SFS 1974:371

Start / Processrätt / Lag (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol / SFS 1974:371

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6" B Lag SFS 1974:371 om r�tteg�ngen i arb etstvister; Utf�rdad den 31 maj 1974. ^974 Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen^ 1 kap. Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag �ger till�mpning p� r�tteg�ngen i tvister om kollektiv� avtal och andra tvister r�rande f�rh�llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister). 1 Prop. 1974: 77, InU 16 , rskr 2 73. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 371 Gemensamt med arbetstvist f�r handl�ggas �ven annan tvist mellan samma eller olika parter, om r�tten med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter finner s�dan handl�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger, kan r� tten �ter s�rskilja m�len. 2 � Denna lag till�mpas ej p� 1. m�l som enligt lag f�r upptagas endast av viss tings r�tt eller som skall handl�ggas av tingsr�tt i annan sammans�ttning �n som anges i r�tteg�ngsbalken eller i lagen (1974; 8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, 2. m�l som skall handl�ggas av tingsr�tt med till�mpning av konkurs- lagen (1921: 225) eller ackordslagen (1970: 847), 3. m�l om skadest�nd i anledning av brott, om talan f�res i samband med �tal f�r brottet, 4. m�l om ers�ttning f�r yrkesskada, n�r tvisten ej r�r kollektivavtals r�tta inneb�rd. Om ej a nnat har s�rskilt f�reskrivits, skall lagen ej heller till�mpas p� m�l som g�ller a rbetstagare hos staten eller hos arbetsgivare som avses i 1 � kommunaltj�nstemannalagen (1965: 275), n�r tvisten ror fr�ga som ej f�r regleras i avtal eller fr�ga som f�r regleras i avtal men �r reglerad i annan f�rfattning �n lag. 3 � Tvist som skall handl�ggas enligt denna lag f�r i st�llet genom av� tal h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n. Detta g�ller dock ej tvist r�rande f�rklaring som avses i 7 � lagen (1928: 253) om kollektivavtal. Ej heller f�r i tvist r �rande f�reningsr�tt g�ras g�llande avtal, som f�re tvistens uppkomst tr�ffats om att tvisten skall avg�ras av skiljem�n utan f�rbeh�ll om r�tt f�r partema att klandra skiljedomen. ! 2 kap. Domstolarna i arbetstvister 1 � Arbetsdomstolen skall som f�rsta domstol upptaga och avg�ra tvister om kollektivavtal samt andra arbetstvister mellan arbetsgivare eller f�rening av arbetsgivare, � ena sidan, och f�rening av arbetstagare eller medlem i s�da n f�rening, � andra sidan. Att arbetsdomstolen �ven i annat fall �n som avses i f�rsta stycket pr�var arbetstvist som f�rsta domstol, d�rom finns s�rskilda best�m� melser. Gemensamt med arbetstvist enligt f�rsta eller andra stycket f�r hand� l�ggas �ven annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om dom� stolen med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter finner s� dan handl�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger, kan domstolen �ter s�rskilja m�len. 2 � Annan arbetstvist �n som avses i 1 � skall upptagas och avg�ras av tingsr�tt. I s�dan tvist f�r arbetsgivaren s�kas vid r�tten i den ort d�r arbetstaga- 836 ren har sitt hemvist. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Arbetsdomstolen �r �verr�tt i m�l som enligt 2 � upptagits vid SFS 1974: 371 tingsr�tt och d�rifr�n fullf�ljes. Att i arbetsdomstolen talan i visst fall kan f�ras mot central f�rvalt� ningsmyndighets beslut f�reskrives i lagen (1969: 93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt. 4 � Mot arbetsdomstolens dom eller beslut f�r talan ej f�ras. 5 � Har m�l, som enligt 1 � skall upptagas och avg�ras av arbets� domstolen, v�ckts vid tingsr�tt, skall det p� yrkande av part �verl�m� nas till arbetsdomstolen. Har talan i s�dant m�l fullf�ljts till arbetsdom� stolen, skall m�let p� yrkande av part utan st�mning f�retagas till h and� l�ggning d�r. Talan skall anses v�ckt vid arbetsdomstolen, n�r ans�kan om st�mning inkom till tingsr�tten. Finner hovr�tt eller h�gsta domstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen skulle ha fullf�ljts till arbetsdomstolen, skall m�let �verl�mnas till denn a domstol. Mot beslut varigenom m�l �verl�mnats till arbetsdomstolen f�r talan ej f�ras. Har annan domstol �n h�gsta domstolen �verl�mnat m�let, skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara beh�rig, visa m�let �ter till den domstol som �verl�mnat det. 6 � Finner arbetsdomstolen sig icke vara beh�rig enligt 1 � att upp� taga m�l som v�ckts d�r, skall domstolen p� yrkande av part h�nvisa m�let till tingsr�tt som �r beh�rig. Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss ti ngsr�tt f�rklaras icke vara beh�rig att upptaga m�l som v�ckts vid tingsr�tten, skall ar� betsdomstolen p� yrkande av part h�nvisa m�let till annan tingsr�tt som �r beh�rig. Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obe� h�riga, skall arbetsdomstolen, om den finner n�gon av dem vara beh�� rig, p� ans�kan av part h�nvisa m�let till den tingsr�tt som bort upptaga m�let. S�dan ans�kan skall g�ras inom en m�nad fr�n den dag d� det sist meddelade beslutet vann laga kraft. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om domstols bristande be� h�righet beror p� att m�let ej skall handl�ggas enligt denna lag. 7 � Finner arbetsdomstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen skulle ha fullf�ljts till hovr�tt, skall arbetsdomstolen �verl�mna m�let till veder� b�rande hovr�tt. 3 kap. Arbetsdomstolens sammans�ttning m. m. 1 � Arbetsdomstolen best�r av h�gst tre ordf�rande, h�gst tre vice ord� f�rande samt fjorton andra ledam�ter. Ledamot skall vara svensk medborgare och f�r ej vara omyndig eller i konkurstillst�nd. Innan ledamot tar s�te i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt domared eller f�rs�kran enligt 4 kap. 11 � r�tteg�ngsbalken. F�r annan ledamot �n ordf�rande skall finnas h�gst tre ers�ttare. Vad 837 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 371 i denna lag s�gs om ledamot g�ller �ven ers�ttare, om ej annat s�rskilt anges. Ledam�ter och ers�ttare f�rordnas av Kungl. Maj:t f�r tre �r. 2 � Ordf�rande, vice ordf�rande och tv� andra ledam�ter utses bland personer som ej kan anses f�retr�da arbetsgivar- eller arbetstagarin- tressen. Ordf�rande och vice ordf�rande skall vara lagkunniga och erfarna i domarv�rv. De tv� andra ledam�terna skall ha s�rskild insikt i f�rh�llandena p� arbetsmarknaden. 3 � Av �vriga tolv ledam�ter utses fyra efter f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen, en efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbun� det, en s�som representant f�r staten som arbetsgivare, fyra efter f�rslag av Landsorganisationen i Sverige, tv� efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation. Vad i f�rsta stycket s�gs om utseende av ledamot �ger motsvarande till�mpning p� utseende av ers�ttare f�r s�dan ledamot. Av ers�ttarna f�r de ledam�ter som utses efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorga� nisation skall dock tv� utses efter f�rslag av Sveriges akademikers centralorganisation. F�rslag till ledam�ter och ers�ttare skall upptaga minst dubbelt s� m�nga personer som de som skall utses med ledning av f�rslaget. Har s�dant f�rslag ej avgetts, f�rordnar Kungl. Maj:t �nd� ledam�ter och ers�ttare till f�reskrivet antal. 4 � �r ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra, f�r vice ordf�rande intr�da i ordf�randes st�lle. Detta g�ller dock ej ers�ttare f�r vice ordf�rande. �r annan ledamot �n ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra i visst m�l, intr�der ledamot eller ers�ttare som utsetts p� motsvarande s�tt. D�rvid anses ledamot som utsetts efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet samt ledamot som representerar staten som arbetsgivare ha utsetts p� samma s�tt. Kan ledamot eller ers�ttare ej tillkallas enligt andra stycket, f�r ord� f�randen i m�let kalla annan l�mplig person att tj�nstg�ra som tillf�llig ers�ttare. 