SFS 1975:1288

751288.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1975:1288 Lag

Utkom från trycket

den 23 dec. 1975

om ändring i r ättegångsbalken;

utfärdad den 15 december 1975.

Enligt riksdagens beslut' föreskrives i fråga om rättegångsbalken^
delsaii 4 kap. 7 § och 36 kap. 12 § skall u pphöra att gälla,
dels att 1 kap. 3 och 4

4 kap. 5, 6, 8 och 11 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap.

2 t} , 12 kap. 3 §. 29 kap. 1. 3 och 6

36 kap. 11, 13�15 oc h 21 §§ samt

40 kap. 9 och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

2278

I kap.

3

Tingsrätt är i tvistemål domför med tre lagfarna domare. Flera

än fyra lagfarna domare må ej sitta i rät ten.

1 b rottmål skall tingsrätt bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Kan huvudförhandling i målet beräknas kräva minst fyra veckor, må

dock två lag farna domare och nämnd sitta i rätte n.

Tingsrätt är domför med en lagfaren domare

vid måls av görande utan huvudförhandling,
vid an nan handläggning, som ej sker vid huvudförhandling eller syn

å stället,

vid sådan huvudförhandling i tvistem ål, som hålles i förenk lad form,

vid h uvudförhandling och syn å stäl let i mål om brott för vilket icke

är stadgat svårare straff än böter.

4

] do msaga skola finnas nämndemän till det antal, som hovrätten

efter tingsrättens hörande bestämmer.

I nämnd skola sitta fem nämndemän. Om det är påkallat med hänsyn

till målets omfattning eller annan särskild omständighet, må dock sex

sitta i nämnden. Inträffar förfall för nämndeman sedan huvud­

förhandling påbörjats, är rätten domför med fyra i nämn den.

' Prop. 1975/76:64, JuU 18. rskr 124.

^ Sen aste lydelse av 36 kap. 12 § 1968: 193.

^ Se naste lydelse 1969:244.

'' Senaste lydelse 1969:244.

¬

background image

Tingsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter

SFS 1975:1288

samråd med dem.

4 kap.

5

Nämndeman utses genom val.

Hör till domsaga mer än en kommun, fördelar rätten antalet

nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd,

varvid iakttages att varje kommun skall utse ett jämnt antal nämnde­

män.

Val förrättas av kommunens fullmäktige. Valet skall vara propor­

tionellt, om det begäres av minst så många väljande som motsvarar det
tal. vilket erhålles, då samtliga väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant propor­
tionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän inom domsagan.
Då nämndeman skall väljas, skall rätten göra anmälan därom till den

som har att föranstalta om valet.

6

Valbar till nämndeman är myndig svensk medborgare, som är

kyrkobokförd i kommunen och ej fyllt sjuttio år. Lagfaren domare,
befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller

den som eljest har till y rke att föra andras talan inför rätta må ej vara

nämndeman.

Ej må annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den

som fyllt sextio år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått

ur nämnden vare ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

I

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

8 §"' Nämndeman väljes för sex år, dock äge han avgå efter två år.

Visar nämndeman giltigt hinder, må rätten även tidigare entlediga
honom. Nämndeman, som fyllt sextio år, äge ock avgå ur nämnden.

Upphör nämndeman att vara valbar, vare uppdraget förfallet; dock må

den som uppnått sjuttio års ålder utan hinder därav tjänstgöra vid
fortsatt behandling av mål, i var s handläggning han förut deltagit.

Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman

för återstående tid. �ndras antalet nämndemän inom domsagan, får

nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första

stycket.

11 §® Domare skall, innan han må tjänstgöra, avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och

skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej

mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga

stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap,

vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor

5 Senaste lydelse 1969:244.

® Senaste lydelse 1969:244.

' Senaste lydelse 1963:149.

8 Senast e lydelse 1959:25 7.

2279

¬

background image

SFS 1975:1288

eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som
saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än

J.-^men avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller

andra de rådslag rätten in.^m st ängda dörrar håller. Detta allt vill och
skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla. "

Ed skall avläggas in för domstol eller inför rättens ordförande.

5 kap.

7 §' Den som anställes som allmän tolk eller eljest förordnas att

biträda som tolk skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa

förstånd skall fullgöra det uppdrag, som lämnats honom. Finnes

anledning antaga att den som förordnas alt biträda som tolk skall

erhålla ytterligare uppdrag som tolk vid do mstolen, må han avlägga ed
som avser även framtida uppdrag.

6 kap.

2 §'® Protokollet skall föras av befattningshavare vid rätten eller

lagfaren ledamot av rätten samt undertecknas av honom. Ordföranden

äge, då omständigheterna föranleda därtill, själv föra protokollet.

Ej må den anlitas som protokollförare, vilken till saken eller till

någondera parten står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet

därigenom kan anses förringad. Den som ej avlagt domared skall,

innnan han må tjänstgöra såsom protokollförare, inför domstol eller
inför rättens ordförande avlägga ed, att han skall efter bästa förstånd
fullgöra uppgiften såsom protokollförare och icke för någon

uppenbara de rådslag rätten inom stängda dörrar håller.

12 kap.

3 §" Lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid allmän

domstol eller allmän åklagare eller utmätningsman må ej vara ombud,

med mindre regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

giver lov därtill. Vad nu sagts skall dock ej avse den som, under

tjänstledighet, i utbi ldningssyfte tjänstgör såsom biträde åt advokat.

Ej må nämndeman vid den domstol han tillhör föra annans talan.

2280

29 kap.

1 §'2 Yppas vid överläggning till dom eller beslut skiljaktiga

meningar, skall omröstning ske.

