SFS 1977:530

SFS 1977:530

Lag

Utkom från trycket

om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbets-

den 28juni 19 77

tvIster;

utfärdad den 9 juni 1977,

Enligt riksdagens beslut' föreskrives i fråga om lagen (1974: 371) om rät­

tegängen i arbetstvister

Jcl.s att 2 k ap. I. 2 o ch 5-7 i?!?. 3 kap. 1-4 och 6-9

4 kap. 5 och

9- I I ijäj sa mt 5 ka p. I S skall ha nedan angivna lydelse,

att i lagen skall införas en ny paragraf. 2 kap. 8 §, av nedan angivna

lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i kraft.

1 kap. Lagens tiHämpningsområdc

1 § Denna lag äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal

och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstaga­
re (arbetstvister).

1294

' Prop. 1976/77; 141. AU 1976/77:28. rskr 328.

¬

Gemensamt med arbetstvist får handläggas även annan tvist mellan sam-

SFS 1977: 530

ma eller olika parter, om rätten med hänsyn till utredn ingen och övriga om­

ständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger,

kan rätt en åter särskilja målen.

2 § Denna lag tillämpas ej på

1. mål som enligt lag får upptagas endast av viss tingsrätt eller som skall

handläggas av tingsrätt i annan sam mansättning än som anges i rättegång s­
balken eller i la gen (1974: 8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

2. mål som skall handläggas av tingsrätt med tillämpning av konkursla­

gen (1921; 225) eller ackordslagen (1970: 847),

3. mål om skadestånd i anledning av brott, om talan föres i samband

med åtal för brottet.

4. mål om ersättning för yrkesskada, när tvisten ej rör kollektivavtals

rätta innebörd.

Lagen skall ej heller tillämpas på mål som rör arbetstagare med statlig t

reglerad anställning eller anställning hos riksdagen eller allmän försäk­

ringskassa, när tvisten gäller

1. fråga som rör tillsättning av tjänst utan att enbart avse tvist om kol­

lektivavtal.

2. tjänstgöringsskyldighet enligt 5 kap. lagen (1976: 600) om offentlig an­

ställning.

Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild före­

skrift om at t talan mot offentlig a rbetsgivares beslut skall föras genom be­
svär, gäller den föreskriften.

3 § Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stället genom avtal

hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock ej fall som avses i

31 S första eller tredje stycket lagen (1976 : 580) om m edbestämmande i ar­

betslivet. Ej heller får i tvist rörande föreningsrätt göras gällande avtal,

som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten skall avgöras av skilje­

män utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen.

2 kap. Domstolarna i arbetstvister

1

Arbetsdomstolen skall som första domstol upptaga och avgöra tvist

som väckes av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgi­

vare som själv slutit kollektivavtal, om målet gäller

1. tvist om kollektivavtal eller annan arbetstvist som avses i lagen

(1976: 580) om medbestämmande i arbetsli vet,

2. arbetstvist i övrigt und er förutsättning att kollektivavtal gäller mellan

parterna eller att enskild arbetstagare som beröres av tvisten sysselsättes i

arbete som avses med ko llektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av.

Arbetsdomstolen är behörig domstol enligt förs ta stycket även när kol­

lektivavtal tillfälligt icke g äller.

Gemensamt med arbetstvist enligt första eller andra stycket får handläg­

gas även annan arbetstvist mellan samma elle r olika parter, om domstolen

med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan hand-

^ Senaste lydelse 1976:581.

1295

¬

SFS 1977:530

läggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan domstolen åter särskilja

målen.

2 § Annan arbetstvist än som avses i 1 § skall upptagas och avgöras av

tingsrätt.

Talan som avses i 1 S och som föres av arbetsgivare, som själv slutit kol­

lektivavtal, eller av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation för egen del

får väckas vid tingsrätt i stället för vid arbetsdomstolen. Är svaranden or­

ganisation, eller skulle enligt 4 kap. 5 § andra stycket organisation ha
stämts in om tvisten hade väckts vid arbetsdomstolen, får det dock ske en­

bart med stöd a v sådant avtal som anges i 10 kap. 16 § rättegångsbalken.