5 � Ledamot har r�tt att bli entledigad, om s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder det. Avs�gelse av uppdraget pr�vas av Kungl. Maj:t. Avg�r ledamot, f�rordnar Kungl. Maj:t annan f�r �terstoden av den tid, f�r vilken ledamoten varit utsedd. D�rvid �ger best�mmelserna i 2 och 3 �� motsvarande till�mpning. Ledamot som avg�tt �r skyldig att deltaga i fortsatt behandling av m�l, i vars handl�ggning han f�rut har deltagit. 6 � Arbetsdomstolen sammantr�der med ordf�rande samt h�gst sex 838 och l�gst fyra andra ledam�ter. Av de ledam�ter som avses i 2 � del- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tager h�gst tre och l�gst en. Av de ledam�ter som avses i 3 � deltager SFS 1974; 371 h�gst fyra och l�gst tv�, lika m�nga f�r vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. 7 � Arbetsdomstolen �r domf�r med ordf�rande samt en ledamot f�r vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan vid m� ls avg�rande utan huvudf�rhandling, vid syn utom huvudf�rhandling, vid pr�vning av yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess laga- kraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let, vid meddelande av f�rordnande som s�gs i 4 kap. 14 � tredje stycket denna lag eller i 50 kap. 8 � andra stycket eller 52 kap. 7 � tredje stycket r�tteg�ngsbalken, vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd som s�gs i 22 � lagen (1974: 8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden. Vill n�gon ledamot vid handl�ggning enligt f�rsta stycket att m�l som fullf�ljts till arbetsdomstolen genom vad skall avg�ras efter huvudf�r� handling eller att eljest viss fr�ga skall pr�vas av domstolen i den sam� mans�ttning som f�reskrives i 6 �, g�ller hans mening som domstolens beslut. 8 � Vid annan handl�ggning �n som avses i 7 � och som ej sker vid huvudf�rhandling eller syn �r arbetsdomstolen domf�r med ordf�rande. S�dan handl�ggning kan enligt ordf�randes uppdrag ocks� ombes�rjas av annan lagfaren tj�nsteman vid domstolen, vilken f�rordnats d�rtill av domstolen. 9 � Finner arbetsdomstolen vid �verl�ggning till dom eller beslut d en r�dande meningen avvika fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolkning som den senast antagit, kan domstolen i den sammans�ttning som f�reskrives i 6 � f�rordna att m�let eller viss i m�let uppkommen r�ttsfr�ga skall avg�ras av domstolen i dess helhet. N�r m�l avg�res av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledam�� ter eller ers�ttare f�r dem deltaga i avg�randet. S�dant avg�rande kan fattas utan huvudf�rhandling. 10 � N�rmare best�mmelser om arbetsdomstolens organisation och verksamhet meddelas av Kungl. Maj:t. 4 kap. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen Allm�nna best�mmelser 1 � Arbetsdomstolen skall sammantr�da p� den ort d�r domstolen har sitt s�te. Sammantr�de kan �ven h�llas p� annan ort, om det av s�r� skilda sk�l �r p�kallat. Sammantr�de skall h�llas s� ofta det beh�vs f�r arbetet, 2 � Omr�stning till dom eller beslut sker i den ordning som arbets� domstolen best�mmer. 839 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 371 3 � Dom f�r grundas endast p� vad som f�rekommit vid huvudf�r� handling inf�r arbetsdomstolen och vad handlingarna i m�let inneh�l� ler. Avg�res m�l utan huvudf�rhandling, grundas domen p� vad hand� lingarna inneh�ller och vad som eljest har f�rekommit i m�let. Dom skall meddelas s� snart det kan ske. Den skall underskrivas av dem som deltagit i avg�randet. Avskrift av domen skall uts�ndas till partema samma dag som dom en meddelas. Vad som i f�rsta och andra styckena f�reskrivits om dom �ger mot� svarande till�mpning p� slutligt beslut. 4 � I protokoll �ver huvudf�rhandling beh�ver ej antecknas utsaga av part under sanningsf�rs�kran eller utsaga av vittne eller sakkunnig. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol 5 � I tvist om kollektivavtal kan f�rening, som slutit avtalet, v�cka och utf�ra talan vid arbetsdomstolen f�r den som �r eller har varit med� lem i f�reningen. I annan arbetstvist kan f�rening av arbetsgivare eller arbetstagare, vilken har till uppgift att tillvarataga sina medlemmars intressen i s�dana tvister, v�cka och utf�ra talan vid arbetsdomstolen f�r medlem i f�reningen. Den som �r eller har varit medlem i f�rening har r�tt att sj�lv v�cka och utf�ra talan, om han visar att f�reningen undandrager sig att tala p� hans v�gnar. Vad som finns f�reskrivet om part betr�ffande j�vsf�rh�llande, personlig inst�llelse, h�rande under sanningsf�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen skall �ven g�lla den f�r vilken f�reningen k�rar. Vill n�gon f�ra talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller f�rut� varande medlem i f�rening som avses i f�rsta stycket, skall i motsvarande fall som anges d�r �ven f�reningen inst�mmas. F�reningen kan d�rvid svara p� medpartens v�gnar, om denne ej sj�lv utf�r sin talan. Vad som i denna paragraf s�gs om f�rening g�ller �ven om f�rbund av flera f�reningar. Med medlem avses d�rvid s�v�l de anslutna f�r� eningarna som deras medlemmar. 6 � Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall f�rpliktas att fullg�ra eller underl�ta n�got, skall avvisas om det ej �r av avsev�rd betydelse f�r k�randen eller den f�r vilken f�rening k�rar att s�dan fastst�llelsetalan pr�vas. 7 � Talan f�r ej upptagas till pr�vning av arbetsdomstolen f�rr�n f�r� handling, som kan p�kallas enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt eller som anges i kollektivavtal, har �gt rum r�rande tvistefr�gan. Detta g�ller dock icke tvist huruvida strids�tg�rd f�retagits i strid mot kollektivavtal eller f�reskrift i s�rskild lag eller tvist om p� f�ljd av s�d an �tg�rd. Utan hinder av f�rsta stycket f�r talan upptagas till pr�vning, om i m�let framst�lles yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess laga- kraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let. Sedan s�dant yrkande pr�vats, skall m�let f�rklaras vilande i avbidan p� att f�rhandling r�- g rande tvistefr�gan enligt f�rsta stycket slutf�rts. Innan s�dan f�rhand� ling slutf�rts f�r m�let icke slutligt pr�vas. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Har f�rhandling som avses i f�rsta stycket ej �gt rum, f�r talan �nd� SFS 1974:371 upptagas till pr�vning, om mot f�rhandlingen f�relegat hinder som icke berott av k�randen. 8 � Den som vill v�cka talan vid arbetsdomstolen skall hos domstolen g�ra skriftlig ans�kan om st�mning p� motparten. I st�mningsans�kan skall k�randen uppge vad han yrkar samt de om� st�ndigheter som han �beropar till st�d f�r yrkandet. K�randen skall �ven uppge de skriftliga bevis som han �beropar. Av ans�kan skall framg� de omst�ndigheter som g�r domstolen beh�rig. Ans�kan b�r �tf�ljas av de skriftliga bevis som k�randen innehar. Ans�kan skall vara undertecknad av k�randen eller hans ombud. F�rekommer ej anledning att avvisa ans�kan, skall domstolen utf�rda st�mning p� svaranden att svara p� k�rom�let. 9 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum. Arbetsdom� stolen best�mmer efter omst�ndigheterna i vilken m�n f�rberedelsen skall vara muntlig eller skriftlig. Till muntlig f�rberedelse skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att infinna sig personligen, om det kan antagas att f�rberedelsen d�rige� nom fr�mjas. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite. Uteblir b�da parterna fr�n sammantr�de f�r muntlig f�rberedelse, skall m�let avskrivas. Uteblir ena parten fr�n s�dant sammantr�de, skall dom� stolen vidtaga �tg�rder f�r fortsatt f�rberedelse, om detta kan antagas vara till gagn f�r m�lets utredning. I annat fall skall m�let uts�ttas till huvudf�rhandling. Vad som nu sagts om utevaro fr�n muntlig f�rbere� delse �ger motsvarande till�mpning, om svaranden vid skriftlig f�rbere� delse underl�ter att inkomma med sv arom�l. 10 � Sedan f�rberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga m�let till avg�rande s� snart det kan ske. M�l avg�res efter huvudf�rhandling. Beslut om avskrivning eller av� visande av m�l samt dom �ver yrkande, som medgivits eller eftergivits, f�r dock meddelas utan huvudf�rhandling. Domstolen kan ocks� stad� f�sta f�rlikning utan att h�lla huvudf�rhandling. 11 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att infinna sig personligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utred� ningen. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite. Uteblir ena parten fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, skall m�let f�retagas till f�rhandling och avg�rande, om motparten yrkar det. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�det. Uteblir b�da parterna eller framst�lles ej s�dant yrkande, skall m�let avskrivas. Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen forts�ttas snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anledning av s�dant uppskov. 841 f v i-, � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 371 R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fidlf�ljdsinstans 12 � Talan mot tingsr�tts dom eller beslut fullf�ljes i arbetsdomstolen genom vad eller besv�r enligt vad som f�reskrives i 49 kap. r�tteg�ngs� balken. Talan skall fullf�ljas p� s�tt och inom tid som anges i 50 kap. 1 och 2 �� eller 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken. 13 � I fullf�ljdsinlagan skall uppges det avg�rande mot vilket talan fullf�ljes, den �n dring h�ri som yrkas samt grunderna f�r den fullf�ljda talan. Uppgift skall �ven l�mnas om de bevis som �beropas till st�d f�r denna talan och vad som skall styrkas med v arje s�rskilt bevis. Skriftligt bevis som ej tidigare f�rebragts skall inges samtidigt med fullf�ljdsinla� gan. Inlagan skall vara undertecknad av den som fullf�ljer talan eller av hans ombud. I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadek�randen i inlagan �ven uppge om han vill att f�rnyat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller part skall �ga rum eller att f�rnyad syn skall h�llas. 14 � Avvisas ej den fullf�ljda talan, f�rordnar arbetsdomstolen om de �tg�rder som beh�vs f�r m�lets beredande. I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadesvaranden f�rel�ggas att in� komma med skriftligt genm�le. I m�l som fullf�ljes genom besv�r skall motparten, om anledning finns att h�ra honom �ver besv�ren, f�rel�g� gas att inkomma med skriftlig f�rklaring. Utan att motparten l�mnats tillf�lle att f�rklara sig f� r �ndring ej g�ras i tingsr�ttens beslut, s�vitt ang�r hans r�tt. Har tingsr�tten avslagit yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess lagakraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let, kan arbetsdomsto� len omedelbart meddela s�dant f�rordnande att g�lla till dess annor� lunda f�rordnas. Har tingsr�tten bifallit yrkande som nu sagts, kan arbetsdomstolen omedelbart f�rordna att tingsr�ttens f�rordnande ej l�ngre skall g�lla. 15 � Sedan m�lets beredande avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga m�let till av g�rande s� snart det kan ske. M�l som fullf�ljes genom vad f�r f�ret agas till avg�rande utan huvud� f�rhandling, om ej muntlig bevisning skall f�rebringas eller eljest s�r� skilda sk�l f�ranleder annat. M�l som fullf�ljes genom besv�r f�retages till avg�rande utan huvud� f�rhandling. 16 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas att infinna sig personligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utred� ningen. Skall personlig inst�llelse ske, kan arbetsdomstolen f�rel�gga vite. Uteblir vadek�randen fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, �r hans vadetalan f�rfallen. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sam� mantr�det. F�rklaras vadek�randens talan ha f�rfallit, kan han hos arbetsdomstolen g�ra ans�kan om m�lets �terupptagande enligt vad som f�reskrives i 50 kap. 20 � r�tteg�ngsbalken. Uteblir vadesvaranden fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, f�re- � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tages m�let till f�rhandling och avg�rande utan hinder av hans utevaro, SFS 1974: 371 om hans n�rvaro ej �r av betydelse f�r m�lets handl�ggning eller utred� ning. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�det. Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen fort� s�ttas snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anled� ning av s�dant uppskov. 5 kap. �vriga best�mmelser 1 � F�rekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra �n partema i m�let, har betydelse f�r pr�vning av tvisten i m�let, skall de parter som slutit kollektivavtalet beredas tillf�lle att yttra sig i m �let. 2 � I m�l som handl�gges enligt denna lag kan f�rordnas att vardera parten skall b�ra sin r�tteg�ngskostnad, om den part som f�rlorat m�let hade sk�lig anledning att f� tvisten pr�vad. Inneh�ller annan lag �n r�tteg�ngsbalken best�mmelse som avviker fr�n vad nu sagts, till�mpas dock den best�mmelsen. Ers�ttning f�r r�tteg�ngens f�rberedande utg�r ej f�r kostnad f�r s�dan f�rhandling som grundas p� lagen (1936: 506) om f�renings- och f�rhandlingsr�tt eller p� kollektivavtal. Skyldighet f�r flera medparter att ers�tta r�tteg�ngskostnad i m�l, som upptagits av arbetsdomstolen som f�rsta domstol, skall f�rdelas mel� lan dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till deras f�rh�llande till saken och r�tteg�ngen. 3 � I allt varom i denna lag ej �r s�rskilt f�reskrivet g�ller i till�mpliga delar vad som i r�tteg�ngsbalken eller annan f�rfattning �r f�reskrivet om r�tteg�ngen i tvistem�l, vari f�rlikning om saken �r till�ten. D�rvid skall betr�ffande r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol till- l�mpas vad som �r f�reskrivet om r�tteg�ngen i tingsr�tt. I fr�ga om r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fullf�ljdsinstans till�mpas vad som �r f�reskrivet om r�tteg�ngen i hovr�tt. Utan hinder av f�rsta stycket skall lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden icke till�mpas i m�l som upptagits av arbetsdomstolen som f�rsta domstol. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� lagen (1928: 254) om ar� betsdomstol skall upph�ra att g�lla. 2. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som ersatts genom best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. 3. I fr�ga om m�l som inkommit till tingsr�tt eller arbetsdomstolen f�re lagens ikrafttr�dande till�mpas alltj�mt �ldre best�mmelser. Vad som i denna lag f�reskrives om arbetsdomstolens sammans�ttning skall dock till�mpas i s�dant m�l, om icke huvudf�rhandling p�b�rjats i m�let f�re lagens ikrafttr�dande. 4. Har staten eller arbetsgivare som avses i 1 � kommunaltj�nsteman- nalagen (1965: 275) f�re lagens ikrafttr�dande meddelat beslut ang�- 843 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " .-v r*-. " SFS 1974: 371 ende arbetstagares arbets- eller anst�llningsvillkor och har arbetstagaren r�tt att anf�ra besv�r mot beslutet, f�r talan ej foras enligt denna lag med anledning av beslutet. CARL GUSTAF INGEMUND BENGTSSON (Arbetsmarknadsdepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1974:371

