ng i allm�nhet ger inte ombudet beh�- righet att v�cka grupptalan eller att ta emot st�mning i en gruppr�tteg�ng. Underr�ttelse till medlemmarna om att en gruppr�tteg�ng har inletts 13 � Avvisas inte k�randens ans�kan om att inleda en gruppr�tteg�ng, skall gruppmedlemmarna underr�ttas om r�tteg�ngen. Underr�ttelsen skall efter vad domstolen finner l�mpligt inneh�lla 1. en kortfattad redog�relse f�r ans�kan, 2. upplysningar om a) gruppr�tteg�ngen som handl�ggningsform, b) medlemmarnas m�jligheter att sj�lva delta i r�tteg�ngen, c) r�ttsverkan av en dom i en gruppr�tteg�ng, och d) vad som g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnader, 3. uppgifter om k�randens och ombudets namn och adress, 4. besked om tiden som r�tten best�mmer f�r anm�lan enligt 14 �, samt 5. uppgifter om andra f�rh�llanden som har betydelse f�r gruppmedlem- marnas r�tt. Gruppens best�mning 14 � En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som r�tten be- st�mmer har anm�lt till domstolen att han eller hon vill omfattas av gruppta- lan skall anses ha tr�tt ur gruppen. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2002:599 Gruppmedlemmens st�llning 15 � En gruppmedlem skall likst�llas med part vid till�mpning av r�tte- g�ngsbalkens regler om j�vsf�rh�llanden, p�g�ende r�tteg�ng, f�rening av m�l, h�rande under r�tteg�ngen och andra fr�gor som r�r bevisningen. J�v 16 � En gruppmedlem som inte �r part f�r, �ven om han eller hon inte in- tr�tt i r�tteg�ngen som intervenient, framst�lla en inv�ndning om j�v mot en domare inom tv� veckor fr�n den dag n�r han eller hon fick veta att domaren deltar i m�lets handl�ggning. Om den j�vsgrundande omst�ndigheten d� inte var k�nd f�r medlemmen, f�r inv�ndningen framst�llas inom tv� veckor fr�n den dag medlemmen fick s�dan k�nnedom. Den fortsatta handl�ggningen K�randens skyldigheter 17 � Vid talans utf�rande skall k�randen ta till vara gruppmedlemmarnas intressen. I viktiga fr�gor skall k�randen ge gruppmedlemmarna tillf�lle att yttra sig, om det kan ske utan st�rre ol�genhet. Om en gruppmedlem beg�r det skall k�randen l�mna s�dana upplysningar som har betydelse f�r medlemmens r�tt. Utvidgning av talan 18 � R�tten f�r medge k�randen att utvidga en grupptalan till att omfatta andra anspr�k hos gruppmedlemmarna eller nya gruppmedlemmar, om detta kan ske utan att det f�ranleder en betydande f�rsening av avg�randet i m�let och utan betydande ol�genheter i �vrigt f�r svaranden. En ans�kan om ut- vidgning av talan skall ske skriftligen och inneh�lla s�dana uppgifter som anges i 9 �. �verl�telse av tvistef�rem�let 19 � Om k�randen eller en gruppmedlem �verl�ter det som tvisten r�r till n�gon annan, skall vad som s�gs i 13 kap. 7 � r�tteg�ngsbalken g�lla om f�r- v�rvarens r�tt och skyldighet att tr�da in som medlem i gruppen. Undergrupper 20 � R�tten f�r f�rordna n�gon att vid sidan av k�randen eller i st�llet f�r k�randen f�ra talan i en viss fr�ga eller en del av saken som g�ller endast vissa gruppmedlemmars r�tt, om det fr�mjar en �ndam�lsenlig handl�gg- ning. Ett s�dant f�rordnande f�r ges en gruppmedlem eller, om det inte �r m�jligt, n�gon annan. Parterna och ber�rda gruppmedlemmar skall ges tillf�lle att yttra sig innan r�tten fattar beslut, om detta inte �r uppenbart obeh�vligt. I beslutet skall </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2002:599 r�tten ange den del av gruppen och den fr�ga eller del av saken som f�rord- nandet avser. Best�mmelserna i denna lag om k�randen g�ller i till�mpliga delar ocks� den som har f�rordnats att f�ra talan enligt f�rsta stycket. Byte av k�rande 21 � Om k�randen inte l�ngre bed�ms vara l�mpad att f�retr�da grupp- medlemmarna i m�let, skall r�tten utse n�gon annan som har taler�tt enligt 46 �� att som k�rande f�ra gruppens talan. Om n�gon ny k�rande inte kan utses enligt f�rsta stycket, skall grupptalan avvisas. Om k�randen �r klagandens motpart i h�gre r�tt f�r dock r�tten f�r- ordna n�gon annan som bed�ms vara l�mpad att som k�rande f�ra gruppens talan. 22 � I andra fall �n som avses i 21 � f�r n�gon annan �verta k�randens ta- lan endast om k�randen �verl�tit sin del av det som tvisten r�r eller det finns andra s�rskilda sk�l. Avbrytande av gruppr�tteg�ngen eller del av den 23 � �terkallar k�randen grupptalan inom tiden f�r anm�lan enligt 14 � skall m�let avskrivas i dess helhet. Om k�randen inom den tiden �terkallar m�let i en del som h�nf�r sig till en viss gruppmedlems anspr�k skall det k�- rom�let avskrivas. Om det efter anm�lningstidens utg�ng uppkommer en fr�ga om att av- skriva m�let i dess helhet eller att avvisa grupptalan skall r�tten l�mna par- terna och gruppmedlemmarna tillf�lle att yttra sig, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Andra stycket till�mpas ocks� om fr�ga uppkommer om att avskriva m�- let eller avvisa talan i en del som h�nf�r sig till en viss gruppmedlems an- spr�k. 24 � R�tten f�r best�mma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen till domstolen kan anm�la att han eller hon, om gruppr�tteg�ngen n�r det g�ller hans eller hennes anspr�k avbryts, vill tr�da in som part och f�ra talan ang�ende sin r�tt. G�rs en anm�lan om intr�de enligt f�rsta stycket, skall r�tten avskilja det k�rom�l som anm�lan g�ller och besluta om den fortsatta handl�ggningen. R�tten f�r under de f�ruts�ttningar som anges i 1 kap. 3 d � r�tteg�ngsbalken besluta att m�let skall handl�ggas med till�mpning av den paragrafen. R�tten kan flytta �ver ett avskilt m�l till en annan beh�rig domstol, om detta �r b�st med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter. 25 � Om ett �verklagande �terkallas eller skall avvisas av annan anledning �n att det har kommit in f�r sent till�mpas best�mmelserna