SFS 1983:370

830370.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1903:370

Lag

Utkom från trycket

oiEi ändring i rättegångsbalken;

den 7 juni 1983

utfärdad den 26 maj 1983.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken^

dels att 29 kap. 7 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap, 3 och 4 §§, 2 kap. 4 a §, 4 kap, 5 och 14 §§, 29 kap. 1, 3, 4

och 6 §§ samt 49 kap. 7 § skall ha nedan angivna lydelse.

' Prop. 1982/83:126, JuU 32, rskr 314.

832

^ Senaste lydelse av 29 kap. 7 § 1976:560.

¬

background image

Ikap.

SFS 1983:370

3

En tingsrätt är i tvistemål domför med tre lagfarna domare. Flera än

fyra lagfarna domare får inte sitta i rätten.

I brottmål skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämnde­

män. I mål om åtal för brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än

fängelse i t vå år, skall rätten dock bestå av en lagfaren domare och fem

nämndemän. Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon
annan särskild omständighet, får ytterligare en nämndeman utöver vad

som följer av första eller andra meningen sitta i rätten.

Kan huvudförhandlingen i et t brottmål beräknas Icräva minst fyra vec­

kor, får två lagfarna domare sitta i rätten förutom nämndemännen.

Om det inträffar förfall bland nämndemännen sedan huvudförhandlingen

har påböljats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämnde­
män eller, i mål som avses i andra stycket andra meningen, med en

lagfaren domare och fyra nämndemän.

Tingsrätt är domför med en lagfaren domare

när mål avgörs utan huvudförhandling,

vid annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller vid syn

på stället,

vid sådan huvudförhandling i tvistemål som hålls i förenklad form,
vid huvudförhandling o ch syn på stället i mål om brott för vilket inte är

stadgat svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader, under

förutsättning att det inte finns anledning att döma till annan påföljd än

böter.

4 §" Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

fastställa hur många nä mndemän som skall finnas i vaqe domsaga.

Tingsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd

med dem.

2 kap.

4 a

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

fastställa hur många nämndemän som skall finnas i hovrättens domkrets

för tjänstgöring i hovrätten.

Hovrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd

med dem.

4 kap.

5

Nämndeman utses genom val.

Hör till domsaga mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämn­

demän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd, varvid

iakttages att vaije kommun skall utse ett jämnt antal nämndemän.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall för

vaije län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i hovrätts

^ Senaste lydelse 1982:1123.

^ Senaste lydelse 1975:1288. �ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

Paragrafen införd genom 1976:560.

Senaste lydelse 1976:560.

833

53-SFS 1983

¬

background image

SFS 1983:370

domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall

utses.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän inom domkretsen.

Da nämndeman skall väljas, skall rätten göra anmälan därom till den

som har att föranstalta om valet.

14 § Vet domare omständighet föreligga, som kan antagas utgöra jäv mot

honom, vare han skyldig att självmant giva det till känna.

Vill part göra jäv mot domare, skall han framställa invändning därom, då

han första gången för talan i målet, sedan han erhöll kännedom om att

domaren sitter i rätten eller eljest tager befattning med målet eller, om den
omständighet, varå jävet grundas, då ej var känd för parten, sedan han
erhöll sådan kännedom. Underlåter parten det, vare hans rätt att framställa

invändningen förfallen.

Fråga om jäv mot domare i lägre rätt får inte upptagas i högre rätt, med

mindre jävet i den högre rätten görs av part, som enligt vad i andra stycket

stadgats är berättigad därtill, eller överklagande sker av beslut, varigenom

jävet ogillats.

29 kap.

1

Om det vid överläggning till dom eller beslut framförs skiljaktiga

meningar, skall omröstning ske.

Vid omröstningen skall den yngste i rätten först yttra sig. Därefter skall

ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. Om målet har
beretts av en viss ledamot, skall denne föist säga sin mening. Om nämnde­
män ingår i rätten, skall dessa säga sin mening sist.

Var och en skall ange de skäl han grundar sin mening på.

834

3

Vid omröstning skall den mening gälla som omfattas av mer än

hälften av ledamöterna. Om någon mening har erhållit hälften av rösterna

och denna är den lindrigaste, skall den meningen gälla. Vid särskild om­

röstning huruvida rätten skall meddela villkorlig dom eller döma till

skyddstillsyn eller skyddstillsyn jämte fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbal­

ken eller meddela förordnande om överlämnande till särsk ild vård skall

dock den mening gälla som har erhållit hälften av rösterna, bland dem
ordförandens. Detsamma gäller även i andra fall när inte någon mening kan
anses som lindrigare.

4 §' Om det vid omröstning enligt 3 § framförs flera än två meningar utan

att någon skall gälla, skall de röster som är ogynnsammast för den tilltalade
läggas samman med de röster som är därnäst minst förmånliga för honom.
Om det behövs skall sammanläggningen fortsättas efter samma grund till
dess någon mening skall gälla. Om inte någon mening kan anses som
ogynnsammare för den tilltalade, skall den mening gälla som har fått flest

röster eller, om det finns flera meningar som har fått lika många röster, den

'

Senaste lydelse 1976:560. Andringen innebär bl.a. att andra stycket upp hävs.

" Senaste lydelse 1981:214. �nd ringen inne bär bl.a. att fö rsta och an dra styckena

upphävs.

'

Senaste lydelse 1976:560.

¬

background image

mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av

SFS 1983:370

dessa meningar.

6

Beträffande omröstning i frågor som hör till rät tegången och inte

avser ansvar eller som rör enskilt anspråk samt i frågor enligt 5 § eller om

rättegångskostnad gäller vad som föreskrivs i 16 kap. Beträffande häktning
eller åtgärd som avses i 25�28 kap. tillämpas dock bestämmelserna i detta

kapitel om omröstning i fråga om ansvar. Om det i brottmål förs talan om

enskilt ansprålc, skall rättens avgörande i ansvarsfrågan vara bindande vid

prövningen av det enskilda anspråltet.

49 kap.
7 §'' Har underrätt förklarat en domare jävig eller bifallit en begäran om

rättshjälp åt misstänkt i brottmål, skall underrättens beslut stå fast.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. �ldre bestämmelser gäller

alltjämt vid huvudförhandlingar som har påböijats före ikraftträdandet

samt vid öv erläggningar och omröstningar i anslutning till sådana huvud­
förhandlingar.

På regeringens vägnar

OVE RAINER

Peter Löfmarck

(Justitiedepartementet)

Senaste lydelse 1975:1288.

" Senaste lydelse 1979:242.

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.