om r�tteg�ngen i arb etstvister;

Utf�rdad den 31 maj 1974.

^974

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen^

1 kap. Lagens till�mpningsomr�de

1 � Denna lag �ger till�mpning p� r�tteg�ngen i tvister om kollektiv�

avtal och andra tvister r�rande f�rh�llandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare (arbetstvister).

1 Prop. 1974: 77, InU 16 , rskr 2 73.

�

SFS 1974: 371

Gemensamt med arbetstvist f�r handl�ggas �ven annan tvist mellan

samma eller olika parter, om r�tten med h�nsyn till utredningen och
�vriga omst�ndigheter finner s�dan handl�ggning l�mplig. N�r sk�l

d�rtill f�religger, kan r� tten �ter s�rskilja m�len.

2 � Denna lag till�mpas ej p�

1. m�l som enligt lag f�r upptagas endast av viss tings r�tt eller som

skall handl�ggas av tingsr�tt i annan sammans�ttning �n som anges i

r�tteg�ngsbalken eller i lagen (1974; 8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om
mindre v�rden,

2. m�l som skall handl�ggas av tingsr�tt med till�mpning av konkurs-

lagen (1921: 225) eller ackordslagen (1970: 847),

3. m�l om skadest�nd i anledning av brott, om talan f�res i samband

med �tal f�r brottet,

4. m�l om ers�ttning f�r yrkesskada, n�r tvisten ej r�r kollektivavtals

r�tta inneb�rd.

