SFS 1975:1288

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1975:1288

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:869px;height:1262px;"> <img width="869" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:1288 Lag Utkom fr�n trycket den 23 dec. 1975 om �ndring i r �tteg�ngsbalken; utf�rdad den 15 december 1975. Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ delsaii 4 kap. 7 � och 36 kap. 12 � skall u pph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 3 och 4 4 kap. 5, 6, 8 och 11 ��, 5 kap. 7 �, 6 kap. 2 t} , 12 kap. 3 �. 29 kap. 1. 3 och 6 36 kap. 11, 1315 oc h 21 �� samt 40 kap. 9 och 14 �� skall ha nedan angivna lydelse. 2278 I kap. 3 Tingsr�tt �r i tvistem�l domf�r med tre lagfarna domare. Flera �n fyra lagfarna domare m� ej sitta i r�t ten. 1 b rottm�l skall tingsr�tt best� av en lagfaren domare och n�mnd. Kan huvudf�rhandling i m�let ber�knas kr�va minst fyra veckor, m� dock tv� lag farna domare och n�mnd sitta i r�tte n. Tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare vid m�ls av g�rande utan huvudf�rhandling, vid an nan handl�ggning, som ej sker vid huvudf�rhandling eller syn � st�llet, vid s�dan huvudf�rhandling i tvistem �l, som h�lles i f�renk lad form, vid h uvudf�rhandling och syn � st�l let i m�l om brott f�r vilket icke �r stadgat sv�rare straff �n b�ter. 4 ] do msaga skola finnas n�mndem�n till det antal, som hovr�tten efter tingsr�ttens h�rande best�mmer. I n�mnd skola sitta fem n�mndem�n. Om det �r p�kallat med h�nsyn till m�lets omfattning eller annan s�rskild omst�ndighet, m� dock sex sitta i n�mnden. Intr�ffar f�rfall f�r n�mndeman sedan huvud� f�rhandling p�b�rjats, �r r�tten domf�r med fyra i n�mn den. ' Prop. 1975/76:64, JuU 18. rskr 124. ^ Sen aste lydelse av 36 kap. 12 � 1968: 193. ^ Se naste lydelse 1969:244. '' Senaste lydelse 1969:244. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:869px;height:1262px;"> <img width="869" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tingsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter SFS 1975:1288 samr�d med dem. 4 kap. 5 N�mndeman utses genom val. H�r till domsaga mer �n en kommun, f�rdelar r�tten antalet n�mndem�n mellan kommunerna i f�rh�llande till deras folkm�ngd, varvid iakttages att varje kommun skall utse ett j�mnt antal n�mnde� m�n. Val f�rr�ttas av kommunens fullm�ktige. Valet skall vara propor� tionellt, om det beg�res av minst s� m�nga v�ljande som motsvarar det tal. vilket erh�lles, d� samtliga v�ljandes antal delas med det antal personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant propor� tionellt val �r s�rskilt f�reskrivet. Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n inom domsagan. D� n�mndeman skall v�ljas, skall r�tten g�ra anm�lan d�rom till den som har att f�ranstalta om valet. 6 Valbar till n�mndeman �r myndig svensk medborgare, som �r kyrkobokf�rd i kommunen och ej fyllt sjuttio �r. Lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, �klagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till y rke att f�ra andras talan inf�r r�tta m� ej vara n�mndeman. Ej m� annan v�gra att mottaga uppdrag som n�mndeman �n den som fyllt sextio �r eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avg�tt ur n�mnden vare ej skyldig att �ter intr�da f�rr�n efter sex �r. I R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet. 8 �"' N�mndeman v�ljes f�r sex �r, dock �ge han avg� efter tv� �r. Visar n�mndeman giltigt hinder, m� r�tten �ven tidigare entlediga honom. N�mndeman, som fyllt sextio �r, �ge ock avg� ur n�mnden. Upph�r n�mndeman att vara valbar, vare uppdraget f�rfallet; dock m� den som uppn�tt sjuttio �rs �lder utan hinder d�rav tj�nstg�ra vid fortsatt behandling av m�l, i var s handl�ggning han f�rut deltagit. Avg�r n�mndeman under tj�nstg�ringstiden, utses ny n�mndeman f�r �terst�ende tid. �ndras antalet n�mndem�n inom domsagan, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r kortare tid �n som f�ljer av f�rsta stycket. 