SFS 1975:1302

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1975:1302

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975; 1302 om �ndring i r�tts hj�lpslagen (1972:429); Utf�rdad den 11 december 1975. den 29 dec. 1975 Enligt riksdagens beslut' f�reskrives att 5, 9, 16, 19, 22, 23, 25, 31 och 39 �� r�ttshj�lpslagen {1972:429E skall ha nedan angivna lydelse. 5 R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv� andra ledam�ter, av vilka en icke �r advokat. Vid avg� rande av �rende, som �r av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter deltaga. R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsva� rande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�� randen skall dock s�ga sin mening f�rst. I den utstr�ckning regeringen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�tts� hj�lpsn�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende. 9 �'' Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Best�mmelser om att den r�tts� s�kande har att sj�lv helt eller delvis betala kostnad f�r r�ttshj�lp finns i 16 � andra stycket och 27 � f�rsta stycket andra punkten. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�tts� s�kandes r�tt, 2. bevisning vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i a ngel�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skilje� m�n, 3. utredning i ange l�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndigheten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i sa mband med inst�l� lelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller faderskapet till ba rn utom �ktenskap, 5. avgift som enligt expeditionskung�relsen (1964:618) utg�r f�r ans�kan och expedition vid allm �n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen, dock ej i fr�ga om s�dan r�ttens expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran om icke expeditionen beg�res innan avg�randet i huvu dsaken vunnit laga kraft, samt avgift som utg�r enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027), 6. kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbets� domstolen eller bostadsdomstolen, ' Prop. 1975/76:47, JuU 17, rskr 112 . Lagen omtryckt 1973 ; 1973: 247. ^ Senaste lydelse 1974: 1091. Senaste lydelse 197 4: 109 1. 2365 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:1302 7. vad av allm�nna medel utg�tt i er s�ttning f�r �vers�ttning eller i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) ang�ende blodunders�k'- ning m.m. i m�l om �ktenskaplig b�rd eller vid utredning av fader� skapet till barn utom �ktenskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngs� balken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om, 8. skiftesman som av domstol f�rordnals att verkst�lla bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�tts� s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller fader� skapet till ba rn utom �ktenskap. 16 � Anlitar den r�ttss�kande advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r, s� l�nge kostnaderna f�r r�ttshj�lpen ej �verstiger maximibeloppet f�r den r�ttss�kandes kostnadsbidrag, allm�n r�tts� hj�lp l�mnas utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Vad som sagts nu g�ller ej fall, som avses i 7 � f�rsta stycket, eller angel�genhet r�rande bodelning med anledning av �kte nskapsskillnad eller boskillnad. Skyldigheten att utge kostnadsbidrag fullg�res genom att den r�tts� s�kande till bitr�det betalar dennes ers�ttning och svarar f�r �vriga kostnader f�r r�ttshj�lpen. 19 Bifalles ans�kan om allm�n r�ttshj�lp, fastst�ller r�ttshj�lps� n�mnden samtidigt det f�r s�kanden g�llande maximibeloppet. Kan s�kanden ej sj�lv eller genom n�gon som i t j�nstest�llning eller annars l�mnar honom bist�nd beh�rigen tillvarataga sin r�tt, f�r l�tts- hj�lpsn�mnden p� s�kandens beg�ran f�rordna bitr�de. I angel�genhet, som kan antagas bli pr�vad enligt lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till makarnas f�rh�l� landen eller boets beskaffenhet. N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 20 kap. 19 � f�r�ldrabalken, f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag. 2366 22 Bitr�de och skiftesman har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, centralmyndigheten fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning. Har bitr�de eller skiftesman genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall de tta beaktas vid ers� ttningens best�mmande. Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen av dom� stolen. Ers�ttning till bitr�de i an nat fall och till skif tesman fastst�lles av r�itshj�lpsn�mnden. ^ Sena ste lydelse 1974:11. ^ Sen aste lydelse 1974:1091. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin SFS 1975:1302 huvudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 1 fr�ga om ers�ttning till skiftesman skall vad som har sagts nu �ga motsvarande till�mpning. 25 �"' 1 angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen, beslutar bitr�de om utred� ning. Har bitr�de ej f�rordnats, beslutar r�tlshj�lpsn�mnden. Har i �rende om bodelning f�rordnats skiftesman, beslutar denne om utred� ning. Den som medverkat vid utredning som avses i f�rs ta stycket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ers�tt� ningen best�mmes av r�ttshj�lpsn�mnden. 31 I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l elle r �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomslolen �ger i fr�ga om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till statsverket. Vinner makar efter gemensam ans�kan boskillnad eller �ktenskaps� skillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten, om det ej' med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obilligt, �l�gga andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�ttshj�lpen. Har i �rend e om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden, om det ej med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obilligt, �l�gga andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r skiftesmannen och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om domstols dom. Skall i ann at fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betal� ningsskyldighet �l�ggas mot statsverket f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. 39 � Beslut om r�ttshj�lp enligt 36 � m eddelas p� ans�kan av den till� talade. S�dant beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt. Har r�tten skilt saken fr�n sig f� r den, till dess talan fullf�ljts av den tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre r�tt. F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�f� fande den tilltalade, skall domstolen f�rordna att r�ttshj�lpen skall upph�ra. D�mes den tilltalade f�r brottet, skall han utan hinder av vad som f�reskrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�ttshj�lpen. �ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han "' Senaste lydelse 1974:1091. 8 Se naste lydelscl974:1091. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:1302 ej l�ngre �r ber�ttigad till r �ttshj�lp, skall domstolen f�rordna att r�tts� hj�lpen skall upph�ra. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1976. De nya best�mmelserna om r�ttshj�lp i �re nde om bodelning g�ller ej i fr�ga om r�ttshj�lp som beg�rts f�re ikrafttr�dandet. P� reg eringens v�gnar LENNART GEIJER Trygve Hellners (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1975; 1302

