SFS 1999:293 Lag om ändring i rättegångsbalken

Du är här: Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1999:293 Lag om ändring i rättegångsbalken
990293.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 4 maj 1999.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall

ha följande lydelse.

36 kap.

5 §

2

Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen

(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa
lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan
tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer,

psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (1980:620) och
deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutöv-
ning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är
medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till
det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter
som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag
eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad

som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger
det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldig-

het att vittna för

1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 § femte

stycket sekretesslagen (1980:100) och

2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 71 § socialtjänstlagen (1980:620)

i mål enligt 25 eller 27 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med sär-
skilda bestämmelser om vård av unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund

har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller
hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller

2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden
som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragra-
fer.

1

Prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176.

2

Senaste lydelse 1997:314.

SFS 1999:293

Utkom från trycket
den 4 juni 1999

background image

2

SFS 1999:293

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne

om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som
under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Thomas Rolén
(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.