11 �� Domare skall, innan han m� tj�nstg�ra, avl�gga denna ed: "Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt b�sta f�rst�nd och samvete i alla domar r�tt g�ra, ej mindre den fattige �n den rike, och d�ma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vr�nga eller or�tt fr�mja f�r sl�ktskap, sv�gerskap, v�nskap, avund, illvilja eller r�ddh�ga, ej heller f�r mutor och g�vor 5 Senaste lydelse 1969:244. � Senaste lydelse 1969:244. ' Senaste lydelse 1963:149. 8 Senast e lydelse 1959:25 7. 2279 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:869px;height:1262px;"> <img width="869" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:1288 eller annan orsak, under vad sken det vara m�; ej den saker g�ra, som sakl�s �r, eller den sakl�s, som saker �r. Jag skall varken f�rr, �n J.-^men avs�ges, eller sedan uppenbara dem, som till r�tta g�, eller andra de r�dslag r�tten in.^m st �ngda d�rrar h�ller. Detta allt vill och skall jag som en �rlig och uppriktig domare troget h�lla. " Ed skall avl�ggas in f�r domstol eller inf�r r�ttens ordf�rande. 5 kap. 7 �' Den som anst�lles som allm�n tolk eller eljest f�rordnas att bitr�da som tolk skall inf�r r�tten avl�gga ed, att han efter b�sta f�rst�nd skall fullg�ra det uppdrag, som l�mnats honom. Finnes anledning antaga att den som f�rordnas alt bitr�da som tolk skall erh�lla ytterligare uppdrag som tolk vid do mstolen, m� han avl�gga ed som avser �ven framtida uppdrag. 6 kap. 2 �'� Protokollet skall f�ras av befattningshavare vid r�tten eller lagfaren ledamot av r�tten samt undertecknas av honom. Ordf�randen �ge, d� omst�ndigheterna f�ranleda d�rtill, sj�lv f�ra protokollet. Ej m� den anlitas som protokollf�rare, vilken till saken eller till n�gondera parten st�r i s�dant f�rh�llande, att hans tillf�rlitlighet d�rigenom kan anses f�rringad. Den som ej avlagt domared skall, innnan han m� tj�nstg�ra s�som protokollf�rare, inf�r domstol eller inf�r r�ttens ordf�rande avl�gga ed, att han skall efter b�sta f�rst�nd fullg�ra uppgiften s�som protokollf�rare och icke f�r n�gon uppenbara de r�dslag r�tten inom st�ngda d�rrar h�ller. 12 kap. 3 �" Lagfaren domare i eller r�ttsbildad befattningshavare vid allm�n domstol eller allm�n �klagare eller utm�tningsman m� ej vara ombud, med mindre regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer giver lov d�rtill. Vad nu sagts skall dock ej avse den som, under tj�nstledighet, i utbi ldningssyfte tj�nstg�r s�som bitr�de �t advokat. Ej m� n�mndeman vid den domstol han tillh�r f�ra annans talan. 2280 29 kap. 1 �'2 Yppas vid �verl�ggning till dom eller beslut skiljaktiga meningar, skall omr�stning ske. Har n�mnd s�te i r�tten, s�ge f�rst ordf�randen och, om ytterligare en lagfaren domare sitter i r�tten, sedan denne, sin mening. Ord-' f�randen inh�mte d�refter n�mndens mening. Vid omr�stning i annat fall skall den yngste i r�tten f�rst yttra sig ' Senaste lydelse 1973:240. �ndringen inneb�r att andra stycket upp h�vs. Senaste lydelse 1960:161, " Senaste lydelse 1974:573. Senaste lydelse 1958:8. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:869px;height:1262px;"> <img width="869" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> och sedan var efter annan, s�som de hava s�te i r�tten. Har m�let SFS 1975:1288 beretts av viss ledamot, s�ge han f�rst sin mening. Envar angive de sk�l, var� han grundar sin mening. 3�'^ Yppas, d� r�tten best�r av en lagfaren domare och n�mnd, annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra eller, d� i n�mnden �ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och slutet, g�lle n�mndens mening; i anna t fall g�lle ordf�randens. Yppas, d� r�tten best�r av tv� lagfarna domare och n�mnd, annan mening �n s�dan som omfattas av de lagfarna domarna och f�rena sig, n�r sex sitta i n�mnden, minst fem och eljest minst fyra n�mndem�n om sk�len och slutet, g�lle n�mntjens mening. 