SFS 1983:370

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1983:370

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1903:370 Lag Utkom fr�n trycket oiEi �ndring i r�tteg�ngsbalken; den 7 juni 1983 utf�rdad den 26 maj 1983. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ dels att 29 kap. 7 � skall upph�ra att g�lla, dels att 1 kap, 3 och 4 ��, 2 kap. 4 a �, 4 kap, 5 och 14 ��, 29 kap. 1, 3, 4 och 6 �� samt 49 kap. 7 � skall ha nedan angivna lydelse. ' Prop. 1982/83:126, JuU 32, rskr 314. 832 ^ Senaste lydelse av 29 kap. 7 � 1976:560. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ikap. SFS 1983:370 3 En tingsr�tt �r i tvistem�l domf�r med tre lagfarna domare. Flera �n fyra lagfarna domare f�r inte sitta i r�tten. I brottm�l skall tingsr�tten best� av en lagfaren domare och tre n�mnde� m�n. I m�l om �tal f�r brott, f�r vilket inte �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i t v� �r, skall r�tten dock best� av en lagfaren domare och fem n�mndem�n. Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets omfattning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet, f�r ytterligare en n�mndeman ut�ver vad som f�ljer av f�rsta eller andra meningen sitta i r�tten. Kan huvudf�rhandlingen i et t brottm�l ber�knas Icr�va minst fyra vec� kor, f�r tv� lagfarna domare sitta i r�tten f�rutom n�mndem�nnen. Om det intr�ffar f�rfall bland n�mndem�nnen sedan huvudf�rhandlingen har p�b�ljats, �r r�tten domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mnde� m�n eller, i m�l som avses i andra stycket andra meningen, med en lagfaren domare och fyra n�mndem�n. Tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare n�r m�l avg�rs utan huvudf�rhandling, vid annan handl�ggning som inte sker vid huvudf�rhandling eller vid syn p� st�llet, vid s�dan huvudf�rhandling i tvistem�l som h�lls i f�renklad form, vid huvudf�rhandling o ch syn p� st�llet i m�l om brott f�r vilket inte �r stadgat sv�rare straff �n b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader, under f�ruts�ttning att det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter. 4 �" Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall fastst�lla hur m�nga n� mndem�n som skall finnas i vaqe domsaga. Tingsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 2 kap. 4 a Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall fastst�lla hur m�nga n�mndem�n som skall finnas i hovr�ttens domkrets f�r tj�nstg�ring i hovr�tten. Hovr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 4 kap. 5 N�mndeman utses genom val. H�r till domsaga mer �n en kommun, f�rdelar tingsr�tten antalet n�mn� dem�n mellan kommunerna i f�rh�llande till deras folkm�ngd, varvid iakttages att vaije kommun skall utse ett j�mnt antal n�mndem�n. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall f�r vaije l�n inom hovr�tts domkrets eller, om del av l�n ing�r i hovr�tts ^ Senaste lydelse 1982:1123. ^ Senaste lydelse 1975:1288. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. Paragrafen inf�rd genom 1976:560. Senaste lydelse 1976:560. 833 53-SFS 1983 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:370 domkrets, f�r s�dan del fastst�lla det antal n�mndem�n i hovr�tt som skall utses. Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n inom domkretsen. Da n�mndeman skall v�ljas, skall r�tten g�ra anm�lan d�rom till den som har att f�ranstalta om valet. 