SFS 1975:670

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1975:670

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1975:670 om �ndring i r�tteg�ngsbalken; utkom fr�n trycket den I Sept. 1975 utf�rdad den 26 juni 1975. Enligt riksdagens beslut' f�reskrives att 7 kap. 4 �, 23 kap. 22 �, 24 kap. 1 �, 36 kap. 5 �, 48 kap. 5 och 15 �� samt 58 kap. 1 och 2 �� r�tteg�ngsbal� ken skall ha nedan angivna lydelse. 7 kap. 4 �2 A llm�n �k lagare vid under r�tt och hovr� tt �r stats�klagare eller di� strikts�klagare. ' Prop. 1975:78, JuU 22, rskr 212. Senaste lydelse 1974:573. 1369 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1975:670 Riks�klagaren �r dock allm�n �klagare vid underr�tt och hovr�tt i m�l om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut�vningen av tj�nsten eller uppdraget ha r beg�tts av 1. den som innehar eller uppeh�ller ordinarie domartj�nst eller tj�nst som byr�chef eller d�rmed j�mst�lld eller h�gre tj�nst vid statlig myn dig� het eller annan tj�nst som avses i 38 � andra stycket statstj�nstemannala- gen (1965:274); 2. ledamot av domstol eller central statlig f�rvaltningsmyndighet, som ej �r statstj�nsteman; eller 3. krigsman, som bestrider regementschefs eller d�rmed likst�lld eller h�gre tj�nst. Allm�n �klagare vid h�gsta domstolen �r riks�klagaren. Har talan till h�gsta domstolen fullf�ljts allenast av enskild part, m� �klagartalan d�r, efter riks�klagarens f�rordnande, f�ras av l�gre �klagare. N�rmare best�mmelser om f�rdelningen av uppgifterna mellan �klagar� na meddelas i de f�r dem g�llande instruktionerna. 23 kap. 22 �=> F�runders�kning enligt detta kapitel �r, om tillr�ckliga sk�l f�r �tal �ndock f�religga, ej erforderlig betr�ffande brott, f�r vilket icke sv�rare p�f�ljd �n b�ter �r stadgad, eller betr�ffande brott, som avses i 45 kap. 2 � f�rsta eller andra stycket. Ej heller �r f�runders�kning erforderlig i m�l om brott, som avses i 3 kap. 3 � och 7 kap. 4 � andra stycket, med mindre an� ledning f�rekommer till �d�mande av annan p�f�ljd �n b�ter. Vill �kla garen utvidga v�ckt �tal, m� det sk e, utan att f�runders�kning enligt detta kapitel �gt rum. 24 kap. 1 � "* �r n�g on p� sannolika sk�l misst�nkt f�r brott, f�r vilket �r stadgat f�ngelse i ett �r eller d�r�ver, m� han h�ktas , om med h�nsyn till brottets beskaffenhet, den misst�nktes f�rh�llande eller annan omst�ndighet sk�li- gen kan befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagf�ring eller straff eller genom undanr�jande av bevis eller p� annat s�tt f�rsv�rar sakens utredning, eller ock anledning f �rekommer, att han forts�tt er sin brottsliga verksamhet. �r brottet ringare �n i f�rsta stycket s�gs men kan d�r� f�lja f�ngelse och har den misst�nkte icke stadigt hemvist ino m riket, m� han h�ktas, o m det sk�ligen kan bef aras, att han avviker. �r f�r brottet icke stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� � r, skall h�ktning ske. om det ej �r uppenbart, att anledning d�rtill saknas. Kan det antagas, att den misst�nkte kommer att d�mas allenast til l b�� ter. m� h�ktning icke ske. 1370 ' Senaste lydelse 1974:573. "* Senaste lydelse 1964; 166. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 kap. SFS 1975:670 5 �� Ej m� n�gon h�ras som vittne ang�ende n�got, som han enligt lag eller annan f�rf attning �r pliktig att hemligh�lla, med mindre den, till vilkens f�rm�n tystnadsplikten g�ller, samtycker d�rtill. Ej heller eljest m� advokat, l�kare, tandl�kare, barnmorska, sjuksk�� terska, kurator vid familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun, lands� tingskommun, f�rsamling eller kyrklig samf�llighet, eller deras bitr�den h�ras ang�ende n�got, som p� grund av denna deras st�llning f�rtrotts dem eller de i samband d�rmed erfarit, med mindre det �r i lag medgivet eller den, till vilkens f�rm�n tystnadsplikten g�ller , samtycker d�rtill. R�tteg�ngsombud, bitr�de eller f�rsvarare m� ej h�ras som vittne om vad f�r uppdragets fullg�rande f�rtrotts honom, med mindre parten med gi� ver, att det m� yppas. Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket s�gs vare annan �n f�r� svarare skyldig att avgiva utsaga i m�l ang�ende brott, f�r vilket icke �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r. Om tystnadsplikt f�r pr�st inom svenska kyrkan �r s�rskilt stadgat. Pr�st inom annat trossamfund �n svenska kyrkan eller den som i s�dant samfund intager motsvarande st�llning m� icke h�ras som vittne om n�got, som han vid hemligt skrifterm�l eller under d�rmed j�mf�rliga f�rh�llan� den erfarit. 48 kap. 5 Straff�rel�ggande f�r icke utf�rdas, om f�ruts�ttningar f�r allm�nt �tal ej f�religga, om i f�rel �ggandet ej upptagas alla brot t av den misst�nkte, vilka enligt �klagarens vetskap f�religga till bed�mning, om m�ls�gande f�rklarat, att han �mnar f�ra talan om enskilt anspr�k i anledning av brottet, eller beg�rt, att �tal skall v�ckas. I fr�ga om villkor f�r anv�ndning av straff�rel�ggande i milit�rt brottm�l g�lla s�rskilda best�mmelser. 15 F�rel�ggande av ordningsbot f�r icke utf�rdas, om den misst�nkte f�rnekar g�rningen, om i f�rel�ggandet ej upptagas alla brott av de n misst�nkte, vilka enligt polismannens vetskap f�religga till bed�mning, om det f�religger anledning att antaga att talan om enskilt anspr�k kom� mer att f�ras, eller om det f�religger anledning att antaga att brottet b�r f�ranleda disciplin� straff f�r krigsman. F�rel�ggande b�r ej utf�rdas, om det i annat fall kan antagas vara p�kal� lat att �klagare pr�var fr�ga om straff�rel�ggande eller �tal f�r brottet. ^ Senaste lydelse 1973:240. "Senaste lydelse 1968: 193. ' Senaste lydelse 1968: 193. 1371 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:670 58 kap. I � Sedan dom i tvistem�l vunnit laga kraft, m� till f� rm�n f�r n�gon av partema resning beviljas: 1. om ledamot av r�tten eller d�r anst�lld tj�nsteman med avseende � m�let gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseelse eller om brott som har avseende � m�let ligger ombud eller st�llf�retr�dare till last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antagas hava inverkat p� m� lets utg�ng; 2. om skriftlig handling, som �beropats till bevis, varit falsk eller om part, som h�rts under sanningsf�rs�kran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inver� kat p� utg�ngen; 3. om omst�ndighet eller bevis, som ej tidigare f�rebragts, �beropas och dess f�rebringande sannolikt skulle hava lett till annan utg�ng; eller 4. om r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider mot lag. Ej m� p� grund av f�rh�llande, som avses i 3, resning beviljas, med mindre parten g�r sannolikt, att han icke vid den r�tt. som meddelat do� men, eller genom fullf�ljd fr�n denna kunnat �beropa omst�ndigheten eller beviset eller han eljest haft giltig urs�kt att ej g�ra det. 1 � Sedan dom i brot tm�l vunnit laga kraft, m� till f�rm�n f�r den tilltalade resning beviljas; 1. om ledamot av r�tten, d�r anst�lld tj�nsteman eller �klagaren med av� seende � m�let gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseel� se eller om brott som har avseende � m�let ligger ombud, st�llf�retr�dare eller f�rsvarare till last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antagas ha� va inverkat p� m�lets utg�ng; 2. om skriftlig handling, som �beropats till bevis, varit falsk eller om vitt� ne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat p� utg�ngen; 3. om omst�ndighet eller bevis, som ej tidigare f�rebragts, �beropas och dess f�rebringande sannolikt skulle hava lett till att den tilltalade frik�nts eller brottet h�nf�rts under mildare straffbest�mmelse �n den som till�m� pats eller ock med h�nsyn till vad s�lunda �beropas och i �vr igt f�rekom� mer synnerliga sk�l �ro, att fr�gan, huruvida den tilltalade f�r�vat det brott, f�r vilket han d�mts, pr�vas �nyo; eller 4. om r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider mot lag. Denna lag tr�der i kr aft den 1 januari 1976. P� regeringens v�gnar LENNART GEIJER Per Jermsten (Justitiedepartementet) 1372 � </div> </div>