1 an nat fall g�lle den mening som omfattas av de lagfarna domarna. F�rena sig dessa ej om en mening, g�lle av deras meningar den som bitr�des av de flesta av n�mndem�nnen eller, om lika m�nga bitr�da vardera meningen, den som �r lindrigast; kan ej n�gon mening anses som lindrigare, g�lle ordf�randens. Om det erfordras, sker i fall som nu avses fortsatt omr�stning inom n�mnden f�r att utr�na hur m�nga som bitr�da vardera meningen. Vid omr�stning, d� n�mnd ej har s�te i r�tten, g�lle den mening, som omfattas av mer �n h�lften av ledam�terna. Har n�gon mening erh�llit h�lften av r�sterna och �r denna den lindrigaste, g�lle den meningen; vid s�rskild omr�stning, huruvida villkorlig dom skall meddelas eller skyddstillsyn, ungdomsf�ngelse eller internering �d�mas eller f�rordnande meddelas om �verl�mnande till s�rskild v�rd, s� ock eljest, d� ej n�gon mening kan anses som lindrigare, g�lle dock den mening, som erh�llit h�lften av r�sterna och bland dem ordf�randens. 6�''^ Betr�ffande omr�stning i fr�ga, som h�r till r�tteg�ngen och ej avser ansvar eller som r�r enskilt anspr�k, s� ock i fr�ga enligt 5 � eller om r�tteg�ngskostnad, g�lle vad i 16 kap. �r stadgat; ang�ende h�ktning eller �tg�rd, som avses i 2528 kap., �ge dock vad i detta kapitel f�reskrives om omr�stning i fr�ga om ansvar motsvarande till�mpning. F�res i brottm�l talan om enskilt anspr�k, vare r�ttens avg�rande i ansvars fr�gan bindande vid pr�vningen av det enskilda an� spr�ket. Har n�mnd s�te i r� tten, skall �ven vid t ill�mpning av reglerna i 16 kap. g�lla vad i 1 � andra stycket och 3 � f�rsta och andra styckena i detta kapitel �r stadgat. 36 kap. 11 � Innan vittne avgiver sin ber�ttelse, skall vittnet avl�gga denna ed: "Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag skall s�ga hela sanningen och intet f�rtiga, till�gga eller f�r�ndra." Senaste lydelse 1971:218. Senaste lydelse 1969:244. 22gj � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:869px;height:1262px;"> <img width="869" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SES .1975; 1288 13 � Ed m� e j avl�ggas av 1. den som �r under femton �r; eller 2. den som p� grund av sinnessjukdom, sinnessl�hel eller annan rubbning av sj�lsverksamheten finnes sakna erforderlig insikt om bety� delsen av ed. Ej heller m� i brottm�l ed avl�ggas av n�gon den tilltalade n�r� st�ende, som avses i 3 �. 14 � Innan vittne h�res, erinre r�tten vittnet om hans sanningsplikt s� ock, d� ed avlagts, om vikten d�rav. N�r sk�l �ro d�rtill, skall vittnet tillika erinras om inneh�llet i 5 och 6 ��. 15 � Ed skall avl�ggas av var je vittne f�r sig. Vittne, som �nyo h�res i m�let, m� vittna � f�rut avlagd ed; vittnet skall av r�tten erinras om att denna ed alltj�mt �r bindande f�r honom. 21 � V�grar vittne utan giltigt sk�l att avl�gga ed eller att avgiva vittnesm�l eller besvara fr�ga eller att iakttaga f�rel�ggande enligt 8 �, f�rel�gge r�tten vittnet vid vite och, om vittnet ej l�ter sig r�tta d�rav, vid �ventyr av h�kte att fullg�ra sin skyldighet. Ej m� av anledning, som nu sagts , n�gon h�llas i h�k te under l�ngre tid �n tre m�nader och i intet fall l�ngre, �n till dess r�tten skilt m�let fr�n sig. Vittne, som insatts i h�kte , skall senast var fjortonde dag inst�llas f�r r�tten. 40 kap. 9 �'� Sakkunnig, som h�res muntligen, skall, innan han avgiver sin utsaga, avl�gga denna ed: "Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag efter b�sta f�rst�nd skall fullg�ra det sakkunniguppdrag, som l�mnats mig." Har den sakkunnige, d� han h�res, redan avgivit utl�tande, skall eden d�refter j�mkas. Sedan den sakkunnige avlagt ed, erinre r�tten honom om edens vikt. 14 � V�grar sakkunnig utan giltigt sk�l att avl�gga ed eller att avgiva utsaga eller besvara fr�ga, f�rel�gge r�tten honom vid vite att fullg�ra sin skyldighet. Denna lag tr�der i kraft den I januari 1976. Vad som f�reskrives betr�ffande 4 kap. 58 �� tr�der dock i kraft den I ja nuari 1977. L�pande tj�nstg�ringstider f�r n�mndem�n upph�r vid utg�ngen av �r 1976. Nyval av n�mndem�n f�r tiden fr�n och med �r 1977 skall med till�mpning av de nya best�mmelserna �ga rum under �r 1976. 2282 �ndrinEcn inneb�r bi. a. att fj�rde stycket upph�vs. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:869px;height:1262px;"> <img width="869" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Valet f�rr�ttas av de under �r 1976 nyvalda fullm�ktige. H�rvid skall SFS 1975:1288 halva antalet n�mndem�n utses f�r en tid av tre �r och �terstoden f�r en tid av sex �r. P� regeringens v�gnar LENNART GEIJER Trygve Hellners (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1975:1288 Lag