1 arbetstvist enligt förs ta eller andra stycket får arbetsgivaren sökas vid

rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist.

3 § Arbetsdomstolen är överrätt i mål som enligt 2 § upptagits vid tings­

rätt och därifrån fullföljes.

Att i arbetsdo mstolen talan i visst fall kan för as mot beslut, som medde­

lats av annan myndighet än tingsrätt, föreskrives i 12 kap. 70 och 71 § §

jordabalken och i lagen (196 9; 93) om begränsning av samhällsstöd vid ar-

betskonflikt.

4 § Mot arbetsdomstolens dom eller beslut får talan ej föras.

1296

5 § Har talan väckts vid tingsrätt av medlem i arbetsgivar- eller arbetsta­

garorganisation och kan organisationen enligt 1 § och 4 kap. 3 S föra denna

talan vid arbet sdomstolen, skall organisationen beredas tillfälle att uppge

om den vill föra talan där. Detsamma gäller när tvist om kollektivavtal

väckts vid tingsrätt av den som har varit medlem i arbetsgivar- eller arbets­
tagarorganisation som slutit avtalet. Förklarar därvid organisationen att

den vill föra talan vid arbets domstolen, skall målet överlämnas dit.

Har i annat fall än som avses i förs ta stycket mål, som enligt 1 § sk all

upptagas och avgöras av arbetsdomstolen, väckts vid tingsrätt, skall det på
yrkande av part överlämnas till arbetsdomstolen. Har målet avgjorts av
tingsrätt och därifrån fullföljts till arbetsdom stolen, skall det på yrkande av
part företagas till handläggning som om talan hade väckts där.

I fall som avs es i första eller andra stycket skall talan anses väckt vid ar­

betsdomstolen, när ansökan om stämning inkom till tingsrät ten.

6 § Har talan väckts vid arbets domstolen av medlem i arb etsgivar- eller
arbetstagarorganisation, eller i tvist om kollektivavtal av den som varit

medlem i organisatio n som slutit avtalet, och förklarar ej organisationen

att den vill föra talan d är enligt 1 § och 4 kap. 5 S, skall målet på yrkande
av part hänvisas till tingsrätt som är behörig. Detsamma gäller om ar bets­
domstolen i annat fall finner sig icke vara behörig enligt I § att pröva talan
som h ar väckts där.

Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss tingsrätt förklaras

icke vara behörig att upptaga mål som ha r väckts vid tingsrät ten, skall ar­

betsdomstolen på yrkande av pari hänvisa målet till annan tingsrätt som är
behörig.

Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obehö-

¬

riga, skall arbetsdomstolen, om den finner n ågon av dem vara b ehörig, på

SFS 1977; 530

ansökan av part hänvisa målet till den tingsrätt, som bort upptaga målet.
Sådan ansökan skall göras inom en månad från den dag då det sist medde­

lade beslutet vann laga kraft.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om domstols bristande behö­

righet beror på att målet ej skall handläggas enligt denna lag.

7 § Finner hovrätt eller högsta domstolen att dit fullföljt mål rätteligen
skulle ha fullföljts till arb etsdomstolen, skall målet överlämnas till den na

domstol.

Finner arbetsdomstolen att dit fullföljt mål rätteligen skulle ha fullföljts

till hovrätt, skall arbetsdomstolen överlämna målet till vederbörande hov­

rätt.

8 § Mot beslut varigenom mål överlämnats till arbetsdomstolen får talan

ej föras. Har annan domstol än högsta domstolen överlämnat målet, skall
arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara behörig, visa målet åter till
den domstol som överlämnat det.

3 kap. Arbetsdomstolens sammansättning m. m.

