SFS 1996:142 Lag om ändring i rättegångsbalken

Du är här: Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1996:142 Lag om ändring i rättegångsbalken
SFS 1996_142 Lag om ändring i rättegångsbalken

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1996:142
Utkom från trycket
den 19 mars 1996

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 7 mars 1996.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall

ha följande lydelse.

36 kap.

5 §2 Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa
lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan
tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer,

psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (1980:620) och
deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkes-
utövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om
det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, sam-
tycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna
uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är

medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till
det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad

som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger
det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än för-

svarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är föreskrivet
lindrigare straff än fängelse i två år.

Om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till det

kyrkliga ämbetet som präst finns föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen
(1992:300). Den som inom något annat trossamfund än Svenska kyrkan är
präst eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får inte
höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller
själavårdande samtal.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller

2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden
som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda para-
grafer.

1

Prop. 1995/96:117, bet. 1995/96:SoUl2, rskr. 1995/96:170.

2

Senaste lydelse 1992:340.

232

1

background image

233

SFS 1996:142

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne

om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som
under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Lena Moore

(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.