Utkom fr�n trycket

den 23 dec. 1975

om �ndring i r �tteg�ngsbalken;

utf�rdad den 15 december 1975.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^
delsaii 4 kap. 7 � och 36 kap. 12 � skall u pph�ra att g�lla,
dels att 1 kap. 3 och 4

4 kap. 5, 6, 8 och 11 ��, 5 kap. 7 �, 6 kap.

2 t} , 12 kap. 3 �. 29 kap. 1. 3 och 6

36 kap. 11, 1315 oc h 21 �� samt

40 kap. 9 och 14 �� skall ha nedan angivna lydelse.

2278

I kap.

Tingsr�tt �r i tvistem�l domf�r med tre lagfarna domare. Flera

�n fyra lagfarna domare m� ej sitta i r�t ten.

1 b rottm�l skall tingsr�tt best� av en lagfaren domare och n�mnd.

Kan huvudf�rhandling i m�let ber�knas kr�va minst fyra veckor, m�

dock tv� lag farna domare och n�mnd sitta i r�tte n.

Tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare

vid m�ls av g�rande utan huvudf�rhandling,
vid an nan handl�ggning, som ej sker vid huvudf�rhandling eller syn

� st�llet,

vid s�dan huvudf�rhandling i tvistem �l, som h�lles i f�renk lad form,

vid h uvudf�rhandling och syn � st�l let i m�l om brott f�r vilket icke

�r stadgat sv�rare straff �n b�ter.

] do msaga skola finnas n�mndem�n till det antal, som hovr�tten

efter tingsr�ttens h�rande best�mmer.

I n�mnd skola sitta fem n�mndem�n. Om det �r p�kallat med h�nsyn

till m�lets omfattning eller annan s�rskild omst�ndighet, m� dock sex

sitta i n�mnden. Intr�ffar f�rfall f�r n�mndeman sedan huvud�

f�rhandling p�b�rjats, �r r�tten domf�r med fyra i n�mn den.

' Prop. 1975/76:64, JuU 18. rskr 124.

^ Sen aste lydelse av 36 kap. 12 � 1968: 193.

^ Se naste lydelse 1969:244.

'' Senaste lydelse 1969:244.

�

Tingsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter

SFS 1975:1288

samr�d med dem.

4 kap.