1

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ord­

förande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i

konkurstillstånd. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha

avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i

denna lag sä gs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt an­
ges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

2 § Ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter utses bland

personer som ej kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintres-

sen.

Ordförande och vice ordförande skall vara lagkunniga och erfarna i do­

marvärv.

De tre andra-ledamöterna skall ha s ärskild insikt i förh ållandena på ar­

betsmarknaden.

3

Av övriga tre tton ledamöter utses

fyra efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen,
en efter förslag av Svenska kommunförbundet,
en efter förslag av Landstingsförbundet,

en såsom representant för staten som arbetsgivare,
fyra efter förslag av Landsorganisationen-i Sverige,

två efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation.

^ Senaste lydelse 1975:1294.

Senaste lydelse 1976:581.

1297

82-SFS 1977

¬

SFS 1977:530

Vad i första s tycket sägs om utseende av ledamot äger motsvarande till-

lämpning på utseende av ersättare för sådan ledamot. Av ersättarna förde
ledamöter som utses efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation
skall dock två utses efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR.

Förslag till ledamöter och ersättare skall upptaga minst dubbelt så

många personer som de som skall utses med ledning av förslaget. Har så­

dant förslag ej avgetts, förordnar regeringen ändå ledamöter och ersättare
till föreskrivet antal.

4 § Är ordförande hindrad att tjänstgöra, får vice ordförande inträda i

ordförandes ställe. Ersättare för vice ordförande får dock inträda i ordfö­

randes ställe endast vid handläggning som avses i 7 §.

Är annan ledamot än ordförande hindrad att tjänstgöra i visst mål, inträ­

der ledamot eller ersättare som utsetts på motsvarande sätt. Därvid anses

ledamöter som utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet och

Landstingsförbundet samt ledamot som representerar staten som arbetsgi­
vare ha ut setts på samma sätt.

Kan ledamot eller ersättare ej tillkallas enligt andra stycket, får ordfö­

randen i målet kalla annan lämplig person att tjänstgöra som tillfällig ersät­
tare.

5 § Ledamot har rätt att bli entledigad, om särskilda omständigheter för­

anleder det. Avsägelse av uppdraget prövas av regeringen. Avgår ledamot,
förordnar regeringen annan för återstoden av den tid, för vilken ledamoten

varit utsedd. Därvid äger bestämmelserna i 2 och 3 §§ motsvarande till-
lämpning.

Ledamot som avgått är skyldig att deltaga i fortsatt behandling av mål, i

vars handläggning han förut har deltagit.

1298

6 § Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt högst sex och lägst

fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § del tager högst tre

och lägst e n. Av de ledam öter som avses i 3 § deltager högst fyra och lägst

två, lika många för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen är även domför med ordförande samt en ledamot för

vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

1. vid huvudförhandling i m ål som sa knar betydelse för ledning av rätts­

tillämpningen och även i övrigt är av enklare beskaffenhet,

2. vid avgöran de av mål utan huvudförhandling,

3. vid annan handläggning som ej sker vid huvudförh andling.

Vill någon ledamot vid handläggning enligt andra stycket att mål skall

avgöras eller viss fråga prövas av domstolen i den sammansättnin g som fö-
reskrives i första s tycket, gäller hans mening som domstolens beslut.

7 § Ordförande får ensam på arbetsdomstolens vägnar företaga förbere­
dande åtgärd samt meddela beslut om avskrivning av mål.

Under förberedelse som avses i 4 kap. 9 § får o rdföranden även

1. pröva yrkande om kvarstad eller skingringsförbud,

2. meddela beslut om avvisande av mål, om del är uppenbart att rättc-

gångshinder föreligger.

¬

3. meddela tredskodom.

SFS 1977: 530

4. meddela dom över yrkande som har medgivits eller eftergivits,

5. stadfästa förlikning.

