SFS 1974:573

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1974:573

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:573 Lag u.kom f r�a , ryck=. <>"" �ndring i r�tteg�ngsbalken; Utf�rdad den 10 maj 1974. den 2 juli 1974 1268 Kungl. Majli f�rordnar med riksdagen' i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ dels alt 1 kap. i, 5 och 10 ��. 2 kap. 4-7 ��, 4 kap. 1 och 4 ��, 5 kap. 6 �, 6 kap. 1, 9, 10 och 13 ��, 7 kap. 1-3 ��, 8 kap. 1 �, 12 kap. 3 och 10 ��, 17 kap. 8 �, 18 kap. 8 �; 19 kap. 2 �, 20 kap. 7 �, 21 kap . 10 �, 23 kap. 24 �, 28 kap. 14 �, 30 kap. 7 och 14 ��, 31 kap. 1 �, 36 kap. 24 och 25 ��, 40 ka p. 18 �, 45 kap. 18 � samt 48 kap. 1, 4, 8, 9, 11, 14 och 20 �� ordet "Konungen' i olika b�jningsformer skall bytas ut mot 'regeringen" i mots varande form, dels att 2 kap. 2 �, 3 kap. 1-4 och 6 ��, 4 kap. 2 �, 7 kap. 4 �, 20 kap. 10 �, 22 kap. 8 � och 23 kap. 22 � skall ha nedan angivna lydelse. 2 kap. 2 �3 Hovr�tt tillkommer att som f�rsta domstol upptaga m�l om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut�vningen av ' Prop. 1974:35, KU 2 1, rskr 160. - Senaste lydelse av 23 kap. 1 kap. 1 � 1969:244 28 kap. I kap. 5 � 1969; 244 30 kap. 1 kap. 10 � 1969: 244 30 kap. 4 kap. 1 � 1973:240 31 kap. 5 kap. 6 � 1968: 193 36 kap. 6 kap. 1 � 1964: 166 45 kap. 6kap. 9 � 1958:8 48 kap. 7 kap. 13 �� 1947: 616 48 kap. 12 kap. 3 � 1956: 230 48 kap. 18 kap. 8 � 1973: 240 48 kap. 19 kap. 2 � 1957:299 48 kap. 20 kap. 7 � 1971: 240 48 kap. 21 kap. 10 � 1972:430 48 kap. ^ Senaste lydel.se 1971:1060. 24 � 1969: 588 14 � 1964: 166 7� 1973:240 14 � 1969: 101 (jfr 1969: 102) 1 � 1972:430 24 � 1966: 6! 18 � 1969: 101 (jfr 1969: 102) I 8 1968: 193 4 � 1968: 193 8 � 1968: 193 9 � 1968: 193 II � 1968: 193 (jfr 1969: 505) 14 8 1968: 193 20 � 1968: 193. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tj�nsten eller uppdraget beg�tts av domare i allm�n underr�tt eller krigsr�tt eller av konkursdomare, inskrivningsdomare eller annan som vid inskrivningsmyndighet har f�rordnats att handl�gga inskriv� nings�rende. Hovr�tt �r i �vrigt f�rsta domstol i m�l, betr�ffande vilka s� f�reskrives i lag. SFS 1974:573 3 kap. 1 � H�gsta domstolen �r �verr�tt i m�l, som fullf�ljas fr�n hovr�tt. 2 Att i h�gsta domstolen talan i visst fall m� f�ras mot beslut av advokatsamfundets styrelse eller annat samfundets organ, stadgas i 8 kap. 8 �. 3 H�gsta domstolen tillkommer att som f�rsta domstol upptaga m�l om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut� vningen av tj�nsten eller uppdraget beg�tts av statsr�d, justitier�d, regerings� r�d, riksdagens ombudsman, justitiekanslern, riks�klagaren eller den som ut�var n�got av dessa �mbeten eller av hovr�ttsdomare eller revisionssekreterare. H�gsta domstolen tillkommer vidare att som f�rsta domstol pr�va fr�ga huruvida justitier�d eller regeringsr�d skall skiljas eller avst�ngas fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. H�gsta domstolen �r i �vrigt f�rsta domstol i m�l, betr�ffande vilka s� f�re� skrives i lag. 4 H�gsta domstolen utg�res av tjugotv� justitier�d eller det h�gre antal som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Justitier�den skola vara lagfarna. De f� icke i nneha eller ut�va annat �mbete. Regeringen f�rordnar ett av justitier�den att vara domstolens ord� f�rande. H�gsta domstolen skall vara delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna �ro lika beh�riga att upptaga m�l, som h�gsta domstolen handl�gger. H�gsta domstolens ordf�rande �r tillika ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande p� annan avdelning �r det justitier�d som regeringen f�rordnar. Justitier�den indelas till tj�nstg�ring p� avdelningarna f�r viss lidsperiod enligt grunder som h�gsta domstolen beslutar. 