Om ej a nnat har s�rskilt f�reskrivits, skall lagen ej heller till�mpas p�

m�l som g�ller a rbetstagare hos staten eller hos arbetsgivare som avses i

1 � kommunaltj�nstemannalagen (1965: 275), n�r tvisten ror fr�ga som

ej f�r regleras i avtal eller fr�ga som f�r regleras i avtal men �r reglerad i
annan f�rfattning �n lag.

3 � Tvist som skall handl�ggas enligt denna lag f�r i st�llet genom av�

tal h�nskjutas till avg�rande av skiljem�n. Detta g�ller dock ej tvist
r�rande f�rklaring som avses i 7 � lagen (1928: 253) om kollektivavtal.
Ej heller f�r i tvist r �rande f�reningsr�tt g�ras g�llande avtal, som f�re
tvistens uppkomst tr�ffats om att tvisten skall avg�ras av skiljem�n utan

f�rbeh�ll om r�tt f�r partema att klandra skiljedomen.

2 kap. Domstolarna i arbetstvister

1 � Arbetsdomstolen skall som f�rsta domstol upptaga och avg�ra

tvister om kollektivavtal samt andra arbetstvister mellan arbetsgivare
eller f�rening av arbetsgivare, � ena sidan, och f�rening av arbetstagare

eller medlem i s�da n f�rening, � andra sidan.

Att arbetsdomstolen �ven i annat fall �n som avses i f�rsta stycket

pr�var arbetstvist som f�rsta domstol, d�rom finns s�rskilda best�m�
melser.

Gemensamt med arbetstvist enligt f�rsta eller andra stycket f�r hand�

l�ggas �ven annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om dom�
stolen med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter finner s�
dan handl�ggning l�mplig. N�r sk�l d�rtill f�religger, kan domstolen

�ter s�rskilja m�len.

2 � Annan arbetstvist �n som avses i 1 � skall upptagas och avg�ras av
tingsr�tt.

I s�dan tvist f�r arbetsgivaren s�kas vid r�tten i den ort d�r arbetstaga-

836

ren har sitt hemvist.

�

3 � Arbetsdomstolen �r �verr�tt i m�l som enligt 2 � upptagits vid

SFS 1974: 371

tingsr�tt och d�rifr�n fullf�ljes.

Att i arbetsdomstolen talan i visst fall kan f�ras mot central f�rvalt�

ningsmyndighets beslut f�reskrives i lagen (1969: 93) om begr�nsning av

samh�llsst�d vid arbetskonflikt.

4 � Mot arbetsdomstolens dom eller beslut f�r talan ej f�ras.

5 � Har m�l, som enligt 1 � skall upptagas och avg�ras av arbets�

domstolen, v�ckts vid tingsr�tt, skall det p� yrkande av part �verl�m�

nas till arbetsdomstolen. Har talan i s�dant m�l fullf�ljts till arbetsdom�

stolen, skall m�let p� yrkande av part utan st�mning f�retagas till h and�

l�ggning d�r. Talan skall anses v�ckt vid arbetsdomstolen, n�r ans�kan
om st�mning inkom till tingsr�tten.

Finner hovr�tt eller h�gsta domstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen

skulle ha fullf�ljts till arbetsdomstolen, skall m�let �verl�mnas till denn a

domstol.

Mot beslut varigenom m�l �verl�mnats till arbetsdomstolen f�r talan

ej f�ras. Har annan domstol �n h�gsta domstolen �verl�mnat m�let,

skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara beh�rig, visa m�let

�ter till den domstol som �verl�mnat det.

6 � Finner arbetsdomstolen sig icke vara beh�rig enligt 1 � att upp�

taga m�l som v�ckts d�r, skall domstolen p� yrkande av part h�nvisa
m�let till tingsr�tt som �r beh�rig.

Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss ti ngsr�tt f�rklaras

icke vara beh�rig att upptaga m�l som v�ckts vid tingsr�tten, skall ar�
betsdomstolen p� yrkande av part h�nvisa m�let till annan tingsr�tt som
�r beh�rig.

Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obe�

h�riga, skall arbetsdomstolen, om den finner n�gon av dem vara beh��

rig, p� ans�kan av part h�nvisa m�let till den tingsr�tt som bort upptaga
m�let. S�dan ans�kan skall g�ras inom en m�nad fr�n den dag d� det sist
meddelade beslutet vann laga kraft.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller ej, om domstols bristande be�

h�righet beror p� att m�let ej skall handl�ggas enligt denna lag.

7 � Finner arbetsdomstolen att dit fullf�ljt m�l r�tteligen skulle ha
fullf�ljts till hovr�tt, skall arbetsdomstolen �verl�mna m�let till veder�

b�rande hovr�tt.

3 kap. Arbetsdomstolens sammans�ttning m. m.

1 � Arbetsdomstolen best�r av h�gst tre ordf�rande, h�gst tre vice ord�

f�rande samt fjorton andra ledam�ter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och f�r ej vara omyndig eller

i konkurstillst�nd. Innan ledamot tar s�te i arbetsdomstolen, skall han ha

avlagt domared eller f�rs�kran enligt 4 kap. 11 � r�tteg�ngsbalken.

F�r annan ledamot �n ordf�rande skall finnas h�gst tre ers�ttare. Vad

837

�

SFS 1974: 371

i denna lag s�gs om ledamot g�ller �ven ers�ttare, om ej annat s�rskilt

anges.

Ledam�ter och ers�ttare f�rordnas av Kungl. Maj:t f�r tre �r.

2 � Ordf�rande, vice ordf�rande och tv� andra ledam�ter utses bland
personer som ej kan anses f�retr�da arbetsgivar- eller arbetstagarin-
tressen.

Ordf�rande och vice ordf�rande skall vara lagkunniga och erfarna i

domarv�rv.

De tv� andra ledam�terna skall ha s�rskild insikt i f�rh�llandena p�

arbetsmarknaden.