8 § Handläggning som avses i 7 § första stycket kan enligt ordförandes

uppdrag också ombesörjas av annan lagfaren tjänsteman vid d omstolen,
vilken förordnats därtill av domstolen.

9 § Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom elle r beslut den rå­
dande meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den se­

nast antagit, kan domstolen i d en samrnansättning som föreskrives i 6 §

första stycket förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga

skall avgöras av domstolen i dess helhet.

När mål eller viss däri uppkommen fråga avgöres av arbetsdomstolen i

dess helhet, skall alla ledamöter eller ersättare för dem deltaga i avgöran­
det. Av de ledamöter eller ersättare som har utsetts efter förslag av Svens­

ka kommunförbundet och Landstingsförbundet deltager dock endast en.

Avgörande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudförhandling.

10 § Närmare bestämmelser om arbetsdomstolens organisation och

verksamhet meddelas av regeringen.

4 kap. Rättegången i arbetsdomstolen

Allmänna bestämmelser

1 § Arbetsdomstolen skall sammanträda på den ort där domstolen har

sitt säte. Sammanträde kan även hållas på annan ort, om det av särskilda
skäl är påkallat. Sammanträde skall hållas så ofta det behövs för arbetet.

2 § Omröstning till dom eller beslut sker i den ordning som arbetsdom­
stolen bestämmer.

3 § Dom får grundas endast på vad som förekommit vid huvudförhand­

ling inför arbetsdomstolen och vad handlingarna i målet innehåller. Avgö­

res mål utan huvudförhandling, grundas domen på vad handlingarna inne­

håller och vad som eljest har förekommit i m ålet.

Dom skall meddelas så snart det kan ske. Den skall underskrivas av dem

som deltagit i avg örandet. Avskrift av domen skall utsändas till partema
samma dag som domen meddelas.

Vad som i fö rsta och andra styckena föreskrivits om dom äger motsva­

rande tillämpning på slu tligt beslut.

4 § I protokoll över huvudförhandling behöver ej antecknas utsaga av

part under sanningsförsäkran eller utsaga av vittne eller sakkunnig.

Rättegången i arbetsdomstolen som första domstol

5 §' I tvist om kollektivavtal kan organisation, som slutit avtalet, väcka

® Senaste lydelse 1976: 581.

1299

f "r

.•-'•i-

¬

SFS 1977:530

och utföra talan vid arbetsdomstolen för den som är eller har varit medlem

i organ isationen. I a nnan arbetstvist som anges i 2 kap. 1 § kan arbetsgi-
var- eller arbetstagarorganisation som avses i 6 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen

för medlem i organis ationen. Vad som finns föreskrivet om part beträffan­
de jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran

och andra frågor som rör bevisningen skall även gälla den för vilken orga­

nisationen för talan.

Vill någon för a talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller förutvaran­

de medlem i organisation som avses i förs ta stycket, skall i motsvarande
fall som anges där även organisationen instämmas. Organisationen kan

därvid svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.

Vad som i denna paragraf sägs om organisation gäller även om sam­

manslutning av flera sådana organisationer. Med medlem avses därvid så­
väl de anslutna organisationerna som deras medlemmar.

6 § Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall förpliktas att
fullgöra eller underlåta något, skall avvisas om det ej är av avsevärd bety­

delse för käranden eller den för vilken organisation för talan att sådan fast-
ställelsetalan prövas.

1300

7 § Talan får ej upptagas till prövning av arbetsdomstolen förrän för­

handling, som kan påkallas enligt lagen (1976: 580) om medbes tämmande i

arbetslivet eller som anges i kolle ktivavtal, har ägt rum rörande tvistefrå­
gan.

Första stycket gäller icke talan enligt 31 § första eller tredje stycket la­

gen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet och ej heller tvist huru­

vida stridsåtgärd vidtagits i str id mot lag ell er kollektivavtal eller tvist om
påföljd för sådan åtgärd. Har i fall so m avses i 43 § lagen (1976: 580) om
medbestämmande i arbetslivet överläggningsskyldighet ej fullgjorts, får ar­
betsdomstolen dock ej pröva tvisten förrän så skett.