14 � Vet domare omst�ndighet f�religga, som kan antagas utg�ra j�v mot honom, vare han skyldig att sj�lvmant giva det till k�nna. Vill part g�ra j�v mot domare, skall han framst�lla inv�ndning d�rom, d� han f�rsta g�ngen f�r talan i m�let, sedan han erh�ll k�nnedom om att domaren sitter i r�tten eller eljest tager befattning med m�let eller, om den omst�ndighet, var� j�vet grundas, d� ej var k�nd f�r parten, sedan han erh�ll s�dan k�nnedom. Underl�ter parten det, vare hans r�tt att framst�lla inv�ndningen f�rfallen. Fr�ga om j�v mot domare i l�gre r�tt f�r inte upptagas i h�gre r�tt, med mindre j�vet i den h�gre r�tten g�rs av part, som enligt vad i andra stycket stadgats �r ber�ttigad d�rtill, eller �verklagande sker av beslut, varigenom j�vet ogillats. 29 kap. 1 Om det vid �verl�ggning till dom eller beslut framf�rs skiljaktiga meningar, skall omr�stning ske. Vid omr�stningen skall den yngste i r�tten f�rst yttra sig. D�refter skall ledam�terna yttra sig allt eftersom de har s�te i r�tten. Om m�let har beretts av en viss ledamot, skall denne f�ist s�ga sin mening. Om n�mnde� m�n ing�r i r�tten, skall dessa s�ga sin mening sist. Var och en skall ange de sk�l han grundar sin mening p�. 834 3 Vid omr�stning skall den mening g�lla som omfattas av mer �n h�lften av ledam�terna. Om n�gon mening har erh�llit h�lften av r�sterna och denna �r den lindrigaste, skall den meningen g�lla. Vid s�rskild om� r�stning huruvida r�tten skall meddela villkorlig dom eller d�ma till skyddstillsyn eller skyddstillsyn j�mte f�ngelse enligt 28 kap. 3 � brottsbal� ken eller meddela f�rordnande om �verl�mnande till s�rsk ild v�rd skall dock den mening g�lla som har erh�llit h�lften av r�sterna, bland dem ordf�randens. Detsamma g�ller �ven i andra fall n�r inte n�gon mening kan anses som lindrigare. 4 �' Om det vid omr�stning enligt 3 � framf�rs flera �n tv� meningar utan att n�gon skall g�lla, skall de r�ster som �r ogynnsammast f�r den tilltalade l�ggas samman med de r�ster som �r d�rn�st minst f�rm�nliga f�r honom. Om det beh�vs skall sammanl�ggningen forts�ttas efter samma grund till dess n�gon mening skall g�lla. Om inte n�gon mening kan anses som ogynnsammare f�r den tilltalade, skall den mening g�lla som har f�tt flest r�ster eller, om det finns flera meningar som har f�tt lika m�nga r�ster, den ' Senaste lydelse 1976:560. Andringen inneb�r bl.a. att andra stycket upp h�vs. " Senaste lydelse 1981:214. �nd ringen inne b�r bl.a. att f� rsta och an dra styckena upph�vs. ' Senaste lydelse 1976:560. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> mening som bitr�tts av den fr�mste bland dem som r�stat f�r n�gon av SFS 1983:370 dessa meningar. 6 Betr�ffande omr�stning i fr�gor som h�r till r�t teg�ngen och inte avser ansvar eller som r�r enskilt anspr�k samt i fr�gor enligt 5 � eller om r�tteg�ngskostnad g�ller vad som f�reskrivs i 16 kap. Betr�ffande h�ktning eller �tg�rd som avses i 2528 kap. till�mpas dock best�mmelserna i detta kapitel om omr�stning i fr�ga om ansvar. Om det i brottm�l f�rs talan om enskilt anspr�lc, skall r�ttens avg�rande i ansvarsfr�gan vara bindande vid pr�vningen av det enskilda anspr�ltet. 49 kap. 7 �'' Har underr�tt f�rklarat en domare j�vig eller bifallit en beg�ran om r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l, skall underr�ttens beslut st� fast. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1983. �ldre best�mmelser g�ller alltj�mt vid huvudf�rhandlingar som har p�b�ijats f�re ikrafttr�dandet samt vid �v erl�ggningar och omr�stningar i anslutning till s�dana huvud� f�rhandlingar. P� regeringens v�gnar OVE RAINER Peter L�fmarck (Justitiedepartementet) Senaste lydelse 1975:1288. " Senaste lydelse 1979:242. � </div> </div>