i 23 � andra och tredje styckena och 24 � f�rsta och andra styckena. Om ett �verklagande har f�rfallit p� grund av att k�randen uteblivit fr�n ett sammantr�de f�r huvudf�rhandling, skall m�let �terupptas enligt 50 kap. 22 � r�tteg�ngsbalken p� ans�kan av en gruppmedlem, �ven om k�randen </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2002:599 saknat laga f�rfall f�r sin utevaro. Gruppmedlemmens ans�kan f�r begr�nsas till ett visst k�rom�l. F�rlikning 26 � En f�rlikning som k�randen ing�r f�r en grupps r�kning g�ller, om r�tten stadf�ster den genom dom. F�rlikningen skall p� beg�ran av parterna stadf�stas, om den inte �r diskriminerande mot vissa gruppmedlemmar eller p� annat s�tt uppenbart osk�lig. Om uppskov med pr�vningen av en viss fr�ga 27 � Om det �r l�mpligt med h�nsyn till utredningen och kan ske utan be- tydande ol�genhet f�r svaranden, f�r r�tten meddela en dom som f�r vissa gruppmedlemmar inneb�r ett slutligt avg�rande av saken och som f�r andra gruppmedlemmar inneb�r att pr�vningen av en viss fr�ga skjuts upp. R�tten skall f�rel�gga varje gruppmedlem f�r vilken m�let inte slutligt av- gjorts att inom en viss tid beg�ra att den �terst�ende fr�gan pr�vas. I fr�ga om gruppmedlemmar som l�mnar in en s�dan beg�ran skall r�tten besluta enligt 24 � andra och tredje styckena om avskiljande och om den fortsatta handl�ggningen. Om en gruppmedlem inte l�mnar in en beg�ran om pr�v- ning av den �terst�ende fr�gan, skall medlemmens talan ogillas, om inte sva- randen har medgett yrkandet eller det �r uppenbart att talan �r grundad. Avg�randets inneh�ll 28 � I en dom skall r�tten ange de gruppmedlemmar som domen avser. Detta g�ller ocks� ett beslut, om det beh�vs med h�nsyn till fr�gans beskaf- fenhet. R�ttskraft 29 � R�ttens avg�rande i en gruppr�tteg�ng har r�ttskraft i f�rh�llande till alla gruppmedlemmar som omfattas av avg�randet. S�rskilda regler om r�tteg�ngskostnader m.m. R�tt till ers�ttning och ansvar f�r kostnader 30 � Den som enligt 21 � andra stycket har f�rordnats att som k�rande f�ra en grupps talan har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel som motsvarar kostnaden f�r r�tteg�ngens f�rberedande och talans utf�rande samt arvode till ombud eller bitr�de, om kostnaden sk�ligen varit p�kallad f�r att ta till vara gruppmedlemmarnas r�tt. Ers�ttning skall ocks� ges f�r k�randens eget arbete och tidsspillan med anledning av r�tteg�ngen. S�som �tg�rd f�r r�tte- g�ngens f�rberedande anses f�rhandling f�r bil�ggande av en tvistefr�ga som har omedelbar betydelse f�r den f�rda talan. R�tten f�r besluta om f�rskott p� ers�ttningen med sk�ligt belopp om det �r rimligt med h�nsyn till omfattningen av de kostnader eller det arbete som </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2002:599 uppdraget har medf�rt, den tid som r�tteg�ngen kan ber�knas p�g� samt �v- riga f�rh�llanden. 31 � Den som enligt 21 � andra stycket har f�rordnats att som k�rande f�ra en grupps talan �r inte skyldig att betala ers�ttning f�r motpartens r�tte- g�ngskostnader i annat fall �n som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken. I st�llet skall den som tidigare varit k�rande i m�let s�som part svara f�r dessa r�tteg�ngskostnader. Han eller hon skall ocks� ers�tta staten f�r vad som ut- g�tt av allm�nna medel enligt 30 �, i den utstr�ckning inte klaganden eller n�gon annan �r skyldig att betala s�dan ers�ttning. Har n�gon i samband med �verklagande eller d�refter �vertagit k�randens talan i annat fall �n som avses i f�rsta stycket svarar han eller hon s�som part endast f�r r�tteg�ngskostnader som har uppkommit i den h�gre r�tten. F�r r�tteg�ngskostnader i l�gre r�tt svarar i st�llet den som tidigare varit k�rande i m�let. 32 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om ansvar f�r r�tteg�ngskostna- der skall till�mpas �ven i fr�ga om s�dan ers�ttning av allm�nna medel som betalats till en k�rande med st�d av 30 �. Ers�ttning f�r en s�dan kostnad skall betalas till staten. R�tten skall pr�va fr�gan om ers�ttning utan yr- kande. Kostnadsansvaret f�r en gruppmedlem 33 � En gruppmedlem som inte �r part i r�tteg�ngen svarar f�r r�tteg�ngs- kostnaderna i m�let endast i de fall som avses i 34 och 35 ��. 34 � Har svaranden �lagts att ers�tta k�randens r�tteg�ngskostnader eller att till staten betala s�dana kostnader som avses i 32 � och kan svaranden inte betala, �r de ber�rda gruppmedlemmarna skyldiga att ers�tta dessa kost- nader. Detsamma g�ller merkostnader vid riskavtal som svaranden enligt 41 � inte f�rpliktats betala. Varje gruppmedlem svarar f�r sin andel av kost- naderna och �r inte skyldig att betala mer �n som har kommit honom eller henne till godo genom r�tteg�ngen. 35 � En gruppmedlem som inte �r part i r�tteg�ngen skall ers�tta de kost- nader som medlemmen har v�llat genom n�gon �tg�rd som avses i 18 kap. 3 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken eller genom s�dan v�rdsl�shet eller f�r- summelse som avses i 6 � samma kapitel. 36 � Om en medlem har intr�tt som part i gruppr�tteg�ngen i samband med ett �verklagande eller d�refter, svarar medlemmen som part endast f�r kostnader som har uppkommit i den h�gre r�tten. Avskilda k�rom�l 37 � Om ett k�rom�l har avskilts enligt 24 �, svarar k�randen och grupp- medlemmen solidariskt f�r de r�tteg�ngskostnader som har uppkommit f�re avskiljandet. F�r kostnader som har uppkommit d�refter svarar gruppmed- lemmen ensam. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2002:599 Har k�randen eller gruppmedlemmen orsakat r�tteg�ngskostnad genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse, skall han eller hon ensam svara f�r denna kostnad. Riskavtal 38 � Har k�randen ing�tt ett avtal med ett ombud om att arvodet till ombu- det skall best�mmas med h�nsyn till i vilken utstr�ckning gruppmedlemmar- nas anspr�k tillgodoses (riskavtal) f�r avtalet endast �beropas mot grupp- medlemmarna om det har godk�nts av domstol. 