Utan hinder av första och andra styckena får talan upptagas till pröv­

ning, om i målet framställes yrkande om förordnande för tiden intill dess

lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet. Sedan sådant yrkande

prövats, skall målet förklaras vilande i avbidan på att förhandling eller

överläggning rörande tvistefrågan enligt första eller andra stycket slut­
förts. Innan sådan förhandling eller överläggning slutförts får målet icke
slutligt p rövas.

Har förhandling eller överläggning som avses i första eller andra stycket

ej ägt rum, får talan ändå upptagas till prövning, om mot förhandlingen el­

ler överläggningen föreleg at hinder, som icke berott av käranden.

8 § Den som vill väcka talan vid a rbetsdomstolen skall hos domstolen
göra skriftlig ansökan om stämning på motparten.

I stämningsansökan skall käranden uppge vad han yrkar samt de om­

ständigheter som han åberopar till stöd för yrkandet. Käranden skall även

uppge d e skriftliga bevis som han åb eropar. Av ansökan skall framgå de

omständigheter som gör domstolen behörig. Ansökan bör åtföljas av de
skriftliga bevis som käranden innehar. Ansökan skall vara undertecknad
av käranden eller hans ombud.

¬

Förekommer ej anledning att avvisa ansökan, skall domstolen utfärda

SFS 1977:530

stämning på svaranden att svara på käromålet.

9 § Utfördas stämning, skall förberedelse i målet äga rum. Arbetsdom­
stolen bestämmer efter omständigheterna i vilken mån förberedelsen skall

vara muntlig eller skriftlig.

Till muntlig förberedelse skall part och ställföreträdare för part kallas att

infinna sig personligen, om det kan antagas att förberedelsen därigenom

främjas. Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga vite.

Uteblir båda partema eller en av dem från sammanträde för muntlig för­

beredelse gäller vad som föreskrives i 44 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken.

Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i
målet att yrkande om tredskodom ej bör bifallas, skall domstolen på den
tillstädeskomne partens yrkande i ställ et vidtaga åtgärder för fortsatt för­
beredelse, om detta kan antagas vara till gagn för utredningen, eller utsätta

målet till huvudförhandling. Framställes ej sådant yrkande av parten, skall
målet avskrivas. Erinran om att målet kan avgöras genom tredskodom

skall intagas i kallelsen till sammanträdet, om domstolen finner att sådan

påföljd för utevaro kan komma i fråga.

Underlåter svaranden vid skriftlig förberedelse att inkomma med svaro­

mål, utsättes målet till huvudförhandling, om icke fortsatt förberedelse kan

antagas vara till gagn för målets utredning.

10 § Sedan förberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen företaga må­

let til l avgörande så snart det kan ske.

Mål avgöres efter huvudförhandling. Domstolen får dock avskriva eller

avvisa mål, meddela tredskodom och dom över yrkande, som medgivits el­

ler eftergivits, samt stadfästa förlikning utan att hålla huvudförhandling.

Domstolen får även i annat fall än som avses i andra stycket företaga mål

till avgörande utan huvudförhandling, om part begär det och domstolen
med hänsyn till tv istens art och övriga omständigheter finner det lämpligt.

Mot parts bestridande får mål dock icke utan synnerliga skäl avgöras i den­

na ordning.

11 § Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part kallas

att infinna sig per sonligen, om hans närvaro behövs för utredningen. Skall

personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga vite.

Uteblir båda parterna eller en av dem från sammanträde för huvudför­

handling gäller vad som f öreskrives i 44 kap. 1 § och 2 § förs ta stycket rät­
tegångsbalken. Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra

omständigheter i målet att yrkande om tredskodom ej bör bifallas, skall
domstolen på den tillstädeskomne partens yrkande i stället företaga målet
till förhandli ng och avgörande. Framställes ej sådant yrkande skall målet
avskrivas.