3 � Av �vriga tolv ledam�ter utses

fyra efter f�rslag av Svenska arbetsgivaref�reningen,
en efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbun�

det,

en s�som representant f�r staten som arbetsgivare,

fyra efter f�rslag av Landsorganisationen i Sverige,

tv� efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorganisation.
Vad i f�rsta stycket s�gs om utseende av ledamot �ger motsvarande

till�mpning p� utseende av ers�ttare f�r s�dan ledamot. Av ers�ttarna
f�r de ledam�ter som utses efter f�rslag av Tj�nstem�nnens centralorga�
nisation skall dock tv� utses efter f�rslag av Sveriges akademikers
centralorganisation.

F�rslag till ledam�ter och ers�ttare skall upptaga minst dubbelt s�

m�nga personer som de som skall utses med ledning av f�rslaget. Har

s�dant f�rslag ej avgetts, f�rordnar Kungl. Maj:t �nd� ledam�ter och
ers�ttare till f�reskrivet antal.

4 � �r ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra, f�r vice ordf�rande intr�da
i ordf�randes st�lle. Detta g�ller dock ej ers�ttare f�r vice ordf�rande.

�r annan ledamot �n ordf�rande hindrad att tj�nstg�ra i visst m�l,

intr�der ledamot eller ers�ttare som utsetts p� motsvarande s�tt. D�rvid
anses ledamot som utsetts efter f�rslag av Svenska kommunf�rbundet

och Landstingsf�rbundet samt ledamot som representerar staten som
arbetsgivare ha utsetts p� samma s�tt.

Kan ledamot eller ers�ttare ej tillkallas enligt andra stycket, f�r ord�

f�randen i m�let kalla annan l�mplig person att tj�nstg�ra som tillf�llig
ers�ttare.

5 � Ledamot har r�tt att bli entledigad, om s�rskilda omst�ndigheter

f�ranleder det. Avs�gelse av uppdraget pr�vas av Kungl. Maj:t. Avg�r
ledamot, f�rordnar Kungl. Maj:t annan f�r �terstoden av den tid, f�r
vilken ledamoten varit utsedd. D�rvid �ger best�mmelserna i 2 och 3 ��
motsvarande till�mpning.

Ledamot som avg�tt �r skyldig att deltaga i fortsatt behandling av

m�l, i vars handl�ggning han f�rut har deltagit.

6 � Arbetsdomstolen sammantr�der med ordf�rande samt h�gst sex

838

och l�gst fyra andra ledam�ter. Av de ledam�ter som avses i 2 � del-

�

tager h�gst tre och l�gst en. Av de ledam�ter som avses i 3 � deltager

SFS 1974; 371

h�gst fyra och l�gst tv�, lika m�nga f�r vardera arbetsgivarsidan och

arbetstagarsidan.

7 � Arbetsdomstolen �r domf�r med ordf�rande samt en ledamot f�r

vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

vid m� ls avg�rande utan huvudf�rhandling,
vid syn utom huvudf�rhandling,
vid pr�vning av yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess laga-

kraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let,

vid meddelande av f�rordnande som s�gs i 4 kap. 14 � tredje stycket

denna lag eller i 50 kap. 8 � andra stycket eller 52 kap. 7 � tredje
stycket r�tteg�ngsbalken,

vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd som s�gs i 22 � lagen

(1974: 8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden.

Vill n�gon ledamot vid handl�ggning enligt f�rsta stycket att m�l som

fullf�ljts till arbetsdomstolen genom vad skall avg�ras efter huvudf�r�

handling eller att eljest viss fr�ga skall pr�vas av domstolen i den sam�
mans�ttning som f�reskrives i 6 �, g�ller hans mening som domstolens
beslut.

8 � Vid annan handl�ggning �n som avses i 7 � och som ej sker vid
huvudf�rhandling eller syn �r arbetsdomstolen domf�r med ordf�rande.

S�dan handl�ggning kan enligt ordf�randes uppdrag ocks� ombes�rjas

av annan lagfaren tj�nsteman vid domstolen, vilken f�rordnats d�rtill av
domstolen.

9 � Finner arbetsdomstolen vid �verl�ggning till dom eller beslut d en

r�dande meningen avvika fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolkning som den

senast antagit, kan domstolen i den sammans�ttning som f�reskrives i

6 � f�rordna att m�let eller viss i m�let uppkommen r�ttsfr�ga skall

avg�ras av domstolen i dess helhet.

N�r m�l avg�res av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledam��

ter eller ers�ttare f�r dem deltaga i avg�randet. S�dant avg�rande kan
fattas utan huvudf�rhandling.

10 � N�rmare best�mmelser om arbetsdomstolens organisation och

verksamhet meddelas av Kungl. Maj:t.

4 kap. R�tteg�ngen i arbetsdomstolen

Allm�nna best�mmelser

1 � Arbetsdomstolen skall sammantr�da p� den ort d�r domstolen

har sitt s�te. Sammantr�de kan �ven h�llas p� annan ort, om det av s�r�
skilda sk�l �r p�kallat. Sammantr�de skall h�llas s� ofta det beh�vs
f�r arbetet,

2 � Omr�stning till dom eller beslut sker i den ordning som arbets�
domstolen best�mmer.

839

�

SFS 1974: 371

3 � Dom f�r grundas endast p� vad som f�rekommit vid huvudf�r�

handling inf�r arbetsdomstolen och vad handlingarna i m�let inneh�l�
ler. Avg�res m�l utan huvudf�rhandling, grundas domen p� vad hand�
lingarna inneh�ller och vad som eljest har f�rekommit i m�let.

Dom skall meddelas s� snart det kan ske. Den skall underskrivas av

dem som deltagit i avg�randet. Avskrift av domen skall uts�ndas till

partema samma dag som dom en meddelas.

Vad som i f�rsta och andra styckena f�reskrivits om dom �ger mot�

svarande till�mpning p� slutligt beslut.

4 � I protokoll �ver huvudf�rhandling beh�ver ej antecknas utsaga
av part under sanningsf�rs�kran eller utsaga av vittne eller sakkunnig.