39 � Ett riskavtal f�r godk�nnas endast om avtalet �r sk�ligt med h�nsyn till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara uppr�ttat i skriftlig form. Av av- talet skall framg� p� vilket s�tt arvodet �r avsett att avvika fr�n ett normal- arvode om gruppmedlemmarnas anspr�k bifalls eller ogillas helt. Avtalet f�r inte godk�nnas om arvodet grundas enbart p� tvistef�rem�lets v�rde. 40 � Fr�gan om godk�nnande av ett riskavtal pr�vas i en p�g�ende grupp- r�tteg�ng av domstolen p� yrkande av k�randen. Har den r�ttsliga angel�- genhet som riskavtalet omfattar inte inletts vid domstol, f�r den som vill f�ra grupptalan beg�ra att fr�gan om godk�nnande pr�vas av en domstol som �r beh�rig att pr�va tvisten. G�r det inte att avg�ra vilken domstol som �r be- h�rig, pr�vas fr�gan om godk�nnande av Stockholms tingsr�tt. Ett godk�nnande enligt f�rsta stycket upph�r att g�lla, om en gruppr�tte- g�ng inte har inletts inom sex m�nader fr�n godk�nnandet. Om det finns sk�l f�r det f�r domstolen f�rl�nga den tiden. 41 � Vid pr�vning av vad som �r ers�ttningsgill r�tteg�ngskostnad enligt 18 kap. 8 � r�tteg�ngsbalken skall h�nsyn inte tas till s�dana merkostnader som har uppkommit p� grund av ett riskavtal. �verklagande 42 � N�r pr�vningen av en viss fr�ga har skjutits upp enligt 27 �, skall r�tt- ten best�mma om domen i den del d�r avg�randet inte �r slutligt f�r �verkla- gas s�rskilt. En s�dan del av domen f�r dock alltid �verklagas s�rskilt, om domen i den del den �r slutlig �verklagas f�r eller mot en grupp. Om en dom �verklagas s�rskilt enligt f�rsta stycket, f�r r�tten best�mma att m�let i �vrigt skall vila till dess att domen har vunnit laga kraft. 43 � Tingsr�ttens beslut med anledning av en �terkallelse av talan f�r inte �verklagas, om �terkallelsen har skett inom tiden f�r anm�lan enligt 14 �. Ett beslut i fr�ga om r�tteg�ngskostnader som meddelats i samband med av- skrivningen f�r dock �verklagas. 44 � En tingsr�tts beslut att utse en ny k�rande f�r �verklagas av den tidi- gare k�randen och av en gruppmedlem som har f�reslagit en annan k�rande. En tingsr�tts beslut att avsl� en beg�ran om byte av k�rande f�r �verklagas av en gruppmedlem som har f�reslagit ett s�dant byte. I fr�ga om �verkla- </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2002:599 gandet till�mpas best�mmelserna i 49 kap. 4 � och 11 � f�rsta stycket r�tte- g�ngsbalken. 45 � En tingsr�tts beslut under r�tteg�ngen f�r, ut�ver vad som s�gs i r�tte- g�ngsbalken och 44 �, �verklagas s�rskilt, om tingsr�tten i beslutet har 1. avslagit k�randens beg�ran att f� f�ra enskild grupptalan eller organisa- tionstalan utan ombud eller genom ombud som inte �r advokat, 2. pr�vat en fr�ga enligt 19 � om intr�de som medlem i gruppen, eller 3. pr�vat en fr�ga om godk�nnande av ett riskavtal enligt 39 �. Den som vill �verklaga ett beslut som avses i f�rsta stycket skall f�rst an- m�la missn�je. Anm�lan skall g�ras genast, om beslutet har meddelats vid ett sammantr�de, och annars inom en vecka fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Den som f�rsummar detta har inte l�ngre r�tt att �verklaga beslutet. Anm�ler n�gon missn�je f�r r�tten f�rklara m�let vilande till dess att �verklagandet pr�vats, om det finns s�rskilda sk�l. 46 � Best�mmelserna i 44 och 45 �� g�ller ocks� vid ett �verklagande av en hovr�tts beslut som inte �r slutligt i fr�gor som avses i de paragraferna och som har uppkommit i hovr�tten eller som har �verklagats dit. 47 � En gruppmedlem f�r �verklaga en dom eller ett slutligt beslut f�r en grupps r�kning samt ett beslut om godk�nnande av ett riskavtal enligt 39 �. En gruppmedlem �r vidare beh�rig att f�r egen r�kning �verklaga en dom eller ett beslut som r�r hans eller hennes r�tt. 48 � En missn�jesanm�lan av en gruppmedlem som inte �r part i r�tte- g�ngen f�r g�ras inom en vecka fr�n dagen f�r beslutet, om beslutet har meddelats vid ett sammantr�de till vilket medlemmen inte har kallats och inte heller �nd� har inst�llt sig. Detsamma g�ller om beslutet inte har medde- lats vid ett sammantr�de och inte delges medlemmen. Underr�ttelse till gruppmedlemmarna 49 � R�tten skall, ut�ver vad som f�ljer av �vriga best�mmelser, under- r�tta en ber�rd gruppmedlem om en dom eller ett slutligt beslut samt om en f�rlikning som beg�rs stadf�st enligt 26 �. Om det beh�vs med h�nsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha f�r medlemmens r�tt, skall r�tten vidare underr�tta en ber�rd gruppmedlem om 1. att k�randen har ersatts med en ny k�rande, 2. att k�randen har anlitat ett nytt ombud, 3. att k�randen har eftergett talan, 4. att fr�ga uppkommit om att godk�nna ett riskavtal, 5. att en dom eller ett beslut �verklagats, samt 6. andra beslut, �tg�rder och f�rh�llanden i �vrigt. 50 � Underr�ttelser enligt denna lag till gruppmedlemmar skall ske p� det s�tt r�tten finner l�mpligt och med beaktande av best�mmelserna i 33 kap. 2 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2002:599 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2002 R�tten f�r f�rel�gga en part att ombes�rja en underr�ttelse, om detta har betydande f�rdelar f�r handl�ggningen. Parten har i ett s�dant fall r�tt till er- s�ttning av allm�nna medel f�r kostnader. Det som s�gs i andra stycket g�ller �ven n�r en underr�ttelse sker genom delgivning. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2003. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON THOMAS BODSTR�M (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om gruppr�tteg�ng;