SFS 1903:370

Lag

Utkom fr�n trycket

oiEi �ndring i r�tteg�ngsbalken;

den 7 juni 1983

utf�rdad den 26 maj 1983.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^

dels att 29 kap. 7 � skall upph�ra att g�lla,

dels att 1 kap, 3 och 4 ��, 2 kap. 4 a �, 4 kap, 5 och 14 ��, 29 kap. 1, 3, 4

och 6 �� samt 49 kap. 7 � skall ha nedan angivna lydelse.

' Prop. 1982/83:126, JuU 32, rskr 314.

832

^ Senaste lydelse av 29 kap. 7 � 1976:560.

�

Ikap.

SFS 1983:370

En tingsr�tt �r i tvistem�l domf�r med tre lagfarna domare. Flera �n

fyra lagfarna domare f�r inte sitta i r�tten.

I brottm�l skall tingsr�tten best� av en lagfaren domare och tre n�mnde�

m�n. I m�l om �tal f�r brott, f�r vilket inte �r stadgat lindrigare straff �n

f�ngelse i t v� �r, skall r�tten dock best� av en lagfaren domare och fem

n�mndem�n. Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets omfattning eller n�gon
annan s�rskild omst�ndighet, f�r ytterligare en n�mndeman ut�ver vad

som f�ljer av f�rsta eller andra meningen sitta i r�tten.

Kan huvudf�rhandlingen i et t brottm�l ber�knas Icr�va minst fyra vec�

kor, f�r tv� lagfarna domare sitta i r�tten f�rutom n�mndem�nnen.

Om det intr�ffar f�rfall bland n�mndem�nnen sedan huvudf�rhandlingen

har p�b�ljats, �r r�tten domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mnde�
m�n eller, i m�l som avses i andra stycket andra meningen, med en

lagfaren domare och fyra n�mndem�n.

Tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare

n�r m�l avg�rs utan huvudf�rhandling,

vid annan handl�ggning som inte sker vid huvudf�rhandling eller vid syn

p� st�llet,

vid s�dan huvudf�rhandling i tvistem�l som h�lls i f�renklad form,
vid huvudf�rhandling o ch syn p� st�llet i m�l om brott f�r vilket inte �r

stadgat sv�rare straff �n b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader, under

f�ruts�ttning att det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n

b�ter.

4 �" Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall

fastst�lla hur m�nga n� mndem�n som skall finnas i vaqe domsaga.

Tingsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d

med dem.

2 kap.

4 a

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall

fastst�lla hur m�nga n�mndem�n som skall finnas i hovr�ttens domkrets

f�r tj�nstg�ring i hovr�tten.

Hovr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d

med dem.

4 kap.

N�mndeman utses genom val.

H�r till domsaga mer �n en kommun, f�rdelar tingsr�tten antalet n�mn�

dem�n mellan kommunerna i f�rh�llande till deras folkm�ngd, varvid

iakttages att vaije kommun skall utse ett j�mnt antal n�mndem�n.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall f�r

vaije l�n inom hovr�tts domkrets eller, om del av l�n ing�r i hovr�tts

^ Senaste lydelse 1982:1123.

^ Senaste lydelse 1975:1288. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

Paragrafen inf�rd genom 1976:560.

Senaste lydelse 1976:560.

833

53-SFS 1983

�

SFS 1983:370

domkrets, f�r s�dan del fastst�lla det antal n�mndem�n i hovr�tt som skall

utses.

Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n inom domkretsen.

Da n�mndeman skall v�ljas, skall r�tten g�ra anm�lan d�rom till den

som har att f�ranstalta om valet.

14 � Vet domare omst�ndighet f�religga, som kan antagas utg�ra j�v mot

honom, vare han skyldig att sj�lvmant giva det till k�nna.

Vill part g�ra j�v mot domare, skall han framst�lla inv�ndning d�rom, d�

han f�rsta g�ngen f�r talan i m�let, sedan han erh�ll k�nnedom om att

domaren sitter i r�tten eller eljest tager befattning med m�let eller, om den
omst�ndighet, var� j�vet grundas, d� ej var k�nd f�r parten, sedan han
erh�ll s�dan k�nnedom. Underl�ter parten det, vare hans r�tt att framst�lla

inv�ndningen f�rfallen.