Har nämnd säte i rätten, säge först ordföranden och, om ytterligare

en lagfaren domare sitter i rätten, sedan denne, sin mening. Ord-'

föranden inhämte därefter nämndens mening.

Vid omröstning i annat fall skall den yngste i rätten först yttra sig

' Senaste lydelse 1973:240. �ndringen innebär att andra stycket upp hävs.

Senaste lydelse 1960:161,

" Senaste lydelse 1974:573.

Senaste lydelse 1958:8.

¬

background image

och sedan var efter annan, såsom de hava säte i rätten. Har målet

SFS 1975:1288

beretts av viss ledamot, säge han först sin mening.

Envar angive de skäl, varå han grundar sin mening.

3§'^ Yppas, då rätten består av en lagfaren domare och nämnd,
annan mening än ordförandens och förena sig minst fyra eller, då i

nämnden äro endast fyra, minst tre nämndemän om skälen och slutet,

gälle nämndens mening; i anna t fall gälle ordförandens.

Yppas, då rätten består av två lagfarna domare och nämnd, annan

mening än sådan som omfattas av de lagfarna domarna och förena sig,
när sex sitta i nämnden, minst fem och eljest minst fyra nämndemän

om skälen och slutet, gälle nämntjens mening. 1 an nat fall gälle den

mening som omfattas av de lagfarna domarna. Förena sig dessa ej om

en mening, gälle av deras meningar den som biträdes av de flesta av

nämndemännen eller, om lika många biträda vardera meningen, den

som är lindrigast; kan ej någon mening anses som lindrigare, gälle
ordförandens. Om det erfordras, sker i fall som nu avses fortsatt

omröstning inom nämnden för att utröna hur många som biträda
vardera meningen.

Vid omröstning, då nämnd ej har säte i rätten, gälle den mening,

som omfattas av mer än hälften av ledamöterna. Har någon mening

erhållit hälften av rösterna och är denna den lindrigaste, gälle den

meningen; vid särskild omröstning, huruvida villkorlig dom skall
meddelas eller skyddstillsyn, ungdomsfängelse eller internering ådömas

eller förordnande meddelas om överlämnande till särskild vård, så ock
eljest, då ej någon mening kan anses som lindrigare, gälle dock den

mening, som erhållit hälften av rösterna och bland dem ordförandens.

6§''^ Beträffande omröstning i fråga, som hör till rättegången och ej
avser ansvar eller som rör enskilt anspråk, så ock i fråga enligt 5 § eller

om rättegångskostnad, gälle vad i 16 kap. är stadgat; angående

häktning eller åtgärd, som avses i 25�28 kap., äge dock vad i detta
kapitel föreskrives om omröstning i fråga om ansvar motsvarande
tillämpning. Föres i brottmål talan om enskilt anspråk, vare rättens

avgörande i ansvars frågan bindande vid prövningen av det enskilda an­

språket. Har nämnd säte i rä tten, skall även vid t illämpning av reglerna

i 16 kap. gälla vad i 1 § andra stycket och 3 § första och andra styckena

i detta kapitel är stadgat.

36 kap.

11 § Innan vittne avgiver sin berättelse, skall vittnet avlägga denna
ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall

säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra."

Senaste lydelse 1971:218.

Senaste lydelse 1969:244.

22gj

¬

background image

SES .1975; 1288

13 § Ed må e j avläggas av

1. den som är under femton år; eller

2. den som på grund av sinnessjukdom, sinnessl�hel eller annan

rubbning av själsverksamheten finnes sakna erforderlig insikt om bety­

delsen av ed.

Ej heller må i brottmål ed avläggas av någon den tilltalade när­

stående, som avses i 3 §.

14 § Innan vittne höres, erinre rätten vittnet om hans sanningsplikt så

ock, då ed avlagts, om vikten därav. När skäl äro därtill, skall vittnet
tillika erinras om innehållet i 5 och 6 §§.

15 § Ed skall avläggas av var je vittne för sig.

Vittne, som ånyo höres i målet, må vittna å förut avlagd ed; vittnet

skall av rätten erinras om att denna ed alltjämt är bindande för honom.

21 § Vägrar vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avgiva
vittnesmål eller besvara fråga eller att iakttaga föreläggande enligt 8 §,

förelägge rätten vittnet vid vite och, om vittnet ej låter sig rätta därav,
vid äventyr av häkte att fullgöra sin skyldighet. Ej må av anledning,

som nu sagts , någon hållas i häk te under längre tid än tre månader och

i intet fall längre, än till dess rätten skilt målet från sig. Vittne, som
insatts i häkte , skall senast var fjortonde dag inställas för rätten.

40 kap.

9 §'® Sakkunnig, som höres muntligen, skall, innan han avgiver sin

utsaga, avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag efter

bästa förstånd skall fullgöra det sakkunniguppdrag, som lämnats mig."

Har den sakkunnige, då han höres, redan avgivit utlåtande, skall

eden därefter jämkas.

Sedan den sakkunnige avlagt ed, erinre rätten honom om edens vikt.

14 § Vägrar sakkunnig utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avgiva

utsaga eller besvara fråga, förelägge rätten honom vid vite att fullgöra

sin skyldighet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976. Vad som föreskrives

beträffande 4 kap. 5�8 §§ träder dock i kraft den I ja nuari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av

år 1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall
med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976.

2282

�ndrinEcn innebär bi. a. att fjärde stycket upphävs.

¬

background image

Valet förrättas av de under år 1976 nyvalda fullmäktige. Härvid skall

SFS 1975:1288

halva antalet nämndemän utses för en tid av tre år och återstoden för

en tid av sex år.

På regeringens vägnar

LENNART GEIJER

Trygve Hellners
(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.