om �ndring i r�tts hj�lpslagen (1972:429);

Utf�rdad den 11 december 1975.

den 29 dec. 1975

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives att 5, 9, 16, 19, 22, 23, 25, 31 och

39 �� r�ttshj�lpslagen {1972:429E skall ha nedan angivna lydelse.

R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv�

andra ledam�ter, av vilka en icke �r advokat. Vid avg� rande av �rende,

som �r av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt, skall dock
samtliga ledam�ter deltaga.

R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsva�

rande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf��
randen skall dock s�ga sin mening f�rst.

I den utstr�ckning regeringen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�tts�

hj�lpsn�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende.

9 �'' Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga

angel�genhet som r�ttshj�lpen avser. Best�mmelser om att den r�tts�

s�kande har att sj�lv helt eller delvis betala kostnad f�r r�ttshj�lp finns

i 16 � andra stycket och 27 � f�rsta stycket andra punkten.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�tts�

s�kandes r�tt,

2. bevisning vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller

bostadsdomstolen samt n�dv�ndig utredning i a ngel�genhet, som kan
komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skilje�
m�n,

3. utredning i ange l�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r

tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom

myndigheten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare

och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i sa mband med inst�l�

lelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse

�lagts, eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller

annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig

b�rd eller faderskapet till ba rn utom �ktenskap,

5. avgift som enligt expeditionskung�relsen (1964:618) utg�r f�r

ans�kan och expedition vid allm �n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen
eller bostadsdomstolen, dock ej i fr�ga om s�dan r�ttens expedition
som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran om icke expeditionen beg�res
innan avg�randet i huvu dsaken vunnit laga kraft, samt avgift som utg�r
enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027),

6. kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbets�

domstolen eller bostadsdomstolen,

' Prop. 1975/76:47, JuU 17, rskr 112 .

Lagen omtryckt 1973 ; 1973: 247.

^ Senaste lydelse 1974: 1091.

Senaste lydelse 197 4: 109 1.

2365

�

SFS 1975:1302

7. vad av allm�nna medel utg�tt i er s�ttning f�r �vers�ttning eller i

ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) ang�ende blodunders�k'-

ning m.m. i m�l om �ktenskaplig b�rd eller vid utredning av fader�

skapet till barn utom �ktenskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngs�

balken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten

sj�lvmant f�ranstaltat om,

8. skiftesman som av domstol f�rordnals att verkst�lla bodelning

med anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad.

S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�tts�

s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning

r�rande �rftliga egenskaper i m�l om �ktenskaplig b�rd eller fader�

skapet till ba rn utom �ktenskap.

16 � Anlitar den r�ttss�kande advokat eller bitr�dande jurist p�

advokatbyr� f�r, s� l�nge kostnaderna f�r r�ttshj�lpen ej �verstiger

maximibeloppet f�r den r�ttss�kandes kostnadsbidrag, allm�n r�tts�
hj�lp l�mnas utan beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. Vad som sagts nu

g�ller ej fall, som avses i 7 � f�rsta stycket, eller angel�genhet r�rande

bodelning med anledning av �kte nskapsskillnad eller boskillnad.