N�mndeman utses genom val.

H�r till domsaga mer �n en kommun, f�rdelar r�tten antalet

n�mndem�n mellan kommunerna i f�rh�llande till deras folkm�ngd,

varvid iakttages att varje kommun skall utse ett j�mnt antal n�mnde�

m�n.

Val f�rr�ttas av kommunens fullm�ktige. Valet skall vara propor�

tionellt, om det beg�res av minst s� m�nga v�ljande som motsvarar det
tal. vilket erh�lles, d� samtliga v�ljandes antal delas med det antal
personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant propor�
tionellt val �r s�rskilt f�reskrivet.

Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n inom domsagan.
D� n�mndeman skall v�ljas, skall r�tten g�ra anm�lan d�rom till den

som har att f�ranstalta om valet.

Valbar till n�mndeman �r myndig svensk medborgare, som �r

kyrkobokf�rd i kommunen och ej fyllt sjuttio �r. Lagfaren domare,
befattningshavare vid domstol, �klagare, polisman eller advokat eller

den som eljest har till y rke att f�ra andras talan inf�r r�tta m� ej vara

n�mndeman.

Ej m� annan v�gra att mottaga uppdrag som n�mndeman �n den

som fyllt sextio �r eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avg�tt

ur n�mnden vare ej skyldig att �ter intr�da f�rr�n efter sex �r.

R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet.

8 �"' N�mndeman v�ljes f�r sex �r, dock �ge han avg� efter tv� �r.

Visar n�mndeman giltigt hinder, m� r�tten �ven tidigare entlediga
honom. N�mndeman, som fyllt sextio �r, �ge ock avg� ur n�mnden.

Upph�r n�mndeman att vara valbar, vare uppdraget f�rfallet; dock m�

den som uppn�tt sjuttio �rs �lder utan hinder d�rav tj�nstg�ra vid
fortsatt behandling av m�l, i var s handl�ggning han f�rut deltagit.

Avg�r n�mndeman under tj�nstg�ringstiden, utses ny n�mndeman

f�r �terst�ende tid. �ndras antalet n�mndem�n inom domsagan, f�r

nytilltr�dande n�mndeman utses f�r kortare tid �n som f�ljer av f�rsta

stycket.

11 �� Domare skall, innan han m� tj�nstg�ra, avl�gga denna ed:

"Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag vill och

skall efter mitt b�sta f�rst�nd och samvete i alla domar r�tt g�ra, ej

mindre den fattige �n den rike, och d�ma efter Sveriges lag och laga

stadgar; aldrig lag vr�nga eller or�tt fr�mja f�r sl�ktskap, sv�gerskap,

v�nskap, avund, illvilja eller r�ddh�ga, ej heller f�r mutor och g�vor

5 Senaste lydelse 1969:244.

� Senaste lydelse 1969:244.

' Senaste lydelse 1963:149.

8 Senast e lydelse 1959:25 7.

2279

�

SFS 1975:1288

eller annan orsak, under vad sken det vara m�; ej den saker g�ra, som
sakl�s �r, eller den sakl�s, som saker �r. Jag skall varken f�rr, �n

J.-^men avs�ges, eller sedan uppenbara dem, som till r�tta g�, eller

andra de r�dslag r�tten in.^m st �ngda d�rrar h�ller. Detta allt vill och
skall jag som en �rlig och uppriktig domare troget h�lla. "

Ed skall avl�ggas in f�r domstol eller inf�r r�ttens ordf�rande.

5 kap.

7 �' Den som anst�lles som allm�n tolk eller eljest f�rordnas att

bitr�da som tolk skall inf�r r�tten avl�gga ed, att han efter b�sta

f�rst�nd skall fullg�ra det uppdrag, som l�mnats honom. Finnes

anledning antaga att den som f�rordnas alt bitr�da som tolk skall

erh�lla ytterligare uppdrag som tolk vid do mstolen, m� han avl�gga ed
som avser �ven framtida uppdrag.

6 kap.

2 �'� Protokollet skall f�ras av befattningshavare vid r�tten eller

lagfaren ledamot av r�tten samt undertecknas av honom. Ordf�randen

�ge, d� omst�ndigheterna f�ranleda d�rtill, sj�lv f�ra protokollet.