Fr�ga om j�v mot domare i l�gre r�tt f�r inte upptagas i h�gre r�tt, med

mindre j�vet i den h�gre r�tten g�rs av part, som enligt vad i andra stycket

stadgats �r ber�ttigad d�rtill, eller �verklagande sker av beslut, varigenom

j�vet ogillats.

29 kap.

Om det vid �verl�ggning till dom eller beslut framf�rs skiljaktiga

meningar, skall omr�stning ske.

Vid omr�stningen skall den yngste i r�tten f�rst yttra sig. D�refter skall

ledam�terna yttra sig allt eftersom de har s�te i r�tten. Om m�let har
beretts av en viss ledamot, skall denne f�ist s�ga sin mening. Om n�mnde�
m�n ing�r i r�tten, skall dessa s�ga sin mening sist.

Var och en skall ange de sk�l han grundar sin mening p�.

834

Vid omr�stning skall den mening g�lla som omfattas av mer �n

h�lften av ledam�terna. Om n�gon mening har erh�llit h�lften av r�sterna

och denna �r den lindrigaste, skall den meningen g�lla. Vid s�rskild om�

r�stning huruvida r�tten skall meddela villkorlig dom eller d�ma till

skyddstillsyn eller skyddstillsyn j�mte f�ngelse enligt 28 kap. 3 � brottsbal�

ken eller meddela f�rordnande om �verl�mnande till s�rsk ild v�rd skall

dock den mening g�lla som har erh�llit h�lften av r�sterna, bland dem
ordf�randens. Detsamma g�ller �ven i andra fall n�r inte n�gon mening kan
anses som lindrigare.

4 �' Om det vid omr�stning enligt 3 � framf�rs flera �n tv� meningar utan

att n�gon skall g�lla, skall de r�ster som �r ogynnsammast f�r den tilltalade
l�ggas samman med de r�ster som �r d�rn�st minst f�rm�nliga f�r honom.
Om det beh�vs skall sammanl�ggningen forts�ttas efter samma grund till
dess n�gon mening skall g�lla. Om inte n�gon mening kan anses som
ogynnsammare f�r den tilltalade, skall den mening g�lla som har f�tt flest

r�ster eller, om det finns flera meningar som har f�tt lika m�nga r�ster, den

Senaste lydelse 1976:560. Andringen inneb�r bl.a. att andra stycket upp h�vs.

" Senaste lydelse 1981:214. �nd ringen inne b�r bl.a. att f� rsta och an dra styckena

upph�vs.

Senaste lydelse 1976:560.

�

mening som bitr�tts av den fr�mste bland dem som r�stat f�r n�gon av

SFS 1983:370

dessa meningar.

Betr�ffande omr�stning i fr�gor som h�r till r�t teg�ngen och inte

avser ansvar eller som r�r enskilt anspr�k samt i fr�gor enligt 5 � eller om

r�tteg�ngskostnad g�ller vad som f�reskrivs i 16 kap. Betr�ffande h�ktning
eller �tg�rd som avses i 2528 kap. till�mpas dock best�mmelserna i detta

kapitel om omr�stning i fr�ga om ansvar. Om det i brottm�l f�rs talan om

enskilt anspr�lc, skall r�ttens avg�rande i ansvarsfr�gan vara bindande vid

pr�vningen av det enskilda anspr�ltet.

49 kap.
7 �'' Har underr�tt f�rklarat en domare j�vig eller bifallit en beg�ran om

r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l, skall underr�ttens beslut st� fast.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1983. �ldre best�mmelser g�ller

alltj�mt vid huvudf�rhandlingar som har p�b�ijats f�re ikrafttr�dandet

samt vid �v erl�ggningar och omr�stningar i anslutning till s�dana huvud�
f�rhandlingar.

P� regeringens v�gnar

OVE RAINER

Peter L�fmarck

(Justitiedepartementet)

Senaste lydelse 1975:1288.

" Senaste lydelse 1979:242.

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1983:370

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se