Lag
SFS 1992:374
om ändring i rättegångsbalken;
utkom från trycket
utfärdad den 21 m aj 1992.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken att 49
kap. 4 § och 51 kap. 8 § skall ha följande lydelse.
den 2 ju ni 1992
' Prop 1991/92: 109, JuU24, rskr. 25 9.
817
¬
SFS 1992:374
49 kap.
4
Talan mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt,
om rätten
1. avvisat ombud, biträde eller försvarare eller ogillat ett yrkande här
om;
2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte
gången;
3. forelagt en part eller någon annan att förete skriftligt bevis eller att
tillhandahålla foremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3
kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 k ap. 3 §
andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synner
lig vikt att en uppgift som avses dä r lämnas vid vittnesförhör eller förhör
med en part under sanningsförsäkran;
4. utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om
ansvar f�r förseelse i rätte gången eller angående skyldighet f�r någon, som
ej är part eller intervenient, att gottgöra i rättegången vållad kostnad;
5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till
målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare,
vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient;
6. utlåtit sig i tvistemål ang ående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15
kap. eller i b rottmål angående häktning, åtgärd som avses i 25� 28 kap.
eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken;
7. avslagit begäran om bi träde eller försvarare eller till sådant uppdrag
förordnat annan än part föreslagit;
8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän
rättshjälp; eller
9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brot tmål eller om ersätt
ning eller förskott till part, som åtnjuter sådan förmån.
Särskild talan skall föras genom besvär. � r fråga om beslut, som avses i
1, 2, 3, 7, 8 eller 9, åligge den som vill fö ra talan att, om beslutet meddelats
vid sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den
dag, då han erhöll del där av, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej
vidare rätt till talan. Rätten prove genast, om anmälan rätteligen gjorts.
I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag eller för
ordnande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i
andra stycket, gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för
förhandling vid vilken myndigheten inte har varit företrädd, skall missnö
je anmälas senast en vecka från dagen för beslutet.
51 kap.
8 §' För målets beredande skall vadeinlagan med därvid fogade hand
lingar delges vadesvaranden, som skall föreläggas att avge skriftligt genmä-
le.
818
' Senaste lydelse 1991:1561.
' Senaste lydelse 1987; 1211.
¬
Om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad, får hovrätten dock
genast meddela dom i målet utan att någon åtgärd enligt första stycket
vidtas.
Om tingsrätten har avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i 26-28
kap-, eller förordnat om att en sådan åtgärd skall hävas, får hovrätten
omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess något annat bestäms. Om
tingsrätten har beviljat åtgärd som nu sagts, får hovrätten omedelbart
förordna att vidare åtgärd för verkställighet av beslutet inte får äga ra m. I
frågor om häktning, reseförbud eller omhändertagande enligt 28 kap.
brottsbalken får hovrätten göra ändring i tingsrättens beslut även om
motparten inte hörts.
Om hovrätten beslutat häkta någon som i nte är närvarande vid rä tten,
skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.
SFS 1992:374
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
På regeringens vägnar
GUN HELLSVIK
Lena Moore
(J ustitiedepartementet)
¬