Lag

SFS 1975:670

om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

utkom fr�n trycket

den I Sept. 1975

utf�rdad den 26 juni 1975.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives att 7 kap. 4 �, 23 kap. 22 �, 24 kap.

1 �, 36 kap. 5 �, 48 kap. 5 och 15 �� samt 58 kap. 1 och 2 �� r�tteg�ngsbal�

ken skall ha nedan angivna lydelse.

7 kap.

4 �2 A llm�n �k lagare vid under r�tt och hovr� tt �r stats�klagare eller di�

strikts�klagare.

' Prop. 1975:78, JuU 22, rskr 212.

Senaste lydelse 1974:573.

1369

�

SFS 1975:670

Riks�klagaren �r dock allm�n �klagare vid underr�tt och hovr�tt i m�l

om ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som i ut�vningen av
tj�nsten eller uppdraget ha r beg�tts av

1. den som innehar eller uppeh�ller ordinarie domartj�nst eller tj�nst

som byr�chef eller d�rmed j�mst�lld eller h�gre tj�nst vid statlig myn dig�

het eller annan tj�nst som avses i 38 � andra stycket statstj�nstemannala-
gen (1965:274);

2. ledamot av domstol eller central statlig f�rvaltningsmyndighet, som ej

�r statstj�nsteman; eller

3. krigsman, som bestrider regementschefs eller d�rmed likst�lld eller

h�gre tj�nst.

Allm�n �klagare vid h�gsta domstolen �r riks�klagaren.
Har talan till h�gsta domstolen fullf�ljts allenast av enskild part, m�

�klagartalan d�r, efter riks�klagarens f�rordnande, f�ras av l�gre �klagare.

N�rmare best�mmelser om f�rdelningen av uppgifterna mellan �klagar�

na meddelas i de f�r dem g�llande instruktionerna.

23 kap.

22 �=> F�runders�kning enligt detta kapitel �r, om tillr�ckliga sk�l f�r �tal
�ndock f�religga, ej erforderlig betr�ffande brott, f�r vilket icke sv�rare

p�f�ljd �n b�ter �r stadgad, eller betr�ffande brott, som avses i 45 kap. 2 �
f�rsta eller andra stycket. Ej heller �r f�runders�kning erforderlig i m�l om

brott, som avses i 3 kap. 3 � och 7 kap. 4 � andra stycket, med mindre an�

ledning f�rekommer till �d�mande av annan p�f�ljd �n b�ter.

Vill �kla garen utvidga v�ckt �tal, m� det sk e, utan att f�runders�kning

enligt detta kapitel �gt rum.

24 kap.

1 � "* �r n�g on p� sannolika sk�l misst�nkt f�r brott, f�r vilket �r stadgat
f�ngelse i ett �r eller d�r�ver, m� han h�ktas , om med h�nsyn till brottets

beskaffenhet, den misst�nktes f�rh�llande eller annan omst�ndighet sk�li-

gen kan befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagf�ring
eller straff eller genom undanr�jande av bevis eller p� annat s�tt f�rsv�rar

sakens utredning, eller ock anledning f �rekommer, att han forts�tt er sin

brottsliga verksamhet.

�r brottet ringare �n i f�rsta stycket s�gs men kan d�r� f�lja f�ngelse

och har den misst�nkte icke stadigt hemvist ino m riket, m� han h�ktas, o m
det sk�ligen kan bef aras, att han avviker.

�r f�r brottet icke stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� � r, skall

h�ktning ske. om det ej �r uppenbart, att anledning d�rtill saknas.

Kan det antagas, att den misst�nkte kommer att d�mas allenast til l b��

ter. m� h�ktning icke ske.

1370

' Senaste lydelse 1974:573.

"* Senaste lydelse 1964; 166.

�

36 kap.

SFS 1975:670

5 �� Ej m� n�gon h�ras som vittne ang�ende n�got, som han enligt lag eller
annan f�rf attning �r pliktig att hemligh�lla, med mindre den, till vilkens

f�rm�n tystnadsplikten g�ller, samtycker d�rtill.

Ej heller eljest m� advokat, l�kare, tandl�kare, barnmorska, sjuksk��

terska, kurator vid familjer�dgivningsbyr�, som drives av kommun, lands�
tingskommun, f�rsamling eller kyrklig samf�llighet, eller deras bitr�den
h�ras ang�ende n�got, som p� grund av denna deras st�llning f�rtrotts dem

eller de i samband d�rmed erfarit, med mindre det �r i lag medgivet eller
den, till vilkens f�rm�n tystnadsplikten g�ller , samtycker d�rtill.

R�tteg�ngsombud, bitr�de eller f�rsvarare m� ej h�ras som vittne om

vad f�r uppdragets fullg�rande f�rtrotts honom, med mindre parten med gi�
ver, att det m� yppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket s�gs vare annan �n f�r�

svarare skyldig att avgiva utsaga i m�l ang�ende brott, f�r vilket icke �r
stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r.

