SFS 1981:1287

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1981:1287

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1981:1287 om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429); utkom fr�n trycket den 28 december 1981 utf�rdad den 17 december 1981. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 8, 9, 9 a, 12, 16, 22 och 31 �� r�ttshj�lpslagen (1972:429)^ skall ha nedan angivna lydelse. 8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom ri� ket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, 2. den som �r bosatt utom riket, om han ej �r svensk medborgare eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp, 3. n�ringsidkare i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverksam� het, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till ve rksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden eller omst�ndigheterna i �vrigt, 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel� sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av beg�ran om r �ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord eller testamen� te, 6. i m�l om boskillnad enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken, 7. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och nor� malt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�ttshj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med� borgare i viss fr�mmande stat i fr� ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara lik� st�lld med s vensk medborgare. ' Prop. 1981/82:28, JuU 1 9, rskr 105. ' Lagen omtryckt 1979:240. 2487 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1287 2488 9 � Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange� l�genhet som r�ttshj�lpen avser. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt, 2. bevisning vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto� len, arbetsdomstolen eller krigsr�tt samt n�dv�ndig utredning i angel�gen� het, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�� vas av skiljem�n, 3. utredning i a ngel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol el� ler f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillvara� tagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndigheten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i sam band med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken eller l�karunders�kning enligt 21 kap. 10 � samma balk, 5. avgift som utg�r f�r ans�kan enligt expeditionskung�relsens (1964: 618) avgiftslista, avdelning II, samt s�rskild avgift som skall betalas enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter, 6. vad av allm�nna medel utg�tt i ers �ttning f�r �vers�ttning eller i er� s�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om, 7. skiftesman som av domstol f�rordnats att verkst�lla bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad, 8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�ttss�� kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om fad erskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken. 9 a � Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let el ler �rendet befriad fr�n avgift f�r expedition enligt expeditionskung�relsens (1964:618) av� giftslista, avdelningarna 1 och II samt avdelning III under rubriken Uts�k- ning m.m. Avgiftsfriheten f�r expedition g�ller endast i den m�n expeditio� nen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller ej i fr�ga om s�dan expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om icke expedi� tionen beg�res innan avg�randet i huvudsaken vunnit laga kraft. Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till verkst�ll- bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter. Detsamma g�ller den som har beviljats allm�n r�ttshj�lp i ett m�l om v erkst�llighet. Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bo� stad sdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt skall, s�vitt de belastar den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel. 12 �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�nsbe� lopp som motsvarar tv� g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rs ta styc- "'Senaste lydelse 1981:5. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften tv� procent av basbelop- SFS 1981:1287 pet, varvid avrundning skall ske till n�rmast l�gre tiotal kronor. Maximibe� loppet f�r s�ttas ned om det finns s�rskilda sk�l. Beloppet f�r dock inte un� derstiga en procent av det basbelopp som nyss har n�mnts, med avrund� ning till n�rmast l�gre tiotal kronor, s�vida det inte �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala en s� stor avgift. �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften den avgift som utg�r enligt f�rsta stycket �kad med en tjugofemtedel av den del av den r�ttss�kandes inkomst som �versti� ger tv� men ej tre g�nger basbeloppet, en tjugondel av den del av inkomsten som �verstiger tre men ej fyra g�nger basbeloppet, en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fyra men ej fem g�nger basbeloppet, en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger fem men ej sex g�nger basbeloppet, en femtedel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju g�ng� er basbeloppet, h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger basbelop� pet. Vid till�m pning av andra stycket iakttages att inkomsten avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor och att maximibeloppet avrundas till n�r� mast l�gre tiotal kronor. 16 � Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�genheten avser �ktenskapsskillnad I boskillnad, dock inte enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken underh�llsbidrag till make eller barn faderskap till barn v�rdnad I umg�ngesr�tt. Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad el� ler umg�ngesr�tt. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja all� m�n r�ttshj�lp 1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo, 2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket, 3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt be� handlas utom riket. 22 � Bitr�de, skiftesman och medlare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r ar� bete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid be d�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfattning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydelse, s�som den skicklighet o ch den omsorg som uppdraget har utf�rts med samt den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter regeringens be� myndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till�mpas vid be� st�mmande av ers�ttningen. 2489 Har bitr�de, skiftesman eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsum- � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1287 melse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttning- j ens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�religger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas. Ers�ttning till b itr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom� stolen. Ers�ttning till bitr�de i an nat fall o ch till skiftesman fastst�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av domstolen. 31 � 1 fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l elle r �rende vid domstol �ger i fr�ga om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �. Vinner makar efter gemensam ans�kan �ktenskapsskillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�ttshj�lpen. Om maximibeloppet f�r andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit l�gre �n som motsvarar h�lften av r�ttshj�lpskostnadema, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet skall ej �l�ggas om detta belopp ej skulle �verstiga maximibeloppet enligt 12 � f�rsta stycket f�rsta meningen och ej heller om det med h�nsyn till omst�ndigheterna an� nars �r obilligt. Har i �rende om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken �t� njutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande till- l�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttningsskyl� dighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols dom. �verstiger i fall som avses i andra eller tredje stycket summan av ers�tt� ning som make �lagts att betala och den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift kostnaderna f�r r�ttshj�lpen, skall den make som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp ber�ttigas f� tillbaka den �verskjutande delen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan par� ter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyldighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angi� vande av best�mt belopp. 2490 Denna lag tr�der i kraft de n 1 januari 1982. Den �ldre lydelsen av 9 � och 9 a � f�rsta stycket skall fortfarande till�m� pas om allm�n r�ttshj�lp har beviljats f�re lagens ikrafttr�dande. D�rvid skall dock vad som s�gs om avgifter enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027) i f�rekommande fall avse avgifter enligt f�rordningen (1981:1185) om u ts�kningsavgifter. Den �ldre lydelsen av 31 � skal l fortfarande till�mpas om allm�n r�tts� hj�lp har beviljats f�re lagens ikrafttr�dande. P� regeringens v�gnar CARL AXEL PETRI Peter L�fmarck (Justitiedepartementet) d � </div> </div>