Kallelse till huvudförhandling skall innehålla erinran om att målet utan

hinder av parts utevaro kan på yrkande av motparten företagas till för­
handling och avgörande. Erinran om att målet kan avgöras genom tredsko­

dom skall intagas i kallelsen, om domstolen finner att sådan påföljd för ute­

varo kan komma i fråga.

1301

¬

SFS 1977:530

Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas

snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av så­
dant uppskov.

Rättegången i arbetsdomstolen som fiälföljdsinstans

12 § Talan mot tingsrätts dom eller beslut fullföljes i arbetsdomstolen ge­

nom vad eller besvär enligt vad som föreskrives i 49 kap. rätéegångsbal-
ken. Talan skall fullföljas på sätt och inom tid som anges i 50 kap. 1 och
2 §§ eller 52 kap. 1 § rättegång sbalken.

13 § I fullföljdsinlagan skall uppges det avgörande mot vilket talan full­

följes, den ändring häri som yrkas samt grunderna för den fullföljda talan.

Uppgift skall även lä mnas om de bevis som åberopas till stöd för denna ta­

lan och vad som skall styrkas med vaije särskilt bevis. Skriftligt bevis som
ej tidigare förebragts skall inges samtidigt med fullföljdsinlagan. Inlagan
skall vara undertecknad av den som fullföljer talan eller av hans ombud.

I mål som fullföljes genom vad skall vadekäranden i inlag an även uppge

om han vill att förn yat förhör med vittne eller sakkunnig eller part skall äga

rum eller att förnyad syn skall hållas.

14 § Avvisas ej den fullföljda talan, förordnar arbetsdomstolen om de åt­

gärder som behövs för målets beredande.

I mål som fullföljes genom vad skall vadesvaranden föreläggas att in­

komma med skriftligt genmäle. 1 mål som fullföljes genom besvär skall
motparten, om anledning finns att höra honom över besvären, föreläggas

att inkomma med skriftlig förklaring. Utan att motparten lämnats tillfälle
att förklara sig får ändring ej göras i tings rättens beslut, såvitt angår hans

rätt.

Har tingsrätten avslagit yrkande om förordnande för tiden intill dess la-

gakraftägande dom eller beslut föreligger i målet, kan arbetsdomstolen

omedelbart meddela sådant förordnande att gälla till des s annorlunda för­

ordnas. Har tingsrätten bifallit yrkande som nu sagts, kan arbetsdomstolen

omedelbart förordna att tingsrättens förordnande ej längre skall gälla.

15 § Sedan målets beredande avslutats, skall arbetsdomstolen företaga

målet till avgö rande så snart det kan ske.

Mål som fullföljes genom vad får företagas till avgörande utan huvudför­

handling, om ej muntlig bevisning skall förebringas eller eljest särskilda

skäl föranleder annat.

Mål som fullföljes genom besvär företages till avgörande utan huvudför­

handling.

16 § Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part kallas

att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utredningen. Skall

personlig inställelse ske, kan arbetsdomstolen förelägga v ite.

Uteblir vadekäranden från sammanträde för huvudförhandling, är hans

vadetalan förfallen. Erinran härom skall intagas i kallelsen till sammanträ-

1302

det. Förklaras vadekärandens talan ha förfallit, kan han hos arbetsdomsto-

¬

len göra ansökan om målets återupptagande enligt vad som föreskrives i 50

SFS 1977: 530

kap. 20 § rättegångsbalken.

Uteblir vadesvaranden från sammanträde för huvudförhandling, företa­

ges målet till förhandling och avgörande utan hinder av hans utevaro, om
hans närvaro ej är av betydelse för målets handläggning eller utredning.

Erinran härom skall intagas i kallelsen till sammanträdet.

Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas

snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledn ing av så­
dant uppskov.