Om tystnadsplikt f�r pr�st inom svenska kyrkan �r s�rskilt stadgat.

Pr�st inom annat trossamfund �n svenska kyrkan eller den som i s�dant

samfund intager motsvarande st�llning m� icke h�ras som vittne om n�got,

som han vid hemligt skrifterm�l eller under d�rmed j�mf�rliga f�rh�llan�

den erfarit.

48 kap.

Straff�rel�ggande f�r icke utf�rdas,

om f�ruts�ttningar f�r allm�nt �tal ej f�religga,
om i f�rel �ggandet ej upptagas alla brot t av den misst�nkte, vilka enligt

�klagarens vetskap f�religga till bed�mning,

om m�ls�gande f�rklarat, att han �mnar f�ra talan om enskilt anspr�k i

anledning av brottet, eller beg�rt, att �tal skall v�ckas.

I fr�ga om villkor f�r anv�ndning av straff�rel�ggande i milit�rt brottm�l

g�lla s�rskilda best�mmelser.

F�rel�ggande av ordningsbot f�r icke utf�rdas,

om den misst�nkte f�rnekar g�rningen,
om i f�rel�ggandet ej upptagas alla brott av de n misst�nkte, vilka enligt

polismannens vetskap f�religga till bed�mning,

om det f�religger anledning att antaga att talan om enskilt anspr�k kom�

mer att f�ras, eller

om det f�religger anledning att antaga att brottet b�r f�ranleda disciplin�

straff f�r krigsman.

F�rel�ggande b�r ej utf�rdas, om det i annat fall kan antagas vara p�kal�

lat att �klagare pr�var fr�ga om straff�rel�ggande eller �tal f�r brottet.

^ Senaste lydelse 1973:240.

"Senaste lydelse 1968: 193.

' Senaste lydelse 1968: 193.

1371

�

SFS 1975:670

58 kap.

I � Sedan dom i tvistem�l vunnit laga kraft, m� till f� rm�n f�r n�gon av

partema resning beviljas:

1. om ledamot av r�tten eller d�r anst�lld tj�nsteman med avseende �

m�let gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseelse eller

om brott som har avseende � m�let ligger ombud eller st�llf�retr�dare till

last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antagas hava inverkat p� m�
lets utg�ng;

2. om skriftlig handling, som �beropats till bevis, varit falsk eller om

part, som h�rts under sanningsf�rs�kran, eller vittne, sakkunnig eller tolk

avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inver�

kat p� utg�ngen;

3. om omst�ndighet eller bevis, som ej tidigare f�rebragts, �beropas och

dess f�rebringande sannolikt skulle hava lett till annan utg�ng; eller

4. om r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider

mot lag.

Ej m� p� grund av f�rh�llande, som avses i 3, resning beviljas, med

mindre parten g�r sannolikt, att han icke vid den r�tt. som meddelat do�

men, eller genom fullf�ljd fr�n denna kunnat �beropa omst�ndigheten eller

beviset eller han eljest haft giltig urs�kt att ej g�ra det.

1 � Sedan dom i brot tm�l vunnit laga kraft, m� till f�rm�n f�r den tilltalade

resning beviljas;

1. om ledamot av r�tten, d�r anst�lld tj�nsteman eller �klagaren med av�

seende � m�let gjort sig skyldig till brottsligt f�rfarande eller tj�nstef�rseel�
se eller om brott som har avseende � m�let ligger ombud, st�llf�retr�dare

eller f�rsvarare till last, samt brottet eller tj�nstef�rseelsen kan antagas ha�

va inverkat p� m�lets utg�ng;

2. om skriftlig handling, som �beropats till bevis, varit falsk eller om vitt�

ne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan
kan antagas hava inverkat p� utg�ngen;

3. om omst�ndighet eller bevis, som ej tidigare f�rebragts, �beropas och

dess f�rebringande sannolikt skulle hava lett till att den tilltalade frik�nts
eller brottet h�nf�rts under mildare straffbest�mmelse �n den som till�m�

pats eller ock med h�nsyn till vad s�lunda �beropas och i �vr igt f�rekom�
mer synnerliga sk�l �ro, att fr�gan, huruvida den tilltalade f�r�vat det

brott, f�r vilket han d�mts, pr�vas �nyo; eller

4. om r�ttstill�mpning, som ligger till grund f�r domen, uppenbart strider

mot lag.

Denna lag tr�der i kr aft den 1 januari 1976.

P� regeringens v�gnar

LENNART GEIJER

Per Jermsten

(Justitiedepartementet)

1372

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1975:670

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se