R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol

5 � I tvist om kollektivavtal kan f�rening, som slutit avtalet, v�cka

och utf�ra talan vid arbetsdomstolen f�r den som �r eller har varit med�
lem i f�reningen. I annan arbetstvist kan f�rening av arbetsgivare eller
arbetstagare, vilken har till uppgift att tillvarataga sina medlemmars
intressen i s�dana tvister, v�cka och utf�ra talan vid arbetsdomstolen

f�r medlem i f�reningen. Den som �r eller har varit medlem i f�rening
har r�tt att sj�lv v�cka och utf�ra talan, om han visar att f�reningen
undandrager sig att tala p� hans v�gnar. Vad som finns f�reskrivet om

part betr�ffande j�vsf�rh�llande, personlig inst�llelse, h�rande under
sanningsf�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen skall �ven
g�lla den f�r vilken f�reningen k�rar.

Vill n�gon f�ra talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller f�rut�

varande medlem i f�rening som avses i f�rsta stycket, skall i motsvarande
fall som anges d�r �ven f�reningen inst�mmas. F�reningen kan d�rvid

svara p� medpartens v�gnar, om denne ej sj�lv utf�r sin talan.

Vad som i denna paragraf s�gs om f�rening g�ller �ven om f�rbund

av flera f�reningar. Med medlem avses d�rvid s�v�l de anslutna f�r�
eningarna som deras medlemmar.

6 � Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall f�rpliktas

att fullg�ra eller underl�ta n�got, skall avvisas om det ej �r av avsev�rd

betydelse f�r k�randen eller den f�r vilken f�rening k�rar att s�dan

fastst�llelsetalan pr�vas.

7 � Talan f�r ej upptagas till pr�vning av arbetsdomstolen f�rr�n f�r�

handling, som kan p�kallas enligt lagen (1936: 506) om f�renings- och
f�rhandlingsr�tt eller som anges i kollektivavtal, har �gt rum r�rande
tvistefr�gan. Detta g�ller dock icke tvist huruvida strids�tg�rd f�retagits
i strid mot kollektivavtal eller f�reskrift i s�rskild lag eller tvist om p�
f�ljd av s�d an �tg�rd.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r talan upptagas till pr�vning, om i

m�let framst�lles yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess laga-
kraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let. Sedan s�dant yrkande

pr�vats, skall m�let f�rklaras vilande i avbidan p� att f�rhandling r�-

rande tvistefr�gan enligt f�rsta stycket slutf�rts. Innan s�dan f�rhand�
ling slutf�rts f�r m�let icke slutligt pr�vas.

�

Har f�rhandling som avses i f�rsta stycket ej �gt rum, f�r talan �nd�

SFS 1974:371

upptagas till pr�vning, om mot f�rhandlingen f�relegat hinder som icke
berott av k�randen.

8 � Den som vill v�cka talan vid arbetsdomstolen skall hos domstolen
g�ra skriftlig ans�kan om st�mning p� motparten.

I st�mningsans�kan skall k�randen uppge vad han yrkar samt de om�

st�ndigheter som han �beropar till st�d f�r yrkandet. K�randen skall
�ven uppge de skriftliga bevis som han �beropar. Av ans�kan skall
framg� de omst�ndigheter som g�r domstolen beh�rig. Ans�kan b�r
�tf�ljas av de skriftliga bevis som k�randen innehar. Ans�kan skall vara

undertecknad av k�randen eller hans ombud.

F�rekommer ej anledning att avvisa ans�kan, skall domstolen utf�rda

st�mning p� svaranden att svara p� k�rom�let.

9 � Utf�rdas st�mning, skall f�rberedelse i m�let �ga rum. Arbetsdom�
stolen best�mmer efter omst�ndigheterna i vilken m�n f�rberedelsen
skall vara muntlig eller skriftlig.

Till muntlig f�rberedelse skall part och st�llf�retr�dare f�r part kallas

att infinna sig personligen, om det kan antagas att f�rberedelsen d�rige�

nom fr�mjas. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga
vite.

Uteblir b�da parterna fr�n sammantr�de f�r muntlig f�rberedelse, skall

m�let avskrivas. Uteblir ena parten fr�n s�dant sammantr�de, skall dom�

stolen vidtaga �tg�rder f�r fortsatt f�rberedelse, om detta kan antagas
vara till gagn f�r m�lets utredning. I annat fall skall m�let uts�ttas till
huvudf�rhandling. Vad som nu sagts om utevaro fr�n muntlig f�rbere�
delse �ger motsvarande till�mpning, om svaranden vid skriftlig f�rbere�

delse underl�ter att inkomma med sv arom�l.

10 � Sedan f�rberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga

m�let till avg�rande s� snart det kan ske.

M�l avg�res efter huvudf�rhandling. Beslut om avskrivning eller av�

visande av m�l samt dom �ver yrkande, som medgivits eller eftergivits,
f�r dock meddelas utan huvudf�rhandling. Domstolen kan ocks� stad�
f�sta f�rlikning utan att h�lla huvudf�rhandling.

11 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part

kallas att infinna sig personligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utred�
ningen. Skall personlig inst�llelse ske, kan domstolen f�rel�gga vite.

Uteblir ena parten fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, skall

m�let f�retagas till f�rhandling och avg�rande, om motparten yrkar det.
Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�det. Uteblir b�da
parterna eller framst�lles ej s�dant yrkande, skall m�let avskrivas.

Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen forts�ttas

snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anledning av
s�dant uppskov.

841

f v i-,

�

SFS 1974: 371

R�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fidlf�ljdsinstans

12 � Talan mot tingsr�tts dom eller beslut fullf�ljes i arbetsdomstolen

genom vad eller besv�r enligt vad som f�reskrives i 49 kap. r�tteg�ngs�

balken. Talan skall fullf�ljas p� s�tt och inom tid som anges i 50 kap.

1 och 2 �� eller 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken.

13 � I fullf�ljdsinlagan skall uppges det avg�rande mot vilket talan

fullf�ljes, den �n dring h�ri som yrkas samt grunderna f�r den fullf�ljda

talan. Uppgift skall �ven l�mnas om de bevis som �beropas till st�d f�r
denna talan och vad som skall styrkas med v arje s�rskilt bevis. Skriftligt

bevis som ej tidigare f�rebragts skall inges samtidigt med fullf�ljdsinla�

gan. Inlagan skall vara undertecknad av den som fullf�ljer talan eller av

hans ombud.