utf�rdad den 30 maj 2002.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

Grupptalan

1 �

Med grupptalan avses i denna lag en talan som en k�rande f�r som f�-

retr�dare f�r flera personer med r�ttsverkningar f�r dem, trots att de inte �r
parter i m�let. Grupptalan kan v�ckas som enskild grupptalan, organisations-
talan eller offentlig grupptalan.

Med gruppen avses de personer f�r vilka k�randen f�r talan.

Gruppr�tteg�ng

2 �

En r�tteg�ng d�r grupptalan f�rs kallas gruppr�tteg�ng. En gruppr�tte-

g�ng f�r avse anspr�k som kan tas upp av allm�n domstol enligt reglerna i
r�tteg�ngsbalken om tvistem�l.

F�r gruppr�tteg�ng till�mpas best�mmelserna om tvistem�l i r�tteg�ngs-

balken, med undantag av 1 kap. 3 d �, om inte annat s�gs i denna lag.

En gruppr�tteg�ng kan ocks� f�ras enligt s�rskilda best�mmelser i milj�-

balken.

Hur grupptalan v�cks m.m.

Beh�riga domstolar

3 �

De tingsr�tter som regeringen best�mmer skall vara beh�riga att hand-

l�gga m�l enligt denna lag. Det skall finnas minst en beh�rig tingsr�tt i varje
l�n.

Taler�tt

4 �

Enskild grupptalan f�r v�ckas av en fysisk eller juridisk person som

sj�lv har ett anspr�k som omfattas av talan.

Prop. 2001/02:107, bet. 2001/02:JuU16, rskr. 2001/02:246.

SFS 2002:599

Utkom fr�n trycket
den 24 juni 2002

SFS 2002:599

5 �

Organisationstalan f�r v�ckas av en ideell f�rening som i enlighet med

sina stadgar tillvaratar konsument- eller l�ntagarintressen i tvister mellan
konsumenter och en n�ringsidkare om n�gon vara, tj�nst eller annan nyttig-
het som n�ringsidkaren erbjuder till konsumenter.

I f�rsta stycket avses med

konsumenter

: fysiska personer som handlat huvudsakligen f�r �ndam�l

som faller utanf�r n�ringsverksamhet,

n�ringsidkare

: en fysisk eller juridisk person som handlat f�r �ndam�l

som har samband med den egna n�ringsverksamheten.

En organisationstalan som avses i f�rsta stycket f�r omfatta �ven en tvist

av annat slag, om det medf�r betydande f�rdelar med h�nsyn till utred-
ningen och �vriga omst�ndigheter att tvisterna handl�ggs gemensamt.

6 �

Offentlig grupptalan f�r v�ckas av en myndighet som med h�nsyn till

vad tvisten r�r �r l�mpad att f�retr�da gruppmedlemmarna. Regeringen be-
st�mmer vilka myndigheter som f�r v�cka offentlig grupptalan.

7 �

R�tten att f�retr�da gruppen upph�r inte om det intr�ffar en f�r�ndring

i de f�rh�llanden p� vilka r�tten att v�cka talan enligt 46 �� har grundats.

S�rskilda processf�ruts�ttningar

8 �

En grupptalan f�r tas upp till pr�vning om

1. talan grundas p� omst�ndigheter som �r gemensamma eller likartade

f�r gruppmedlemmarnas anspr�k,

2. en gruppr�tteg�ng inte framst�r som ol�mplig p� grund av att vissa

gruppmedlemmars anspr�k till sina grunder skiljer sig v�sentligt fr�n �vriga
anspr�k,

3. merparten av de anspr�k som talan avser inte lika v�l kan g�ras g�l-

lande genom talan av gruppmedlemmarna sj�lva,

4. gruppen med h�nsyn till storlek, avgr�nsning och �vrigt �r l�mpligt be-

st�md samt

5. k�randen med h�nsyn till sitt intresse i saken, sina ekonomiska f�rut-

s�ttningar att f�ra en grupptalan och f�rh�llandena i �vrigt �r l�mpad att f�-
retr�da gruppmedlemmarna i m�let.