6 �"' Avdelning av h�gsta domstolen �r domf�r med fem ledam�ter. Ej m� flera �n sju sitta i r� tten. 1 behandling av fr�ga r�rande tillst�nd, att talan m� komma under h�gsta domstolens pr�vning, skola tre '' Senaste lydelse 1963:149. �ndringen inneb�r att f�rsta stycket upph�vs. ' Senaste lydelse 1972:218. ^ Sen aste lydelse 1972:147. ^ Se naste lydelse 1972:147. 1269 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:573 ledam�ter deltaga. Fr�ga om pr�vningstillst�nd, som f�rklarats vilande enligt 54 kap. 11 � f�rsta stycket, avg�res dock av de ledam�ter som pr�va m�let. 4 kap. 2 �8 Domare, som avses i 1 kap. 2 �, 2 kap. 3 � eller 3 kap. 4 �, utn�mnes av regeringen. Revisionssekreterare utn�mnes eller f�rordnas av regeringen. 7 kap. 4 �' Allm�n �klagare vid underr�tt och hovr�tt �r stats�klagare eller distrikts�klagare. Riks�klagaren �r dock allm�n �klagare vid underr�tt och hovr�tt i m�l om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut�vning en av t j�nsten eller uppdraget beg�tts av statstj�nsteman, som ej �r under� kastad disciplin�r bestraffning, av ledamot av domstol eller central statlig f�rvalningsmyndighet, som ej �r statstj�nsteman, eller av krigsman, som bestrider regementschefs eller d�rmed likst�lld eller h�gre tj�nst. Allm�n �klagare vid h�gsta domstolen �r riks�klagaren. Har talan till h �gsta domstolen fullf�ljts allenast av enskild part, m� �klagartalan d�r, efter riks�klagarens f�rordnande, f�ras av l�gre �klagare. N�rmare best�mmelser om f�rdelningen av uppgifterna mellan �klagarna meddelas i de f�r dem g�llande instruktionerna. 20 kap. 10 Vad i 8 och 9 �� stadgats om r�tt f�r m�ls�ganden att v�cka �tal eller �vertaga eller i h�gre r�tt fullf�lja v�ckt �tal g�ller icke i fr�ga om brott, som avses i 3 k ap. 3 � och 7 kap. 4 � andra stycket. 22 kap. 8 �" Talan om enskilt anspr�k p� grund av brott, som avses i 3 kap. 3 � och 7 kap. 4 � andra stycket, m� ej v�ckas av m�ls�ganden, med mindre �tal f�r brottet �ger rum eller talan bitr�des av n�gon som �r beh�rig att besluta s�dant �tal. 1270 23 kap. 22 �" F�runders�kning enligt detta kapitel �r, om tillr�ckliga sk�l f�r �tal �ndock f�religga, ej erforderlig betr�ffande brott, f�r vilket icke " Senaste lydelse 1969:244. ' Senaste lydelse 1965:585. Senaste lydelse 1965:585. " Senaste lydelse 1965:585. Senaste lydelse 1965:585. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:864px;height:1262px;"> <img width="864" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> sv�rare p�f�ljd �n b�ter �r stadgad, eller betr�ffande brott, som avses i 45 kap. 2 � f�rsta eller andra stycket. Ej heller �r f�runders�kning erforderlig i m�l om brott, som avses i 3 kap. 3 � och 7 kap. 4 � andra stycket, med mindre anledning f�rekommer till �d�mande av annan p�f�ljd �n b�ter eller suspension. Vill �klagaren utvidga v�ckt �tal, m� det ske, utan att f�runder� s�kning enligt detta kapitel �gt rum. SFS 1974:573 Denna lag tr�der i kraft den 1 jan uari 1975. CARL GUSTAF LENNART GEIJER (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1974:573 Lag