Ej m� den anlitas som protokollf�rare, vilken till saken eller till

n�gondera parten st�r i s�dant f�rh�llande, att hans tillf�rlitlighet

d�rigenom kan anses f�rringad. Den som ej avlagt domared skall,

innnan han m� tj�nstg�ra s�som protokollf�rare, inf�r domstol eller
inf�r r�ttens ordf�rande avl�gga ed, att han skall efter b�sta f�rst�nd
fullg�ra uppgiften s�som protokollf�rare och icke f�r n�gon

uppenbara de r�dslag r�tten inom st�ngda d�rrar h�ller.

12 kap.

3 �" Lagfaren domare i eller r�ttsbildad befattningshavare vid allm�n

domstol eller allm�n �klagare eller utm�tningsman m� ej vara ombud,

med mindre regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer

giver lov d�rtill. Vad nu sagts skall dock ej avse den som, under

tj�nstledighet, i utbi ldningssyfte tj�nstg�r s�som bitr�de �t advokat.

Ej m� n�mndeman vid den domstol han tillh�r f�ra annans talan.

2280

29 kap.

1 �'2 Yppas vid �verl�ggning till dom eller beslut skiljaktiga

meningar, skall omr�stning ske.

Har n�mnd s�te i r�tten, s�ge f�rst ordf�randen och, om ytterligare

en lagfaren domare sitter i r�tten, sedan denne, sin mening. Ord-'

f�randen inh�mte d�refter n�mndens mening.

Vid omr�stning i annat fall skall den yngste i r�tten f�rst yttra sig

' Senaste lydelse 1973:240. �ndringen inneb�r att andra stycket upp h�vs.

Senaste lydelse 1960:161,

" Senaste lydelse 1974:573.

Senaste lydelse 1958:8.

�

och sedan var efter annan, s�som de hava s�te i r�tten. Har m�let

SFS 1975:1288

beretts av viss ledamot, s�ge han f�rst sin mening.

Envar angive de sk�l, var� han grundar sin mening.

3�'^ Yppas, d� r�tten best�r av en lagfaren domare och n�mnd,
annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra eller, d� i

n�mnden �ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och slutet,

g�lle n�mndens mening; i anna t fall g�lle ordf�randens.

Yppas, d� r�tten best�r av tv� lagfarna domare och n�mnd, annan

mening �n s�dan som omfattas av de lagfarna domarna och f�rena sig,
n�r sex sitta i n�mnden, minst fem och eljest minst fyra n�mndem�n

om sk�len och slutet, g�lle n�mntjens mening. 1 an nat fall g�lle den

mening som omfattas av de lagfarna domarna. F�rena sig dessa ej om

en mening, g�lle av deras meningar den som bitr�des av de flesta av

n�mndem�nnen eller, om lika m�nga bitr�da vardera meningen, den

som �r lindrigast; kan ej n�gon mening anses som lindrigare, g�lle
ordf�randens. Om det erfordras, sker i fall som nu avses fortsatt

omr�stning inom n�mnden f�r att utr�na hur m�nga som bitr�da
vardera meningen.

Vid omr�stning, d� n�mnd ej har s�te i r�tten, g�lle den mening,

som omfattas av mer �n h�lften av ledam�terna. Har n�gon mening

erh�llit h�lften av r�sterna och �r denna den lindrigaste, g�lle den

meningen; vid s�rskild omr�stning, huruvida villkorlig dom skall
meddelas eller skyddstillsyn, ungdomsf�ngelse eller internering �d�mas

eller f�rordnande meddelas om �verl�mnande till s�rskild v�rd, s� ock
eljest, d� ej n�gon mening kan anses som lindrigare, g�lle dock den

mening, som erh�llit h�lften av r�sterna och bland dem ordf�randens.