I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadek�randen i inlagan �ven

uppge om han vill att f�rnyat f�rh�r med vittne eller sakkunnig eller
part skall �ga rum eller att f�rnyad syn skall h�llas.

14 � Avvisas ej den fullf�ljda talan, f�rordnar arbetsdomstolen om

de �tg�rder som beh�vs f�r m�lets beredande.

I m�l som fullf�ljes genom vad skall vadesvaranden f�rel�ggas att in�

komma med skriftligt genm�le. I m�l som fullf�ljes genom besv�r skall

motparten, om anledning finns att h�ra honom �ver besv�ren, f�rel�g�

gas att inkomma med skriftlig f�rklaring. Utan att motparten l�mnats

tillf�lle att f�rklara sig f� r �ndring ej g�ras i tingsr�ttens beslut, s�vitt
ang�r hans r�tt.

Har tingsr�tten avslagit yrkande om f�rordnande f�r tiden intill dess

lagakraft�gande dom eller beslut f�religger i m�let, kan arbetsdomsto�

len omedelbart meddela s�dant f�rordnande att g�lla till dess annor�

lunda f�rordnas. Har tingsr�tten bifallit yrkande som nu sagts, kan

arbetsdomstolen omedelbart f�rordna att tingsr�ttens f�rordnande ej
l�ngre skall g�lla.

15 � Sedan m�lets beredande avslutats, skall arbetsdomstolen f�retaga

m�let till av g�rande s� snart det kan ske.

M�l som fullf�ljes genom vad f�r f�ret agas till avg�rande utan huvud�

f�rhandling, om ej muntlig bevisning skall f�rebringas eller eljest s�r�
skilda sk�l f�ranleder annat.

M�l som fullf�ljes genom besv�r f�retages till avg�rande utan huvud�

f�rhandling.

16 � Till huvudf�rhandling skall part och st�llf�retr�dare f�r part

kallas att infinna sig personligen, om hans n�rvaro beh�vs f�r utred�
ningen. Skall personlig inst�llelse ske, kan arbetsdomstolen f�rel�gga

vite.

Uteblir vadek�randen fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, �r

hans vadetalan f�rfallen. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sam�
mantr�det. F�rklaras vadek�randens talan ha f�rfallit, kan han hos
arbetsdomstolen g�ra ans�kan om m�lets �terupptagande enligt vad som

f�reskrives i 50 kap. 20 � r�tteg�ngsbalken.

Uteblir vadesvaranden fr�n sammantr�de f�r huvudf�rhandling, f�re-

�

tages m�let till f�rhandling och avg�rande utan hinder av hans utevaro,

SFS 1974: 371

om hans n�rvaro ej �r av betydelse f�r m�lets handl�ggning eller utred�

ning. Erinran h�rom skall intagas i kallelsen till sammantr�det.

Uppskjutes p�b�rjad huvudf�rhandling, skall f�rhandlingen fort�

s�ttas snarast m�jligt. Ny huvudf�rhandling beh�ver ej h�llas i anled�

ning av s�dant uppskov.

5 kap. �vriga best�mmelser

1 � F�rekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra �n

partema i m�let, har betydelse f�r pr�vning av tvisten i m�let, skall de
parter som slutit kollektivavtalet beredas tillf�lle att yttra sig i m �let.

2 � I m�l som handl�gges enligt denna lag kan f�rordnas att vardera

parten skall b�ra sin r�tteg�ngskostnad, om den part som f�rlorat m�let
hade sk�lig anledning att f� tvisten pr�vad. Inneh�ller annan lag �n
r�tteg�ngsbalken best�mmelse som avviker fr�n vad nu sagts, till�mpas
dock den best�mmelsen.

Ers�ttning f�r r�tteg�ngens f�rberedande utg�r ej f�r kostnad f�r

s�dan f�rhandling som grundas p� lagen (1936: 506) om f�renings- och
f�rhandlingsr�tt eller p� kollektivavtal.

Skyldighet f�r flera medparter att ers�tta r�tteg�ngskostnad i m�l,

som upptagits av arbetsdomstolen som f�rsta domstol, skall f�rdelas mel�
lan dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till deras f�rh�llande till
saken och r�tteg�ngen.

3 � I allt varom i denna lag ej �r s�rskilt f�reskrivet g�ller i till�mpliga
delar vad som i r�tteg�ngsbalken eller annan f�rfattning �r f�reskrivet
om r�tteg�ngen i tvistem�l, vari f�rlikning om saken �r till�ten. D�rvid
skall betr�ffande r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som f�rsta domstol till-
l�mpas vad som �r f�reskrivet om r�tteg�ngen i tingsr�tt. I fr�ga om

r�tteg�ngen i arbetsdomstolen som fullf�ljdsinstans till�mpas vad som �r
f�reskrivet om r�tteg�ngen i hovr�tt.

Utan hinder av f�rsta stycket skall lagen (1974:8) om r�tteg�ngen

i tvistem�l om mindre v�rden icke till�mpas i m�l som upptagits av
arbetsdomstolen som f�rsta domstol.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� lagen (1928: 254) om ar�

betsdomstol skall upph�ra att g�lla.

2. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som ersatts genom best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya

best�mmelsen.

3. I fr�ga om m�l som inkommit till tingsr�tt eller arbetsdomstolen

f�re lagens ikrafttr�dande till�mpas alltj�mt �ldre best�mmelser. Vad
som i denna lag f�reskrives om arbetsdomstolens sammans�ttning skall

dock till�mpas i s�dant m�l, om icke huvudf�rhandling p�b�rjats i m�let
f�re lagens ikrafttr�dande.

4. Har staten eller arbetsgivare som avses i 1 � kommunaltj�nsteman-

nalagen (1965: 275) f�re lagens ikrafttr�dande meddelat beslut ang�-

843

�

" .-v r*-. "

SFS 1974: 371

ende arbetstagares arbets- eller anst�llningsvillkor och har arbetstagaren
r�tt att anf�ra besv�r mot beslutet, f�r talan ej foras enligt denna lag
med anledning av beslutet.

CARL GUSTAF

INGEMUND BENGTSSON
(Arbetsmarknadsdepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:371

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se