u.kom f r�a , ryck=. <>"" �ndring i r�tteg�ngsbalken;

Utf�rdad den 10 maj 1974.

den 2 juli 1974

1268

Kungl. Majli f�rordnar med riksdagen' i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^
dels alt 1 kap. i, 5 och 10 ��. 2 kap. 4-7 ��, 4 kap. 1 och 4 ��, 5 kap.

6 �, 6 kap. 1, 9, 10 och 13 ��, 7 kap. 1-3 ��, 8 kap. 1 �, 12 kap. 3 och

10 ��, 17 kap. 8 �, 18 kap. 8 �; 19 kap. 2 �, 20 kap. 7 �, 21 kap . 10 �, 23
kap. 24 �, 28 kap. 14 �, 30 kap. 7 och 14 ��, 31 kap. 1 �, 36 kap. 24 och

25 ��, 40 ka p. 18 �, 45 kap. 18 � samt 48 kap. 1, 4, 8, 9, 11, 14 och 20 ��
ordet "Konungen' i olika b�jningsformer skall bytas ut mot
'regeringen" i mots varande form,

dels att 2 kap. 2 �, 3 kap. 1-4 och 6 ��, 4 kap. 2 �, 7 kap. 4 �, 20 kap.

10 �, 22 kap. 8 � och 23 kap. 22 � skall ha nedan angivna lydelse.

2 kap.

2 �3 Hovr�tt tillkommer att som f�rsta domstol upptaga m�l om

ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut�vningen av

' Prop. 1974:35, KU 2 1, rskr 160.

- Senaste lydelse av

23 kap.

1 kap. 1 � 1969:244

28 kap.

I kap. 5 � 1969; 244

30 kap.

1 kap. 10 � 1969: 244

30 kap.

4 kap. 1 � 1973:240

31 kap.

5 kap. 6 � 1968: 193

36 kap.

6 kap. 1 � 1964: 166

45 kap.

6kap. 9 � 1958:8

48 kap.

7 kap. 13 �� 1947: 616 48 kap.

12 kap. 3 � 1956: 230

48 kap.

18 kap. 8 � 1973: 240

48 kap.

19 kap. 2 � 1957:299

48 kap.

20 kap. 7 � 1971: 240

48 kap.

21 kap. 10 � 1972:430

48 kap.

^ Senaste lydel.se 1971:1060.

24 � 1969: 588

14 � 1964: 166

7� 1973:240

14 � 1969: 101 (jfr 1969: 102)

1 � 1972:430

24 � 1966: 6!

18 � 1969: 101 (jfr 1969: 102)

I 8 1968: 193

4 � 1968: 193

8 � 1968: 193

9 � 1968: 193

II � 1968: 193 (jfr 1969: 505)

14 8 1968: 193

20 � 1968: 193.

�

tj�nsten eller uppdraget beg�tts av domare i allm�n underr�tt eller
krigsr�tt eller av konkursdomare, inskrivningsdomare eller annan som
vid inskrivningsmyndighet har f�rordnats att handl�gga inskriv�

nings�rende.

Hovr�tt �r i �vrigt f�rsta domstol i m�l, betr�ffande vilka s�

f�reskrives i lag.

SFS 1974:573

3 kap.

1 � H�gsta domstolen �r �verr�tt i m�l, som fullf�ljas fr�n hovr�tt.

Att i h�gsta domstolen talan i visst fall m� f�ras mot beslut av

advokatsamfundets styrelse eller annat samfundets organ, stadgas i 8

kap. 8 �.

H�gsta domstolen tillkommer att som f�rsta domstol upptaga

m�l om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut� vningen

av tj�nsten eller uppdraget beg�tts av statsr�d, justitier�d, regerings�

r�d, riksdagens ombudsman, justitiekanslern, riks�klagaren eller den

som ut�var n�got av dessa �mbeten eller av hovr�ttsdomare eller

revisionssekreterare.

H�gsta domstolen tillkommer vidare att som f�rsta domstol pr�va

fr�ga huruvida justitier�d eller regeringsr�d skall skiljas eller avst�ngas

fr�n sin tj�nst eller vara skyldig att underg� l�karunders�kning. H�gsta

domstolen �r i �vrigt f�rsta domstol i m�l, betr�ffande vilka s� f�re�
skrives i lag.

H�gsta domstolen utg�res av tjugotv� justitier�d eller det h�gre

antal som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Justitier�den skola vara

lagfarna. De f� icke i nneha eller ut�va annat �mbete.