5 kap. Övriga bestämmelser

1 § Vad som föreskrives i 4 k ap. 7 § ä ger motsvarande tillämpning i ar-

betstvist som med stöd av 2 kap. 2 § v äckes vid tingsrätt.

Förekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra än parter­

na i målet, har betydelse för prövningen av tvisten i mål et, skall de parter

som slutit kollektivavtalet beredas tillfälle att yttra sig i må let.

2 § I må l som handlägges enligt denna lag kan förordnas att vardera par­

ten skall b ära sin r ättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade

skälig anledning at t få tvisten prövad. Innehåller annan lag än rättegångs­

balken bestämmelse som avviker från vad nu s agts, tillämpas dock den be­
stämmelsen.

Kostnad för sådan förhandling eller överläggning som avses i 4 kap . 7 §

och grundas på lagen (1976 : 580) om me dbestämmande i arbetslivet eller på

kollektivavtal ersättes ej som rättegångskostnad.

Skyldighet för flera medparter att ersätta rättegångskostnad i mål , som

upptagits av arbetsdomstolen som första domstol, skall fördelas mellan
dem ef ter vad som är skäligt med hänsyn till d eras förhållande till sak en
och rättegången.

3 § I allt varom i denna lag ej är särskilt föreskrivet gäller i tillämpliga de­

lar vad som i rättegångsbalken eller annan författning är föreskrivet om

rättegången i t vistemål, vari förlikning om saken är tillåten. Därvid skall
beträffande rättegången i arbetsdomstolen som första domstol tillämpas
vad som är f öreskrivet om rättegången i tingsr ätt. I fråga om rättegången i

arbetsdomstolen som fullföljdsinstans tillämpas vad som är föreskrivet om

rättegången i hovr ätt.

Utan hinder av första stycket skall lagen (1974: 8) om rättegången i tvis­

temål om mindre värden icke tillämpas i mål som upptagits av arbetsdom­
stolen som första domstol.

1. Denna lag® träder i kr aft den 1 ju li 1974, då lagen (1928:254) om ar­

betsdomstol skall upphöra att gälla.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya be­
stämmelsen.

"1974:371.

1303

¬

SFS 1977: 530

3. I fråga om mål som inkommit till tingsrätt eller arbetsdomstolen före

lagens ikraftträdande tillämpas alltjämt äldre bestämmelser. Vad som i

denna lag föreskrives om arbetsdomstolens sammansättning skall dock till-
lämpas i så dant mål, om icke huvudförhandling påbörjats i målet före la­

gens ikraftträdande.

4. Har staten eller arbetsgivare som avses i 1 § kommunaltj änstemanna-

lagen (1965:275) före lagens ikraftträdande meddelat beslut angående ar­

betstagares arbets- eller anställningsvillkor och har arbetstagaren rätt att
anföra besvär mot beslutet, får talan ej föras enligt denna lag med anled­
ning av b eslutet.

Denna lag^ träder i k raft den 1 januari 1977.

1 kap. 2 § andra stycket i dess äldre lydelse skall tills vidare tillämpas på

mål som där sägs, när tvisten rör fråga som får regleras i avtal men är regle­

rad i an nan författning än lag.

Avser tvist omständighet som inträffat före lagens ikraftträdande, tilläm­

pas 4 kap. 7 § första stycket i dess äldre lydelse. Har överläggning som där

sägs icke ägt rum före ikraftträdandet, skall i ställ et tillämpas vad som i
den nya lagen är föreskrivet om förhandling.

Denna lag® träder i kraft den 1 juli 1977. I fråga om mål som har inkom­

mit till ting srätt eUer arbetsdomstolen före ikraftträdandet tillämpas dock

alltjämt 2 kap. 1, 2 och 5-7 §§ i sin äldre ly delse.

På reg eringens vägnar

PER AHLMARK

Olof Bergqvist
(Arbetsmarknadsdepartementet)

'' 1976:581.

® 1977:530.

¬