Ans�kans inneh�ll

9 �

En ans�kan om st�mning skall, ut�ver vad som s�gs i 42 kap. 2 � r�tte-

g�ngsbalken, inneh�lla uppgifter om

1. den grupp som talan avser,
2. de omst�ndigheter som �r gemensamma eller likartade f�r gruppmed-

lemmarnas anspr�k,

3. de f�r k�randen k�nda f�rh�llanden som har betydelse f�r pr�vningen

av endast vissa gruppmedlemmars anspr�k samt

4. andra omst�ndigheter som har betydelse f�r fr�gan om anspr�ken b�r

handl�ggas i en gruppr�tteg�ng.

K�randen skall i ans�kan ange namn och adress p� samtliga gruppmed-

lemmar. S�dana uppgifter f�r utel�mnas om de inte beh�vs f�r m�lets hand-

SFS 2002:599

l�ggning. K�randen skall dessutom l�mna upplysningar om f�rh�llanden i
�vrigt av betydelse f�r underr�ttelse till gruppmedlemmarna.

Byte av taleform

10 �

Den som �r k�rande i en r�tteg�ng kan hos tingsr�tten skriftligen an-

s�ka om att m�let skall omvandlas till en gruppr�tteg�ng. D� skall best�m-
melserna i 9 � och 42 kap. 24 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. En ans�kan
f�r bifallas endast om svaranden medger detta eller om det �r uppenbart att
f�rdelarna med en gruppr�tteg�ng �verv�ger de ol�genheter som en s�dan
kan antas medf�ra f�r svaranden.

Ans�kan skall delges svaranden f�r yttrande. �r ans�kan ogrundad f�r

domstolen omedelbart avsl� den.

Om den tingsr�tt d�r m�let p�g�r inte �r beh�rig att ta upp grupptalan

skall ans�kan �verl�mnas till en beh�rig domstol. �r ans�kan uppenbart
ogrundad f�r domstolen omedelbart avsl� ans�kan i st�llet f�r att �verl�mna
den.

Ombud

11 �

Enskild grupptalan och organisationstalan skall f�ras genom ombud

som �r advokat. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r r�tten medge att talan f�rs
utan ombud eller genom ombud som inte �r advokat.

12 �

En fullmakt som avser r�tteg�ng i allm�nhet ger inte ombudet beh�-

righet att v�cka grupptalan eller att ta emot st�mning i en gruppr�tteg�ng.

Underr�ttelse till medlemmarna om att en gruppr�tteg�ng har inletts

13 �

Avvisas inte k�randens ans�kan om att inleda en gruppr�tteg�ng,

skall gruppmedlemmarna underr�ttas om r�tteg�ngen.

Underr�ttelsen skall efter vad domstolen finner l�mpligt inneh�lla
1. en kortfattad redog�relse f�r ans�kan,
2. upplysningar om
a) gruppr�tteg�ngen som handl�ggningsform,
b) medlemmarnas m�jligheter att sj�lva delta i r�tteg�ngen,
c) r�ttsverkan av en dom i en gruppr�tteg�ng, och
d) vad som g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnader,
3. uppgifter om k�randens och ombudets namn och adress,
4. besked om tiden som r�tten best�mmer f�r anm�lan enligt 14 �, samt
5. uppgifter om andra f�rh�llanden som har betydelse f�r gruppmedlem-

marnas r�tt.

Gruppens best�mning

14 �

En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som r�tten be-

st�mmer har anm�lt till domstolen att han eller hon vill omfattas av gruppta-
lan skall anses ha tr�tt ur gruppen.

SFS 2002:599

Gruppmedlemmens st�llning

15 �

En gruppmedlem skall likst�llas med part vid till�mpning av r�tte-

g�ngsbalkens regler om j�vsf�rh�llanden, p�g�ende r�tteg�ng, f�rening av
m�l, h�rande under r�tteg�ngen och andra fr�gor som r�r bevisningen.

J�v

16 �

En gruppmedlem som inte �r part f�r, �ven om han eller hon inte in-

tr�tt i r�tteg�ngen som intervenient, framst�lla en inv�ndning om j�v mot en
domare inom tv� veckor fr�n den dag n�r han eller hon fick veta att domaren
deltar i m�lets handl�ggning. Om den j�vsgrundande omst�ndigheten d� inte
var k�nd f�r medlemmen, f�r inv�ndningen framst�llas inom tv� veckor fr�n
den dag medlemmen fick s�dan k�nnedom.

Den fortsatta handl�ggningen

K�randens skyldigheter

17 �

Vid talans utf�rande skall k�randen ta till vara gruppmedlemmarnas

intressen.

I viktiga fr�gor skall k�randen ge gruppmedlemmarna tillf�lle att yttra sig,

om det kan ske utan st�rre ol�genhet. Om en gruppmedlem beg�r det skall
k�randen l�mna s�dana upplysningar som har betydelse f�r medlemmens
r�tt.

Utvidgning av talan

18 �

R�tten f�r medge k�randen att utvidga en grupptalan till att omfatta

andra anspr�k hos gruppmedlemmarna eller nya gruppmedlemmar, om detta
kan ske utan att det f�ranleder en betydande f�rsening av avg�randet i m�let
och utan betydande ol�genheter i �vrigt f�r svaranden. En ans�kan om ut-
vidgning av talan skall ske skriftligen och inneh�lla s�dana uppgifter som
anges i 9 �.