Regeringen f�rordnar ett av justitier�den att vara domstolens ord�

f�rande.

H�gsta domstolen skall vara delad i tv� eller flera avdelningar.

Avdelningarna �ro lika beh�riga att upptaga m�l, som h�gsta

domstolen handl�gger.

H�gsta domstolens ordf�rande �r tillika ordf�rande p� en avdelning.

Ordf�rande p� annan avdelning �r det justitier�d som regeringen

f�rordnar.

Justitier�den indelas till tj�nstg�ring p� avdelningarna f�r viss

lidsperiod enligt grunder som h�gsta domstolen beslutar.

6 �"' Avdelning av h�gsta domstolen �r domf�r med fem ledam�ter.

Ej m� flera �n sju sitta i r� tten. 1 behandling av fr�ga r�rande tillst�nd,

att talan m� komma under h�gsta domstolens pr�vning, skola tre

'' Senaste lydelse 1963:149. �ndringen inneb�r att f�rsta stycket upph�vs.

' Senaste lydelse 1972:218.

^ Sen aste lydelse 1972:147.

^ Se naste lydelse 1972:147.

1269

�

SFS 1974:573

ledam�ter deltaga. Fr�ga om pr�vningstillst�nd, som f�rklarats vilande

enligt 54 kap. 11 � f�rsta stycket, avg�res dock av de ledam�ter som

pr�va m�let.

4 kap.

2 �8 Domare, som avses i 1 kap. 2 �, 2 kap. 3 � eller 3 kap. 4 �,

utn�mnes av regeringen. Revisionssekreterare utn�mnes eller

f�rordnas av regeringen.

7 kap.

4 �' Allm�n �klagare vid underr�tt och hovr�tt �r stats�klagare eller

distrikts�klagare.

Riks�klagaren �r dock allm�n �klagare vid underr�tt och hovr�tt i

m�l om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut�vning en

av t j�nsten eller uppdraget beg�tts av statstj�nsteman, som ej �r under�

kastad disciplin�r bestraffning, av ledamot av domstol eller central

statlig f�rvalningsmyndighet, som ej �r statstj�nsteman, eller av

krigsman, som bestrider regementschefs eller d�rmed likst�lld eller

h�gre tj�nst.

Allm�n �klagare vid h�gsta domstolen �r riks�klagaren.
Har talan till h �gsta domstolen fullf�ljts allenast av enskild part, m�

�klagartalan d�r, efter riks�klagarens f�rordnande, f�ras av l�gre

�klagare.

N�rmare best�mmelser om f�rdelningen av uppgifterna mellan

�klagarna meddelas i de f�r dem g�llande instruktionerna.

20 kap.

Vad i 8 och 9 �� stadgats om r�tt f�r m�ls�ganden att v�cka

�tal eller �vertaga eller i h�gre r�tt fullf�lja v�ckt �tal g�ller icke i

fr�ga om brott, som avses i 3 k ap. 3 � och 7 kap. 4 � andra stycket.

22 kap.

8 �" Talan om enskilt anspr�k p� grund av brott, som avses i 3 kap.

3 � och 7 kap. 4 � andra stycket, m� ej v�ckas av m�ls�ganden, med

mindre �tal f�r brottet �ger rum eller talan bitr�des av n�gon som �r
beh�rig att besluta s�dant �tal.

1270

23 kap.
22 �" F�runders�kning enligt detta kapitel �r, om tillr�ckliga sk�l f�r
�tal �ndock f�religga, ej erforderlig betr�ffande brott, f�r vilket icke

" Senaste lydelse 1969:244.

' Senaste lydelse 1965:585.

Senaste lydelse 1965:585.

" Senaste lydelse 1965:585.

Senaste lydelse 1965:585.

�

sv�rare p�f�ljd �n b�ter �r stadgad, eller betr�ffande brott, som avses i

45 kap. 2 � f�rsta eller andra stycket. Ej heller �r f�runders�kning

erforderlig i m�l om brott, som avses i 3 kap. 3 � och 7 kap. 4 � andra
stycket, med mindre anledning f�rekommer till �d�mande av annan

p�f�ljd �n b�ter eller suspension.

Vill �klagaren utvidga v�ckt �tal, m� det ske, utan att f�runder�

s�kning enligt detta kapitel �gt rum.

SFS 1974:573

Denna lag tr�der i kraft den 1 jan uari 1975.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:573

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se