6�''^ Betr�ffande omr�stning i fr�ga, som h�r till r�tteg�ngen och ej
avser ansvar eller som r�r enskilt anspr�k, s� ock i fr�ga enligt 5 � eller

om r�tteg�ngskostnad, g�lle vad i 16 kap. �r stadgat; ang�ende

h�ktning eller �tg�rd, som avses i 2528 kap., �ge dock vad i detta
kapitel f�reskrives om omr�stning i fr�ga om ansvar motsvarande
till�mpning. F�res i brottm�l talan om enskilt anspr�k, vare r�ttens

avg�rande i ansvars fr�gan bindande vid pr�vningen av det enskilda an�

spr�ket. Har n�mnd s�te i r� tten, skall �ven vid t ill�mpning av reglerna

i 16 kap. g�lla vad i 1 � andra stycket och 3 � f�rsta och andra styckena

i detta kapitel �r stadgat.

36 kap.

11 � Innan vittne avgiver sin ber�ttelse, skall vittnet avl�gga denna
ed:

"Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag skall

s�ga hela sanningen och intet f�rtiga, till�gga eller f�r�ndra."

Senaste lydelse 1971:218.

Senaste lydelse 1969:244.

22gj

�

SES .1975; 1288

13 � Ed m� e j avl�ggas av

1. den som �r under femton �r; eller

2. den som p� grund av sinnessjukdom, sinnessl�hel eller annan

rubbning av sj�lsverksamheten finnes sakna erforderlig insikt om bety�

delsen av ed.

Ej heller m� i brottm�l ed avl�ggas av n�gon den tilltalade n�r�

st�ende, som avses i 3 �.

14 � Innan vittne h�res, erinre r�tten vittnet om hans sanningsplikt s�

ock, d� ed avlagts, om vikten d�rav. N�r sk�l �ro d�rtill, skall vittnet
tillika erinras om inneh�llet i 5 och 6 ��.

15 � Ed skall avl�ggas av var je vittne f�r sig.

Vittne, som �nyo h�res i m�let, m� vittna � f�rut avlagd ed; vittnet

skall av r�tten erinras om att denna ed alltj�mt �r bindande f�r honom.

21 � V�grar vittne utan giltigt sk�l att avl�gga ed eller att avgiva
vittnesm�l eller besvara fr�ga eller att iakttaga f�rel�ggande enligt 8 �,

f�rel�gge r�tten vittnet vid vite och, om vittnet ej l�ter sig r�tta d�rav,
vid �ventyr av h�kte att fullg�ra sin skyldighet. Ej m� av anledning,

som nu sagts , n�gon h�llas i h�k te under l�ngre tid �n tre m�nader och

i intet fall l�ngre, �n till dess r�tten skilt m�let fr�n sig. Vittne, som
insatts i h�kte , skall senast var fjortonde dag inst�llas f�r r�tten.

40 kap.

9 �'� Sakkunnig, som h�res muntligen, skall, innan han avgiver sin

utsaga, avl�gga denna ed:

"Jag N.N. lovar och f�rs�krar p� heder och samvete, att jag efter

b�sta f�rst�nd skall fullg�ra det sakkunniguppdrag, som l�mnats mig."

Har den sakkunnige, d� han h�res, redan avgivit utl�tande, skall

eden d�refter j�mkas.

Sedan den sakkunnige avlagt ed, erinre r�tten honom om edens vikt.

14 � V�grar sakkunnig utan giltigt sk�l att avl�gga ed eller att avgiva

utsaga eller besvara fr�ga, f�rel�gge r�tten honom vid vite att fullg�ra

sin skyldighet.

Denna lag tr�der i kraft den I januari 1976. Vad som f�reskrives

betr�ffande 4 kap. 58 �� tr�der dock i kraft den I ja nuari 1977.

L�pande tj�nstg�ringstider f�r n�mndem�n upph�r vid utg�ngen av

�r 1976. Nyval av n�mndem�n f�r tiden fr�n och med �r 1977 skall
med till�mpning av de nya best�mmelserna �ga rum under �r 1976.

2282

�ndrinEcn inneb�r bi. a. att fj�rde stycket upph�vs.

�

Valet f�rr�ttas av de under �r 1976 nyvalda fullm�ktige. H�rvid skall

SFS 1975:1288

halva antalet n�mndem�n utses f�r en tid av tre �r och �terstoden f�r

en tid av sex �r.

P� regeringens v�gnar

LENNART GEIJER

Trygve Hellners
(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1975:1288

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se