Skyldigheten att utge kostnadsbidrag fullg�res genom att den r�tts�

s�kande till bitr�det betalar dennes ers�ttning och svarar f�r �vriga

kostnader f�r r�ttshj�lpen.

Bifalles ans�kan om allm�n r�ttshj�lp, fastst�ller r�ttshj�lps�

n�mnden samtidigt det f�r s�kanden g�llande maximibeloppet.

Kan s�kanden ej sj�lv eller genom n�gon som i t j�nstest�llning eller

annars l�mnar honom bist�nd beh�rigen tillvarataga sin r�tt, f�r l�tts-

hj�lpsn�mnden p� s�kandens beg�ran f�rordna bitr�de.

I angel�genhet, som kan antagas bli pr�vad enligt lagen (1974:8) om

r�tteg�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, f�r bitr�de f�rordnas endast

om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga
f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning med

anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad f�r bitr�de f�rordnas
endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till makarnas f�rh�l�
landen eller boets beskaffenhet.

N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 20 kap. 19 � f�r�ldrabalken,

f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag.

2366

Bitr�de och skiftesman har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete,

tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, centralmyndigheten fastst�ller taxa som

skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning.

Har bitr�de eller skiftesman genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse

f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall de tta beaktas vid ers� ttningens
best�mmande.

Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid allm�n

domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen av dom�
stolen. Ers�ttning till bitr�de i an nat fall och till skif tesman fastst�lles
av r�itshj�lpsn�mnden.

^ Sena ste lydelse 1974:11.

^ Sen aste lydelse 1974:1091.

�

23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin

SFS 1975:1302

huvudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet
utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket.

1 fr�ga om ers�ttning till skiftesman skall vad som har sagts nu �ga

motsvarande till�mpning.

25 �"' 1 angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, krigsr�tt,

arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen, beslutar bitr�de om utred�

ning. Har bitr�de ej f�rordnats, beslutar r�tlshj�lpsn�mnden. Har i

�rende om bodelning f�rordnats skiftesman, beslutar denne om utred�

ning.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�rs ta stycket har r�tt

till ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ers�tt�

ningen best�mmes av r�ttshj�lpsn�mnden.

I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l elle r �rende

vid allm�n domstol, krigsr�tt, arbetsdomstolen eller bostadsdomslolen
�ger i fr�ga om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om

parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r
r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana
kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till statsverket.

Vinner makar efter gemensam ans�kan boskillnad eller �ktenskaps�

skillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten, om

det ej' med h�nsyn till omst�ndigheterna �r obilligt, �l�gga andra

maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�ttshj�lpen.

Har i �rend e om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken

�tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden, om det ej med

h�nsyn till omst�ndigheterna �r obilligt, �l�gga andra maken att betala

statsverket h�lften av kostnaderna f�r skiftesmannen och f�r utredning
som denne har f�ranstaltat om. Beslutet f�r verkst�llas enligt vad som
�r f�reskrivet om domstols dom.

Skall i ann at fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i

fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betal�
ningsskyldighet �l�ggas mot statsverket f�r dessa kostnader i deras
helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp.

39 � Beslut om r�ttshj�lp enligt 36 � m eddelas p� ans�kan av den till�

talade. S�dant beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt.

Har r�tten skilt saken fr�n sig f� r den, till dess talan fullf�ljts av den

tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i
h�gre r�tt.

F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�f�

fande den tilltalade, skall domstolen f�rordna att r�ttshj�lpen skall
upph�ra. D�mes den tilltalade f�r brottet, skall han utan hinder av vad

som f�reskrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden

f�r r�ttshj�lpen.

�ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han

"' Senaste lydelse 1974:1091.

8 Se naste lydelscl974:1091.

�

SFS 1975:1302

ej l�ngre �r ber�ttigad till r �ttshj�lp, skall domstolen f�rordna att r�tts�

hj�lpen skall upph�ra.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1976.

De nya best�mmelserna om r�ttshj�lp i �re nde om bodelning g�ller

ej i fr�ga om r�ttshj�lp som beg�rts f�re ikrafttr�dandet.

P� reg eringens v�gnar

LENNART GEIJER

Trygve Hellners

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1975:1302

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se