�verl�telse av tvistef�rem�let

19 �

Om k�randen eller en gruppmedlem �verl�ter det som tvisten r�r till

n�gon annan, skall vad som s�gs i 13 kap. 7 � r�tteg�ngsbalken g�lla om f�r-
v�rvarens r�tt och skyldighet att tr�da in som medlem i gruppen.

Undergrupper

20 �

R�tten f�r f�rordna n�gon att vid sidan av k�randen eller i st�llet f�r

k�randen f�ra talan i en viss fr�ga eller en del av saken som g�ller endast
vissa gruppmedlemmars r�tt, om det fr�mjar en �ndam�lsenlig handl�gg-
ning. Ett s�dant f�rordnande f�r ges en gruppmedlem eller, om det inte �r
m�jligt, n�gon annan.

Parterna och ber�rda gruppmedlemmar skall ges tillf�lle att yttra sig innan

r�tten fattar beslut, om detta inte �r uppenbart obeh�vligt. I beslutet skall

SFS 2002:599

r�tten ange den del av gruppen och den fr�ga eller del av saken som f�rord-
nandet avser.

Best�mmelserna i denna lag om k�randen g�ller i till�mpliga delar ocks�

den som har f�rordnats att f�ra talan enligt f�rsta stycket.

Byte av k�rande

21 �

Om k�randen inte l�ngre bed�ms vara l�mpad att f�retr�da grupp-

medlemmarna i m�let, skall r�tten utse n�gon annan som har taler�tt enligt
46 �� att som k�rande f�ra gruppens talan.

Om n�gon ny k�rande inte kan utses enligt f�rsta stycket, skall grupptalan

avvisas. Om k�randen �r klagandens motpart i h�gre r�tt f�r dock r�tten f�r-
ordna n�gon annan som bed�ms vara l�mpad att som k�rande f�ra gruppens
talan.

22 �

I andra fall �n som avses i 21 � f�r n�gon annan �verta k�randens ta-

lan endast om k�randen �verl�tit sin del av det som tvisten r�r eller det finns
andra s�rskilda sk�l.

Avbrytande av gruppr�tteg�ngen eller del av den

23 �

�terkallar k�randen grupptalan inom tiden f�r anm�lan enligt 14 �

skall m�let avskrivas i dess helhet. Om k�randen inom den tiden �terkallar
m�let i en del som h�nf�r sig till en viss gruppmedlems anspr�k skall det k�-
rom�let avskrivas.

Om det efter anm�lningstidens utg�ng uppkommer en fr�ga om att av-

skriva m�let i dess helhet eller att avvisa grupptalan skall r�tten l�mna par-
terna och gruppmedlemmarna tillf�lle att yttra sig, om det inte �r uppenbart
obeh�vligt.

Andra stycket till�mpas ocks� om fr�ga uppkommer om att avskriva m�-

let eller avvisa talan i en del som h�nf�r sig till en viss gruppmedlems an-
spr�k.

24 �

R�tten f�r best�mma en tid inom vilken en gruppmedlem skriftligen

till domstolen kan anm�la att han eller hon, om gruppr�tteg�ngen n�r det
g�ller hans eller hennes anspr�k avbryts, vill tr�da in som part och f�ra talan
ang�ende sin r�tt.

G�rs en anm�lan om intr�de enligt f�rsta stycket, skall r�tten avskilja det

k�rom�l som anm�lan g�ller och besluta om den fortsatta handl�ggningen.
R�tten f�r under de f�ruts�ttningar som anges i 1 kap. 3 d � r�tteg�ngsbalken
besluta att m�let skall handl�ggas med till�mpning av den paragrafen.

R�tten kan flytta �ver ett avskilt m�l till en annan beh�rig domstol, om

detta �r b�st med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter.

25 �

Om ett �verklagande �terkallas eller skall avvisas av annan anledning

�n att det har kommit in f�r sent till�mpas best�mmelserna i 23 � andra och
tredje styckena och 24 � f�rsta och andra styckena.

Om ett �verklagande har f�rfallit p� grund av att k�randen uteblivit fr�n

ett sammantr�de f�r huvudf�rhandling, skall m�let �terupptas enligt 50 kap.
22 � r�tteg�ngsbalken p� ans�kan av en gruppmedlem, �ven om k�randen

SFS 2002:599

saknat laga f�rfall f�r sin utevaro. Gruppmedlemmens ans�kan f�r begr�nsas
till ett visst k�rom�l.

F�rlikning

26 �

En f�rlikning som k�randen ing�r f�r en grupps r�kning g�ller, om

r�tten stadf�ster den genom dom. F�rlikningen skall p� beg�ran av parterna
stadf�stas, om den inte �r diskriminerande mot vissa gruppmedlemmar eller
p� annat s�tt uppenbart osk�lig.

Om uppskov med pr�vningen av en viss fr�ga

27 �

Om det �r l�mpligt med h�nsyn till utredningen och kan ske utan be-

tydande ol�genhet f�r svaranden, f�r r�tten meddela en dom som f�r vissa
gruppmedlemmar inneb�r ett slutligt avg�rande av saken och som f�r andra
gruppmedlemmar inneb�r att pr�vningen av en viss fr�ga skjuts upp.

R�tten skall f�rel�gga varje gruppmedlem f�r vilken m�let inte slutligt av-

gjorts att inom en viss tid beg�ra att den �terst�ende fr�gan pr�vas. I fr�ga
om gruppmedlemmar som l�mnar in en s�dan beg�ran skall r�tten besluta
enligt 24 � andra och tredje styckena om avskiljande och om den fortsatta
handl�ggningen. Om en gruppmedlem inte l�mnar in en beg�ran om pr�v-
ning av den �terst�ende fr�gan, skall medlemmens talan ogillas, om inte sva-
randen har medgett yrkandet eller det �r uppenbart att talan �r grundad.

Avg�randets inneh�ll

28 �

I en dom skall r�tten ange de gruppmedlemmar som domen avser.