Lag

SFS 1981:1287

om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429);

utkom fr�n trycket

den 28 december 1981

utf�rdad den 17 december 1981.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 8, 9, 9 a, 12, 16, 22 och 31 ��

r�ttshj�lpslagen (1972:429)^ skall ha nedan angivna lydelse.

8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom ri�

ket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r
r�ttshj�lp,

2. den som �r bosatt utom riket, om han ej �r svensk medborgare eller

om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp,

3. n�ringsidkare i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverksam�

het, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till ve rksamhetens art

och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden

eller omst�ndigheterna i �vrigt,

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel�

sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av

beg�ran om r �ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord eller testamen�

te,

6. i m�l om boskillnad enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken,
7. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och nor�

malt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�ttshj�lp ej

skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med�

borgare i viss fr�mmande stat i fr� ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara lik�
st�lld med s vensk medborgare.

' Prop. 1981/82:28, JuU 1 9, rskr 105.

' Lagen omtryckt 1979:240.

2487

�

SFS 1981:1287

2488

9 � Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange�
l�genhet som r�ttshj�lpen avser.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes

r�tt,

2. bevisning vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto�

len, arbetsdomstolen eller krigsr�tt samt n�dv�ndig utredning i angel�gen�
het, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr��
vas av skiljem�n,

3. utredning i a ngel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol el�

ler f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r tillvara�
tagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndigheten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare

och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i sam band med inst�llelse
inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i
samband med inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan unders�kning

r�rande �rftliga egenskaper i m�l om faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken

eller l�karunders�kning enligt 21 kap. 10 � samma balk,

5. avgift som utg�r f�r ans�kan enligt expeditionskung�relsens (1964:

618) avgiftslista, avdelning II, samt s�rskild avgift som skall betalas enligt

f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter,

6. vad av allm�nna medel utg�tt i ers �ttning f�r �vers�ttning eller i er�

s�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid
utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 �
f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat

om,

7. skiftesman som av domstol f�rordnats att verkst�lla bodelning med

anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad,

8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken.

S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den r�ttss��

kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande

�rftliga egenskaper i m�l om fad erskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken.

9 a � Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let el ler �rendet befriad
fr�n avgift f�r expedition enligt expeditionskung�relsens (1964:618) av�
giftslista, avdelningarna 1 och II samt avdelning III under rubriken Uts�k-

ning m.m. Avgiftsfriheten f�r expedition g�ller endast i den m�n expeditio�
nen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller ej i fr�ga om
s�dan expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om icke expedi�

tionen beg�res innan avg�randet i huvudsaken vunnit laga kraft.

Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till verkst�ll-

bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift enligt

f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter. Detsamma g�ller den

som har beviljats allm�n r�ttshj�lp i ett m�l om v erkst�llighet.

Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bo�

stad sdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt skall, s�vitt de belastar
den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel.

�verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�nsbe�

lopp som motsvarar tv� g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rs ta styc-

"'Senaste lydelse 1981:5.

�

ket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften tv� procent av basbelop-

SFS 1981:1287

pet, varvid avrundning skall ske till n�rmast l�gre tiotal kronor. Maximibe�

loppet f�r s�ttas ned om det finns s�rskilda sk�l. Beloppet f�r dock inte un�
derstiga en procent av det basbelopp som nyss har n�mnts, med avrund�

ning till n�rmast l�gre tiotal kronor, s�vida det inte �r uppenbart att den
r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala en s� stor avgift.

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet

f�r r�ttshj�lpsavgiften den avgift som utg�r enligt f�rsta stycket �kad med

en tjugofemtedel av den del av den r�ttss�kandes inkomst som �versti�

ger tv� men ej tre g�nger basbeloppet,

en tjugondel av den del av inkomsten som �verstiger tre men ej fyra

g�nger basbeloppet,

en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fyra men ej fem

g�nger basbeloppet,

en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger fem men ej sex g�nger

basbeloppet,

en femtedel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju g�ng�

er basbeloppet,

h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger basbelop�

pet.

Vid till�m pning av andra stycket iakttages att inkomsten avrundas till

n�rmast l�gre tusental kronor och att maximibeloppet avrundas till n�r�
mast l�gre tiotal kronor.

16 � Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advokat
eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�genheten
avser

�ktenskapsskillnad

I boskillnad, dock inte enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken

underh�llsbidrag till make eller barn

faderskap till barn

v�rdnad

I umg�ngesr�tt.

Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n

r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad el�

ler umg�ngesr�tt. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja all�
m�n r�ttshj�lp

1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo,

2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket,
3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt be�

handlas utom riket.

22 � Bitr�de, skiftesman och medlare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r ar�

bete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget har kr�vt. Vid be d�mningen av
vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfattning beaktas.
H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydelse, s�som den

skicklighet o ch den omsorg som uppdraget har utf�rts med samt den tid
som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter regeringens be�
myndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till�mpas vid be�

st�mmande av ers�ttningen.

2489

Har bitr�de, skiftesman eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsum-

�

SFS 1981:1287

melse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttning- j

ens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n

r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�religger s�rskilda

sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas.

Ers�ttning till b itr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom�

stolen. Ers�ttning till bitr�de i an nat fall o ch till skiftesman fastst�lles av

r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av domstolen.

31 � 1 fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l elle r �rende vid
domstol �ger i fr�ga om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om

parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta.
Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall
�l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �.

Vinner makar efter gemensam ans�kan �ktenskapsskillnad och har ena

maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga andra maken att betala

statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�ttshj�lpen. Om maximibeloppet
f�r andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit l�gre �n som motsvarar

h�lften av r�ttshj�lpskostnadema, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad

som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet skall ej �l�ggas om
detta belopp ej skulle �verstiga maximibeloppet enligt 12 � f�rsta stycket
f�rsta meningen och ej heller om det med h�nsyn till omst�ndigheterna an�

nars �r obilligt.

Har i �rende om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken �t�

njutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande till-

l�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen och
f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttningsskyl�
dighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols
dom.

�verstiger i fall som avses i andra eller tredje stycket summan av ers�tt�

ning som make �lagts att betala och den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift
kostnaderna f�r r�ttshj�lpen, skall den make som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp

ber�ttigas f� tillbaka den �verskjutande delen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan par�

ter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om

kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyldighet

�l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angi�

vande av best�mt belopp.

2490

Denna lag tr�der i kraft de n 1 januari 1982.

Den �ldre lydelsen av 9 � och 9 a � f�rsta stycket skall fortfarande till�m�

pas om allm�n r�ttshj�lp har beviljats f�re lagens ikrafttr�dande. D�rvid

skall dock vad som s�gs om avgifter enligt exekutionsavgiftskung�relsen

(1971:1027) i f�rekommande fall avse avgifter enligt f�rordningen
(1981:1185) om u ts�kningsavgifter.

Den �ldre lydelsen av 31 � skal l fortfarande till�mpas om allm�n r�tts�

hj�lp har beviljats f�re lagens ikrafttr�dande.

P� regeringens v�gnar

CARL AXEL PETRI

Peter L�fmarck

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:1287

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se