Detta g�ller ocks� ett beslut, om det beh�vs med h�nsyn till fr�gans beskaf-
fenhet.

R�ttskraft

29 �

R�ttens avg�rande i en gruppr�tteg�ng har r�ttskraft i f�rh�llande till

alla gruppmedlemmar som omfattas av avg�randet.

S�rskilda regler om r�tteg�ngskostnader m.m.

R�tt till ers�ttning och ansvar f�r kostnader

30 �

Den som enligt 21 � andra stycket har f�rordnats att som k�rande f�ra

en grupps talan har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel som motsvarar
kostnaden f�r r�tteg�ngens f�rberedande och talans utf�rande samt arvode
till ombud eller bitr�de, om kostnaden sk�ligen varit p�kallad f�r att ta till
vara gruppmedlemmarnas r�tt. Ers�ttning skall ocks� ges f�r k�randens eget
arbete och tidsspillan med anledning av r�tteg�ngen. S�som �tg�rd f�r r�tte-
g�ngens f�rberedande anses f�rhandling f�r bil�ggande av en tvistefr�ga
som har omedelbar betydelse f�r den f�rda talan.

R�tten f�r besluta om f�rskott p� ers�ttningen med sk�ligt belopp om det

�r rimligt med h�nsyn till omfattningen av de kostnader eller det arbete som

SFS 2002:599

uppdraget har medf�rt, den tid som r�tteg�ngen kan ber�knas p�g� samt �v-
riga f�rh�llanden.

31 �

Den som enligt 21 � andra stycket har f�rordnats att som k�rande f�ra

en grupps talan �r inte skyldig att betala ers�ttning f�r motpartens r�tte-
g�ngskostnader i annat fall �n som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngsbalken. I
st�llet skall den som tidigare varit k�rande i m�let s�som part svara f�r dessa
r�tteg�ngskostnader. Han eller hon skall ocks� ers�tta staten f�r vad som ut-
g�tt av allm�nna medel enligt 30 �, i den utstr�ckning inte klaganden eller
n�gon annan �r skyldig att betala s�dan ers�ttning.

Har n�gon i samband med �verklagande eller d�refter �vertagit k�randens

talan i annat fall �n som avses i f�rsta stycket svarar han eller hon s�som part
endast f�r r�tteg�ngskostnader som har uppkommit i den h�gre r�tten. F�r
r�tteg�ngskostnader i l�gre r�tt svarar i st�llet den som tidigare varit k�rande
i m�let.

32 �

Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om ansvar f�r r�tteg�ngskostna-

der skall till�mpas �ven i fr�ga om s�dan ers�ttning av allm�nna medel som
betalats till en k�rande med st�d av 30 �. Ers�ttning f�r en s�dan kostnad
skall betalas till staten. R�tten skall pr�va fr�gan om ers�ttning utan yr-
kande.

Kostnadsansvaret f�r en gruppmedlem

33 �

En gruppmedlem som inte �r part i r�tteg�ngen svarar f�r r�tteg�ngs-

kostnaderna i m�let endast i de fall som avses i 34 och 35 ��.

34 �

Har svaranden �lagts att ers�tta k�randens r�tteg�ngskostnader eller

att till staten betala s�dana kostnader som avses i 32 � och kan svaranden
inte betala, �r de ber�rda gruppmedlemmarna skyldiga att ers�tta dessa kost-
nader. Detsamma g�ller merkostnader vid riskavtal som svaranden enligt
41 � inte f�rpliktats betala. Varje gruppmedlem svarar f�r sin andel av kost-
naderna och �r inte skyldig att betala mer �n som har kommit honom eller
henne till godo genom r�tteg�ngen.

35 �

En gruppmedlem som inte �r part i r�tteg�ngen skall ers�tta de kost-

nader som medlemmen har v�llat genom n�gon �tg�rd som avses i 18 kap.
3 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken eller genom s�dan v�rdsl�shet eller f�r-
summelse som avses i 6 � samma kapitel.

36 �

Om en medlem har intr�tt som part i gruppr�tteg�ngen i samband

med ett �verklagande eller d�refter, svarar medlemmen som part endast f�r
kostnader som har uppkommit i den h�gre r�tten.

Avskilda k�rom�l

37 �

Om ett k�rom�l har avskilts enligt 24 �, svarar k�randen och grupp-

medlemmen solidariskt f�r de r�tteg�ngskostnader som har uppkommit f�re
avskiljandet. F�r kostnader som har uppkommit d�refter svarar gruppmed-
lemmen ensam.

SFS 2002:599

Har k�randen eller gruppmedlemmen orsakat r�tteg�ngskostnad genom

v�rdsl�shet eller f�rsummelse, skall han eller hon ensam svara f�r denna
kostnad.

Riskavtal

38 �

Har k�randen ing�tt ett avtal med ett ombud om att arvodet till ombu-

det skall best�mmas med h�nsyn till i vilken utstr�ckning gruppmedlemmar-
nas anspr�k tillgodoses (riskavtal) f�r avtalet endast �beropas mot grupp-
medlemmarna om det har godk�nts av domstol.

39 �

Ett riskavtal f�r godk�nnas endast om avtalet �r sk�ligt med h�nsyn

till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara uppr�ttat i skriftlig form. Av av-
talet skall framg� p� vilket s�tt arvodet �r avsett att avvika fr�n ett normal-
arvode om gruppmedlemmarnas anspr�k bifalls eller ogillas helt. Avtalet f�r
inte godk�nnas om arvodet grundas enbart p� tvistef�rem�lets v�rde.

40 �

Fr�gan om godk�nnande av ett riskavtal pr�vas i en p�g�ende grupp-

r�tteg�ng av domstolen p� yrkande av k�randen. Har den r�ttsliga angel�-
genhet som riskavtalet omfattar inte inletts vid domstol, f�r den som vill f�ra
grupptalan beg�ra att fr�gan om godk�nnande pr�vas av en domstol som �r
beh�rig att pr�va tvisten. G�r det inte att avg�ra vilken domstol som �r be-
h�rig, pr�vas fr�gan om godk�nnande av Stockholms tingsr�tt.

Ett godk�nnande enligt f�rsta stycket upph�r att g�lla, om en gruppr�tte-

g�ng inte har inletts inom sex m�nader fr�n godk�nnandet. Om det finns sk�l
f�r det f�r domstolen f�rl�nga den tiden.

41 �

Vid pr�vning av vad som �r ers�ttningsgill r�tteg�ngskostnad enligt

18 kap. 8 � r�tteg�ngsbalken skall h�nsyn inte tas till s�dana merkostnader
som har uppkommit p� grund av ett riskavtal.

�verklagande

42 �

N�r pr�vningen av en viss fr�ga har skjutits upp enligt 27 �, skall r�tt-

ten best�mma om domen i den del d�r avg�randet inte �r slutligt f�r �verkla-
gas s�rskilt. En s�dan del av domen f�r dock alltid �verklagas s�rskilt, om
domen i den del den �r slutlig �verklagas f�r eller mot en grupp.

Om en dom �verklagas s�rskilt enligt f�rsta stycket, f�r r�tten best�mma

att m�let i �vrigt skall vila till dess att domen har vunnit laga kraft.

43 �

Tingsr�ttens beslut med anledning av en �terkallelse av talan f�r inte

�verklagas, om �terkallelsen har skett inom tiden f�r anm�lan enligt 14 �.
Ett beslut i fr�ga om r�tteg�ngskostnader som meddelats i samband med av-
skrivningen f�r dock �verklagas.

44 �

En tingsr�tts beslut att utse en ny k�rande f�r �verklagas av den tidi-

gare k�randen och av en gruppmedlem som har f�reslagit en annan k�rande.
En tingsr�tts beslut att avsl� en beg�ran om byte av k�rande f�r �verklagas
av en gruppmedlem som har f�reslagit ett s�dant byte. I fr�ga om �verkla-

SFS 2002:599

gandet till�mpas best�mmelserna i 49 kap. 4 � och 11 � f�rsta stycket r�tte-
g�ngsbalken.

45 �

En tingsr�tts beslut under r�tteg�ngen f�r, ut�ver vad som s�gs i r�tte-

g�ngsbalken och 44 �, �verklagas s�rskilt, om tingsr�tten i beslutet har

1. avslagit k�randens beg�ran att f� f�ra enskild grupptalan eller organisa-

tionstalan utan ombud eller genom ombud som inte �r advokat,

2. pr�vat en fr�ga enligt 19 � om intr�de som medlem i gruppen, eller
3. pr�vat en fr�ga om godk�nnande av ett riskavtal enligt 39 �.
Den som vill �verklaga ett beslut som avses i f�rsta stycket skall f�rst an-

m�la missn�je. Anm�lan skall g�ras genast, om beslutet har meddelats vid
ett sammantr�de, och annars inom en vecka fr�n den dag d� klaganden fick
del av beslutet. Den som f�rsummar detta har inte l�ngre r�tt att �verklaga
beslutet. Anm�ler n�gon missn�je f�r r�tten f�rklara m�let vilande till dess
att �verklagandet pr�vats, om det finns s�rskilda sk�l.

46 �

Best�mmelserna i 44 och 45 �� g�ller ocks� vid ett �verklagande av

en hovr�tts beslut som inte �r slutligt i fr�gor som avses i de paragraferna
och som har uppkommit i hovr�tten eller som har �verklagats dit.

47 �

En gruppmedlem f�r �verklaga en dom eller ett slutligt beslut f�r en

grupps r�kning samt ett beslut om godk�nnande av ett riskavtal enligt 39 �.

En gruppmedlem �r vidare beh�rig att f�r egen r�kning �verklaga en dom

eller ett beslut som r�r hans eller hennes r�tt.

48 �

En missn�jesanm�lan av en gruppmedlem som inte �r part i r�tte-

g�ngen f�r g�ras inom en vecka fr�n dagen f�r beslutet, om beslutet har
meddelats vid ett sammantr�de till vilket medlemmen inte har kallats och
inte heller �nd� har inst�llt sig. Detsamma g�ller om beslutet inte har medde-
lats vid ett sammantr�de och inte delges medlemmen.

Underr�ttelse till gruppmedlemmarna

49 �

R�tten skall, ut�ver vad som f�ljer av �vriga best�mmelser, under-

r�tta en ber�rd gruppmedlem om en dom eller ett slutligt beslut samt om en
f�rlikning som beg�rs stadf�st enligt 26 �.

Om det beh�vs med h�nsyn till den betydelse uppgiften kan antas ha f�r

medlemmens r�tt, skall r�tten vidare underr�tta en ber�rd gruppmedlem om

1. att k�randen har ersatts med en ny k�rande,
2. att k�randen har anlitat ett nytt ombud,
3. att k�randen har eftergett talan,
4. att fr�ga uppkommit om att godk�nna ett riskavtal,
5. att en dom eller ett beslut �verklagats, samt
6. andra beslut, �tg�rder och f�rh�llanden i �vrigt.

50 �

Underr�ttelser enligt denna lag till gruppmedlemmar skall ske p� det

s�tt r�tten finner l�mpligt och med beaktande av best�mmelserna i 33 kap.
2 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken.

SFS 2002:599

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

R�tten f�r f�rel�gga en part att ombes�rja en underr�ttelse, om detta har

betydande f�rdelar f�r handl�ggningen. Parten har i ett s�dant fall r�tt till er-
s�ttning av allm�nna medel f�r kostnader.

Det som s�gs i andra stycket g�ller �ven n�r en underr�ttelse sker genom

delgivning.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2003.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

THOMAS BODSTR�M
(Justitiedepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2002:599 Lag om grupprättegång

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se